BESLUT - Sverak

FÖRVALTNINGSRÄTTEN 

I JÖNKÖPING 

Enhet 1 

Dok.Id 83552 

KLAGANDE 

Anneli Pääkkö, 

MOTPART 

Jordbruksverket 

Enheten för sällskapsdjur 

551 82 Jönköping 

BESLUT 

2012-11-15 

Meddelat i 

Jönköping 

ÖVERKLAGAT BESLUT 

Jordbruksverkets yttrande 2012-01-13, se bilaga 1 

SAKEN 

Fråga om Jordbruksverket har fattat ett överklagbart beslut 

___________________ 


Förvaltningsrätten avvisar överklagandet. 

Förvaltningsrätten avslår yrkandet om muntlig förhandling. 

BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. 

Mål nr 

4463-12 E 

Fiskal 1:4 

Jordbruksverket har den 13 januari 2012, efter begäran av Länsstyrelsen i 

Uppsala län, avgett ett yttrande i frågan om parning av katter med olika 

blodgrupper är förenligt med gällande djurskyddslagstiftning. Skrivelsen 

har tillsänts samtliga länsstyrelser samt SVERAK. 

Anneli Pääkkö överklagar Jordbruksverkets yttrande och yrkar att muntlig 

förhandling ska hållas i målet. Hon anför bl.a. följande. Jordbruksverkets 

påstående att länsstyrelsens beslut inte kan överklagas är felaktigt, ef- 

tersom hennes skrivelse har översänts till förvaltningsrätten. Enligt Jord- 

bruksverkets tolkning av lagtexten är det inte tillåtet att para en honkatt 

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid 

Box 2201 

Hamngatan 15 036-15 66 00 036-15 66 55 måndag – fredag 

550 02 Jönköping 

E-post: 

08:00-16:00 

forvaltningsrattenijonkoping@dom.se 

1


I JÖNKÖPING 

Enhet 1 


med blodgrupp B med en hankatt med blodgrupp A. Detta kan framöver 

förorsaka problem hos flera kattraser i Sverige, eftersom många uppfödare 

helt kan komma att ta bort katter med blodgrupp B från aveln. Blodgrupp 

B kan aldrig avlas bort, varför det är lättare för uppfödarna att acceptera 

alla blodgrupper och göra som de alltid har gjort. Det krävs mycket mer av 

en uppfödare som vill para en honkatt med blodgrupp B med en hankatt 

med blodgrupp A, vilket de är medvetna om. Av den anledningen ser upp- 

födarna både före och efter förlossningen till att kattungarna inte diar sin 

mor. Om Jordbruksverkets beslut går igenom kommer mycket bra avels- 

material att förloras, vilket i förlängningen kan innebära att inavelsgraden 

och genetiska sjukdomar i kattaveln i Sverige kommer att öka. Eftersom 

varken modern eller ungarna skiljs från varandra under de 16 timmar som 

ungarna handmatas samt modern under denna tid i övrigt tar hand om sina 

ungar som vanligt, uppstår inte några psykiska eller fysiska besvär för nå- 

gon. – Enligt uppgift från Sara Dufva Lundquist på Jordbruksverket har 

uppfödarna möjlighet att ansöka om dispens hos Jordbruksverket, om det 

finns särskilda skäl och man kan presentera ett tillvägagångssätt som Jord- 

bruksverket anser är acceptabelt ur djurskyddssynpunkt. Hon förstår dock 

inte vitsen med att uppfödare inför varje parning ska behöva ansöka om en 

sådan dispens, bl.a. med tanke på att katthonor löper oregelbundet samt 

risken att katthonan vid den första parningen inte blir dräktig. Hon anser 

även att sådana ansökningar kommer att medföra ökade kostnader för upp- 

födarna. Vidare tänker hon sig att inte många kommer att göra en sådan 

ansökan utan istället avla i strid med lagen. Hon ställer sig frågan om upp- 

födarna i de fallen kommer att våga kontakta veterinär vid komplikationer 

under förlossningen eller berätta att de har handmatat kattungar till en hona 

som på grund av sjukdom har tappat sin mjölk. De som lider till följd härav 

är den sjuka kattmodern och de sjuka kattungarna. Många uppfödare 

kommer inte att berätta vad deras katter har för blodgrupp, vilket kommer 

att medföra att öppenheten kring bl.a. sjukdomar och blodgrupper släcks 

ned samt att katthållningen och aveln ytterligare skadas. Enligt hennes me- 

4463-12 E 

2


I JÖNKÖPING 

Enhet 1 


ning kommer även val av avelsdjur att förändras efter Jordbruksverkets 

beslut, eftersom uppfödarna kommer att välja katter efter blodgrupp. 

SKÄL FÖR BESLUTET 

Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223), FL, får ett beslut överklagas av 

den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan 

överklagas. 

Förvaltningsrätten gör följande bedömning. 

Anneli Pääkkö har överklagat Jordbruksverkets yttrande angående avel på 

honkatt med blodgrupp B med hankatt med blodgrupp A. Frågan i målet är 

om Jordbruksverkets yttrande kan anses utgöra ett sådant beslut som avses 

i 22 § FL och om det i så fall är överklagbart. 

Kännetecknande för ett förvaltningsbeslut är att det innefattar ett uttalande 

varigenom en myndighet vill påverka andra förvaltningsorgans eller en- 

skildas handlande. I den nu överklagade skrivelsen har Jordbruksverket på 

begäran av Länsstyrelsen i Uppsala län klargjort sin inställning rörande det 

lagmässiga utrymmet att para katter som har olika blodgrupper. Dylika 

yttranden vinner generellt inte positiv rättskraft, utan de frågor som har 

prövats av yttrandemyndigheten blir föremål för förnyad bedömning av 

beslutsmyndigheten innan avgörandet fälls. Eftersom saken alltså inte av- 

görs genom yttrandet och den faktiska influensen på slutresultatet generellt 

inte är mätbar, bör rättssäkerhetsaspekten anses tillräckligt tillgodosedd 

genom möjligheten att överklaga huvudbeslutet (se Ragnemalm, Förvalt- 

ningsbesluts överklagbarhet, 1970, s. 348 f.). Förevarande skrivelse har 

emellertid, förutom att ingå i det hos Länsstyrelsen i Uppsala län ursprung- 

liga ärendet, skickats till samtliga länsstyrelser samt intresseorganisationen 

SVERAK (jfr RÅ 2004 ref. 8 och Kammarrätten i Jönköpings beslut den 

4463-12 E 

3


I JÖNKÖPING 

Enhet 1 


13 december 2011 i mål nr 1174-11). Skrivelsen får därför, enligt förvalt- 

ningsrättens mening, anses utgöra ett sådant beslut som avses i 22 § FL. 

Överklagandeinstitutets funktion är att bereda den av ett besluts verkningar 

berörde en möjlighet att få beslutet ändrat eller upphävt. Därav följer att 

principiellt endast beslut som har – eller åtminstone är ägnade att få – en 

påvisbar effekt tillerkänns överklagbarhet. Anvisar rättsordningen särskilda 

medel, som garanterar att den avsedda effekten uppnås, är saken helt klar. 

Detsamma gäller om beslutet medför positiv rättskraft och alltså utan att 

omprövas läggs till grund för senare beslut, som direkt kan genomdrivas 

mot adressaten. Åtskilliga beslut är emellertid, trots avsaknad av dylika s.k. 

rättsverkningar, överklagbara av den anledningen att de ändå är ägnade att 

faktiskt negativt påverka någons personliga eller ekonomiska situation. 

Vad som motiverar att beslutet tillerkänns överklagbarhet är just dess fak- 

tiska effekter; termen "rättslig verkan" betecknar endast ett av rättsord- 

ningen anvisat medel för att åstadkomma en faktisk verkan. (Se härom 

Ragnemalm, Förvaltningsbesluts överklagbarhet, 1970, s. 232 ff. och 

241 ff.). 

Jordbruksverket har i den aktuella skrivelsen framfört att det enligt verkets 

mening inte finns ett lagmässigt utrymme att para en honkatt med blod- 

grupp B med en hankatt med blodgrupp A. Av skrivelsen framgår även att 

Jordbruksverket inte anser det förenligt med gällande djurskyddslagstift- 

ning att medvetet planera för att under de första dagarna hindra kattungar 

från att dia sin mor, eftersom det finns indikationer på att det påverkar kat- 

tungarna negativt. Vidare framgår att ytterligare överträdelse av djur- 

skyddslagen (1988:534) anses ske i de fall det för honkatten innebär både 

psykiskt och fysiskt lidande att inte få ge di till sina ungar. 

Även om skrivelsen innehåller förbudsliknande uttalanden kan den enligt 

förvaltningsrättens mening inte anses innehålla något formligt förbud mot 

avel på honkatt med blodgrupp B med hankatt med blodgrupp B. Inte hel- 

4463-12 E 

4


I JÖNKÖPING 

Enhet 1 


ler har länsstyrelserna meddelats ett direktiv, som medför positiv rättskraft 

och som sådant direkt ska läggas till grund för senare beslut om förbud mot 

avel med katter på sätt som det nu är fråga om (jfr RÅ 2004 ref. 8). 

Det förhållandet att beslutet saknar rättsverkningar i ovan angiven mening 

hindrar emellertid, som framgått, inte att det tillerkänns överklagbarhet. 

Anneli Pääkkö har i sitt överklagande bl.a. framfört anmärkningar på den 

åsikt som framgår av Jordbruksverkets skrivelse samt anfört omständighet- 

er som utgör potentiella effekter av denna. Enligt förvaltningsrättens me- 

ning talar det som har framkommit genom utredningen i målet visserligen 

för att i vart fall Anneli Pääkkö har uppfattat den aktuella skrivelsen som 

bindande. Förvaltningsrätten finner dock inte att Anneli Pääkkö, genom det 

hon har anfört och åberopat, har visat att skrivelsen har fått faktiska verk- 

ningar för henne. Med hänsyn till denna avsaknad av faktiska verkningar 

anser förvaltningsrätten att hennes behov av rättsskydd i förevarande fall 

inte är sådant att yttrandet ska kunna överklagas (jfr RÅ 1996 ref. 43 och 

RÅ 2004 ref. 8). 

Mot bakgrund av det anförda finner förvaltningsrätten således att Jord- 

bruksverkets skrivelse varken har en sådan personlig eller ekonomisk ef- 

fekt eller i övrigt en sådan rättsverkan för Anneli Pääkkö som kan motivera 

överklagbarhet. Överklagandet ska därmed avvisas. Vid en sådan bedöm- 

ning saknas skäl att bifalla Anneli Pääkkös yrkande om muntlig förhand- 

ling. 

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3109/1D). 

Hans-Erik Jonasson 

4463-12 E 

5

Bilaga 1 


I JÖNKÖPING 

Fiskal 1:4 

INKOM: 2012-11-15 

MÅLNR: 4463-12 

AKTBIL:

DV 3109/1D • 2007-08 • Producerat av Domstolsverket 

HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND 

Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut 

ska skriva till Kammarrätten i Jönköping. 

Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas 

till förvaltningsrätten. 

Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten 

inom tre veckor från den dag då 

klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagandet 

för offentlig part räknas emellertid 

från den dag beslutet meddelades. 

Om sista dagen för överklagandet infaller på 

lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, 

julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen 

kommer in nästa vardag. 

För att ett överklagande ska kunna tas upp i 

kammarrätten fordras att prövningstillstånd 

meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd 

om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen 

att överklagandet prövas, anledning 

förekommer till ändring i det slut vartill 

förvaltningsrätten kommit eller det annars 

finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. 

Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens 

beslut fast. Det är därför viktigt 

att det klart och tydligt framgår av överklagandet 

till kammarrätten varför man anser att 

prövningstillstånd bör meddelas. 

www.domstol.se 

Bilaga 2 

Skrivelsen med överklagande ska innehålla 

1. den klagandes namn, personnummer, yrke, 

postadress och telefonnummer. Dessutom 

ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen 

och eventuell annan plats där klaganden 

kan nås för delgivning lämnas om 

dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. 

Om någon person- eller adressuppgift 

ändras är det viktigt att anmälan snarast 

görs till kammarrätten, 

2. det beslut som överklagas med uppgift om 

förvaltningsrättens namn, målnummer 

samt dagen för beslutet, 

3. de skäl som klaganden anger till stöd för 

begäran om prövningstillstånd, 

4. den ändring av förvaltningsrättens beslut 

som klaganden vill få till stånd, 

5. de bevis som klaganden vill åberopa och 

vad han/hon vill styrka med varje särskilt 

bevis. 

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden 

eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten 

framgår av beslutet. Om klaganden anlitar 

ombud ska denne sända in fullmakt i original 

samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.

BESLUT - Sverak

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?