Fredmans sånger - Esplanaden

Fredmans sånger Page13
(b)
Välment Sorgesyn, imaginations-vis förklarad
vid Häroldens i Bacchi Ordens-Capitel
Johan Glocks afgång från jordklotet,
af von Ehrensugga, om aftonen
på Förgylda Draken d. 11 Julii 1770.
Se svarta böljans hvita drägg,
Ach se hur Charon stretar!
Han vrider vatnet ur sitt skägg,
Och med sin båt arbetar;
Med åran vil han vågen slå,
Men vågen slår tilbaka,
Och himlens fönster öpna stå,
Och alla skyar braka.
Förgänglighetens fält jag ser,
Fast mörkret mig förblindar,
Min Glock i Charons båt går ner,
Och vräks af storm och vindar.
Farväl med vin och dubbelt-öl!
Och bort med glas i handen!
Rättnu min vän så är din köl
Vid Eliseiska stranden.
(c)
En Gyldne och Blomsterrik Urna, enfaldeligen
nedsatt på de Eliseiska Fälten,
den ottonde dagen i Hömånaden 1770,
in Tumulo Glockii, af Kämpendal, nu
varande Förste Härolden i Bacchi Ordens-Capitel.
Så slår min Glock nu locket til
Uppå sitt stop och vandrar,
Hvarthän, jag icke veta vil;
Gutår! jag dig ej klandrar;
Du har förfall, du måste dö,
Och skiljas från vår lusta,
Men vi med glas på denna ö,
Ditt lof i klunkar pusta.
Du druckit så din saft til slut,
Så lärt din drufva prässa,
At varma oljan rinner ut
Uppå din kalla hjessa.
Din hydda var så våt i dag,
Jag kan dig ej befria,
http://www.lysator.liu.se/runeberg/fredsang/index2.html 14:02:51 17/12/01