fortsättningen på gömda och asyl fortsättningen på gömda och ... - Elib
fortsättningen på gömda och asyl fortsättningen på gömda och ... - Elib
fortsättningen på gömda och asyl fortsättningen på gömda och ... - Elib
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
kapitel 1<br />
klockan var nästan sju <strong>på</strong> kvällen när vi lämnade domstolsbyggnaden,<br />
jag lade vänster axel mot porten <strong>och</strong> pressade<br />
mig med all kraft ut mot luften. I ögonvrån såg jag en hjälpande<br />
arm <strong>på</strong> väg över mitt huvud; porten öppnades, äntligen<br />
en glipa mot yttervärlden, jag snubblade över tröskeln medan<br />
advokat Carl Barrington tog över tyngden från dörren.<br />
Jag drog efter andan. Den gamla stentrappan var öde.<br />
Regndroppar hade målat darriga ränder <strong>på</strong> alla fönster <strong>och</strong><br />
räcken. Asfalten nedanför var svart. Det doftade friskt, milt,<br />
nytt.<br />
Barrington höll upp dörren för Anders, Emma <strong>och</strong> Robin<br />
som ställde sig tysta strax bakom mig.<br />
– Jaha. Som sagt, gratulerar.<br />
Han sträckte ut handen till avsked <strong>och</strong> jag tryckte den hårt.<br />
Det skulle bli en del efterarbete <strong>och</strong> inte förrän om tidigast ett<br />
år skulle jag ha grönt kort <strong>och</strong> kunna arbeta <strong>och</strong> leva här som<br />
vilken amerikan som helst. Men i praktiken var det klart. Jag<br />
kunde inte utvisas.<br />
Advokatbyråns arbete hade kostat mig tjugofemtusen dollar<br />
<strong>och</strong> det var värt vartenda öre. Det de hade hjälpt mig uppnå<br />
kunde inte värderas i pengar. Tretton år <strong>på</strong> flykt var över.<br />
– Tack, sa jag, <strong>och</strong> tvekade.<br />
Jag hade inte mer att säga. Nu ville jag hem.<br />
Jag backade några släpande steg <strong>och</strong> lyfte högerarmen mot<br />
11