Hinrich Sachs: Kami, Khokha, Bert och Ernie - Tensta konsthall

Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv)
Tensta konsthall 10.5—30.9. 2012
Hinrich Sachs
translate
Tensta konsthall
Konica Minolta
aftonbladet.se
1

Hinrich Sachs utställning Kami, Khoka,
Bert och Ernie (världsarv) handlar om
och bygger på TV-programmet Sesame
Street. Med sändningar i mer än 140
länder är Sesame Street idag en del av
en internationell, kollektiv erfarenhet.
Utställningen fokuserar på de kulturellt
specifika Sesamkaraktärerna som sedan
den första TV-sändningen i USA 1969 har
utvecklats i över tjugo länder som en del av
licensavtal med Sesame Workshop. Bland
dem finns Kami, den första HIV-positiva
Sesamfiguren från den sydafrikanska
versionen av programmet; Zeliboba,
från den ryska versionen Ulitsa Sezam,
en snäll och fantasifull ande som bor i
en ihålig ek och Khokha, en egyptisk
tjejmupp, som längtar efter att lära sig
bodybuilding.
Nio Sesamkaraktärer från olika nationella
versioner av TV-programmet—från
Kina, Egypten, Israel, Sydafrika,
Palestina, Ryssland och andra länder—
har sammanförts på Tensta konsthall.
Det blir ett unikt möte eftersom
karaktärerna annars bara existerar i
sina respektive Sesamprogram. Utöver
de nio redan existerande karaktärerna
som ingår i Sachs internationella
översättning från ett sammanhang till ett
annat och frigörelse i den pedagogiskt
högt värderade sfär som omgärdar barnets
lek? Vad betyder de handlingarna för
populärkulturen?
Ytterligare en aspekt av Kami, Khokha,
Ernie och Bert (världsarv) utvecklas
i och med att några av karaktärerna
ges en röst. På arabiska kan vi höra
skådespelerskan Dina Al-Saleh som gör
Khokhas röst i den egyptiska versionen
Alam Simsim. Hon återberättar ett
minne ur verkliga livet men med en röst
som för publiken i Egypten är lätt att
känna igen som den fiktiva karaktären
Khokha. Samtal med två skådespelare
som för trettio år sedan lånade sitt tal åt
den dubbade svenska TV-versionen av
programmet, Lars Amble var Kermit
och Peter Harrysson var Ernie, ligger till
grund för en muntlig berättelse som ingår
i utställningen som en ljudinstallation.
Scenarier utmejslade och författade av
elever från Askebyskolan är också invävda
i berättelsen. Det är här som det svenska
sammanhangets specifika minnen,
fantasier och betydelser sätts i rörelse.
Den svenska versionen visades på SVT
1979–1983.
hybridmupp-ensemble skapas en ny
Stockholmskaraktär. Den har tagits fram
utifrån teckningar och berättelser skapade
av barn på Askebyskolan i Rinkeby. Under
perioden september 2011 till april 2012
har Tensta konsthalls förmedlare, Emily
Fahlén, kostymdesignern Sara Forsberg
och ett antal lärare från Askebyskolan haft
workshops med barnen. Dessa workshops
har kretsat kring Sesame Street och har
omfattat en mängd olika aktiviteter—att
förbättra sina kunskaper i engelska, att
förstå vad en karaktär består av, att skapa
och sy dockor och att skriva en raplåt
som baseras på karaktärer uppfunna av
barnen.
Sesamdockorna visas i en teaterliknande
scenografi, mot bakgrund av ett
handmålat Stockholmspanorama.
Utställningsrummet förvandlas på
så vis till en gigantisk installation,
där scenografin hjälper till att ställa
frågor kring vår tids berättande
och hur barnkultur representeras
i populärkulturens medier. På ett
generellt plan undersöker projektet
barnprogrammets ideologiska makt som
en vara som kan köpas och säljas. Vilken
roll har imitation, tolkning, kulturell
Ursprungligen ville Sesame Streets
producenter utnyttja TV-tittandets
beroendeframkallande effekter för goda
syften—till exempel för att förbereda
barn för skolstarten—genom att blanda
pedagogiska inslag med drag lånade
från TV-programmens mer typiska
underhållningsvärld. Genom sin
uttrycksfulla estetik, humor och musik
blev Sesame Street till en omedelbar
succé. Kami, Khokha, Bert och Ernie
(världsarv) erbjuder en alternativ tolkning
av originalmaterialet. Sesamdockorna
placeras i ett utställningsrum och
får genom det ett högkulturellt
värde. Skyltar, visningsrekvisita
och ljussättning—allt igenkänt som
museologiska verktyg—ackompanjerar
och vidgar tolkningsmöjligheterna för de
utställda föremålen. Förskjutningen av
objekten från barnens sfär till konstens
sammanhang hjälper oss att ifrågasätta
hur vårt gemensamma, kulturella arv tar
form i en den kognitiva kapitalismens
tidevarva. Här finns en bredare kulturell
diskussion kring kollektiva erfarenheter
som formas genom begrepp som
populärkultur, värde och arv.
Hinrich Sachs är konstnär och författare
baserad i Basel och i Stockholm, där han
2 Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv)

sedan 2007 är verksam som professor
vid Kungliga konsthögskolan. Han
är intresserad av att komplicera och
sammanställa kulturellt material av
olika slag genom att kritiskt reflektera
över kommunikativa och kulturella
ramverk. Sachs har på senare tid ställt
ut i Maastricht, Istanbul, Aten, Rennes
och Tucson. Han har även publicerat
novellsamlingen Lost Once More på
Christoph Keller Editions/JRP, Zürich.
Ett teaterstycke kommer att publiceras av
OEI editör under våren 2012.
Bearbetning och överföring av kulturellt
material utgör kärnan i många av
hans verk, t ex Five World Heritage
Landscapes, ett offentligt konstverk
utfört i samarbete med—och för Das
Cecilien-Gymnasium i Düsseldorf
(2004-10). Det är även centralt för
Kami, Khokha, Bert and Ernie (all
together now) (2004) som belyser
berättarstrukturerna i barnprogrammet
Sesame Street samt för International
Auction of the Basque Euskara
Typefaces, Bilbao (2001), förmedlat
genom TV och press. I en annan serie
arbeten har Sachs undersökt innebörden
av samtida bildskapande. De här verken
Evenemang i samband med utställningen
Kami, Khokha, Bert och Ernie
(världsarv)
Gratis inträde
Torsdag 10.5
14.00 – 21.00
Öppning
Vernissage med introduktion av
konstnären Hinrich Sachs och Maria
Lind, chef för Tensta konsthall, Tensta
konsthall kl. 18.00. Gäster välkomnas
att besöka det närbelägna Livstyckets
Vårmarknad som äger rum i Tensta
(Tenstagången 20) kl 8.00–20.00
Lördag 12.5
13.00 – 17.00
Kaffe- och tesalong
I samarbete med Kvinnocenter Tensta
Hjulsta anordnas under våren och hösten
te- och kaffesalonger på Tensta konsthalls
Café T. Kvinnocenters medlemmar bjuder
på te och kaffe utifrån sina traditioner
som bl a innebär kaffe kokat på kolgrill.
En stor variation av bakverk serveras.
Samtidigt säljer Kvinnocenter sina
handgjorda produkter av återanvända
textilier. Barn bjuds på ansiktsmålning
translate
har tagit formen av ”porträtt” där bl a
en fotograf och en biolog bjudits in för
att presenteras och representeras. Till
den här serien hör även Gäst hos: Anna
Gili, Designer, Moderna Museet Projekt,
Stockholm (1999).
Delar av Kami, Khokha, Bert och Ernie
(världsarv) har utarbetats i samarbete
med Askebyskolan i Rinkeby. Med stöd
från Baselland, Basel-Stadt, Schweiziska
ambassaden i Stockholm, Pro Helvetia och
Kungliga konsthögskolan. Öppningen sker
i samarbete med Livstycket.
utifrån den pågående utställningen Kami,
Khokha, Ernie och Bert (världsarv) av
Hinrich Sachs.
Lördag 19.5
Familjedag
13.00 – 16.00
För barn från sex år och uppåt i sällskap
av förälder, under ledning av förmedlare
Emily Fahlén.
Guidad visning och workshop för barn
och föräldrar. Här ges tillfälle att utforska
Tensta konsthall och lära känna muppar
från världens alla hörn, deras intressen
och egenheter. Sesamavsnitt från Egypten,
Ryssland och Sydafrika visas och man kan
bygga sin egen sesamscenografi.
Torsdag 23.5
18.30
Att lära sig begära: TV för barn och
varufetischism
Samtal med Samo Tomšič och Hinrich
Sachs.
Filosofen Samo Tomšič deltar tillsammans
med konstnären i ett samtal som rör
varufetischismens betydelse för hur
subjektivitet konstrueras idag. Särskilt
3

fokus läggs på populärkultur och
utbildningsmedia. Vad händer när lokala
traditioner och kulturellt specifika
omständigheter förs in i ett språk färgat
av marknadsretorik? Vilka betydelser har
TV-mediets populärkulturella sidor och
utbildningsambitioner för integreringen
av subjektet i sociala, kapitalistiska
sammanhang? Tomšič hävdar att
psykoanalysen bidrar till förståelsen av de
kapitalistiska systemens framgångssaga
genom att påvisa länkarna mellan de
systemen och att de påbjuder inlärning av
behovstillfredsställelse.
Tomšič är filosof och översättare. Han
genomförde sin doktorandutbildning i
filosofi vid universitetet i Ljubljana och är
för närvarande Humboldtstipendiat vid
Humboldtuniversitetet i Berlin. Tidigare
har han ägnat sig åt forskning vid The
Institute of Philosophy, Ljubljana och vid
Jan van Eyck-akademin, Maastricht. Hans
forskniningsområden omfattar freudiansk
och lacansk psykoanalys, samtida fransk
filosofi, marxism och strukturalism.
Lördag 26.5
13.00 – 17.00
Kaffe- och tesalong
I samarbete med Kvinnocenter Tensta
Hjulsta anordnas under våren och hösten
te- och kaffesalonger på Tensta konsthalls
Café T. Kvinnocenters medlemmar bjuder
på te och kaffe utifrån sina traditioner
som bl a innebär kaffe kokat på kolgrill.
En stor variation av bakverk serveras.
Samtidigt säljer Kvinnocenter sina
handgjorda produkter av återanvända
textilier. Barn bjuds på ansiktsmålning
utifrån den pågående utställningen Kami,
Khokha, Ernie och Bert (världsarv) av
Hinrich Sachs.
Onsdag 30.5
18.30
Guidad visning av Hinrich Sachs
Konstnären Hinrich Sachs visar
utställningen och kopplar den till sin
övriga produktion.
Onsdag 6.6
13.30 – 16.00
Familjedag
För barn från sex år och uppåt i sällskap
av förälder, under ledning av förmedlare
Emily Fahlén.
Torsdag 24.5
12:30 – 14:00
Namngivningsfest
Askebyskolan i Rinkeby, Askebykroken
22, Spånga
En vresig morot, Jennifer Lopez och
Mr Pencil—det är några av de ideer
till karaktärer som diskuterades då
konstnären Hinrich Sachs och Tensta
konsthall arbetade tillsammans med klass
C5 på Askebyskolan i Rinkeby. Genom
historieberättande, kostymdesign och
musikskapande har eleverna tagit fram en
egen Stockholmskaraktär som utgör en
del i utställningen Kami, Khokha, Bert
och Ernie (världsarv). Det är en tokig,
modig och hjälpsam mupp med orange
päls som jobbar på en brödfabrik och
älskar att äta jord och russin. Projektet
kulminerar i en namngivningsfest
som består av en färgsprakande
parad och musikframträdanden. Allt
under ledning av musikläraren, tillika
barnprogramsfavoriten Rolando Pomo.
Eftermiddagen bjuder på tårtkalas
och överraskningar—inte minst
avslöjandet av namnet på den nya
Stockholmskaraktären.
Guidad visning och workshop för barn
och föräldrar. Här ges tillfälle att utforska
Tensta konsthall och lära känna muppar
från världens alla hörn, deras intressen
och egenheter. Sesamavsnitt från Egypten,
Ryssland och Sydafrika visas och man kan
bygga sin egen sesamscenografi.
Lördag 16.6
14.00
Guidad visning av Laurel Ptak
Utställningen visas av Laurel Ptak,
curator, Tensta konsthall. Visningen
handlar särskilt om immaterialrätt,
edutainment och kognitiv kapitalism
såsom de begreppen problematiseras i
utställningen Kami, Khokha, Bert och
Ernie (världsarv).
Onsdag 29.8
18.30
Guidad visning av Hinrich Sachs
Konstnären Hinrich Sachs visar
utställningen och kopplar den till sin
övriga produktion.
4 Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv)

10.5 – 30.9
Skolbesök
Gratis visningar av utställningen för
skolklasser, under ledning av förmedlaren
Emily Fahlén
Workshops och visningar av utställningen
anpassade för skolklasser kan bokas
genom att kontakta Emily Fahlén på
emily@tenstakonsthall.se, eller på
telefon: 08-36 07 63.
det som sker när element från ett
populärt barnprogram på TV intar
utställningsrummet? Vad är syftet med att
koppla ihop de olika sfärerna?
HS Både konst och utbildning har sina
rotsystem delvis placerade i den mentala
upplevelsen—om än med skilda metoder
för hur man organiserar och skapar
utrymme för sådana typer av upplevelser.
På ett sätt speglar konsthistorien skiftet
från en förmodern logik till vår tids
moderna uppfattning av autonomi. Precis
som med förhållanden och situationer
som har med utbildning att göra så
befinner sig den samtida konsten och dess
förutsättningar i ett slags förvirringens
stadium—i allra högsta grad—med en
blandning av galleriets marknadslogik
och museets logik. Museets logik är en
konsekvens av att det har en samling,
och vidare till den offentliga konstens
behov av att tillfredställa en masspublik.
Jag ser många skäl till att intressera
sig för material som har sitt ursprung i
barnprogram och ”edutainment”.
LP Jag har alltid uppfattat begreppet
edutainment som särskilt intressant. Att
det kommer från orden utbildning och
translate
Föremål som handlar
Ett redigerat Skype-samtal mellan Hinrich
Sachs och Laurel Ptak, curator
LP Jag är nyfiken på hur du kom att
intressera dig för att använda Sesame
Street som konstnärligt material. Hur gick
det till?
HS Som konstnär med etnografiska, eller
antropologiska intressen och metoder
stötte jag på programmet när jag tittade på
tendenser i hur man använder kulturella
format—TV-program, livsstilsmagasin
osv. De är alla exempel på varor som
aktivt marknadsförs så att de passar in
i ett globalt marknadsflöde. Där fanns
också ytterligare en nivå som märktes
i de protektionistiska tendenser som
hänger ihop med begreppet “världsarv”.
Fenomenet världsarv, med arkitektur,
kulturella sevärdheter och andra typer av
svårbestämda former av arv, utvecklas ju
till företagsmässiga varumärkesstrukturer.
LP I det här projektet använder du
konstutställningens specifika form
i syfte att synliggöra kopplingarna
mellan utbildning och pedagogik,
och konsumtionens arenor. Vad är
underhållning speglar på ett så tydligt vis
hur gränserna mellan vad som i dag kan
vara till social och samhällelig nytta och
den köp- och säljbara varan suddas ut.
De är i stigande grad förknippade med
varandra och alltså oskiljaktliga i dagens
samhälle.
HS Det är ett faktum att i ett historiskt
perspektiv har utbildning av alla slag
påverkats av ideologi. Pedagogiken
har utgjort en ansträngning att
åtminstone delvis skilja ut utbildning
och undervisning från sådana typer
av inflytande. Men idag ser vi att
kommersiellt tänkande påverkar
utbildningen direkt .
LP Med Sesame Street som specifikt
exempel blir det intressant att konstatera
att det är organiserat som ett företag som
licensierar användningen av karaktärer
och annat material avsett för barns
lärande, i form av globala franchiseavtal.
Men vad betyder det för dig som konstnär
att arbeta med de här patentskyddade
dockorna, kostymerna och karaktärerna i
just den här kontexten? Du använder dem
som en typ av skulpturalt material eller
rekvisita avsedd för en installation?
5

HS Användningen av olika typer av
material handlar inte om konstnärens
psykologi utan om andra typer av val
och överväganden. De valen kan handla
om inflytande från samhället, olika
system, världen. Tänk dig ett vallskott i
ett parti biljard, du stöter mot vallen för
att nå en annan position. För mig innebär
användningen av dockor, djur—ting från
barnens värld—ett vallskott.
De här objekten kan vara intressanta
för att de har en potential att vara mer
transparenta, läcka mer, eller befinna
sig närmare tydligare betydelser, i
jämförelse med andra föremål från
vår samtida omvärld. Till exempel: du
väljer ett massproducerat föremål och
det får en speciell betydelse genom ditt
val. Det innebär att det valet också
skapar en metafor som främst är giltig i
en vuxenvärld. Barns saker är dels mer
rättframma och dels mer känslomässiga.
Att välja den typen av material, ur
ett vuxenperspektiv, i konstnärliga
syften, ger dem en möjlighet att vara
betydelsebärande. De blir känslomässiga
och gör oss uppmärksamma på det
uppmanande, konstitutiva i föremålen.
bara vara en bekräftelse som föll väl
innnanför ramarna för forskningen och
kända data. Men för oss som enskilda
individer framstår våra begär eller
önskningar sällan som rationella eller
mätbara. Den exakta kopplingen eller
överensstämmelsen mellan medvetenhet
och okunskap är inget jag egentligen
tänker på.
HS Föremål har även tidigare
”handlat”, men då särskilda saker—
jag tänker på konsumentorienterade
kommunikationsteknologier—som idag
börjar bli allt viktigare agenter. iPhonen
är förmodligen vår tids Tamagotchi.
Minns du 1990-talstechnons, sena,
värnlösa figur som man kände att man
borde ta hand om? Ett digitalt husdjur, en
teknologisk konstruktion utformad som
ett ägg. Man kunde kommunicera med
den genom knapptryckningar som visade
på tillgivenhet. Var man inte tillräckligt
uppmärksam på Tamagotchins behov dog
den obönhörligen och man blev tvungen
att köpa en ny. I Japan formger grafiska
formgivare oförblommerat tekonologi och
andra typer av statiska föremål. En sådan
möjlighet till ett ”anima” verkar vara
framträdande i dockorna. Framför allt i
6
LP Kan du utveckla ditt resonemang?
HS Min uppfattning är att föremål—och
material—påverkar beteendemönster,
övertygelser—såväl som upplevelser—i en
utsträckning långt mer omfattande än vad
vi vill göra gällande. Även i förhållande till
vår självbild som beskriver en behärskad
individ, ett modernt subjekt som helst
beskriver sin omvärld genom koncept,
idéer och övertygelser.
Det förutbestämda i våra känslomässiga
reaktioner gentemot objekt, ur ett rent
kommersiellt perpektiv, förvandlar
föremålen till aktörer. Men kanske är
det en allmängiltig erfarenhet för ting?
Jag undrar över den vuxne mannens
medvetenhet kring sin egen önskan att
äga en viss bil som en effekt av något
förprogrammerat.
LP Men det finns något
osammanhängande här. En brist på
koppling. Ur marknadstekniskt perspektiv
är våra känslomässiga reaktioner på
föremål en direkt orsak som beror på
förväntningar och beräkningar. Som
exempel: våra reaktioner och förhållanden
till en viss bil skulle enligt reklambyrån
dem från Sesame Street.
LP Ett sätt att uppfatta Tamagotchin
är att den förändrade den sociala
reproduktionen till ett slags digitalt
arbete som vi vill utföra. När jag nyligen
undervisade en kandidatkurs i konst
dök en intressant frågeställning upp:
studenterna ifrågasatte gränsen mellan
att i dag vara producent och konsument.
Framförallt handlade samtalet om de
digitala teknikerna och on-linekulturer
där produktion är så pass rutinmässigt
efterfrågad, och överskottsvärdet är så
lätttilgänglig för andra att de är knappt
märkbara. Studenterna var oroade över
hur de själva, som kulturproducenter,
skulle kunna upprätthålla sin egen
entusiasm. Och, som de själva uttryckte
det—kunna klara sig utan fast jobb.
Mer än något annat övervägde de den
förmodat omöjliga reträtten av den
egna kreativiteten från den till synes
allenarådande kommersialiseringen av det
offentliga rummet.
HS Hur man fortsätter vara en amatör?
Det anser jag vara en allvarlig konstnärlig
fråga i dag. Hur kan man gå in i en
aktivitetssfär som tillåter mindre
Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv)

konsumtion eller värdeökning?
LP Finns det någon möjlighet för
utställningen att erbjuda det?
HS Bra utställningar gör det. Det är ett
av skälen till att utställningsrummet är
mer betydelsefullt för mig än det faktiska
konstverket.
LP I själva verket är inga av föremålen i
den här utställningen i egentlig mening
konstobjekt, de är “utställningskopior”.
Kan du förklara skillnaden?
HS Utställningskopians logik innebär att
jag har möjlighet att presentera föremål
med deras indexikaliska såväl som
ikonografiska möjligheter. Det betyder
också att samtidigt kringå diskussionen
om konstobjektets värde. I samma
ögonblick tror jag att föremålens och
materialens rumsliga närvaro för tillbaka
viktiga frågor om kulturarvet—hur
uppstår det, hur framställs, bevaras,
överförs det. Det unika med föremålet
har länge inneburit, eller utgjort, en
central förmedling av hur betydelse
frigörs eller sprids, till stor del beroende
på att möjligheten, eller löftet om att
HS Upplevelsen—jag är inte säker på
hur betydelsefull den är i förhållande till
Sesame Workshop. Äganderätt betonas
av företaget vad det gäller ikonografi
och berättelse, och kanske även för den
pedagogiska effekten. Idag är deras TVprogram
dessutom öppet erkända som
marknadsföringskanaler. Som exempel
kan man nämna det schweiziska företaget
Nestlé och dess engagemang i Ryssland
och exklusiva sponsoravtal med ett
livförsäkringsbolag i Sydafrika.
LP Så vad är det som händer när
en uppsättning sociala värderingar
understöds av förhållandevis konservativa,
ekonomiska strukturer? Det är nödvändigt
för oss att förstå de här relationerna.
HS Det kan vara så att de mätbara
resultaten, att mängden tittare, är nog för
dem. Att det är mer betydelsefullt än att
se om barnens läskunninghet ökar, om de
blir mer självständiga, eller om Khokha,
som den häftiga förebilden hon är,
verkligen har en sociologisk betydelse för
genusmönster. Presentationen av Khokha
gör gällande att hon vill bli läkare och
astronaut och att hon är mycket vetgirig
och kunskapstörstande. Vad är den
translate
den konstnärliga avsikten överförs med
konstverkets förflyttning. Men den
performativa nivån av meningsskapande
som frigörs genom konstverk i deras
givna miljöer, kontexter och sociala
sammanhang är inte överförbara.
LP Alldeles nyligen var jag med när en
amerikansk advokat höll en föreläsning
om immateriellt ägande för en grupp
unga konstnärer. Han tog upp något som
var mycket intressant. Genom aktuella
copyrightprocesser förutspår han en ny
typ av immaterialrätt. Den följer på, och
utvecklar nuvarande copyrightlogik som
tillåter uttryck av idéer som omfattas
av äganderätt. Den här nya typen av
immaterialrätt, som han valt att kalla
”estetisk äganderätt”, skulle röra sig långt
bortom det ramverk av juridiskt skydd
som omgärdar föremålet, till att omfatta
vad vi skulle kalla “erfarenhet”. Det
framstod för mig som en vilja, eller önskan
om att precisera hur något performativt
blir föremål för äganderätt. Det här för
oss tillbaka till diskussionen om Sesame
Street, och prövandet av var gränsen
mellan upplevelse och äganderätt går och
som verkligen är vad som inträffar i det
här sammanhanget.
verkliga betydelsen av det för könsroller i
det egyptisk samhället som huvudsakligen
är patriarkaliskt? Vilka är de konkreta
effekterna? Kort sagt, talet om de möjliga,
pedagogiska effekterna kanske är djärvare
än de reella utbildningsvinsterna. Det är
här som distributionen av programmen
har en politisk dimension, oavsett om den
är avsiktlig eller inte.
LP Men det finns andra politiska
dimensioner som också står på spel
här. Finns det inte, som ett exempel, en
tendens till liberalism som färgar Sesame
Street-produktioner även då de förflyttas
till nya sammanhang och miljöer—trots
att preciseringen av hur pedagogiken är
formulerad skiftar i betydelse?
HS Jag antar att du har rätt. Åtminstone
vad det gäller den inledande processen
av marknadsföring och placeringen i
ett nytt sammanhang. I ett amerikanskt
sammanhang, under 1960-talet uppstod
Sesame Street ur en liberal kontext, på
ett vis som kan sägas vara giltigt för tyska
omständigheter 1972 och vilket förefaller
gälla egyptiska, eller sydafrikanska
omständigheter år 2000. Nu, tolv år
senare, tycks de här liberala tendenserna
7

yttra sig i Pakistan, Indonesien eller i
Bangladesh…
LP Det är värt att fundera på vad
det är som skapar de tidsspecifika
förutsättningarna för de här programmen.
HS Och låt oss rikta en fråga till oss själva:
vilken betydelse hade Svenska Sesam i
ett svenskt sammanhang under det sena
1970-talet?
Verk i utställningen
Alam Simsim VCD blå polystyren,
färgoffsettryck på papper; massproducerat
föremål; 2008
Användarvillkor projektion av pdf-fil,
varierande matt; utställningsversion; 2012
Bert blå polystyren, färgoffsettryck på
papper; filt, bomull, gummi, syntetisk päls,
tyger, skinn, lim; utställningsexemplar;
2004
Dafi plysch, filt, bomull, frigolit, färg, lim;
utställningsexemplar; 2004
Ernie filt, bomull, gummi, syntetisk päls,
Khokha plysch, filt, frigolit, lim,
akrylfärg; utställningsexemplar; 2004
Khokhas röst ljudupptagning, arabiska,
4 minuter, loop; utställningsversion;
2008 –09
Muminvingummin och lakrits
socker, glukossirap, glukosfruktossirap,
vetestärkelse, modifierad stärkelse,
surhetsreglerare, lakritsextrakt, salt,
smaksättare, glasyrer, färgämnen,
växtextrakt, i en delvis transparent
polystyrenpåse; massproducerat föremål;
2012
Namnlös Stockholmskaraktär
syntetisk päls, filt, bomull, tyger, lim;
utställningsexemplar; 2012
Stockholmspanorama bläckstråleutskrift
på behandlat papper, spånskiva, trä,
skruv, spackel, lim; utställningsexemplar;
2011–12
Trumma kalvskinn, trä, lim, skruvar;
utställningsexemplar; 2012
Xiao Mei Zhi plysch, filt, bomull, frigolit,
tyger, skinn, lim; utställningsexemplar;
2004
Ernie polyfoam, plysch, polyestertaft,
polypropylen, bomull, gummi;
utställningsexemplar; 2012
Ernies och Kermits röster
ljudupptagning med Lars Amble och Peter
Harrysson, svenska, 25 minuter, loop;
utställningsexemplar; 2012
Gigantosaurushänder silkscreentryck på
polyestertyg, polyfoam, ljudenhet, batteri;
massproducerat objekt; 2009
Halsband polystyrenbollar,
färg, floristtråd, plastblommor;
utställningsexemplar; 2012
Haneen plysch, filt, bomull, frigolit, färg,
lim; utställningsexemplar; 2004
Kakmonstret syntetisk päls, filt,
bomull, kartong, polyfoam, färg;
utställningsexemplar; 2004
Kami syntetisk päls, filt, bomull,
ull, papper, färg, kartong, lim;
utställningsexemplar; 2004
färg, lim; utställningsexemplar; 2004
Zeliboba filt, bomull, gummi,
syntetisk päls, tyger, lim, fjädrar;
utställningsexemplar; 2004
Askebyskolan Rinkeby
Schweiziska ambassaden i Stockholm
8 Kami, Khokha, Bert och Ernie (världsarv)