ORSAKER TILL STROKE. HUR KAN STROKE ... - Vårdalinstitutet

Allt material är skyddat genom upphovsrätten och får inte användas i kommersiellt syfte.
Texten får användas för eget bruk men källan måste anges.
Källa: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum.
2010-10-04
3
Storkärlssjukdom
Den främre halspulsådern (arteria carotis) är ett av de vanligaste ställena för åderförkalkning i kroppen
(andra vanliga ställen är kranskärlen i hjärtat, stora kroppspulsådern (aorta), njurartärerna, och artärerna
till benen). I anslutning till en förträngning av halspulsådern kan en blodpropp bildas och föras med
blodet upp till hjärnan. Risken för att det bildas en blodpropp ökar med graden av förträngning av
halspulsådern. Om blodproppen är liten kan den snabbt lösas upp av sig självt, och kanske bara ge TIA,
men om blodproppen är större kan den orsaka allvarligt stroke. Ultraljudsundersökning av
halspulsådrorna används som rutinmetod för att undersöka om en patient med hjärninfarkt (eller TIA)
har en förträngning av den främre halspulsådern som bakomliggande orsak. Undersökningen är enkel
att göra och ofarlig. Man kan också undersöka blodkärlen på halsen (och i hjärnan) med hjälp av
datortomografi (DT) eller magnetresonanstomografi (MR).
Småkärlssjukdom
Vid småkärlssjukdom sker en tilltäppning av ett litet blodkärl i de centrala delarna av hjärnan. Dessa
blodkärl är endast cirka ½ millimeter i diameter, och det skadade området i hjärnan är därför i regel litet
(5-15 millimeter i diameter). Blodproppar på grund av småkärlssjukdom kallas också för lakunära
infarkter (från lacune, franskt ord för ”hålrum”). Småkärlssjukdom ger strokesymtom genom att de långa
banorna för kraft och känsel skadas i sitt förlopp i djupet av hjärnan. Nervfibrerna för kraft och känsel
ligger här mycket tätt sammanpackade vilket förklarar att även en mycket liten blodpropp i detta
område kan ge uttalade symtom. Lakunära infarkter ger upphov till nedsatt kraft eller känsel i den
motsatta kroppshalvan till skadan, men små blodproppar i djupet av hjärnan påverkar inte
språkförmågan eller synen.
ORSAKER TILL HJÄRNBLÖDNING
Hjärnblödning beror på att ett blodkärl inne i hjärnan brustit och givit en blödning. Andra termer som
ibland används för att ange detta är intracerebralt hematom och hemorrhagi. Vid hjärnblödning läcker blod ut
i hjärnvävnaden, vilket kan förstöra celler och nervbanor i det aktuella området. Detta leder till
neurologiska symptom liknande de vid en hjärninfarkt, och vid en liten hjärnblödning går det inte att
med vanlig klinisk undersökning fastställa om det är blödning eller infarkt – för detta krävs
datortomografi. Om en hjärnblödning är större stiger trycket i skallen, vilket kan leda till att vakenheten
sjunker (medvetslöshet), och i värsta fall att patienten dör. Den akuta dödligheten vid hjärnblödning är
cirka 50 %, 5 gånger större än vid en hjärninfarkt.
Ungefär hälften av alla hjärnblödningar är lokaliserade till de djupa delarna av hjärnan. Dessa blödningar
beror i regel på att små blodkärl med försvagad kärlvägg, oftast på grund av högt blodtryck, brister.
Blödningar som är ytligt lokaliserade i hjärnan kan också ha en liknande orsak, men ibland kan dessa
blödningar bero på andra orsaker som kärlmissbildning.
ORSAKER TILL SUBARACHNOIDALBLÖDNING
Subaraknoidalblödning, eller ”hjärnhinneblödning”, beror oftast på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på
undersidan av hjärnan brister. Aneurysmet utvecklas i regel i det tysta, och ger sig tillkänna först när det
brister.