Läsplattan som pedagogiskt verktyg för personer med ...

Läsplattan som
pedagogiskt verktyg för
personer med
funktionsnedsättning.
Sören Henriksen och Åke Runnman

En läsplatta är en digital bok där texten visas på en skärm med elektroniskt bläck.
Om skärmen inte har elektroniskt bläck, är det ingen läsplatta!
Elektroniskt bläck
Elektroniskt bläck består av 0,16 mm små kulor, innehållande olja samt svart och vitt pigment.
Kulorna är inpassade i en ram, som fyller läsfönstret. Under hela läsfönstret finns ett raster som
elektriskt påverkar de oljefyllda kulorna.
Positiv ström genom rastret, ger en ljus punkt, en negativ ström ger en mörk. Antalet gråskalor
som plattan kan visa, beror på hur tätt rastret ligger.
Det finns i dagsläget plattor som visar från fyra till sexton gråskalor. Ju fler gråskalorna är, desto
tydligare och mer detaljrikt framträder en bild.
Då läsaren bläddrar mellan sidorna, går vanligen en negativ ström genom plattan vilket tömmer
skärmbilden på ”skräptecken”. I vissa plattor kan man påverka inställningen så att skärmbilden blir
ljus eller inte ändrar utseende alls mellan bläddringarna. Detta medför att skräptecken ligger kvar
på skärmen och försämrar kvalitén.
Den största fördelen med elektroniskt bläck, är att den inte pulserar som en vanlig LCD-skärm av
den typ som finns i datorskärmar. Pulserandet gör att man blir trött i ögonen. Läsplattans text kan
jämföras med tryckt text i en bok.
Texten kan förstoras i olika storlekar och i några fall kan man byta teckensnitt och även lägga till
egna teckensnitt. Förstoringsgraden varierar mellan tre och tolv gånger. I vissa läsplattor kan man
invertera skärmens utseende (svart bakgrund – vit text). Alla läsplattor fungerar utomhus i direkt
solljus. Dock visar det sig att några läsplattors text ljusnar då skärmen utsätts för starkt, direkt
solljus. Skärmstorleken varierar mellan 5 och 10 tum, dock finns indikationer på att större plattor
är på gång.
2 (6)

Pekskärm
För att navigera på läsplattan, finns två olika styrsätt. Direktpekning på skärmen eller navigering
med hjälp av knappar. Pekskärmen består av två glaspaneler med ett elektriskt ledande skikt
mellan. Då fingret eller stylus/penna pressas mot glaset, beroende av typ av pekskärm, sluts
strömmen och pekskärmens programvara noterar koordinaterna och aktiverar en förutbestämd
aktivitet. Tydligheten hos läsplattor med pekskärm kan upplevas något mer diffus än läsplattor
utan denna möjlighet.
Personer med synnedsättning kan uppleva det enklare att navigera en läsplatta med pekskärm.
Menyerna i de knappstyrda läsplattorna kan inte förstoras vilket medför att de kan vara
svåravlästa.
För personer med rörelsehinder kan en pekskärm underlätta navigeringen enormt. Ett tryck med
finger, knoge eller stylus/penna ger personerna möjlighet att själva navigera plattan. En svepande
rörelse över skärmen bläddrar en sida fram och ett svep i motsatt riktning, en sida bakåt.
Knappstyrning
Det vanligaste navigeringssystemet på läsplattor är knappnavigering. Knapparnas placering är
givetvis viktigt för att kunna få en effektiv navigering. Läsaren navigerar med hjälp av knapparna
genom menyer och bläddrar mellan sidor. Vissa knappar har ett klickande ljud, vilket ibland kan
upplevas som irriterande av omgivningen. Knapparna har olika funktioner beroende på var i
menysystemet man befinner sig. Det ställer stora krav på läsarens kognitiva förmåga. Önskemål
har framförts att använda den USB-port som finns på samtliga läsplattor till att skapa möjlighet till
extern navigering med hjälp av externa brytare och/eller joysticksstyrning. Några läsplattor har ett
knappstyrt tangentbord integrerat i plattan. Dock har ännu ingen våra nationella tecken.
Personer med rörelsehinder kan uppleva det tröttsamt att navigera med knappar. Det blir en
enformig rörelse då personen bläddrar sig framåt i en bok. Vissa läsplattor har fler knappar
placerade på olika ställen, för bläddring vilket underlättar då man kan alternera mellan dem.
Menysystem
Interaktionen med läsplattan sker genom en programvara. Denna programvara ser väldigt olika ut,
beroende på vilken platta som väljs. Varje leverantör har sitt eget upplägg. Genom menysystemet
styr läsaren alla funktioner i läsplattan med hjälp av pekskärm och/eller knappar. Navigeringen i
menysystemet kan upplevas som väldigt ostrukturerat. Navigeringsknapparna byter ibland
funktion beroende på vilken nivå man befinner sig, biblioteksläge eller läsläge. De flesta
läsplattorna har dock valt att lägga textförstoring, bokmärke och anteckningsfunktion så de skall
vara lätta att nå.
För personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan menysystemet upplevas som en ”resa i det
okända”. Det är inte självklart hur man hittar de funktioner man söker och inte alltid på den plats
man kan förvänta sig. Personer med synnedsättning kan ha svårighet att se de olika valen i
menysystemet då man inte kan förstora dessa.
Lagring
Alla läsplattor har ett internt minne. Detta är av olika storlek men i regel kan man lagra cirka 350
böcker i ePub-format. Om man önskar kan man utöka läsplattans minne med ett eller fler externa
minneskort. Vanligen arbetar läsplattorna med samma typ av SD-kort som finns i digitalkameror
men även SDHC och mikro SD används. Om man maximerar minneskapaciteten kan man i någon
läsplatta lagra upp emot 25000 böcker.
Då läsplattan kan lagra så många böcker utan att det påverkar läsplattans vikt, kan personer som
annars har svårt att bära med sig läroböcker bära med sig samtlig litteratur.
3 (6)

Vikt
Vikten på en läsplatta varierar mellan 150 och 315 gram, utan fodral.
Läsplattans vikt kan vara avgörande för om en person kan nyttja den eller inte. Många läsplattor
har ett hölje av plast, vilket minimerar vikten men samtidigt blir plattorna med ömtåliga.
Aluminiumskal gör plattan mer stabil men tyngre. Vikten påverkas givetvis även av vilken storlek
på platta man väljer. Det finns ännu ingen standardfastsättning för läsplattor för rullstol.
Batteri/Laddning
Läsplattor har ett integrerat batteri. Några läsplattor har utbytbara batterier. Dessa är
uppladdningsbart genom extern laddare och/eller en dators USB-port. Då läsplattan endast drar
ström då man bläddrar mellan sidor eller använder menysystemet, räcker ett fulladdat batteri till
cirka 7500 sidvändningar. Någon platta har intern belysning vilket påverkar batteritiden. Om man
lyssnar på ljudfiler minskar också lästiden.
Skydd
Läsplattan är ömtålig. De olika leverantörerna har olika lösningar för att skydda plattan. Allt från
en enkel tygpåse till ett kraftigt läderfodral. Till vissa plattor kan man köpa färdiga, anpassade
skyddsfodral.
Man försöker ofta likna läsplattan vid en vanlig bok. Skyddet blir då som en bokpärm. Det kan i
vissa fall medföra att navigeringen av läsplattan försvåras då navigeringsknapparna blir
svårnådda.
Syntetiskt tal
En önskan har varit att kunna få texten uppläst av ett talsyntesprogram. Några läsplattor har den
möjligheten. Tyvärr finns i dagsläget ingen läsplatta där talsyntesprogrammet arbetar med en
svensk röst. Då de tekniska problemen är lösta kommer en svensk röst troligen inom kort. Det har
även framförts en önskan om att få markörföljning i texten.
Att få texten uppläst av en svensk röst, är ett gott stöd för personer med läsproblematik. Läsplattan
kan då även vara ett komplement till den traditionella DAISY-spelaren, då man även i läsplattan
kan söka sida, sätta bokmärke samt infoga anteckning.
Ljud
Alla läsplattor vi testat har möjlighet att spela ljudfiler i mp3- och wav-format. En läsplatta har
interna högtalare och samtliga har utgång till hörlur. Någon läsplatta kräver en adapter från 2,5
mm till den normala 3,5 mm hankontakten.
Att få tillgång till ljudfiler är en fördel för de personer som önskar få möjlighet att lyssna på musik
då de läser. Det finns även möjlighet att lyssna på ljudböcker. Att lyssna på ljudböcker samtidigt
som man följer med i texten på läsplattan, fungerar inte. Möjligheten att synkronisera textläsandet
med ljudfilen finns inte och då ljudböcker och textvarianten oftast har olika versioner blir inte
lyssnandet/läsandet optimalt. Ett alternativ skulle kunna vara att först lyssna på en lättläst version
av boken för att skaffa sig kunskap om namn och grundhandlingen i boken och därefter läsa en
fullversion av boken och därigenom underlätta förståelsen.
Filtyper
De flesta plattor har stöd för textfiltyperna; ePub, BBeB Book, pdf, txt, doc och docx. ePub är det
format som är framtaget speciellt för att läsa på läsplatta. Sidorna skalas så att då man väljer större
teckensnitt ökas längden på aktuell sida. Böcker som lånas från svenska bibliotek är ofta i formatet
4 (6)

ePub. Pdf-filer kan vara problematiska att läsa på läsplattan. Det krävs ofta att man måste skrolla i
sidled för att få tillgång till hela texten.
På marknaden finns ett antal ePub-konverterare som konverterar t.ex. en doc-fil till ePub I
programmet Pages för Mac, finns möjlighet att direkt från programmet spara som ePub..
Ljudfilsstöd finns för mp3 och wav.
Då man även kan se bilder i gråskala på läsplattan finns stöd för bildfilformaten: jpg, gif, bmp och
png.
Överföring
Alla läsplattor har en USB-port för överföring av filer. Det innebär att läsplattan kopplas mot
datorn för att föra över text, bilder och ljud. Vissa läsplattor kräver att man installerar
gratisprogrammet Adobe Digital Edition på värddatorn och registrerar läsplattan mot programmet
för att man ska kunna exportera lånade/köpta böcker till läsplattan. Man måste även auktorisera
datorn mot läsplattan.
Några läsplattor har inbyggt, trådlöst, nätverkskort (WiFi) vilket innebär att man kan ladda hem
material trådlöst direkt till läsplattan. Det innebär också att man kan få tillgång till internet.
Dessvärre tyder våra undersökningar på att enkelheten och snabbheten i överförandet av böcker, i
dagsläget, inte är speciellt bra.
Det är inte helt självklart och enkelt att föra över material från datorn till läsplattan med de
program eller med den filhantering som krävs. Personer med liten datorvana eller kognitiva
funktionsnedsättningar kan behöva hjälp med överföringen vilket påverkar personens integritet.
Då läsplattan har tillgång till trådlöst nätverk krävs det disciplin av läsaren att inte använda
läsplattan som en surfplatta.
Läs och skrivproblematik/Dyslexi
Att få litteratur presenterat på ett alternativt sätt kan ha vissa fördelar för personer läs och
skrivproblematik. Själva förpackningen kan ses som tilltalande och vissa av de inbyggda
funktionerna kan verka positivt för en persona läsande.
Då man använder läsplattan ser inte omgivningen vilken typ av litteratur man läser. Det innebär
att personer som önskar läsa lättlästa versioner inte behöver skylta med det inför andra. Vid
klassrumsläsning kan det vara enerverade att lyssna på bläddrandet från snabbläsande kamrater.
Bläddringen i läsplattan är i det närmaste ljudlöst. Vissa personer är hjälpta av att avgränsa vad
som ska läsas. Detta görs enkelt i läsplattan, där man endast ser en sida åt gången. Att använda
förstoringsfunktionen kan, av vissa personer, upplevas som fördelaktigt även om man har fullgod
syn. Möjligheten med talstöd är även något som kan påverka läsandet i positiv riktning. Läsplattan
kan ses som ett komplement till DAISY-spelaren och de datorbaserade lösningar som finns.
Utbud
Det finns ännu mycket få boktitlar för yngre personer. Troligt är dock att antalet ökar då läsplattan
blir ett mer frekvent verktyg.
Läromedelsförlagen släpper fler och fler titlar. Detta kommer att medföra en valfrihet då man
väljer studielitteratur. Ett problem förlagen brottas med, är att försvåra kopieringen av litteraturen
och en lösning är att lägga in digitala märkningar. Kopieringen går ej att stoppa men man kan se
vem som köpt den digitala boken.
Fördelen med en digital version av ett läromedel är att alla studenter har samma upplaga av
litteraturen samt att den är ren och fräsch. Då anteckningar är sparade i läsplattan, påverkas inte
själva boken. Genom att föra över anteckningar till datorn kan dessa skrivas ut.
5 (6)

Pedagoger har möjlighet att maila ut dokument till studenterna, som drar över dessa till plattan och
läser digitalt. Detta kommer givetvis vara positivt för miljön.
Tyvärr har vi ännu (2010) tjänstemoms på digital litteratur, till skillnad från tryckta böcker, som
har den lägre bokmomsen. En ändring av momsen är under utredning.
Det finns olika sätt att få tillgång till e-böcker för läsplattan. De stora nätbaserade bokhandlarna
har ett stort antal titlar på samma sätt som kommunernas bibliotek.
För att låna från biblioteken krävs ett lånekort och en dator. Boken kan läsas under 27 dagar och är
därefter spärrad. Den lånade boken behöver inte återlämnas och boklånaren behöver inte, fysiskt,
besöka biblioteket. Eget material kan skapas eller konverteras till lämpligt filformat.
Sammanfattning
Först ristade vi i sten, sedan kom bokrullen och därefter den inbundna boken.
Nu är den digitala boken tillgänglig genom läsplattan.
Det finns, i Sverige (2010), ett tiotal olika märken av läsplattor. Grundkonceptet är dock att alla
läsplattor använder elektroniskt bläck för att projicera texten på en skärm. Alla läsplattor använder
olika antal gråskalor och ingen läsplatta visar sidor/bilder i färg.
Det finns ett antal fördelar med läsplattan, för personer med funktionsnedsättning och många är
bra för flera användargrupper.
Synproblematik.
Läsplattorna har alla någon form av textförstoring. Detta medför att personer med lindrig
synnedsättning enkelt kan få tillgång till tillgänglig litteratur. Önskemålet är att man ska kunna få
talstöd av texten och helst också markörmedföljning. All litteratur är samlat i ett överskådligt
bibliotek direkt på läsplattan.
Rörelsehinder.
En person med muskelsvaghet kan nu enkelt bära med sig all litteratur på läsplattan. Plattan blir
inte tyngre, även om den är helt fylld med böcker. Detta innebär att personer i utbildning kan
samla all studielitteratur på ett och samma ställe. Det är av stor vikt att välja en platta som enkelt
kan navigeras, utifrån personens funktionsnedsättning. I dagsläget finns ingen möjlighet till extern
styrning av läsplattan, vilket utesluter många läsare. Det finns ännu ingen framtagen
fastsättningsanordning för placering av läsplattan på rullstol.
Kognitiva funktionsnedsättningar
Person med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva enkelheten och renheten av texten som
positiv. Läsplattan är befriad från ovidkommande intryck. Då de flesta läsplattor endast fungerar
som just läsplatta finns få möjligheter att bli triggad att göra annat än läsa.
Läsproblematik.
Läsplattan kan ge läsandet för personer med läs och skrivproblematik/dyslexi en ny dimension.
Läsplattan kan anpassas utifrån läsarens behov av teckenstorlek, teckensnitt, enkelhet samt
anpassbarhet. Talstödet kan ha positiv inverkan på läsandet.
Den digitala boken är här.
Nu är det upp till oss alla att se och utnyttja potentialen!
Sören Henriksen & Åke Runnman
Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2010
6 (6)