På tal om kvinnor och män - Varmland.se

Värmlands län 2012 

På tal om 

kvinnor 

och män

Innehåll 

Befolkning ............................................................. 4 

Hälsa ................................................................... 11 

Utbildning ............................................................ 17 

Barn och familj .................................................... 25 

Förvärvsarbete ..................................................... 32 

Inkomst ............................................................... 49 

Kriminalitet .......................................................... 54 

Makt och inflytande ............................................. 60 

Producerad av SCB, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. 

Kontaktpersoner: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson 

och omvärldsanalytiker Ann Otto. 

E-post maritha.johansson@lansstyrelsen.se; 

ann.otto@regionvarmland.se 

Layout: Ateljén, SCB 

Foto omslag: Per Eriksson 

Sedan 2004 har länsstyrelsen publicerat regional jämställdhetsstatistik. 

Samtliga utgåvor kan laddas ned på länsstyrelsens webbsida. Denna första 

gemensamma utgåva finns även att ladda ned på Region Värmlands webbplats. 

Fler tryckta exemplar kan beställas kostnadsfritt via ovanstående 

kontaktpersoner. 

© Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. 

Printed in Sweden 

SCB-Tryck, Örebro 2012.05 

Förord 

Regeringens mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor 

och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och 

sina egna liv. För en jämställd regional tillväxtpolitik betyder 

det att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå 

inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till 

tillväxtresurser. Det regionala tillväxtarbetet ska därför bl.a. 

bidra till jämställdhetspolitikens delmål om jämn fördelning 

av makt och inflytande och målet om ekonomisk jämställdhet. 

Länsstyrelsen och Region Värmland har regeringens 

uppdrag att verka för en jämställd regional tillväxt. 

För att synliggöra jämställdhetsperspektivet i den regionala 

tillväxten, är det viktigt att redovisa hur förhållandena inom 

olika samhällsområden ser ut för kvinnor och män i Värmland. 

Den regionala jämställdhetsstatistiken är en grund för arbetet 

med jämställdhetsintegrering av det regionala utvecklings- 

och tillväxtarbetet. Målet är att jämställdhet ska bli en 

naturlig del i alla beslut, program och strategier som fattas, 

utarbetas och genomförs i tillväxtarbetet. 

För ett jämställt Värmland! 

Länsstyrelsen Värmland Region Värmland 

Eva Eriksson Tomas Riste 

Landshövding Regionråd

Nationella jämställdhetspolitiska mål 

Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och 

män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna 

liv. Det innebär: 

• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och 

män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare 

och att forma villkoren i beslutsfattandet. 

• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma 

möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt 

arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 

• En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs arbetet 

livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet 

och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. 

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, 

flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till 

kroppslig integritet. 

Om Länsstyrelsens och Region 

Värmlands uppdrag och roller 

Länsstyrelsen verkar för att de att de nationella jämställdhetsmålen 

får genomslag i länet. Vi integrerar jämställdhetsperspektivet 

i vår verksamhet och stöttar regionala aktörer i 

deras arbete med jämställdhetsintegrering. 

Region Värmland har regeringens uppdrag att utarbeta en 

regional handlingsplan med syfte att skapa en ökad strategisk 

och långsiktig planering av hur ett jämställdhetsperspektiv ska 

genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala 

tillväxtarbetet i Värmland. 

Jämställdhet 

Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter 

och möjligheter att: 

• ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende 

• vårda hem och barn 

• delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället 

Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet 

mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare 

begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer 

och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har 

lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet 

m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. 

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet 

Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan 

kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, 

arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn 

könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive 

män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning 

är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs 

också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och 

värderingar tas tillvara – den kvalitativa jämställdheten. 

2 3

Befolkning Befolkning 

Befolkningen efter kommun 31 dec 2011 

Antal 

Kvinnor Män Totalt 

Arvika 13 054 12 853 25 907 

Eda 4 129 4 331 8 460 

Filipstad 5 188 5 326 10 514 

Forshaga 5 588 5 641 11 229 

Grums 4 477 4 540 9 017 

Hagfors 6 059 6 223 12 282 

Hammarö 7 428 7 515 14 943 

Karlstad 43 873 42 536 86 409 

Kil 5 824 5 858 11 682 

Kristinehamn 11 941 11 757 23 698 

Munkfors 1 844 1 858 3 702 

Storfors 2 037 2 181 4 218 

Sunne 6 507 6 635 13 142 

Säffle 7 650 7 744 15 394 

Torsby 6 087 6 225 12 312 

Årjäng 4 819 5 008 9 827 

Länet 136 505 136 231 272 736 

Riket 4 756 021 4 726 834 9 482 855 

Källa: SCB, Befolkningsstatistik 

I Arvika, Karlstad och Kristinehamn och i länet totalt 

bor det fler kvinnor än män. I 13 av länets kommuner 

bor det fler män än kvinnor. Skillnaderna är dock 

relativt små. 

Befolkningen efter ålder 31 dec 2011 

0 20 40 60 80 100 


Hammarö 

Forshaga 

Kil 

Årjäng 

Sunne 

Säffle 

Grums 

Karlstad 

Kristinehamn 

Storfors 

Eda 

Arvika 

Torsby 

Filipstad 

Munkfors 

Hagfors 

Riket 

% 0 20 40 60 80 100 

Andelen som är under 20 år är högre bland pojkar än 

bland flickor i alla kommuner utom i Grums. Andelen 

som är 65 år och äldre är högre bland kvinnor än bland 

män i alla kommunerna. 

4 5 

0–19 år 

20–64 år 

65– år 

Länet 

0–19 år 

20–64 år 

65– år


Befolkningen i och utanför tätorter 2011 

Hammarö 

Karlstad 

Kristinehamn 

Forshaga 

Munkfors 

Filipstad 

Kil 

Grums 

Säffle 

Hagfors 

Arvika 

Storfors 

Eda 

Sunne 

Torsby 

Årjäng 

i tätort 

utanför tätort 

0 20 40 60 80 100% 

Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning 

Könsfördelning (%) 

i tätort utanför tätort 

Kv M Kv M 

90 90 10 10 

90 89 10 11 

82 81 18 19 

82 81 18 19 

82 80 18 20 

82 79 18 21 

74 72 26 28 

71 71 29 29 

66 63 34 37 

66 62 34 38 

66 62 34 38 

62 59 38 41 

53 51 47 49 

50 46 50 54 

48 44 52 56 

47 44 53 56 

Definition gällande tätort se http://www.scb.se/MI0810. 

SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2010. 

I alla kommuner i länet är andelen kvinnor högre än 

andelen män inne i tätorterna och lägre utanför tätorterna. 

Överlag är dock skillnaderna små. 

Befolkningen efter nationell bakgrund 2011 

Antal Procentuell fördelning 

Länet Länet Riket 

Kvinnor Män Kv M Kv M 

Inrikes födda 122 431 123 433 90 91 85 85 

6 7 

varav 

med två inrikes 

födda föräldrar 111 342 111 666 82 82 73 73 

med en inrikes och en 

utrikes född förälder 8 585 9 089 6 7 7 7 

med två utrikes 

födda föräldrar 2 504 2 678 2 2 4 5 

Utrikes födda 14 074 12 798 10 9 15 15 

varav bosättningstid i Sverige 

0–4 år 2 891 3 263 2 2 3 3 

5– år 10 583 9 209 8 7 12 11 

Uppgift saknas 600 326 0 0 0 0 

Totalt 136 505 136 231 100 100 100 100 

Utrikes födda 14 074 12 798 100 100 100 100 

Norden 5 268 4 260 37 33 20 16 

därav 

Danmark 274 376 2 3 3 3 

Finland 1 374 1 011 10 8 14 10 

Island 26 34 0 0 0 0 

Norge 3 594 2 839 26 22 3 3 

EU27 utom Norden 2 563 2 554 18 20 19 20 

Utanför EU27 

och Norden 6 243 5 984 44 47 61 64 

Källa: SCB, Befolkningsstatistik


Utrikes födda 31 dec 2011 

Eda 

Årjäng 

Storfors 

Torsby 

Filipstad 

Arvika 

Karlstad 

Kristinehamn 

Hagfors 

Grums 

Säffle 

Munkfors 

Forshaga 

Sunne 

Kil 

Hammarö 

Länet 

Riket 


0 5 10 15 20 25 30 

Andelen utrikes födda är högre bland kvinnor än bland 

män i alla kommuner utom i Munkfors. Andelarna ligger 

lägre än i riket. 

% 

In- och utflyttningar 2011 


Inflyttade Utflyttade Flyttnings- 

netto 

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 

Arvika 541 476 539 515 2 -39 

Eda 223 240 236 254 -13 -14 

Filipstad 225 298 239 280 -14 18 

Forshaga 269 278 306 298 -37 -20 

Grums 220 222 241 257 -21 -35 

Hagfors 204 214 269 257 -65 -43 

Hammarö 370 401 382 418 -12 -17 

Karlstad 2 636 2 730 2 371 2 541 265 189 

Kil 302 311 345 324 -43 -13 

Kristinehamn 452 446 475 473 -23 -27 

Munkfors 92 96 103 115 -11 -19 

Storfors 130 152 150 164 -20 -12 

Sunne 273 268 305 262 -32 6 

Säffle 307 285 326 347 -19 -62 

Torsby 204 229 233 238 -29 -9 

Årjäng 184 208 199 190 -15 18 

Länet 3 673 3 872 3 760 3 951 -87 -79 


Länet har ett negativt flyttningsnetto för både kvinnor 

och män. För nästan alla kommuner i länet är utflyttningen 

högre än inflyttningen. Karlstad har som enda 

undantag ett stort flyttningsöverskott för både kvinnor 

och män. 

8 9

Befolkning 

Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2011 

Antal inflyttningar – utflyttningar 

Inom länet Till/från länet Till/från utl. 


Arvika 19 10 -37 -60 20 11 

Eda -24 -35 -6 -12 17 33 

Filipstad -11 -9 -53 -71 50 98 

Forshaga -27 -30 -13 -5 3 15 

Grums -18 -58 -18 -17 15 40 

Hagfors -41 -56 -59 -39 35 52 

Hammarö -7 -30 -14 -3 9 16 

Karlstad 182 273 34 -28 49 -56 

Kil -42 -21 -2 -3 1 11 

Kristinehamn 27 23 -69 -72 19 22 

Munkfors -1 -16 -7 -14 -3 11 

Storfors -6 -15 -33 -34 19 37 

Sunne -9 22 -30 -34 7 18 

Säffle -4 -33 -51 -69 36 40 

Torsby -19 -20 -12 -12 2 23 

Årjäng -19 -5 -10 -12 14 35 

Länet totalt . . -380 -485 293 406 


Nästan alla kommuner i länet har ett flyttningsunderskott 

till andra län. Däremot är invandringen från utlandet 

större än utvandringen för alla kommuner, utom för 

män i Karlstad och kvinnor i Munkfors. 

Ohälsotalet 2000–2011 

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år 

Hälsa 

2000 2005 2011 


Arvika 64 46 81 51 37 26 

Eda 64 41 73 46 41 32 

Filipstad 74 54 87 62 44 35 

Forshaga 57 38 77 46 35 19 

Grums 59 39 79 48 42 26 

Hagfors 64 46 78 51 38 27 

Hammarö 47 32 55 31 24 15 

Karlstad 44 28 50 32 24 16 

Kil 47 35 61 42 29 21 

Kristinehamn 56 36 72 42 36 23 

Munkfors 63 40 74 47 34 22 

Storfors 73 41 81 47 36 26 

Sunne 53 40 65 45 27 23 

Säffle 52 38 71 44 36 23 

Torsby 57 44 70 49 32 29 

Årjäng 48 34 60 43 26 26 

Länet 53 37 65 42 31 22 

Riket 47 33 54 36 27 19 


Ohälsotalen är högre för kvinnor än för män. År 2011 

är det störst skillnad i Forshaga och i Grums. 

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, 

förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen 

per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”. 

10 11

Hälsa Hälsa 

Anmälda arbetsskador* 2010 


20–24 år 55–64 år 20–64 år 


Arvika 1 10 15 17 45 83 

Eda 3 0 4 4 11 11 

Filipstad 2 2 7 8 18 20 

Forshaga 0 1 6 1 10 10 

Grums 0 1 0 8 7 19 

Hagfors 1 4 6 11 27 38 

Hammarö 1 1 12 9 19 16 

Karlstad 7 27 42 40 145 174 

Kil 0 2 6 3 10 11 

Kristinehamn 6 3 15 20 37 39 

Munkfors 0 1 0 2 2 14 

Storfors 0 0 0 1 2 2 

Sunne 0 1 3 6 9 18 

Säffle 0 4 6 6 18 27 

Torsby 1 1 8 8 16 17 

Årjäng 0 1 4 1 6 10 

Länet 22 59 134 145 382 509 

Riket 1 240 1 961 4 024 4 479 16 363 19 782 

Källa: Arbetsmiljöverket 

*arbetsolyckor + arbetssjukdomar 

Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Detta 

gäller i alla åldersgrupper. 

Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2011 

Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning 

Antal personer Förändr. sedan 

2000 i procent 

30-dagar 180-dagar 180-dagar 


Arvika 269 137 151 61 -54 -72 

Eda 65 30 39 16 -57 -77 

Filipstad 73 43 38 24 -75 -78 

Forshaga 79 51 42 21 -68 -72 

Grums 75 50 47 30 -44 -52 

Hagfors 122 70 70 38 -63 -67 

Hammarö 90 42 35 20 -71 -70 

Karlstad 513 289 231 119 -72 -73 

Kil 91 41 44 20 -53 -76 

Kristinehamn 155 101 80 50 -71 -62 

Munkfors 24 11 12 7 -68 -72 

Storfors 34 22 19 13 -72 -43 

Sunne 70 51 35 23 -68 -70 

Säffle 124 77 66 47 -47 -40 

Torsby 57 40 29 21 -77 -76 

Årjäng 64 45 33 21 -34 -52 

Länet 1 905 1 100 971 531 -65 -69 

Riket 72 716 40 925 37 474 20 534 -59 -62 

Källa: Försäkringskassan 

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Långa 

sjukfall är vanligare bland kvinnor än bland män. 

Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för 

sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. 

12 13

Hälsa Hälsa 

Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2011 

Andel (%) av inskrivna 

Andel (%) Förändring 

55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001, 

20–64 år 

procentenh. 

Kv M Kv M Kv M Kv M 

Arvika 21 14 30 21 12 8 -3 -3 

Eda 22 14 27 19 12 8 1 2 

Filipstad 24 19 31 23 14 10 -4 -2 

Forshaga 17 12 26 14 11 6 -1 -2 

Grums 21 11 31 20 12 8 -3 -2 

Hagfors 19 12 27 19 12 8 -1 -1 

Hammarö 16 9 26 14 8 4 -2 -2 

Karlstad 17 9 23 16 7 5 -1 -1 

Kil 16 11 23 17 10 6 -1 -2 

Kristinehamn 22 12 31 17 11 7 -1 -1 

Munkfors 23 13 23 16 11 7 1 1 

Storfors 22 10 30 23 11 7 -2 0 

Sunne 15 10 26 18 9 7 -2 -2 

Säffle 18 11 25 17 11 7 -1 -2 

Torsby 17 13 28 21 10 8 -2 -1 

Årjäng 16 12 21 17 8 7 -2 -1 

Länet 18 11 26 18 10 6 -2 -1 

Riket 18 12 27 18 9 6 -1 -1 


Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjukoch 

aktivitetsersättning. Högst andel finns i Filipstad. 

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. 

Befolkning efter vikt 2007–2010 

Andel 16–84 år 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

14 15 

Länet 

fetma 

Riket 

fetma 

övervikt 

övervikt 

normal vikt 

normal vikt 

undervikt 

undervikt 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 

Fetma: BMI 30 och över 

Övervikt: BMI 25–29.9 

Normal vikt: BMI 18.5–24.9 

Undervikt: BMI 18.4 och under 

Källa: Statens Folkhälsoinstitut 

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, 

värden presenteras som 4-årsmedelvärden

Hälsa 

Befolkning med riskabla alkoholvanor 

2004–2007 – 2007–2010 

Andel 16–84 år 

25 

20 

15 

10 

Män – Länet 

5 

Kvinnor – Länet 

0 

2004-2007 2005-2008 2006-2009 

Befolkning som röker dagligen 

2004–2007 – 2007–2010 

Andel 16-84 år 

20 

15 

10 

5 

Kvinnor – Riket 

0 

2004-2007 

2005-2008 

Källa: Statens Folkhälsoinstitut 

2006-2009 

Män – Riket 

Kvinnor – Länet Kvinnor – Riket 

2007-2010 

Män – Länet Män – Riket 

2007-2010 

Nationella folkhälsoenkäten är en 

urvalsundersökning, värden 

presenteras som 4-årsmedelvärden 

Elever med slutbetyg från gymnasiet 

Länet. Läsåret 2010/2011 

Hantverk (HV) 

Omvårdnad (OP) 

Estetiska (ES) 

Handels- och adm. (HP) 

Medie (MP) 

Samhällsvetenskap (SP) 

Naturbruk (NP) 

Barn- och fritid (BF) 

Naturvetenskap (NV) 

SM riksrekryterande 

SM utan spec. inriktning 

Källa: SCB, Skolverket 

Teknikprogrammet (TE) 

* 2 procent av eleverna har 

tillhört Energiprogrammet 

där könsfördelning inte 

redovisas. Antalet i det ena 

könet är färre än tre. 

Antal flickor: 1 573 Antal pojkar: 1 547 

100 80 60 40 20 

Fordon (FP) 

Industri (IP) 

Utbildning 

16 17 

Bygg (BP) 

El (EC) 

0 20 40 60 80 100 

Int. Baccalaureate (IB) 

Hotell- och restaurang (HR) 

Livsmedel (LP) 

IV-programmen 

* * 

% 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % 

Gymnaieskolan är starkt könsuppdelad.

Utbildning Utbildning 

Befolkningens utbildningsnivå 2011 

25–44 år. Procentuell fördelning 

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift 

nasial utb nasial utb nasial utb saknas 


Arvika 10 10 47 63 41 25 1 2 

Eda 14 16 55 63 28 14 2 8 

Filipstad 13 17 57 67 27 13 3 3 

Forshaga 8 10 49 63 42 25 1 2 

Grums 12 12 55 71 32 15 2 2 

Hagfors 8 10 59 74 31 14 2 3 

Hammarö 5 6 34 52 61 42 0 1 

Karlstad 7 8 34 47 59 43 1 1 

Kil 9 10 48 66 42 23 1 2 

Kristinehamn 10 14 46 63 43 22 1 1 

Munkfors 8 11 60 75 29 11 3 2 

Storfors 15 18 50 68 32 11 3 3 

Sunne 6 9 52 72 40 18 1 2 

Säffle 7 11 55 68 35 19 2 3 

Torsby 8 12 58 70 33 15 1 3 

Årjäng 12 14 58 66 27 15 3 5 

Länet 8 10 44 58 46 29 1 2 

Riket 9 11 39 47 50 39 2 3 

Källa: SCB, Utbildningsregistret 

Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland 

kvinnor än bland män. 

Befolkningens utbildningsnivå 2011 

45–64 år. Procentuell fördelning 

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift 

nasial utb nasial utb nasial utb saknas 


Arvika 15 19 52 57 32 23 1 1 

Eda 23 29 51 51 23 15 3 5 

Filipstad 23 28 55 59 21 13 1 1 

Forshaga 14 18 56 60 29 21 0 1 

Grums 18 29 59 56 22 14 1 1 

Hagfors 14 19 61 64 24 15 1 2 

Hammarö 10 14 47 49 43 36 0 0 

Karlstad 11 15 45 48 44 36 0 0 

Kil 14 21 53 56 33 22 0 0 

Kristinehamn 16 21 54 56 30 22 0 1 

Munkfors 15 23 61 64 23 12 1 1 

Storfors 17 25 61 58 22 17 0 0 

Sunne 12 21 54 60 33 18 0 1 

Säffle 14 22 58 56 27 21 1 1 

Torsby 13 20 58 63 28 16 1 1 

Årjäng 19 24 55 59 23 13 3 4 

Länet 14 20 52 55 33 25 1 1 

Riket 15 20 47 48 37 31 1 1 

Källa: SCB, Utbildningsregistret 

Andelen med endast förgymnasial utbildning är högre 

bland de äldre jämfört med de yngre. Andelen med eftergymnasial 

utbildning är lägre bland de äldre, särskilt 

bland kvinnor. 

18 19


Behörighet till vidare studier 

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2010/11 

Till gymnasiet Till universitet 

och högskola 

Kvinnor Män Kvinnor Män 

Arvika 84 89 93 89 

Eda 85 84 80 92 

Filipstad 84 85 91 77 

Forshaga 96 88 87 78 

Grums 85 91 100 100 

Hagfors 90 95 95 92 

Hammarö 98 96 78 72 

Karlstad 92 90 90 82 

Kil* 92 90 . . 

Kristinehamn 91 83 87 60 

Munkfors* 85 89 . . 

Storfors 100 92 100 92 

Sunne 91 88 93 80 

Säffle 93 89 77 84 

Torsby 95 83 92 80 

Årjäng 88 96 100 82 

Länet 91 89 90 81 

Riket 89 87 90 84 

Källa: Skolverket 

*inget gymnasium fanns i kommunen. Samtliga skolor ingår 

I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till 

vidare studier. Det gäller speciellt till högskolan. 

Övergång gymnasieskola – högskola 

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2007/2008 och som påbörjat 

högskolestudier senast 2010/2011 

Karlstad 

Munkfors 

Hagfors 

Sunne 

Kristinehamn 

Hammarö 

Forshaga 

Filipstad 

Grums 

Arvika 

Kil 

Årjäng 

Torsby 

Säffle 

Storfors 

Eda 

Länet 

Riket 

0 10 20 30 40 50 60 

% 

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket 

En lägre andel av ungdomarna i länet jämfört med riket 

fortsätter till högskolan. Flickorna gör det i större utsträckning 

än pojkarna. Störst skillnad var det i Hagfors 

där 50 procent av kvinnorna och 23 procent av männen 

fortsatte till högskolan. 

20 21


Högskolenybörjare i åldern 18–34 år* 

Läsåret 2010/2011 

Antal Könsfördeln. Andel (0/00) 

(%) av alla i 

resp. ålder 


Arvika 97 63 61 39 41 24 

Eda 20 12 63 38 29 15 

Filipstad 36 22 62 38 44 23 

Forshaga 35 18 66 34 38 19 

Grums 37 16 70 30 50 19 

Hagfors 33 27 55 45 40 26 

Hammarö 78 58 57 43 66 46 

Karlstad 416 310 57 43 40 27 

Kil 42 32 57 43 41 31 

Kristinehamn 91 64 59 41 45 29 

Munkfors 8 1 89 11 30 3 

Storfors 13 10 57 43 42 31 

Sunne 46 39 54 46 42 31 

Säffle 53 39 58 42 46 29 

Torsby 37 44 46 54 39 39 

Årjäng 35 15 70 30 42 17 

Länet 1 077 770 58 42 42 27 

Riket 39 051 29 371 57 43 39 28 

Källa: SCB, Högskolestatistik 

*ålder 2010-12-31 

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar i högskolan. 

Det gäller alla kommuner i länet utom i Torsby. Mest 

sned är könsfördelningen i Munkfors, Grums och Årjäng. 

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år* 

Läsåret 2010/2011 

Antal Könsfördeln. Andel (0/00) 

(%) av alla i 

resp. ålder 


Arvika 7 5 58 42 1 1 

Eda 0 2 0 100 0 1 

Filipstad 6 0 100 0 3 0 

Forshaga 4 1 80 20 2 0 

Grums 2 1 67 33 1 1 

Hagfors 3 2 60 40 1 1 

Hammarö 11 5 69 31 3 2 

Karlstad 34 22 61 39 2 1 

Kil 7 5 58 42 3 2 

Kristinehamn 9 8 53 47 2 2 

Munkfors 1 0 100 0 1 0 

Storfors 1 1 50 50 1 1 

Sunne 6 0 100 0 2 0 

Säffle 5 3 63 38 2 1 

Torsby 4 1 80 20 2 0 

Årjäng 8 3 73 27 4 1 

Länet 108 59 65 35 2 1 

Riket 4 722 2 525 65 35 3 1 

Källa: SCB, Högskolestatistik 

*ålder 2010-12-31 

Bland högskolenybörjare i åldern 35–64 år är den 

kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre 

åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora. 

22 23

Utbildning 

Kvalificerad yrkesutbildning och 

yrkeshögskoleutbildning 2010 

Antal studerande respektive examinerade under året 

Antal studerande Antal 

examinerade 

Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män 

Ekonomi, administration 

och försäljning 144 29 52 9 

Friskvård och kroppsvård 77 18 22 3 

Hotell, restaurang och turism 3 72 1 5 

Hälso- och sjukvård 

samt socialt arbete 187 35 79 7 

Kultur, media och design 173 140 44 34 

Lantbruk, djurvård, 

trädgård, skog och fiske 2 22 0 10 

Samhällsbyggnad 

och byggteknik 4 89 1 26 

Teknik och tillverkning 52 280 23 74 

Totalt 642 685 222 168 

Könsfördelning (%) 48 52 57 43 

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan 

Not: Gäller även ej folkbokförda i länet 

Andelen kvinnor som examinerades under 2010 var 

högre jämfört med studerande. 

Barn och familj 

Födda barn per kvinna respektive man 

1990–2010 

Antal barn per kvinna resp. man 

2,5 

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. 

Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män. 


Under 1990talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet 

inträffade i länet år 1997 för kvinnor och 2000 för män. 

Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 

2010 på 1,95 barn per kvinna och 1,68 barn per man. 

I hela riket var talen 1,98 per kvinna och 1,8 per man. 

24 25 

2,0 

1,5 

1,0 

0,5 

Män – Riket 

Kvinnor – Länet Kvinnor – Riket 

Män – Länet 

0,0 

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Barn och familj Barn och familj 

Användning av föräldraförsäkringen 2011 

Personer som använt försäkringen 

Könsfördelning (%) 

FP TFP 


Arvika 56 44 59 41 

Eda 60 40 69 31 


Forshaga 52 48 56 44 

Grums 55 45 54 46 

Hagfors 54 46 59 41 

Hammarö 54 46 60 40 

Karlstad 57 43 58 42 

Kil 54 46 57 43 


Munkfors 52 48 60 40 

Storfors 57 43 56 44 

Sunne 54 46 58 42 

Säffle 56 44 57 43 

Torsby 60 40 62 38 

Årjäng 59 41 64 36 

Länet 56 44 59 41 

Riket 56 44 58 42 


I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som 

använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den 

tillfälliga föräldrapenningen. 

FP = föräldrapenning vid barns födelse 

TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar 

samt pappornas 10 dagar ingår ej. 

Användning av föräldraförsäkringen 2011 

Fördelning (%) av nettodagar 

FP TFP 


Arvika 78 22 68 32 

Eda 86 14 75 25 


Forshaga 76 24 65 35 

Grums 77 23 64 36 

Hagfors 77 23 65 35 

Hammarö 71 29 67 33 

Karlstad 77 23 65 35 

Kil 79 21 63 37 


Munkfors 77 23 70 30 

Storfors 79 21 64 36 

Sunne 78 22 64 36 

Säffle 80 20 65 35 

Torsby 85 15 75 25 

Årjäng 83 17 73 27 

Länet 78 22 66 34 

Riket 76 24 64 36 


Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna 

gjorde. Jämfört med riket låg männens andel något 

lägre i länet. 

Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. 

I övrigt se föregående sida. 

26 27


Kommunernas omsorg för barn* 2011 

Andel i respektive ålder 

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 

1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år 

Arvika 85 53 2 0 

Eda 79 52 9 0 


Forshaga 84 50 5 0 

Grums 89 50 1 0 

Hagfors 76 40 10 0 

Hammarö 88 55 2 0 

Karlstad 87 58 2 0 

Kil 83 53 6 0 


Munkfors 94 44 6 0 

Storfors 90 44 0 0 

Sunne 82 45 6 0 

Säffle 82 53 3 1 

Torsby 81 39 4 2 

Årjäng 78 48 4 0 

Länet 85 52 4 0 

Riket 83 56 3 0 

Källa: Skolverket 

*Könsredovisning är ej tillgänglig 

I Munkfors går 94 procent av 1–5åringarna i förskolan 

jämfört med 76 procent av barnen i Hagfors. Där har 

10 procent av dessa barn annan pedagogisk omsorg. 

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn 

över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där 

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2011 

Procent 

100 

Flickor – riket 

Flickor– länet 


Pojkar – länet 

0 

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 

ålder 

Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden 

är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 19årsåldern. 

År 2011 bodde 56 procent av de 20åriga flickorna 

och 70 procent av pojkarna i länet kvar hemma. 

Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna 19–26 år. 

familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. 

28 29 

80 

60 

40 

20 

Pojkar – riket


Familjehushåll efter hushållstyp 2002–2010 

Procentuell fördelning samt antal 

Länet Riket 

Sammanboende utan barn 28 27 

Sammanboende med barn 19 19 

Ensamstående kvinna utan barn 24 25 

Ensamstående man utan barn 23 24 

Ensamstående kvinna med barn 4 4 

Ensamstående man med barn 2 2 

Totalt, % 100 100 

Antal, 1 000-tal 146 4 925 

Familjehushåll efter hushållstyp 

och antal barn 2002–2010 

Procentuell fördelning 

Länet Riket 

Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående 

boende kvinna man boende kvinna man 

Inga barn 60 83 91 60 83 91 

1 barn 14 9 4 15 7 3 

2 barn 18 5 4 19 5 2 

3- barn 8 1 . 8 1 1 

Totalt, % 100 100 100 100 100 100 

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 

Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj 

och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av 

samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren 2006-2008 genomgick undersökningen 

förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra 

jämförelser över tid. För mer information se www.scb.se/LE0101. 

Befolkningen i ordinärt boende 

med beviljad hemtjänst 1 oktober 2011 

Antal 80– år 

80–89 år 90– år 


Arvika 157 66 88 23 

Eda 48 19 16 10 


Forshaga 63 46 22 11 

Grums 60 41 22 10 

Hagfors 118 53 53 18 

Hammarö 50 33 19 9 

Karlstad 545 208 234 67 

Kil 60 24 19 14 



Storfors 37 19 22 10 

Sunne 79 49 44 12 

Säffle 95 59 61 21 

Torsby 114 41 46 23 

Årjäng 65 32 19 5 

Länet* 1 824 861 786 278 

Riket 58 494 26 070 24 182 8 644 

Källa: Socialstyrelsen 

*Personer kan få insatser i flera kommuner men 

de räknas bara med en gång i länsuppgiften. 

Fler kvinnor än män i åldern 80 år och däröver beviljas 

hemtjänst. 

30 31

Förvärvsarbete Förvärvsarbete 

Förvärvsarbetande 2010 

Andel (%) i respektive åldersgrupp 

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år 


Arvika 66 68 80 81 68 71 73 74 

Eda 67 56 69 63 57 60 65 60 

Filipstad 67 63 79 79 64 68 72 71 

Forshaga 64 64 79 86 67 71 72 77 

Grums 64 62 77 84 61 68 69 74 

Hagfors 61 67 80 82 65 73 71 76 

Hammarö 73 69 88 90 70 76 80 82 

Karlstad 64 63 83 85 73 74 74 74 

Kil 67 68 82 86 71 74 76 78 

Kristinehamn 63 65 80 84 64 70 71 75 

Munkfors 61 66 78 79 64 70 70 74 

Storfors 63 68 75 80 65 70 69 74 

Sunne 67 71 85 85 74 77 78 79 

Säffle 64 69 79 83 67 74 72 77 

Torsby 67 66 81 78 71 73 75 74 

Årjäng 64 58 76 69 62 63 69 64 

Länet 65 65 81 82 69 72 73 75 

Riket 66 69 82 85 70 73 75 77 

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 

Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets 

förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras 

här. 

Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 

Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år 

Norden EU 27 Utanför 

utom Norden EU 27 och 

Norden 


Arvika 53 47 49 58 42 61 

Eda 38 24 41 48 41 50 

Filipstad 52 52 52 47 39 44 

Forshaga 75 53 58 63 39 45 

Grums 52 53 47 41 41 40 

Hagfors 52 44 45 51 38 52 

Hammarö 71 70 53 70 60 64 

Karlstad 65 63 62 63 45 50 

Kil 71 59 52 74 40 42 

Kristinehamn 53 52 54 65 37 46 

Munkfors 42 43 46 41 15 62 

Storfors 52 58 48 52 22 44 

Sunne 58 44 46 49 55 66 

Säffle 39 34 39 61 37 57 

Torsby 58 40 46 63 38 66 

Årjäng 38 28 49 51 50 49 

Länet 52 44 52 58 43 51 

Riket 66 62 57 61 48 55 




här. 

32 33


Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 

Andel (%) i respektive åldersgrupp 

20–34 35–54 55–64 20–64 


Arvika 39 55 54 63 41 42 47 56 

Eda 38 35 42 31 33 23 39 30 

Filipstad 33 31 54 57 45 44 46 48 

Forshaga 35 35 56 63 64 51 53 52 

Grums 48 30 49 59 41 46 46 46 

Hagfors 38 36 50 58 35 42 44 49 

Hammarö 51 53 74 74 51 66 63 67 

Karlstad 41 43 60 63 52 55 51 53 

Kil 23 47 63 58 62 56 53 54 

Kristinehamn 31 39 53 58 41 48 43 50 

Munkfors 22 45 45 45 38 48 38 46 

Storfors 19 42 39 56 47 52 37 52 

Sunne 33 43 65 63 49 40 53 53 

Säffle 36 47 43 56 29 32 38 49 

Torsby 40 58 55 58 49 45 50 54 

Årjäng 42 36 47 39 36 29 42 36 

Länet 38 43 55 58 44 45 48 50 

Riket 42 49 61 65 51 53 53 57 




här. 

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 

1990 och 2011 

16-64 år 

Procent Procent 

100 

100 

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 

År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid. 

År 2011 hade andelen ökat till 65 procent. Bland 

män i länet har andelarna under samma år minskat från 

93 procent till 90 procent. 

34 35 

80 

60 

40 

20 

0 

35– tim 20–34 tim 

Länet 

1–19 tim 

Riket 

Länet 

Riket 

Länet 

Riket 

Länet 

1990 2011 1990 2011 

80 

60 

40 

20 

0 

Riket


De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 

2010 

Antal Andel (%) 

av alla yrken* 

Vård- och omsorgspersonal 13 591 25 

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 4 227 8 

Förskollärare och fritidspedagoger 2 525 5 

Grundskollärare 1 906 4 

Sjuksköterskor 1 889 3 

Städare m.fl. 1 734 3 

Övrig kontorspersonal 1 569 3 

Köks- och restaurangbiträden 1 332 2 

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 248 2 

Bokförings- och redovisningsassistenter 1 158 2 

Redovisningsekonomer, 

administrativa assistenter m.fl. 1 066 2 

Gymnasielärare m.fl. 1 046 2 

Storhushålls- och restaurangpersonal 912 2 

Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 907 2 

Barnmorskor; sjuksköterskor 

med särskild kompetens 900 2 

Företagsekonomer, marknadsförare 

och personaltjänstemän 895 2 

Drift- och verksamhetschefer 862 2 

Kundinformatörer 799 1 

Administratörer i offentlig förvaltning 796 1 

Kontorssekreterare och dataregistrerare 750 1 

Totalt 20 yrken 40 112 74 

Totalt alla yrken** 54 165 100 

Källa: SCB, Yrkesregistret 

*av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet 

** Här ingår 1 769 kvinnor vars yrke klassas som okänt. 

De 20 vanligaste yrkena för män i länet 

2010 

Antal Andel (%) 

av alla yrken* 

Byggnads- och anläggningsarbetare 3 083 5 

Byggnadshantverkare 2 869 5 

Ingenjörer och tekniker 2 720 5 

Fordonsförare 2 715 5 

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 499 4 

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 218 4 

Maskin- och motorreparatörer 2 047 4 

Maskinoperatörer, metall- 

och mineralbehandling 1 743 3 

Vård- och omsorgspersonal 1 580 3 

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 431 3 

Processoperatörer, trä- och pappersindustri 1 356 2 

Maskinförare 1 327 2 

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 269 2 

Chefer för mindre företag och enheter 1 268 2 

Drift- och verksamhetschefer 1 248 2 

Övriga maskinoperatörer och montörer 1 175 2 

Elmontörer, tele- och 

elektronikreparatörer m.fl. 1 133 2 

Montörer 1 022 2 

Lager- och transportassistenter 1 008 2 

Gymnasielärare m.fl. 946 2 

Totalt 20 yrken 34 657 62 

Totalt alla yrken** 56 337 100 


*av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet 

** Här ingår 2 540 män vars yrke klassas som okänt. 

36 37


De fem största yrkena i länet 

för kvinnor 2010 

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser nattbefolkning 

(bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) 

Vård- o Försäljare, Förskol- Grund- Sjuk- 

omsorgs- detaljh. lärare o skol- sköterskor 

personal demon- fritids- lärare 

stratörer peda- 

m.fl. goger 

Arvika 27 9 4 4 4 

Eda 27 17 3 3 2 

Filipstad 36 6 4 2 2 

Forshaga 30 6 6 3 4 

Grums 29 9 5 2 3 

Hagfors 38 6 3 4 3 

Hammarö 20 6 7 4 4 

Karlstad 18 8 5 4 4 

Kil 28 7 5 4 4 

Kristinehamn 27 7 5 4 3 

Munkfors 37 6 4 3 3 

Storfors 34 6 3 4 2 

Sunne 29 6 4 3 4 

Säffle 33 8 6 4 2 

Torsby 35 9 3 3 5 

Årjäng 28 13 4 4 1 

Länet 25 8 5 4 3 

Riket 21 6 4 3 3 


Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet 

har en större andel inom vårdyrket än riket. 

De fem största yrkena i länet 

för män 2010 

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser nattbefolkning 

(bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) 

Byggnads- Byggnads- Ingenjörer Fordons- Säljare, 

o anlägg- hantv. o tekniker förare inköpare, 

ningsarb. mäklare 

m.fl. 

Arvika 5 4 4 4 3 

Eda 6 6 5 5 3 

Filipstad 4 6 4 6 2 

Forshaga 7 6 5 7 5 

Grums 9 5 5 5 2 

Hagfors 7 6 5 3 3 

Hammarö 3 5 6 3 7 

Karlstad 4 5 5 4 6 

Kil 10 7 4 7 5 

Kristinehamn 5 5 6 5 4 

Munkfors 6 6 3 5 2 

Storfors 6 5 6 7 3 

Sunne 8 6 3 5 4 

Säffle 5 5 5 5 3 

Torsby 10 5 3 5 3 

Årjäng 10 6 4 8 3 

Länet 5 5 5 5 4 

Riket 5 4 5 4 5 


Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som 

vård och omsorgspersonal gör bland kvinnor. 

38 39


De 30 största yrkena i länet 2010 

100 80 60 40 20 

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 

Ingenjörer och tekniker 

Byggnads- och anläggningsarbetare 

Byggnadshantverkare 

Fordonsförare 

Förskollärare och fritidspedagoger 

Grundskollärare 

Sjuksköterskor 

Drift- och verksamhetschefer 

Övrig kontorspersonal 

Maskin- och motorreparatörer 

Städare m.fl. 

Maskinop, metall- o mineralbeh. 

Köks- och rest.bitr. 

Gymnasielärare m.fl. 

Chefer för mindre 

företag och enheter 

Företagsek, marknads- 

Civiling arkitekter m.fl. 

förare o pers.tjm. 

Processop, trä- och pappersindustri 

Redov.ek. adm.ass. m.fl. 

Maskinförare 

Övr. maskinop. o mont. 

Gjutare, svetsare, 

plåtslagare m.fl. 

Lager- och trp.ass. 

Adm. i off. förvaltn. 

Montörer 

Storhushålls- och rest.pers. 

Bokförings- och redov.ass. 

% 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % 


0 20 40 60 80 100 

Vård- och 

omsorgspersonal 

Försäljare, detaljhandel; 

demonstratörer m.fl. 

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 

år med bostad i länet 

Förvärvsarbete efter sektor 2010 

16– år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en 

annan kommun) 

Forshaga 

Torsby 

Hagfors 

Hammarö 

Arvika 

Filipstad 

Säffle 

Munkfors 

Storfors 

Kil 

Kvinnor Män 

Off. sekt. Näringslivet 

Sunne 

Grums 

Kristinehamn 

Karlstad 

Eda 

Årjäng 

Länet 

Riket 

0 20 40 60 80 100 


0 20 40 60 80 100 % 

Kvinnor arbetar i något högre utsträckning i offentlig 

sektor än i näringslivet medan män arbetar till största 

delen i näringslivet. I Årjäng arbetar 62 procent av 

kvinnorna i näringslivet. 

40 41


Egna företagare i länet efter näringsgren 2010 

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen 

men kan bo i en annan kommun) 

Kulturella och personliga 

tjänster m.m. 

Handel 

Jordbruk, skogsbruk 

och fiske 

Okänd verksamhet 

Företagstjänster 

Vård och omsorg; 

sociala tjänster 

Hotell- och 

restaurangverksamhet 

Tillverkning och utvinning 

Fastighetsverksamhet 

Utbildning 

Information och 

kommunikation 

Transport och 

magasinering 

Byggverksamhet 

Energiförsörjning; 

miljöverksamhet 

Finans- och 

försäkringsverksamhet 

0 500 1000 1500 2000 



Procentuell fördelning 

Kvinnor Män 

Eget Egen- Eget Egen- 

AB föret. AB föret. 

12 88 20 80 

42 58 56 44 

2 98 7 93 

0 100 1 99 

38 62 52 48 

33 67 60 40 

26 74 31 69 

31 69 59 41 

38 62 39 61 

28 72 38 62 

33 67 48 52 

59 41 61 39 

54 46 47 53 

43 57 70 30 

83 17 85 15 

Egna företagare 2010 

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkningen 

(arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun) 

Kvinnor Män 

Företagare Egen Företagare Egen 

i eget AB företagare i eget AB företagare 

Arvika 65 242 253 538 

Eda 15 79 65 248 

Filipstad 15 84 75 136 

Forshaga 16 79 78 144 

Grums 10 79 79 123 

Hagfors 30 125 118 207 

Hammarö 28 95 131 136 

Karlstad 262 650 1 100 1 137 

Kil 27 122 138 230 




Sunne 36 191 170 401 

Säffle 28 165 168 390 

Torsby 54 135 173 329 

Årjäng 29 129 145 305 

Länet 678 2 392 3 030 4 800 

Riket 31 471 91 249 120 236 174 106 

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 

Egna företagare bland kvinnor finns främst inom områ- 

Bland kvinnor i länet som är egna företagare har 22 

det kulturella och personliga tjänster. De flesta männen 

procent eget aktiebolag, jämfört med 26 procent i 

finns inom jord-, skogsbruk och fiske. 

riket. För män är den andelen 39 procent i länet och 41 

procent i riket. 

42 43


Nystartade företag efter form av ledning 

2000–2010 

Antal i länet 

1 500 

1 200 

900 

600 

300 

Källa: Tillväxtanalys 

Nystartade företag efter form av ledning 

2010 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Länet Riket 

Kv M Gem Kv M Gem 

Antal 456 837 92 21 272 40 462 4 946 

Procentuell fördelning 32,9 60,4 6,6 31,9 60,7 7,4 

Källa: Tillväxtanalys 

Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess 

gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är 

ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år. 

Pendling till arbetet 2010 

Antal 16– år som pendlar över kommun-/länsgränsen 

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar 

Gemensam 

i kommunen/ 

länet 

Kvinnlig Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 

Manlig Arvika 538 897 990 1 016 4 469 4 893 

Eda 545 388 344 486 1 242 1 155 

Filipstad 297 341 275 585 1 750 1 690 

Forshaga 390 360 1 217 1 743 1 103 797 

Grums 388 657 692 847 1 089 1 222 

Hagfors 214 315 393 558 1 968 2 280 

Hammarö 773 1 125 2 171 2 560 1 223 1 133 

Karlstad 6 676 8 170 3 066 4 333 16 634 16 101 

Kil 384 645 1 383 1 563 1 174 1 178 

Kristinehamn 691 1 214 1 367 1 552 3 443 3 823 

Munkfors 189 264 166 237 503 576 

Storfors 197 201 366 507 426 470 

Sunne 381 583 674 870 2 212 2 310 

Säffle 356 695 660 863 2 341 2 664 

Torsby 554 477 268 539 2 197 2 263 

Årjäng 227 308 183 274 1 771 1 724 

Länet 1 619 3 095 3 034 4 988 54 726 57 824 




här. 

44 45


Deltidsarbetslösa och timanställda 2011 

Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad 

Deltidsarbetslösa Timanställda 


Arvika 85 29 114 44 

Eda 23 7 48 13 


Forshaga 44 10 59 21 

Grums 20 3 48 16 

Hagfors 75 9 82 16 

Hammarö 33 10 64 24 

Karlstad 207 78 364 179 

Kil 34 4 46 19 




Sunne 34 8 70 18 

Säffle 85 14 75 27 

Torsby 46 5 72 25 

Årjäng 38 6 36 14 

Länet 826 207 1247 486 

Riket 21 848 7 517 30 880 16 558 

Källa: Arbetsförmedlingen 

Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa 

och timanställda. Detta gäller i alla länets kommuner. 

Arbetssökande 2011 

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal 

Öppet arbetslösa Program med 

aktivitets stöd 


Arvika 3,8 4,4 3,7 3,6 

Eda 3,4 3,5 2,8 2,9 

Filipstad 3,7 4,4 5,4 5,7 

Forshaga 4,0 3,8 5,0 4,0 

Grums 3,5 3,5 4,8 4,5 

Hagfors 3,0 3,3 5,2 4,1 

Hammarö 2,9 2,9 2,6 2,6 

Karlstad 3,4 3,8 3,5 3,5 

Kil 3,6 3,3 4,4 3,5 

Kristinehamn 3,8 4,3 4,6 4,8 

Munkfors 3,6 3,6 5,2 5,1 

Storfors 4,3 5,3 6,8 5,3 

Sunne 2,5 2,7 3,7 2,5 

Säffle 3,6 3,8 5,1 4,7 

Torsby 2,3 3,2 3,2 2,6 

Årjäng 3,3 3,0 2,6 1,9 

Länet 3,4 3,7 3,9 3,7 

Riket 3,4 3,6 2,9 2,9 


Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland 

kvinnor i flertalet av länets kommuner. Störst är skillnaden 

i Storfors. I flertalet kommuner är det vanligare 

bland kvinnor än bland män att ha aktivitetsstöd. 

46 47

Förvärvsarbete 

Öppet arbetslösa 2000–2011 

20–64 år 

Procent 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

00 

01 


Män – länet Män – riket 

02 

03 

Kvinnor – länet Kvinnor – riket 

04 

05 

Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland 

kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet 

under perioden i stort sett följt samma utveckling som 

i riket. 

06 

07 

08 

09 

10 

11 

Sammanräknad förvärvsinkomst 

31.12.2010 

20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal 

Inkomst 

Medelinkomst Medianinkomst 


Arvika 211 262 223 278 

Eda 198 216 208 236 

Filipstad 204 244 217 263 

Forshaga 209 275 218 288 

Grums 206 273 213 294 

Hagfors 207 257 221 278 

Hammarö 250 346 257 340 

Karlstad 221 276 233 280 

Kil 212 280 220 292 


Munkfors 199 242 217 271 

Storfors 204 263 216 277 

Sunne 210 258 220 271 

Säffle 200 265 206 277 

Torsby 212 239 224 254 

Årjäng 189 207 205 232 

Länet 214 268 224 279 

Riket 229 299 231 290 

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) 

Länet är en gränsregion till Norge. 

Gränspendlingen är omfattande och 

påverkar bl.a. länets förvärvsarbete 

och förvärvsinkomster. Detta framkommer 

dock inte i statistiken som 

presenteras här. 

Sammanräknad inkomst består av inkomst av 

tjänst och av näringsverksamhet. Medel inkomst 

är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. 

Medianinkomsten är det mittersta värdet 

när alla inkomsttagares inkomster sorteras i 

storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. 

48 49

Inkomst Inkomst 

Höga respektive låga inkomster 2010 

Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst 

Höga inkomster Låga inkomster 


Arvika 6 18 20 18 

Eda 6 16 23 31 



Grums 7 28 20 19 

Hagfors 5 14 19 16 

Hammarö 12 42 13 13 

Karlstad 10 26 23 22 

Kil 6 24 18 16 




Sunne 6 18 18 19 

Säffle 5 21 21 18 

Torsby 6 15 19 22 

Årjäng 5 12 25 33 

Länet 8 22 20 20 

Riket 12 28 21 19 


Länet är en gränsregion till Norge. 

Gränspendlingen är omfattande och 

påverkar bl.a. länets förvärvsarbete 

och förvärvsinkomster. Detta framkommer 

dock inte i statistiken som 

presenteras här. 

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen 

som har en inkomst på minst 370 665 kr. 

Låga inkomster: 20 procent av befolkningen 

som har en inkomst på högst 103 128 kr. 

Disponibel medelinkomst för familjer 2010 

Antal kronor i 1000-tal 

Gifta/ Ensamstående Ensamstående 

sambo kvinnor män 

utan med utan med utan med 

barn barn* barn barn* barn barn* 

Arvika 363 482 153 259 183 306 

Eda 303 436 135 227 144 285 

Filipstad 338 462 145 240 174 272 

Forshaga 369 485 153 244 184 284 

Grums 358 484 151 247 184 281 

Hagfors 343 471 144 240 177 273 

Hammarö 439 570 173 279 213 368 

Karlstad 427 533 168 269 192 318 

Kil 385 489 158 259 188 307 

Kristinehamn 369 480 152 239 184 292 

Munkfors 330 453 147 242 172 291 

Storfors 368 460 147 229 189 259 

Sunne 356 483 152 254 180 326 

Säffle 369 474 149 243 180 330 

Torsby 366 463 152 276 172 307 

Årjäng 311 427 137 244 149 240 

Länet 379 498 157 256 183 304 

Riket 430 562 175 280 205 352 


Länet är en gränsregion till 

Norge. Gränspendlingen är 

omfattande och påverkar 

bl.a. länets förvärvsarbete och 

förvärvsinkomster. Detta framkommer 

dock inte i statistiken 

som presenteras här. 

*under 18 år 

Inkl. 0-inkomsttagare. 

Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion 

och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit 

ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. 

barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående 

kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en 

person har fyllt 18 år. 

50 51

Inkomst Inkomst 

Pensionssparande 2010 

20–64 år. Medelvärde i Tkr 

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr 

med pensionssparande 


Arvika 38,1 31,9 5,0 6,1 

Eda 41,8 35,3 8,6 10,1 

Filipstad 43,4 34,0 4,2 4,5 

Forshaga 47,9 40,4 4,6 5,1 

Grums 46,0 39,9 4,4 4,8 

Hagfors 51,2 44,4 4,6 5,1 

Hammarö 51,1 43,1 5,2 6,0 

Karlstad 42,4 34,9 5,1 5,7 

Kil 47,1 40,0 4,7 5,3 

Kristinehamn 45,4 38,4 4,6 5,0 

Munkfors 45,1 43,0 4,4 5,3 

Storfors 39,6 32,9 4,5 4,8 

Sunne 40,3 35,3 4,7 5,4 

Säffle 45,7 38,7 4,9 5,6 

Torsby 50,3 39,1 5,4 5,9 

Årjäng 35,0 28,8 6,5 8,0 

Länet 43,8 36,7 5,0 5,7 

Riket 42,1 34,6 5,3 5,9 


Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010 


Gifta par/ Ensamstående 

samboende kvinnor män 

utan med utan med utan med 

barn barn barn barn barn barn 

Arvika 43 65 198 122 253 17 

Eda 21 24 68 49 91 10 

Filipstad 15 36 88 64 178 12 

Forshaga .. .. 66 79 100 14 

Grums 15 17 42 56 95 7 

Hagfors 26 40 107 75 176 11 

Hammarö 10 10 71 51 132 9 

Karlstad 111 243 605 322 988 48 

Kil 11 36 89 56 115 10 

Kristinehamn 41 92 202 134 374 29 

Munkfors .. 4 32 17 57 .. 

Storfors 11 27 43 43 60 6 

Sunne .. 20 67 49 87 .. 

Säffle 20 29 70 50 127 8 

Torsby 20 26 96 37 135 9 

Årjäng 9 22 48 30 67 4 

Länet 371 682 1 860 1 216 2 976 196 

Riket 13 032 28 476 61 046 38 314 97 831 7 201 

Källa: Socialstyrelsen 

.. Sekretessbelagda siffror (antal under 3) 

En högre andel kvinnor än män har ett privat pensions- 

Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är 

sparande men männen sparar något högre belopp. 

ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. 

Medelvärdet är beräknat för dem som har pensions- 

Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor 

sparande. Personer som saknar sammanräknad 

förvärvsinkomst ingår ej. 

utan barn. 

52 53

Kriminalitet Kriminalitet 

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2011 

Antal per 100 000 av medelfolkmängden. 18– år 

Förövaren 

bekant* obekant* 

utomhus inomhus utomhus inomhus 

Arvika 54 139 42 19 

Eda 35 106 24 12 

Filipstad 66 171 19 47 


Grums 77 232 11 22 

Hagfors 81 194 16 16 

Hammarö 20 121 7 0 

Karlstad 29 138 38 29 

Kil 86 60 43 9 



Storfors 47 141 0 47 

Sunne 23 167 61 0 

Säffle 58 155 45 0 

Torsby 65 129 49 0 

Årjäng 71 163 10 0 

Länet 47 149 33 20 

Riket 43 177 41 35 

Källa: BRÅ 

* Könsredovisning ej tillgänglig 

Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel 

än vad kvinnor i riket gör. Störst är risken att 

drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. 

Anmälda misshandelsbrott mot män 2011 

Antal per 100 000 av medelfolkmängden. 18– år 

Förövaren 

bekant* obekant* 

utomhus inomhus utomhus inomhus 

Arvika 108 65 189 81 

Eda 47 94 94 12 

Filipstad 95 152 209 47 

Forshaga 89 142 160 9 

Grums 77 66 144 66 

Hagfors 48 73 170 40 

Hammarö 33 40 27 13 

Karlstad 60 58 201 135 

Kil 60 26 94 9 


Munkfors 107 161 134 27 

Storfors 47 188 71 24 

Sunne 38 61 129 30 

Säffle 84 52 129 45 

Torsby 146 105 186 65 

Årjäng 30 41 91 20 

Länet 73 84 163 72 

Riket 66 91 203 89 

Källa: BRÅ 

* Könsredovisning ej tillgänglig 

Männen löper störst risk att drabbas av misshandel 

utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan 

kommunerna är stora. 

54 55


Anmälda misshandelsbrott 2011 

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år 

Av bekant* 

Källa: BRÅ 

inomhus 

utomhus 

Av obekant* 



Av bekant* 



Av obekant* 



Länet 

0 40 80 120 160 200 

Riket 

0 40 80 120 160 200 

mot 

kvinna mot 

man 

240 


*könsredovisning ej tillgänglig 

Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus 

av en bekant och att män blir det utomhus av en 

obekant. 

Anmälda sexualbrott efter brottstyp 2011 

Antal Antal per 

100 000 inv 

Länet Länet Riket 

2001 2005 2011 2011 2011 

Våldtäkt inkl. grov 

(se även våldsbrott) 55 96 145 53 69 

Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 42 38 29 11 15 

Sexuellt ofredande (ej blottning) 66 104 180 66 71 

Utnyttjande av barn för 

sexuell posering inkl grov .. .. 6 2 2 

Blottning 29 40 11 4 11 

Koppleri inkl. grovt 2 0 2 1 1 

Köp av sexuell handling 

av barn under 18 år 0 1 1 0 1 

Barnpornografibrott inkl. grovt 8 14 9 3 5 

Sexköpsbrott 0 0 1 0 8 

Människohandel för sexuella 

ändamål (trafficking) .. 0 0 0 0 

Kontakt med barn under 

15 år i sexuellt syfte .. .. 9 3 2 

Totalt 202 293 393 143 186 

Källa: BRÅ 

Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, 

sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). 

Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata 

och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är 

också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom 

familjen. 

56 57


Misstänkta efter brottstyp 2011 

Antal och könsfördelning 

Länet Riket 

Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) 

Kv M Kv M 

Brott mot brottsbalken 1961 23 77 77 841 24 76 

Fullbordat mord och dråp samt 

misshandel med dödlig utgång 3 33 67 164 15 84 

Misshandel inkl. grov 469 12 88 17 664 16 84 

Misshandel mot barn 0-6 år 14 29 71 710 35 65 

Misshandel mot barn 7-14 år 27 30 70 1 931 28 72 

Misshandel mot kvinna >18 år 149 13 87 6 324 15 85 

Misshandel mot man >18 år 251 6 94 8 046 12 88 

6 kap. Sexualbrott 48 2 98 2 843 2 98 

Våldtäkt inkl. grov (1, 4 §) 26 4 96 1 054 2 98 

Tillgrepp av Bil 54 4 94 1 532 8 92 

Inbrottsstöld, inte av 

skjutvapen (1, 2, 4 §) 140 9 91 4 104 8 91 

I bostad (lägenhet, villa) 35 3 97 1 198 8 92 

Övrig stöld och snatteri (1, 2, 4 §) 653 34 66 26 622 34 65 

Ur och från motordrivet fordon 36 6 94 1 242 6 94 

I butik, varuhus o.d. 512 39 61 22 406 38 62 

Rån inkl. grovt (5, 6 §) 30 13 87 1 722 7 93 

Butiksrån 5 20 80 327 4 96 

Rån mot privatperson 16 0 100 1 088 7 93 

9 kap. Bedr. och annan oredlighet 207 23 77 7 547 20 80 

12 kap. Skadegörelsebrott 207 8 92 6 822 11 89 

Våld mot tjänsteman (1, 5 §) 64 13 88 2 372 21 78 

Brott mot trafikbrottslagen 1184 13 87 29 815 11 89 

Rattfylleri, grovt rattfylleri (4, 4 a §) 483 11 89 13 108 11 89 

Brott mot narkotikastrafflagen 816 16 84 27 237 13 87 

Brott mot skattebrottslagen m.m. 2 0 100 2 400 14 85 

Brott mot bidragsbrottslagen 28 32 68 1 172 37 63 

Samtliga brott 3 555 19 81 122 057 20 80 

Källa: BRÅ 

Ibland är kön okänt och då summeras 

andelssiffrorna ej alltid till 100. 

Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 

2002–2010 

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 

Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta 

för våld, trots att det är de yngre männen som till 

störst andel blivit utsatta för våld. 

58 59 

% 

50 

40 

30 

20 

10 

50 

40 

30 

20 

10 

Länet 

Oro för våld Faktiskt våld 

0 

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga 

% 

0 

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga 

Riket 

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga 

Oro för våld Faktiskt våld 

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga

Makt och inflytande Makt och inflytande 

Chefer efter sektor 2010 

Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen) 

Forshaga Off. sektor 

Hagfors 

Grums 

Arvika 

Hammarö 

Munkfors 

Säffle 

Filipstad 

Torsby 

Karlstad 

Kil 

Årjäng 

Storfors 

Eda 

Sunne 

Kristinehamn 

Länet 

Riket 


Kvinnor Män 

0 20 40 60 80 100 

Näringslivet 

0 20 40 60 80 100 % 

Bland kvinnor i länet som är chefer finns 44 procent 

inom offentlig sektor och 56 procent inom näringslivet. 

Bland män är motsvarande andelar 13 respektive 87 

procent. 

Chefer efter sektor och nivå 2010 

Antal i länet. Avser dagbefolkningen (arbetar i länet men kan bo i ett 

annat län) 

Offentlig sektor Näringslivet 


Högre ämbetsmän 

och politiker 43 67 2 4 

Chefstjänstemän 

i intresseorganisationer 0 0 2 10 

Verkställande direktörer, 

verkschefer m.fl. 7 5 39 399 

Drift- och verksamhetschefer 583 324 243 866 

Chefer för 

särskilda funktioner 38 45 225 803 

Chefer för mindre 

företag och enheter 61 48 434 1 214 

Chefer totalt 732 489 945 3 296 


Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är 

inom ramen 40–60 procent, utom för högre ämbetsmän, 

politiker och drift och verksamhetschefer. I näringslivet 

finns det betydligt många fler manliga än kvinnliga 

chefer. Vanligast är det att vara chef för mindre företag 

och enheter. 

60 61

Makt och inflytande Makt och inflytande 

Kommunstyrelsen efter valet 2010 

Antal ledamöter samt könsfördelning (%) 

Ordinarie ledamöter Ersättare 

Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning 

ordf. (%) (%) 

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 

Arvika 15 M 27 73 32 41 59 

Eda 15 Kv 40 60 15 47 53 

Filipstad 11 M 36 64 11 36 64 

Forshaga 11 Kv 36 64 11 27 73 

Grums 13 M 62 38 13 46 54 

Hagfors 13 M 38 62 13 54 46 

Hammarö 11 M 36 64 11 45 55 

Karlstad 12 M 33 67 13 62 38 

Kil 11 M 45 55 11 55 45 

Kristinehamn 11 M 36 64 9 33 66 

Munkfors 9 M 33 66 7 57 43 

Storfors 7 M 43 57 7 43 57 

Sunne 11 M 45 55 11 73 27 

Säffle 13 M 46 54 13 46 54 

Torsby 11 M 36 64 11 45 55 

Årjäng 11 Kv 36 64 11 36 64 

Källa: Region Värmland 

I Eda, Kil, Storfors, Sunne och Säffle är könsfördelningen 

bland ordinarie ledamöter inom ramen 40–60 

procent. 

Kommunfullmäktigledamöter 

Efter valen 2006 och 2010 

2006 2010 

Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) 


Arvika 49 35 65 49 43 57 

Eda 41 44 56 35 46 54 

Filipstad 37 38 62 37 38 62 

Forshaga 41 46 54 41 41 59 

Grums 31 45 55 31 52 48 

Hagfors 41 39 61 35 43 57 

Hammarö 31 36 64 31 35 65 

Karlstad 61 41 59 61 49 51 

Kil 35 40 60 35 43 57 

Kristinehamn 41 42 58 41 44 56 

Munkfors 31 45 55 31 55 45 

Storfors 35 40 60 31 39 61 

Sunne 41 44 56 41 51 49 

Säffle 41 49 51 41 49 51 

Torsby 41 46 54 31 39 61 

Årjäng 41 37 63 41 41 59 

Länet 638 42 58 612 44 56 

Källa: SCB, Valstatistik 

I de flesta av länets kommuner är könsfördelningen 

bland ledamöterna inom ramen 40–60 procent. Utom 

för kommunerna Filipstad, Hammarö, Storfors och 

Torsby där andelen kvinnor nu är under 40 procent. 

62 63

Makt och inflytande 

64 

Landstingsfullmäktige 

Efter valen 2006 och 2010. Könsfördelning (%) 

2006 2010 


Moderaterna 33 67 44 56 

Centerpartiet 33 67 63 38 

Folkpartiet 40 60 60 40 

Kristdemokraterna 50 50 67 33 

Miljöpartiet . . 50 50 

Socialdemokraterna 50 50 55 45 

Vänsterpartiet 67 33 50 50 

Sverigedemokraterna . . 67 33 

Sjukvårdspartiet 

i Värmland 50 50 60 40 

Totalt 46 54 54 46 

Källa: SCB, Valstatistik 

Ledamöter i landstingsstyrelsen 

Efter valet 2010. Antal och könsfördelning (%) 

Antal Könsfördelning (%) 


Fullmäktige 44 37 54 46 

Styrelsen 7 10 41 59 

Källa: Region Värmland 

Teckenförklaring till tabellerna 

0 = ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda 

enheten 

.. = uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges 

. = uppgift kan inte förekomma 

I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under 

eller över 100. Det beror på avrundningarna.

På tal om kvinnor och män - Varmland.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?