IVPA 00 Framsida.ai

Sjukvårdslarm 

för 

Räddningstjänst 

Utbildningsmaterial 

Fredrik Sjöström & Inger Öhlund

Under hösten 2002 fick vi i uppdrag att utbilda en av räddningstjänstens deltidskårer i 

omhändertagande av patient, I Väntan På Ambulans (IVPA). Deltidsbrandmännen 

utbildades i HLR, Barn-HLR och D-HLR (med delegering att defibrillera) enligt Svenska 

Cardiologföreningens program. De genomgick även delegeringsutbildning i 

syrgashantering. 

Under utbildningens gång såg vi att behov fanns för någon typ av utbildningsmaterial som 

kunde beskriva mer av det som räddningstjänsten kan tänkas möta då de rycker ut på 

IVPA-larm eller sjukvårdslarm som vi valde att kalla det. Vårt arbete mynnade ut i detta 

kompendium. Utbildningsmaterialet är avsett att användas i utbildningen av 

räddningstjänst som åker på sjukvårdslarm där syrgasadministration och defibrillering 

utförs men kan även användas vid årliga repetitionsutbildningar inom räddningstjänst. 

Utbildningsmaterialet är upplagt så att patienten undersöks/omhändertas enligt ABCDE 

vilket förklaras närmare på sidan 7. Sjukdomarna som beskrivs följer därför också ABCDE 

där t.ex. alla sjukdomar som påverkar andning kommer först osv. Första delen av 

kompendiet beskriver omhändertagandet av sjukdomar som räddningstjänst på 

sjukdomslarm kan tänkas komma i kontakt med. Andra delen tar upp olyckor/trauma 

som personalen möter i egenskap av räddningstjänst. 

Materialet bygger på att räddningskåren har delegation i att administrera syrgas. Finns 

ingen sådan delegering får man bortse från de avsnitten. 

Detta utbildningsmaterial är medicinskt granskat av Lasse Håkansson, Anestesiolog vid 

Skellefteå Lasarett. 

Skellefteå 050106 

Fredrik Sjöström & Inger Öhlund 

2 

Copyright © Skellefteå April 2004 

Fredrik Sjöström e-post: fredrik.sjostrom@vll.se 

Inger Öhlund e-post: inger.m.ohlund@vll.se

Allmänt vid sjukvårdslarm 

Innehåll 

Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm.................................... 4 

Uppträdande……………………………..…………………..................... 6 

Undersökning………………………………………..…………………….. 7 

Journal……………………………………………………......................... 10 

Andningsvård 

Syrgas.................................................................................................. 11 

Omvårdnad vid andningsproblem.......................................................... 13 

Pulsoximeter........................................................................................ 14 

Sjukdomstillstånd 00 

Astma.................................................................................................. 15 

KOL..................................................................................................... 16 

Krupp/Epiglottit................................................................................... 17 

Allergisk reaktion/Allergichock............................................................. 18 

Centrala bröstsmärtor.......................................................................... 20 

Hjärtats sjukdomar.............................................................................. 21 

Aortaaneurysm.................................................................................... 23 

Akuta buksmärtor................................................................................ 24 

Blödningar i mag- och tarmkanalen...................................................... 27 

Kramper hos barn och vuxna............................................................... 29 

Stroke….............................................................................................. 31 

Diabetes............................................................................................. 32 

Akuta mediciner.................................................................................. 34 

Läkemedelsbilder................................................................................ 36 

Överdosering av läkemedel och narkotika............................................ 37 

Olyckstillbud 00 

Kollisioner........................................................................................... 39 

Andning och blodcirkulation................................................................. 41 

Blödning.............................................................................................. 43 

Chock.................................................................................................. 46 

Skadediagnostik.................................................................................. 48 

Skallskador......................................................................................... 50 

Nack-, rygg- och bäckenskador............................................................ 52 

Medvetslös i sittande läge................................................................... 54 

Thoraxskador...................................................................................... 55 

Bukskador.......................................................................................... 57 

Frakturer på armar och ben................................................................. 59 

Brännskador....................................................................................... 61 

Nedkylning.......................................................................................... 63 

Lokala kylskador................................................................................. 65 

Drunkning........................................................................................... 67 

Olyckor med farligt gods...................................................................... 68 

3

Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm 

Ambulanssjukvård – ansvar – kvalitetskrav 

Landstinget har enligt 6 § i hälso- och sjukvårdslagen ansvar för att det inom landstinget 

finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus och läkare transportera 

personer vilkas tillstånd kräver att transporten utförs med transportmedel som är särskilt 

inrättat för ändamålet. 

Akutsjukvården är en av regeringen prioriterad hälso- och sjukvårdsverksamhet. 

Ambulanssjukvården är en viktig del av akutsjukvården. En väl fungerande 

ambulanssjukvård bygger på förutsättningen att patientens medicinska behov säkerställs 

och att allmänhetens förväntningar och krav blir tillgodosedda. Landstingets mål för 

ambulanssjukvården behöver därför omfatta planer för hur utbyggnad successivt skall 

ske för att denna skall nå måluppfyllelsen att hålla hög medicinsk kvalitet och ha kort 

inställelsetid. 

Samverkan – räddningstjänst – ambulanssjukvård 

Räddningstjänst och ambulanssjukvård samverkar ofta vid olika typer av olycksfall som 

kräver gemensamma insatser för att rädda liv, minska lidande och hindra och begränsa 

skador. Detta är för räddningstjänstens del ordinarie räddningsinsatser i enlighet med 

räddningstjänstlagen. Räddningstjänstens personal kan vid dessa tillfällen medverka i 

det prehospitala akuta omhändertagandet (avser allt akut omhändertagande av person 

med sjukdom eller skada oavsett hjälparens medicinska kompetens). Till detta hör 

således även de akuta insatser som utgörs av första hjälpen åtgärder som kan utföras av 

lekmän och räddningstjänstens personal. 

Dessa innebär manuella åtgärder som kan vidtas med enkla hjälpmedel av person utan 

medicinsk utbildning – men som i det enskilda fallet kan ha betydelse för utgången. 

Räddningstjänstens personal har god utbildning i att utföra sådana åtgärder. Åtgärderna 

är inte hälso- och sjukvårdsuppgifter och personal som utför dessa är inte ställda under 

Socialstyrelsens tillsyn. 

Medverkan – IVPA-larm – Sjukvårdslarm 

Utöver beskriven samverkan förekommer i vissa kommuner att SOS Alarm larmar ut 

räddningstjänsten med så kallat IVPA-larm (I Väntan På Ambulans-larm). Många 

räddningstjänster har valt att kalla dessa larm för sjukvårdslarm men det är samma sak 

som IVPA-larm. Detta sker då det rör sig om en akut svårt sjuk patient som omedelbart 

behöver prehospital akutsjukvård (avser medicinskt omhändertagande utanför sjukhus 

av patient med akut sjukdomstillstånd utfört av hälso- och sjukvårdspersonal). 

SOS Alarm gör i samband med ett ambulanslarm en bedömning av patientens tillstånd 

och av hur brådskande ambulansuppdraget verkar. Ett uppdrag där patienten bedöms ha 

akuta livshotande symtom placeras i prioritering 1 (Prio 1) och uppdraget betecknas som 

mycket brådskande. Om SOS Alarm bedömer att vänteperioden (avser period från larmtid 

till ankomsttid hämtplats) på närmast tillgängliga ambulans blir längre än en viss med 

vårdgivaren uppgjord tid så kan, där överenskommelse om detta finns, räddningstjänsten 

larmas ut samtidigt med ambulansen för att snabbare nå hämtplatsen (avser plats där 

4

patient väntar). Räddningstjänstens personal kan i dessa sammanhang bidra med att ge 

den vårdbehövande trygghet genom att få en person vid sin sida och genom att få 

förvissning om att larmet nått fram och att ambulans är på väg. 

Räddningstjänstpersonalen kan också hålla kontakt med ambulanspersonalen, 

informera om patientens tillstånd och vid behov lotsa ambulansen rätt. I avvaktan på att 

den prehospitala akutsjukvården påbörjas när ambulansen anländer kan 

räddningstjänstens personal vid behov påbörja det prehospitala akuta 

omhändertagandet av patienten. 

Medverkan – hälso- och sjukvårdsåtgärder 

Utvald räddningstjänstpersonal får efter särskild utbildning utföra behandling med syrgas 

och defibrillator efter att ha fått personlig delegering av ansvarig läkare. Den som 

administrerar syrgas och/eller utför defibrillering gör en medicinsk bedömning och 

utför en hälso- och sjukvårdsåtgärd och uppfattas i samband med detta som hälso- 

och sjukvårdspersonal ställd under Socialstyrelsens tillsynsansvar. Detta är inte ett 

IVPA-larm enligt ovan. 

I vissa kommuner larmas räddningstjänsten ut endast i samband med akuta hjärtstopp 

för att bidra med dessa insatser. 

Medverkan – avtal 

Det behöver tydligt framgå i med kommunen tecknade avtal i vilka sammanhang 

räddningstjänstens resurser tas i bruk för hjälpinsatser inom sjukvårdshuvudmannens 

ansvarsområde, vad insatserna skall omfatta och att dessa inte, utom i ovan angivna 

undantagsfall (syrgas och defibrillering), är att betrakta som hälso- och sjukvård som 

medför patientansvar. 

Larm 

Vad som räknas till Prio 1 larm regleras av Svenskt Index. Svenskt index är 

larmoperatörens hjälpmedel för att fatta beslut om sjukdomens eller skadans allvar. Med 

svenskt index har man hög säkerhet när det gäller att identifiera svårt sjuka patienter 

men man får också med en stor andel patienter som inte är så dåliga som 

larmoperatören har skattat. Larmoperatören kan aldrig se patienten och måste helt 

förlita sig på de uppgifter som framkommer av larmet. Detta resulterar i att vissa larm 

kan kännas onödiga trots att de uppfyller kriterierna för Prio 1 larm. 

Man måste vara beredd att möta alla typer av olycksfall och sjukdomstillstånd under 

sjukvårdslarmen. Många gånger kan det kännas onödigt att man åkt på sjukvårdslarm då 

patienten förefaller vara opåverkad. Men i de flesta fall kommer det att ha betydelse för 

patienten som kommer att tycka det känns tryggt att man finns där. Att man finns beredd 

att ingripa kan ha stor betydelse för den som är sjuk. 

5

Uppträdande 

Vid de flesta sjukvårdslarm möter man patienten i hemmet. När man kommer till 

patienten förväntas man kunna hjälpa till. Lugnt uppträdande är en förutsättning för att 

göra ett bra jobb. Ett sådant uppträdande skapar förtroende, och är en viktig del av 

behandlingen. 

• Knacka på dörren innan ni går in 

• Presentera er med namn 

• Låt patienten berätta så mycket han själv kan 

• Patienten vet nästan alltid bäst 

• Undvik att lämna patienten ensam 

Ofta behöver man inte ha bråttom med att påbörja behandling. Om man väntar en stund 

med att ge syrgas och hinner förklara vad man ska göra, skapar man förtroende. Detta 

kan senare visa sig i ett förbättrat behandlingsresultat pga. att patienten lättare kan 

slappna av. 

Som personal kan man ibland behöva diskutera något som rör patienten. Man kanske 

känner sig osäker eller har olika åsikter om hur man ska agera i en speciell situation. 

Diskutera inte över patientens huvud utan gå iväg en bit och samtala utan att glömma 

bort patienten. 

Avbryt inte en patient som berättar vad som har hänt. En del patienter kommer att 

berätta precis allt ni vill veta plus lite till medan nästa patient knappt kommer att säga 

något alls. 

Gör inget mot patientens vilja. Vill patienten t.ex. inte ha syrgas trots att ni upplever 

patienten andningspåverkad kan man inte tvinga någon. Förklara en gång till varför det 

är bättre med syrgas än utan. Om patienten skadar sig själv med sitt agerande måste 

man försöka förhindra det. 

Räddningstjänstens personal omfattas inte av en sekretesslag motsvarande den som 

omfattar hälso- och sjukvårdspersonal. En ny ändring i sekretesslagen har införts för att 

skydda uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som 

räddningstjänstpersonalen kan komma i kontakt med vid vissa åtgärder som företas 

enligt lagen om skydd mot olyckor. 

Bestämmelsen omfattar personal både i den kommunala och i den statliga 

räddningstjänstorganisationen och gäller vid utförandet av räddningsinsatser, då 

kommunen undersöker olyckor som föranlett räddningsinsatser och vid tillsyn. Denna lag 

är inte prövad men är tänkt att gälla vid sjukvårdslarm som ger insyn i patientens 

personliga förhållande. 

Att man efter sjukvårdslarm inte pratar med obehöriga om vad man upplevt får ses som 

en förutsättning för att sjukvårdslarmen ska få finnas kvar. Finns händelser man behöver 

tala om pratar man i första hand med arbetskollegor som var med vid samma händelse. 

Handlingsplan för hur man ska hantera psykiskt krävande situationer i efterförloppet ska 

finnas på arbetsplatsen. Undersök vilka rutiner som finns på er arbetsplats. 

6

Undersökning 

Alla undersökningar av en sjuk eller skadad patient bör följa ett visst mönster för att man 

inte ska missa någon viktig detalj. Man kan dela in undersökningen i två delar: 

Allmänna intryck 

• Man skapar sig snabbt en överblick över läget och avgör snabbt om situationen är 

allvarlig eller inte? 

• Ser patienten levande ut? 

• Är patienten vaken? 

• Har patienten normal hudfärg? 

De första allmänna intrycken kommer av sig själv och är inget man behöver tänka på. 

Klinisk undersökning 

När man fått en överblick över patienten startar den riktiga undersökningen. 

• Kontroll av andning, puls och medvetandegrad 

• Saturationskontroll med pulsoximetern 

• Anamnes 

• Genomgång av kroppen för att hitta eventuella skador 

• Resultaten skrivs ned i IVPA-journalen 

Med anamnes menas sjukdomsbakgrund. Till anamnes räknas allt som har påverkat 

patientens tillstånd innan olyckan eller sjukdomen. Man frågar patienten vad som hänt? 

Var de har ont? Hur länge de har haft ont, tidigare sjukdomar mm och skapar på så sätt 

en bättre bild av patienten och situationen. 

För att få den egentliga undersökningen metodisk så har man inom sjukvården börjat 

använda sig av en prioritetsordning i fem steg enligt en amerikansk modell. Den går att 

använda både på sjuka och skadade patienter. Behandling sätts in när problem 

uppenbarar sig. Fortsätt sedan undersökningen. 

A - Airway management = etablerande av fri luftväg och kontroll av halsrygg 

B - Breathing = andning 

C - Cirkulation och blödning 

D - Disability = oförmåga = medvetande 

E - Exponera och skydda mot omgivningen 

A - Airway management = etablerande av fri luftväg och kontroll av halsrygg 

Om patienten saknar fri luftväg skapar man denna genom att lyfta hakan och skjuta 

underkäken framåt. Om patienten utsatts för våld som exempelvis vid en kollision eller 

skallskada stabiliserar man nacken med nackkrage. 

7

B - Breathing = andning 

Om patienten inte andas när man skapat fri luftväg, kontrolleras puls. Sedan startas 

inblåsningar med eller utan mask. Lyssna, se och känn efter andning. Om andning finns 

försöker man bestämma andningsfrekvens. I det första skedet är det viktigast med en 

grov skattning av andningsfrekvensen. Andas patienten snabbt eller långsamt? 12 - 20 

andetag/minut räknas som normalt. En exakt andningsfrekvens kan man bestämma i ett 

senare skede. Koppla upp patienten på pulsoximetern. 

• Bedöm om patienten tar djupa andetag eller andas ytligt? 

• Lyssna om andningen låter konstig 

• Låter patienten rosslig? Pipig? 

• Vad visar pulsoximetern? 

• Höjer sig bröstkorgen ojämnt eller konstigt när patienten andas? 

• Har patienten en andningsfrekvens under 12 andetag eller över 20 andetag per 

minut? 

• Är patienten utsatt för våld? 

• Verkar patienten ha jobbigt att andas? 

• Har patienten bröstsmärtor eller är patienten dåligt syresatt? 

Svaras JA på någon av dessa frågor ska syrgasbehandling sättas in. 

C - Cirkulation och blödning 

Pulsen kan ge svar på en rad olika frågor. 

Genom att känna på patientens handledspuls 

kan man avgöra om patienten har 

regelbunden eller oregelbunden puls. 

Känner man pulsen vid handleden har 

patienten ett blodtryck som är tillräckligt 

högt för att upprätthålla cirkulationen i 

hjärta och hjärna. Är patienten medvetslös, 

men har egen andning och man inte känner 

några pulsar vid handleden, lägger man 

patienten i stabilt sidoläge med benen i 

högläge. 

En exakt skattning av pulsen behöver inte ske direkt utan kan bestämmas i ett senare 

skede. Puls över 100 slag/minut i vila är tecken på att kroppen är ansträngd. Är pulsen 

under 40 slag/minut kan cirkulationen bli otillräcklig. Pulsen visas även med 

pulsoximetern. 

En snabb kontroll av blodets återfyllnadstid ut i vävnaden får man genom att trycka på en 

nagelbädd eller på den köttiga delen av handflatan på lillfingersidan. Man mäter hur 

snabbt blodet återvänder ut i vävnaden. Om återfyllnadstiden överstiger 2 sekunder kan 

det vara ett tecken på att cirkulationen till t.ex. huden, händer och fötter inte är tillräcklig 

vilket kan tyda på en begynnande chock. Men resultatet påverkas också av hög ålder, låg 

omgivningstemperatur, läkemedel, mm. 

8 

Kontroll av handledspuls

Cirkulationen i kroppen kan också bedömas genom att man bedömer hudfärgen. Skär 

färgton = bra syresättning. Blåaktig färgton = dålig syresättning. Nedsatt 

kroppstemperatur innebär nedsatt cirkulation. 

Ge syrgas på traumamask 15 liter/minut till patient med cirkulationsproblem. Yttre 

blödningar läggs om med lämpligt förband. Skadad kroppsdel läggs i högläge för att 

minska blödningen. 

D - Disability = oförmåga = medvetande 

Patientens medvetandegrad bestäms. Man får tidigt klart för sig om patienten är vid 

medvetande eller inte. Har patienten fina pulsar vid handlederna, andningen verkar 

tillfredsställande men det går inte att väcka honom lägger man honom i stabilt sidoläge. 

Försiktighet gäller om patienten är utsatt för våld. Alltid nackkrage till dessa patienter. 

Medvetandegrad bestäms enligt följande skala 

1. Vaken, klar och redig 

2. Reagerar på tilltal, förvirrad 

3. Reagerar på smärtstimulering, grymtar 

4. Ingen reaktion 

Smärtstimulera med knogen på bröstbenet men försök väcka patienten först. 

Medvetandegraden antecknas i IVPA-journalen. Ange medvetande i siffror 

1 - 4. 

E - Exponera och avvärj farligt läge 

För att lokalisera skador och kunna göra vissa undersökningar kan man behöva ta av 

patienten kläder. Tänk på patientens integritet och på nedkylningsrisken. Blöta kläder 

och kontaminerade kläder avlägsnas alltid. Alla patienter i farligt läge ska flyttas utan 

fördröjning på ett så säkert sätt som möjligt. 

9

Journal 

Alla undersökningar och åtgärder som utförs ska dokumenteras. Dokumentationen 

kommer att följa med patienten och sparas i patientens sjukhusjournal. Vilken typ av 

IVPA-dokumentation som används kan variera mellan olika platser i landet. En del platser 

använder likadana journaler som ambulansen. Patienten kommer då att ha med sig både 

IVPA–journalen och ambulansjournalen in till sjukhuset. 

IVPA-journalen ska innehålla 

• Larmtid 

• Ankomsttid till patienten 

• Körsträcka 

• Typ av larm 

• Larmadress 

• Personuppgifter på patienten 

• Tidigare sjukdomar? 

• Kort beskrivning av händelseförlopp och hur patienten mår 

• Era namnunderskrifter 

Undersökningsfynd 

• Medvetandegrad 1 - 4 

• Pulsfrekvens och om det är möjligt att känna pulsar i handleden 

• Andningsfrekvens och om andningen låter normal. Beskriv gärna 

• Saturationsvärde 

• Andra fynd hos patienten t.ex. skador, droger, hudstatus, mm 

Åtgärder 

• Hur patienten är placerad (t.ex. hjärtläge, stabilt sidoläge) 

• Defibrillering, om sådan är utförd 

• Om nackkrage är satt eller om förband använts 

• Om fixation med vacuumskena eller Quicksplint är utförd 

• Hur mycket syrgas man givit och hur den administrerats 

• Andra utförda åtgärder t.ex. meddelat anhöriga, stockvändning, mm 

10

Syrgas 

Syrgas ges för att optimera syresättningen av blodet. Syrgasbehandling kan ge snabb 

förbättring av syresättningen både mätbart och upplevd för patienten. Skulle 

syresättningen inte förbättras så har ändå syrgasen positiva egenskaper. 

Att ge syrgas är ofarligt i akuta situationer under begränsad tid. Ambulanspersonalen 

kommer kanske att ändra er påbörjade syrgasbehandling när de gör en ny bedömning av 

patienten. Syrgas kan antingen ges med traumamask eller med grimma. Valet av 

administrationssätt avgörs av patientens syrebehov och egen vilja. 

Patientens syrebehov bedöms efter 

• Cirkulation 

• Andning 

• Saturation 

• Till alla patienter som utsatts för våld siktar man på att syresättningen ska ligga 

på 100 %. Dessa patienter ska ha syrgas på traumamask 

• Till patienter med medicinska åkommor siktar man på att syresättningen ska ligga 

på 100 %. Saturationsvärdet får avgöra om grimma eller traumamask ska 

användas 

• Till patienter med lungsjukdomen KOL siktar man på att syresättningen ska ligga 

runt 85–90 %. Saturationsvärdet får avgöra om det behövs grimma eller 

traumamask 

• Medvetslösa patienter ska alltid ha syrgas på traumamask 

Traumamasken består av en mjuk plastmask som placeras över näsa och mun. Ett 

metallbleck sitter över näsroten och kläms ihop så luftläckage minskas. Ett nackband 

håller masken på plats. Masken består också av en reservoarballong som fylls med 

syrgas. Den måste till en början fyllas manuellt, men fyller sig sedan själv. 

Traumamask som fylls 

Syrgas ges alltid med 15 liter/minut på traumamask. Ges för lite syrgas i traumamasken 

hinner inte ballongen fylla sig mellan andetagen och patienten kan uppleva 

kvävningskänsla. Med en traumamask på 15 liter får man inandningsluft med en 

syrgaskoncentration på 85 %. 

11 

Traumamask

Syrgasgrimman placeras i näsan. Den dras bakom öronen och under hakan och hålls på 

så sätt kvar. Med grimman ger man syrgas med 1-5 liter/minut. Med 3 liter på grimma 

får man inandningsluft med en syrgaskoncentration på 30 %. 

Skulle patienten inte acceptera traumamask kan man tvingas ge syrgas med grimma 

trots att patienten behöver mer syrgas än vad grimman kan administrera. 

Vid hjärtlungräddning och vid konstgjord andning används pocketmask. Koppla 15 liter 

syrgas till pocketmasken. Låt inte pocketmasken ligga kvar på patienten vid defibrillering. 

Säkerhet vid syrgasanvändning 

Syrgasgrimma Pocketmask 

Syrgas levereras komprimerad under högt tryck. Se till att den utrustning som används 

för att reglera flödet och själva flaskorna som levereras ser oskadade ut. Byt ut skadad 

utrustning. Flaskor och flödesmätare ska regelbundet ses över av behörig personal. 

Syrgas är inte brännbart i sig men blir brandfarligt då det kommer i kontakt med andra 

brännbara ämnen och kan då reagera våldsamt. Utrustning som kommer i kontakt med 

syrgas ska vara fri från olja och fett. Rök aldrig i närheten av syrgas. 

Syrgastuber ska alltid förankras innan användning och vid transport. Syrgas bör inte 

transportteras i förarutrymmet på bilen. Om defibrillering ska utföras ska syrgastuben 

stängas av. Syrgas är tyngre än luft så syrgas samlas i slutna utrymmen, särskilt vid 

marknivå. Sörj för god ventilation. Syrgas ska inte förvaras i utrymmen som blir varmare 

än + 50° C. Vid brand kan alla släckningsmedel användas utom brandfilt. Syrgastuber 

förs i säkerhet vid brandfara. 

Syrgasväska 

12

Omvårdnad vid andningsproblem 

Att ha problem med sin andning är ofta både psykiskt och fysiskt jobbigt. Känslan av att 

inte kunna andas eller att inte få tillräckligt med luft skapar ångest. Detta är även jobbigt 

för patientens anhöriga. 

Det är viktigt att de som har kontakt med en patient med andnöd uppträder lugnt och 

förtroendeingivande. Att tala lugnt, skapa lugn och ro och att ta tid på sig är viktigt. 

Anhöriga kan också behövas lugnas. 

Även de minsta saker kan vara jobbigt för en patient med andnöd. Försök att undvika 

onödiga förflyttningar för patienten. Om någon är väldigt påverkad kan de ha svårt att 

prata. Låt patienter med andnöd utföra saker i sin egen takt och hålla sig i stillhet så 

mycket som möjligt. 

De flesta brukar uppleva att det är lättare att andas om de får sitta upp. Ligger de i 

sängen kan det vara skönt att få några stora kuddar bakom ryggen så de kommer i 

sittande ställning. Patienten kan tycka det är skönt att få stöd under armarna då de sitter 

upp. Kom ihåg att det alltid är patienten själv som avgör vad som känns bäst. 

Åtsittande kläder bör man lossa på då de kan vara hämmande för andningen. Ofta 

upplever man det lättare att andas om lite frisk luft kommer in i rummet. 

Symtom på andningsproblem 

• Lufthunger 

• Ansträngd andning 

• Onormala andningsljud som rosslande, pipande, väsande andning 

• Snabb andningsfrekvens 

Anamnes 

• Hur länge har besvären pågått? 

• Har dessa besvär förekommit tidigare? 

• Har patienten kända sjukdomar/besvär som kan ge andningsproblem? 

• Äter patienten några mediciner för andningsbesvär? 

Undersökning 

• Medvetandekontroll 

• Bedömning av andning och cirkulation 

• Handledspulsar 

• Saturationskontroll 

Behandling 

• Vila 

• Låt patienten hitta en ställning som känns bekväm 

• Syrgas med 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma 

13

Pulsoximeter 

Kallas även saturationsmätare. En klämma med ljusdiod placeras på något av patientens 

fingrar. Välj det varmaste fingret. Ljusdioden mäter syresättningen av blodet vilket även 

kallas för saturation (SAT). Värdet anges i procent. Normalt värde ligger mellan 95-100 

% hos en frisk person. Patienter med lungsjukdomar, t.ex. KOL, kan ligga mellan 85-90 % 

i normala fall. 

Om fingrarna är kalla försvårar det för pulsoximetern att få fram ett riktigt värde. Kalla 

fingrar kan ge ett lägre resultat eller inget resultat alls. Nagellack eller kraftigt 

nedsmutsade fingrar ger också missvisande resultat eller inget resultat alls. Man kan 

prova placera klämman på tårna om man inte får något resultat på fingrarna. 

Pulsoximetern räknar även pulsen. 

Kontroll av saturation och puls 

14

Astma 

Astma skiljer sig från KOL genom att den är reversibel. Det betyder att den andnöd 

patienten upplever under ett astmaanfall går att bota och att patienten i sitt 

normaltillstånd har normal eller i det närmaste normal andningsfunktion. Även om astma 

är en kronisk sjukdom så är patienterna inte ständigt besvärade. 

Vid ett astmaanfall är det tre saker som händer i andningsvägarna 

• Luftvägarna drar ihop sig 

• Luftrören sväller 

• Produktionen av segt slem ökar i luftrören 

Astmaanfall beror på allergisk reaktion eller på yttre orsaker. Exempel på allergiska 

orsaker till astmaanfall är pollen, mögel, rök, damm, katthår, mediciner eller födoämnen. 

Yttre orsaker är t.ex. ansträngning, kyla, förkylning och luftföroreningar. 

Symtom 

• Förlängd utandningstid (svårigheten med att andas under ett astmaanfall blir mer 

påtaglig under utandning då trycket i brösthålan stiger) 

• Aktivt muskelarbete för att ”trycka ut” luften. Ofta ser man spända halsmuskler 

• Puls och blodtryck stiger 

• Ångest 

• Patienten vill sitta eller stå framåtlutad för att lättare få luft 

• Pipande biljud som uppstår då luft ska passera genom en trång passage 

Undersökning 


• Bedöm andning och cirkulation 



• Anamnes 

. 

Behandling 

• Hjälp patienten att hitta en ställning 

som känns bekväm 

• Syrgas 15 liter på traumamask eller 

1–5 liter på grimma 

• Hjälp patienten att ta eventuell 

medicin 

• Beredskap för konstgjord andning 

• Beredskap för hjärtlungräddning 

15 

Sittande ställning med stöd för armarna

KOL 

KOL är en förkortning och betyder Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom och den som 

drabbats har en ständigt nedsatt lungfunktion. Hur mycket lungfunktionen är nedsatt 

beror på hur långt sjukdomen fortskridit. Sjukdomen förvärras successivt eftersom KOL 

inte kan botas. Det tar lång tid innan man får symtom av KOL trots att förändringar på 

lungorna börjar tidigt. Rökning är den överlägset vanligaste orsaken till KOL. 

En del KOL-patienter retinerar (sparar) koldioxid. Med det menas att de vid andning inte 

ventilerar ut tillräckligt med koldioxid. Normalt styr koldioxiden andningen men hos KOLpatienter 

styr syremättnaden i blodet andningen. Hög syresättning kan ge långsam och 

ytlig andning. Utvädringen av koldioxid minskar vilket medför höjda halter av koldioxid i 

blodet. I dessa fall blir patienten medvetandesänkt och andningen kan upphöra. 

Då syrgas kan vara farligt att ge KOL-patienter under lång tid skiljer sig 

syrgasbehandlingen åt jämfört med andra patientgrupper. Då ventilationsförmågan är 

nedsatt medför detta att saturationen också är nedsatt. En KOL-patient kan normalt ha 

en saturation på 85-90 %. Vid syrgasbehandling i akuta skeden försöker man därför att 

komma upp till 85-90 % i saturation. 

Symtom 

• Ständig andfåddhet 

• Hosta och ökad slemproduktion 

• Nedsatt arbetsförmåga 

• Cyanos vid akut försämring 

• Kraftig avmagring i sjukdomens slutfas 

Undersökning 




• Återkommande saturationskontroller 

• Anamnes 

Behandling 

• Låt patienten sitta upp 

• Dokumentera saturationsvärdet innan syrgas ges 

• Är patienten vaken och opåverkad. Ge syrgas 1 liter på grimma 

• Är saturationen mycket låg eller om patienten varit utsatt för våld ges syrgas 15 

liter på traumamask 

• Om saturationen stiger till 85 % eller högre. Ge syrgas 1-5 liter på grimma 

• Om saturationen är 85 % eller högre från början. Ge 3 liter syrgas på grimma 

• Om saturationen stiger eller ligger på 90 % eller mer kan man sänka syrgasen 


16

Krupp/Epiglottit 

Krupp är en virusinfektion i svalget. Den är särskilt vanlig på hösten och vintern och 

drabbar främst barn i åldrarna 1-5 år, vanligast hos pojkar. 

Symtom på Krupp 

Kommer ofta i samband med allergi och barnet har ibland haft liknande attacker tidigare. 

Nattetid, efter några timmars sömn, vaknar barnet med 

• Andnöd 

• Skällhosta (som en hund) 

• Ångest och oro 

• Väsande andning 

• Andningssvårigheter 

• I svåra fall: snabb andning, snabb puls, cyanos, tecken till att vara uttröttad 

Kruppbarn kan svälja sin saliv. 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling 

• Låt barnet sitta svalt 

• Låt barnet sitta upprätt i mammas/pappas knä, så minskar svullnaden i halsen 

och barnet lugnar sig 

• Syrgas 1-5 liter som får flöda ur grimman. Håll grimman en bit från barnets 

mun/näsa 

Epiglottit (struplocksinflammation) 

• Vanligast i åldern 2-7 år 

• Debut som akut halsinfektion med feber upp mot 40° C och kraftig 

allmänpåverkan 

• Ont i halsen. Uttalade sväljningssvårigheter 

• Barnet kan inte svälja sin saliv 

• Barnet är blekt, sitter framåtlutad och låter saliven rinna ut ur munnen 

• Syrgas 15 liter på traumamask. Håll en bit ifrån om barnet inte accepterar 

masken 


Det bråttom till sjukhus, pga. att struplocket håller på att svälla igen och täppa till 

luftstrupen. Detta kan även drabba vuxna och ger då samma symtom som hos barn. 

17

Allergisk reaktion/Allergichock 

Allergiska reaktioner börjar med lindriga symtom som efter några minuter kan bli 

allvarliga och livshotande. Reaktionen orsakas av överkänslighet mot något ämne oftast 

födoämnen, läkemedel eller insektsgifter. Ju tidigare symtomen uppkommer efter 

exponering, desto allvarligare brukar den allergiska reaktionen bli, men det förekommer 

även sena reaktioner som är allvarliga. 

Allergireaktionen kan indelas i tre stadier: 

Första stadiet 

• Klåda i handflator och fotsulor 

• Klåda i näsa och svalg, hosta 

• Stramhetskänsla i hårbotten 

• Oro och obehagskänsla, tryck över bröstet 

Andra stadiet 

Mer utbredda symtom med: 

• Nässelutslag 

• Svullna läppar 

• Andningssvårigheter 

• Hjärtklappning 

• Oro 

• Buksmärtor 

Tredje stadiet 

• Medvetslöshet 

• Lågt blodtryck 

• Hjärtstopp 

Symtom på allergisk reaktion 

Hud 

• Klåda 

• Myrkrypningar 

• Rodnad 

• Nässelutslag 

• Svullnad 

• Ögonklåda 

18

Luftvägar 

Buk 

• Klåda 

• Svullnad i halsen 

• Hosta 

• Nysning 

• Astma 

• Andnöd 

• Andningsstopp 

• Illamående 

• Sväljningssvårigheter 

• Kräkningar 

• Urinavgång 

• Diarré 

• Krampartade buksmärtor 

Cirkulation 

• Kallsvettig 

• Blek 

• Snabb, svag puls 

• Oregelbunden puls 

• Blodtrycksfall 

• Kramper 

• Medvetslös 

• Hjärtstopp 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling 

• Avbryt om möjligt exponering 

• Syrgas 15 liter på traumamask 

• Sittande läge gör det lättare för patienten att andas 

• Chockförebyggande åtgärder 



19

Centrala bröstsmärtor 

Centrala bröstsmärtor kommer oftast av kärlkramp (angina pectoris) eller av hjärtinfarkt. 

Det är omöjligt att skilja dessa åt utan speciella hjälpmedel t.ex. EKG. Bröstsmärtorna 

kan bero på förträngningar eller kramp i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i 

hjärtat. Andra sjukdomstillstånd som kan ge liknade bröstsmärtor behandlas i det akuta 

skedet på samma sätt (t.ex. revbensfrakturer, lunginflammation, blodpropp i lungorna 

och aortaaneurysm). 

Symtom 

• Smärta centralt i bröstet 

• Utstrålande smärtor i armar (vanligtvis vänster arm) 

• Andnöd 

• Blek, illamående och kallsvettig 

• Smärtor upp mot halsen och mellan skulderbladen 

• Ångest 

Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling 

Hjärtläge 

• Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma 

• Hjärtläge för att avlasta hjärtat och underlätta andningen 

• Hjälp patienten att ta eventuell medicin 

• Klä inte på patienten. Ambulanspersonalen kommer att koppla EKG på patienten 


Hjärtläge 

Vid centrala bröstsmärtor och hjärtsvikt vill man minska belastningen på hjärtat. 

Snabbaste sättet att minska belastningen på hjärtat är att patienten får sitta i så kallat 

hjärtläge. Blodet kommer att ansamlas i ben och fötter då patienten sitter upp. Detta 

innebär i sin tur att hjärtat får mindre blod att pumpa runt med påföljd att hjärtat 

avlastas. 

Viktigt: Patienter som tidigare haft besvär med kärlkramp har ofta nitropreparat hemma 

att behandla dessa smärtor med. Om patienten så önskar kan man hjälpa till att hämta 

fram patientens mediciner dock ej ”ordinera” någon medicin. Kontakta 

ambulanspersonalen vid funderingar. 

20

Kärlkramp 

Hjärtats sjukdomar 

Vid kärlkramp har man förträngningar i kranskärlen som försörjer hjärtat med syrerikt 

blod. Vid arbete får cellerna inte tillräckligt med syre vilket leder till kärlkrampssmärtor. 

Kärlkrampssmärtor kallas även angina pectoris. Kärlkramp kan vara svår att skilja från 

hjärtinfarkt då smärtorna kan upplevas på samma sätt. Vissa patienter har så svåra 

förträngningar i kranskärlen att de får kärlkramp även utan ansträngning. Man säger då 

att de har en instabil kärlkramp. 

Förträngningen/åderförkalkningens uppkomst beror på ålder, arv, höga blodfetter, 

rökning, högt blodtryck och andra underliggande sjukdomar som t.ex. diabetes. 

Dessutom har män betydligt lättare än kvinnor för att få förträngningar i tidig ålder. Med 

åren suddas skillnaderna mellan könen ut. 

Vid kärlkrampsanfall är vila den första åtgärden för att bli smärtfri. Patienter med 

kärlkramp får även nitroglycerin att ta i samband med kärlkrampsanfallen. De flesta 

patienter med kärlkramp känner sin sjukdom väl och kan kupera anfallet med 

nitroglycerin och vila. Skulle inte kärlkrampsanfallet förbättras efter nitroglycerin och vila i 

20 minuter bör man ringa ambulans. 

Kirurgisk behandling av kärlkramp är by-pass operation då man tar blodkärl från 

bröstkorgens insida eller från benen och ersätter de skadade kranskärlen i hjärtat med 

något av dessa blodkärl. Ett annat ingrepp är ballongvidgning då man för upp en kateter 

med en liten ballong i hjärtats kranskärl och blåser upp ballongen när denna befinner sig 

i det förträngda området. Chanserna är stora att dessa behandlingar kan göra patienten 

helt symtomfri. Hos en del patienter återkommer dock kärlkrampsbesvären efter att antal 

år. 

Hjärtinfarkt 

Vid en hjärtinfarkt har en blodpropp bildats som stänger av blodflödet i kranskärlet. Den 

del av hjärtat som då blir utan blod kommer att dö och ombildas till ärrvävnad om man 

inte får snabb behandling. Man kan drabbas av hjärtinfarkt även om man aldrig har haft 

kärlkramp tidigare. Tysta hjärtinfarkter är infarkter som inte gör ont. Äldre och 

diabetessjuka är de som framförallt kan drabbas av tysta infarkter. 

Definitiv behandling av hjärtinfarkter är blodproppslösande medicin (trombolys) eller 

ballongsprängning. Hur stora skadorna på hjärtat blir beror på den tid som gått från 

hjärtinfarktens uppkomst till dess man får behandling. Har längre tid än 12 timmar gått 

sedan hjärtinfarktens uppkomst finns inte längre några vinster att göra med 

blodproppslösande behandling. För att begränsa skadorna innan definitiv behandling får 

patienten vila, behandling med nitroglycerin, syrgas, smärtstillande läkemedel och 

blodförtunnande läkemedel. 

21

Hjärtsvikt 

Hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte längre klarar att uppehålla den cirkulation som kroppen 

kräver. Att inte hjärtat klarar detta kan bero på missbildningar i hjärtat, klaffel, att hjärtat 

har skador efter gamla eller pågående hjärtinfarkter med nedsättning i hjärtats 

pumpförmåga som följd och/eller att hjärtat arbetar ineffektivt på grund av ett 

retledningsfel som gör att hjärtat arbetar oregelbundet s.k. förmaksflimmer. 

Vanligaste tecknen på hjärtsvikt är svullna underben/fötter, trötthet, cyanos och andnöd 

vid ansträngning samt vid sängliggande. När hjärtat inte orkar pumpa runt blodet samlas 

vätska i underben och lungor. Hjärtsviktspatienten får ofta andnöd när de har legat en 

liten stund eller andnöd på morgonen. När patienter med svullna fötter och ben ligger 

kommer vätska efter ett tag att omfördelas från underbenen till lungorna med andnöd 

som följd. 

Hjärtsvikt kan inte botas utan behandlas med mediciner. Med vätskedrivande mediciner 

försöker man få bort överflödig vätska ur kroppen. Man försöker även att optimera 

hjärtats pumpförmåga med mediciner för att inte problemen ska uppstå. 

Lungödem 

Lungödem är ett tecken på svår hjärtsvikt. Lungödem kan även komma akut under en 

pågående hjärtinfarkt. Vid lungödem pressas vätska ut i lungblåsorna som då tappar sin 

förmåga att ta upp syrgas. Patienten håller på att drunkna i sin egen vätska. Patienter 

med lungödem har kraftig andnöd, ångest, är bleka, kallsvettiga och har 

rosslande/gurglande andning. De kan även få svagt rosafärgat skum som kommer upp 

från lungorna. Den syrebrist patienten drabbas av kan leda till medvetandesänkning. 

Behandling av lungödem 

• Patienten ska alltid sitta i hjärtläge 

• Syrgas 15 liter på traumamask (grimma är inget alternativ vid lungödem) 

• Hjälp patienten med nitroglycerin om det finns tillgängligt 


22

Aortaaneurysm 

Aorta utgår från hjärtat. Via en båge går den ner genom bröstkorgen (thorax) och buken 

för att sedan dela sig i två grenar som går ner i benen. Aortaaneurysm är en utvidgning av 

stora kroppspulsådern. Vanligaste patientgruppen är äldre män. Aneurysmet är vanligen 

lokaliserat till buken men kan även sitta i den del av aorta som ligger nära hjärtat. 

Aneurysmet ger oftast inga symtom förrän vid hotande/pågående bristning. Risken för 

bristning är kopplat till aneurysmets storlek. Normal diameter på bukaorta är < 3 cm. Den 

del av aorta som utgår från hjärtat får normalt vara upp till 4 cm i diameter. Risken för 

bristning är kraftigt ökad vid diameter > 6 cm. 

Symtom 

• Plötslig buksmärta som ibland strålar ut i rygg, ljumskar, armar eller ben 

• Blek och kallsvettig 

• Ibland smärtor mitt i bröstet 

• Pulserande ”knöl” i buken 

• Chock 

• Medvetslös 

• Förlamningar i framförallt benen 

• Handledspulsarna kan snabbt ändras från ganska kraftiga, via snabba trådfina, till 

att man inte känner någon handledspuls alls 

• Handledspulsarna kan ibland kännas svagare vid ena handleden 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling 


• Chockförebyggande åtgärder utan höjd fotända hos vaken patient 

• Chockförebyggande åtgärder med höjd fotända hos medvetslös patient 

• Täta kontroller av andningsfrekvens 

• Täta pulskontroller i båda armarna 

23

Akuta buksmärtor 

Buksmärtor kan bero på många olika saker. Det kan finnas enkla orsaker där besvären 

går över av sig själva utan behandling, men det kan också finnas allvarliga och till och 

med livshotande orsaker till varför men har ont i magen. Hjärtinfarkt kan hos en del äldre 

ge buksmärtor och illamående som enda symtom. 

Anamnes 

• När började smärtan den här gången? 

• Har patienten haft liknande problem tidigare? I så fall när? 

• Var sitter smärtan? Utstrålning? 

• Har smärtan flyttat sig? 

• Typ av smärta: molande, stickande, skärande, huggande? 

• Är det lika ont hela tiden eller kommer smärtan i intervaller? 

• Hur intensiv är smärtan? 

• Har patienten några kända problem från buken? 

• Tidigare operationer eller sjukdomar? Kan patienten kissa? 

• Har patienten kunnat äta/dricka? 

• Har patienten kunnat sova, eller är det för ont? 

• Finns det påverkande faktorer, t.ex. mat, hunger, kroppsläge? 

• Kräks patienten eller mår han illa? 

• Diarré? 

• Blodig kräkning eller avföring? 

• När fick patienten sköta magen sist? 

• Kan patienten vara gravid? 

Undersökning 





• Reagerar patienten när du försiktigt palperar det onda området? 

• Känns patientens mage hård eller mjuk? 

• Finns tecken på trauma? 

• Verkar patienten ha feber? 

Behandling av oklara buksmärtor 


• Syrgas till medtagen patient 

• Låt patienten inta en skön ställning 

• Bukmuskelaturen slappnar lättare av om benen kan böjas. Detta kan även vara 

en effektiv smärtlindring 

• Fasta, dvs. inte äta eller dricka något 

24

Symtom på buksmärtor med akut karaktär 

Gallsten 

• Ont under höger revbensbåge med ev. utstrålning mot höger skulderblad 

• Ev. illamående och kräkningar 

• Kan ibland vara svårt att skilja från hjärtbesvär 

• Ev. feber 

Brustet magsår 

• Urakut insjuknande med svåra smärtor mitt i magen och ibland utstrålning rakt ut 

i ryggen. Kan ofta ha föregåtts av gnagande, molande smärtor mitt i magen 

• Smärtpåverkad, kallsvettig, blek, ligger mycket stilla 

Blindtarmsinflammation 

• Buksmärta som vandrat från naveln ner till höger i buken 

• Illamående, kräkningar, aptitlöshet, ev. diarré 

• Feber 37,7 – 38 

Bukspottkörtelinflammation 

• Snabbt insättande svår kontinuerlig smärta i övre delen av buken med utstrålning 

mot vänster sida och ryggen 

• Illamående, kräkningar, feber 

• Patienten sitter gärna framåtlutad och håller sig om magen 

Tarmvred/Stopp i tarmen 

• Intervallsmärta, kräkning 

• Diffust öm i buken 

• Uppblåst buk, upphävd gasavgång, ingen avföring 

Njursten 

• Svår smärta från ryggen/sidan som ofta strålar ner i samma sidas ljumske ”Har 

aldrig haft så ont tidigare” 

• Går runt i rummet, orolig 

• Kan ibland vara svårt att skilja från Aortaaneurysm 

Urinstopp 

• Ont i nedre delen av buken 

• Orolig patient 

• Ibland krampsmärta, pga. blåskramper 

• Smärta som kommit successivt 

• Uppspänd buk nedanför naveln 

• Kan inte kissa/har kissat väldigt små mängder under en längre tid 

25

Inflammerade tarmfickor 

• Smärta, oftast långt ner till vänster i buken 

• Feber, illamående 

• Ev. förstoppning/diarré 

Extrauterin graviditet (Utomkvedshavandeskap) 

• Smärtor i nedre delen av buken på ena sidan 

• Molvärk som ökar till kraftiga smärtor 

• Om patienten ligger ner kan hon ha ont upp mot axlarna 

• Ev. svimning och chock 

• Gravid oftast i vecka 8-12 

Magsjuka 

• Illamående, kräkning, diarré 

• Diffust ont i buken 

• Ev. feber 

26

Blödningar i mag- och tarmkanalen 

Ett magsår är ett sår som antingen sitter i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Den 

medicinska termen är ulcus. Det uppkommer då de skyddande faktorerna i magsäckens 

eller tolvfingertarmens slemhinna inte kan stå emot saltsyran i magsaften. Magsår 

drabbar ungefär var tionde svensk någon gång i livet. Hos vissa går det så långt att såret 

börjar blöda. 

Kräkningar med färskt blod (rött) beror på 

• Magsår i magsäcken 

• Åderbråck i matstrupen 

• Åderbråck i magsäcken 

• Cancer i magsäcken 

• Ev. i samband med näsblödning, när blod svalts 

Kräkningar med gammalt blod (svart) beror på 

• Magsår i magsäcken (om blodet har stått i magsäcken en tid) 

• I samband med näsblödning 

Färskt blod i avföringen beror på 

• Hemorrojder eller sprickor i ändtarmsöppningen 

• Inflammation i tjocktarmen 

• Cancer i tjocktarmen 

• Patienten ätit stora mängder rödbetor (kan se ut som blod) 

Svart avföring beror på 

• Magsår i magsäcken 

• Magsår i tolvfingertarmen 

• Cancer i tjocktarmen 

• Patienten ätit blodpudding eller järntabletter 

Symtom 

• Smärta i buken 

• Ont mot ryggen 

• Illamående, kräkningar 

• Blek och kallsvettig 

• Svimning och yrsel 

• Kall om händer och fötter 

• Medvetandepåverkan 

Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom. 

27

Blödning i kombination med chock, svimning, yrsel, illamående och kallsvettning är 

sannolikt en stor blödning. Blödningen kan vara livshotande. 

Undersökning 





• Anamnes 

Om patienten har kräkts blod, försök uppskatta hur stor mängd. 

Allt rött är inte blod – Rött vin har lurat många. 

Behandling 



• Stabilt sidoläge om patienten kräks eller är medvetandesänkt 

• Täta kontroller av handledspulsar och andningsfrekvens 

28

Kramper hos barn och vuxna 

Kramper är den vanligaste orsaken till akut medvetslöshet hos barn. 5-7 % har minst ett 

krampanfall före 5 års ålder. Feber sänker kramptröskeln och kan hos små barn även 

utlösa kramper eller feberkramper. Hos vuxna är epilepsi vanligaste orsaken till kramper. 

Hos dessa är kramperna ofta kända och många har förebyggande medicin för att minska 

kramprisken och dessutom kramplösande medicin för att häva anfall. 

Epilepsikramper 

Epilepsianfall beror på elektriskt kaos i hjärnan. Det klassiska epilepsianfallet kommer 

plötsligt. Anfallet delas in i tre faser. I första fasen förlorar patienten medvetandet, faller 

omkull och kan skada sig. Alla muskler i kroppen blir stela. Lungorna töms på luft vilket 

kan medföra att patienten skriker. Andningen upphör. Efter ca. en minut upphör denna 

fas och övergår till andra fasen. Patienten får snabba ryckningar och skakningar i hela 

kroppen, inklusive huvud och käkar. Det ser ut som om patienten tuggar. 

Efter ytterligare en minut minskar skakningarna och ryckningarna. Andningen börjar 

komma tillbaka. Patienten är i det här läget cyanotisk och i slutet av krampen börjar 

patienten att andas häftigt för att återställa syresättningen. Saliv som samlats i svalget 

blandas med andningsluften och skummigt sekret kommer ur munnen. ”Patienten tuggar 

fradga”. I tredje fasen är musklerna i kroppen avslappnade. Om urinblåsan är full kan 

patienten kissa på sig. Patienten börjar vakna upp. Ibland består anfallet bara av första 

eller andra fasen. 

Feberkramper 

• Kan komma framförallt om febern stiger snabbt men även då febern sjunker 

snabbt. Feber som har stigit sakta under flera timmar ger inte kramper 

• Finns hos barn upp till ca 5 års ålder. 

• Barnet blir ”stel som en pinne” eller ”bara” frånvarande 

• Ger ofta andningsuppehåll hos det krampande barnet. Från några sekunder till 

flera minuter. Hela barnet blir blått då andningsuppehållet pågått länge 

• Orsaken till feberkramper är okänd men man tror att det beror på att barnets 

temperaturreglering inte är utvecklad. Feberkramper växer bort med tiden 

• Första gången barnet krampar är föräldrarna ofta övertygade om att barnet dör 

Orsaker till kramper 

• Förgiftning 

• Skalltrauma 

• Hjärnhinneinflammation/Hjärninflammation 

• Epilepsi 

• Feber 

• Hjärnblödning 

• Hjärntumör 

• Ingen egentlig orsak 

29

Hur ser krampen ut? 

• Rycker patienten eller är patienten stel? 

• Rycker hela kroppen, eller bara ena sidan? 

• Stäcker eller böjer sig kroppen? 

• Är patienten frånvarande utan några direkta kramper? 

• Om personen haft kramper förr? Ser krampen ut som den brukar? 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling vid kramp 

• Flytta undan vassa föremål eller annat som kan skada patienten 

• Lossa kläder som sitter åt runt halsen 

• Om underlaget kan skada – lägg något mjukt, platt under huvudet 

• Stoppa inte in något i munnen 

• Håll inte fast personen 

• Syrgas 15 liter på traumamask eller 1–5 liter på grimma 

• Ge inte konstgjord andning 

• Om personen har medicin – hjälp till att ge t.ex. Stesolid 

Efter anfall 

• Om inte personen vaknar direkt: lägg i stabilt sidoläge 

• Fortsätt ge syrgas 

• Låt personen vila 

• Lugnt uppträdande 

• Personen är ofta trött och/eller förvirrad 

• Kända epileptiker behöver inte nödvändigtvis till sjukhus, om de inte vill, men 

skall inte lämnas utan tillsyn de närmaste timmarna efter ett anfall 

Stabilt sidoläge 

30

Stroke 

Stroke innebär stopp i blodförsörjningen till hjärnan beroende på en blodpropp eller en 

blodkärlsbristning inne i hjärnan. Till stroke brukar inte blödningar som uppstår i hjärnan 

efter våld räknas då dessa oftast uppstår utanpå hjärnan. Behandlingen utanför sjukhus 

är dock densamma. De flesta patienter har ett lugnt insjuknande och ambulansen får 

larmet som ett prio 2 larm. Ibland kommer dock insjuknandet blixtsnabbt vilket kan 

innebära att ambulansen larmas som prio 1. Blodproppslösande medicin kan bli aktuell 

för vissa av dessa patienter. 

Symtom 

• Funktionsbortfall, dvs. bortfall av rörelseförmågan. Detta kommer ofta som 

halvsidesförlamning 

• Blixtrande huvudvärk 

• Illamående och kräkning 

• Patienten kan försämras i talet eller tappa talet helt. Kom ihåg att patienten ändå 

kan förstå allt man säger 

• Yrsel 

• Synrubbningar 


Patienten har ett eller flera av dessa symtom. 

Undersökning 





• Kontroll av muskelstyrkan i kroppen. Kan 

någon sidoskillnad upptäckas? 

Behandling 

• Skapa och upprätthåll fria luftvägar hos medvetslös patient 

• Håll patienten under uppsikt om han skulle börja kräkas 

• Stabilt sidoläge för den som är medvetslös medan den som är vaken får ligga som 

han/hon själv vill. 

• Ge syrgas till både medvetslösa och vakna 15 liter på traumamask eller 1- 5 liter 

på grimma 

Det är till en början omöjligt att avgöra om det är en blödning eller en blodpropp som 

patienten drabbats av. 

31 

Kontroll av muskelstyrkan

Diabetes 

Det finns två typer av diabetes, typ 1 och typ 2. Typ 1 drabbar unga som blir beroende av 

insulin i tidig ålder medan typ 2 drabbar äldre. Typ 2 diabetikern kan också behöva 

insulin men klarar sig ibland med att äta sunt, motionera och med tabletter som sänker 

blodsockret. Insulin är en hormon som produceras i bukspottskörteln. Diabetikern kan 

inte producera insulin i tillräcklig mängd och blir därför beroende av insulin för resten av 

livet. Insulin behövs för att cellerna ska kunna använda socker som bränsle. 

Tar man för mycket insulin eller äter för lite blir blodsockret lågt. Fysisk ansträngning i 

kombination med lågt energiintag kan också leda till att blodsockret blir lågt. 

Skulle diabetikern ta för lite insulin blir blodsockret för högt vilket är skadligt för kroppen. 

Detta tillstånd byggs oftast upp under en längre tid och resulterar i att cellerna förbränner 

fett när det pga. för låg insulintillförsel inte finns något socker som cellerna klarar av att 

använda som bränsle. Vid långvarig fettförbränning bildas slaggprodukter i kroppen som 

ger utandningsluften doft av aceton. Att ha högt blodsocker under en kortare tid kan 

dock gå helt obemärkt förbi. 

Symtom på lågt blodsocker 

• Svettning, svaghet, darrningar, hjärtklappning 

• Blekhet 

• Hunger 

• Oro, ängslan, irritation, aggressivitet 

• Sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal, apatisk 

• Förvirring, minnesstörningar, avvikande beteende 

• Synstörningar 

• Kramper och medvetslöshet 

Symtom på högt blodsocker 

• Törst, med följd att stora mängder vätska intas 

• Stor urinproduktion till följd av vätskeintaget 

• Trötthet 

• Illamående 

• Förvirring 

• Utandningsluften kan lukta aceton 


Undersökning 





• Anamnes 

32

Om anhöriga finns med kan man fråga om de kontrollerat patientens blodsocker. De 

flesta diabetiker har egen blodsockermätare hemma. Om anhöriga kontrollerat 

blodsockret eller gör så när ni frågar så anteckna blodsockervärdet i IVPA-journalen. 

Normalt blodsocker: 4,1 – 6,3 

Behandling av lågt blodsocker 

• Om patienten är vaken och kan dricka kan man försöka ge patienten söt 

juice/saft, mjölk, druvsockertabletter/sockerbitar eller annat sött som finns 

tillhands. Detta kan upprepas efter 10 minuter. Om patienten piggnar till ger man 

t.ex. en smörgås 

• Medvetslös patient läggs i stabilt sidoläge 

• Om patienten är medvetslös kan man lägga en liten klick sirap eller honung under 

tungan 

• Ge syrgas 1-5 liter på grimma till medvetslös patient och om det går till 

omtöcknad patient 

Behandling av högt blodsocker 

• Fortsatta medvetandekontroller 


• Ge syrgas 1-5 liter på grimma till medvetslös patient och om det går till 

omtöcknad patient 

Det är ingen större fara om diabetiker med högt blodsocker skulle ges socker. Detta bör 

dock undvikas. 

Tänk på att diabetiker kan vara medvetslösa av andra orsaker än lågt blodsocker (t.ex. 

Stroke). 

33

Akuta mediciner 

Många patienter med sjukdomar som snabbt kan bli akuta, har medicin hemma för att 

behandla dessa. Det kan vara bra att känna till dessa mediciner och dess verkan. Som 

räddningstjänstpersonal kan man aldrig ordineras att ge några läkemedel eller ge 

läkemedel på eget initiativ. Man har dock rätt att hämta mediciner ur ett medicinskåp om 

patienten ber om detta och att trycka ut mediciner ur en förpackning om patienten 

behöver hjälp med det. 

Om patienten tagit eller tar några mediciner för att behandla det akuta tillståndet de 

hamnat i så dokumenteras detta i IVPA-journalen. 

• Medicinens namn och styrka 

• Mängd/dos som är tagen 

• Ungefärlig tidpunkt 

• Om patienten tagit flera doser 

Ring alltid ambulansen vid funderingar. 

Nitropreparat 

Nitropreparat tas för att kupera kärlkrampsanfall. Effekten kommer av att blodkärlen i 

kroppen vidgas. Denna kärlvidgning får till följd att mindre blod belastar hjärtat, med följd 

att hjärtats syrebehov minskar. Denna vidgning av blodkärlen kan medföra att blodtrycket 

sänks snabbt. Om patienten har lågt blodtryck och tar nitropreparat kan detta innebära 

en risk att patienten svimmar. Patienten bör därför helst ta sitt nitropreparat sittande i 

hjärtläge. 

Nitromex 0,25 mg eller 0,5 mg och Nitroglycerin 0,25 mg eller 0,5 mg är nitropreparat 

som läggs under tungan och har snabb effekt (inom 1-2 min). Effekten kvarstår i 10–30 

minuter. 

Nitrolingual 0,4 mg och Glytrin 0,4 mg är nitropreparat som sprayas under tungan. 

Effekterna är om möjligt ännu snabbare än ovanstående och effekten kvarstår ungefär 

lika länge. 

Suscard 2,5 mg och 5 mg är ett nitropreparat som stoppas under överläppen. Den tar lite 

längre tid att få effekt av men i gengäld kvarstår effekten i ungefär 4 - 5 timmar. 

Adrenalin 

Patienter som har Adrenalin i hemmet har en känd överkänslighet mot t.ex. jordnötter 

eller getingstick. Dessa patienter har alltså tidigare reagerat kraftigt/fått en anafylaktisk 

reaktion och därför fått adrenalin utskrivet att ta i samband med en ny reaktion. 

Adrenalin ökar hjärtats puls, ökar hjärtats pumpförmåga, höjer blodtrycket samt verkar 

avsvällande i luftrören. Adrenalin ”gasar på” kroppen, vilket kan upplevas mycket 

obehagligt. Det kan därför vara bra att förklara vad som kommer att hända i kroppen när 

man ger adrenalin. Adrenalin kan ge huvudvärk, yrsel, skakningar, blekhet, 

kallsvettningar, illamående och kräkningar. 

34

EpiPen eller EpiPen jr och ApaPen eller ApaPen jr är Adrenalin i färdiga sprutor, s.k. 

autoinjektorer. Dessa ges i låret. När man trycker autoinjektorn mot låret skjuts nålen in 

och adrenalinet injiceras. Sprutan kastas efter användning. Effekten kommer inom någon 

minut. Om patienten tagit EpiPen men inte förbättras kan hon/han ta en ny spruta. 15 

minuter ska då gå mellan första och andra sprutan. 

Betametason 

Betametason är ett kortison med snabb verkan. Kortison är kraftigt antiinflammatoriskt 

och betametason ger därför en snabb avsvullnad i t.ex. luftrör vid astmaanfall och 

anafylaktiska reaktioner. Inga kända biverkningar av betydelse finns vid behandling i 

enstaka doser. 

Betapred 0,5 mg är tabletter som löses i ett halvt glas vatten. Tabletterna behöver några 

minuter på sig för att lösas. Effekten av Betapred kommer efter ungefär 30 minuter och 

kvarstår i ungefär 2 dagar. 

Dosering 

< 10 kg 8 tabletter 

> 10 kg 12 tabletter 

Till barn: Lös tabletterna i så liten mängd vatten som möjligt, eftersom det kan vara 

svårt att motivera barnet att dricka någon större mängd av detta ”starka 

mineralvatten”. 

Terbutalin 

Terbutalin är luftrörsvidgande. Vid normal dosering är biverkningarna små, men om man 

tillfälligt ökar doserna kan man få hjärtklappning och skakningar i kroppen. 

Spray/inhalationspulver Bricanyl 0,25 mg eller 0,5 mg/dos inandas förebyggande eller i 

samband med astmaanfall. Doseringen är individuell. Effekten av Bricanyl kommer inom 

några minuter och kvarstår upp till 6 timmar. 

Läkemedel vid kramper 

Rektiol Stesolid 5 mg eller 10 mg ges i ändtarmen. Patienter med känd epilepsi har ofta 

Stesolid hemma och många gånger har anhöriga redan hunnit ge Stesolid innan man 

kommit till patienten. Stesolid är lugnande, ångestdämpande och muskelavslappnande. 

Redan efter 10–15 minuter har man maximal effekt av Stesolid om man gett denna 

rektalt. Skulle inte kramperna upphöra efter Rektiol Stesolid kan man upprepa samma 

dos en gång till. 

Dosering 

< 12 kg 5 mg Stesolid 

> 12 kg 10 mg Stesolid 

> 70 år 5 mg Stesolid 

35

Inj. EpiPen T. Betapred 

Spray Nitrolingual T. Nitromex T. Nitroglycerin T. Suscard 

Rektiol Stesolid Bricanyl Turbohaler 

36

Överdosering av läkemedel 

Medveten överdosering av läkemedel sker oftast då någon vill ta sitt liv eller som ett rop 

på hjälp. Vilka biverkningar en överdos ger beror på preparat och mängd som tagits. I 

handläggningen av patienten är det viktigt att veta när läkemedlet togs. Detta för att 

avgöra om t.ex. magsköljning fortfarande har någon effekt då patienten tas emot på 

sjukhuset. Lita aldrig helt på uppgifter som patienten uppger. 

Vid läkemedelsförgiftning ska man om möjligt ta reda på 

• Namn och styrka på läkemedlet som tagits 

• Mängd/antal av läkemedlet som tagits 

• När läkemedlet/läkemedlen togs 

• Visa upp tomma kartonger och tablettkartor för ambulanspersonalen 

Symtom 

Symtomen skiftar mycket beroende på läkemedlet men många patienter blir 

• Medvetandepåverkade eller medvetslösa 

• Trötta och tröga 

• Illamående och kräks 

• Har oregelbunden puls 

Undersökningar 

• Upprepade medvetandekontroller 




• Anamnes 

Behandling 





37

Överdosering av narkotika 

Opiater: Heroin, Rökheroin, Morfin, Ketogan, Dexofen, mm 

Opiater tas som injektion, tabletter eller röks. Även svaga tabletter som Dexofen är farliga 

vid överdosering eller vid intag tillsammans med alkohol. Den opiatpåverkade patienten 

har långsamma reflexer/rörelser och låg och släpig röst. 

Symtom vid överdoser av Opiater 

• Sänkt medvetande eller medvetslös patient 

• Ytlig/långsam andning eller andningsstopp som inträder mycket snabbt 

• Små pupiller som reagerar dåligt på ljus 

• Slappa muskler 

• Långsam puls 

Centralstimulerande droger: Amfetamin, Metaamfetamin, Ecstasy, Kokain 

Finns i alla kända former. Den som är påverkad av centralstimulerande droger kan bli 

hyperaktiv, nervös eller euforisk, pratsam, förvirrad, hämningslös och få 

koncentrationsstörningar. 

Symtom vid överdosering av Centralstimulerande droger 

• Panik, förvirring och aggressivitet 

• Svimning, kramper 

• Stora pupiller som reagerar dåligt på ljus 

• Hårda spända muskler 

• Snabb puls 

• Ökad hjärtverksamhet med risk för hjärtstopp 

Tänk på den egna säkerheten. Många missbrukare har blodsmitta. Använd handskar. 

Låt polisen ta hand om stökiga patienter. 

Undersökningar 

• Upprepade medvetandekontroller 




• Anamnes 

Behandling 





38

Kollisionens faser 

Kollisioner 

En kollision kan delas in i 3 faser: före, under och efter kollisionen. ”Kollision” betyder 

inte nödvändigtvis fordonskollision, utan kan även vara t.ex. ett fall från hög höjd. I båda 

dessa fall förekommer ett energiutbyte mellan ett rörligt föremål och patientens vävnader 

eller mellan en patient i rörelse och ett stillastående föremål. 

Fasen före kollisionen omfattar alla händelser som föregår olyckan, t.ex. intag av alkohol 

eller droger, patientens hälsotillstånd, ålder, mm. Dessa faktorer kommer att spela stor 

roll för patientens chanser att överleva. 

Den andra fasen är själva kollisionen. 

Tredje fasen börjar så snart all energi från sammanstötningen absorberats och patienten 

är skadad. Då spelar räddningspersonalens förståelse för vad som hänt och deras 

snabbhet att misstänka olika skador en avgörande roll för hur det skall gå för patienten. 

Vid en fordonskollision är det egentligen 3 kollisioner som äger rum 

1. När fordonet kolliderar mot ett annat fordon eller föremål 

2. Den åkande kolliderar med fordonets insida eller med andra passagerare 

3. Inre organ kolliderar med varandra eller mot insidan av kroppen 

Om ett bilbälte är korrekt placerat kommer energin i kollisionen att absorberas av 

bröstkorgen och bäckenet och därigenom minska de allvarligaste skadorna. Korrekt 

använt bilbälte överför kraften i kollisionen till bältet och dess upphängningsmekanism. 

Ett bilbälte som inte sitter rätt fastspänt, kan glida upp och ge bukskador. 

Krockkuddar är konstruerade att, vid en frontalkollision, fånga upp den åkandes 

framåtrörelse. De absorberar energi långsamt genom att öka uppbromsningssträckan. 

Nackstödets uppgift är att bromsa upp huvudets bakåtrörelse och i och med detta 

minska risken för nackskador. 

Det är framför allt fordonets hastighet vid kollisionstillfället som avgör hur svårt skadad 

patienten blir. Skillnader i vikt mellan de åkande i ett fordon har förhållandevis liten 

betydelse för utfallet. Typen av kollision har betydelse för vilka skador patienten får. Även 

användande av bilbälte, hjälm (vid t.ex. MC-olycka), krockkuddar, bilmodell, mm. har 

avgörande betydelse. 

39

Inre skador 

När huvudet har slagit emot vindrutan får man räkna med att patienten har någon form 

av skallskada, inte bara de bulor, sårskador, osv. som man ser på utsidan. 

Har man slagit bröstkorgen mot ratten så har man antagligen inre skador i det område av 

bröstkorgen, som pressats ihop mot ratten: Hjärta, lungor, stora blodkärl, mm. 

De flesta organ i buken är ”löst upphängda” och vid en kollision rör sig dessa organ 

fortfarande framåt, trots att kroppen har tagit stopp. Då uppstår slitningar och blödningar 

i t.ex. mjälte, lever, tarmar eller njurar. 

Ett fall från höjd motsvarande minst tre gånger patientens längd anses allvarligt. 

Skadorna beror på hur högt fallet har varit, ytan som patienten landade på och vilken 

kroppsdel som slog i först. Om huvudet slog i först, kan man räkna med skallskada och 

skada på nacke och rygg. 

Om fötterna slog i först handlar det i första hand om skador på fötter, ben, rygg och 

nacke. 

”Den gyllene timmen” 

Traumapatienter med inre blödningar kan behöva operation för att blödningen skall 

kunna stoppas. Den tid som går mellan skadan och definitiv behandling är kritisk. Under 

denna period är blödningen okontrollerad och cirkulationen nedsatt. Detta leder till en 

otillräcklig syresättning av vävnaderna som hela kroppen tar skada av. Om man inte 

snarast får kontroll på blödningen och återställer syresättningen av vävnaden minskar 

patientens chanser att överleva kraftigt. Denna period kallas den gyllene timmen. Detta 

betyder egentligen att patienten bokstavligen måste komma till sjukhus inom en timme. 

Med tanke på långa transportsträckor och fastklämda patienter är det viktiga att skynda, 

men på ett säkert sätt för att öka patientens chanser att överleva. 

40

Andning 

Andning och blodcirkulation 

Efter att ha säkrat olycksplatsen skall man snabbt kontrollera att patienten har fri luftväg 

och att det inte finns risk att den täpps till. Om patienten har ofri luftväg skall detta 

åtgärdas omedelbart. Andas inte patienten, trots fri luftväg, så måste han/hon snabbt ur 

bilen, även om det finns risk att andra skador förvärras. Lägg patienten på rygg och 

påbörja konstgjord andning. 

När man skapar fri luftväg måste man komma ihåg att det finns risk att halsryggen är 

skadad. Sätt nackkrage vid minsta misstanke på nackskada. Är patienten vaken och 

andas kan hon ha intagit en ställning som underlättar andningen. Se till att åtgärder med 

stabilisering inte förhindrar detta. 

Syrebrist orsakas av otillräcklig ventilation av lungorna och leder till bristande 

syresättning av patientens vävnader. Om patienten andas, försök bestämma andetagens 

hastighet och djup för att avgöra om tillräckligt mycket luft når ner i lungorna. 

Andningsfrekvens 

< 12 andetag/min = långsam 

12 - 20 andetag/min = normalt för vuxen patient 

20 - 30 andetag/min = ökad–snabb 

> 30 andetag/min = abnormt snabb 

Om patienten har andningsfrekvens > 30/minut måste man ta reda på vad den höga 

andningsfrekvensen beror på. Är det problem med syresättningen (andningen) eller 

transporten av de röda blodkropparna (blodcirkulationen)? 

Vid en olycka kommer tillslag av stresshormoner in i bilden. Många kommer därför att ha 

en hög andningsfrekvens trots att det inte föreligger några problem med syresättningen. 

Puls 

Kontrollera om patienten har puls. Om ingen puls, måste patienten snabbt ut ur bilen. 

Lägg patienten på rygg på marken. Gör ny kontroll av andning och puls. Om ingen puls, 

starta hjärtlungräddning. Koppla upp defibrillator. 

Om patienten återfår andning och puls: Sätt nackkrage och lägg patienten i stabilt 

sidoläge. 

Har patienten puls: Bestäm frekvens. Kontrollera om pulsen känns vid handleden. Är 

pulsen kraftig eller svag? 

41

Blodcirkulation 

Cirkulationssvikt är lika livshotande som sviktande andning. Syresatt blod som inte 

levereras till vävnaden kommer inte patienten tillgodo. Att pulsen inte känns vid 

handleden är ett sent tecken på dålig cirkulation hos en kritiskt skadad patient. 

Huden 

En snabb kontroll av blodets 

återfyllnadstid ut i vävnaden får 

man genom att trycka på en 

nagelbädd eller på den köttiga 

delen av handflatan på lillfingersidan. 

Man mäter hur snabbt 

blodet återvänder ut i vävnaden. 

Om återfyllnadstiden överstiger 2 

sekunder kan det vara ett tecken 

på att cirkulationen till t.ex. 

huden, händer och fötter inte är 

tillräcklig. Men resultatet påverkas 

också av hög ålder, låg 

omgivningstemperatur, 

läkemedel, mm. 

Hudfärg 

Huden skiftar i färg beroende på genomblödningen. Huden berättar därför mycket om 

patientens tillstånd. 

• Skär: Genomblödningen av huden är tillräcklig och blodet syresatt 

• Blåaktig: Otillräcklig syresättning även om cirkulationen kan vara tillräcklig 

• Vitblek: Dålig genomblödning 

• Kylig hud: Nedsatt cirkulation eller låg omgivningstemperatur 

• Torr hud: Bra cirkulation 

• Fuktig hud: Nedsatt cirkulation och chock 

42 

Kontroll av blodets återfyllnadstid

Blödning 

Snabb kontroll över blodförlust är ett av de viktigaste målen vid behandling av 

traumapatienter. Detta gäller både inre och yttre blödningar. Pågående synlig blödning 

måste stoppas. Större blödningar stoppas bäst genom direkt tryck på det blödande 

stället. Små blödningar läggs enbart om så rent som möjligt. Inre blödningar som är 

allvarliga måste stoppas inne på en operationssal. 

Symtom vid blodförlust hos vuxna 

Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 

Blodförlust, ml < 750 750-1500 1500-2000 >2000 

Blodförlust % < 15 15-30 30-40 >40 

Puls 100 >120 >140 

Blodtryck Normalt Sänkt Sänkt Sänkt 

Kapillär åter- Normal För- För- För- 

fyllnad sämrad sämrad sämrad 

Andnings- 

frekvens 14-20 20-30 30-40 >35 

Medvetande Normal Orolig Orolig, Förvirrad, 

förvirrad slö, medvetslös 

Arteriell blödning = pulserande/sprutande ljusröd blödning 

Venös blödning = rinnande mörkröd blödning 

Undersökning 





• Anamnes 

• Bedömning av blodförlust 

Behandling 

• Tryckförband på större blödningar. Kontrollera distalstatus nedanför 

tryckförbandet 

• Skadad kroppsdel i högläge för att minska blödningen 

• Utstickande föremål, t.ex. kniv kvarlämnas 



• Om patientens ben höjs ca 30 cm ovanför hjärtats nivå, får man en omfördelning 

av blod från benen till kroppens centrala organ. Denna blodmängd motsvarar ca. 

en tredjedel av patientens blodvolym 

43

När blodvolymen akut minskas med hälften eller mer, reduceras genomblödningen av 

hjärnan så mycket att patienten förlorar medvetandet. Omvänt kan man förutsätta att en 

skadad som är vid medvetande har förlorat mindre än halva sin blodmängd. Äldre 

personer tål blodförlust sämre än yngre. Om man inte känner pulsar vid handleden kan 

det betyda att patienten förlorat stora mängder blod. 

Förbandstyper 

Använd alltid handskar vid kontakt med patienten. 

Skyddsförband: Används till venösa 

blödningar, skrubbsår, brännskador 

och andra öppna sår som inte blöder 

pulserande. Tvätta såret med tvål och 

vatten om det är möjligt. Lägg rena 

kompresser närmast såret och linda 

om med gasbinda/elastabinda alt. 

tejpa kompresserna på plats. Blöder 

det igenom skyddsförbandet kan man 

byta ut kompresserna och prova linda 

lite hårdare alt. bygga på 

skyddsförbandet med fler kompresser 

och en ny gasbinda. Använd gärna en 

handduk för att torka bort blod när det 

blöder mycket. Det blir då lättare att se 

var blödningen är lokaliserad. 

Tryckförband: Används till arteriella 

blödningar. Håll om möjligt den 

skadade kroppsdelen i högläge. 

Komprimera den blödande artären 

med fingrarna. Skapa tryck genom att 

lägga en gasbinda, några ihoprullade 

kompresser eller ett snabbförband 

(Första Hjälpen Förband) mot artären. 

Fäst med tejp eller 

gasbinda/elastabinda under 

kompression. Öka trycket om det 

fortsätter att blöda. Kontrollera alltid 

distalstatus då tryckförband används. 

Vid arteriella blödningar på skalpen 

kan det vara svårt att lägga förband. 

Håll kvar tryck med fingrarna om 

omläggning misslyckas. 

44 

Skyddsförband 

Tryckförband med högläge

Avsnörande förband: Får inte ses som något alternativ till tryckförband. Avsnörande 

förband kan leda till ökad blödning. Vid okontrollerbara blödningar efter amputation av 

kroppsdel kan avsnörande förband vara ett alternativ men först efter att tryckförband 

provats utan framgång. Efter avsnörning, lägg nytt tryckförband och släpp upp 

avsnörningen. 

Knivhugg och stakningsskador 

Knivhugg kan ha ett litet ingångshål, medan skadorna kan vara betydligt 

mer omfattande invändigt. Lämna kniven om den sitter kvar. Med stakningsskador 

menas att ett trubbigt föremål spetsat patienten. Dessa trubbiga föremål kan också sitta 

kvar i kroppen. Ibland tvingas man kapa föremålet för att kunna fixera. Fixera 

kniven/föremålet genom att linda en handduk runt. Handduken får sedan utgöra stöd 

mot kroppen. Ta flera långa tejpbitar (50cm) och fixera handduken och föremålet mot 

kroppen utan att förändra läget på föremålet. Föremålet/kniven ska lämnas kvar av den 

anledningen att det i sig kanske komprimerar ett blodkärl och att en blödning skulle 

uppstå när man avlägsnar föremålet. Bättre att detta sker inne på sjukhus där man har 

möjlighet till operation. 

45

Chock 

Med chock menas att den cirkulerande blodmängden är för liten i förhållande till 

kärlsystemets volym. 

Blodcirkulationen består av en pump (hjärtat), en behållare (kärlsystemet) och 

cirkulerande vätska (blod). Nedsatt funktion hos någon av dessa tre komponenter leder 

till minskad eller upphörd transport av syrerikt blod till vävnaderna även om andningen är 

bra. 

För att hjärtat skall arbeta effektivt måste det finnas tillräckligt med blod och blodtrycket 

måste vara tillräckligt högt så att blodet kan flöda in i hjärtat. 

Blodkärlen leder blodet till olika organ och celler i kroppen. Volymen på blodkärlen 

regleras av muskler i kärlväggarna. Dessa muskler svarar på impulser från hjärnan och 

hormoner. Musklerna ger antingen upphov till en avslappning eller sammandragning av 

blodkärlen och ändrar därmed storleken på kärlbehållaren. 

Blodvolymen måste vara densamma som den aktuella volymen på kärlsystemet för att 

det skall fyllas tillräckligt. Varje skillnad i storlek på kärlsystemet jämfört med mängden 

blod i systemet, påverkar blodflödet antingen i positiv eller negativ riktning. 

Direkt kroppen börjar förlora blod startar uppkomsten av chock. Kroppen kan 

kompensera den otillräckliga blodvolymen under lång tid. Blodet omfördelas till viktiga 

organ, som hjärta, hjärna och lungor. Detta åstadkommer kroppen genom att dra ihop 

blodkärlen i bl.a. armar och ben så att flödet dit minskar. 

Då cirkulationen försämras blir huden sämre genomblödd. Patienten blir askgrå och 

hudtemperaturen sjunker. Därav den klassiska bilden av den bleka, kallsvettiga 

patienten i chock. Handledspulsarna försvinner och blodets återfyllnadstid försämras. 

Hjärnans funktion är ett viktigt och mätbart tecken på chock. En våldsam och orolig 

patient eller en med sänkt medvetande får antas ha dåligt syresatt och dåligt 

genomblödd hjärna tills annan orsak är fastställd. Vid trauma ser man ofta en 

kombination av blodförlust, smärta och psykiska orsaker till att patienten hamnat i chock. 

Olika typer av chock vid trauma 

Psykogen chock 

Beror inte på att mängden blod minskats utan att kärlsystemet vidgats. Svimning och 

smärta utlöser psykogen chock. 

Spinal chock 

Om ryggmärgen skadas kommer inga impulser från hjärnan fram till kärlsystemet som 

svarar med att vidgas. Blodvolymen blir då för liten i förhållande till kärlsystemets volym. 

Detta tillstånd är övergående och försvinner efter något dygn. 

46

Hypovolem chock 

Mängden blod är för liten. Blodförlust vid blödning eller vätskeförlust vid t.ex. brännskada 

leder till hypovolem chock. 

Symtom Psykogen Spinal Hypovolem 

Hudtemperatur kall, fuktig varm, torr kall, fuktig 

Hudfärg blek skär blek, cyanotisk 

Blodtryck lågt lågt lågt 

Medvetandenivå sänkt vaken, klar sänkt 

Kapillär- 

återfyllnad långsam normal långsam 

Puls långsam, långsam, snabb, 

trådfin kraftig trådfin 

Undersökning 





• Anamnes 

• Hudfärg 

- Blek? 

- Marmorerad? 

- Cyanotisk? 

• Hudtemperatur 

- Kall eller varm? 

- Blodets återfyllnadstid? 

Behandling 

Att förebygga chock är att säkra transporten av blod till kroppens vävnader och att blodet 

som transporteras är tillräckligt syresatt. 


• Om patienten inte andas eller andas otillräckligt påbörjas konstgjord andning 

• Nackkrage 

• Höjd fotända minst 30 cm ovanför hjärtat för att omfördela blod till viktigare organ 

• Stabilt sidoläge med höjd fotända hos medvetslös patient 

• Vila, värme, varsamhet 

- Varma filtar 

- Plastskynken/sopsäckar för att förhindra värmeförlust 

- Flytta patienten inomhus, om det går 

- Ta av blöta kläder när man kommit inomhus 

• Lindra smärta 

- Fixera frakturer 

- Försiktighet vid förflyttning 

Det är lätt att kyla ner en patient men det är svårt att värma upp patienten igen! 

47 

Chockläge

Skadediagnostik 

Vid undersökning av patienten följer man A, B, C, D, E. Hos traumapatienten följer man 

undersökningsrutinerna på samma sätt som hos övriga patienter. Man är dock tvungen 

att söka mera aktivt efter skador för att inte missa någon allvarlig skada hos 

traumapatienten. Därför får punkten E större betydelse hos dessa. 

E står för Exponera. Det är omöjligt att se genom kläderna när man undersöker en 

patient. Patienten måste vid något tillfälle under genomgången kläs av för att undersökas 

och detta moment kan vara avgörande när det gäller att hitta skador hos 

traumapatienten. E står även för att skydda patienten mot omgivningen. Med det 

menas att patientens ska undsättas från fara och skyddas från t.ex. avkylning. Detta står 

i strid med varandra i vårt klimat. Sunt förnuft måste råda i de aktuella fallen. Kanske är 

det bättre att inte exponera patienten förrän i ambulansen. 

Tidigare kallades detta för skadediagnostik. Efter att man gjort den kliniska 

undersökningen från A-D görs en genomgång av hela kroppen. Man startar från huvudet 

och känner igenom kroppen hela vägen ner till tårna. 

Observationer vid skadediagnostik 

Lyssna istället för att bara höra 

Känna istället för att bara röra vid 

Se istället för att bara titta 

Anamnes 

• Lyssna till patienten 

• Fråga vad som har hänt? 

• Fråga var patienten har ont? 

• Berätta hela tiden vad du gör 

Palpation (Att trycka lätt och känna efter skador kallas för att palpera) 

• Använd handskar 

• Känn efter svullnader, ömhet, spända muskler och blod 

• Fråga om patienten har ont när man palperar 

• Tryck lätt på stället där man misstänker att patienten är skadad för att hitta ett 

mer exakt läge av skadan 

• Var observant på patientens reaktioner och ansiktsuttryck 

Inspektion 

• Se efter blod 

• Svullnader 

• Felställningar 

• Blåmärken 

48

Börja skadediagnostiken från huvudet och arbeta mot fötterna 

Huvud 

• Sök efter blödningar, blåmärken, frakturer och svullnader 

• Kommer det blod ur näsa, mun eller öron? 

Bröstkorg 

Buk 

• Sök efter blödningar, blåmärken, frakturer och svullnader 

• Be patienten djupandas – får patienten ont? 

• Palpera bröstkorgen. Har patienten någon ömhet i bröstkorgen t.ex. efter 

säkerhetsbältet? 

• Sök efter blödningar och blåmärken 

• Palpera buken. Ömhet? Är buken spänd? 

. 

Rygg 

• Sök efter blödningar, blåmärken, svullnader och felställningar 

• Palpera så stor del av ryggen som möjligt utan att patienten flyttas. Ömhet? 

Bäcken 

• Sök efter svullnader och blåmärken 

• Palpera och tryck försiktigt över bäckenet. Ömhet? 

Ben och armar 

• Sök efter blödningar, svullnader, blåmärken och felställningar 

• Palpera ben och armar. Ömhet? 

• Undersök distalstatus 

Evakuering av patient från bil 

En fråga som är svår att besvara är när man ska plocka ut patienten ur bilen. Ska man 

alltid vänta på ambulans eller ska man ta egna initiativ? Generellt kan man säga att ju 

mer patienten är skadad desto mer bråttom är det. För att skydda från farligt läge kan 

man också tvingas till snabb evakuering t.ex. vid brand eller kraftig kyla. 

Man sparar mycket tid om räddningstjänsten redan evakuerat patienten ur bilen när 

ambulansen anländer. Man har även större möjlighet att göra bra åtgärder med 

patienten utanför bilen. Säkerheten för patienten måste dock alltid komma i första hand. 

Väljer man att låta patienten sitta kvar i bilen kan man förbereda evakueringen genom att 

ta fram ryggbräda, klippa säkerhetsbälte, sparklådor och lyfta bort taket innan 

ambulansen anlänt om detta är nödvändigt. Påbörja behandlingen av patienten i bilen. 

49

Skallskador 

Vid trauma tar ofta huvudet upp en stor del av energin. När en trafikolycka inträffar kan 

huvudet slå i framrutan eller sidostolpen. Vid dyk- och fallolyckor landar man ofta på 

skallen. Skalpen, ansiktet och skallbenet tar upp den mesta energin. Skalpen kan blöda 

mycket och kan även slitas loss. Pulsåderblödningar är inte ovanliga från skalpen. 

Ansiktet kan skadas och frakturer och/eller blödningar kan uppstå. 

Frakturer på skallbenet kan också inträffa. Huvudskador som man kan se är ofta inte 

dödliga men ger en fingervisning på att huvudet är utsatt för kraftigt våld och att det är 

möjligt att patienten har allvarligare inre skador. Vid frakturer på skallbenet kan 

benfragment lossna och orsaka skador på hjärnan. 

Skador kan även uppstå utan någon fraktur på skallbenet. Hjärnan kastas runt inne i 

skallen och detta kan orsaka hjärnskakning, eller att ett blodkärl brister med en 

hjärnblödning som följd. Vid kraftigt våld mot huvudet drabbas patienten av 

medvetslöshet. Denna medvetslöshet kan vara tillfällig vid t.ex. hjärnskakning eller 

långvarig/permanent vid massiva skador. 

Inre blödningar 

Blödningar som uppstår inne i skallen är allvarliga eftersom skallbenet hos en vuxen inte 

kan expandera. Hos små barn kan skallbenet expandera till en viss gräns. En blödning 

leder till en s.k. intrakraniell tryckstegring. Hjärnan trycks successivt ned mot förlängda 

märgen och påverkar dess funktion. Vakenhet och andning är förlängda märgens 

viktigaste funktioner. 

Blödningar innanför skallbenet kan snabbt och dramatiskt förändra en vaken patientens 

tillstånd. Vid vissa typer av skallskador förlorar patienten medvetandet en stund och 

kvicknar sedan till för att sedan återigen förlora medvetandet. Detta kallas fritt intervall 

och patienten behöver snabbt komma till operation för att överleva. 

Symtom på inre blödningar: 

• Medvetslöshet eller långsam tankeförmåga 

• Olikstora pupiller 

• Långsam puls och andning 

• Andningsstopp 

• Förlamning 

• Kramper 

• Fritt intervall 

Patienten kan ha ett eller flera av dessa symtom 

Hjärnskakning (commotio) 

I samband med hjärnskakning har patienten en kortare medvetandeförlust. Han kan 

sedan se vaken ut och svara adekvat på frågor utan att själv minnas detta efteråt. Vanligt 

för patienten med hjärnskakning är att han upprepar samma fråga om och om igen. 

Patienten är ofta gråtmild och upplever många gånger situationen som hotande. 

50

Patienten kan även bli medvetslös. Detta avgörs av hur kraftig hjärnskakningen är. En 

hjärnskakning leder alltid till en minnesförlust från några sekunder upp till flera timmar. 

Vid en hjärnskakning har oftast inte hjärnan kommit till skada och patienten blir 

återställd inom några dagar. 

Symtom på hjärnskakning 

• Patienten vaknar upp spontant och har full känsel och rörlighet i hela kroppen 

• Övergående huvudvärk, illamående, kräkningar 

• Minnesförlust, övergående förvirring 

En hjärnskakning är ofta omöjlig att skilja från en allvarligare skallskada i ett tidigt skede. 

Kom även ihåg att patienten kan ha nackskador. 

Undersökning 





• Anamnes 

• Kontroll av pupillstorlek 

• Sök efter sårskador/frakturer på skallen. Kontrollera om det blöder ur öron eller 

näsa 

Behandling 

• Skapa och upprätthåll fri luftväg. 

Nackkrage till alla patienter 


• Återkommande medvetandekontroller 

• Flyttning av patient sker med stor 

varsamhet 

• Om det är möjligt bör den skadade ligga 

med höjd huvudända 

• Patient utan kännbara handledspulsar 

men med egen andning läggs i chockläge 

• Förband på sårskador 



Cirkulationen till hjärnan måste alltid upprätthållas. Om handledspulsar kan kännas 

placeras patienten med höjd huvudända för att blödningen i skallen ska utvecklas 

långsammare. Detta är samma princip som att placera en blödande kroppsdel i högläge. 

Kan man inte känna handledspulsar är även cirkulationen till hjärnan nedsatt och 

chockförebyggande åtgärder vidtas. 

51 

Höjd huvudända

Nack- rygg- och bäckenskador 

Vid nack- och ryggskador avser man skador på nack- och ryggkotor samt ryggmärgen. 

Ryggmärgen löper i en skyddad kanal genom nack- och ryggkotorna. Våld mot nacken 

eller ryggen kan innebära att kotor spricker, krossas eller förskjuts. Ryggmärgen kan då 

skadas eller skäras av. Hur stora symtom man får av en ryggmärgsskada beror på var i 

ryggen skadan skett. Ju närmare huvudet ryggmärgsskadan sitter desto större del av 

kroppen drabbas. 

Ryggmärgsskador i nacken kan leda till att andningsmuskulaturen förlamas och 

patienten avlider p.g.a. andningsstopp. En skada långt ner i ryggmärgen kan leda till att 

benen förlamas medan armarna fungerar som vanligt. Ryggmärgen behöver inte alltid 

skäras av helt utan kan även skadas delvis. Symtom som domningar och stickningar från 

armar och ben är då inte ovanliga. Rörelseförmågan kan dock vara oförändrad. 

Nack- och ryggkotor kan skadas utan att patienten får några symtom. Muskler runt 

kotorna ger en viss stabilitet även om kotorna är krossade. Man räknar med att 10 % av 

alla patienter med kotfrakturer inte har några symtom alls och att 20 % av alla 

nackskador inte upptäcks förrän på sjukhus. Alla patienter, och i synnerhet 

medvetslösa, ska behandlas som nack- och ryggskadade tills motsatsen är bevisad. 

Speciellt känsliga för våld är kotorna i nacken. Dessa är bräckligare än ryggkotorna och 

håller upp huvudet som är förhållandevis tungt. Huvudet fungerar även som en hävstång. 

Bäckenskador ses vid trafikolyckor och 

vid fallolyckor. I bäckenet finns många 

stora blodkärl som kan skadas i samband 

med en bäckenfraktur. Bäckenet rymmer 

stora mängder blod och en blödning syns 

inte från utsidan. Patienten kan snabbt 

förlora stora mängder blod med chock 

som följd. Bäckenets stabilitet kan kontrolleras 

genom att man trycker på höftbenskammarna 

från sidorna. Tryck ej för 

hårt. Patientens smärtreaktion räcker som 

upplysning för att man ska misstänka en 

fraktur. 

Symtom 

• Smärta, ömhet eller svullnad över nacke och ryggrad 

• Smärta över bäckenet 

• Rörelseutlöst smärta från nacke, rygg och bäcken 

• Stickningar och domningar i armar och ben 

• Känselbortfall 

• Förlamning 

52 

Stabilitetskontroll av bäcken

Undersökning 





• Anamnes 

• Sök aktivt efter fynd/symtom som kan tyda på nack- rygg- eller bäckenskada 

Behandling 

• Skapa fri luftväg och fixera med nackkrage 

• För att skapa fri luftväg tar man i den skadades huvud med bägge händerna och 

drar i längdriktningen 

• Under fortsatt drag lyfts huvudet till ett lätt bakåtböjt läge 

• Håll kvar huvudet under fortsatt drag medan en annan hjälpare sätter nackkrage 

• Nackkrage räknas inte som fullgod fixering av nacken. Håll kvar draget med bägge 

händerna tills patienten är stabiliserad i spineboard eller vacuummadrass 

• Till synes oskadade patienter ska också ha nackkrage 


• Försiktighet vid förflyttning. Använd ryggbräda 


Ryggbräda Nackkrage 

53

Medvetslös i sittande läge 

Vanligt förekommande vid trafikolyckor. På grund av medvetslöshet kan patienten bli 

hängande i bilbältet med hakan sänkt mot bröstkorgen och med ofria luftvägar som följd. 

• För att försöka skapa fri luftväg tar man i den skadades huvud med bägge 

händerna och drar i längdriktningen 

• Under fortsatt drag lyfts huvudet till ett lätt bakåtböjt läge 

• Sätt på nackkrage under fortsatt drag 

• Nackkrage räknas inte som fullgod fixering av nacken. Håll kvar draget med bägge 

händerna tills patienten är stabiliserad i spineboard eller vacuummadrass 

Att gå till väga på detta sätt innebär i princip att riskerna att förvärra en nackskada 

minimerats. Huvudet måste däremot hållas kvar i detta läge. Att låta huvudet falla 

tillbaka till utgångsläget kan vara direkt livshotande. 

Om andningen inte kommer igång trots fri luftväg måste patienten lyftas ut ur bilen och 

konstgjord andning påbörjas, även om det finns risk att andra skador förvärras. 

Vid stor skadesituation kan man med hjälp av en elastisk binda eller med tejp fixera 

huvudet i rätt läge mot bilens nackstöd. 

Medvetslös i sittande läge Drag i längdriktningen Nackkrage. Fortsatt drag tills 

patienten är stabiliserad 

54

Thoraxskador 

Med thoraxskador menas bröstkorgsskador. Ungefär 25 % av alla patienter i trafikolyckor 

har thoraxskador. När bröstkorgen utsätts för våld tar i första hand hud och muskulatur 

upp energin. Sårskador och kontusioner (svullnader och blåmärken) uppstår när 

bröstkorgen träffar t.ex. säkerhetsbältet. Dessa skador ger smärta, särskilt vid 

andningsrörelser, men påverkar inte patientens förmåga att andas nämnvärt. Alla med 

smärta och/eller synliga tecken på våld förmodas ha inre skador. 

Revbenen skyddar inre organ som lungor, aorta och hjärta. När bröstkorgen tar emot 

energin kan revbenen spricka eller fraktureras. Revbenen kan då skada dessa 

underliggande organ med blödningar som följd. Revbensfrakturer som sitter lågt i 

bröstkorgen kan även skada bukorgan som lever och mjälte. En okomplicerad 

revbensfraktur ger sällan ytterligare symtom än kraftig smärta vid djupandning och ömhet 

över frakturområdet. 

Vid en tvär inbromsning kommer även de inre organen att krocka mot bröstkorgens 

insida. Hjärtat och aorta kan skadas. De luftfyllda lungorna kan punkteras. Effekten blir 

som när man slår på en luftfylld papperspåse. 

Om flera revben brutits och varje revben är brutet på flera ställen får man en instabil 

bröstkorg vilket alltid leder till en försämrad andningsförmåga. Ofta förlorar lungan på 

den skadade sidan funktionen och faller ihop. Detta beror på att lungan är punkterad och 

att blod eller luft i lungsäcken trycker ihop lungan. 

Andningsfunktionen hos en frisk människa kan försämras med 55 % innan den blir 

livshotande. Med skador på bara den ena sidan av bröstkorgen klarar därför patienten 

att upprätthålla en tillräcklig andning. Vid skador på ena sidan kan man se osymmetrisk 

bröstkorg och osymmetriska andningsrörelser. 

Efter ett tag kan den skadade sidan även påverka den friska sidan. Den skadade lungan 

kan förskjutas över mot den friska lungan, som då får mindre utrymme att fungera som 

vanligt, med försämrad andning som följd. Om detta tillstånd fortskrider kan patienten 

även drabbas av hjärtstopp till följd av att viktiga blodkärl i bröstkorgen komprimeras och 

blodflödet till hjärtat upphävs. 

Symtom 

• Blåmärken, sår, svullnad 

• Osymmetrisk bröstkorg 

• Osymmetriska andningsrörelser 

• Lufthunger, ångest, oro 

• Cyanotisk hud, läppar, naglar 

• Överfyllda blodådror på halsen 

• Sänkt medvetande 

• Ytlig andning och/eller oregelbunden andning 

• Bukandning 

• Konstiga andningsljud som snarkande, rosslig och sörplande andning 

• Smärta vid andning och vid beröring av det skadade området 

55

Undersökning 





• Anamnes 

• Sök aktivt efter fynd/symtom som kan tyda på thoraxskador 

Behandling 

• Skapa och upprätthåll fri luftväg. Stabilisera med nackkrage 



• Stabilt sidoläge med den skadade sidan nedåt hos medvetslös patient 

• Låt vaken patient själv inta den position som känns bäst 

• Täck sår och öppna bröstkorgsskador med luftgenomsläppligt förband eller 

kompress 

• Om lufttätt förband används så tejpa endast fast tre av förbandets sidor över 

skadan. På så sätt kan luft från lungan passera ut men inte in 

• Instabil bröstkorg kan tejpas utvändigt med bred tejp för att fixeras. Tejpa över 

den instabila delen med flera tejpremsor. Undvik att tejpa för stort område då 

andningsrörelsen kan försvåras av detta 



Tänk på att patienter med thoraxskador även kan ha skador på nacke och rygg. 

Förbjudet att lägga förband runt bröstkorgen vid bröstkorgsskador då detta förhindrar 

de normala andningsrörelserna. 

Tejpning av instabil bröstkorg 

56

Bukskador 

Bukens organ består av tarmar, lever, bukspottskörtel, njurar, mjälte, urinblåsa, 

magsäck, diafragma samt hos kvinnor även livmoder och äggstockar. Vid trubbigt våld 

mot buken kan organen i buken skadas. Flera av bukorganen är ihåliga och kan därför 

spricka då de utsätts för våld. Det får till följd att stora blödningar kan uppstå. Bukens 

organ är inte fixerade på samma sätt som övriga organ i kroppen utan sitter ofta bara löst 

upphängda av ligament (senor). Vid en kraftig inbromsning fortsätter bukens organ 

framåt vilket kan få till följd att ligamenten skär av organen eller skadar dessa delvis, 

med kraftig blödning som följd. Buken har dessutom ett stort blodkärlssystem som lätt 

kan skadas när det utsätts för våld. 

En bukskada som inte är öppen kan vara svår att lokalisera eller ens finna. Ofta är 

symtomen diffusa och patienten kan klaga över andra smärtor än de från buken. Man 

måste alltid misstänka inre bukskador om våld förekommit mot buken. Vanligt är att 

säkerhetsbältet varit dåligt anpassat och därför tagit upp energin mot buken istället för 

mot bäckenet. En stor blånad ses då långt ner på buken. 

Brädhård buk ses ofta vid bukskador. Detta beror på att bukmuskulaturen reflexmässigt 

spänns pga. att bukväggen utsätts för retning av blod, galla, magsaft eller tarminnehåll 

som kommit ut i bukhålan. Denna retning kan även ge upphov till illamående och 

kräkning. När buken utsatts för våld kan patienten vara smärtfri. Oftast finns dock 

smärtor men dessa behöver inte avspegla skadans omfattning eller var skadan sitter. 

Bukandning saknas ofta pga. att patienten omedvetet undviker att använda diafragman 

vid andning. 

Symtom 

• Sår i bukväggen och blåmärken 

• Smärtor i buken 

• Ökad muskelspänning i buken 

• Bukandning saknas 

• Illamående och kräkning 

• Tilltagande chocksymtom pga. inre blödning 

Undersökning 





• Anamnes 

• Sök aktivt efter fynd/symtom som kan tyda på bukskador 

57

Behandlig 

• Fri luftväg. Tänk på att medvetslös patient med bukskador kan kräkas 



• Täck öppna sår och undvik att stoppa tillbaka organ som kommit ut ur bukväggen. 

Använd förband fuktade med Natriumklorid 

• Böj benen på patienten för att avlasta skadade organ. Detta avlastar även 

bukmuskulaturen och upplevs därför även smärtlindrande 

• Låt främmande föremål som sitter i buken sitta kvar. Fixera med tejp eller förband 

för att hålla stabilt 

Om patienten skulle få försämrad andning när benen böjs eller patienten läggs i 

chockläge får man återgå till planläge. 

Avlastande läge för bukmuskulaturen 

58

Frakturer på armar och ben 

Orsak till att man bryter ett ben eller en arm är alltid någon typ av våld. Trubbigt våld som 

vid fallolyckor, eller vridvåld som när man fastnar i någonting. Luxationer förekommer 

också vid trubbigt våld och vid vridvåld. Luxation betyder ”ur led”. 

Symtom 

• Smärta 

• Svullnad 

• Blåmärken 

• Eventuell felställning 

• Utstickande benpipor eller sårskada över frakturen 

Omhändertagande på skadeplats och anamnes 

• Säkra platsen 

• Vad har hänt? 

• Bedöm graden av våld (hastighet, fallhöjd, mm) samt omgivningens utseende 

• Fråga eventuella vittnen 

• Har patienten varit avsvimmad? 

Undersökning 

En patient som utsatts för kraftigt våld kan ha svårare skador än de som är synliga vid 

första anblicken. En okomplicerad fraktur bedöms inte som livshotande i en akut 

situation. Man kan därför tvingas bortse från frakturen om patienten t.ex. är medvetslös. 





Efter den första kontrollen av patienten kan man gå vidare med att inspektera själva 

skadan. 

• Hur ser det onda området ut? Svullet? Blått? 

• Är benet rakt eller felställt? 

• Är frakturen öppen (sårskada i anslutning till frakturen) eller sluten? 

Öppna frakturer kan se ut som stickskador då huden är penetrerad från insidan av den 

frakturerade benpipan. 

59

Distalstatus 

Frakturen i sig kan skada omkringliggande vävnad, blodkärl och nerver. Man vill i ett 

tidigt skede förhindra ytterligare skador genom ett säkert omhändertagande. Patienter 

med avsaknad av blodcirkulation och känsel nedanför skadan ska snabbt till sjukhus för 

återställande av cirkulation. Distalstatus avser det frakturen påverkar nedanför skadan. 

• Har patienten känsel nedanför skadan? Berör med fingrarna och fråga om de 

känner någonting 

• Kan man känna pulsen nedanför skadan? 

• Är tår eller fingrar varma? 

• Kan patienten röra fingrar och tår? Man nöjer sig om dom bara vickar lite på tårna 

eller fingrarna, eftersom det kan göra ont 

Behandling 

• Skydda patienten mot nedkylning 


• Fixera frakturen om det är möjligt 

• Använd Quicksplint till frakturer på lårben och underben 

• Använd vacuumskenor till frakturer på armar, knän och fotleder och till patienter 

som har för korta ben för Quicksplinten 

• Varsamhet vid förflyttningar. Låt patienten göra så mycket han själv kan 

• Högläge på frakturen 

• Lägg förband på öppna frakturer 

• Ge inte patienten något att äta eller dricka 

Vacuumskena Vacuumskena 

Quicksplint 

60

Orsaker 

Brännskador 

• Skållning: t.ex. kokande vatten 

• Flammskador: t.ex. öppen eld 

• Smältskador: t.ex. plast, syntet kläder 

• Elektriska skador (orsakar skador inne i kroppen) 

• Kemiska brännskador/frätskador av t.ex. syror 

Brännskador graderas efter hur allvarliga de är 

Symtom vid ytliga brännskador Grad 1 

• Endast ytterhuden är utsatt 

• Huden röd som efter solbad 

• Måttlig svullnad 

• Läker spontant efter 24-48 timmar 

Symtom vid delhudsbrännskador Grad 2 

• Huden är djupare utsatt 

• Blåsor som kommer snabbt 

• Svullnad 

• Smärta 

Symtom vid fullhudsbrännskador Grad 3 

• Huden är vit-gul eller brun-svart 

• Huden är torr 

• Inga blåsor 

• Ingen känsel i det skadade området pga. att nerverna är bortbrända 

Symtom vid elektriska brännskador 

• Alltid fullhudsbrännskador 

• Även inre organ kan vara skadade 

• Ibland väldigt beskedliga hudskador där strömmen gått in och ut 

Hur stor skadan blir beror på 

• Hur stor mängd värmeenergi som tillförts kroppen 

• Hur stor kroppsyta som utsatts för värme 

• Hur länge man utsatts för värmetillförsel 

61

Hur allvarlig skadan är beror även på var skadan sitter. Brännskador runt ansikte och 

hals är allvarliga eftersom dessa kan ge andningsbesvär. Vid brännskador i ansiktet får 

man alltid misstänka att heta gaser inandats och att dessa kan ge svullnader i 

luftvägarna med andnöd som följd. Många med brännskador har även förgiftningsskador 

av giftiga gaser som andats in. 

Undersökning 





• Anamnes 

• Hur stor yta är brännskadad? 

• Vilken grad (djup) har brännskadan? 

• Var på kroppen är brännskadan lokaliserad? 

Med 9 % -regeln får man en grov uppskattning av brännskadans utbredning. 

Behandling 

• Avbryt exponering och påbörja kylning med vatten. Tänk på nedkylningsrisken! Kyl 

brännskadan men inte patienten. En hand kan kylas med iskallt vatten under 

lång tid. Är hela kroppen brännskadad kyler man med ljummet vatten under 

kortare tid 

• Kylning bör ske med mjuk stråle eftersom man inte vill skada huden ytterligare 

• Skydda mot omgivningen. Se till att patienten inte kyls ner ytterligare efter 

avslutad kylning. Lägg på rena lakan och täcken 

• Försök under avkylningen försiktigt ta av brända kläder. Låt kläder som sitter fast 

mot huden sitta kvar 



• Lägg om öppna sår med steril kompress 

Med 9 % -regeln får man en grov uppskattning av brännskadans utbredning 

62

Nedkylning 

Om kroppen successivt förlorar mer värme än den kan alstra, drabbas man av allmän 

nedkylning. Det kan inträffa när man blir våt, utsätts för stark vind eller om man är 

skadad och tvingas sitta eller ligga stilla en längre tid. Det är alltså väta, vind och 

oförmåga att med rörelse skapa värme som leder till stora värmeförluster och allmän 

nedkylning. Man kan även drabbas av nedkylning vid plusgrader. 

Nedkylning innebär sänkning av kroppstemperaturen till < 35°C. 

Riskgrupper 

• Alkoholpåverkade (t.ex. somnar utomhus) 

• Fritidsutövare som drabbas av olyckor eller går vilse 

• Risk för nedkylning även vid ”vanliga” olyckor (t.ex. trafikolyckor – kallt underlag) 

• Äldre personer 

• Nyfödda 

• Hudskador/sjukdomar (t.ex. brännskador, psoriasis) 

Värmeförluster 

• För att alltid tillförsäkra att hjärnan har optimal temperatur så kan blodkärlen på 

huvudet inte strypa cirkulationen. Vid -10°C förlorar man 50 % av sin värme via 

huvudet. Vid - 20°C förlorar man 75 % av sin värme via huvudet 

• Är det 12°C i vattnet så har man 1-5 timmars överlevnadstid p.g.a. att vatten 

leder bort värme snabbare än luft 

Kyleffekten vid olika vindstyrkor och temperaturer 

Lugnt 5m/s 10m/s 15m/s 20m/s 

0 -8 -15 -18 -19 

-10 -21 -30 -34 -36 

-20 -36 -44 -49 -52 

-30 -46 -59 -65 -67 

-40 -59 -74 -80 -83 

Att skydda den skadade för vinden är en mycket viktig förebyggande åtgärd för att 

förhindra nedkylning. 

Måttligt nedkyld 

35° C: Kraftig huttring, dålig motorik, försämrat omdöme, apatisk 

33° C: Avtagande huttring, händerna oanvändbara, förvirrad 

Svårt nedkyld, medvetslös 

30° C: Ingen huttring, kan inte gå, kraftigt förvirrad 

28-30° C: Svag puls och andning, risk för ventrikelflimmer 

25-27° C: Medvetslös, kan verka död 

63

Symtom 

Hjärta 

• Snabb eller långsam puls 

• Oregelbunden puls vid < 32°C 

• Hjärtstopp kan förekomma vid 27-28°C (kan utlösas vid minsta stimuli på 

kroppen) 

• < 25°C kan man få hjärtstopp spontant 

Andning 

• Ökad andningsfrekvens initialt 

• < 30°C sänkt andningsfrekvens: 5-10 andetag/minut 

Njurar 

Hud 

• Ökad urinproduktion. Patienten blir kissnödig/kissar på sig 

• Blek, kall, cyanotisk 

Undersökning 





• Anamnes med temperaturbedömning 

Behandling 

• Hela omhändertagandet av den nedkylde patienten ska ske varsamt 

• Värm alltid hela patienten och skydda mot ytterligare nedkylning 

• Om möjligt, ta in patienten i värme 

• Klipp av våta kläder och isolera den nedkylde med torra filtar. Huvud – bål – 

armar – ben – isoleras var för sig 

• Om patienten ”bara fryser”, uppmana patienten att röra på sig 

• Ge varm, söt dryck till vaken patient 


• Hjärtlungräddning ska ske med halvfart på kraftigt nedkyld patient pga. stelare 

bröstkorg och kraftigt minskat syrebehov. Koppla upp defibrillator innan start av 

HLR. Om defibrillatorn ger rådet att inte defibrillera – värm patienten istället för 

att starta HLR. Man är inte död förrän man är varm och död 

• Om patienten har sårskador, lägg om dessa ordentligt pga. att en nedkyld patient 

har förlorat förmågan att koagulera blodet. Blödningar kan ej stoppas förrän 

patienten är varm 

64

Förfrysningsskador 

Lokala kylskador 

Kylskador kan uppstå även vid plusgrader. Blåst och fuktig väderlek flerdubblar risken. 

Förfrysningsskadan uppträder när den lokala temperaturen i vävnaden närmar sig eller 

understiger vävnadens fryspunkt. Den drabbar vanligast fingrar, tår, kinder, öron och 

haka. Man får ökad förfrysningsrisk vid kontakt med kalla vätskor med låg fryspunkt (t.ex. 

bensin). Kläder som frusit fast får inte avlägsnas då detta kan skada underliggande 

vävnad. 

Ytlig förfrysningsskada 

Symtom 

• Stickande, brännande smärta som leder till känselbortfall 

• Vitblek hud 

• Hud, förskjutbar mot underliggande vävnad 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling 

• Värm och tina kylskadan så snart som möjligt innan den blir djup 


• Lossa åtsittande kläder 

• Tina patientens förfrysta kroppsdel med din egen kroppsvärme 

• Snabb förbättring om uppvärmning sker genast 

• Fortsätt uppvärmningen tills hudfärg och känsel kommit tillbaka även om det gör 

ont 

65

Djup förfrysningsskada 

Symtom 

• Känselbortfall 

• Vitblek hud 

• Hård hud, ej förskjutbar mot underliggande vävnad pga. att iskristaller har bildats i 

vävnaden 

• Skadan tinar ej inom 30 minuter, trots upptiningsförsök 

Undersökning 





• Anamnes 

Behandling 

• Syrgas 15 liter på traumamask eller 1-5 liter på grimma till patient som huttrar 


• Tag av våta kläder och isolera med torra kläder eller filtar 

• Ge varm, sötad dryck 

• Skadad arm/ben i högläge – motverkar svullnad 

• Massera inte eftersom vävnaden lätt tar skada 

66

Den som håller på att drunkna 

Drunkning 

• Kämpar för att nå ytan 

• Får period av andningsuppehåll och lugn (behaglig känsla enl. de som överlevt) 

• Blir medvetslös 

• Sväljer stora mängder vatten som följs av kräkning 

• Får agonala andetag. Patienten andas in vatten 

• Får kramper pga. syrebrist i hjärnan 

• Får hjärtstopp pga. syrebrist i hjärtat 

Behandling 

• Fria luftvägar 

• Starta hjärtlungräddning 

• Vänd på sida om det kommer upp vatten vid inblåsningar. När det slutat rinna 

vatten – fortsätt med hjärtlungräddning 

• Patienten måste vara torr innan defibrillatorn används 

• Syrgas 15 liter på traumamask till patient med egen andning 

Alla patienter som räddats från drunkningstillbud ska till sjukhus. 

Hos alla som varit < 1 timme under vatten ska alla tillgängliga resurser sättas in för att 

patienten ska överleva. Om man inte vet hur lång tid patienten har legat i vattnet – 

förutsätt då att det är < 1 timme. 

Den som drunknar i kallt vatten har större chans att överleva än den som drunknar i 

varmt vatten. Detta för att kroppen kyls ned snabbt, vilket leder till mindre skador då en 

kall kropp har betydligt lägre syrebehov. För den som hamnar i kallt vatten går 

nedkylningen mycket snabbt eftersom vatten avleder värme 25-30 gånger snabbare än 

luft. Små barn har små kroppar och kyls därför snabbare ned vilket ger större chans att 

överleva. 

Allt vatten i Sverige räknas generellt som kallt vatten. Gränsen för vad som är varmt 

eller kallt vatten går vid +21°C. 

Blöjbarn med flytväst kan drunkna pga. att blöjor blir tunga när de blir våta. 

Barn kan även drunkna i vattenfyllda diken, vattenpölar och i brunnar. 

67

Frätskador på hud 

Olyckor med farligt gods 

Frätande ämnen ger frätskador på huden. Befinner sig det frätande ämnet i gasform kan 

såväl hudskador som skador på andningsvägarna uppstå. Är det frätande ämnet i fast 

eller flytande form är skaderisken störst för hudskador. Många flytande ämnen förångas 

så att skador på andningsvägar kan uppstå. Exempel på förångande gaser är ammoniak, 

klor och svaveldioxid. 

Frätskador andningsvägar 

Frätande gasers skadeverkan beror på gasens fysikaliska egenskaper. Vattenlösligheten 

är speciellt betydelsefull. Frätande, mycket vattenlösliga gaser, löser sig snabbt i vätskan 

i ögon, näsa och hals och ger därmed upphov till starka reaktioner. Det börjar svida i 

ögon, näsa och svalg. Ögonen tåras. 

Frätande, mindre vattenlösliga gaser löser sig i mindre utsträckning i ögon, näsa och 

hals. Därmed ger de upphov till mindre tidigare reaktioner. Dessa gaser når istället 

lungorna, där de kan orsaka kemiskt lungödem med livshotande andnöd som följd. 

Många gånger kommer dessa symtom sent. 

Behandling av frätskador på hud och andningsvägar 

• Säkra platsen 

• Avbryt exponeringen 

• Avlägsna kläder 


• Fria luftvägar – försiktighet med konstgjord andning då patienten dragit ned gas i 

lungorna 

• Sanera huden - duscha med vatten 

• Informera er om ämnet den skadade har utsatts för 


Frätande vätska i ögonen 

Ögonen är särskilt känsliga för frätskador, eftersom de till stor del består av vatten. Det 

frätande ämnet kommer snabbt att sugas in på djupet, och risk för ögonskador är stor. 

Dessa skador medför stor smärta för den skadade. 

Behandling 

• Öppna ögonen, skölj med ögonspolflaskor så länge de räcker 

• Se till att den drabbade rör ögat, lyft och spola under ögonlock 

68

IVPA 00 Framsida.ai

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?