Fredmans sånger - Esplanaden

Fredmans sånger Page52
Väl föstå man gubbarna nog,
vad de hade i sinne;
vita linne, vita linne
ögat lätt bedrog.
Ögat drog hjärtat, men Susanna drog allt.
Lås var för porten, det var så befallt.
Hurra gubbar, hurra gubbar!
Blodet bliver kallt.
Så var sakens sammanhang,
himlen Susanna belöna,
bland de sköna, bland de sköna
har hon dubbel rang.
Klinga med glasen, lät oss leva väl!
Vackra små hjärtan uti tankar och själ.
Lät oss dricka, lät oss dricka
utan larm och gräl.
[http://www.lysator.liu.se/runeberg/fredsang/142.html]
N:o 42.
Judith var en riker Enka.
Kors det talet låter stort.
Hopp i brudsäng kan man tänka
Har hon ofta gjort.
Men nu sofver Judith!
Ja, lät henne sofva.
Ej är förbudit
Hjeltinnor at låfva
Ja för Manasses fru
Vi klinga, jag och du. :||:
Judith var utaf naturen
Liten, knubbig, röd och hvit;
Vackert barn i Jungfru-buren,
Värd en natt-visit.
Men nu sofver Judith!
Och vi ännu lefva.
Ej är förbudit,
Små döttrar af Eva,
At dricka hännes skål
Drick Chloris hvad du tål. :||:
Far Manasse, hännes maka,
Dog vid sexti år omtrent.
Gubbar, saften som vi smaka,
Är ju exellent?
Men nu sofver Judith!
http://www.lysator.liu.se/runeberg/fredsang/index2.html 14:02:51 17/12/01