SARA STRIDSBERG MEDEALAND OCH ANDRA PJäSER

MODERN: Medea … mitt barn …
10
Tystnad.
Modern sätter sig på huk och smeker Medeas kind. Medea
vänder sig bort. Modern reser sig och börjar hänga upp tvät-
ten på ett klädstreck som är uppspänt över rummet. Det är
barnkläder. Hon talar med sig själv och med den sovande
Medea. Medea rör sig oroligt i sömnen.
MODERN: Om du faller måste du resa dig igen, mitt barn.
Det är det enda sättet. Du kan inte bara bli liggande. Det
hjälper inte mot någonting.
Tystnad.
MODERN: Vad du än har gjort så har du inte gjort någonting
som inte går att reparera.
Tystnad.
MODERN: Och du måste böja dig. Det är bara det. Du måste
böja din nacke och du måste tycka om att göra det. Njuta
av det och begripa varför du gör det. Under tiden kan du
tänka på annat och när ingen ser dig kan du rasa och tvivla,
men du måste lära dig att böja dig för världen när den ser
dig. Det kommer ingen människa runt, ingen kvinna. Inte
ens du, min kära Medea.
Tystnad.