Fredmans sånger - Esplanaden

Fredmans sånger Page49
N:o 40.
Ahasverus var så mägtig,
Med en Persisk krona prägtig;
Ja, hans riken voro, drick kära du,
Hundra tjugo sju.
Ahasverus satt så guldgul och sur,
Som et lejon i en jungfru-bur;
Vällust var hans ära.
Låt oss nu förtära,
Och vår flaska töma ur.
Slottet fullt af härligheter,
Och skarlakan til tapeter;
Bänkar voro där af bara gull,
Aj aj aj lull lull!
Stort calas nu uti Susan var,
Jämt ett hundra åttatio dar;
Kungen sjelf tractera.
Lät oss dricka mera;
Lät oss klinga par om par.
Ahasveri bord det prålar;
Vin bars fram i gyldne skålar;
Spicke skinka, härlig sommar mat,
Låg på silfverfat.
Liksom hos vår Konung plägar ske,
Fick Landshöfdinge och Öfverste
Vid hans tafel spisa.
Sjungom nu vår visa,
Lät oss vänligt hjerta ge.
Man ser af de helga skrifter,
Ahasverus han var gifter,
Drottning Vasthi hette hans gemål;
Drickom hännes skål!
Hännes Majestät i Persien
Bröt mot Kungen som sin ägta vän;
När han ville leka,
Börja hon at neka;
Mången gumma gör så än.
Kungen uppå sjunde dagen,
Utaf vin och kärlek tagen,
Skickar sina två Camrerare
At sin Drottning be;
Gud nå den som när han flickan ser,
Ej går sjelf men skickar sin Camrer;
Den är att beklaga.
Lät oss glasen taga,
Lät oss dricka mer och mer.
Drottning Vasthi vil ej lyda,
Låt en ann sin krona pryda;
Pigan Esther fick en gyldne skrud,
http://www.lysator.liu.se/runeberg/fredsang/index2.html 14:02:51 17/12/01