Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar

Regionalt Vårdprogram 

Allergi Allergi och och astma astma hos 

hos 

barn barn och och ungdomar 

ungdomar 

Stockholms läns landsting 

2006 

Medicinskt 

Medicinskt 

Medicinskt 

programarbete 

programarbete 

programarbete

Regionalt Vårdprogram 

Allergi Allergi och och astma astma hos 

hos 

barn barn och och ungdomar 

ungdomar 

Rapporten Rapporten är är framtagen framtagen av 

av 

Anne Kihlström och 

Asta Sigurbrandsdottir 

ISBN 91-85209-41-59 

Forum för kunskap och gemensam utveckling

Regionalt vårdprogram – Allergi och astma hos barn och ungdomar 

Om det medicinska programarbetet 

i SLL 

Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, 

beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård 

för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall 

vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre 

beslut i vården. 

Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling i samverkan med 

såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna. 

Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. 

Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. 

De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och 

sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag 

för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De 

skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter 

om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens 

styrning och uppföljning av vården. 

Medicinskt programarbete 

- 2 -


Förord 

Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka 

barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av 

allergisk sjukdom, vilket motsvarar 120 000-150 000 barn i 

Stockholmsregionen. 

Med kunskapsbaserade och ändamålsenliga åtgärder för att förhindra och 

behandla astma och allergier hos barn kan goda effekter nås både 

beträffande barnets hälsa och för hälsoutvecklingen i vuxenåldern. 

Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar 

har tagits fram inom det Medicinska programarbetet och arbetet har 

engagerat ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och 

öppen vård varav flertalet även specialister i barnallergologi, 

allmänläkare, patientföreningen m fl. 

Nuvarande organisation för vård av barn med astma och allergier 

beskrivs och idéer om en vidareutveckling av existerande nätverk med 

målet bättre samverkan lyfts fram. 

Den kliniska delen innehåller konkreta behandlingsrekommendationer 

som vi är övertygade kommer att göra omhändertagandet av barn med 

astma och allergier säkrare och mer enhetligt i Stockholms län. 

Vi tackar arbetsgruppen för ett utmärkt arbete och förväntar oss att detta 

vårdprogram blir ledstjärnan i omhändertagandet av barn med astma och 

allergier varhelst de tas emot i hälso- och sjukvårdssystemet i 

Stockholms läns landsting. 

Stockholm i augusti 2006 

Lars-Bertil Arvidsson Göran Stiernstedt Anna-Stina Nordmark- 

Nilsson 

utvecklingsdirektör bitr landstingsdirektör bitr landstingsdirektör 


- 3 -



- 4 -


Innehållsförteckning 

FÖRORD ............................................................................................................3 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................5 

INLEDNING.....................................................................................................11 

I. ALLMÄN DEL .............................................................................................14 

VÅRA BARN MED ALLERGI OCH ASTMA - ATT VARA PATIENT ..14 

KARTLÄGGNING OCH ANALYS...............................................................17 

OMFATTNING..................................................................................................17 

HÄLSOEKONOMI..........................................................................................19 

KOSTNADER ...................................................................................................19 

VAD ÄR KOSTNADSEFFEKTIVT? .....................................................................21 

NUVARANDE ORGANISATION .................................................................22 

Sjukhusanslutna barnallergimottagningar.................................................22 

Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM ...................................23 

Sjukhusanslutna hudmottagningar.............................................................23 

Primärvård.................................................................................................23 

Överföring till vuxenvård...........................................................................24 

PRIORITERING – SAMVERKAN I NÄTVERK........................................25 

Sjukhusanslutna barnallergimottagningar.................................................26 

Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM ...................................27 

Primärvård.................................................................................................27 

Tonåringar .................................................................................................28 

Prevention ..................................................................................................28 

UTBILDNINGSBEHOV .................................................................................29 

KONSEKVENSANALYS................................................................................30 

RÄTT VÅRDNIVÅ..........................................................................................31 


- 5 -


Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering................................................. 31 

Vertikal verksamhetsbeskrivning VVB....................................................... 31 

Vårdnivåer och riktlinjer........................................................................... 31 

KVALITETSMÅTT........................................................................................ 32 

Checklistor och kvalitetsindikatorer.......................................................... 32 

Checklistor................................................................................................. 33 

Kvalitetsindikatorer................................................................................... 33 

II. KLINISK DEL............................................................................................ 38 

DEFINITIONER, PREVENTION, UTREDNING, BEHANDLING OCH 

VÅRDNIVÅER................................................................................................ 38 

ALLERGI – INLEDNING.............................................................................. 38 

PREVENTION ................................................................................................ 41 

GÅR DET ATT FÖREBYGGA ALLERGIER? VILKA RÅD SKALL VI GE? .............. 41 

EKSEM............................................................................................................. 48 

DEFINITION.................................................................................................... 48 

KLINISK BILD................................................................................................. 49 

HANDEKSEM.................................................................................................. 50 

ORSAK ........................................................................................................... 50 

UTLÖSANDE ELLER FÖRSÄMRANDE FAKTORER ............................................ 51 

UTREDNING ................................................................................................... 52 

BEHANDLING ................................................................................................. 52 

Information................................................................................................ 52 

Mjukgörande medel ................................................................................... 52 

Lokala glukokortikoider ............................................................................ 53 

Lokala kalcineurinhämmare...................................................................... 54 

Antihistamin............................................................................................... 54 

Kalibad ...................................................................................................... 54 

Medel mot hudinfektioner.......................................................................... 54 

Ljusbehandling .......................................................................................... 54 

Systemisk behandling................................................................................. 55 

PROGNOS ....................................................................................................... 55 

EKSEM – VÅRDNIVÅER .................................................................................. 55 

ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT (RK) ............................................... 56 

INTERMITTENT ELLER SÄSONGBUNDEN ALLERGISK RK ............................... 57 


- 6 -


Pollenallergi...............................................................................................57 

Mögelallergi...............................................................................................58 

PERSISTERANDE ALLERGISK RK ....................................................................58 

Pälsdjursallergi..........................................................................................58 

Kvalsterallergi............................................................................................59 

UTREDNING ....................................................................................................60 

BEHANDLING..................................................................................................60 

PROGNOS ........................................................................................................61 

SPECIFIK IMMUNTERAPI (SIT)........................................................................61 

ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT - VÅRDNIVÅER............................................62 

ASTMA .............................................................................................................63 

DEFINITION.....................................................................................................63 

OBSTRUKTIV BRONKIT ...................................................................................64 

INFEKTIONSASTMA OCH ÖVRIG ICKE-ALLERGISK ASTMA..............................64 

ALLERGISK ASTMA.........................................................................................65 

OSPECIFIKA FAKTORER OCH ANSTRÄNGNINGSUTLÖSTA BESVÄR..................65 

DIAGNOSTIK ...................................................................................................66 

KLASSIFICERING AV SVÅRIGHETSGRAD.........................................................69 

PROGNOS ........................................................................................................69 

UNDERHÅLLSBEHANDLING AV ASTMA ..........................................................69 

Underhållsbehandling................................................................................70 

Sjukgymnastik.............................................................................................74 

Läger för barn och ungdomar med astma i Stockholms län ......................75 

ASTMA - VÅRDNIVÅER ...................................................................................75 

Överföring till vuxenvård...........................................................................76 

AKUT ASTMAANFALL .....................................................................................76 

Symptom på akut astma hos barn...............................................................76 

Behandling av akut astma hos barn – översikt...........................................77 

BEHANDLING AV AKUT ASTMA ......................................................................78 

Oxygen........................................................................................................78 

Salbutamol..................................................................................................78 

Adrenalin....................................................................................................79 

Ipratropiumbromid.....................................................................................79 

Glukokortikoider ........................................................................................80 

Teofyllin......................................................................................................80 

Övrig behandling (på sjukhus)...................................................................81 

FÖDOÄMNESALLERGI ...............................................................................83 

SYMPTOM .......................................................................................................84 

PROGNOS ........................................................................................................84 


- 7 -


UTREDNING OCH BEHANDLING...................................................................... 85 

FÖDOÄMNESREAKTIONER - VÅRDNIVÅER..................................................... 87 

AKUT ALLERGISK OCH ANAFYLAKTISK REAKTION..................... 88 

BEHANDLING AV AKUT ANAFYLAXI.............................................................. 88 

Övrig behandling (på sjukhus) .................................................................. 90 

UPPFÖLJNING................................................................................................. 91 

ANAFYLAKTISKA REAKTIONER - VÅRDNIVÅER............................................. 92 

URTIKARIA OCH ANGIOÖDEM............................................................... 93 

AKUT URTIKARIA........................................................................................... 93 

KONTAKTURTIKARIA..................................................................................... 94 

FYSIKALISK URTIKARIA................................................................................. 94 

KRONISK URTIKARIA ..................................................................................... 94 

ANGIOÖDEM .................................................................................................. 95 

BEHANDLING AV AKUT URTIKARIA OCH/ELLER ANGIOÖDEM ....................... 95 

BEHANDLING AV FYSIKALISK OCH/ELLER KRONISK URTIKARIA................... 96 

PROGNOS ....................................................................................................... 96 

URTIKARIA - VÅRDNIVÅER ............................................................................ 96 

INSEKTSALLERGI ....................................................................................... 97 

UTREDNING ................................................................................................... 97 

BEHANDLING ................................................................................................. 98 

INSEKTSREAKTIONER - VÅRDNIVÅER ............................................................ 98 

LÄKEMEDELSREAKTIONER.................................................................... 99 

Penicillinreaktioner................................................................................... 99 

UTREDNING ................................................................................................. 101 

Anamnes .................................................................................................. 101 

Pricktest / Specifikt IgE ........................................................................... 101 

Peroral provokation ................................................................................ 101 

Varningsmärkning ................................................................................... 101 

Reaktioner på andra antibiotika.............................................................. 102 

LÄKEMEDELSREAKTIONER - VÅRDNIVÅER ................................................. 102 

BILAGA 1. VERTIKAL VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR VÅRD 

AV BARN MED ASTMA ............................................................................. 103 

BILAGA 2. PRAKTISK HANDLEDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR 

VID VÅRD AV ALLERGI OCH ASTMA HOS BARN OCH 

UNGDOMAR................................................................................................. 119 


- 8 -


SJUKSKÖTERSKAN HAR EN VIKTIG ROLL......................................................119 

ASTMA..........................................................................................................119 

ALLERGISK RINOKONJUNKTIVIT ..................................................................121 

EKSEM ..........................................................................................................123 

FÖDOÄMNESALLERGI ...................................................................................123 

Checklista för information och undervisning om adrenalin i autoinjektor 

och akutschema ........................................................................................124 

BILAGA 3. KLASSIFICERING AV ASTMA-SVÅRIGHETSGRAD .....125 

Klassificering av astma hos barn över 2 års ålder med hänsyn till symptom 

och medicinering......................................................................................125 

Svårighetsgrad och behov av medicinering .............................................125 

Astmasymptom..........................................................................................125 

BILAGA 4. KLASSIFICERING AV EKSEM-SVÅRIGHETSGRAD 

ENLIGT SCORAD ........................................................................................126 

BILAGA 5. SKRIFTLIG PATIENTINFORMATION ..............................127 

BILAGA 6. DIAGNOSER.............................................................................130 

LATHUND FÖR KLASSIFIKATIONER ENLIGT ICD-10.....................130 

BILAGA 7. CHECKLISTOR .......................................................................132 

BILAGA 8. SVENSKA BARNLÄKARFÖRENINGENS SEKTION FÖR 

BARNALLERGOLOGI. AKTUELLA STENCILER UTGIVNA 1997- 

2006. WWW.BARNALLERGISEKTIONEN.SE.......................................134 

BILAGA 9 – WEBB-LÄNKAR ....................................................................136 

REFERENSER...............................................................................................137 


- 9 -



- 10 -


Inledning 

Ett regionalt vårdprogram för barn och ungdomar med allergi och/eller 

astma i Stockholms län har tagits fram inom ramen för medicinska 

programarbetets programområde för barnsjukvård. Programmet är 

uppdelat i två delar. Del I utgörs av en allmän del och del II av de 

kliniska riktlinjerna. 

Syftet med vårdprogrammet är att det skall utgöra en gemensam grund 

för förebyggande arbete, utredning och behandling enligt bästa 

tillgängliga ”vetenskap och beprövad erfarenhet” i överensstämmelse 

med Nationella riktlinjer och rekommendationer från Stockholms 

läkemedelskommitté LÄKSAK. Det skall även underlätta samarbetet 

mellan olika vårdinstanser, så att alla patienter i denna sjukdomsgrupp 

blir väl omhändertagna. 

Vårdprogrammet riktar sig främst till personal som arbetar med denna 

grupp inom såväl primär- som specialistvård. Det kan även läsas av 

patienter och närstående. 

Innehållet i det regionala vårdprogrammet är också tänkt att kunna 

användas av tjänstemän i beställar- och produktionsorganisationerna i 

planering, avtal och uppföljning. 

I den allmänna delen (del I) finns en introduktion av patientföreningen, 

kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande 

organisation och behov av framtida prioriteringar, vertikal 

verksamhetsbeskrivning för vård av barn med astma i Stockholm och 

förslag till kvalitetsmått. 

I den kliniska delen (del II) finns avsnitt om allergidiagnostik, 

prevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, 

praktisk handledning för sjuksköterskor, patientinformation, mm. 

Som underlag har bland annat använts: 

• Fokusrapporten Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården: 

Kapitlet om barnastma (1) 


- 11 -


• Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och KOL 2004 (2) 

• Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av astma 

rinit och eksem (3,4,5) 

• Allergi och astma hos barn (6) 

• Övriga referenser sidan 137 

Huvudförfattare för arbetet har varit: 

Anne Kihlström, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

Barnallergimottagningen Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge 

Asta Sigurbrandsdottir, specialist i barnmedicin och barnallergologi, 

Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge samt 

överläkare Barnläkarmottagningen (BLM) Södertälje sjukhus 

Arbetsgrupp och förankring: 

Britta Andersson, Patientföreningen Astma och Allergiförbundet 

Ulla-Britt Andersson, barnallergisjuksköterska, BLM Hallunda 

Anna-Karin Eklund, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. 

Karolinska Universitetssjukhuset/Solna. Representant för ASTA 

(allergisjuksköterskornas förening) 

Gunilla Hedlin, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

Karolinska Universitetssjukhuset/Solna, samordnare för klinisk 

allergiforskning inom CFA (centrum för allergiforskning) 

Yvonne Hyllensved, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. 

Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge 

Marina Jonsson, barn- och allergisjuksköterska, Barn och 

ungdomsmottagningen (BUMM) Jakobsbergs sjukhus 

Eric Kusoffsky specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

BLM Nacka sjukhus 

Gerd Larsson, distriktssköterska, Ekerö vårdcentral 

Anders Lindfors, specialist i barnmedicin och barnallergologi, 

överläkare, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Solna 

Louise Lindgren, specialist i barnmedicin och barnallergologi, 

överläkare, BUMM Jakobsbergs sjukhus 

Gunnar Lilja, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

Barnallergimott. Sachsska barnsjukhuset 

Christer Norman, specialist i allmänmedicin, Salems vårdcentral 

Alberto Osario, specialist i allmänmedicin, Jakobsbergs sjukhus 


- 12 -


Pär Stjärne, specialist i ÖNH-sjukdomar, överläkare, ÖNH-kliniken, 

Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge 

Elisabet Svensson, specialist i allmänmedicin, Vårby vårdcentral 

Päivi Söderman, specialist i barnmedicin och barnallergologi, bitr. 

överläkare, Barnallergimott. Karolinska Universitetssjukhuset/Huddinge, 

representant för LÄKSAK, expertgruppen för luftvägs- och 

allergisjukdomar, Stockholm 

Carl-Fredrik Wahlgren, specialist i hudsjukdomar, överläkare, 

Hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset/Solna 

Magnus Wickman, specialist i barnmedicin och barnallergologi, 

överläkare, Centrum för Folkhälsa, Stockholm 

Tryggve Årman, specialist i barnmedicin, överläkare, BLM Huddinge 

Vårdprogrammet har förankrats i primärvården i Sydvästra Stockholm i 

projektet Allergicentrum Syd. 

Vårdprogrammet godkändes av Stockholms Medicinska råd den 15 

december 2005. 

Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta 

versionen kommer att nytryckas senast under 2009. Ansvarig för 

uppdatering och revidering av vårdprogrammet är ordförande i 

specialitetsrådet Barn och ungdom. 


- 13 -


I. ALLMÄN DEL 

Våra barn med allergi och astma - att vara 

patient 

Britta Andersson, Patientföreningen Astma- och allergiförbundet 

Våra barn med allergi och astma 

Nästan fyra av tio barn har någon allergisk sjukdom under sin uppväxttid 

och de utgör den absolut största patientgruppen bland barn i Stockholms 

län. Att så många barn har någon form av allergi och att de allergiska 

sjukdomarna fortfarande ökar är tillräckligt dramatiskt och borde 

uppmana till kraftfulla insatser för att förebygga och lindra. Men det 

finns en risk att allergier hos barn är så vanligt att det i sig minskar 

dramatiken kring siffrorna. Det är också ett problem att allergisjukdomarna 

är så komplexa och påverkas av så många olika faktorer. 

Samhällets kostnader för de allergiska sjukdomarna ökar i takt med 

allergiökningen. Varje landsting och kommun som satsar på att förebygga 

och lindra allergier kan därför räkna med att det på sikt lönar sig 

mångdubbelt. Ett samlat vårdprogram för barn och ungdomar med allergi 

och/eller astma i Stockholms län är ett glädjande inslag i en sådan 

satsning. 

Särskilt viktiga är förslagen om samverkan inom vården med allergiteam, 

kunskapsöverföring och särskilda allergimottagningar i primärvården. En 

vidareutveckling skulle vara allergicentra med inriktning mot såväl vård 

som klinisk forskning och utbildning samt allergikonsulenter och utbyggda 

kontakter med förskola och skola. Det finns anledning att också med 

tillfredsställelse se fram mot en ökad vaccinationsverksamhet mot allergi. 


- 14 -


Patientutbildning/föräldrautbildning 

Att möta barn med kroniska sjukdomar på ett professionellt sätt är att 

hela tiden se barnet och barnets behov, inte bara sjukdomen. Hur barnet 

bemöts påverkar barnets syn på sig själv. Är jag ett astma/allergibarn 

eller är jag ett barn som också har astma/allergi? Ett bra sätt att stödja 

familjen är att ordna föräldragrupper och barngrupper. Dessa kan börja 

som astma/allergi/eksemskola för att sedan övergå i diskussions/ 

kontaktgrupper. Genom att möta andra i liknande situation och själv 

kunna dela med sig av erfarenheter och tips, skapas en effektiv stödgrupp 

som kan leva vidare på egen hand. 

Astma- och Allergiföreningen 

I Stockholms län finns 12 Astma- och Allergiföreningar och en länsförening. 

Som patientorganisation är det vår uppgift att påverka samhället 

så att våra medlemmar får tillgång till god vård och bra miljöer för 

att underlätta och förebygga allergibesvär. Att vård ska ges på lika villkor 

oavsett var man bor och med hög kvalitet och respekt för den enskildes 

behov är ett självklart krav. 

Allergiföreningens uppgift är också att stödja medlemmarna i deras 

vardagsliv. Därför erbjuds olika aktiviteter i grupp, inte minst för 

föräldrar och barn. Ibland sker det i form av gemensamma utflykter, resor 

eller lek och träning i gymnastiksal eller bassäng. Genom extra städning 

och rening med mindre klor blir dessa tillgängliga för många känsliga 

barn. Vuxna medlemmar erbjuds allt från magdans och Qigong till 

studiegrupper kring t ex Att leva med kronisk sjukdom 

(www.astmastockholm.se). Tidningen Länssvalan ges ut fyra gånger per 

år och innehåller artiklar om aktuella allergiämnen, tips och idéer, 

matrecept, barnsida, läkarspalt och rapporter om vad som varit och är på 

gång runt om i länet. 

Sommarläger på Assö 

Stockholms läns Astma- och Allergiförening har i snart 30 år anordnat 

sommarläger för barn med astma och allergi. För barn mellan 11 och 14 

år anordnas seglarläger under två sommarveckor på Assö/Barnens Ö. För 

barn mellan 7 och 10 år erbjuds en vecka i samma miljö. I fin skärgårdsmiljö 

erbjuds segling och andra båtsporter, bad och lek. Barnen bor i 


- 15 -


sanerade och välutrustade hus. Med på lägren finns läkare och sjuksköterskor 

för barnens säkerhet. Lägrets kock lagar god mat till alla, vad 

man än är allergisk mot. Men allergierna står i övrigt inte i fokus. Här är 

ingen annorlunda för att man behöver ta sin medicin. Här är alla allergiska, 

även ledarna, som själva vet att allergi inte är något hinder för att 

kunna delta i lägrets alla aktiviteter (www.asso.nu). 

Stockholms läns Astma- och Allergifond 

Fondens medel består av gåvor från allmänheten och delas ut till forskning 

och till lägerverksamhet. Medlen är begränsade och kan sökas för 

projekt inom länet och av medlemmar för deltagande i lägerverksamhet. 

Ansökningarna prövas i en fondstyrelse. 

Allergiombud i skolan 

Astma- och Allergiförbundet inbjöd under Allergiåret 95 intresserade att 

anmäla sig som allergiombud i skolan. Intresset var glädjande stort och 

fortfarande finns många ombud i skolor runt om i länet. Allergiombudens 

uppgift är bl.a. att vara stöd för barn och föräldrar med olika allergiproblem 

inom skolan och att hjälpa till med information och utbildning 

till skolpersonal och skolbarnen. 


- 16 -


Kartläggning och analys 

Omfattning 

I Stockholm med omnejd finns ca 395 000 barn under 18 år (SCB). 

Antalet barn med allergiska sjukdomar har ökat dramatiskt under de 

senaste decennierna. Cirka 30-40 % av alla barn uppvisar under sin 

uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar 120 000- 

150 000 barn i Stockholmsregionen. Detta medför att barn med astma 

och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. 

Allergiutveckling hos barnen i Stockholm följs dessutom i flera 

omfattande epidemiologiska undersökningar, t ex BAMSE-studien, 

Rapporten Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, m fl. (6,7,8). 

År 2001 var astma med en andel av 2.1 %, den sjätte vanligaste diagnosen 

i öppenvården som helhet (samtliga åldrar). Upp till 25 % av småbarn 

och förskolebarn har eller har haft infektionsutlösta astmasymptom. 

Förekomst av astma i skolåldern beräknas till 6-8 %. Prognosen för 

spädbarn med infektionsastma och samtidigt tecken på allergi är sämre 

än för spädbarn med enbart infektionsastma. Detta talar för att astma hos 

barn inte är en enhetlig sjukdom. Barn i skolåldern med astma behåller 

ofta sin sjukdom upp i vuxen ålder. Svår astma föreligger hos ca 10 % av 

barnen med sjukdomen. 

Eksem förekommer hos upp till 20 % av alla småbarn och därefter hos 

15 % av alla skolbarn. Hos ca 5 % av dem som har eksem är eksemet 

svårt och hos 30 % är det kombinerat med födoämnesallergi och kräver 

därför kunskap om allergi, hudsjukdomar och speciell uppfödning för att 

handläggas på ett acceptabelt sätt. Bland barn med födoämnesallergi med 

eller utan eksem övergår 50-60 % i luftvägsallergi med astma och/eller 

allergisk rinokonjunktivit (hösnuva) i högre ålder. 

Förekomsten av allergiska ögon- och näsbesvär bland barn och ungdomar 

har skattats till 15-20 %. Från skolåldern blir det också allt mer motiverat 


- 17 -


att erbjuda s.k. specifik immunterapi (SIT) eller allergivaccination, 

tidigare kallad hyposensibilisering. Detta är en behandling som ger 

bestående effekt och kan förhindra utveckling av astma med upp till 50 

% hos barn med t ex pollenallergi (9). Behandlingen minskar patientens 

lidande och ger sannolikt samhällsekonomiska vinster på lång sikt. 

Primär allergiprevention, dvs åtgärder för att förhindra uppkomsten av 

allergisk sjukdom hos barn, är mycket angeläget. Även bland experter 

finns dock en del olika uppfattningar avseende de råd och rekommendationer 

som kan ges till barn, ungdomar och deras föräldrar. 

Vi kan i dag inte säkert förebygga allergi men aktuell forskning talar för 

att det är möjligt att senarelägga debut, reducera allvarlighetsgrad och 

minska risken för fortsatt utveckling av allergisjukdom, dvs det som 

kallas den ”allergiska marschen” (6, 9 samt kapitel om prevention i detta 

vårdprogram sidan 41). Primär allergiprevention sprids huvudsakligen 

via BVC, primärvård och skolhälsovård. Det finns ett stort behov av att 

inom landstinget samordna information och utbildning inom detta 

område. 


- 18 -


Hälsoekonomi 

Kostnader 

De samhällsekonomiska kostnaderna för astma och allergi hos barn 

utgörs dels av direkta kostnader, dvs kostnader för läkemedel och sjukvård, 

men även av indirekta kostnader för förlorad produktion till följd av 

föräldrarnas frånvaro från arbetet och barnens skolfrånvaro. Därtill 

kommer även psykosociala kostnader för mänskligt lidande, vilka dock 

ofta utelämnas då dessa kostnader är svåra att beräkna. 

Enligt Läkemedelsverket beräknas de direkta kostnaderna för astma till 

flera miljarder kronor per år, eller ca 1 % av de totala kostnaderna för 

samtliga sjukdomar (3). 

Det finns relativt lite information om ekonomiska aspekter på barnallergisjukvården 

i Sverige. Tillgängliga erfarenheter grundar sig 

huvudsakligen på data för barn med astma. Sedan mitten av 1980-talet 

har det skett en dramatisk minskning av antalet inläggningar på sjukhus 

av barn med astma i Stockholmsregionen (gäller ej förstagångsinläggning 

på sjukhus). Denna utveckling har framför allt tillskrivits den ökade 

användningen av inhalationssteroider. En bidragande förklaring kan 

också vara en förbättrad patientutbildning. Minskningen av antalet 

vårddagar på sjukhus som ses hos de äldre barnen, ses inte hos de yngre 

(dvs åldersgrupperna 0-4 år). 

I Stockholm har även rapporterats regionala skillnader för inläggning av 

småbarn med andningsbesvär på sjukhus med högre inläggningsfrekvens 

i södra än i norra Stockholm. Detta återspeglar sannolikt sociala 

skillnader. 

I Finland publicerades 1999 en rapport om slutenvårdskostnader för barn 

med astma. För barn i åldersgruppen 2-5 år var kostnaden 1,12 miljoner 

euro och motsvarande kostnad i åldersgruppen 6-14 år var 0,86 miljoner 


- 19 -


euro. Beräkningen per capita visade att slutenvårdskostnaderna för barn i 

åldergruppen 2-5 år var tre gånger högre än i den äldre åldersgruppen. 

Med tanke på att antalet inlagda barn på sjukhus per 1000 barn i 

respektive åldersgrupp var relativt jämförbara med svenska siffror, torde 

de finska beräkningarna även ha relevans för svenska förhållanden. 

Minskningen av kostnader för akut inläggning av barn med astma på 

sjukhus har skett till priset av ökande medicinkostnader. År 2001 uppgick 

kostnader för astmaläkemedel till ca 120 miljoner kr för barn. Kostnaden 

var något högre i åldersgruppen 2-4 år än 5-18 år och lägst i 

åldersgruppen 0-1 år. 

Ulf Persson vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund 

genomförde 1993 en beräkning av kostnaderna för astma i Sverige. De 

indirekta kostnaderna för vård av barn med astma till uppgick då till 183 

miljoner kr (motsvarande siffra för vuxna var 3061 miljoner kr). Aktuell 

beräkning saknas, men en ökande population av barn med astma gör att 

det är troligt att även de indirekta kostnaderna har ökat. 

Tack vare effektiv eksembehandling kan numera eksembarn skötas i 

hemmet. Slutenvård är ovanlig. ”Eksem-skola” innebär ett stort stöd till 

föräldrar och barn för att de själva skall kunna klara behandlingen (10). 

För skolbarn med astma har långtidsuppföljning (upp till 35 års ålder) 

visat att 78 % av dem behåller astman upp i vuxen ålder och att rökning 

och pälsdjursallergi är faktorer som förvärrar prognosen (11). Det är 

därför mycket viktigt att barn och tonåringar med astma tas om hand 

optimalt, annars är sannolikheten stor att en del av dem i vuxen ålder 

kommer att ha en ökad sjuklighet i lungsjukdomar och en nedsatt 

lungfunktion. Vilka konsekvenser detta skulle kunna få för samhället i 

form av nedsatt arbetsförmåga och ökade sjukvårdskostnader går för 

närvarande inte att överblicka, men det är visat att astma är en viktig 

orsak till sjukskrivning och att tillståndet ofta är underdiagnostiserat (12). 


- 20 -


Vad är kostnadseffektivt? 

Kostnadseffektivitet är ett relativt begrepp. Det måste alltid värderas i 

relation till annan behandling eller annan resursanvändning. Inom flera 

områden saknas dock evidens. 

Patientutbildning är kostnadseffektivt 

God patientutbildning ger ökad kunskap, compliance (följsamhet till 

behandling) och trygghet, dessutom medför detta minskad sjuklighet och 

sjukvårdskonsumtion samt minskad inläggningsfrekvens på sjukhus. 

Flera studier har visat att en ökad utbildningsinsats har givit minskade 

kostnader för astmavård. Eksemskola har också visats vara 

kostnadseffektivt. 

Behandling med glukokortikoider är kostnadseffektivt 

Ett stort antal kontrollerade studier visar att användning av inhalationssteroider 

resulterar i bättre astmakontroll, mindre luftrörskänslighet, färre 

besök på akutmottagning och minskad inläggningsfrekvens på sjukhus 

för astma, samt bättre livskvalitet. Biverkningar av inhalationssteroider 

ses mycket sällan när normala doser används. Det gör att risk/nyttoförhållandet 

måste bedömas som mycket gott. 

God eksembehandling med mjukgörande och lokala glukokortikoider är 

också kostnadseffektivt. 

Specifik Immunterapi (SIT) är kostnadseffektivt 

SIT är en behandling som ger bestående effekt och kan förhindra 

utveckling av astma med upp till 50 % hos barn med t ex pollenallergi. 

Behandlingen minskar patientens lidande och ger sannolikt samhällsekonomiska 

vinster på sikt (9). 


- 21 -


Nuvarande organisation 

Sjukhusanslutna barnallergimottagningar 

Barnallergologisk verksamhet bedrivs på barnklinikerna vid Karolinska 

Universitetssjukhuset (Huddinge/Solna) och Sachsska Barnsjukhuset. I 

denna verksamhet sköts 5–10 % av barnen med astma. Innehållet i verksamheten 

är till nästan alla delar likartat vid de tre enheterna. På de sjukhusanslutna 

mottagningarna prioriteras: 

• Barn med nydebuterad astma som fordrar snabbt insättande av 

medicinering 

• Barn med kronisk och svårbehandlad astma 

• Barn med svårbehandlade eksem 

• Barn med multipla födoämnesallergier 

• Barn som genomgår specifik immunterapi (allergivaccination) 

• Barn med astma och multipel svår allergi 

• Barn med astma och allergisjukdom samt annan svår kronisk 

sjukdom som sköts på samma klinik 

• Barn med svåra allergiska allmänreaktioner – anafylaxi 

• Barn med svår urtikaria (nässelutslag) och/eller angioödem 

(svullnader) 

• Barn med svåra överkänslighetsreaktioner på vaccinationer 

och/eller läkemedel 

På dessa mottagningar finns även ökade möjligheter till diagnostik med 

t ex provokationer och metodik för mer komplicerad lungfysiologisk 

utredning. 

Allergiteam 

På de sjukhusanslutna mottagningarna arbetar man i allergiteam. Teamet 

leds av barnläkare med grenspecialiteten barn- och ungdomsallergologi. I 

teamet ingår även allergiutbildad barnsjuksköterska, sjukgymnast, 

kurator, dietist och barnpsykiater/psykolog. Viktigt samarbete finns även 

med andra specialister (hudläkare, ÖNH-läkare och barngastroenterolog). 


- 22 -


Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM 

På barnläkarmottagningarna i öppen vård (BLM/BUMM) utgör barn med 

astma och allergier 40-50 % av besöken. Några av barnläkarna i öppen 

vård är även specialister i barnallergologi. Flera av barnsjuksköterskorna 

har genomgått Karolinska Institutets kurs i allergologi för sköterskor 

(motsvarande 10 högskolepoäng). Flertalet BLM/BUMM har spirometer 

(ett instrument för utredning av lungfunktion) och kan utföra olika 

allergitester. 

Det är viktigt att mer omfattande allergidiagnostik, miljöanalyser och 

miljörådgivning genomförs av barnallergolog eller barnläkare med goda 

kunskaper inom allergologi på sjukhusansluten barnmottagning eller 

BLM/BUMM. 

Sjukhusanslutna hudmottagningar 

Hudläkare kan bidra med stor kunskap om eksem och urtikaria 

(nässelutslag). De erbjuder eksemskola där man bl a går igenom 

smörjteknik med familjen. Barn med svårt eksem kan få behandling med 

kalibad och/eller ljusterapi. Vid misstanke om kontakteksem kan även 

lapptest (epicutantest) utföras. På de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna 

finns samarbetsmottagning med barnallergolog och 

hudläkare 1-2 gånger per månad för de svårast allergiskt sjuka barnen 

med besvärligt eksem eller urtikaria. 

Primärvård 

Här sköts huvudsakligen barn med enklare allergier, såsom okomplicerade 

eksem och riniter, kontroll efter 1-2:a obstruktiva bronkiten hos 

småbarn, lindrig säsongs- och infektionsastma hos skolbarn etc. 

Hur många barn med astma som sköts av allmänläkare beror på intresse 

och kunskaper hos respektive läkare, vilket kan variera inom samma 

vårdcentral och mellan olika vårdcentraler. Enligt en enkätundersökning 

år 2000 fanns i Stockholm tillgång till särskilt astmainriktad allmänläkare 

hos 42 % och astmasjuksköterska hos 58 % av vårdcentralerna, men det 

är inte känt hur många av dem som har barnkompetens. Av mottagningarna 

uppgav 59 % att de hade spirometer. På närakuter och på flertalet 


- 23 -


vårdcentraler kan akutbehandling av astma för barn erbjudas. Svårare fall 

skickas dock alltid direkt till barnakutmottagningarna på sjukhusen. 

Överföring till vuxenvård 

Överföring av tonåringar till vuxenvård är en viktig uppgift för allergisjukvården. 

Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som 

sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Detta kan tyda 

på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte 

adekvat tas om hand av sjukvården. 

Ungdomar 

Det är viktigt med en god överföring av tonåringar med astma och 

allergi till vuxenvård. 


- 24 -


Prioritering – Samverkan i nätverk 

Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i 

svårighetsgrad. För vården av barn med astma och allergi i Stockholm 

anser vi att det finns några viktiga områden som bör lyftas fram och 

utvecklas vidare. 

Vad skall vi prioritera? 

• Vidareutveckla väl fungerande nätverk 

o Sjukhusanslutna barnallergimottagningar 

o Barnmottagningar i öppenvård BLM/BUMM 

o Primärvård 

o Prevention (MVC, BVC, förskola, skola) 

• Astmamottagningar i primärvården 

• Astmasjuksköterskorna - viktig resurs på alla vårdnivåer 

• Utbildning av vårdkedjan 

• Öka tillgängligheten för immunterapi 

• Överföring av tonåringar till vuxenvård 

SAMVERKAN 

Specialistmott. 

på 

sjukhus 

BARNET 

Förskola/Skola 

BVC/SHV 


- 25 - 

Barnläkare i 

öppen vård 

Primärvård


Vi vill arbeta för ett väl fungerande nätverk: 

Sjukhusanslutna barnallergimottagningar 

Dessa mottagningar bör fungera som kunskapscentrum för sjukvårdsområdena 

och remissinstans för diagnostik av oklara fall, samt ansvara 

för vården av de svårast sjuka patienterna. 

På de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna är arbetet i allergiteamet 

mycket viktigt och bör förstärkas. Barn med svår multipel 

allergisk sjukdom har en tuff tillvaro på många sätt. För att förbättra 

deras hälsa och livskvalitet behövs ett nära teamsamarbete. 

Här bör också utveckling av nya behandlings- och utredningsrutiner 

utvärderas, samt utvecklingsprojekt initieras, gärna i samarbete med 

övriga i vårdkedjan (BLM/BUMM och primärvård). 

Allergiteamet på barnkliniken 

Teamen leds av en barnläkare med grenspecialiteten barn- och 

ungdomsallergologi. I teamet ingår allergiutbildad barnsjuksköterska, 

sjukgymnast, kurator, dietist och barnpsykiater/psykolog. 

Dessutom behövs en allergikunnig sjuksköterska (allergikonsulent) 

som kan arbeta mobilt, dvs göra hembesök för miljöundersökning, 

besöka förskola / skola för att till personal lära ut astmabehandling 

och/eller allergibehandling, ffa för de barn som kan få livshotande 

reaktioner. 

Nära samarbete behövs med andra specialister, ffa hudläkare, ÖNH 

(Öron-näsa-hals)-läkare, barngastroenterolog och lungfysiolog. 

För den sjukhusanslutna barnallergologiska vården skulle ca 15 000 

besök per år behövas för att täcka behovet av att se de svårast sjuka 

allergibarnen 2-3 ggr/år. 

Specifik Immunterapi - Allergivaccination 

Allergivaccinationsverksamheten bör utvidgas. Kapaciteten på länets tre 

barnallergimottagningar är idag ca 9 000 besök inklusive behandlingen 

med specifik immunterapi. Den sistnämnda tar för närvarande ca 2 000 

besök i anspråk och borde utökas till 20 000 besök/år. Minst 10 % av alla 


- 26 -


barn med pollenallergi bör erbjudas immunterapi. Idag kan endast 1 % få 

tillgång till denna behandling. 

För närvarande kan vårdgarantin för behandling av barn med immunterapi 

inte uppfyllas eftersom väntetiderna för många barn är upp till ett 

år. Denna verksamhet måste således utökas betydligt. Det är dock mycket 

viktigt att inför en ev. utökning av denna verksamhet försäkra sig om god 

kompetens hos personal (kräver utbildningsinsatser) och adekvata lokaler 

för att bibehålla god patientsäkerhet. Mottagningar som bedriver/skall 

bedriva denna verksamhet bör därför certifieras. Det bör också ske 

kontinuerligt kvalitetsarbete. 

Barnläkarmottagningar i öppenvård BLM/BUMM 

Dessa mottagningar bör sköta de flesta barn med medelsvår astma och 

allergi. På flertalet BLM/BUMM bör det finnas en barnläkare och en 

barnsjuksköterska med subspecialisering i barnallergologi. Redan 

etablerade samarbetsformer mellan allergiutbildade sjuksköterskor måste 

stimuleras och utvecklas vidare. 

Ett ökat antal barn bör genomgå allergivaccination (se ovan). Åtminstone 

en mindre del av denna verksamhet (behandling mot pollenallergi med 

besvärlig allergisk rinit, med ingen eller lindrig astma) kan flyttas ut till 

BLM/BUMM. Uppbyggnad av denna verksamhet på BLM/BUMM 

förutsätter dock kompetent personal och certifierad mottagning (se ovan). 

Barn med mild-måttlig astma, god sjukdomsinsikt och uppnådda 

behandlingsmål på enkel behandling kan eventuellt överföras till 

allmänläkare för fortsatta kontroller. Den fortsatta uppföljningen kan 

sedan ske i samråd med barnläkare på närmaste BLM/BUMM. 

Primärvård 

Primärvården bör kunna sköta barn med lindrig intermittent astma, 

(infektions- och/eller pollenastma) och allergi förutsatt att det finns 

intresserade allmänläkare. Det bör finnas en astmaansvarig allmänläkare 

och en astmakunnig sjuksköterska som genomgått kurs i allergologi och 

som dessutom har barnkunskap. De har då möjlighet att bygga upp en väl 

fungerande astmamottagning. På en vårdcentral som sköter barn med 

astma bör det finnas tillgång till spirometri, samt kunskap om utförande 

av denna undersökning på barn och tolkning av resultatet. Åtminstone en 


- 27 -


vårdcentral med allergiprofil bör finnas i varje stadsdel/närområde. Det 

är viktigt att satsa på utbildning i spirometriundersökning av barn. 

Det är även viktigt att akutbehandling kan erbjudas hos allmänläkare i 

primärvården, medan svårare fall bör remitteras. 

Kriterier för en fullvärdig astmamottagning: 

SFAM’s (Svensk Förening för Allmänmedicin) nätverk för astma- och 

allergiintresserade allmänläkare har föreslagit följande kriterier för en 

fullvärdig astmamottagning i primärvården (13): 

En astmamottagning i primärvården skall: 

• Ledas av en specialutbildad sjuksköterska 

• Ha en verksamhetsansvarig läkare 

• Vara utrustad med en spirometer 

• Genomföra strukturerade utredningar 

• Ge patientundervisning 

• Ha en tidsbeställd mottagning 

SFAM’s nätverk har föreslagit 0,5 sjukskötersketimmar per 1000 

invånare och vecka som ett minimum för att astmamottagningen skall 

anses vara fullvärdig. 

Tonåringar 

För överföring av tonåringar med lätt-måttlig astma och allergi till 

vuxenvård skulle Astmasjuksköterskan på vårdcentralen kunna ha en 

viktig sammanhållande funktion. Tonåringar med svår astma och/eller 

multiallergi skall överföras till vuxenallergolog. 

Prevention 

Primär allergiprevention sprids huvudsakligen via MVC, BVC, 

primärvård och skolhälsovård. Det finns starkt behov av att inom 

landstinget samordna information och utbildning inom detta område. 

Vi kan i dag inte säkert förebygga allergi men däremot senarelägga 

debut, reducera allvarlighetsgrad och minska risk för astmautveckling 

(6,9, samt kapitel om prevention sidan 41). 


- 28 -


Utbildningsbehov 

Utbildning av vårdkedjan 

För att vi skall kunna erbjuda barn med astma och allergi ett bra 

omhändertagande med en god och kostnadseffektiv vård, är det mycket 

viktigt med kontinuerlig utbildning av alla i vårdkedjan och fortsatt 

utveckling av ett konsultnätverk. Dessutom behövs regelbunden 

information till barn- och skolhälsovård, barnomsorg och skola. I 

dagsläget finns det endast ytterst begränsade resurser för detta. 

Sjuksköterskor och barnläkare med specialistkompetens i 

barnallergologi 

Det är viktigt att kontinuerligt vidareutbilda sjuksköterskor och 

barnläkare inom ämnet barnallergologi, då det kommer att bli ett stort 

behov framöver både på de sjukhusanslutna barnallergimottagningarna 

och på BLM/BUMM. Medianålder för barnläkare med subspecialitet i 

barnallergologi i Stockholm är 55 år. Inom 7-8 år går 50 % i pension. 

Fler ST-block (dvs utbildningsplatser för barnspecialister som vill 

subspecialisera sig i barnallergologi) bör tillskapas. 

Astmaansvariga allmänläkare och astmasjuksköterskor på 

vårdcentralerna 

Det bör finnas en astmaansvarig allmänläkare och en astmakunnig 

sjuksköterska (som helst genomgått kurs i allergologi motsvarande 10 

högskolepoäng, bedrivs för närvarande av Karolinska Institutet) 

åtminstone i varje stadsdel/närområde. Dessutom är barnkunskap viktig. 

Då finns det möjlighet att bygga upp en väl fungerande astmamottagning. 

Astmasjuksköterskan – viktig på alla vårdnivåer 

Astma- och allergikunniga sjuksköterskor är en mycket viktig resurs på 

alla vårdnivåer. Sjuksköterskan ansvarar för patientutbildning med 

instruktion och kontroll av inhalationsteknik, lungfunktionsmätningar 

och allergitester. Hon kan även ge råd om allergiprevention och 

allergisanering, samt står för en viktig kontinuitet på mottagningen. 


- 29 -


Kliniskt allergicentrum 

För utbildning och konsultverksamhet mot primärvården finns i sydvästra 

Stockholm ett projekt med konsultronder på vårdcentralerna av läkare 

och sjuksköterskor från barnallergikliniken, vuxenallergikliniken, 

hudkliniken, och ÖNH-kliniken från Karolinska Universitetssjukhuset/ 

Huddinge. Ett nätverk av allergiansvariga läkare och astmasjuksköterskor 

rekryteras från alla vårdcentraler och barnmottagningar för att arbeta i 

nätverk tillsammans med specialistmottagningarna på sjukhuset. Detta är 

sedan ett nätverk för fortsatt arbete, spridning av information mm. 

Dessutom ordnas en gemensam utbildningseftermiddag för alla allmänläkare 

i området en gång per år, samt kurser för astmasjuksköterskor. 

Detta arbetssätt eller motsvarande bör utvidgas och vidareutvecklas, så 

att det kan bli tillgängligt för hela Stockholm i någon form. 

Konsekvensanalys 

Det kroniska förloppet hos barn med astma/allergi gör att kostnader för 

omhändertagandet av dessa barn och ungdomar inte enbart skall ses på 

kort sikt. Risk för ökad sjuklighet i högre åldrar måste alltid vägas in. Det 

är därför svårt att i en konsekvensanalys värdera kortsiktiga vinster i 

”kronor och ören,” mot kostnader på lång sikt för individ och samhälle. 

En redan nu etablerad vårdkedja ut till primärvården för barn med astma 

och allergier behöver förbättras, men är en mycket god grund för SLL att 

bygga vidare på. Förutsättningen för en utökad/förbättrad närsjukvård av 

barn med astma och allergier är god, men fordrar resursförstärkning på 

grund av det snabbt ökande antalet barn. 

Omhändertagandet av barn med astma och allergier skulle kunna vara 

lämpligt som ett ”pilotprojekt” inom Närsjukvård med utvärdering av 

verksamheten och utarbetande av kvalitetsindikatorer. 


- 30 -


Rätt vårdnivå 

Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering 

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård av astma och KOL (2) 

presenterades 2004 en rangordningslista baserad på de riktlinjer för 

prioriteringar som riksdagen antagit. 

Vertikal verksamhetsbeskrivning VVB 

Med utgångspunkt från Socialstyrelsens riktlinjer för prioritering har vi 

tidigare gjort en beskrivning av vården för astma hos barn, som den är 

organiserad i nuläget (2005), se bilaga 1. 

Vårdnivåer och riktlinjer 

I den kliniska delen av vårdprogrammet (del II) finns riktlinjer för 

utredning och behandling av astma och allergier hos barn i Stockholm. 

Dessutom finns i anslutning till varje avsnitt förslag till vårdnivåer. 

Gränserna för olika vårdnivåer kan variera lite lokalt beroende på intresse 

och kompetens hos respektive vårdgivare. 


- 31 -


Kvalitetsmått 

Checklistor och kvalitetsindikatorer 

Nedan följer några förslag där årlig utvärdering skulle kunna vara möjlig: 

• Kriterier för en fullvärdig astma- och allergimottagning 

• Diagnosregistrering och enhetlig klassificering av astmasvårighetsgrad 

(enligt barnallergologföreningen, se bilaga 3) för barn i 

öppen och sluten vård. Tillförlitlig statistik skulle möjliggöra 

studier av patientflöden för att se om patienterna sköts på rätt 

vårdnivå 

• Registrering av läkemedelsförskrivning och läkemedelsförbrukning 

för barn i olika åldrar 

• Mått på lungfunktion t ex FEV1, har visats vara en god prediktor 

för risk för akuta exacerbationer (försämringsperioder) av astma 

(lungfunktionsmätning görs med spirometer på barn från 

skolåldern, men kan även göras på spädbarn) 

• Mått på allergisk inflammation (t ex eosinofiler i blod, NO) 

• Mått på akuta exacerbationer (akutbesök, inläggning på sjukhus) 

• Rökning (aktiv och passiv rökning) 

• Patientutbildning 

• Mätning av hälsorelaterad livskvalitet. (Bra metoder för att mäta 

barns hälsorelaterade livskvalitet tas fram av en europeisk 

arbetsgrupp) 

• Utvärdering av överföring av tonåringar från barn- till vuxenvård 

Med utgångspunkt från detta kan man utveckla checklistor och 

kvalitetsindikatorer. 


- 32 -


Checklistor 

I bilaga 7 ges exempel på checklistor för: 

• Mottagning för barn med astma och allergi 

• Vård av barn med astma 

• Vård av barn med eksem och/eller födoämnesallergi 

I bilaga 2 ges exempel på checklista för: 

• Demonstration av adrenalin autoinjektor och akutschema vid 

anafylaxi (livshotande allergisk reaktion) 

Kvalitetsindikatorer 

Syftet med kvalitetsindikatorer är att få en möjlighet att bedöma vårdens 

kvalitet. Detta är viktigt för både patienter, vårdgivare och beställare. 

• Patienten kan använda kvalitetsindikatorer för att försäkra sig om 

en god vård 

• Vårdgivaren kan använda kvalitetsindikatorer för att utveckla 

verksamheten till optimal nivå 

• Beställaren kan använda kvalitetsindikatorer som ett hjälpmedel i 

bedömningen av hur resurserna ska användas och fördelas 

Nedan presenteras några exempel på kvalitetsindikatorer inom 

astmavård. Av dessa kan t ex 1-4 väljas ut och vidareutvecklas 

ytterligare. 

(Förslag: spirometri, akutbesök, patientutbildning, passiv rökning) 

En förutsättning för att en registrering av kvalitetsindikatorer skall kunna 

göras på alla vårdnivåer, är att det finns bra databaserade journalsystem 

där registreringen till största delen sker automatiskt. 


- 33 -


Indikator: Astmapopulationen 

Indikatorn anger antal inskrivna astmapatienter i åldern 0-18 år i förhållande till 

antal barn och ungdomar i åldersgruppen inom upptagningsområdet. 

Kvalitetsområde 

Effektiv 

hälso- 

och 

sjukvård 

Definition Mätmetod Datakälla Felkällor Form för 

redovisning 

Med 

”inskrivna” 

avses: 

Registrerade 

på 

mottagningen 

Patientadministrativa 

system 

Databas Underrapportering 

Indikator: Användning av spirometer 


- 34 - 

Redovisas årligen 

tillsammans med 

en analys avseende 

förväntat antal 

inskrivna för 

upptagningsområdet 

Indikatorn anger andel av astmapatienter som fått spirometri utförd under året 

a) med eller b) utan samtidig reversibilitetstest. 

Kvalitetsområde 

Kunskapsbaserad 


ändamålsenlig 

hälso- och 

sjukvård 

Definition Mät- 

metod 

Med astmapatient 

avses: 

ICD nr J45.1, J45.9, 

J45.0, J45.8 

Med utförd spirometri 

a) med eller 

b) utan 

reversibilitetstest 

avses: 

Utfört enligt beskrivning 

i vårdprogrammet 

Kontinuerlig 

inmatning 

i patientjournal 

Datakälla 

Patient- 

journal 

Felkällor Form 

för 

redovisning 

Felaktig 

kalibrering 

av apparaten,undersökningsteknik, 

eller 

dokumentation 

av 

resultat 

Mål- 

nivå 

Intressenter 

100 % Politiker, 

beställare, 

vårdgivare 

Målnivå Intressenter 

Årligen a) 100 % 

b) 100 % 

Patienter 

Sjukvårdsledning


Indikator: Oplanerade besök (astmapatienter) 

Indikatorn avser andel inskrivna astmapatienter som under året sökt akut läkare 

a) på mottagningen eller b) utanför mottagningen. 

Kvalitetsområde 

Effektiv 


sjukvård 


redovisning 

Antal inskrivnaastmapatienter 

som 

under året akut 

sökt mottagningen 

av 

totala antalet 

inskrivna 

astmapat. 

a) 

Kontinuerlig 

inmatning i 

patientjournal 

b) Fråga 

pat./vårdgivare 

a) Patientjournal 

b) Journalkopia 

från 

annan 

mott., t ex 

akutmott. 

Felaktig 

dokumentation 

Indikator: Passiv rökning hos barn med astma 


- 35 - 

Målnivå 

Intressenter 

Årligen 0 % SjukvårdsledningVårdpersonal 

Indikatorn avser andel inskrivna astmapatienter som vid senaste besöket var 

utsatta för passiv rökning. 

Kvalitetsområde Definition Mätmetod Datakälla 





sjukvård 

Med inskrivnaastmapatienter 

avses: 

Patienter 

med astmadiagnos 

registrerade 

på mott. 

Med passiv 

rökning 

avses: 

Rökning av 

förälder eller 

annan vårdgivare 

i 

barnets hem 

Fråga 

pat./ 

vårdgivare 

Patientjournal 

Felkällor Form för 

redovisning 

Ofullständig 

anamnes 

Målnivå 

Intressenter 

Årligen 0 % Politiker 

Vårdpersonal


Indikator: Rökande astmapatienter 

Med indikatorn avses andel inskrivna astmapatienter som vid senaste besöket 

var rökare. 

Kvalitetsområde Definition Mätmetod Datakälla 


och ändamålsenlig 

hälso- och sjukvård 

Med 

inskrivna 

astma 

patienter 

avses: 

- se ovan 

Med rökare 

avses: 

Barn upp till 

18 år som 

röker 1 cig. 

eller fler 

/vecka 

Fråga 

pat. / 

vårdgivare 



- 36 - 

Felkällor Form 

för 

redovisning 

Ofullständig 

anamnes 

Indikator: Användning av inhalationssteroider 

Målnivå 

Intressenter 

Årligen 0 % Politiker 

Vårdpersonal 

Med indikatorn avses andel inskrivna astmapatienter som använde inhalationssteroider 

vid senaste besöket under året. 






sjukvård 

Definition Mätmetod 

Med inskrivna 

astmapatienter 

avses: 

- se ovan 

Med användning 

inhal.- 

steroider 

avses: Aktuell 

användning 

vid besöket 

Kontinuerlig 

inmatning 


Datakälla 



redovisning 

Patienten 

tar ej 

medicinen 

enligt 

ordination 

Mål- 

nivå 

Årligen Specialistvård: 

90 % 

Närsjukvård: 

80 % 

Intressenter 

SjukvårdsledningSjukvårdspersonal


Indikator: Patientutbildning 

Med indikatorn avses andel nydiagnostiserade astmatiker som genomgått 

patientutbildning (astmaskola). 


Patientfokuserad 


sjukvård 

Definition Mätmetod Data- 

källa 

Med nydiagnosticerad 

astmatiker 

avses patient som 

senaste året fått 

diagnos ICD nr 

J45.1, J45.9, J45.0, 

J45.8 

Med astmaskola 

avses: 

patientutbildning 

enligt vårdprogrammet 

Konti- 

nuerlig 

inmatning 




- 37 - 


redovisning 

Felaktig 

dokumentation 

Målnivå 

Intressenter 

Årligen 100 % Patienter 

Politiker 

Sjukvårdspersonal 

Indikator: Uppföljning av astmapatienters hälsorelaterade 

livskvalitet 

Indikatorn avser hur stor andel av astmapatienter som följts upp under året 

beträffande hälsorelaterad livskvalitet med t ex instrumentet EQ 5D eller annat 

instrument enligt för SLL fastställd metod. 


Patientfokuserad 

hälso- 


sjukvård 


redovisning 

Med astmapatient 

avses: 

ICD nr J45.1, 

J45.9, J45.0, J45.8 

Mätning av 

hälsorelaterad 

livskvalitet med 

EQ-5D eller annat 

instrument enligt 

för SLL fastställd 

metod 

Dokumenteras 

i 

patientjournalen 

Patientjournalen 

Felaktig 

Dokumentation 

Målnivå 

Intressenter 

Årligen 80 % Patienter 

Politiker 

Sjukvårdspersonal


II. KLINISK DEL 

Definitioner, prevention, utredning, 

behandling och vårdnivåer 

Allergi – inledning 

Denna del ger klinisk vägledning för vård av barn med astma och allergi i 

Stockholm. För fördjupad läsning rekommenderas även boken Allergi 

och astma hos barn 2005 (6), Läkemedelsverkets kunskapssammanställningar 

för astma, rinit och eksem (3,4,5) (www.mpa.se) samt 

barnallergisektionens stencilsamling (www.barnallergisektionen.se). 

Översikt över barnallergisektionens stenciler finns i finns bilaga 8. 

Definitioner och ny nomenklatur 

Allergi och annan överkänslighet är vanliga tillstånd som alla kommer i 

kontakt med. En enhetlig nomenklatur är därför nödvändig (15), och har 

nu tagits fram av European Academy of Allergy and Clinical 

Immunology (EAACI) 2001 (16) och antagits av Word Allergy 

Organisation (WAO) 2004 (17). 

Överkänslighet är ett samlingsnamn för allergi, astma, eksem och annan 

överkänslighet. De olika överkänslighetsreaktionerna utlöses av ämnen 

och miljöfaktorer i mängder som vi normalt sett ska tåla. En överkänslighetsreaktion 

kan vara allergisk eller icke-allergisk. 

Allergi är en överkänslighet som initierats av immunologiska 

mekanismer. Vid icke-allergisk överkänslighet har man inte kunnat 

påvisa någon immunologisk mekanism. 


- 38 -


ÖVERKÄNSLIGHET 

Allergi 

(Immunologisk mekanism) 

IgE-medierad 

allergi (atopi) 

Icke-allergisk 

överkänslighet 

Icke-IgE-medierad 

allergi 

Den immunologiska reaktionen vid en allergi kan vara antikropps- eller 

cellförmedlad. Flertalet allergiska patienter har förhöjd produktion av IgE 

och sägs då lida av en IgE-medierad eller IgE-förmedlad allergi. Vid 

icke-IgE-medierad allergi kan andra immunologiska mekanismer, t ex 

IgA, IgG eller cellförmedlade reaktioner, vara orsak till de kliniska 

symptomen. 

Atopi betecknar en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar (bli 

sensibiliserad), även mot små mängder proteiner i vår miljö. 

Frågan om huruvida patienten lider av allergi eller annan överkänslighet 

är viktig för långtidsprognosen. 

Vid nästan alla fall av allergisk astma och allergisk rinit kan IgEantikroppar 

påvisas. Barn som utvecklar allergisk astma har oftare kvar 

sin astma i vuxen ålder. Icke-allergisk astma och icke-allergisk rinit kan 

ha många orsaker. 

Eksem som drabbar person med atopisk konstitution kan betecknas 

atopiskt eksem. Små barn med atopiskt eksem har ökad risk att utveckla 

allergisk astma under uppväxten. 

Överkänslighetsreaktioner mot läkemedel är oftast icke-IgEmedierade. 


- 39 -


Allergibedömning och tester 

En bedömning av en eventuell allergi hos en patient är alltid en 

kombination av anamnes och allergitest. Sensibilisering 

(allergenspecifika IgE-antikroppar) leder dock inte alltid till 

symptomgivande sjukdom. Även målorganskänslighet, allergendos, 

samtidig infektion, ansträngning etc har betydelse. 

Phadiatop och andra screening-metoder används när misstanke på 

allergiskt betingad överkänslighet är liten. 

Allergen-specifikt IgE 

Vid allergitester mäts förekomst av specifika IgE-antikroppar med 

pricktest i huden eller i serum med Phadia ImmunoCAP system. 

För metodik och tolkning av resultat vid pricktest hänvisas till 

barnallergisektionens stencilsamling (14). 

Total-IgE 

Vid vissa tillstånd produceras stora mängder IgE som ej är specifikt. 

Total-IgE är därför ej meningsfullt att mäta eftersom det ibland kan 

innefatta icke antikroppsaktiva molekyler. Dessutom kan metoden missa 

små mängder av kliniskt relevanta, allergenspecifika antikroppar. 

IgG 

IgG-antikroppar kan ibland också påvisas, även allergenspecifika. Dessa 

talar framför allt om att individen varit exponerad för ämnet i fråga och 

koppling till symptom är osäker. 

Lapptest - Atopy patch test 

Atopy Patch Test (APT) eller lapptest mot födoämnen görs också på 

vissa sjukhuskliniker, men bedömning av reaktion och tolkning av 

resultat är ofta svårt. APT mäter cellförmedlad reaktion (typ IV) och 

används ibland vid utredning av födoämnesöverkänslighet, framför allt 

om blodtest och pricktest är negativa. På hudkliniker kan lapptest 

(epicutantest) mot kontaktallergen utföras. 


- 40 -


Prevention 

Går det att förebygga allergier? Vilka råd skall vi ge? 

Svenska Barnläkarföreningens sektion för barnallergologi har tagit 

fram följande riktlinjer (14): 

Referenser i detta kapitel följer respektive rekommendationer, se nedan. 

Tobaksrök 

Att undvika rökning under graviditet och spädbarnstid är en viktig åtgärd 

för att förebygga tidiga luftrörsobstruktiva besvär. 

Det finns ett väldokumenterat samband mellan moderns rökning under 

graviditeten respektive passiv rökning under spädbarnstiden och tidiga 

besvär med astmaliknande väsande och/eller pipande andning hos barnet 

1,2,7 . Nikotin och andra beståndsdelar i tobaksrök går över redan till 

fostret via moderkakan och till spädbarnet via bröstmjölken och via 

andningsluften. Det tycks vara exponeringen för tobaksrök under 

fostertiden som ger det största bidraget till den ökade risken för 

obstruktiva luftrörsbesvär 2 . Sambandet mellan exponering för tobaksrök, 

särskilt rökning hos mamman, och astmaliknande väsande och pipande 

andning, ses särskilt under de tidiga barnaåren medan det är mindre 

tydligt senare 3,4 . Föräldrars rökning tycks således ha större betydelse 

som orsak till tidiga luftrörsobstruktiva besvär än för senare debuterande 

astma 5 . Det tycks vidare inte som om passiv rökning har någon 

avgörande betydelse för utveckling av allergi 6 . 

1. Rylander E, Pershagen G, Eriksson M, Nordvall L. Parental smoking and other risk factors 

for wheezing bronchitis in children. Eur J Epidemiol 1993; 9: 517-26. 

2. Stein RT, Holberg CJ, Sherrill D, Wright AL, Morgan WJ, Taussig L, Martinez FD. Influence 

of parental smoking on respiratory symptoms during the first decade of life: the Tucson 

Children's Respiratory Study. Am J Epidemiol 1999; 149: 1030-7. 

3. Gergen PJ, Fowler JA, Maurer KR, Davis WW, Overpeck MD. The burden of environmental 

tobacco smoke exposure on the respiratory health of children 2 months through 5 years of 

age in the United States: Third National Health and Nutrition Examination Survey, 1988 to 

1994. Pediatrics 1998; 101: E8. 

4. Tager IB. Smoking and childhood asthma-where do we stand? Am J Respir Crit Care Med 


- 41 -


1998; 158: 349-51. 

5. Strachan DP, Cook DG. Health effects of passive smoking. 1. Parental smoking and lower 

respiratory illness in infancy and early childhood. Thorax 1997; 52: 905-14. 

6. Henderson FW, Henry MM, Ivins SS, Morris R, Meebe EC, Leu SY, Stewart PW. Correlates 

of recurrent wheezing in school-age children. Am J Respir Crit Care Med 1995; 151: 1786- 

93. 

7. Lannero E, Wickman M, Pershagen G, Nordvall L. Maternal smoking during pregnancy 

increases the risk of recurrent wheezing during the first years of life (BAMSE). Respir Res. 

2006 Jan 5;7:3. 

Pälsdjur 

Det föreligger motstridiga resultat om det innebär ökad risk för allergi 

och/eller astma att exponeras för pälsdjur som spädbarn. Det finns dock 

inga studier som visar på en skyddseffekt om man skaffar pälsdjur i 

förebyggande syfte. Att i förebyggande syfte göra sig av med ett djur 

som man redan har är inte heller motiverat. För den som redan är 

sensibiliserad och får besvär vid djurkontakt är självklart en minskad 

exponering en viktig del av behandlingen. 

Tidigare uppfattning har varit att exponering för pälsdjur i hemmet under 

späd- och småbarnsår innebär en ökad risk för allergi och astma. Detta 

har ifrågasatts på senare år. Flera tvärsnitts- och kohortstudier har visat 

att något färre av dem som haft pälsdjur i hemmet som spädbarn visat 

tecken på sensibilisering mot djuret som skolbarn eller som vuxna 1–3 . 

Det har tolkats som att tidig exponering gynnar toleransutveckling mot 

allergi. Det kan vara sant men det kan också delvis avspegla en 

selektionseffekt. Familjer med allergisk sjukdom hos föräldrarna 

undviker att skaffa djur när barnen är små 4,5 , vilket kan medföra att en 

skenbar skyddseffekt av tidig exponering kan ses i kohortstudier av 

skolbarn och vuxna. Andra studier talar för en dosberoende 

sensibiliseringseffekt 6,7 . Tidig sensibilisering är dock inte liktydigt med 

symptomgivande allergisk sjukdom vilket ytterligare komplicerar 

bedömningen av eventuella risker med tidig pälsdjursexponering 8 . 

Det är i hög grad genetiskt styrt om man har benägenhet att bilda 

allergenspecifikt IgE mot ett luftvägsallergen eller inte och även i vilken 

grad. Sedan moduleras detta av yttre faktorer som infektioner, 

exponering inomhus och i viss mån även utomhus. Dessutom är 


- 42 -


benägenheten att reagera med astmatiska luftrörsbesvär till stor del 

genetiskt styrd. 

För den som är sensibiliserad är, utöver nivån av specifikt IgE, 

exponeringsdosen avgörande för om besvär ska uppkomma eller ej och 

luftrörsreaktiviteten avgör om det blir astma eller ej. 

Vanto fann i sin avhandling att skolbarn med astma som exponerats för 

hund under det första året var signifikant oftare testpositiva mot hund än 

barn som exponerats i hemmet först senare samt att symptom på 

hundallergi debuterade tidigare hos de barn som hade hund tidigt 9 . I 

BAMSE-studien har den ökade risken för hundsensibilisering inte kunnat 

bekräftas hos 4-åringarna. Däremot sågs en ökad risk för 

kattsensibilisering, dock utan ökad förekomst av astma 10 . 

Slutsatsen blir därför att ingen ännu med säkerhet har visat att tidig 

djurexponering skyddar barn med atopibenägenhet mot allergisk 

sjukdom. Flera undersökningar visar att tidig exponering i vardagsmiljön 

innebär en risk att tidigare än annars bli sensibiliserad, däremot är det 

inte klart i vilken utsträckning detta påverkar risken att utveckla astma. 

För den som redan är sensibiliserad och får besvär vid djurkontakt är 

självklart en minskad exponering en viktig del av behandlingen. 

1. Hesselmar B, Åberg N, Åberg B, Eriksson B, Björkstén B. Does early exposure to cat or 

dog protect against later allergy development? Clin Exp Allergy 1999; 29: 611-7. 

2. Nafstad P, Magnus P, Gaarder PI, Jaakola JJ. Exposure to pets and atopy-related diseases 

in the first 4 years of life. Allergy 2001; 56: 267-9. 

3. Ownby DR, Johnson CC, Peterson EL. Exposure to dogs and cats in the first year of life 

and risk of allergic sensitization at 6 to 7 years. JAMA 2002; 288: 963-72. 

4. Almqvist C, Egmar L, Nordvall L, Pershagen G, Svartengren M, Hedlin G, Wickman M. 

Heredity, pet ownership and confounding control in population-based cohort. J Allergy Clin 

Immunol 2003; 111: 800-6. 

5. Bornehag CG, Sundell J, Hägerhed L, Jansson S and the DBH Study Group. Pet-keeping in 

early childhood and airway, nose and skin symptoms later in life. Allergy 2003; 58: 939-44. 

6. Wahn U, Lau S, Bergmann R, Kulig M, Forster J, Bergmann K, Bauer C-P, Guggenmoos- 

Holzmann. Indoor allergen exposure is a risk factor for sensitization during the first three 

years of life. J Allergy Clin Immunol 1997; 99: 763-9. 

7. Melén E, Wickman M, Nordvall SL, van Hage-Hamsten M, Lindfors A. Influence of early 

and current environmental expoure factors on sensitization and outcome of asthma in preschool 

children. Allergy 2001; 56: 646-52. 

8. Lau S, Illi S, Sommerfeld C, Niggeman B, Bergmann R, von Mutius E, Wahn U. Early 

exposure to house-dust mite and cat allergens and the development of childhood asthma: a 

cohort study. Multicentre Allergy Study Group. Lancet 2000; 356: 1392-7. 

9. Vanto T, Koivikko A. Dog hypersensitivity in asthmatic children. A clinical study with 

special reference to the relationship between the exposure to dogs and the occurrence of 

hypersensitivity. Acta Paediatr Scand 1983; 72: 571-5. 


- 43 -


10. Almqvist C, Egmar L, Hedlin G, Lundqvist M, Nordvall L, Pershagen G, Svartengren M, 

van Hage-Hamsten M, Wickman M. Direct and indirect exposure to pets – risk of sensitisation 

and asthma at four years in a birth cohort. Clin Exp Allergy 2003; 33: 1190-7. 

Fukt 

Ventilationen i bostaden bör uppfylla gällande normer och fukt- och 

mögelskador bör åtgärdas för att minska risken för hosta och 

astmabesvär. 

Flera översiktsartiklar och litteratursammanställningar har funnit ett 

samband mellan fukt i olika byggnader och luftvägssymptom som hosta, 

obstruktivitet och astma 1,2 . Den ökade risken mätt som oddskvot (OR) 

ligger i området 1,4–2,2. Fukt har definierats olika men vanligen som 

synliga fuktskador, kondenserat vatten på fönsterrutor och/eller 

mögelfläckar. De flesta rapporter bygger på enkäter med självrapportering 

och är retrospektiva tvärsnittsstudier men det finns även ett antal 

fall-kontrollstudier som bygger på objektiva mätningar av fuktskador 

respektive sjukdomssymptom. Majoriteten av artiklarna i ovannämnda 

översikter 1,2 handlar om skolbarn och vuxna men ett tiotal behandlar 

förskolebarn 3–6 . Det tycks också finnas ett samband, om än svagare än 

de ovan relaterade, mellan fukt och andra symptom som trötthet, 

huvudvärk och övre luftvägsinfektioner. Ett orsakssamband mellan fukt 

och symptom tycks finnas men mekanismen är okänd. Ökad kvalsterförekomst 

är en tänkbar orsak men förklarar endast en liten del av sambandet. 

Bortsett från ökad risk för kvalstersensibilisering är bevisen 

svaga när det gäller sambandet fukt och allergiutveckling. En klart ökad 

risk för astma har påvisats om fuktproblem föreligger tillsammans med 

andra riskfaktorer 7 . Det finns få prospektiva, randomiserade undersökningar 

och inga interventionssstudier. Det finns å andra sidan inget 

som talar för att det är hälsobefrämjande att bo i fuktskadade hus varför 

en rimlig rekommendation blir att åtgärda synliga fuktskador och 

korrigera ventilationen enligt de normer som finns. 

1. Bornehag CG, Blomquist G, Gyntelberg F, Järvholm B, Malmberg P, Nordvall L, Nielsen A, 

Pershagen G, Sundell J. Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of 

the scientific evidence on associations between exposure to "dampness" in buildings and 

health effects (NORDDAMP). Indoor Air 2001; 11: 72-86. 

2. Lundbäck B. Epidemiology of rhinitis and asthma. Clin Exp Allergy 1998; 28: 3-10. 

3. Lindfors A, Wickman M, Hedlin G, Pershagen G, Rietz H, Nordvall SL. Indoor 


- 44 -


environmental risk factors in young asthmatics: a case-control study. Arch Dis Child 1995; 

73: 408-12. 

4. Lindfors A , van Hage-Hamsten M, Rietz H, Wickman M, Nordvall SL. Influence of 

interaction of environmental risk factors and sensitization in young asthmatic children. J 

Allergy Clin Immunol 1999; 104: 755-62. 

5. Nafstad P, Øie L, Mehl R, Gaarder PI, Lødrup-Carlsen KC, Botten G, Magnus P, Jaakkola JJ. 

Residential dampness problems and symptoms and signs of bronchial obstruction in young 

Norwegian children. Am J Resp Crit Care Med 1998; 157: 410-4. 

6. Wever-Hess J, Kouwenberg JM, Duyverman F, Hermans J, Wever AM. Risk factors for 

exacerbations and hospital admissions in asthma of early childhood. Ped Pulmonol 2000; 29: 

250-6. 

7. Rönmark E, Lundbäck B, Jonsson E, Platts-Mills T. Asthma, type-1 allergy and related 

conditions in 7- and 8-year-old children in northern Sweden: prevalence rates and risk factor 

pattern. Resp Med 1998; 92: 316-24. 

8. Emenius G, Svartengren M, Korsgaard J, Nordvall L, Pershagen G, Wickman M. Indoor 

exposures and recurrent wheezing in infants: a study in the BAMSE cohort. Acta Paediatr. 

2004 Jul;93(7):899-905. 

Amning 

Uppfödning med bröstmjölk (utan andra tillägg) under de första 

levnadsmånaderna minskar något risken för obstruktiv bronkit och 

infektionsastma, samt för komjölksallergi. Skyddseffekten är dock 

sannolikt bara av betydelse under de första levnadsåren. I ett längre 

perspektiv visar flertalet studier ingen säkert skyddande effekt mot astma 

eller allergi. Diet till modern under amningstiden har ej visats ha effekt 

och rekommenderas därför ej. 

Amningens betydelse för risken hos barnet att utveckla astma och allergi 

är omdiskuterad och svårvärderad. Hänsyn måste tas till samverkande 

riskfaktorer som ärftlighet, rökning, moderns ålder, barnets kön, 

prematuritet, låg födelsevikt, antal luftvägsinfektioner, ålder för 

introduktion av annan föda och exponering för allergen. Ett antal studier 

visar dock att uppfödning med bröstmjölk (utan andra tillägg) under 4–6 

månader ger en signifikant minskad risk för astmasymptom under de 

första levnadsåren, oavsett om allergi finns i familjen eller ej. Sannolikt 

är det en följd av att bröstmjölken ger ett visst infektionsskydd. 

Enbart bröstmjölk, dvs inte ens smakportion av komjölksbaserad 

modersmjölksersättning under de första levnadsmånaderna, minskar 

något risken för komjölksallergi 4,5 . Risksiffrorna är dock generellt låga, 


- 45 -


2–3 % för dem som fått och 1–1,5% för dem som inte fått 

komjölksbaserat tillägg på BB. 

Däremot är resultaten mer motsägelsefulla om bröstmjölk skyddar även 

mot annan allergiutveckling. Studier som visat skyddseffekt mot eksem 

och allergi är ofta kombinerade med miljöförbättrande åtgärder, varför 

amningens betydelse är svårvärderad 6,7 . Flertalet studier visar ingen 

säkert skyddande effekt mot allergi sannolikt beroende på att de 

genetiska faktorerna har så stor genomslagskraft. Samtidigt måste man 

betänka att de råd om amningens betydelse som tidigare givits sannolikt 

medfört att fler mödrar i allergifamiljer ammar länge. Det innebär att en 

eventuell skyddseffekt kommer att undervärderas. 

Sammantaget medför amning minst 4 månader en viss skyddseffekt mot 

obstruktiv bronkit och infektionsastma samt mot komjölksallergi i form 

av en något minskad risk för sjukdom. Skyddseffekten är dock sannolikt 

bara av betydelse under de första levnadsåren. 

1. Kull I, Wickman M, Lilja G, Nordvall L, Pershagen G. Breast feeding and allergic diseases in 

infants – a prospective birth cohort study. Arch Dis Child 2002; 87: 478-81. 

2. Oddy WH, Holt PG, Sly PD, Read AW, Landau LI, Stanley FJ, Kendall GE, Burton PR. 

Association between breastfeeding and asthma in 6 year old children: findings of a 

prospective birth cohort study. BMJ 1999; 319: 815-9. 

3. Saarinen UM, Kajosaari M. Breastfeeding as prophylaxis against atopic diseases, 

prospective follow-up study until 17 years. Lancet 1995; 346: 1065-9. 

4. Høst A, Husby S, Österballe O. A prospective study of cow´s milk allergy in exclusively 

breast-fed infants. Incidence, pathogenic role of early inadvertent exposure to cow´s milk 

formula, and characterization of bovine milk protein in human milk. Acta Paediatr Scand 

1988; 77: 663-70. 

5. Saarinen KM, Juntunen-Backman K, Järvenpää, AL, Kuitunen P, Lope L, Renlund M, Siivola 

M, Savilahti E. Supplementary feeding in maternity hospitals and the risk of cow´s milk 

allergy: A prospective study of 6209 infants. J Allergy Clin Immunol 1999; 104: 457-61. 

6. Halken S, Høst A, Hansen LG, Österballe O. Effect of an allergy programme on incidence 

of atopic symptoms in infantcy. A prospective study of 159 ”high-risk” infants. Allergy 1992; 

47: 545-53. 

7. Hide DW, Matthews S, Matthews L, Stevens M, Ridout S, Twiselton R, Gant C, Arshad SH. 

Effect of allergen avoidance in infancy on allergic manifestations at two years. J Allergy Clin 

Immunol 1994; 93: 842-6. 

8. Kull I, Bohme M, Wahlgren CF, Nordvall L, Pershagen G, Wickman M. Breast-feeding 

reduces the risk for childhood eczema. J Allergy Clin Immunol. 2005 Sep;116(3):657-61. 

9. Kull I, Almqvist C, Lilja G, Pershagen G, Wickman M. Breast-feeding reduces the risk of 

asthma during the first 4 years of life. J Allergy Clin Immunol. 2004 Oct;114(4):755-60. 


- 46 -


Komjölkshydrolysat 

Vid behov av tillägg före 4 månaders ålder till riskbarn kan 

komjölkshydrolysat något minska risken för eksem och för 

komjölksallergi. 

Vid behov av tillägg till riskbarn (Spädbarn i familjer med åtminstone två 

familjemedlemmar med omfattande och behandlingskrävande allergisk 

sjukdom (inte enbart pollensnuva)) före 4 månaders ålder har komjölkshydrolysat 

(Nutramigen, Profylac) jämfört med vanligt tillägg visats ge 

en något minskad risk för eksem och födoämnesallergi, framför allt 

komjölksallergi 1, 2 . 

1. Halken S, Høst A, Hansen LG, Österballe O. Preventive effect of feeding high-risk infants a 

casein hydrolysate formula or an ultrafiltrated whey hydrolysate formula. A prospective, 

randomised, comparative clinical study. Pediatr Allergy Immunol 1993; 4: 173-81. 

2. Oldaeus G, Anjou K, Björkstén B, Moran MJ, Kjellman NIM. Extensively and partially 

hydrolysed infant formulas for allergy prophylaxis. Arch Dis Child 1997; 77: 4-10. 

Kostintroduktion 

Introduktion av smakportioner skall ske enligt gängse rekommendationer 

från BVC. 

En senare introduktion av annan kost har i några studier ansetts vara 

förenad med minskad risk för allergisk sjukdom och astma. 

Dokumentationen av ev. skyddseffekt via introduktion av annan kost 

senare än vi för närvarande rekommenderar är dock så bristfällig att 

någon ändring inte är aktuell. 

www.barnallergisektionen.se 


- 47 -


Eksem 

Eksem förekommer hos upp till 25 % av småbarnen och därefter hos 

15 % av skolbarnen. Hos ca 5 % av dem som har eksem, är eksemet 

svårt och hos 20-30 % är det kombinerat med födoämnesallergi. 

Definition 

Med eksem avses här det som tidigare kallats Prurigo Besnier eller 

atopiskt eksem/atopisk dermatit enligt rekommendation från WAO (17). 

Dermatit är numera ”paraply” för allt vi tidigare kallat eksem. 

Eksem är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som kännetecknas av 

kliande och rodnade, fjällande utslag samt generellt torr hud. 

Eksem 

Atopiskt 

eksem 

DERMATIT 

Kontaktdermatit 

Ickeatopiskt 

eksem 

Allergisk 

kontaktdermatit 

Andra former 

av dermatit 


kontaktdermatit 

Det som förr kallades atopisk dermatit/eksem är nu en undergrupp av 

eksem. Om det är en person med atopi som drabbas kan man tala om 

atopiskt eksem, inte annars. 


- 48 -


Diagnos av eksem 

(Williams HC et al. The U.K. working party’s diagnostic criteria 

for atopic dermatitis, 1994) 

Obligatoriskt: Klåda 

Dessutom minst 3 av följande kriterier: 

1 Anamnes på affektion av hudveck som arm- och knäveck, 

vrister eller på halsen (samt kinderna hos barn under tio år) 

2 Anamnes på astma eller hösnuva hos patienten (eller på 

atopisk sjukdom hos förstagradssläkting om patienten är 

under fyra år) 

3 Anamnes på generellt torr hud under det senaste året 

4 Aktuellt synligt eksem i böjveck (eller kind/panna och 

sträcksidor av extremiteter hos barn under fyra år) 

5 Debut före två års ålder (kriteriet utnyttjas inte om barnet är 

under fyra år) 

Klinisk bild 

Den kliniska bilden varierar med åldern. Tre faser finns beskrivna: 

Infantil fas (


Ungdoms-/vuxenfas: 

Eksemet kan fortfarande vara lokaliserat till böjveck. Dessutom är det 

vanligt med eksem på händerna, på halsen, i ansiktet (speciellt på 

ögonlocken, runt munnen och i pannan), samt i hårbotten. 

Andra varianter: 

Utöver ovanstående finns många varianter av eksem, såsom nummulär 

utbredning, mamilleksem, infragluteala/gluteala eksem, papulösa eksem 

över armbågar och knän, samt juvenil plantar dermatos (atopiska 

vinterfötter) (5). 

Handeksem 

Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen. Det kan 

leda till kroniska besvär med nedsatt livskvalitet, sjukskrivning och 

arbetsbyte. 

Riskfaktorer för handeksem är våtarbete, kontaktallergi samt eksem som 

barn. Befintligt eller tidigare eksem anses idag vara den allra viktigaste 

riskfaktorn för att utveckla handeksem. 

Man förebygger handeksem genom att minska skadlig exponering för 

hudirriterande ämnen (t ex vatten och tvål) och allergiframkallande 

ämnen (t ex nickel och krom). Användande av skyddshandskar kan också 

minska besvären. Yrkesrådgivning är viktig. Yrken som innebär mycket 

våtarbete och/eller kontakt med hudirriterande ämnen bör undvikas. Se 

även www.jobbafrisk.se 

Orsak 

Etiologin till eksem är fortfarande delvis okänd. Sjukdomen är resultat av 

ett multifaktoriellt samspel mellan arv och miljö. Patienter med eksem 

har en nedsatt barriärfunktion i huden och är därmed känsligare för 

retande miljöfaktorer. 


- 50 -


Utlösande eller försämrande faktorer 

Födoämnen 

Relativt få eksem orsakas av allergi mot basfödoämnen, men många 

patienter försämras av födoämnen som innehåller ämnen med direkt 

retande effekt på huden såsom citrus, tomat och röda bär. 

Luftvägsallergen 

Luftvägsallergen kan utgöra en försämrande faktor dels som 

kontaktallergen, dels som inhalerat och via blodbanan spridet allergen. 

Infektioner 

En lokal infektion i eksemet är en vanlig orsak till försämring och syns 

inte alltid som pustler eller impetigoliknande krustor. Infektionen ökar 

mediatorfrisättningen och därmed kan symptomen förvärras. 

Huden är vid eksem nästan alltid koloniserad med Staphylococcus aureus 

vilket kan leda till en bakteriell sekundärinfektion. 

Virala hudinfektioner, ffa herpes simplex, kan orsaka stora besvär hos 

personer med eksem. Molluscum contagiosum är en vanlig viral 

hudinfektion hos barn som kan bli mer uttalad hos patienter med eksem. 

Ofta ses ett mer aktivt eksem kring molluskerna. 

Lokal irritation 

Hårda klädfibrer, t ex ylle och vissa konstfibrer kan ge besvär liksom 

irriterande kemikalier, t ex formaldehyd, tvätt- och sköljmedelsrester. 

Övrigt 

Värme, svett, kallt vinterväder och psykisk stress påverkar ofta eksemet 

negativt. Även torr hud kan ge klåda. 

Klåda är huvudsymptomet vid eksem. Klådan leder till rivning som i sin 

tur underhåller och förvärrar inflammationen i huden varvid klådan ökar 

ytterligare. En ond cirkel uppstår och ökar också risken för sekundär 

infektion. 


- 51 -


Utredning 

Noggrann anamnes och klinisk undersökning är mycket viktigt. 

Allergiutredning mot basfödoämnen görs om misstanke finns, särskilt 

hos småbarn med uttalat eksem och dåligt terapisvar. Det är viktigt att 

informera om att IgE-medierad allergi spelar mindre roll vid eksem än 

vad de flesta patienter och anhöriga tror. 

Lapptest (epikutantest) kan övervägas vid behandlingsresistent eksem om 

det finns misstanke på kontaktallergi, ffa hos äldre barn. 

Utredning avseende förekomst av försämrande faktorer såsom 

hudinfektioner, ska göras vid behandlingsresistens. 

Eksemets utbredning kan klassificeras enligt SCORAD (18), Bilaga 4. 

Denna klassifikation används dock huvudsakligen inom forskning. 

Behandling 

Information 

Eksemskola individuellt eller i grupp rekommenderas för att familjen 

skall lära sig principerna för lokalbehandling, samt hur de skall undvika 

försämringsfaktorer. 

Mjukgörande medel 

Hur mycket kräm går åt? 

Bedömning av ungefärlig mängd i gram, som behövs för att 

genomföra behandling två gånger dagligen under en vecka för 

hela kroppen: 

• 6 månader = 35 g 

• - 4 år = 60 g 

• - 8 år = 90 g 

• - 12 år = 120 g 

• Vuxen (70 kg) = 170 g 


- 52 -


Mjukgörande behandling ökar hudens hydrering, förbättrar hudens 

skadade barriärfunktion, minskar risken för hudirritation, samt lindrar 

klåda. Den allmänna regeln är att ju fetare beredning desto bättre effekt. 

Dock upplevs feta beredningar ofta som kladdiga. Därför är det viktigt att 

patienten får välja (19). 2 % karbamidkoncentration alternativt 20 % 

propylenglykol eller 20 % glycerol i krämer orsakar sällan sveda och 

underlättar behandlingen. 

Lokala glukokortikoider 

Många föräldrars respekt för kortisonbehandling bör aktivt diskuteras. 

Lokala glukokortikoider (GK) är förstahandspreparat vid behandling av 

eksem. De har antiinflammatorisk och klådstillande effekt. 

GK används initialt dagligen, för att sedan trappas ned till 

underhållsbehandling för att förhindra recidiv. Rätt använda har de få 

lokala biverkningar och ringa systempåverkan. I dag är det vanligt att 

man behåller samma styrka på preparatet och glesar ut behandlingen i 

stället för att övergå till svagare preparat. På så vis reducerar man antalet 

använda preparat och minskar risken för förväxling. Det är bättre att styra 

behandlingen utifrån kliniskt svar än att använda generella 

smörjscheman. Vid exacerbationer får man åter intensivbehandla. 

Val av GK grundar sig på eksemets svårighetsgrad, dess lokalisation och 

patientens ålder (5): 

• Vid okomplicerat, lindrigt eksem som inte redan har 

behandlats med GK, bör man i första hand använda svaga 

(grupp I) GK, speciellt hos småbarn. 

• Vid svårare eksem används grupp II-III GK i 

nedtrappningsschema. 

• Undvik grupp II-IV i ansiktet och intertriginöst. 

• Grupp I kan användas på ögonlocken och runt ögonen. 

• Tänk på att informera patienten om att 

koncentrationsangivelsen i procent inte anger vilken styrka 

preparatet har. 

• Förslagsvis anges på receptet preparatets klassificering. 

• Till hårbotten användes kutan emulsion eller lösning. I 

dagsläget finns ingen godkänd grupp I GK för detta ändamål. 

• Användning av GK lokalt är inte kontraindicerad vid 

graviditet och amning. 


- 53 -


Lokala kalcineurinhämmare 

Dessa preparat hämmar aktivering av T-lymfocyter och kan komma i 

fråga hos barn från 2 års ålder som inte har svarat tillfredställande på 

eller inte tolererat konventionell behandling, ffa vid ansiktseksem. 

De bör endast förskrivas av hudläkare eller barnläkare med erfarenhet av 

behandling av svårt eksem (5). 

Antihistamin 

Antihistamin har ingen klådstillande effekt vid eksem, eftersom histamin 

inte är mediator för klåda vid eksem. Antihistamin kan övervägas ffa till 

barn där misstanke om allergier är bidragande faktor och/eller som 

sederande korttidsbehandling hos barn där klådan förstör nattsömnen. 

Kalibad 

1 ml Kaliumpermanganat-lösning 3 % per liter badvatten används ffa vid 

vätskande eller infekterade eksem. Det har även klådstillande effekt men 

kan torka ut huden. Kalibad kan användas 1-2 gånger per vecka i ett par 

veckor. Det kan missfärga naglar (förhindras med fet kräm) och badkar 

(förhindras med plastskydd). 

Medel mot hudinfektioner 

Stafylokockinfektion i eksemet är en vanlig orsak till försämring och 

syns inte alltid som pustler eller impetigoliknande krustor. Använd vid 

behov penicillinasstabilt penicillin, men ta helst hudodling innan pga risk 

för resistenta bakteriestammar. Spridd hudinfektion kan kräva 

systembehandling med antibiotika. Herpes simplex infektion i eksemet 

kan kräva antiviral behandling. 

Molluscum contagiosum utgör ingen kontraindikation för användning av 

glukokortikoider och försvinner till slut utan aktiv åtgärd, men 

borttagning kan övervägas vid mycket besvär. 

Ljusbehandling 

Ljusbehandling kan ges vid hudkliniker och har god effekt vid atopiskt 

eksem. Man bör vara återhållsam med ljusbehandling till barn, även om 

sådan kan övervägas till äldre barn med svårt atopiskt eksem (19). 


- 54 -


Systemisk behandling 

I vissa sällsynt svåra fall av eksem kan systemisk behandling med t ex 

systemiska GK, cyklosporin eller azathioprin komma ifråga men bör 

endast ordineras av hudläkare och/eller barnläkare på 

specialistmottagning med erfarenhet av denna behandling. 

Prognos 

Eksem hos små barn har oftast god prognos, 10-20 % har dock 

kvarstående eksem som vuxna. Mycket svåra eksem och handeksem 

innebär tämligen stor risk för kroniska besvär. 25 % utvecklar senare i 

livet handeksem (se ovan). 

Spädbarn med behandlingskrävande måttligt eller svårt eksem löper upp 

till 50 % risk att senare i livet utveckla luftvägsallergi. Risken kvarstår 

även om eksemet försvinner under uppväxtåren. 

Eksem – vårdnivåer 

Allmänläkare Barnläkare Barnallergolog 

Okomplicerade 

symptom som svarar 

på behandling med 

grupp I-II GK 

Återkommande behov av 

grupp III GK 

Misstanke om specifika 

utlösande orsaker (t ex 

födoämnen, kvalster, 

eller annan triggerfaktor) 


- 55 - 

(Ev. i samarbete med 

hudläkare) 

Utbredda svåra eksem med 

misstanke om 

bakomliggande IgEmedierad 

allergi 

Till hudläkare ffa om: 

Utbredda svårare eksem 

med behov av eksemskola, 

lapptest, ljusbehandling


Allergisk rinokonjunktivit (RK) 

Allergisk konjunktivit förekommer i regel tillsammans med allergisk 

rinit. Allergisk rinokonjunktivit (RK) är en IgE-medierad inflammation i 

konjunktivan respektive nässlemhinnan. 

RINOKONJUNKTIVIT (RK) 

Allergisk RK 

IgE-medierad 

allergisk RK 

Intermittent eller 

säsongsbunden 

allergisk RK 

Icke-allergisk RK 


allergisk RK 

Persisterande 

allergisk RK 

Ögonbesvären är oftast bilaterala med klåda och rodnad som 

dominerande symptom, dessutom kan en geléliknande svullnad av 

konjunktivan ses. 

Näsbesvären börjar ofta med klåda och frekventa nysningar, åtföljda av 

rinnande snuva. Därefter kommer en successivt tilltagande nästäppa. 

Ett stort problem är dessutom tillkomst av uttalad trötthet, vilken gör det 

svårt att klara vardagen, ger sämre skolprestationer och sämre 

livskvalitet. 

Även barn kan ha paraallergiska besvär av födoämnen som korsreagerar 

med pollen, redan från 4-5 årsålder. 


- 56 -


Intermittent eller säsongbunden allergisk RK 

Allergisk rinokonjunktivit kallas intermittent om besvärsperioden 

understiger 4 veckor. För patienter med multipel pollenallergi och lång 

säsong är det bättre att använda termen säsongsbunden rinokonjunktivit. 

Pollenallergi 

Typiska besvärsperioder i Stockholmsområdet: 

• Björkpollen: Från mitten av april till början av juni. Vissa barn 

reagerar redan från början av mars om de även är allergiska mot al 

och hassel. 

• Gräspollen: Från början av juni till slutet av juli. 

• Gråbo: Från slutet av juli till början av september. 

Besvärsperioderna kan variera något från år till år. 

Födoämne som korsreagerar med pollen: 

• Björk: Cirka hälften av alla björkpollenallergiker har 

korsreaktioner mot nötter, kiwi, äpplen, kärn- och stenfrukter 

samt råa morötter och rå potatis. Det ger oftast symptom i form av 

klåda på läppar och i gommen. 

• Gräs: Korsreaktioner med gräs kan förekomma mot vete, tomat 

och melon. 

• Gråbo: Korsreaktioner med gråbo kan förekomma mot selleri, 

persilja, koriander, kamomill, vitlök, curry (bockhornsklöver), 

paprika, fänkål, solrosfrö, kummin, anis och andra korgblommiga 

växter. 


- 57 -


Allmänna råd vid pollenallergi: 

• Träna inte intensivt utomhus utan förebyggande behandling 

• Sov helst med stängt fönster under pollensäsongen 

• Häng inte sängutrustning eller kläder på vädring eller tork 

utomhus 

• Undvik i möjligaste mån luftföroreningar eftersom de kan 

förstärka allergiska reaktionen 

• Ta del av pollenrapporterna och följ väderleken. ”Vackert 

väder” leder gärna till ökade pollenhalter. Pollenspridningen 

ökar under blåsiga dagar utan nederbörd 

Mögelallergi 

De som är sensibiliserade mot mögel är oftast multiallergiska. Isolerad 

mögelallergi som huvudsaklig orsak till rinokonjunktivit är ytterst 

ovanligt. Sensibilisering kan ske genom exponering för sporer från 

utomhusmögel. Jämfört med många andra luftburna allergen är mögel 

lågallergent. 

Persisterande allergisk RK 

Vid persisterande allergisk rinokonjunktivit (tidigare kallad perenn 

allergisk RK) utsätts individen för allergen hela året. Den vanligaste 

orsaken är pälsdjursallergi och därefter allergi mot kvalster. 

Pälsdjursallergi 

Pälsdjursallergi är i vårt samhälle den svåraste av de vanliga luftvägsallergierna, 

eftersom den så lätt leder till utveckling av astma och 

känsliga (hyperreaktiva) luftrörsslemhinnor. Exponering för pälsdjursallergen 

sker under hela året. Besvär av pälsdjur kan även förekomma vid 

indirekt kontakt, dvs barn kan bli allergiska mot pälsdjur utan att själva 

ha varit i direkt kontakt med djur. Det senare har praktisk betydelse i 

offentliga miljöer, t ex förskolor och skolor. 

Katt anses ur allergisynpunkt utgöra ungefär dubbelt så hög risk för 

sensibilisering som hund. De viktigaste allergenen hos djuren finns i 


- 58 -


saliv, urin och hud. Olika kattraser har ett gemensamt huvudallergen. 

Men mellan olika hundraser kan en viss variation finnas när det gäller 

benägenheten att orsaka besvär. Pälsdjursallergenet är mycket mindre i 

storlek än pollenallergenet och når lättare de nedre luftvägarna, dessutom 

sprids det lättare i omgivningen. 

Allmänna råd vid pälsdjursallergi: 

• Pälsdjursfritt hem 

• Sanering av hemmet genom att rengöra noga eller byta ut 

heltäckningsmattor, madrasser och luddiga textiler 

• Förhindra allergenspridning genom klädombyte av 

personer som har pälsdjur innan de kommer till hemmet 

eller lokaler där barnet vistas (förskola/skola) 

• Väl fungerande ventilation 

Kvalsterallergi 

Husdammskvalster är spindeldjur som lever på människans hudmjäll. 

Kvalstrets fekalier innehåller huvudallergenet. I Sverige är förekomst av 

husdammskvalster kopplat till för hög luftfuktighet inomhus, vilket i de 

flesta fall orsakas av bristande luftväxling och ansamling av fuktig 

inomhusluft. I Stockholmsområdet finns kvalster i ca 10 % av 

bostäderna, men i södra Sverige är motsvarande siffra 80-90 %. 

Husdammskvalster förekommer i störst mängd i madrassdamm. De trivs 

bäst i temperaturer 27-32ºC men dör vid tvättning i 60ºC samt när 

luftfuktigheten är under 45 % vilket sker med god ventilation. 

Allmänna råd vid kvalsterallergi: 

• Åtgärda fukt- och mögelskador 

• Tillse att bostaden är väl ventilerad och att luftfuktigheten 

vintertid är under 45 % 

• Tvätta sängkläder i 60ºC 

• Använd speciella kvalsterskydd till madrass och kudde om 

ovan nämnda åtgärder inte är möjliga 


- 59 -


Utredning 

Allergiutredning 

Allergiutredning kan göras med pricktest alternativt specifikt IgE, men 

anamnes är ofta tillräckligt för diagnos. 

Konsult Öron-näsa-halsläkare – Annan diagnos? 

• Vid oklar bild och/eller terapiresistens för att utesluta andra 

orsaker till trånga övre luftvägar såsom adenoid, tonsillhypertrofi, 

polyper, främmande kropp mm. 

Konsult Ögonläkare – Annan diagnos? 

• Vid oklar bild och/eller terapiresistens, för att utesluta annan 

diagnos såsom vernal konjunktivit m m. 

• Vid extremt besvärlig konjunktivit som kräver behandling med 

steroid-droppar, se nedan. 

Behandling 

Antihistamin 

Per oralt icke-sederande antihistamin är förstahandsval vid behandling 

av allergisk rinokonjunktivit. Vid lätta till måttliga fall räcker det ofta 

som enda behandling. Mindre förpackningar finns att köpa receptfritt. De 

flesta antihistaminpreparaten har dock inte tillräcklig effekt beträffande 

nästäppan. 

Lokal antihistaminbehandling för ögon och näsa har en väldokumenterad 

effekt. 

Lokala steroider 

Behandling med lokal nasal steroid påbörjas om symptomlindring är 

otillräcklig med ovanstående regim eller om patienten söker under säsong 

med besvär som pågått en tid. Behandlingen är effektiv vid allergisk rinit 

och hämmar såväl nysningar, rinnsnuva och nästäppa. Det är viktigt att 

informera patienten om att det krävs upp till en veckas behandling innan 

full effekt uppnås. 

Steroider till ögonen är inte indicerade förutom i extrema fall och bör i så 

fall endast förskrivas av ögonläkare. 


- 60 -


Depåsteroid bör inte ges till barn och ungdomar. 

Kromoglikat 

Kromoglikat för intranasalt bruk har använts mycket till barn p.g.a. sin 

avsaknad av biverkningar. Effekten är svagare jämfört med lokala 

steroider. Kromoglikat finns även som ögondroppar. Det finns att köpa 

receptfritt. 

Montelukast 

Hos de astmatiska patienter där montelukast är indicerat för astma, kan 

behandling även ge viss symptomlindring vid säsongbunden allergisk 

rinit. 

Prognos 

Ca 40 % av barn med hösnuva utvecklar astmasymptom. 

Specifik immunterapi (SIT) 

Från skolåldern blir det allt mer motiverat att erbjuda specifik immunterapi 

(SIT) eller allergivaccination, tidigare kallad hyposensibilisering. 

SIT kan ges mot lövträd, gräs, gråbo, kvalster, katt, hund och häst. 

(Dessutom kan SIT ges vid kraftig insektsallergi mot bi och geting, se 

nedan). 

SIT kan övervägas vid pollenallergi då farmakologisk behandling inte 

gett acceptabel effekt. Begynnande astma ökar indikationen liksom 

uttalad trötthet. Behandling med SIT kan ge bestående effekt och kan 

förhindra utveckling av astma med upp till 50 % hos barn med 

pollenallergi (9). För barn med pälsdjursallergi kan SIT mot katt vara 

aktuellt vid svår allergi med symptom vid indirekt exponering, t ex i 

skolan. SIT mot hund- och hästallergi ger mindre effekt. Bästa effekten 

vid kvalsterallergi ses vid singel allergi eller vid kombination med 

pollenallergi (6). 


- 61 -


Behandlingen består av två faser; uppdoseringsfas som pågår i 7-15 

veckor där injektionerna ges varje vecka i ökande doser och sedan 

underhållsfas där injektioner ges var 6-8:e vecka. 

Behandlingen fortgår i 3-4 år för pollen, pälsdjur och kvalster men 4-5 år 

för bi och geting, för att få ett bestående skydd som håller i minst 6-10 år 

hos flesta patienter. 

De kliniker som erbjuder denna behandling i dagens läge till barn i 

Stockholms län är: 

Barnallergimottagningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset 

(Huddinge/Solna) 

Barnallergimottagningen vid Sachsska barnsjukhuset 

Barnläkarmottagningarna i Handen, Nacka, Norrtälje och Södertälje. 

Allergisk rinokonjunktivit - vårdnivåer 


Okomplicerade 

symptom som svarar 

på rutinbehandling 

Säsongsutlösta 

rinitbesvär med 

lindriga 

astmasymptom 

under pollensäsong 

Utebliven effekt trots 

adekvat rutinbehandling 

Säsongsutlösta besvär 

med medelsvåra till 

svåra astmabesvär under 

pollensäsong 

Persisterande allergisk 

rinit 

Äldre barn kan 

remitteras till öron- eller 

ögonläkare v.b. 


- 62 - 

Svåra symptom där SIT 

(allergivaccination) 

övervägs. 

Svår rinit (i samarbete 

med ÖNH-läkare) 

Svår konjunktivit 

(i samarbete med 

ögonläkare) 

Om lokal 

steroidbehandling 

övervägs, alltid remiss 

till ögonläkare


Astma 

Bronkobstruktiva symptom förekommer hos cirka 15-20 % av späda och 

små barn i samband med luftvägsinfektioner. I skolåldern har 7-8 % av 

barnen astma. 

Av barn med astma, har 25 % medelsvår astma och 10 % svår astma. De 

flesta har dock lindrig astma. 

Definition 

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarna, med slemhinnesvullnad, 

ökad slembildning och reversibel bronkobstruktion. Vanligt är dessutom 

en ökning i luftvägarnas känslighet. 

Astma indelas i allergisk (IgE-medierad eller icke IgE-medierad) och 

icke-allergisk astma. 

Indelning av astma: 

Allergisk astma 

IgE-medierad 

allergisk astma 

ASTMA 

Icke-allergisk astma 


allergisk astma 


- 63 -


Obstruktiv bronkit 

Obstruktiv bronkit J20.9 används när luftvägsinfekterade barn (under 2 

års ålder) utan eksem eller påvisad IgE-förmedlad allergi, vid högst två 

tillfällen, har astmaliknande symptom och förälder eller syskon inte har 

astma. 

Astmadiagnos 

• Vid den tredje infektionsutlösta obstruktiva besvärsperioden 

före 2 års ålder 

• Vid första infektionsutlösta obstruktiva besvärsperioden efter 

2 års ålder 

• Vid första obstruktiva besvärsperioden oberoende av ålder 

där barnet har eksem, födoämnesallergi eller annan allergi, 

eller om barnet inte blir besvärsfritt när infektionen upphört 

Infektionsastma och övrig icke-allergisk astma 

Luftvägsinfektioner är den vanligaste orsaken till astmasymptom hos små 

barn. Denna astma kallas för infektionsastma J45.1 (en form av ickeallergisk 

astma), om barnet inte har någon atopi/allergi. En del av dessa 

barn (ca 30 %) utvecklar dock senare en allergisk astma. 

De mekanismer som initierar icke-allergisk astma J45.9 är inte väl 

definierade. Vissa infektioner, t ex tidig och svår RSV-bronkiolit men 

även gastroesofagal reflux kan starta en process som leder till 

hyperreaktiva luftvägar/astma. Icke-allergisk astma J45.9 (alla åldrar) 

används vid t ex obstruktivitet mellan infektioner och/eller vid 

ansträngning hos dem som inte har påvisad IgE-medierad allergi 

och/eller eksem och/eller astma hos föräldrar eller syskon. 


- 64 -


Allergisk astma 

Från förskoleåldern blir luftvägsallergi en allt vanligare orsak till 

astmasymptom. Minst 80 % av astmaanfallen bland skolbarn har 

allergiska inslag. Eliminering av kända eller misstänkta allergen är en 

viktig del av behandlingen. 

När astman är strikt allergisk som t ex när patienten endast får besvär 

under pollenexponering, används diagnosnr J45.0. Diagnosnr J45.8 

används för blandad astma, dvs när patienten även reagerar på ospecifika 

faktorer, se nedan. 

Ospecifika faktorer och ansträngningsutlösta besvär 

Barn och ungdomar med astma, både allergisk och icke-allergisk, har 

ofta hyperreaktiva luftvägar och överreagerar på ospecifika faktorer som 

luftvägsinfektioner, tobaksrök, luftföroreningar, kall luft, psykiska 

faktorer och vid fysisk ansträngning. 

Besvären vid fysisk ansträngning beror på att man vid ansträngning 

andas snabbare än normalt och genom munnen. Slemhinnan i luftrören 

utsätts då för kallare och torrare luft än om man andas genom näsan. 

Detta irriterar luftrören och kan utlösa inflammation och 

bronkobstruktion. 

Besvär utlöses särskilt lätt vid löpning, mindre lätt vid cykling och minst 

vid simning (dock är vissa känsliga för det klor som finns i bassängerna). 

Kall och torr luft ökar risken ytterligare för ansträngningsutlöst astma. 

Mest besvär får man om ansträngningen pågår 6 min eller mer. 

Sprinterdistanser klaras därför betydligt bättre än längre distanser (14). 

Bra kondition är viktigt för alla barn och ungdomar med astma. De 

behöver därför träning väl så mycket som friska men på villkor som gör 

att de inte får astma. Extra hänsyn får tas under pollensäsong då risken 

för ansträngningsutlösta besvär är särskilt stor. 


- 65 -


Träningsråd: 

• Långsam uppvärmning under 10-15 min så att pulsen höjs 

successivt 

• Intervallträning rekommenderas 

• Nedvarvning är också viktigt, avsluta passet under ca 5-10 

min med övningar som långsamt sänker pulsen 

Diagnostik 

Patienter med astma är en heterogen grupp med varierande svårighetsgrad 

av sjukdomen. Astmadiagnosen grundar sig på en samlad klinisk 

bedömning av: 

Sjukhistorien 

En noggrann anamnes är viktigt. Typiska symptom är återkommande 

episoder med väsande utandning, andfåddhet, tryckkänsla över bröstet 

och hosta, speciellt nattetid eller tidigt på morgonen. Ofta har besvären 

utlösts av luftvägsinfektion och/eller allergenexposition och/eller av 

ansträngning. Långdragen hosta, harklingar och orkeslöshet kan vara 

tecken på astma. 

Det är viktigt att fråga om ärftlighet, sociala förhållanden, miljö samt 

tidigare och nuvarande besvär. Fråga även om näsbesvär och tecken på 

gastroesofageal reflux vilket kan bidra till astmabesvär. 

Klinisk undersökning 

Ofta kan rutinundersökning i lugnt intervall utfalla helt normal, men när 

undersökningen görs under pågående astmabesvär kan man observera 

ökad andningsfrekvens, interkostala indragningar, förlängd utandning, 

rosslig hosta och harklingar. Observera även andra tecken på atopi, t ex 

eksem och rinokonjunktivit. 


- 66 -


Lungauskultation: Förlängd utandning och ronki talar för astma. Vid 

svåra besvär kan andningsljuden vara försvagade eftersom andningen kan 

bli ytlig. Det är ett allvarligt tecken. 

Allergiutredning 

Det är viktigt att alla barn > 2 år med astma utreds med antingen pricktest 

eller phadiatop/specifikt IgE. Sedan kan en bedömning av barnets allergi 

göras genom att väga samman sjukhistoria och testresultat. Därefter är 

det lättare att ge bra råd till föräldrarna om barnets miljö. 

Lungfunktionsmätning på småbarn - Spädbarnsspirometri 

Denna undersökning går att göra på barn 0-3 år under lätt sedering. Den 

finns nu tillgänglig på Karolinska Universitetssjukhuset 

(Huddinge/Solna) samt på Sachsska barnsjukhuset. 

Indikationer för undersökning är: 

• Måttlig-svår småbarnsastma som kräver omfattande behandling 

• Dålig symptomkontroll med given behandling 

• Okaraktäristisk symptombild. 

Lungfunktionsmätning på skolbarn – kriterier för astmadiagnos: 

(GINA Internationella guidelines) (21): 

• Dynamisk spirometri med reversibilitetstest. 

FEV1 ökar med minst 12 % från utgångsvärdet och samtidigt 

mer än 200 ml. Alternativt: 

• PEF-mätning med reversibilitetstest. 

PEF ökar med 15 % alt minst 60 L/min. Alternativt: 

• PEF-kurva med dygnsvariabilitet. 

Om högsta värde - lägsta värde/medelvärdet x 100 är mer än 

20 % talar det starkt för astma. 

Reversibilitetstest: Blås spirometri eller PEF, tag därefter 2 doser 

kortverkande β2-agonist. Efter 15 min blåses Spirometri/PEF igen. 

Procentuell ökning av FEV1/PEF = reversibilitet. 

Ansträngningsprovokation 

Diagnostiskt används arbetsprovet oftast då man är osäker på om de 

ansträngningsutlösta besvären beror på astma eller har annan förklaring, 

men även för att bedöma om astmabehandling ger fullgod astmakontroll. 


- 67 -


Barnet ska vara symptomfritt innan. Kortverkande β2-agonist ska inte ha 

tagits under de senaste 6 timmarna och långverkande β2-agonist inte 

under de sista 36 timmarna. Ansträngning skall pågå minst 6 min och 

barnet ska uppnå puls över 170/min (helst mellan 190-200) för att testet 

ska vara utslagsgivande. PEF eller FEV1 skall mätas före och direkt efter 

arbetet, samt 5, 10 och 15 min efter arbete eftersom en astmareaktion inte 

alltid kommer omedelbart. En sänkning av PEF på minst 15 % eller 

FEV1 på minst 10 % talar för ansträngningsutlöst astma. Ett negativt 

ansträngningstest utesluter inte astma (6). 

Torrluftsprovokation: 

Hyperventilation med torr luft tycks korrelera bra till ansträngningsutlöst 

astma. Ett test är positivt om FEV1 faller med minst 10 %. En negativ 

torrluftsprovokation utesluter inte astma (6). 

Metakolinprovokation 

Om astmadiagnosen inte kan verifieras med spirometri/PEF enligt ovan 

eller vid osäkerhet om diagnos kan provokationstester göras för att påvisa 

en ökad luftvägskänslighet - bronkiell hyperreaktivitet. 

Barnet inhalerar metakolin i stigande koncentration, med registrering av 

PEF eller FEV1 efter varje dos. När PEF eller FEV1 har sjunkit med mer 

än 20 % avbryts provokationen och den dos (D) eller koncentration (C) 

som framkallad en 20 % sänkning av mätvärdet räknas fram och kallas 

PD20 eller PC20. Ett negativt test talar mot diagnosen astma (6). 

Utandad kväveoxid (eNO) 

Mätning av utandad NO är ett relativt nytt mått på eosinofil inflammation 

i luftvägarna. Metoden används som hjälpmedel vid diagnostik och 

uppföljning av patienter med astma. Metoden är dock fortfarande ny och 

resultaten kan vara svårtolkade. Metoden bör därför tillsvidare reserveras 

för specialistkliniker på sjukhus. 

Lungröntgen 

Är ffa användbar vid differentialdiagnostik. 


- 68 -


Klassificering av svårighetsgrad 

En klassificering av svårighetsgrad hos barn över 2 års ålder med hänsyn 

till symptom och medicinering har tagits fram av Barnläkarföreningen 

allergisektion (bilaga 3). 

Prognos 

Ca 20 % av alla barn har haft astmasymptom före 2 års ålder och ca 1/3 

del av dessa har fortfarande besvär vid 6 års ålder. 

Astmaprevalensen hos skolbarn har fördubblats de senaste decennierna 

och ligger nu runt 6-8 %. Efter 10-20 års ålder är drygt hälften symptomfria. 

Återfallsrisken efter flera års symptomfrihet är dock ca 25 % (22). 

Det är framför allt barn som utvecklar pälsdjursallergi och/eller 

exponeras för tobaksrök i sin vardagsmiljö som får behålla sin astma. 

Trots den ökade incidensen är både antalet vårddagar och mortaliteten 

sjunkande vid astma hos barn över 3 år. Denna utveckling speglar en 

ökad symptomkontroll och förbättrad hälsorelaterad livskvalitet tack vare 

nya och rätt använda läkemedel. 

Underhållsbehandling av astma 

Målsättning vid behandling av astma bör vara att: 

• Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär 

• Barnet ska sova lugnt utan astma 

• Det är endast vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion 

eller ofrivillig kontakt med ämnen som barnet inte tål som 

besvär möjligen kan accepteras 


- 69 -


Behandlingsstrategi : 

• Patienten skall själv kunna hantera sin behandling med stöd av 

hälso och sjukvårdspersonalen – utbildning är viktigt! 

• Träna inhalationsteknik 

• Bedöm och följ astmans svårighetsgrad med lungfunktionsmätning 

• Undvik eller kontrollera faktorer som utlöser astma, t ex rökning 

och allergenexponering. 

• Mät tillväxt 1-2 gånger per år på alla barn som har 

underhållsbehandling med inhalationssteroid 

• Se till att patienten har regelbundna återbesök och en kontinuerlig 

kontakt med läkare och astmasköterska. 

I utbildningen bör följande ingå: 

• Andningsvägarnas anatomi 

• Vad som menas med astma och vad som händer vid astmaanfall 

• Symptom som visar på en försämring och vilka åtgärder som då 

bör vidtas 

• Råd om när man skall söka hjälp akut 

• Skriftlig behandlingsplan för den långsiktiga behandlingen och 

för akuta försämringar 

• Kunskap om mediciner, dess verkningar och biverkningar 

• Inhalationsteknik 

• Instruktion om PEF-mätningar 

• Miljöförbättrande åtgärder i hemmet 

Underhållsbehandling 

Alla barn kan lära sig att inhalera via andningsbehållare med eller utan 

mask. Noggrann instruktion är avgörande för om det skall fungera. 

Barnen bör ges symptomlindrande farmaka vid behov och periodisk 

förebyggande anti-inflammatorisk behandling. Från tidigast 4 till 6 års 

ålder kan många barn lära sig att använda pulverinhalator. 

Dosen av inhalationssteroid skall vid varje tillfälle hållas så låg som 

möjligt. 


- 70 -


Jämförelse mellan olika inhalationssteroider: 

(Dygnsdoser för inhalationssteroider för vuxna, Läkemedelsverket 2002, 

för barn används generellt helst lägre doser) 

Låg dos Medelhög dos Hög dos 

Budesonid 800 µg 

Fluticasonpropionat 500 µg 

Mometasonfuorat 200 µg 400 µg >400 µg 

Några behandlingsråd: 

Ansträngningsastma 

Kortverkande β2-agonist tas ca 15 min före träning samt även under 

träningen om besvär uppstår. Barn med en bra basbehandling kan klara 

sig utan premedicinering. 

Inhalationssteroider är motiverade vid regelbundet återkommande 

ansträngningsutlösta astmabesvär och brukar ge bättre kontroll. 

Alla barn med behov av β2-agonist-behandling mer än 2 ggr/vecka skall 

ha förebyggande behandling med inhalationssteroid. 

Långverkande β2-agonister ger god effekt även om den skyddande 

effekten minskar något vid regelbunden användning. När långverkande 

β2-agonist används regelbundet bör det alltid ske med 

inhalationssteroider som basmedicinering. 

Leukotrien-antagonist kan minska ansträngningsutlöst astma och ges 

som tillägg till inhalationssteroider. 

Astmaförsämring vid t ex infektion eller pollenexponering 

1 a) Om patienten står på kontinuerlig behandling med 

inhalationssteroid, dubbleras dosen vanligen i 1-2 veckor vid försämring. 

1 b) Om patienten ej står på kontinuerlig behandling med 

inhalationssteroid, ges en kur med inhalationssteroider vid försämring. 

2) Lägg till kortverkande β2-agonist efter behov. 


- 71 -


3) Om effekt av inhalationssteroid är otillräcklig, kan långverkande β2agonist 

och/eller leukotrienantagonist användas som tilläggsbehandling. 

Montelukast (den första godkända leukotrienantagonisten) ges per os och 

är godkänd från 6 mån ålder. 

(3, 6, 14, 22) 

Se även schema modifierat efter Läkemedelsverket - Behandling av 

astma; årgång 13, nummer 2, (2002), sid 71. (3) 


- 72 -



- 73 -


OBS! Överväg alltid innan behandling ändras: 

• Tar patienten medicinerna enligt ordination? 

• Tar patienten medicinerna på rätt sätt? 

• Har man eliminerat allergener så gott det går från 

omgivningen? 

• Har patienten astma eller kan det röra sig om någon annan 

diagnos? 

Influensavaccin 

Överväg influensavaccination till barn med medelsvår-svår astma. 

Specifik immunterapi (SIT) se sidan 61. 

Anti-IgE behandling (omalizumab) kan övervägas till barn > 12 år med 

svår allergisk astma om annan behandling ej ger tillfredställande effekt. 

Behandling ges endast av barnallergolog på specialistmottagning. 

Sjukgymnastik 

Barn med kronisk astma kan få god hjälp av sjukgymnast. Behandlingen 

går ut på att öka barnets kroppsmedvetenhet och allmänt förbättra 

konditionen. Barnet får lära sig rätt andningsteknik, hostteknik och 

avslappningsövningar. Sjukgymnasten kan även lära ut uppvärmning och 

intervallträning, pröva ut hjälpmedel (PEP-mask eller värmeväxlare) 

samt ge förslag till fysisk aktivitet. 

Sjukgymnaster kan även vara behjälpliga med ansträngningstest. 


- 74 -


Läger för barn och ungdomar med astma i Stockholms län 

• Assö: Sommarläger för barn 7-10 år och seglarläger för barn 11- 

14 år. För mer information, kontakta Astma- och 

Allergiföreningen i Stockholms län (www.astmastockholm.se 

eller www.asso.nu) 

• Åre: För ungdomar 15-18 år. Sommar- och vinterläger. För mer 

information, kontakta Årekliniken (www.arekliniken.com). 

Astma - vårdnivåer 


0-6 år: Episodisk 

astma/obstruktiv 

behandling med β2agonist 

Astma i skolåldern 

som uppnår kontroll 

med enbart 

inhalationssteroid i 

dosen 100-400 

µg/dygn alternativt 

100-200 µg/dygn i 

kombination med 

långverkande β2agonist 

eller 

leukotrienantagonist 

0-6 år: Behov av 

regelbunden eller 

återkommande behandling 

med inhalationssteroid 

Återkommande akuta 

astmabesvär 

Dålig följsamhet till 

ordinationer 

Daglig steroidbehandling 

hos förskolebarn 

Underhållsbehandling 

med steroider > 

400µg/dygn 

Differentialdiagnostik vid 

långdragen hosta eller 

andra oklara symptom 

Oklara 

ansträngningsutlösta 

besvär 


- 75 - 

Otillräcklig 

astmakontroll trots 

medicinering 

Astma med behov av 

sjukhusvård 

Astma med 

återkommande 

pneumonier 

Plötsliga svåra 

astmaanfall 

Behov av perorala 

steroider 

Astma i kombination 

med annan svår 

allergisk sjukdom 


med annan svår 

kronisk sjukdom 


med annan svår terapi


Överföring till vuxenvård 

• Ungdomar med god kontroll remitteras till primärvården 

• Ungdomar med svår astma som sköts av barnläkare remitteras 

efter avslutad skolgång till vuxenallergolog (på tonårsmottagning) 

för genomgång och planering av fortsatt omhändertagande i 

samverkan med primärvården. 

Akut astmaanfall 

Symptom på akut astma hos barn 

Barn 0-2 år 

Lindriga till måttliga besvär: Barnet orkar röra sig och leka, andningsfrekvens 

30-50/min, lätta indragningar, väsande utandning med eller utan 

ronki. 

Måttliga till svåra besvär: Barnet är påverkat i vila, andningsfrekvens 

> 50/min, kraftiga indragningar och kraftigt pressad utandning. Försvagat 

andningsljud är ett allvarligt tecken. 

Barn >2 år 

Lindrig till måttlig astma: Opåverkat tal, lätta indragningar, väsande och 

förlängd utandning, ofta ronki. 

Måttlig till svår astma: Vilodyspné, påverkat tal, vill sitta, kraftiga 

indragningar och rikligt med ronki. Försvagat andningsljud är ett 

allvarligt tecken. 

Pulsoximetri bör användas för att mäta syresättningen. 


- 76 -


Behandling av akut astma hos barn – översikt 

Se även Akut Pediatrikboken 2005 (23) 

Bedömning av allmäntillstånd, andningsfrekvens, indragningar, grad av 

väsande andning och ronki. 

Håll syremättnaden över 90 % med oxygen. 

Små barn blir lätt dehydrerade vid akut astma, vätsketillförseln bör därför 

vara riklig. 

β2-agonist i inhalation via nebulisator, med fördel O2-driven. 

Om otillräcklig effekt ges efter 20 minuter: 

Ny inhalation med β2-agonist (ex Ventoline®) gärna med tillsats av 

ipratropium (Atrovent®). 

Särskilt hos spädbarn är inhalation av adrenalin ett alternativ. 

Glukokortikoider ges till barn med måttliga till svåra besvär samt till barn 

med symptom mellan infektionerna exempelvis betametason (Betapred®) 3- 

4 mg peroralt. 

Vid otillfredställande effekt: 

Om barnet inte förbättras av behandlingen eller om besvären återkommer 

inom 1-2 timmar bör barnet skickas till sjukhus för vidare behandling. 

Barn med svåra besvär skickas alltid till sjukhus efter initial behandling. 


- 77 -


Behandling av akut astma 

Ett barn med akut astmaanfall skall ha lugn och ro och får ej lämnas 

ensamt. Behandlingen bör ges snabbt och effektivt. 

Mät SaO2, om


Vid otillräcklig effekt av Ventoline-inhalation ges alternativt: 

Adrenalin 

Kan användas i alla åldrar men har ofta bäst effekt hos de små barn där 

slemhinneödem har större betydelse än bronkobstruktionen. 

Adrenalin 1 mg/ml ges som inhalation via nebulisator eller injektion 

subkutant. 

Inhalation via nebulisator: 

Aiolos eller Pariboy 

Barn 30 kg: 1.5 ml Adrenalin + 0.5 ml NaCl 9 mg/ml 

Maxin 

1 ml Adrenalin 1 mg/ml spädes med 1 ml NaCl 9 mg/ml 

Barn 35 kg: 1 + 1 min med 15-20 min paus 

Till små, rädda barn kan aerosolen flödas nära näsa och mun via en 

förlängningsslang utan munstycke. Inhalationstiden dubbleras mot den 

ordinarie tiden för att kompensera för ökade förluster. 

Injektion 

Adrenalin (1mg/ml) subkutant; 

Dos: 0.01 mg/kg 

Kan vid behov upprepas efter 30-60 min. 

Ipratropiumbromid 

Atrovent® 0.25 mg/ml som inhalation via nebulisator 

Ev. tillägg för bronkvidgande effekt framför allt till barn


Glukokortikoider 

Barn med svåra eller långdragna besvär bör alltid få steroider p.o. 

alternativt i.v. 

Obs! Klinisk effekt kommer först efter 2-3 timmar! 

Det är däremot tveksamt om steroider har effekt hos barn med 

förstagångsobstruktiva besvär pga virusinfektion, ffa RS-virus bronkiolit 

Betametason Betapred® 0.5 mg 

Barn 10 kg: 8 tabletter lösta i vatten, ges p.o 

Injektion 

Betametason Betapred® 4 mg/ml 1-2 ml i.v. ges långsamt under 1 min. 

alt. Hydrocortison Solu-Cortef® 100-200 mg i.v. eller i.m. 

Teofyllin 

Eventuellt tillägg för bronkvidgande effekt. 

Klysma 

Barn 13 kg: 50 mg var 8:e tim 

Barn >20 kg: 100 mg var 8:e tim 

OBS! Risk för överdosering av teofyllin. Om teofyllin givits före 

inkomsten måste dosen reduceras. 

Senaste dos


Övrig behandling (på sjukhus) 


På Akutmottagningen kan behandling enligt ovan upprepas, 

dessutom: 

Vätska 

Pågående astmaanfall ger ofta en snabb dehydrering hos barn p.g.a. stora 

vätskeförluster genom forcerad andning och otillräckligt vätskeintag. 

Vätsketerapi enligt sedvanliga principer bör därför ges tidigt. Vid 

måttliga symptom ges rikligt med vätska per os. Vid svåra symptom ges 

i.v. vätsketillförsel. 

Buffring 

Blodgasstatus bör följas. Vid akut astma föreligger ofta ett sänkt pCO2, 

varför ett normalvärde kan vara ett uttryck för begynnande 

koldioxidretention och bör föranleda fortsatt kontroll. 

- Tribonat (0,5 M= 0.5 mmol/ml) ges vid metabolisk acidos pH


Det är viktigt med en bra uppföljning efter akuta astmabesvär (24): 

Uppföljning efter akut astmaanfall: 

Remiss faxas eller lämnas till Barnallergimottagning på 

Karolinska Huddinge/Solna eller Sachsska barnsjukhuset: 

• Barn som kommit in med svåra astmaanfall, status astmaticus 

eller anafylaktisk reaktion 

• Barn som behöver behandling med nebulisator i hemmet 

Remiss faxas eller skickas till respektive BLM/BUMM: 

Ålder 0 – 7 år 

• Barn som tidigare sökt för obstruktiva besvär 

• Barn som har haft långdragna obstruktiva besvär 

• Barn som har haft uttalade obstruktiva besvär 

Ålder >7 år 

• Vid uttalade eller långdragna obstruktiva besvär 

Remiss skickas till allmänläkare på respektive vårdcentral: 

Ålder 0 – 7 år 

• Infektionsutlöst förstagångs-obstruktivitet med lindriga besvär 

Ålder >7 år 

• Infektionsutlöst eller pollenutlöst förstagångs-obstruktivitet 

med lindriga besvär 

- Telefonnummer och adress till familjen skall finnas på remissen 

så att personalen på vederbörande mottagning kan nå föräldrarna 

inom 1–3 dagar 

- Kopia på journalanteckning skickas till behandlande läkare 


- 82 -


Födoämnesallergi 

FÖDOÄMNESÖVERKÄNSLIGHET 



födoämnesintolerans 


födoämnesallergi 

IgE-medierad 

födoämnesallergi 

Enzymatisk 

Farmakologisk 

Odefinierad 

mekanism 

Detta avsnitt kommer främst att handla om IgE-medierad 

födoämnesallergi. I de lägre åldersgrupperna dominerar IgE-medierade 

allergiska reaktioner mot mjölk, ägg, fisk och i viss mån jordnötter. I de 

högre åldrarna dominerar allergiska reaktioner mot jordnötter, trädnötter 

och stenfrukter. Det är ffa jordnötter och trädnötter som orsakar 

livshotande reaktioner. 

Någon ökning av antalet spädbarn som drabbas av allergi mot mjölk och 

ägg tycks inte ha skett på flera decennier. Vissa födoämnen har på senare 

år blivit ett vanligare inslag i kosten, t ex kiwi, sesamfrö och jordnötter. 

Detta har också medfört ett ökat antal rapporter om allergiska reaktioner 

på dessa födoämnen. 

Sensibilisering mot födoämnen uppträder ofta redan under barnets första 

levnadsår. Ett flertal studier har visat att födoämnesallergi ofta föregår 

utvecklingen av luftvägsallergi. I takt med ökningen av allergi mot pollen 

ökar även reaktioner på födoämnen som korsreagerar mot pollen. 


- 83 -


Symptom i form av svullnad och klåda på läppar och i gommen 

uppkommer hos björkpollenallergiker vid förtäring av stenfrukter, rå 

potatis och morot. Detta behöver inte utredas. Se även sidan 57. 

Celiaki är ett exempel på Icke-IgE medierad allergi. Till icke-allergisk 

födoämnesintolerans räknas reaktioner orsakade av enzymdefekter (t ex 

laktosintolerans), farmakologiska reaktioner (t ex födoämnen som 

innehåller histamin) eller odefinierade mekanismer (t ex reaktioner på 

tillsatser). 

Barn med misstänkt födoämnesallergi/intolerans skall utredas av 

barnläkare i samråd med dietist. 

Symptom 

Symptom på IgE-medierad allergisk födoämnesreaktion kan variera från 

klåda i munnen, hudrodnad, eksem, nässelutslag, astma, buksmärtor, 

kräkningar till svår allmänreaktion med blodtrycksfall (anafylaktisk 

chock). Barn kan ha olika reaktioner på samma födoämne vid olika 

åldrar. 

Den anafylaktiska reaktionen kan ha ett bifasiskt förlopp. Först ses en 

tidig reaktion som debuterar några sekunder till 1-2 timmar efter intag 

av födoämnet. Senare kan en senreaktion, ofta med mycket svår 

symptombild, uppträda några timmar upp till 24 timmar efter intag av 

födoämnet. Risken är störst för dem som har haft svår reaktion initialt. 

Fysisk ansträngning samt pågående infektion kan förvärra den allergiska 

reaktionen. 

Prognos 

Prognosen varierar. Allergi mot komjölk och ägg brukar läka ut hos 2/3 

redan vid 2-3 års ålder, medan jordnötsallergi ofta är mer långvarig och 

ibland livslång. Eftersom tidigt debuterande födoämnesallergier i stor 

utsträckning växer bort är det viktigt att regelbundet ompröva diagnosen, 

så att inte viktiga livsmedel undanhålls i onödan. 

Av barn med allergi mot vanliga basfödoämnen utvecklar senare 50-70 

% luftvägsallergi. 


- 84 -


Utredning och behandling 

Anamnes och Pricktest/Specifikt IgE 

Noggrann kostanamnes är nödvändig, samt allergiutredning med 

pricktest eller specifikt IgE. Ett positivt test är dock inte liktydigt med en 

klinisk allergi. Det finns också de som trots negativa tester reagerar på 

födoämnen via en okänd mekanism. Efter noggrann utredning skall 

misstänkta födoämnen elimineras. 

Elimination 

När basfödoämnen utesluts är det nödvändigt att göra det i samråd med 

dietist. 

Provokation och återintroduktion 

Eftersom det kliniska förloppet av en födoämnesallergi kan ändras, bör 

man ta ställning till när det är lämpligt att återintroducera födoämnet i 

kosten. Om den allergiska reaktionen har varit kraftig bör provokationen 

göras på sjukhus. Riktlinjer för provokationer, se 

www.barnallergisektionen.se / stenciler 

Det är av största vikt att födoämnen som medför risk för anafylaxi 

utesluts. 

Det är också viktigt att oskyldiga födoämnen inte utesluts i onödan. 

Samarbeta med dietist. 

Dietist 

Rätt dietbehandling kräver mycket kunskap, särskild när det gäller 

elimination av basfödoämnen (t ex mjölk, ägg, fisk, soja, vete). Det är 

viktigt att barnet får en näringsrik och varierad kost med tillräckligt intag 

av vitaminer och mineraler. Det är därför viktigt att dietbehandlingen 

sköts i samråd med en barndietist med speciella kunskaper inom detta 

område. 


- 85 -


Överkänslighet mot komjölk 

Bra översikt för utredning, diagnostik och behandling/uppföljning se 

www.barnallergisektionen.se / stenciler. 

Rekommendationer vid extrem jordnötsallergi (stencil, bilaga 8) 

Vid extrem svår jordnötsallergi uppträder symptom redan vid indirekt 

kontakt, t ex när en jordnötspåse öppnas eller jordnötter står framme i en 

skål i rummet. Extremt jordnötsallergiska personer (och som dessutom 

har astma, även lindrig sådan) bör avstå från produkter som innehåller 

sojaprotein. Större mängder sojaprotein kan finnas i sojabönor, men även 

i köttvaror såsom kebab, hamburgare, köttbullar, korv och vissa sorters 

bröd. Det finns däremot oftast ingen anledning att avråda från intag av 

sojalecitin, sojaoljor och sojasås. Risken för reaktion ökar vid samtidigt 

intag av kall dryck och/eller fysiskt aktivitet. 

Rådet baseras på erfarenheten av fyra dödsfall efter sojaintag under åren 

1993-96. Samtliga uppfyllde ovannämnda förutsättningar (25). Från 

amerikanskt håll har dock den svenska rekommendationen ifrågasatts 

(26) och rådet är inte evidensbaserat. 

Barn och ungdomar som reagerar lindrigt eller måttligt allergiskt efter 

jordnötsintag behöver inte utredas avseende andra baljväxter. De bör 

dock upplysas om vilka dessa är och rådas att fortsätta att äta dem de 

tidigare tolererat. 

Utbildning av barn/föräldrar/personal inom barn och skolomsorg 

En bra utbildning är nödvändigt för att: 

• Minska risken för att barnet av misstag får i sig födoämnet 

barnet inte tål 

• Barnet skall få adekvat akutbehandling om en allergisk reaktion 

uppträder 

Utrustning med symptomlindrande läkemedel 

Se sidan 90-91 och bilaga 2. 


- 86 -


Födoämnesreaktioner - vårdnivåer 


Lindriga besvär med Uppenbar 

Anafylaktisk reaktion 

klåda och utslag runt födoämnesallergi/intolerans, 

munnen 

särskilt mot basfödoämnen Multipel 

som mjölk, ägg och födoämnesallergi mot 

sädesslag 

basfödoämnen 

Björkrelaterade 

reaktioner med klåda 

i munnen 

Komjölksrelaterade 

kolikbesvär 

Misstänkt allergi/intolerans 

där utredning ej varit 

konklusiv 

Misstänkt jordnötsreaktion 

Systemsymptom (astma, 

rinit, magsmärtor, blodiga 

avföringar) 


- 87 - 

Astma och svår 

jordnöts/hasselnöts/sojaallergi


AKUT ALLERGISK OCH ANAFYLAKTISK 

REAKTION 

Den vanligaste orsaken till akut allergisk reaktion hos barn är reaktioner på 

födoämnen. Allergiska reaktioner kan även uppträda mot läkemedel (särskilt vid 

injektioner) eller efter insektsstick (bi, geting). Oftast uppträder urtikaria och ev. 

angioödem, men chocktillstånd med livshotande blodtrycksfall kan utvecklas. 

Tidiga symptom som klåda, hetta, ”myrkrypningar” i exempelvis handflator, 

fotsulor och i hårbotten samt torrhetskänsla i munnen och tryck över bröstet bör 

särskilt uppmärksammas och föranleda snar behandling eftersom symptomen 

snabbt kan utvecklas till en livshotande reaktion. Se även Akut Pediatrikboken 

2005 (23). 

Behandling av akut anafylaxi 

Vid begynnande tecken på anafylaktisk reaktion: 

Blekhet, kallsvett, illamående, huvudvärk eller andra diffusa symptom 

enligt ovan eller vid mer påtagliga symptom som urtikaria, angioödem, 

astma bör följande utföras skyndsamt: 

Lägg patienten ner! 

Antihistamin 

Tavegyl® -mixtur 0.5 ml/kg eller 

Clarityn-S® / Zyrlex®, > 2år: 1 tabl eller 5-10 ml mixt. 

2-5 år 5 ml, > 6 år 10 ml) 

Aerius® -mixtur, 1-5 år 2,5 ml, > 6 år 5 ml. 

Adrenalin (1 mg/ml) intramuskulär injektion 

Dos 0.01 mg/kg 

Kan v.b. upprepas efter 5-10 min. 

i.v. infart sättes! 


- 88 -


Vid astmasymptom om ej blodtrycksfall föreligger: 

Inhalation av Ventoline® 5 mg/ml enligt PM för akut astma (sid 78). 

Aiolos: 

Barn 20 kg: 1.0 ml (=5.0 mg) Ventoline + 1.0 ml NaCl 9 mg/ml 

Maxin 

Barn 35 kg: 2.0 ml (outspädd) 2+2 min med 15-20 min paus 

Till små, rädda barn kan aerosolen flödas nära näsa och mun via en 

förlängningsslang utan munstycke. Inhalationstiden dubbleras mot den 

ordinarie tiden för att kompensera för ökade förluster. 

Glukokortikoider 

Betapred® 0.5 mg 

Barn 10 kg: 10 tabl. 

Klinisk effekt först efter 2 – 3 timmar! 

(Alternativt Hydrocortison® 100 – 200 mg i .v., om barnet har PVK, 

eller i.m.) 

Blodtryck kontrolleras fortlöpande! 

Vid kvarstående symptom kan behandling enligt ovan upprepas. 

Vid anafylaktisk chock bör följande utföras skyndsamt: 

Larma narkosjour! i.v. infart ! 

1. Adrenalin (1 mg/ml) intramuskulär injektion 

Dos 0.01 mg/kg 

Kan v.b. upprepas efter 5-10 min. 

2. Höj fotändan – sänk huvudändan, ge oxygen 

Påbörja omedelbart återupplivning enligt sedvanliga principer. 

3. Sätt ett i.v. dropp och ge hydrocortison Solu-Cortef® 100 – 200 mg 

direkt via nålen alternativt Betapred® 4 mg/ml 1-2 ml. 


- 89 -


OBS! 

• Förbered akut transport till sjukhus - Ring 112! 

• Förbered mottagande akutmottagning och narkosjour! 

Övrig behandling (på sjukhus) 


På Akutmottagningen kan behanling enligt ovan upprepas, 

dessutom: 

4. Vid andnings- och hjärtstillestånd ge i v Tribonatlösning (0,5 M= 

0.5 mmol/ml) i dosen 2 ml/kg långsamt. 

5. Chockbehandling – i samråd med narkosläkare. 

6. Vid bronkospasm ev. Teofyllin® 6 mg/kg långsamt i v. 

När tillståndet stabiliserats inlägges barnet för observation över natten 

(eller vid lindrigare reaktion observeras på akutmott minst 4 timmar), 

p g a risk för senreaktion. 

Vilka patienter bör utrustas med Adrenalin autoinjektor 

(Anapen/Epipen)? 

– alla som tidigare haft anafylaktisk reaktion eller svår astma efter 

bi/getingstick eller efter intag av födoämne som kan förekomma i dold 

form (ffa jordnötter, nötter) 

– alla med svår allergi mot jordnöt eller nötter och som är beredda att 

bära adrenalin med sig 

– alla med svår kronisk astma och halsklåda av nötter och som är 

beredda att bära adrenalin med sig 


- 90 -


Dosering (autoinjektor Anapen®/Epipen®) 

Barn 20 kg: 0.3 mg 

Uppföljning 

• Patienten förses med rescue kit för egenbehandling med 

adrenalinspruta (Anapen/EpiPen®) antihistamin, kortisontabletter 

och ev. kortverkande β2-agonist, samt med skriftlig information 

om hur dessa mediciner skall tas. 

Skriftlig patientinformation, se bilaga 5. 

Checklista för sjuksköterskor vid information om adrenalin- 

autoinjektor, se bilaga 2. 

• Vid misstanke om födoämnesutlöst reaktion och oklart utlösande 

innehåll: skicka om möjligt prov för livsmedelsanalys till 

Livsmedelsverket i Uppsala: 018/17 55 00. 

• Akutremiss för uppföljning på barnallergimottagning snarast, för 

fortsatt omhändertagande. 

• Elimination av utlösande agens. 

• Varningsmärkning av journal. 

• Allergiutredning. 

• Information om ev. korsreaktioner – dietistkontakt. 

• Ev. provokation senare, vid oklar genes till reaktionen. 

• Ev. Specifik Immunterapi (SIT) vid bieller getingreaktion. 

• Information till förskola/skola. 

• Läkarkontakt med 1-2 års mellanrum, för utvärdering av allergin 

samt förnyelse av recept på akutmedicin. 


- 91 -


Anafylaktiska reaktioner - vårdnivåer 


Inledande 

akutbehandling 

Inledande behandling 

och utredning 


- 92 - 

Utredning, behandling 

(SIT) och uppföljning 

efter anafylaxi i 

samarbete med övriga 

Allergiteamet (dietist, 

psykolog, 

allergisjuksköterska)


Urtikaria och angioödem 

Urtikaria, med eller utan angioödem, drabbar cirka 20 % av 

befolkningen någon gång. De flesta får dock bara symptom vid ett 

enstaka tillfälle. 

Allergisk urtikaria 

Akut urtikaria 

IgE-medierad 

allergisk urtikaria 

URTIKARIA 

Orsaken till akut urtikaria är ofta oklar: 

Infektioner, ffa virusinfektioner, misstänks ofta kunna utlösa akut 

urtikaria. 

Födoämnen, ffa nötter, skaldjur, ägg, mjölk, tillsatser (t ex 

konserveringsmedel, färgämnen, bensoesyra samt salicylsyra som 

förekommer naturligt i lingon). 

Läkemedel t ex antibiotika och värktabletter som acetylsalicylsyra och 

NSAID-preparat (Non-Steroid-Antiinflammatory Drugs). 

Insektsbett kan utlösa urtikaria (ffa geting och bi). 


- 93 - 


urtikaria 


allergisk urtikaria


Utredning 

Ev. allergiutredning med pricktest/Specifikt IgE. 

Kontakturtikaria 

Kontakturtikaria kan uppstå några minuter till en timme efter kontakt 

med ämnen man inte tål. En intensiv kliande rodnad och svullnad är 

typiskt. Utslagen sitter ofta i händer och på områden där patienten 

svettas. 

Kontakturtikaria kan vara IgE-medierad men kan även förekomma utan 

specifikt IgE, t ex efter kontakt med citrusfrukter eller benzoesyra. 

Fysikalisk urtikaria 

Fysikalisk urtikaria innebär att patienten reagerar med urtikaria utlöst av 

en fysikalisk faktor, t ex kyla, svettning, tryck, beröring eller sol. 

Kolinerg urtikaria är den vanligaste formen av fysikalisk urtikaria. Den 

har ett typiskt utseende med små papler omgivna av rodnad samt intensiv 

klåda. Denna typ av urtikaria utlöses av förhöjd kroppstemperatur, t ex 

vid varm dusch, ansträngning eller feber. I vissa fall är klådan det enda 

symptomet. 

Köldurtikaria utlöses av snabba temperaturförändringar. Den kommer i 

många fall efter en besvärlig virusinfektion. Ca 50 % av patienterna har 

en värmekänslig faktor i serum. 

Viktigt att informera om att barnet bör iaktta största försiktighet vid bad 

och aldrig bada ensam. Undvik iskalla drycker och glass. Klädråd. 

Ansträngningsutlöst urtikaria med anafylaxi: Det är viktigt att utreda 

vilken föda som intagits upp till fyra timmar före ansträngning. 

Dermatografism (skrivhud) utlöses genom rivning. 

Tryckurtikaria – Kan komma några timmar efter tryck mot huden. Den 

är ofta kombinerad med kronisk urtikaria och ofta svår att behandla. 

Kronisk urtikaria 

Kronisk urtikaria måste ha varat i minst 6 veckor. En bakomliggande 

orsak kan påvisas endast i ca 20 % av fallen. Hos vissa individer finns en 


- 94 -


autoimmun orsak med autoantikroppar mot IgE eller IgE-receptorn på 

mastceller. Allergi är nästan aldrig bakomliggande orsak. 

En utredning bör innefatta en noggrann anamnes beträffande mediciner, 

kost, infektioner samt provtagning för Hb, SR, LPK, B-celler, 

leverenzymer, ANA, thyroideaprover och vid eosinofili dessutom 

faecesprov för parasitundersökning. 

Angioödem 

Angioödem på grund av histaminfrisättning (Quincke-ödem) drabbar ffa 

ansiktets mjukdelar och är särskilt vanligt i den subkutana vävnaden runt 

ögon och mun. Kan även ge besvär från mag-tarmkanalen. Engagemang 

av leder kan förekomma. Angioödem kliar inte till skillnad från urtikaria. 

Patienter med angioödem har ofta urtikaria samtidigt. Angioödem är 

vanligare hos kvinnor. Attackerna kan komma och gå i månader till år. 

Utredning om orsak är densamma som för urtikaria. Barn med 

recidiverande angioödem bör remitteras till sjukhusmottagning. 

HANE (hereditärt angioneuroödem) är en ovanlig autosomal dominant 

ärftlig sjukdom, som orsakas av C1-hämmar-defekt. Den allvarligaste 

komplikationen är larynxödem, som kan vara livshotande. Dessa barn 

skall skötas av specialist, och i Stockholm sköts dessa barn på 

Barnallergimott. Karolinska/Solna. 

Behandling av akut urtikaria och/eller angioödem 

Om patienten har svår, generell urtikaria och/eller angioödem ges 

adrenalin 1 mg/ml, 0,01 mg/kg intramuskulärt samt antihistamin och 

glukokortikoid per os. Se även avsnitt för akut allergisk reaktion, sid 86. 

Ordinera regelbunden behandling med antihistamin tills dess att 

symptomen försvinner, vilket vanligen sker inom loppet av en vecka. Vid 

långdragna besvär ges icke-sederande antihistamin som regelbunden 

daglig behandling. 


- 95 -


Behandling av fysikalisk och/eller kronisk urtikaria 

Undvik om möjligt de ämnen och/eller faktorer som misstänks utlösa 

besvären, se ovan. 

Behandlingsförsök kan göras under en period med icke-sederande 

antihistamin. Ibland får man ev. lägga till en annan behandling, t ex 

glukokortikoider, under några dagar. 

Svåra fall bör remitteras till barnläkare eller hudläkare. 

Prognos 

All fysikalisk urtikaria brukar vara långvarig, ofta flera år och kan 

förekomma isolerat eller tillsammans med kronisk urtikaria. 

Kronisk urtikaria brukar gå över av sig själv med tiden, över hälften av 

patienterna blir besvärsfria inom ett år. 

Urtikaria - vårdnivåer 


Mindre än 6 veckors Kronisk urtikaria (>6v) Återkommande urtikaria 

symptom utan andra 

av oklar genes 

symptom 

Återkommande urtikaria kombinerat med 

av oklar genes 

systemsymptom (astma, 

magont, m.m.) 

Akut urtikaria där Ev. i samarbete med 

läkemedel eller hudläkare 

födoämne antas spela Hudläkare: 

roll 

Kronisk urtikaria av 

oklar genes eller som 

sviktar på terapi 


- 96 -


Insektsallergi 

Av stingande/bitande insekter är det bi, geting eller i sällsynta fall humla 

som orsakar anafylaxi. Allmänreaktioner av mygg, knott och bromsar ses 

ytterst sällan. Om ingen gadd sitter kvar så är det med största sannolikhet 

en geting som har stuckit. 

I bi- och getinggift finns många biologiskt aktiva ämnen. Därför kan en 

lokal reaktion i form av rodnad, svullnad och värmeökning kring 

stickstället betraktas som normalt även om reaktionen är mycket uttalad. 

Risken för anafylaxi är störst vid stick i ansiktet eller på halsen. 

Utredning 

INSEKTSREAKTION 


insektsreaktion 

IgE-medierad 

allergisk 


Barn som efter stick reagerat med andningsbesvär, blodtrycksfall, 

svimning eller andra svåra allmänsymptom bör remitteras till 

barnallergolog på sjukhusmottagning för utredning. Dessa patienter kan 

vara aktuella för Specifik Immunterapi (SIT). 


- 97 - 




allergisk 

insektsreaktion


Behandling 

Akut behandling, se kapitel om anafylaxi 

De vanligaste reaktionerna vid bi/getingstick är urtikaria och angioödem. 

Detta behandlas med antihistamin och ev. adrenalin. Vid uttalade besvär 

bör kortison ges. Om patienten har svårt att dricka Betapred®-tabletter 

upplösta i vatten kan de lösas under tungan. Vid andnings- och/eller 

cirkulationspåverkan ska alltid adrenalin och kortisonpreparat ges. 

Uppföljning, se kapitel om anafylaxi 

För framtida behov utrustas familjen med antihistamin och om barnet 

haft besvär med allmänsymptom från luftvägar och/eller cirkulation 

dessutom med akutschema och rescue kit med adrenalin-autoinjektor 

(Anapen/EpiPen®) och Betapred®-tabletter. 

Specifik Immunterapi (SIT) 

Se sid. 61. 

Insektsreaktioner - vårdnivåer 


Myggbett 

Allmänsymptom av bi- Anafylaktisk reaktion på 

eller getingstick bieller getingstick 

Lokala reaktioner på bieller 

getingstick 

Ställningstagande till SIT 


- 98 -


Läkemedelsreaktioner 

LÄKEMEDELSREAKTION 


läkemedelsreaktion 

IgE-medierad 

allergisk 





allergisk 


Penicillinreaktioner 

Reaktioner från hud och gastrointestinalkanalen förekommer 

uppskattningsvis hos 5-10 % av penicillinbehandlade patienter. 

Allvarliga reaktioner vid peroral behandling är ytterst sällsynta. 

Det är viktigt att identifiera barn med ”äkta” penicillinallergi. Det är även 

viktigt att frikänna barn med ofarliga reaktioner så att de i framtiden kan 

få penicillin när det behövs. 


- 99 -


Praktisk handläggning av akut överkänslighetsreaktion mot Pc: 

(www.barnallergisektionen.se) 

1. Utslag med eller utan lindrig klåda eller gastrointestinala 

symptom. Fortsätt, om möjligt, pågående behandling. Ingen 

utredning krävs. Pc kan åter ges vid behov. 

2. Utslag med klåda eller lindrig urtikaria. Avbryt behandlingen. 

Ompröva indikationen för fortsatt antibiotikaterapi. Föreligger 

indikation, ge erythromycin. Om symptom uppstått under de 

första behandlingsdygnen remitteras patienten till 

specialistmottagning för utredning och bedömning. Vid 

reaktion senare utreds patienten i primärvård/BLM med peroral 

endosprovokation främst av psykologiska skäl. Om ingen 

reaktion uppstår då, kan Pc vid behov ges i fortsättningen. Om 

patienten skulle reagera vid förnyad Pc-behandling bör 

patienten remitteras till specialistmottagning för bedömning. 

3. Uttalad urtikaria med eller utan led- och ansiktssvullnad. 

Avbryt behandlingen. Stor recidivrisk föreligger, undvik därför 

Pc i fortsättningen. Remiss till specialistmottagning. 

4. Anafylaktisk reaktion eller mukokutant syndrom eller annan 

intensiv hudåkomma. Avbryt behandlingen. Akut remiss till 

barnklinik för fortsatt vård. Patienten skall i fortsättningen ej ha 

Pc, men bör remitteras till specialistmottagning för vidare 

information och handläggning. Biverkningsanmälan till 

Läkemedelsverket. 


- 100 -


Utredning 

Anamnes 

Har patienten tidigare fått penicillin? Har reaktioner tidigare förekommit 

vid antibiotikabehandling? Misstänkt utlösande infektiöst agens? 

Tidpunkt för reaktionens uppträdande samt reaktionens typ och 

varaktighet noteras. Relevanta tidigare journaluppgifter bedöms. 

Pricktest / Specifikt IgE 

Pricktest kan utföras på specialistklinik. Specifikt IgE mot penicillin 

påvisar endast cirkulerande IgE-antikroppar mot huvudallergenet vilket 

begränsar testets användbarhet. Provet bör tas tidigast två veckor och 

senast sex månader efter reaktionen. Tas provet senare finns risk för 

falskt negativt resultat då de specifika antikropparna snabbt kan sjunka 

till låga nivåer. Falskt positivt testresultat kan ibland uppstå vid höga 

IgE-nivåer. 

Peroral provokation 

Provokationen utförs med penicillin V i en dos om 25 mg/kg kroppsvikt 

som engångsdos i infektionsfritt intervall. Provokationen kan genomföras 

på mottagning med anafylaxiberedskap. Patienten skall observeras under 

minst en timme efter given dos. Provocera helst med tabletter, men till 

mindre barn ges mixtur eller droppar. 

Utredning med provokation enlig ovan där barnet ej reagerat med en 

allergisk reaktion, utesluter snabballergisk livshotande 

överkänslighetsreaktion, men utesluter dock ej att en lindrigare reaktion 

kan uppstå under senare delen av en behandlingsperiod. 

Varningsmärkning 

• Utfärda inte varning mot penicillin utan föregående utredning. 

• ”Varning” skall motiveras i patientjournalen och datum för 

”varningens” införande noteras. 

• Korsreaktivitet mellan penicillin och cefalosporiner anses 

föreligga i cirka 10 % av fallen. Detta har dock ifrågasatts, 


- 101 -


sannolikt är siffran mycket mindre. Behandling med 

cefalosporiner rekommenderas inte till patienter som tidigare 

reagerat mot pc med anafylaktisk reaktion eller uttalad urtikaria 

tidigt i behandlingsförloppet. 

Reaktioner på andra antibiotika 

Misstänkta allergiska reaktioner på andra antibiotika än pc skall 

remitteras till barnallergimottagning på sjukhus för utredning. Se vid 

behov även stencil, www.barnallergisektionen.se. 

Läkemedelsreaktioner - vårdnivåer 


Hudutslag med eller Oklara reaktioner på Misstänkt anafylaxi 

utan lindrig klåda läkemedel som det 

under pc-behandling finns återkommande Multipel allergi mot 

behov av 

antibiotika 

Urtikaria och klåda 

utan andra symptom 

under 

läkemedelsbehandling 


- 102 - 

Misstänkt antibiotikaöverkänslighet 

som man 

inte vill provocera på 

öppenvårdsmottagning


Bilaga 1. Vertikal verksamhetsbeskrivning 

för vård av barn med astma 

Introduktion och uppdrag 

Arbetsgruppens uppdrag har varit att göra en beskrivning av hur vården 

för astma hos barn bedrivs i Stockholm i form av en vertikal 

verksamhetsbeskrivning. Den skall sedan ligga till grund för medicinska 

val (prioriteringar) inom Stockholms läns landsting och för fortsatt 

kostnadseffektiv förbättring av vården för denna patientgrupp. 

Arbetsgruppen utgjordes av läkare och sjuksköterskor med bred 

förankring i verksamheten, på olika vårdnivåer. Se nedan. 

Som underlag har även använts: 

• Fokusrapporten Fyra kronikergrupper: Kapitlet om barnastma (1) 

• Socialstyrelsens riktlinjer för astma och KOL (2) 

• Vårdprogram för vård av astma hos vuxna i Stockholm, MPA 

(27) 

• Läkemedelsverkets rekommendationer för behandling av astma 

(3) 

Vårt arbete redovisas i en tabell, där underlaget för diagnoser och 

åtgärder är hämtade från Socialstyrelsens riktlinjer för astma och KOL. 

Vi har dessutom lagt till ytterligare en åtgärd, mätning av utandad 

kväveoxid (NO). 

Arbetet har bedrivits enligt en modell beskriven i fokusrapporten 

Vertikala verksamhetsbeskrivningar – erfarenheter av utveckling av 

prioriteringsunderlag i SLL (28). 

Arbetsgruppens sammansättning 

Anne Kihlström, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

Barnallergimott. Karolinska Univ.sjh./Huddinge har varit projektledare 

för arbetet. 


- 103 -


Ur arbetsgruppen för barnastma har dessutom medverkat: 

Ulla-Britt Andersson barnallergisjuksköterska, BLM Hallunda 

Anna-Karin Eklund, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott. 

Karolinska Univ.sjh/Solna. Representant för ASTA 

(allergisjuksköterskornas förening) 

Gunilla Hedlin, SPESAK Pediatrik, specialist i barnmedicin och 

barnallergologi, överläkare och verksamhetschef Barnmedicin 2, 

Karolinska Univ.sjh /Solna 

Yvonne Hyllensved, barnallergisjuksköterska, Barnallergimott., 

Karolinska Univ.sjh/Huddinge 

Eric Kusoffsky, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

BLM Nacka Sjukhus 

Hans Linder, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

BLM Liljeholmen 

Louise Lindgren, specialist i barnmedicin och barnallergologi, 

överläkare, BUMM Jakobsbergs Sjukhus 

Gunnar Lilja, specialist i barnmedicin och barnallergologi, överläkare, 

Barnallergimott. Sachsska barnsjukhuset 

Christer Norman, specialist i allmänmedicin, Salems vårdcentral 

Dessutom har Gunnar Bylin, överläkare vuxenallergikliniken Karolinska 

Univ.sjh /Huddinge, projektledare för motsvarande projekt om astmavård 

för vuxna, medverkat. 


- 104 -


Kodnycklar för Vårdnivåer i Stockholm och lathund för rubrikerna i 

Vertikal verksamhetsbeskrivning hämtade ur fokusrapporten Vertikala 

verksamhetsbeskrivningar – erfarenheter av utveckling av 

prioriteringsunderlag i SLL (27) återges för att underlätta läsningen av 

vertikal verksamhetsbeskrivning av sjukdomsgruppen barnastma. 

Vårdnivåer i SLL ( G=generalistvård, S=specialistvård, H=högspecialiserad vård, 1=närsjukvård, 

2=sjukhus, 3=universitetssjukhus): 

H3 Specialist barnallergologi och pediatrik 

Karolinska Universitetssjukhuset 

S3 Specialist pediatrik 

Karolinska Universitetssjukhuset 

H2 Specialist barnallergologi och pediatrik 

Sachsska Barnsjukhuset 

S2 Specialist pediatrik 

Sachsska Barnsjukhuset/Danderyds Sjukhus 

S1 Specialist pediatrik på BLM/ BUMM (Barnläkarmottagningar i öppen vård) varav några 

läkare även är specialister i barnallergologi) 

Specialist pediatrik på privatmottagning 

G1 Specialist allmän medicin i primärvård 

ÖV öppen vård 

SV sluten vård 

BLM/BUMM Barnläkarmottagning / barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppen vård 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

Angelägenhetsgrad/Behov: 

Omedelbart livshot 

Risk för mycket allvarlig skada, för tidig död, betydande invaliditet 

Risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg hälsorelaterad livskvalitet 

Risk för förväntad försämring/ ej vidmakthållen funktion ADL-nivå 

Risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt 

hälsorelaterad livskvalitet 

Risk för olägenhet, skada, bestående men eller låg hälsorelaterad livskvalitet 

Sannolikt ökad risk för försämrad hälsoupplevelse eller ej optimal hälsorelaterad 

livskvalitet 

Möjlig ökad risk för sjuklighet, försämring av funktionsnivå 

Risk för sänkt hälsorelaterad livskvalitet enligt patientens uppfattning och 

vetenskap och beprövad erfarenhet ej motsäger detta 

Ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad hälsorelaterad 

livskvalitet 


- 105 -


Behandlingseffekt Nytta av åtgärden 

A Förtida död/sjuklighet kan förhindras A Åtgärden nödvändig för diagnos och behandling 

B Tillståndet kan botas B Åtgärden har stor/avgörande betydelse för 

diagnos och behandling 

C Sjukligheten kan påverkas mycket och C Åtgärden har stort värde för diagnos/möjlighet 

överlevnaden förlängs 

till behandling 

D Sjukligheten kan påverkas i viss utsträckning D Åtgärden är av visst värde för diagnos/möjlighet 

till behandling 

E Ingen effekt E Åtgärden är ej användbar för diagnostik vid det 

aktuella tillståndet 

F Risk för försämring F Åtgärden är ej användbar för diagnostik vid det 

aktuella tillståndet och medför dessutom risk för 

försämring 

Risker klassas som Stor, Måttlig eller Liten 

God 

Viss 

Ringa 

Evidens etablerad metod Evidens ny metod 

Minst 2 publicerade studier med högt 

bevisvärde t ex randomiserade 

kontrollerade behandlingsstudier (RCT) 

med entydiga resultat 

En studie med högt bevisvärde plus två med 

medelhögt bevisvärde med entydigt resultat 

eller större RTC med divergerande resultat 

Minst två studier med medelhögt 

bevisvärde 

Ingen Enstaka studier med lågt bevisvärde t ex 

fallbeskrivningar 


- 106 - 

Dags för tillämpning i rutinsjukvård med 

skärpt observans om metodens kostnader 

står i rimlig proportion till medicinska 

nyttan 

På väg in i rutinsjukvård, ytterligare 

oberoende RCT och mer entydiga resultat 

behövs 

Något mer utprövat. Flera större och bättre 

studier behövs 

Rent experimentell metod 

Relativ rangordning: 1-10. Om en åtgärd bör tas bort noteras det ordning som Förlegad metod. 

Kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) 

Mycket hög kostnad/QALY > 1 miljon kronor 

Hög kostnad/QALY 

Måttlig kostnad/QALY 

Låg kostnad/QALY 

Ej bedömbart 

500 000 - 1 miljon kronor 

100 000 - 500 000 kronor 

< 100 000 kr 

Riksdagens prioriteringsnivåer I-IV anges i vänster kolumn.


Sjukdomsgrupp: Barnastma - vertikal verksamhetsbeskrivning 

Vårdnivå 

Gener G 

Spec S 

Högspec H 

Närsjukv. 1 

Sjukhus 2 

Univ.sjh. 3 

Väntetid 

medicinskt 

acceptabelt 

Relativ 

rangordning 

Kostnadseffektivitet 

kostnad/ 

QALY 

Evidens 

Grad 

Nytta av 

Åtgärd 

Effekt på 

sjukdomstillstånd 

Angelägenhetsgrad 

Behov 

Åtgärd 

Patient/ sjukdomsgrupper 

Sjukdomstillstånd 

Nr 

(I-IV) 

Veckor till 

besök/ 

åtgärd 

1-10 

Fakta eller 

skattad 

Godingen 

A-F 

Risk 

1-10 

A-F 

S3 H3 

S2 H2 ÖV, 

SV 

S1 

H3 H2 (ÖV) 

S3 S2 S1 

G1 

0/0 

1 

Låg 

God 

A 

A 

1 

Skattad 

1-3d/ 

1-3d 

1 

Låg 

God 

A 

A C 

1-2 

Skattad 

Akut omhändertagande 

enligt 

Läkemedelsverkets 

rekommendationer 

Behandling enligt 



Akut svår astma 

1 

(I) 

Tillfälliga försämringsskov 

av astma 

2 

(I) 

Medelsvår 

H3 H2, S1 

(G1) 

Svår 

H3 H2 (S1) 

4v/4v 

1 

Låg 

God 

A 

A C 

1 

4v till 

specialist 

Fakta 




Medelsvår – svår 


3 

(I) 


- 107 - 

S1 G1 

H3 H2 

(ÖV) 

1-2v/ 

1-2v 

1-2 

Låg 

God 

B 

A C 

2-3 

Skattad 

Utvärdering och 

eventuell träning av 

inhalationsteknik 

Bristande 

inhalationsteknik 

hos astmabarn 

4 

(II)


Vårdnivå 

Gener G 

Spec S 

Högspec H 

Närsjukv. 1 

Sjukhus 2 

Univ.sjh. 3 

Väntetid 

medicinskt 

acceptabelt 

Relativ 

rangordning 


kostnad/ 

QALY 

Evidens 

Grad 

Nytta av 

Åtgärd 

Effekt på 



Behov 

Åtgärd 



Nr 

(I-IV) 

Veckor till 

besök/ 

åtgärd 

1-10 

Fakta eller 

skattad 

Godingen 

A-F 

Risk 

A-F 

1-10 

H3 H2 

S1 (G1) 

0-2v 

3 

Ej 

bedömbar 

God 

B 

C 

3 

Allergidiagnostik 

Allergiutredning vid 

påvisad astma / 

misstanke om allergi 

hos barn 

5 

(II) 

H3 H2 

S1 

(G1 för 

tonåringar) 

*se 

kommentar 

2 

Ej 

bedömbar 

God 

B-C 

C 

3 

Spirometri 

och/eller 

PEF 

Misstanke om astma 

Vid konstaterad 


Stadieindelning 

6 

(II) 


- 108 - 

Met.prov 

H3 

Torrluftsprovokation 

H3 H2 

Ansträngningsprovokation 

H3 H2 (S1) 

4v/4v 

3 

Ej 

bedömbar 

God 

B-C 

C 

4 

Bronkiella 

provokationstester och/ 

eller ansträngningsprovokation 

Misstanke om astma 

där diagnosen ej 

bekräftats med PEF 

eller spirometri 

7 

(II)


Vårdnivå 

Gener G 

Spec S 

Högspec H 

Närsjukv. 1 

Sjukhus 2 

Univ.sjh. 3 

Väntetid 

medicinskt 

acceptabelt 

Relativ 

rangordning 


kostnad/ 

QALY 

Evidens 

Grad 

Nytta av 

Åtgärd 

Effekt på 



Behov 

Åtgärd 



Nr 

(I-IV) 

Veckor till 

besök/ 

åtgärd 

1-10 

Fakta eller 

skattad 

Godingen 

A-F 

Risk 

A-F 

1-10 

H3 H2 

S1 ÖVallergolog 

0-4v 

från remiss 

3 

Låg 

God 

A-B 

A C 

2 

Regelbunden uppföljning 

hos specialist 

Barn och ungdom 

med svår astma 

8 

Skattad 

(I) 

H3 

H2 

S1 

0-4v 

från remiss 

3 

Måttlig 

God 

A-B 

C 

3 

Skattad 


inklusive lungfunktionsmätning 

Barn med medelsvår 


9 

(I) 

S1 

G1 

0-4v/0-4v 

fr akuten 

8v åb 

BLM 

3 

Måttlig - 

hög 

God 

C 

C 

5-6 




Barn med lindrig 


10 

Skattad 

(I) 

(III) 


- 109 - 

H3 

H2 

S1 

0-2v/0-2v 

3 

Ej 

bedömbar 

God 

B 

C 

3 

Råd om allergensanering 

Säkerställd allergi 

hos barn med astma 

11 

(II)


Vårdnivå 

Gener G 

Spec S 

Högspec H 

Närsjukv. 1 

Sjukhus 2 

Univ.sjh. 3 

Väntetid 

medicinskt 

acceptabelt 

Relativ 

rangordning 


kostnad/ 

QALY 

Evidens 

Grad 

Nytta av 

Åtgärd 

Effekt på 



Behov 

Åtgärd 



Nr 

(I-IV) 

Veckor till 

besök/ 

åtgärd 

1-10 

Fakta eller 

skattad 

Godingen 

A-F 

Risk 

A-F 

1-10 

H3 

H2 

S1 

(G1) 

0-4v/0-4v 

3 

Låg-måttlig 

God 

B 

C 

3 

Patienutbildning 

Otillräcklig 

sjukdomskunskap 

hos barn med astma 

12 

(II) 

H3 

H2 

S1 

>12v 

(52v) 

4 

Ej 

bedömbar 

God 

C 

C 

4 

Specifik immunterapi 

Allergisk astma, för 

vilken indikation 

föreligger för SIT 

13 

(II) 

H3 

H2 

S1 

>12v 

(52v) 

4 

Ej 

bedömbar 

God 

C 

C 

4 

Specifik immunterapi 

Allergisk rinit hos 

barn och ungdom för 

vilken indikation för 

SIT föreligger 

14 

(I) 

(II) 


- 110 - 

H3 

H2 

S1 

G1 

0/0 

5 

Låg 

God 

C 

C 

4-5 

Individuell skriftlig 

behandlingsplan 

Skattad 

Otillräcklig kunskap 

om behandling hos 

barn med astma 

15 

(II)


Vårdnivå 

Gener G 

Spec S 

Högspec H 

Närsjukv. 1 

Sjukhus 2 

Univ.sjh. 3 

Väntetid 

medicinskt 

acceptabelt 

Relativ 

rangordning 


kostnad/ 

QALY 

Evidens 

Grad 

Nytta av 

Åtgärd 

Effekt på 



Behov 

Åtgärd 



Nr 

(I-IV) 

Veckor till 

besök/ 

åtgärd 

1-10 

Fakta eller 

skattad 

Godingen 

A-F 

Risk 

A-F 

1-10 

H3 

H2 

S1 

G1 

0-4v 

1 

Låg 

God 

C 

C 

3 

Rökslutarstöd 

Fakta 

Rökning hos astmapatient 

(tonåringar) och 

föräldrar 

16 

(II) 

S1 

G1 

0-4v 

5 

God 

Viss 

C-D 

C-D 

5 

Fakta 

Astmamottagning 

På BLM/BUMM 

Vårdcentral 

Medelsvår-lindrig 


17 

(II) 

H3 

H2 

S1 

0-4v 

6 

Ej 

bedömbar 

God 

C 

C 

5 

Miljöanamnes och 

eventuell utredning 

(hem, förskola/skola) 

Misstanke om allergenexponering 

i 

hem eller 

förskola/skola hos 

astmapatienter 

18 

(II) 


- 111 - 

S1 

Förskolebarn 

G1 

Skolbarn 

0-8v S1 

1-2 ggr/år 

0-4v G1 

6 

Måttlig 

Viss 

C 

C 

5 

Skattad 


inklusive lungfunktionsmätning 

Lindrig och 

intermittent astma 

hos barn och 

ungdom 

19 

(III)


Vårdnivå 

Gener G 

Spec S 

Högspec H 

Närsjukv. 1 

Sjukhus 2 

Univ.sjh. 3 

Väntetid 

medicinskt 

acceptabelt 

Relativ 

rangordning 


kostnad/ 

QALY 

Evidens 

Grad 

Nytta av 

Åtgärd 

Effekt på 



Behov 

Åtgärd 



Nr 

(I-IV) 

Veckor till 

besök/ 

åtgärd 

1-10 

Fakta eller 

skattad 

Godingen 

A-F 

Risk 

A-F 

1-10 

H3 

H2 

S1 

0-2v 

7 

Låg-måttlig 

Viss 

C 

C 

4 

Influensavaccination 

Skattad 

Medelsvår och svår 

astma i samband 

med influensa hos 

barn 

20 

(II) 

H3 H2 

Kan ej 

positioneras 

ännu 

Ej 

bedömbar 

Viss 

C-D 

C-D 

5-6 

Medelsvår och svår Mätning av kväve- 

astma hos barn monoxid (NO) i 

Föreligger eosinofil utandningsluft 

inflammation i nedre 

luftvägar. Vid 

misstänkt astma och 

vid uppföljning av 


21 


- 112 -


Sjukdomsgrupp: Barnastma - vertikal verksamhetsbeskrivning 

Kommentarer till några av sjukdomstillstånden (nr 1-21) inom 

sjukdomsgruppen barnastma i ovanstående vertikala 

verksamhetsbeskrivning: 

Kommentar 1. Akut svår astma. 

Akut svår astma är ett livshotande tillstånd förenat med oerhörd ångest 

och svårt lidande. Barn med akut svår astma är extra utsatta. 

Barn med akut svår astma behandlas i huvudsak vid sjukhusens 

akutmottagningar (sjukvårdsupplysningen rekommenderar alltid det). 

Närakuter har den senaste tiden byggts upp i Stockholm, idag finns 13 

närakuter. På närakuter, vårdcentraler och barnmottagningar i öppen vård 

behandlas patienter med akuta astmabesvär som inte är så svåra. Barn 

med svår akut astma kan där även få en första behandling innan de 

skickas vidare till barnakutmottagningarna på sjukhusen. 

Alla vårdcentraler är utrustade med syrgas och möjlighet till akut 

inhalationsbehandling. 

Kommentar 2. Tillfälliga försämringsskov av astma. 

Ökar risken för slutenvård och försämrad hälsorelaterad livskvalitet. 

Oftast kan det räcka med rådgivning per telefon av barnets ordinarie 

läkare. Annars kan de få en akuttid på sin ordinarie mottagning (dock 

begränsat utbud, ca 1 akuttid/doktor och dag på BLM/BUMM), eller 

söka akut på barnakuten eller vårdcentralen. 

Kommentar 3. Medelsvår-svår astma. 

Väntetid: 4-6 veckors väntetid för oprioriterat nybesök (från det att 

remissen skrivs), patienten får dessförinnan vid behov söka akut. 

Återbesök 2ggr/år eller efter behov. 

Tonåringar överförs ofta till vuxenallergolog eller för ungdomar med 

svår astma till vuxenallergolog på sjukhus. Några tonåringar med 

medelsvår astma överförs eventuellt även till vårdcentral (G1) om det 

finns astmakunnig läkare och allergisköterska. 

Kommentar 4. Bristande inhalationsteknik hos astmapatienter. 

Utvärdering av inhalationsteknik bör göras av både läkare och 

sjuksköterska vid patientbesök. En mer ingående instruktion och träning 

av inhalationstekniken utförs vanligen av sjuksköterskan. 


- 113 -


Det är viktigt att kontinuerligt utbilda sköterskor på alla vårdnivåer. När 

det gäller barn är det dessutom viktigt att kunna möta familjen på rätt 

nivå, eftersom inhalationsbehandling och rådgivning skiljer sig beroende 

på barnets ålder och mognadsnivå. Det är också viktigt att utbilda t ex 

förskole- och skolpersonal. 

God patientutbildning ger ökad följsamhet till behandling, trygghet, 

kunskap, dessutom i förlängningen även minskad sjuklighet och 

sjukvårdskonsumtion samt minskad inläggning på sjukhus. 

Inhalationsteknik skall tränas samma dag medicinen skrivs ut, med 

kontroll inom 1-2 veckor hos astmakunnig sköterska (BLM/BUMM ffa 

mindre barn, vårdcentral större barn om det finns astmakunnig och 

barnkunnig sjuksköterska). 

Kommentar 5. Allergiutredning vid påvisad astma och misstanke om 

allergi hos barn. 

När diagnosen astma har ställts så är det viktigt att fastställa om astman 

är av allergisk eller icke-allergisk natur, vilket även betonas i i 

Socialstyrelsens riktlinjer. En allergiutredning innefattar en noggrann 

anamnes, påvisande av specifika IgE-antikroppar och sedan en 

kvalificerad bedömning av detta. Denna bedömning ligger sedan till 

grund för allergirådgivning och behandling. 

Lokala förutsättningar avgör val av metod: pricktest eller mätning av 

specifika IgE-antikroppar i serum. 

Svårare fall utreds på sjukhusmottagningarna (H3, H2) eller 

BLM/BUMM (S1). 

Enklare allergi utreds på vårdcentraler (G1), framför allt större barn. 

Väntetid för test-tid efter läkarbesök är 0-2 v, sedan kan det ta 0-4 v att få 

svar. 

Kunskap om allergiutredning på barn kan variera mellan vårdcentraler. 

Alla vårdcentraler gör inte pricktest på barn, framför allt förskolebarn. 

Kommentar 6. Misstanke om astma. Vid konstaterad astma. 

Stadieindelning: Spirometri och/eller PEF. 

Regelbunden undersökning av lungfunktionen med spirometri är en 

förutsättning för att sköta modern behandling av astma hos barn. 

Svårare fall skall skötas på sjukhusmott (H3, H2), annars BLM/ BUMM 

(S1). 


- 114 -


Allmänläkare (G1) och barnläkare på BLM/BUMM (S1) utreder större 

barn, och gör enklare bedömningar. 

PEF skall göras vid besöket hos läkare eller astmasköterska. 

Spirometri på barn görs oftast inom 1vecka, helst samma dag vid besök 

hos sjukhusmottagningarna (H3, H2) eller BLM/BUMM (S1). Sannolikt 

kan väntetiderna hos olika vårdcentraler variera. 

58 % av vårdcentralerna uppgav år 2000 att de hade spirometer. Men, hur 

många VC har vana vid att utföra och tolka av spirometriundersökningar 

på barn? 

Spirometri på spädbarn, görs på alla 3 sjukhusmottagningarna (H3, H2). 

Stadieindelning av barnastma görs på S1, H2, H3, efter 

barnallergologföreningens nya rekommendationer. 

Kommentar 7. Misstanke om astma där diagnosen ej bekräftats med 

PEF eller spirometri: Bronkiella provokationstester. 

Metakolinprovokation görs på barnallergimottagningen på Karolinska 

Huddinge, samt på barnfyslab Karolinska/Solna (H3) 

Ett negativt metakolintest talar starkt mot astma 

Torrluftsprovokation och ansträngningsprovokation görs på alla tre 

sjukhusmottagningarna. (H2, H3) 

Ett positivt test talar starkt för astma 

Enklare ansträngningsprovokation görs ibland hos BLM/BUMM (S1) 

och hos specialintresserade allmänläkare (G1). 

Kommentar 8. Barn och ungdom med svår astma: Uppföljning hos 

specialist. 

Dessa barn bör följas regelbundet med besök hos kunnig specialist samt 

med lungfunktionsmätning. 

Dessa barn har ofta en multipel allergisk sjukdom. 

De kontrolleras på sjukhusmottagningarna (H3, H2). 

Kommentar 9. Barn med medelsvår astma: Regelbunden uppföljning 

inklusive lungfunktionsmätning. 

Dessa barn bör följas regelbundet med besök hos kunnig specialist med 

lungfunktionsmätning. 

Bör gå huvudsakligen hos S1 på BLM/BUMM, men en del patienter går 

på H3, H2 framför allt om de har en multipel allergisk sjukdom. 


- 115 -


(dessutom finns utbildningsvärde på H3, H2 eftersom där utbildas 

blivande specialister i pediatrik). 

Sannolikt finns det regionala skillnader när det gäller hur mycket av 

denna patientkategori primärvården tar. 

Kommentar 10. Barn med lindrig astma. Behandling enligt LMV’s 

rekomendationer. 

Till BLM/BUMM 

Dessa barn behöver regelbunden uppföljning inklusive 

lungfunktionsmätning med spirometri. 

Skolbarn: Astmaintresserad specialist i allmänmedicin på vårdcentral 

(G1) 

Förskolebarn ffa med allergisk astma: Barnläkare och ev. 

barnallergolog på BLM/BUMM (S1) 

Enstaka barn skall till sjukhusmottagningarna (H3, H2) framför allt vid 

tveksam diagnostik (t ex misstänkt astmaanamnes, men normal 

rutinspirometri), för utredning med provokationer, 

sjukgymnastbedömning etc. 

Det är ju viktigt att vare sig överbehandla eller underbehandla barnen. 

Diagnosen måste vara riktig. 

Kommentar 11, 12, 15,18: Astmasjuksköterska, patientutbildning mm. 

Det är mycket angeläget att familjen får komma till ett besök hos en 

kunnig astmasköterska. Utredning om allergenexponering i miljön fodrar 

kunskap om allergiska besvär och om hur dessa kan påverkas av olika 

miljöfaktorer. Med bra råd till familjen kan ofta barnets vardagsmiljö 

förbättras (hem, förskola, skola). 

Bra följsamhet till given ordination är viktigt. Detta kräver stor erfarenhet 

hos dem som arbetar med astmabarnen, eftersom det kan vara olika 

problematik för barn och deras familjer beroende på barnets ålder. 

Familjen bör få en skriftlig individuell behandlingsplan med tydlig 

anvisning för vardagsmedicinering och åtgärder vid försämringsperioder. 

Läkare skriver behandlingsplan som följes upp vid återbesök hos 

astmasköterska. 


- 116 -


Kommentar 13,14. Specifik Immunterapi. 

Tillgång till SIT är viktig och fler barn bör erbjudas denna behandling. 

Behandlingen ger minskad sjuklighet i astma, minskad 

medicinförbrukning, skolfrånvaro och en ökad livskvalitet. Behandlingen 

anses dessutom kunna förebygga astmautveckling med upp till 50 % hos 

barn med allergisk rinit. 

SIT utföres nu främst på sjukhusmott (H3, H2), samt för barn med 

mindre svåra allergier av specialutbildad barnallergolog på enstaka BLM/ 

BUMM (S1 barnallergolog). 

Kommentar 16. Rökning hos astmapatienter eller föräldrar: 

Rökslutarstöd. 

Rökslutarstöd är en viktig sjuksköterskeuppgift, och det är nödvändigt 

med specifik utbildning för detta. 

Utbildning bör ges till distriktssköterskor och barnsjuksköterskor som 

arbetar med rökande tonåringar och/eller familjer med barn som utsätts 

för passiv rökning. 

Kommentar 17. Medelsvår-lindrig astma: Astmamottagning. 

Förtydliganden: Astmamottagning bör finnas på alla vårdnivåer, men 

sannolikt är det i dagsläget stor variation mellan olika områden. 

Astmamottagning på BLM/BUMM: finns på ett flertal ställen, men 

fungerar lite olika. 

Astmamottagning på vårdcentral: Tonåringar kan kontrolleras där om det 

finns en välfungerande astmamottagning. 

Kommentar 19. Lindrig och intermittent astma hos barn och ungdom. 

Det är viktigt även vid lindrig och intermittent astma med regelbunden 

uppföljning inklusive kontroll av lungfunktion, tillväxt, medicinering och 

eventuella läkemedelsbiverkningar. Det är kontraindicerat att till denna 

grupp endast förnya recepten via telefonkontakt, utan barnet måste träffa 

läkaren 1-2 gånger per år. 

Skolbarn: Astmaintresserad allmänläkare (G1) 

Förskolebarn ffa med allergisk astma: Barnläkare och ev. 

barnallergolog på BLM/BUMM (S1) 


- 117 -


Kommentar 20. Medelsvår och svår astma i samband med influensa; 

Influensavaccination. 

Influensavaccination erbjuds för närvarande framför allt till barn med 

svår astma samt till enstaka barn med medelsvår astma. 

Görs oftast hos den specialist som sköter patienten (H3, H2, S1) 

Kommentar 21. Medelsvår och svår astma hos barn: NO-mätning. 

Mätning av utandad NO är ett relativt nytt mått på eosinofil inflammation 

i luftvägarna, som för närvarande används endast vid sjukhusmottagningarna. 

Metoden används som hjälpmedel vid diagnostik och uppföljning 

av patienter med astma. Metoden är dock fortfarande ny och bör 

tillsvidare reserveras till specialistkliniker på sjukhus (H3, H2) för att 

närmare bedöma undersökningens värde i klinisk praxis och dess 

kostnadseffektivitet. 


- 118 -


Bilaga 2. Praktisk handledning för 

sjuksköterskor vid vård av allergi och astma 

hos barn och ungdomar 

Sjuksköterskan har en viktig roll 

För barn och ungdomar med astma och allergi är det viktigt att allt 

fungerar bra kring sjukdomen i det dagliga livet. Ansvaret för 

behandlingen ligger till största delen hos den enskilda 

patienten/föräldrarna. Sjuksköterskor ansvarar i stor utsträckning för 

utbildning av dessa patienter/föräldrar. 

Det är viktigt att sjuksköterskan möter familjens behov och skapar en 

ömsesidig dialog för att bygga upp ett förtroende. Bra information, 

mycket stöd, lyhördhet, trygghet och kontinuitet är viktigt. Då skapas 

goda förutsättningar för att angivna råd och ordinationer följs. 

Tillgänglighet 

För barn och ungdomar med astma och allergi och deras föräldrar bör det 

vara lätt att komma i kontakt med respektive Vårdcentral/Barn och 

ungdomsmedicinsk mottagning (BLM/BUMM) vid: 

• Akuta astmabesvär 

• Frågor och råd kring behandling vid allergiska sjukdomar och 


• Frågor och råd kring miljöanpassning, allergireaktioner mm 

Astma 

Frågor vid telefonrådgivning: 

• Hostar barnet och hur ofta? 

• När hostar barnet? (natthosta, morgonhosta) 

• Vilken typ av hosta? (torrhosta, slemhosta) 


- 119 -


• Hur andas barnet? (Piper det? Rosslar det? Andas barnet med 

magen? Andas barnet snabbt?) 

• Orkar barnet leka? 

• Hur påverkat är barnet? Blekt, blått på läpparna? Ovanligt lugnt 

och stillsamt? 

• Verkar barnet oroligt? 

• Tar barnet någon medicin för sina besvär? 

• Äter och dricker barnet? 

• Har barnet feber eller andra infektionstecken? 

• Hur länge har symptomen pågått? 

• Hur sover barnet? 

• Vill barnet bara bli buret? 

• Lyssna gärna till barnets andning i telefonluren! 

• Hur upplever föräldrarna barnets allmäntillstånd? 

• Barnets normala och aktuella PEF-värde? 

Att tänka på vid behandling av akut astma: 

• Vid ett akut astmaanfall får inte patienten lämnas ensam. 

• Ge rikligt med vätska. Tänk på att barn med astmabesvär lätt kan 

bli dehydrerade. 

• Större barn kan gärna sitta framåtlutade med stöd för armbågar 

och huvud. 

• Personalen får inte ha parfym, lukta rök, eller ha pälsdjursallergen 

i kläder och hår. 

• Vid ett akut astmaanfall är patienten/föräldrarna ofta inte så 

mottaglig för information om sin sjukdom. Se till att patienten 

förstår den medicinska behandlingen och ge en snar återbesökstid 

till närmaste BLM/BUMM eller Vårdcentral. 

• Astmabarn kan ibland vid andningssvårigheter vara oroliga och 

rastlösa. 

• Viktigt med lugn och ro runt barnet. 

Vid sköterskebesök: 

Sjuksköterskeledd astmamottagning bör utföras av sjuksköterska med 

specialutbildning inom astma/allergiområdet i samarbete med medicinskt 

ansvarig läkare. Det är viktigt med kontinuitet och flexibilitet. 


- 120 -


• Gå igenom läkarens behandlingsplan för vardagsbehandling och 

för ev. försämringsperiod (vid t ex infektion). 

• Gå igenom inhalationsteknik, medicinåtgång och compliance. Det 

är viktigt med praktisk träning. 

• Informera om astmasjukdomen, ev. symptom vid försämring och 

när man bör söka akut. 

• Ge råd om individuell sanering efter behov (rökning, pälsdjur, 

kvalster, parfymer och andra dofter). 

• Hjälp patient och föräldrar att successivt flytta gränser och 

undvika överbeskydd. 

• PEF-kurva/självkontroll. 

• Längd och vikt minst 1-2 ggr/år. 

Allergisk rinokonjunktivit 

Intermittent eller säsongsbunden allergisk 

rinokonjunktivit: 

• Allmänna råd vid pollenallergi förutom medicinsk behandling: 

o Lyssna på pollenrapporterna 

o Information om korsreaktioner 

o Vädra ej förrän kvällstid eller då det regnat 

o Häng ej ut tvätt eller sängkläder utomhus under 

pollensäsong 

o Undvik gräsklippning 

o Undvik lek och sport på gräsmatta 

• Informera om att pricktest eller specifikt IgE inte alltid behöver 

göras eftersom anamnes ofta kan ge diagnosen och behandling 

kan sättas in. 

Persisterande allergisk rinokonjunktivit: 

Barn med symptom från näsa och ögon året runt har ofta mindre typisk 

sjukhistoria. Symptomen varierar i intensitet beroende på graden av 

allergenexposition och kan ibland vara svåra att skilja från intermittenta 

luftvägsinfektioner. 


- 121 -


• Informera familjen om att det är viktigt med anpassning av 

barnets vardagsmiljö. Sambandet mellan utlösande allergen och 

symptom kan vara svåra att se. Pälsdjur som utlösande faktor är 

vanligt och även kvalster kan förekomma. Med enkla råd och en 

pälsdjursfri hemmiljö kan allergenexponering dock reduceras 

betydligt. 

• Informera familjen om att förskole- och skolmiljö ofta innehåller 

tillräckligt höga allergennivåer för sensibilisering och utveckling 

av allergiska symptom även om det inte finns pälsdjur i lokalerna. 

Allergen förs med klasskamraternas kläder till förskolan/skolan 

och sedan även till patientens eget hem. 

• Informera förskole-/skolpersonal. Detta är viktigt eftersom barnen 

exponeras för allergen i dessa miljöer. Föräldrarna kan ofta själva 

ge information om sina barns allergi men ta gärna kontakt med 

skolsköterskan för spridning av allergiinformationen i skolan. 

• Vid kvalsterallergi, kan analys av kvalster i hemmet göras. Ge 

information om provtagningsföreskrifter. 

• Ge information om kvalsterskydd. 

• Flera av barnen med allergisk rinit utvecklar även astma. Fråga 

efter tecken på astma. 


- 122 -


Eksem 

Information till föräldrar och barn med eksem är viktig och central i 

behandlingen. Informationen är nödvändig för att uppnå uppsatta 

behandlingsmål. 

Eksemskola: 

• Gå igenom läkarens behandlingsplan för vardagsbehandling och 

för ev. försämringsperiod. 

• Gå igenom smörjteknik: Viktigt att visa hur lokalbehandlingen 

används och hur man smörjer. Ha olika mjukgörande krämer på 

mottagningen som patienten får testa. 

• Informera att viss föda ibland kan förvärra eksem t ex citrus och 

tomat. 

• Informera om årstidsvariation och om att eksemet kan försämras 

av triggerfaktorer som t ex kyla, svettning, psykiska 

stressfaktorer, infektioner och ylle. 

• Ge råd om val av kläder, kortklippta naglar, tubgas eller vantar 

vid svår klåda, svalt i sovrummet. 

• Information om profylax, arv, miljö (pälsdjur, rökning) och 

yrkesval. 

• Kontinuerlig uppföljning hos sjuksköterska och läkare för att 

utvärdera resultat av behandling. 


Misstänkta allergier mot födoämnen är ibland förenade med mycket oro 

hos föräldrar och barn. Elimination av basfödoämne skall skötas av 

barnläkare, i samråd med dietist. Det är ur psykologisk synpunkt mycket 

viktigt för barn med svår födoämnesallergi och deras föräldrar att 

säkerheten kring barnet och dess födoämnesallergi blir så bra som 

möjligt. Utbildning av barn, föräldrar och personal inom skola och 

barnomsorg behövs. 


- 123 -


Checklista för information och undervisning om adrenalin i 

autoinjektor och akutschema 

Denna checklista är utformad för att den information och undervisning 

som ges till patienten och dess familj ska uppnå god kvalitet. Genom att 

följa checklistan kan vi säkerhetsställa att patienten får samma 

information oberoende av vem som ger den. Informationen skall 

upprepas årligen på mottagningen. (Akutschema, se Bilaga 7) 

• Fråga patient/anhörig om orsaken till varför de har fått en 

autoinjektor samt gå igenom de symptom som kan uppstå vid en 

allergisk/anafylaktisk reaktion. 

• Gå igenom hur autoinjektorn fungerar: 

o Läkemedlets effekt och biverkningar 

o Injektionsteknik 

o Förvaring och utgångsdatum 

o Patientkort och förvaringsfodral. 

• Låt patient/anhörig träna att ge Anapen®/EpiPen® med 

träningspenna, ge ev därefter injektion med verksam substans. 

• Lämna skriftlig patientinformation om Anapen®/EpiPen® och 

anafylaxi. 

• Informera om den interaktiva bruksanvisningen av Anapen® som 

finns på nätet (www.medeca.se). 

• Gå igenom hela Akutbehandlingsschemat för akut allergisk 

reaktion (skrivet av ansvarig läkare). Visa även antihistamin (t ex 

Clariyn-S®) och Betapred®-tabletter. 

• Informera om vikten av att undvika ansträngning och kall dryck 

vid allergisk reaktion. 

• Informera att man vid incident skall spara maten barnet ätit i 

frysen för ev. analys. 

• Kom överens med familjen hur förskola/skola/idrottsledare skall 

informeras. 

• Erbjud kontakt med kurator eller psykolog. 

• Dokumentera den information som givits i journal, journalkopior 

till primärvård, BVC eller skolhälsovård. 


- 124 -


Bilaga 3. Klassificering av astmasvårighetsgrad 

En klassificering av svårighetsgrad hos barn har tagits fram av 

Barnläkarföreningens allergisektion (www.barnallergisektionen.se). 

Klassificering av astma hos barn över 2 års ålder med hänsyn till 

symptom och medicinering. 

Nedanstående klassificering bygger på patientens behov av 

underhållsmedicinering och aktuella symptom. Den grundar sig på 

förhållandena senaste månaden. 

Behovet av medicinering anges med siffrorna 1-4. 

Förekomsten av symptom anges med bokstäverna A-D. 

Svårighetsgrad och behov av medicinering 

1. Lindrig – Ingen underhållsbehandling. Endast kortverkande 

beta2-agonist vid behov. 

2. Måttlig – Inhalationssteroid i låg till måttlig dos (100- 400 

mikrogram/dygn) + kortverkande beta2-agonist vid behov. 

3. Medelsvår – Inhalationssteroid 100-400 mikrogram/dygn + 

långverkande beta2-agonist eller leukotrien-antagonist 

4. Svår – Inhalationssteroid > 400-800 mikrogram/dygn och 

långverkande beta2-agonist och/eller leukotrien-antagonist. 

Astmasymptom 

A. Inga symptom 

B. Symptom 1-2 dagar/vecka, exempelvis ansträngningsutlöst astma 

eller förkylningsframkallade besvär 

C. Symptom 3-6 dagar/vecka 

D. Dagliga symptom. 


- 125 -


Bilaga 4. Klassificering av eksemsvårighetsgrad 

enligt SCORAD 


- 126 -


Bilaga 5. Skriftlig patientinformation 

För barn med allergi och astma och deras familjer är det ovärderligt med 

skriftliga instruktioner om medicinering i vardagen samt en 

handlingsplan vid akut försämring. 

Nedan följer förslag på behandlingsschema vid astma och vid kraftig 

allergisk reaktion - anafylaxi. 


- 127 -


PATIENTINFORMATION: ASTMABEHANDLING 

Namn Personnummer 

VARDAGS-SCHEMA 

Medicin Styrka Morgon Lunch E.m. Kväll 

SCHEMA VID ASTMA-FÖRSÄMRING vid t.ex infektion 

Medicin Styrka Morgon Lunch E.m. Kväll 

EXTRA AKUTMEDICIN VID BEHOV 

Medicin Styrka 

MEDICINER – VERKNINGSSÄTT: 

Akutmedicin, vidgar luftrören: 

……………………………………………………………………………………………………………………… 

Förebyggande, minskar svullnaden i luftrören: 

……………………………………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………………………………… 

ÖVRIGT:…………………………………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………………………………………… 

Datum Ansvarig läkare Mottagning 


- 128 -


PATIENTINFORMATION - ANAFYLAXI 

Namn Personnummer 

Tel: Mamma…………………………………… Pappa………………………………… 

ÅTGÄRDER VID AKUT ALLERGISK REAKTION: 

LINDRIG ELLER MÅTTLIG REAKTION: 

Symptom: 

begränsat utslag med klåda 

rödflammig hud eller nässelutslag 

Åtgärd: 

ge antihistamin ………………………………………………….………………………………… 

preparat dosering 

KRAFTIG REAKTION: 

Symptom: 

tilltagande reaktion med utslag, svullnad i ansiktet 

andningsbesvär 

myrkrypningar i handflator, fotsulor och hårbotten 

blekhet, kallsvett 

illamående, magont 

Åtgärd: 

• ge adrenalinsprutan Anapen/EpiPen ……………… 

(instruktion finns i förpackningen) dos 

• ge antihistamin ………………………………………………….………………………………… 


• ge kortisontabletter Betapred à 0.5 mg …………… st 

lösta i vatten 

• vid astma, ge luftrörsvidgande 

………………………………………………….………………………………… 


• kontakta läkare! Ring 112! Åk omedelbart till sjukhus 

vid kraftig reaktion! 

Datum Ansvarig läkare Mottagning 


- 129 - 

Foto


Bilaga 6. Diagnoser 

Lathund för klassifikationer enligt ICD-10 

Astma 

J45.0 Huvudsakligen allergisk astma 

J45.1 Infektionsastma 

J45.8 Blandad astma 

J45.9 Icke-allergisk astma 

J46.9 Akut svår astma 

J20.9 Obstruktiv bronkit 

R05.9 Hosta 

Allergisk rinit 

J30.1 Allergisk rinit orsakad av pollen 

J30.2 - annan säsongbunden 

J30.3 - annan icke säsongbunden (pälsdjur A, kvalster B) 

J30.4 - ospecificerad 

J30.0 Vasomotorisk rinit 

J31.0 Kronisk rinit 

Konjunktivit 

H10.1 Akut atopisk konjunktivit 

H10.3 Akut konjunktivit, ospecificerad 

Eksem 

L20.0 Atopiskt eksem 

L50.9 Klåda 

Urtikaria 

L50.0 Urtikaria allergisk 

L50.2 Urtikaria orsakad av kyla/värme 

L50.8 Urtikaria kronisk, recidiverande 

L50.9 Urtikaria UNS 

Anafylaktisk chock 

T78.0 - födoämne 

T88.6 - läkemedel 

T78.2 - ospec. (t ex insekt) 

Z91.0G Tidigare anafylaktisk reaktion 


- 130 -


Z91.0H Tidigare IVA-vårdskrävande astma 

Anamnes allergi/överkänslighet läkemedel 

Z88.0 - penicillin 

Z88.1 - andra antibiotika 

Z88.9 - ospec 

Anamnes allergi/överkänslighet, ej läkemedel 

Z91.0 - ospec 

Z91.0A - födoämne:- mjölk 

Z91.0B - ägg 

Z91.0C - nötter 

Z91.0D - fisk och skaldjur 

Z91.0E - andra födoämnen 

Z91.0F - latex 

Z91.0W - andra ämnen t ex insektsallergi 

Födoämnesutlöst: 

T78.1 - allergi UNS 

T78.0 - anafylaxi 

J45.0 - astma 

L27.2 - eksem vid förtäring 

L24.6 - eksem vid hudkontakt, kontakteksem 

K52.2 - kräkning/ diarre 

L50.0 - urtikaria 

Allergisk reaktion: 

T78.4 - ospec. 

T88.1 - vaccin 

T88.7 - läkemedel 

T68.3 - insektsgift 

Z51.6 Specifik Immunterapi SIT 


- 131 -


Bilaga 7. Checklistor 

Checklista för mottagning som sköter barn med astma och allergi: 

Parameter Kunna 

utföra 

Astma och allergiansvarig läkare 

(utbildad) 

Ja/Nej 

Astma och allergiansvarig sköterska 

(utbildad) 

Ja/Nej 

Kontroll av längd och vikt Ja/Nej 

Kontroll inhalationsteknik Ja/Nej 

Spirometri + reversibilitetstest Ja/Nej 

Basal allergibedömning 

Antal inskrivna patienter på 

mottagningen 

Antal akutbesök 

Ja/Nej 

Klassificering av diagnosnummer Ja/Nej 

Klassificering av svårighetsgrad Ja/Nej 

Information om rökning Ja/Nej 

Utrustning och kompetens för att utföra 

pricktest 

Ja/Nej 


- 132 -


Checklista för vård av astma hos barn: 

Parameter Hur ofta Utfört 

Kontroll av längd och vikt 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Kontroll inhalationsteknik 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Spirometri + reversibilitetstest 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Allergibedömning 1 gång/år Ja/Nej 

Klassificering diagnosnummer 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Klassificering svårighetsgrad 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Information om rökning 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Sjukgymnastkontakt Ja/Nej 

Astmaskola Ja/Nej 

Skol-/ dagisfrånvaro Ja/Nej 

Livskvalitet-formulär 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Registrering av behandling 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Checklista för vård av eksem och födoämnesallergi hos barn: 

Parameter Hur ofta Utfört 

Kontroll av längd och vikt 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Klassificering av eksem enligt Scorad 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Allergibedömning 1 gång/år Ja/Nej 

Undervisning akutschema med 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Epipen/Anapen 

Eksemskola Ja/Nej 

Födoämnesskola Ja/Nej 

Dietistkontakt Ja/Nej 

Livskvalitet-formulär 1-2 ggr/år Ja/Nej 

Registrering av behandling 1-2 ggr/år Ja/Nej 


- 133 -


Bilaga 8. Svenska Barnläkarföreningens 

Sektion för Barnallergologi. Aktuella 

stenciler utgivna 1997-2006. 


Innehållsförteckning – stencilsamling 060626 

(gammalt nummer inom parentes) 

A. Allmänt 

1 (17) Prevention 

2 (20) Hembesök 

3 (19) Läkarutlåtande för vårdbidrag 

4 (21) Läkarutlåtande avseende bostadsanpassningsbidrag 

5 (18) Yrkesrådgivning 

6 (10) Vaccination 

B. Definitioner 

1 (29) Astma hos småbarn. Terminologi och diagnoser 

2 (11) Klassificering av astma med hänsyn till funktion och 

medicinering 

3 (12) Stadieindelning vid bedömning av akut astma/bronkit hos 

barn under 3 års ålder 

4 (13) Stadieindelning vid bedömning av akut astma över 3 års 

ålder 

C. Allergidiagnostik 

1 (1) Anamnesformulär- nybesök (ny-1a, kort-1b, gammal-1c) 

2 Anamnesformulär - återbesök 

3 (2) Pricktest 

4 (3) Provokation i ögon 

5 (30) Provokation - födoämnesallergi 


- 134 -


D. Utredning och behandling 

1 (15) Anafylaxi / anafylaktisk reaktion 

2 (25) Vilka bör utrustas med Adrenalin som anafylaxiprofylax? 

3 (26) Soja- och jordnötsallergi 

4 (7 ) Bi- och getingallergi 

5 (23) Urtikaria och angioödem 

6 (22) Eksem 

7 (5) Komjölksallergi 

8 (24) Latexallergi 

9 (14) Astmaanfall – akutbehandling. 

10 Astma – underhållsbehandling. 

11 (27) Astma – ansträngningsutlöst. 

12 (28) Astma/allergi-omhändertagande av ungdomar 

13 (8) Överkänslighet mot antibiotika 

14 (9) Överkänslighet mot lokalbedövningsmedel 


- 135 -


Bilaga 9 – Webb-länkar 

www.allmanmedicin.nu 

www.apoteket.se 

www.arekliniken.com 

www.asta.org.se 

www.astma.com 

www.astmainfo.se 

www.astmaoallergiforbundet.se 

www.astmastockholm.se 


www.barnastma.nu 

www.eksem.nu 

www.fass.se 

www.folkhalsoguiden.se 

www.janusinfo.se 

www.jobbafrisk.se 

www.lakemedelsverket.se 

www.patient-fass.nu 

www.pollenrapport.se 

www.socialstyrelsen.se 

www.sll.se 

www.ungaallergiker.se 

www.vardguiden.se 


- 136 -


Referenser 

1. Fyra kronikergrupper inom barnsjukvården. Fokusrapport Medicinskt 

programarbete Stockholms läns landsting 2005, ISBN 91-85209-41-54. 

2. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv 

lungsjukdom/KOL (2004). 

3. Information från Läkemedelsverket- Behandling av astma; årgång 13, 

nummer 2, (2002). 

4. Information från Läkemedelsverket- Behandling av allergisk rinit; 

årgång 14, nummer 3, (2003). 

5. Information från Läkemedelsverket- Behandling av atopiskt eksem; 

årgång 16, nummer 2, (2005). 

6. Foucard T, Hedlin G, Wennergren G, red. Allergi och astma hos barn, 

tredje upplagan, (2005). ISBN 91-8605899-1. 

7. Wickman M, Kull I, Pershagen G, Nordvall SL. The BAMSE (Barn, 

Allergi, Miljö i Stockholm, en Epidemiologisk studie) Project: 

Presentation of a prospective longitudinal birth cohort study. Pediatric 

Allergy and Immunology 2002; 13: 11-13. 

8. Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006. Centrum för folkhälsa. 

ISBN: 91-631-9023-0. 

9. Möller C et al. Pollen immunotherapy reduces the development of 

asthma in children with seasonal rhinoconjunctivitis (the PAT-study), J 

Allergy Clin Immunol 2002; 109: 251-6. 

10. Carroll C, Balkrishnan R, et al. The Burden of Atopic Dermatitis: 

Impact on the Patient, Family and Society. Pediatric Dermatology 2005; 

22: 192-99. 

11. Kjellman B, Gustafsson P. Asthma severity, allergy and lung function 

during young middle life in subjects with asthma in childhood. Respir 

Med 2002; 96: 716-724. 

12. Natell L, Malmberg P, Lundbäck B, Nygren Å. Is asthma 

underestimated as a cause of sick leave? Respir Med 2000; 94:977-982. 

13. Tilling B, Johansson G, Ställberg B. Astmamottagning i 

primärvården - dags att fastslå kriterier! Allmän Medicin 1998; 19: 141- 

2. 


- 137 -


14. Svenska Barnläkarföreningens sektion för barnallergologi -stenciler 

(www.barnallergisektionen.se). 

15. Johansson SGO, Cardell LO, Foucard T, Montan P, Odebäck P, 

Palmqvist M, Wahlgren CF. Enhetliga termer skapar klarhet och 

undanröjer missförstånd. Läkartidningen 2006 Feb 8-14;103(6):379-83. 

16. Johansson SGO et al. EAACI nomenclature taskforce. A revised 

nomenclature for allergy. Allergy 2001;56:813-24. 

17. Johansson SGO et al. Revised nomenclature for allergy for global 

use. 2003; J Allergy Clin Immunol 2004;113:832-6. 

18. Stadler J, Taeïb A. Severity scoring of atopic dermatitis: the 

SCORAD index. Consensus Report of the European Task Force on 

Atopic Dermatitis. Dermatology. 1993;186(1):23-31. 

19. Allergi och annan överkänslighet i praktisk sjukvård (kapitel 18, 

Carl-Fredrik Wahlgren). ISBN 91-44-00910-0. 

20. Hur kan vi minska allergi- och astmabesvär för barn och unga? 

Anpassning och behandling. Astma och allergiförbundet (2003). 

21. Global Initiative For Asthma (GINA). Global strategy for Asthma 

Management and Prevention. NHLBI/WHO Workshop Report 2002. 

NIH Publication No. 02-3659. (www.ginasthma.com) 

22. Behandling av astma och KOL. En systematisk 

kunskapssammanställning. Stockholm: SBU Statens beredning för 

medicinsk utvärdering. 2000, Rapport nummer 151. ISBN 91-87890-67- 

4. 

23. Akut pediatrik, 2005. Larsson A, Lindquist B, Norgren S. ISBN 91- 

47-05221-X. 

24. Lindgren L, Hallner E, Jonsson M, Kull I, Wickman M. 

Omhändertagande och uppföljning av små barn med akuta obstruktiva 

andningsbesvär (2004). 

25. Foucard T, Edberg U, Malmheden Yman I. Letala och svåra 

reaktioner av livsmedel. Jordnöt och soja underskattade allergen. 

Läkartidningen 1997; 94: 2635-38. 

26. Sicherer SH, Burks AW, Sampson HA. Peanut and Soy allergy: A 

clinical and therapeutic dilemma. Allergy 2000; 55: 515-21. 

27. Astma hos vuxna. Regionalt vårdprogram Medicinskt programarbete 

Stockholms läns landsting 2004, ISBN 91-85209-41-7. 


- 138 -


28. Vertikala verksamhetsbeskrivningar – erfarenheter av utveckling av 

prioriteringsunderlag I SLL. Fokusrapport Medicinskt programarbete 

Stockholms läns landsting, ISBN 91-9763391-0-9. 


- 139 -

Beställning 

Kontorsservice 

Tel: 08-737 49 57; Fax: 08-737 49 59 

E-post: informationsmaterial.lsf@sll.se 

Postadress: Box 6401, 113 82 Stockholm 

Besöksadress: Olivercronas väg 7, bv; Sabbatsbergs sjukhus 

Rapporter från Medicinskt Programarbete är publicerade på: 

www.ls.sll.se/mpa 

Forum för kunskap och gemensam utveckling 

Box 12175, 102 25 Stockholm 

Telefon 08-737 30 00, Fax 08-737 44 64

Regionalt Vårdprogram Allergi och astma hos barn och ungdomar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?