Möt gänget med den rätta Viljan Unik satsning ska ... - Tranås kommun

Med nyfikenheten som följeslagare
SPELA WARCRAFt, se till tomaterna
i växthuset och skriva. Det kommer
Ingegerd Ljung Edelfeldt att sysselsätta
sig med efter årsskiftet. Då blir
hon pensionär efter att ha tjänstgjort
inom tranås kommun i 34 år.
Mötena med olika människor och att få
uppleva kraften av den energi som dessa,
ofta tilltygade människor, besitter
har varit Ingegerds drivkraft under alla
dessa år i tjänsten.
Det var ”gröna vågen” som förde henne
och hennes man ner till Tranås från
Stockholm hösten 1978. De hamnade
precis där de önskade - i skogen. Närmare
bestämt i Rudu i Adelövstrakten.
— Rudu betyder röjning på fornnordiska,
upplyser Ingegerd.
hENNES FöRStA tjäNSt var som
föreståndare för daghemmet Myran i
Junkaremålen. På den tiden var det inget
konstigt att socionomer hamnade
inom barnomsorgen, då utbildningen
väsentligt skilde sig från hur den ser ut
idag.
— Jag kom dit och trodde att jag visste
precis allt, men det tog de snabbt ur
mig, skrattar hon.
Minnena från daghemmet är många.
De flesta är positiva och flera barn satte
djupa avtryck i hennes minne - så som
barn ofta gör.
NyFIkENhEtEN OCh INtRESSEt för
människor förde henne efter en tid till
Storgatan och gamla nämndhuset där
hon tjänstgjorde som barnomsorgsassistent.
I praktiken innebar det att hon
var arbetsledare för kommunens dagmammor,
och på 1980-talet var de bety-
dligt fler än vad de är idag.
— Jag minns dagmammorna som en
fantastisk skara människor och jag tror
fortfarande att om man som förälder
hittar ”rätt” dagmamma så är det den
bästa barnomsorgen, säger hon med
eftertryck.
åREN GICk OCh mycket inom Tranås
kommun förändrades men Ingegerds
nyfikenhet och intresse för människor
var intakt och på inrådan av dåvarande
personalchef Kurre Carlsson sökte hon
en tjänst som personalkonsulent.
— Jag började i slutet av 90-talet och
i tjänsten fungerade jag som stöd åt anställda
och arbetsledare.
Då, liksom nu, bestod vardagen till
stor del av konflikthantering och stödsamtal.
Men en bit in på 2000-talet
hände något.
— Helt plötsligt blev
människor utbrända.
Snacka om ketchup-effekt.
FöR Att MötA detta
grundades Grön rehabilitering
på Rås Gård, där
Ingegerd, tillsammans
med Eeva Torphammar
tog hand om utbrända
kommunanställda.
Jag går i
pension av två
skäl. Barnbarnen
och
trädgården.
— Det var otroligt givande att arbeta
med Grön rehabilitering. Man såg ju att
arbetet gav resultat.
MEN SEDAN bLEV det hårdare tider.
Ute i samhället och inom Tranås kommun,
minns Ingegerd.
— När rehabkedjan drog igång blev
det mycket krångligare med Försäkring-
skassan. Idag kan jag inte längre fixa
lämpliga arbetsplatser åt anställda som
behöver omplaceras, utan passar de inte
in i de roller som finns tvingas de gå.
En uppsägning är på ett sätt alltid ett
misslyckande för Ingegerd och hennes
kollegor, men det kan också vara början
på något nytt
— Ibland rör det sig om unga människor
som har hamnat fel. Vid en uppsägning
tvingas de att tänka om och
förhoppningsvis hittar de sin rätta plats
i samhället.
På 34 åR har Ingegerd mött många medarbetare
inom Tranås kommun och
hon tvivlar inte en sekund på den enskilde
individens kraft att lösa problem
och motgångar. Och hon riktar en önskan
till dem som sitter på en position
där de kan påverka arbetsmiljön:
— Låt förändringar ta tid och
vid en kris är det viktigt att lyssna
till de inblandade som ofta
har egna idéer till lösningar.
Många år av omhändertagande
är nu snart till ända. Var
ska all helande energi nu ta
vägen?
— Jag ska ta hand om mig
själv. Jag ska inte sitta still.
Nyfikenheten tar hon med
sig ut i pensionärslivet. Irländsk folkmusik
och progressive metal - Ingegerd
ser en tjusning i båda alternativen. Och
med ett sådant öppet sinne kan väl inte
(pensionärs)livet bli annat än rikt.
porträtt.
TRANÅS DIREKT - INFORMATION FRÅN HELA TRANÅS KOMMUN SEPTEMBER 2012 -11