Barnhälsoindex för Göteborg - Nordiska högskolan för ...
Barnhälsoindex för Göteborg - Nordiska högskolan för ...
Barnhälsoindex för Göteborg - Nordiska högskolan för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
situationen är klart sämre i Nordost och Biskopsgården (hälften av 6-åringarna har<br />
karies), medan detta bara gäller en tiondel av barnen i Södra Skärgården, Torslanda,<br />
Askim och Älvsborg. Samma <strong>för</strong>delning gäller i princip också <strong>för</strong> övervikt och fetma i<br />
skolan. Å andra sidan följer den psykiska ohälsan inte alls samma mönster. Bergsjön<br />
tillhör de minst belastade stadsdelarna i detta avseende. över hela skalan, från psykosomatiska<br />
besvär, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter till brist på välbefinnande<br />
och problemens inflytande på vardagslivet. Andra stadsdelar i kommunen<br />
liksom <strong>Göteborg</strong> som helhet ligger här sämre till, allra mest psykisk ohälsa rapporterar<br />
barnen i de välbärgade stadsdelarna Askim och Linnéstaden. Men allra minst<br />
finner man i en annan välbärgad stadsdel, Älvsborg!<br />
Av riskfaktorerna i Domän C är låg födelsevikt, rökning under graviditeten och rökning<br />
bland spädbarnsfamiljer genomgående vanligare i de ekonomiskt utsatta stadsdelarna,<br />
också jäm<strong>för</strong>t med regionen och riket. Eftersom låg födelsevikt generellt sett<br />
är ovanlig, blir de indexerade värdena mycket lika. Men ser man på de absoluta värdena<br />
i Bilaga 5 framgår att prevalensen i Gunnared är närmare 3 gånger högre än i<br />
Södra Skärgården, 4,4 % mot 1,5 %. Däremot är intensivkonsumtion av alkohol i<br />
årskurs 9 faktiskt mest frekvent i de välbärgade stadsdelarna Södra Skärgården, Majorna,<br />
Linnéstaden och Torslanda. Också rökning i skolåldern är här utbredd. Av<br />
friskfaktorerna är amning till 4 månader mest frekvent i de välbärgade stadsdelarna<br />
och mindre frekvent i Nordost, särskilt i Gunnared och Lärjedalen, samt överraskande<br />
låg i Tuve-Säve. Vaccinationsnivån är genomgående hög och skiljer inte mycket<br />
mellan områdena.<br />
Indikatorerna i Domän D, Service och stöd, visar att <strong>för</strong>äldrastödserbjudandena utnyttjas<br />
klart sämre i de mest invandrartäta områdena, särskilt i Gunnared och Lärjedalen,<br />
där utnyttjandet är nära noll. Också det oväntat låga utnyttjandet i Torslanda<br />
och Askim gör ju att man närmare skulle vilja titta på hur tjänsten erbjuds och hur väl<br />
den är in<strong>för</strong>livad med rutinerna på respektive BVC. Andelen <strong>för</strong>skolebarn som deltar<br />
i kommunens <strong>för</strong>skoleverksamhet ligger på en hög nivå, men man borde kanske titta<br />
närmare på var<strong>för</strong> den är lägre i Härlanda, Kortedala och Frölunda (lägre än genomsnittet<br />
<strong>för</strong> staden, Regionen och Riket).<br />
När man slår samman indikatorerna till index visar det sig som väntat att de socioekonomiskt<br />
belastade stadsdelarna som Gunnared, Lärjedalen, Bergsjön och Biskopsgården<br />
genomgående visar lågt barnhälsoindex, och att de välmående stadsdelarna<br />
som Älvsborg, Södra Skärgården och Askim har de högsta indexen. Bland de sistnämnda<br />
är det mest Friskfaktorerna som har låga värden (skolbarnens bruk av alkohol<br />
och tobak) medan Riskfaktorernas avvikelse från staden som helhet är mer beskedlig.<br />
I Index D, Service och stöd, återkommer de stora skillnaderna mellan stadsdelarna.<br />
Bilaga 3 visar stadsdelarnas rangordning och färgmärkning efter värdet på<br />
samtliga index. Bilaga 4 visar på en karta <strong>för</strong>delningen av <strong>Barnhälsoindex</strong> i <strong>Göteborg</strong>s<br />
stadsdelar.<br />
<strong>Barnhälsoindex</strong> <strong>för</strong> <strong>Göteborg</strong> 29
Change language