Barnhälsoindex för Göteborg - Nordiska högskolan för ...

att samhällets långsiktiga mål skall vara optimal hälsa för barnen: ju högre tal, desto
bättre hälsa För den som noggrant vill granska siffrorna (kan vara nödvändigt i vissa
fall), finns dock också en särskild tabell med de reella siffrorna, så som de vanligen
presenteras i officiella tabeller (Bilaga 5).
I nästa steg skapades ett index genom att addera indikatorerna för varje domän och
domändel, dividera med antalet indikatorer, också här resulterande i en siffra mellan
0 och 100, där 100 är optimal hälsa. Till slut adderades de 4 domänerna och ger då
ett sammantaget barnhälsoindex för området. Ett sådant system är enkelt att hantera,
särskilt om det innehåller många indikatorer. Det ger en god överblick, både
över varje domän och över de sammanslagna domänerna, vilket gör det lättare att
förstå och använda för interventioner. Dessutom blir det okomplicerat att lägga till
och ta bort indikatorer efter hand som nya kunskaper etableras eller datatillgängligheten
ändras, och det blir enklare att bedöma om det finns trender i utvecklingen. En
betydande nackdel är svårigheterna att värdera och väga de olika indikatorerna och
domänerna sinsemellan och att relatera dem till allmänt accepterade och realistiska
målsättningar. I själva verket är det ogörligt, även med hjälp av vikter, att jämföra så
vitt skilda indikatorer som t.ex. amning till 4 månader, psykosomatiska besvär i årskurs
9, svåra skador under hela barndomen och föräldrarnas deltagande i barnavårdscentralernas
stödverksamhet. Varje försök till viktning skulle leda till etiska och
praktiska svårigheter, både omedelbart och på sikt i en föränderlig värld. Sammanslagna
index kan naturligtvis också leda till tolkningsproblem om olika indikatorer i
samma index utvecklas åt olika håll. Även rent matematiskt blir det svårt att jämställa
en indikator med en andel på 97 % (vaccinationer) med en på 2 % (deltagit i
föräldrastödsverksamhet). Att ge alla indikatorer samma värde och dessutom anta
att de är oberoende av varandra är förvisso inte heller rättvisande. Som tydligt framgår
av befolkningstabellen varierar antalet barn stort bland Göteborgs kommuner,
från 7 356 i Lärjedalen till 960 i Södra Skärgården. Resultaten måste därför tolkas
med yttersta försiktighet, men Barnhälsoindexet bjuder i denna form på ett enkelt,
överskådligt och enhetligt sätt att följa hälsoutvecklingen. Liknande resonemang har
för övrigt förts och liknande slutsatser har dragits av UNICEF, OECD och EU när dessa
presenterat sina sammanslagna index för barns hälsa och välfärd (Bradshaw et al.,
2007, Moore et al 2007, Ben-Arieh 2008, UNICEF 2009, Köhler 2012)
Uppenbarligen kan det uppstå en konflikt mellan dessa båda synsätt, å ena sidan
behovet av vetenskaplig evidens och akribi, forskningsorienteringen, och å andra sidan
önskan om en tydlig och överskådlig presentation, att använda som underlag för
aktioner, policyorienteringen. I detta fall är det övergripande målet för uppdraget helt
klart. I kommunens budget för 2012 står: ”Barnhälsoindexet ska sedan användas som
verktyg i verksamheter som rör barn och unga för att bryta trenden av den ojämlika
hälsan i Göteborg”. En tydligare inriktning mot en praktisk, politisk användning av
resultaten kan knappast formuleras. Inte desto mindre kan det vara användbar att
också ha tillgång till de reella siffrorna för indikatorerna, nämligen när man skall se
resultaten av förändringar i indikatorer med små frekvenstal, som t.ex. låg födelsevikt
(Bilaga 5).
Barnhälsoindex för Göteborg 13