På tal om kvinnor och män - Varmland.se

varmland.se

På tal om kvinnor och män - Varmland.se

Värmlands län 2012

tal om

kvinnor

och män


Innehåll

Befolkning ............................................................. 4

Hälsa ................................................................... 11

Utbildning ............................................................ 17

Barn och familj .................................................... 25

Förvärvsarbete ..................................................... 32

Inkomst ............................................................... 49

Kriminalitet .......................................................... 54

Makt och inflytande ............................................. 60

Producerad av SCB, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland.

Kontaktpersoner: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson

och omvärldsanalytiker Ann Otto.

E-post maritha.johansson@lansstyrelsen.se;

ann.otto@regionvarmland.se

Layout: Ateljén, SCB

Foto omslag: Per Eriksson

Sedan 2004 har länsstyrelsen publicerat regional jämställdhetsstatistik.

Samtliga utgåvor kan laddas ned på länsstyrelsens webbsida. Denna första

gemensamma utgåva finns även att ladda ned på Region Värmlands webbplats.

Fler tryckta exemplar kan beställas kostnadsfritt via ovanstående

kontaktpersoner.

© Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland.

Printed in Sweden

SCB-Tryck, Örebro 2012.05

Förord

Regeringens mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor

och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och

sina egna liv. För en jämställd regional tillväxtpolitik betyder

det att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå

inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till

tillväxtresurser. Det regionala tillväxtarbetet ska därför bl.a.

bidra till jämställdhetspolitikens delmål om jämn fördelning

av makt och inflytande och målet om ekonomisk jämställdhet.

Länsstyrelsen och Region Värmland har regeringens

uppdrag att verka för en jämställd regional tillväxt.

För att synliggöra jämställdhetsperspektivet i den regionala

tillväxten, är det viktigt att redovisa hur förhållandena inom

olika samhällsområden ser ut för kvinnor och män i Värmland.

Den regionala jämställdhetsstatistiken är en grund för arbetet

med jämställdhetsintegrering av det regionala utvecklings-

och tillväxtarbetet. Målet är att jämställdhet ska bli en

naturlig del i alla beslut, program och strategier som fattas,

utarbetas och genomförs i tillväxtarbetet.

För ett jämställt Värmland!

Länsstyrelsen Värmland Region Värmland

Eva Eriksson Tomas Riste

Landshövding Regionråd


Nationella jämställdhetspolitiska mål

Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och

män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna

liv. Det innebär:

• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och

män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare

och att forma villkoren i beslutsfattandet.

• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma

möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt

arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

• En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs arbetet

livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet

och ha möjlighet att ge ochomsorg på lika villkor.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män,

flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till

kroppslig integritet.

Om Länsstyrelsens och Region

Värmlands uppdrag och roller

Länsstyrelsen verkar för att de att de nationella jämställdhetsmålen

får genomslag i länet. Vi integrerar jämställdhetsperspektivet

i vår verksamhet och stöttar regionala aktörer i

deras arbete med jämställdhetsintegrering.

Region Värmland har regeringens uppdrag att utarbeta en

regional handlingsplan med syfte att skapa en ökad strategisk

och långsiktig planering av hur ett jämställdhetsperspektiv ska

genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala

tillväxtarbetet i Värmland.

Jämställdhet

Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter

och möjligheter att:

• ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende

• vårda hem och barn

• delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället

Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet

mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare

begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer

och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har

lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet

m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.

Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet

Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan

kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola,

arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn

könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive

män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning

är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs

också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och

värderingar tas tillvara – den kvalitativa jämställdheten.

2 3


Befolkning Befolkning

Befolkningen efter kommun 31 dec 2011

Antal

Kvinnor Män Totalt

Arvika 13 054 12 853 25 907

Eda 4 129 4 331 8 460

Filipstad 5 188 5 326 10 514

Forshaga 5 588 5 641 11 229

Grums 4 477 4 540 9 017

Hagfors 6 059 6 223 12 282

Hammarö 7 428 7 515 14 943

Karlstad 43 873 42 536 86 409

Kil 5 824 5 858 11 682

Kristinehamn 11 941 11 757 23 698

Munkfors 1 844 1 858 3 702

Storfors 2 037 2 181 4 218

Sunne 6 507 6 635 13 142

Säffle 7 650 7 744 15 394

Torsby 6 087 6 225 12 312

Årjäng 4 819 5 008 9 827

Länet 136 505 136 231 272 736

Riket 4 756 021 4 726 834 9 482 855

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

I Arvika, Karlstad och Kristinehamn och i länet totalt

bor det fler kvinnor än män. I 13 av länets kommuner

bor det fler män än kvinnor. Skillnaderna är dock

relativt små.

Befolkningen efter ålder 31 dec 2011

0 20 40 60 80 100

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Hammarö

Forshaga

Kil

Årjäng

Sunne

Säffle

Grums

Karlstad

Kristinehamn

Storfors

Eda

Arvika

Torsby

Filipstad

Munkfors

Hagfors

Riket

% 0 20 40 60 80 100

Andelen som är under 20 år är högre bland pojkar än

bland flickor i alla kommuner utom i Grums. Andelen

som är 65 år och äldre är högre bland kvinnor än bland

män i alla kommunerna.

4 5

0–19 år

20–64 år

65– år

Länet

0–19 år

20–64 år

65– år


Befolkning Befolkning

Befolkningen i och utanför tätorter 2011

Hammarö

Karlstad

Kristinehamn

Forshaga

Munkfors

Filipstad

Kil

Grums

Säffle

Hagfors

Arvika

Storfors

Eda

Sunne

Torsby

Årjäng

i tätort

utanför tätort

0 20 40 60 80 100%

Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning

Könsfördelning (%)

i tätort utanför tätort

Kv M Kv M

90 90 10 10

90 89 10 11

82 81 18 19

82 81 18 19

82 80 18 20

82 79 18 21

74 72 26 28

71 71 29 29

66 63 34 37

66 62 34 38

66 62 34 38

62 59 38 41

53 51 47 49

50 46 50 54

48 44 52 56

47 44 53 56

Definition gällande tätort se http://www.scb.se/MI0810.

SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2010.

I alla kommuner i länet är andelen kvinnor högre än

andelen män inne i tätorterna och lägre utanför tätorterna.

Överlag är dock skillnaderna små.

Befolkningen efter nationell bakgrund 2011

Antal Procentuell fördelning

Länet Länet Riket

Kvinnor Män Kv M Kv M

Inrikes födda 122 431 123 433 90 91 85 85

6 7

varav

med två inrikes

födda föräldrar 111 342 111 666 82 82 73 73

med en inrikes och en

utrikes född förälder 8 585 9 089 6 7 7 7

med två utrikes

födda föräldrar 2 504 2 678 2 2 4 5

Utrikes födda 14 074 12 798 10 9 15 15

varav bosättningstid i Sverige

0–4 år 2 891 3 263 2 2 3 3

5– år 10 583 9 209 8 7 12 11

Uppgift saknas 600 326 0 0 0 0

Totalt 136 505 136 231 100 100 100 100

Utrikes födda 14 074 12 798 100 100 100 100

Norden 5 268 4 260 37 33 20 16

därav

Danmark 274 376 2 3 3 3

Finland 1 374 1 011 10 8 14 10

Island 26 34 0 0 0 0

Norge 3 594 2 839 26 22 3 3

EU27 utom Norden 2 563 2 554 18 20 19 20

Utanför EU27

och Norden 6 243 5 984 44 47 61 64

Källa: SCB, Befolkningsstatistik


Befolkning Befolkning

Utrikes födda 31 dec 2011

Eda

Årjäng

Storfors

Torsby

Filipstad

Arvika

Karlstad

Kristinehamn

Hagfors

Grums

Säffle

Munkfors

Forshaga

Sunne

Kil

Hammarö

Länet

Riket

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

0 5 10 15 20 25 30

Andelen utrikes födda är högre bland kvinnor än bland

män i alla kommuner utom i Munkfors. Andelarna ligger

lägre än i riket.

%

In- och utflyttningar 2011

Antal

Inflyttade Utflyttade Flyttnings-

netto

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 541 476 539 515 2 -39

Eda 223 240 236 254 -13 -14

Filipstad 225 298 239 280 -14 18

Forshaga 269 278 306 298 -37 -20

Grums 220 222 241 257 -21 -35

Hagfors 204 214 269 257 -65 -43

Hammarö 370 401 382 418 -12 -17

Karlstad 2 636 2 730 2 371 2 541 265 189

Kil 302 311 345 324 -43 -13

Kristinehamn 452 446 475 473 -23 -27

Munkfors 92 96 103 115 -11 -19

Storfors 130 152 150 164 -20 -12

Sunne 273 268 305 262 -32 6

Säffle 307 285 326 347 -19 -62

Torsby 204 229 233 238 -29 -9

Årjäng 184 208 199 190 -15 18

Länet 3 673 3 872 3 760 3 951 -87 -79

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet har ett negativt flyttningsnetto för både kvinnor

och män. För nästan alla kommuner i länet är utflyttningen

högre än inflyttningen. Karlstad har som enda

undantag ett stort flyttningsöverskott för både kvinnor

och män.

8 9


Befolkning

Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2011

Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från länet Till/från utl.

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 19 10 -37 -60 20 11

Eda -24 -35 -6 -12 17 33

Filipstad -11 -9 -53 -71 50 98

Forshaga -27 -30 -13 -5 3 15

Grums -18 -58 -18 -17 15 40

Hagfors -41 -56 -59 -39 35 52

Hammarö -7 -30 -14 -3 9 16

Karlstad 182 273 34 -28 49 -56

Kil -42 -21 -2 -3 1 11

Kristinehamn 27 23 -69 -72 19 22

Munkfors -1 -16 -7 -14 -3 11

Storfors -6 -15 -33 -34 19 37

Sunne -9 22 -30 -34 7 18

Säffle -4 -33 -51 -69 36 40

Torsby -19 -20 -12 -12 2 23

Årjäng -19 -5 -10 -12 14 35

Länet totalt . . -380 -485 293 406

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Nästan alla kommuner i länet har ett flyttningsunderskott

till andra län. Däremot är invandringen från utlandet

större än utvandringen för alla kommuner, utom för

män i Karlstad och kvinnor i Munkfors.

Ohälsotalet 2000–2011

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

Hälsa

2000 2005 2011

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 64 46 81 51 37 26

Eda 64 41 73 46 41 32

Filipstad 74 54 87 62 44 35

Forshaga 57 38 77 46 35 19

Grums 59 39 79 48 42 26

Hagfors 64 46 78 51 38 27

Hammarö 47 32 55 31 24 15

Karlstad 44 28 50 32 24 16

Kil 47 35 61 42 29 21

Kristinehamn 56 36 72 42 36 23

Munkfors 63 40 74 47 34 22

Storfors 73 41 81 47 36 26

Sunne 53 40 65 45 27 23

Säffle 52 38 71 44 36 23

Torsby 57 44 70 49 32 29

Årjäng 48 34 60 43 26 26

Länet 53 37 65 42 31 22

Riket 47 33 54 36 27 19

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Ohälsotalen är högre för kvinnor än för män. År 2011

är det störst skillnad i Forshaga och i Grums.

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning,

förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen

per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.

10 11


Hälsa Hälsa

Anmälda arbetsskador* 2010

Antal

20–24 år 55–64 år 20–64 år

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 1 10 15 17 45 83

Eda 3 0 4 4 11 11

Filipstad 2 2 7 8 18 20

Forshaga 0 1 6 1 10 10

Grums 0 1 0 8 7 19

Hagfors 1 4 6 11 27 38

Hammarö 1 1 12 9 19 16

Karlstad 7 27 42 40 145 174

Kil 0 2 6 3 10 11

Kristinehamn 6 3 15 20 37 39

Munkfors 0 1 0 2 2 14

Storfors 0 0 0 1 2 2

Sunne 0 1 3 6 9 18

Säffle 0 4 6 6 18 27

Torsby 1 1 8 8 16 17

Årjäng 0 1 4 1 6 10

Länet 22 59 134 145 382 509

Riket 1 240 1 961 4 024 4 479 16 363 19 782

Källa: Arbetsmiljöverket

*arbetsolyckor + arbetssjukdomar

Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Detta

gäller i alla åldersgrupper.

gående sjukfall efter antal dagar dec 2011

Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

Antal personer Förändr. sedan

2000 i procent

30-dagar 180-dagar 180-dagar

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 269 137 151 61 -54 -72

Eda 65 30 39 16 -57 -77

Filipstad 73 43 38 24 -75 -78

Forshaga 79 51 42 21 -68 -72

Grums 75 50 47 30 -44 -52

Hagfors 122 70 70 38 -63 -67

Hammarö 90 42 35 20 -71 -70

Karlstad 513 289 231 119 -72 -73

Kil 91 41 44 20 -53 -76

Kristinehamn 155 101 80 50 -71 -62

Munkfors 24 11 12 7 -68 -72

Storfors 34 22 19 13 -72 -43

Sunne 70 51 35 23 -68 -70

Säffle 124 77 66 47 -47 -40

Torsby 57 40 29 21 -77 -76

Årjäng 64 45 33 21 -34 -52

Länet 1 905 1 100 971 531 -65 -69

Riket 72 716 40 925 37 474 20 534 -59 -62

Källa: Försäkringskassan

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Långa

sjukfall är vanligare bland kvinnor än bland män.

Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för

sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec.

12 13


Hälsa Hälsa

Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2011

Andel (%) av inskrivna

Andel (%) Förändring

55–59 år 60–64 år 20–64 år sedan 2001,

20–64 år

procentenh.

Kv M Kv M Kv M Kv M

Arvika 21 14 30 21 12 8 -3 -3

Eda 22 14 27 19 12 8 1 2

Filipstad 24 19 31 23 14 10 -4 -2

Forshaga 17 12 26 14 11 6 -1 -2

Grums 21 11 31 20 12 8 -3 -2

Hagfors 19 12 27 19 12 8 -1 -1

Hammarö 16 9 26 14 8 4 -2 -2

Karlstad 17 9 23 16 7 5 -1 -1

Kil 16 11 23 17 10 6 -1 -2

Kristinehamn 22 12 31 17 11 7 -1 -1

Munkfors 23 13 23 16 11 7 1 1

Storfors 22 10 30 23 11 7 -2 0

Sunne 15 10 26 18 9 7 -2 -2

Säffle 18 11 25 17 11 7 -1 -2

Torsby 17 13 28 21 10 8 -2 -1

Årjäng 16 12 21 17 8 7 -2 -1

Länet 18 11 26 18 10 6 -2 -1

Riket 18 12 27 18 9 6 -1 -1

Källa: Försäkringskassan

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjukoch

aktivitetsersättning. Högst andel finns i Filipstad.

Har sjuk- eller rehabiliteringspenning.

Befolkning efter vikt 2007–2010

Andel 16–84 år

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

14 15

Länet

fetma

Riket

fetma

övervikt

övervikt

normal vikt

normal vikt

undervikt

undervikt

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Fetma: BMI 30 och över

Övervikt: BMI 25–29.9

Normal vikt: BMI 18.5–24.9

Undervikt: BMI 18.4 och under

Källa: Statens Folkhälsoinstitut

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning,

värden presenteras som 4-årsmedelvärden


Hälsa

Befolkning med riskabla alkoholvanor

2004–2007 – 2007–2010

Andel 16–84 år

25

20

15

10

Män – Länet

5

Kvinnor – Länet

0

2004-2007 2005-2008 2006-2009

Befolkning som röker dagligen

2004–2007 – 2007–2010

Andel 16-84 år

20

15

10

5

Kvinnor – Riket

0

2004-2007

2005-2008

Källa: Statens Folkhälsoinstitut

2006-2009

Män – Riket

Kvinnor – Länet Kvinnor – Riket

2007-2010

Män – Länet Män – Riket

2007-2010

Nationella folkhälsoenkäten är en

urvalsundersökning, värden

presenteras som 4-årsmedelvärden

Elever med slutbetyg från gymnasiet

Länet. Läsåret 2010/2011

Hantverk (HV)

Omvårdnad (OP)

Estetiska (ES)

Handels- och adm. (HP)

Medie (MP)

Samhällsvetenskap (SP)

Naturbruk (NP)

Barn- och fritid (BF)

Naturvetenskap (NV)

SM riksrekryterande

SM utan spec. inriktning

Källa: SCB, Skolverket

Teknikprogrammet (TE)

* 2 procent av eleverna har

tillhört Energiprogrammet

där könsfördelning inte

redovisas. Antalet i det ena

könet är färre än tre.

Antal flickor: 1 573 Antal pojkar: 1 547

100 80 60 40 20

Fordon (FP)

Industri (IP)

Utbildning

16 17

Bygg (BP)

El (EC)

0 20 40 60 80 100

Int. Baccalaureate (IB)

Hotell- och restaurang (HR)

Livsmedel (LP)

IV-programmen

* *

% 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 %

Gymnaieskolan är starkt könsuppdelad.


Utbildning Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå 2011

25–44 år. Procentuell fördelning

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift

nasial utb nasial utb nasial utb saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M

Arvika 10 10 47 63 41 25 1 2

Eda 14 16 55 63 28 14 2 8

Filipstad 13 17 57 67 27 13 3 3

Forshaga 8 10 49 63 42 25 1 2

Grums 12 12 55 71 32 15 2 2

Hagfors 8 10 59 74 31 14 2 3

Hammarö 5 6 34 52 61 42 0 1

Karlstad 7 8 34 47 59 43 1 1

Kil 9 10 48 66 42 23 1 2

Kristinehamn 10 14 46 63 43 22 1 1

Munkfors 8 11 60 75 29 11 3 2

Storfors 15 18 50 68 32 11 3 3

Sunne 6 9 52 72 40 18 1 2

Säffle 7 11 55 68 35 19 2 3

Torsby 8 12 58 70 33 15 1 3

Årjäng 12 14 58 66 27 15 3 5

Länet 8 10 44 58 46 29 1 2

Riket 9 11 39 47 50 39 2 3

Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland

kvinnor än bland män.

Befolkningens utbildningsnivå 2011

45–64 år. Procentuell fördelning

Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift

nasial utb nasial utb nasial utb saknas

Kv M Kv M Kv M Kv M

Arvika 15 19 52 57 32 23 1 1

Eda 23 29 51 51 23 15 3 5

Filipstad 23 28 55 59 21 13 1 1

Forshaga 14 18 56 60 29 21 0 1

Grums 18 29 59 56 22 14 1 1

Hagfors 14 19 61 64 24 15 1 2

Hammarö 10 14 47 49 43 36 0 0

Karlstad 11 15 45 48 44 36 0 0

Kil 14 21 53 56 33 22 0 0

Kristinehamn 16 21 54 56 30 22 0 1

Munkfors 15 23 61 64 23 12 1 1

Storfors 17 25 61 58 22 17 0 0

Sunne 12 21 54 60 33 18 0 1

Säffle 14 22 58 56 27 21 1 1

Torsby 13 20 58 63 28 16 1 1

Årjäng 19 24 55 59 23 13 3 4

Länet 14 20 52 55 33 25 1 1

Riket 15 20 47 48 37 31 1 1

Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med endast förgymnasial utbildning är högre

bland de äldre jämfört med de yngre. Andelen med eftergymnasial

utbildning är lägre bland de äldre, särskilt

bland kvinnor.

18 19


Utbildning Utbildning

Behörighet till vidare studier

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2010/11

Till gymnasiet Till universitet

och högskola

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 84 89 93 89

Eda 85 84 80 92

Filipstad 84 85 91 77

Forshaga 96 88 87 78

Grums 85 91 100 100

Hagfors 90 95 95 92

Hammarö 98 96 78 72

Karlstad 92 90 90 82

Kil* 92 90 . .

Kristinehamn 91 83 87 60

Munkfors* 85 89 . .

Storfors 100 92 100 92

Sunne 91 88 93 80

Säffle 93 89 77 84

Torsby 95 83 92 80

Årjäng 88 96 100 82

Länet 91 89 90 81

Riket 89 87 90 84

Källa: Skolverket

*inget gymnasium fanns i kommunen. Samtliga skolor ingår

I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till

vidare studier. Det gäller speciellt till högskolan.

Övergång gymnasieskola – högskola

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2007/2008 och som påbörjat

högskolestudier senast 2010/2011

Karlstad

Munkfors

Hagfors

Sunne

Kristinehamn

Hammarö

Forshaga

Filipstad

Grums

Arvika

Kil

Årjäng

Torsby

Säffle

Storfors

Eda

Länet

Riket

0 10 20 30 40 50 60

%

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket

En lägre andel av ungdomarna i länet jämfört med riket

fortsätter till högskolan. Flickorna gör det i större utsträckning

än pojkarna. Störst skillnad var det i Hagfors

där 50 procent av kvinnorna och 23 procent av männen

fortsatte till högskolan.

20 21


Utbildning Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år*

Läsåret 2010/2011

Antal Könsfördeln. Andel (0/00)

(%) av alla i

resp. ålder

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 97 63 61 39 41 24

Eda 20 12 63 38 29 15

Filipstad 36 22 62 38 44 23

Forshaga 35 18 66 34 38 19

Grums 37 16 70 30 50 19

Hagfors 33 27 55 45 40 26

Hammarö 78 58 57 43 66 46

Karlstad 416 310 57 43 40 27

Kil 42 32 57 43 41 31

Kristinehamn 91 64 59 41 45 29

Munkfors 8 1 89 11 30 3

Storfors 13 10 57 43 42 31

Sunne 46 39 54 46 42 31

Säffle 53 39 58 42 46 29

Torsby 37 44 46 54 39 39

Årjäng 35 15 70 30 42 17

Länet 1 077 770 58 42 42 27

Riket 39 051 29 371 57 43 39 28

Källa: SCB, Högskolestatistik

*ålder 2010-12-31

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar i högskolan.

Det gäller alla kommuner i länet utom i Torsby. Mest

sned är könsfördelningen i Munkfors, Grums och Årjäng.

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år*

Läsåret 2010/2011

Antal Könsfördeln. Andel (0/00)

(%) av alla i

resp. ålder

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 7 5 58 42 1 1

Eda 0 2 0 100 0 1

Filipstad 6 0 100 0 3 0

Forshaga 4 1 80 20 2 0

Grums 2 1 67 33 1 1

Hagfors 3 2 60 40 1 1

Hammarö 11 5 69 31 3 2

Karlstad 34 22 61 39 2 1

Kil 7 5 58 42 3 2

Kristinehamn 9 8 53 47 2 2

Munkfors 1 0 100 0 1 0

Storfors 1 1 50 50 1 1

Sunne 6 0 100 0 2 0

Säffle 5 3 63 38 2 1

Torsby 4 1 80 20 2 0

Årjäng 8 3 73 27 4 1

Länet 108 59 65 35 2 1

Riket 4 722 2 525 65 35 3 1

Källa: SCB, Högskolestatistik

*ålder 2010-12-31

Bland högskolenybörjare i åldern 35–64 år är den

kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre

åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora.

22 23


Utbildning

Kvalificerad yrkesutbildning och

yrkeshögskoleutbildning 2010

Antal studerande respektive examinerade under året

Antal studerande Antal

examinerade

Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män

Ekonomi, administration

och försäljning 144 29 52 9

Friskvård och kroppsvård 77 18 22 3

Hotell, restaurang och turism 3 72 1 5

Hälso- och sjukvård

samt socialt arbete 187 35 79 7

Kultur, media och design 173 140 44 34

Lantbruk, djurvård,

trädgård, skog och fiske 2 22 0 10

Samhällsbyggnad

och byggteknik 4 89 1 26

Teknik och tillverkning 52 280 23 74

Totalt 642 685 222 168

Könsfördelning (%) 48 52 57 43

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

Not: Gäller även ej folkbokförda i länet

Andelen kvinnor som examinerades under 2010 var

högre jämfört med studerande.

Barn och familj

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2010

Antal barn per kvinna resp. man

2,5

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet.

Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Under 1990­talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet

inträffade i länet år 1997 för kvinnor och 2000 för män.

Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år

2010 på 1,95 barn per kvinna och 1,68 barn per man.

I hela riket var talen 1,98 per kvinna och 1,8 per man.

24 25

2,0

1,5

1,0

0,5

Män – Riket

Kvinnor – Länet Kvinnor – Riket

Män – Länet

0,0

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10


Barn och familj Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen 2011

Personer som använt försäkringen

Könsfördelning (%)

FP TFP

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 56 44 59 41

Eda 60 40 69 31

Filipstad 57 43 58 42

Forshaga 52 48 56 44

Grums 55 45 54 46

Hagfors 54 46 59 41

Hammarö 54 46 60 40

Karlstad 57 43 58 42

Kil 54 46 57 43

Kristinehamn 56 44 58 42

Munkfors 52 48 60 40

Storfors 57 43 56 44

Sunne 54 46 58 42

Säffle 56 44 57 43

Torsby 60 40 62 38

Årjäng 59 41 64 36

Länet 56 44 59 41

Riket 56 44 58 42

Källa: Försäkringskassan

I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som

använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den

tillfälliga föräldrapenningen.

FP = föräldrapenning vid barns födelse

TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar

samt pappornas 10 dagar ingår ej.

Användning av föräldraförsäkringen 2011

Fördelning (%) av nettodagar

FP TFP

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 78 22 68 32

Eda 86 14 75 25

Filipstad 80 20 66 34

Forshaga 76 24 65 35

Grums 77 23 64 36

Hagfors 77 23 65 35

Hammarö 71 29 67 33

Karlstad 77 23 65 35

Kil 79 21 63 37

Kristinehamn 79 21 66 34

Munkfors 77 23 70 30

Storfors 79 21 64 36

Sunne 78 22 64 36

Säffle 80 20 65 35

Torsby 85 15 75 25

Årjäng 83 17 73 27

Länet 78 22 66 34

Riket 76 24 64 36

Källa: Försäkringskassan

Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna

gjorde. Jämfört med riket låg männens andel något

lägre i länet.

Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag.

I övrigt se föregående sida.

26 27


Barn och familj Barn och familj

Kommunernas omsorg för barn* 2011

Andel i respektive ålder

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg

1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år

Arvika 85 53 2 0

Eda 79 52 9 0

Filipstad 85 40 12 0

Forshaga 84 50 5 0

Grums 89 50 1 0

Hagfors 76 40 10 0

Hammarö 88 55 2 0

Karlstad 87 58 2 0

Kil 83 53 6 0

Kristinehamn 84 54 6 1

Munkfors 94 44 6 0

Storfors 90 44 0 0

Sunne 82 45 6 0

Säffle 82 53 3 1

Torsby 81 39 4 2

Årjäng 78 48 4 0

Länet 85 52 4 0

Riket 83 56 3 0

Källa: Skolverket

*Könsredovisning är ej tillgänglig

I Munkfors går 94 procent av 1–5­åringarna i förskolan

jämfört med 76 procent av barnen i Hagfors. Där har

10 procent av dessa barn annan pedagogisk omsorg.

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn

över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2011

Procent

100

Flickor – riket

Flickor– länet

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Pojkar – länet

0

15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

ålder

Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden

är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 19­årsåldern.

År 2011 bodde 56 procent av de 20­åriga flickorna

och 70 procent av pojkarna i länet kvar hemma.

Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna 19–26 år.

familjedaghem är en av flera tänkbara varianter.

28 29

80

60

40

20

Pojkar – riket


Barn och familj Barn och familj

Familjehushåll efter hushållstyp 2002–2010

Procentuell fördelning samt antal

Länet Riket

Sammanboende utan barn 28 27

Sammanboende med barn 19 19

Ensamstående kvinna utan barn 24 25

Ensamstående man utan barn 23 24

Ensamstående kvinna med barn 4 4

Ensamstående man med barn 2 2

Totalt, % 100 100

Antal, 1 000-tal 146 4 925

Familjehushåll efter hushållstyp

och antal barn 2002–2010

Procentuell fördelning

Länet Riket

Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående

boende kvinna man boende kvinna man

Inga barn 60 83 91 60 83 91

1 barn 14 9 4 15 7 3

2 barn 18 5 4 19 5 2

3- barn 8 1 . 8 1 1

Totalt, % 100 100 100 100 100 100

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj

och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av

samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren 2006-2008 genomgick undersökningen

förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra

jämförelser över tid. För mer information se www.scb.se/LE0101.

Befolkningen i ordinärt boende

med beviljad hemtjänst 1 oktober 2011

Antal 80– år

80–89 år 90– år

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 157 66 88 23

Eda 48 19 16 10

Filipstad 96 57 44 17

Forshaga 63 46 22 11

Grums 60 41 22 10

Hagfors 118 53 53 18

Hammarö 50 33 19 9

Karlstad 545 208 234 67

Kil 60 24 19 14

Kristinehamn 194 90 70 22

Munkfors 43 24 7 6

Storfors 37 19 22 10

Sunne 79 49 44 12

Säffle 95 59 61 21

Torsby 114 41 46 23

Årjäng 65 32 19 5

Länet* 1 824 861 786 278

Riket 58 494 26 070 24 182 8 644

Källa: Socialstyrelsen

*Personer kan få insatser i flera kommuner men

de räknas bara med en gång i länsuppgiften.

Fler kvinnor än män i åldern 80 år och däröver beviljas

hemtjänst.

30 31


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande 2010

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år

Kv M Kv M Kv M Kv M

Arvika 66 68 80 81 68 71 73 74

Eda 67 56 69 63 57 60 65 60

Filipstad 67 63 79 79 64 68 72 71

Forshaga 64 64 79 86 67 71 72 77

Grums 64 62 77 84 61 68 69 74

Hagfors 61 67 80 82 65 73 71 76

Hammarö 73 69 88 90 70 76 80 82

Karlstad 64 63 83 85 73 74 74 74

Kil 67 68 82 86 71 74 76 78

Kristinehamn 63 65 80 84 64 70 71 75

Munkfors 61 66 78 79 64 70 70 74

Storfors 63 68 75 80 65 70 69 74

Sunne 67 71 85 85 74 77 78 79

Säffle 64 69 79 83 67 74 72 77

Torsby 67 66 81 78 71 73 75 74

Årjäng 64 58 76 69 62 63 69 64

Länet 65 65 81 82 69 72 73 75

Riket 66 69 82 85 70 73 75 77

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets

förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras

här.

Utrikes födda förvärvsarbetande 2010

Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år

Norden EU 27 Utanför

utom Norden EU 27 och

Norden

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 53 47 49 58 42 61

Eda 38 24 41 48 41 50

Filipstad 52 52 52 47 39 44

Forshaga 75 53 58 63 39 45

Grums 52 53 47 41 41 40

Hagfors 52 44 45 51 38 52

Hammarö 71 70 53 70 60 64

Karlstad 65 63 62 63 45 50

Kil 71 59 52 74 40 42

Kristinehamn 53 52 54 65 37 46

Munkfors 42 43 46 41 15 62

Storfors 52 58 48 52 22 44

Sunne 58 44 46 49 55 66

Säffle 39 34 39 61 37 57

Torsby 58 40 46 63 38 66

Årjäng 38 28 49 51 50 49

Länet 52 44 52 58 43 51

Riket 66 62 57 61 48 55

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets

förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras

här.

32 33


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Utrikes födda förvärvsarbetande 2010

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 35–54 55–64 20–64

Kv M Kv M Kv M Kv M

Arvika 39 55 54 63 41 42 47 56

Eda 38 35 42 31 33 23 39 30

Filipstad 33 31 54 57 45 44 46 48

Forshaga 35 35 56 63 64 51 53 52

Grums 48 30 49 59 41 46 46 46

Hagfors 38 36 50 58 35 42 44 49

Hammarö 51 53 74 74 51 66 63 67

Karlstad 41 43 60 63 52 55 51 53

Kil 23 47 63 58 62 56 53 54

Kristinehamn 31 39 53 58 41 48 43 50

Munkfors 22 45 45 45 38 48 38 46

Storfors 19 42 39 56 47 52 37 52

Sunne 33 43 65 63 49 40 53 53

Säffle 36 47 43 56 29 32 38 49

Torsby 40 58 55 58 49 45 50 54

Årjäng 42 36 47 39 36 29 42 36

Länet 38 43 55 58 44 45 48 50

Riket 42 49 61 65 51 53 53 57

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets

förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras

här.

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid

1990 och 2011

16-64 år

Procent Procent

100

100

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid.

År 2011 hade andelen ökat till 65 procent. Bland

män i länet har andelarna under samma år minskat från

93 procent till 90 procent.

34 35

80

60

40

20

0

35– tim 20–34 tim

Länet

1–19 tim

Riket

Länet

Riket

Länet

Riket

Länet

1990 2011 1990 2011

80

60

40

20

0

Riket


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2010

Antal Andel (%)

av alla yrken*

Vård- och omsorgspersonal 13 591 25

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 4 227 8

Förskollärare och fritidspedagoger 2 525 5

Grundskollärare 1 906 4

Sjuksköterskor 1 889 3

Städare m.fl. 1 734 3

Övrig kontorspersonal 1 569 3

Köks- och restaurangbiträden 1 332 2

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 248 2

Bokförings- och redovisningsassistenter 1 158 2

Redovisningsekonomer,

administrativa assistenter m.fl. 1 066 2

Gymnasielärare m.fl. 1 046 2

Storhushålls- och restaurangpersonal 912 2

Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 907 2

Barnmorskor; sjuksköterskor

med särskild kompetens 900 2

Företagsekonomer, marknadsförare

och personaltjänstemän 895 2

Drift- och verksamhetschefer 862 2

Kundinformatörer 799 1

Administratörer i offentlig förvaltning 796 1

Kontorssekreterare och dataregistrerare 750 1

Totalt 20 yrken 40 112 74

Totalt alla yrken** 54 165 100

Källa: SCB, Yrkesregistret

*av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

** Här ingår 1 769 kvinnor vars yrke klassas som okänt.

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2010

Antal Andel (%)

av alla yrken*

Byggnads- och anläggningsarbetare 3 083 5

Byggnadshantverkare 2 869 5

Ingenjörer och tekniker 2 720 5

Fordonsförare 2 715 5

Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 499 4

Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 218 4

Maskin- och motorreparatörer 2 047 4

Maskinoperatörer, metall-

och mineralbehandling 1 743 3

Vård- och omsorgspersonal 1 580 3

Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 431 3

Processoperatörer, trä- och pappersindustri 1 356 2

Maskinförare 1 327 2

Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 269 2

Chefer för mindre företag och enheter 1 268 2

Drift- och verksamhetschefer 1 248 2

Övriga maskinoperatörer och montörer 1 175 2

Elmontörer, tele- och

elektronikreparatörer m.fl. 1 133 2

Montörer 1 022 2

Lager- och transportassistenter 1 008 2

Gymnasielärare m.fl. 946 2

Totalt 20 yrken 34 657 62

Totalt alla yrken** 56 337 100

Källa: SCB, Yrkesregistret

*av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet

** Här ingår 2 540 män vars yrke klassas som okänt.

36 37


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De fem största yrkena i länet

för kvinnor 2010

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser nattbefolkning

(bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun)

Vård- o Försäljare, Förskol- Grund- Sjuk-

omsorgs- detaljh. lärare o skol- sköterskor

personal demon- fritids- lärare

stratörer peda-

m.fl. goger

Arvika 27 9 4 4 4

Eda 27 17 3 3 2

Filipstad 36 6 4 2 2

Forshaga 30 6 6 3 4

Grums 29 9 5 2 3

Hagfors 38 6 3 4 3

Hammarö 20 6 7 4 4

Karlstad 18 8 5 4 4

Kil 28 7 5 4 4

Kristinehamn 27 7 5 4 3

Munkfors 37 6 4 3 3

Storfors 34 6 3 4 2

Sunne 29 6 4 3 4

Säffle 33 8 6 4 2

Torsby 35 9 3 3 5

Årjäng 28 13 4 4 1

Länet 25 8 5 4 3

Riket 21 6 4 3 3

Källa: SCB, Yrkesregistret

Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet

har en större andel inom vårdyrket än riket.

De fem största yrkena i länet

för män 2010

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser nattbefolkning

(bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun)

Byggnads- Byggnads- Ingenjörer Fordons- Säljare,

o anlägg- hantv. o tekniker förare inköpare,

ningsarb. mäklare

m.fl.

Arvika 5 4 4 4 3

Eda 6 6 5 5 3

Filipstad 4 6 4 6 2

Forshaga 7 6 5 7 5

Grums 9 5 5 5 2

Hagfors 7 6 5 3 3

Hammarö 3 5 6 3 7

Karlstad 4 5 5 4 6

Kil 10 7 4 7 5

Kristinehamn 5 5 6 5 4

Munkfors 6 6 3 5 2

Storfors 6 5 6 7 3

Sunne 8 6 3 5 4

Säffle 5 5 5 5 3

Torsby 10 5 3 5 3

Årjäng 10 6 4 8 3

Länet 5 5 5 5 4

Riket 5 4 5 4 5

Källa: SCB, Yrkesregistret

Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som

vård­ och omsorgspersonal gör bland kvinnor.

38 39


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

De 30 största yrkena i länet 2010

100 80 60 40 20

Säljare, inköpare, mäklare m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Byggnads- och anläggningsarbetare

Byggnadshantverkare

Fordonsförare

Förskollärare och fritidspedagoger

Grundskollärare

Sjuksköterskor

Drift- och verksamhetschefer

Övrig kontorspersonal

Maskin- och motorreparatörer

Städare m.fl.

Maskinop, metall- o mineralbeh.

Köks- och rest.bitr.

Gymnasielärare m.fl.

Chefer för mindre

företag och enheter

Företagsek, marknads-

Civiling arkitekter m.fl.

förare o pers.tjm.

Processop, trä- och pappersindustri

Redov.ek. adm.ass. m.fl.

Maskinförare

Övr. maskinop. o mont.

Gjutare, svetsare,

plåtslagare m.fl.

Lager- och trp.ass.

Adm. i off. förvaltn.

Montörer

Storhushålls- och rest.pers.

Bokförings- och redov.ass.

% 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 %

Källa: SCB, Yrkesregistret

0 20 40 60 80 100

Vård- och

omsorgspersonal

Försäljare, detaljhandel;

demonstratörer m.fl.

Avser yrkesverksamma anställda 16–64

år med bostad i länet

Förvärvsarbete efter sektor 2010

16– år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en

annan kommun)

Forshaga

Torsby

Hagfors

Hammarö

Arvika

Filipstad

Säffle

Munkfors

Storfors

Kil

Kvinnor Män

Off. sekt. Näringslivet

Sunne

Grums

Kristinehamn

Karlstad

Eda

Årjäng

Länet

Riket

0 20 40 60 80 100

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

0 20 40 60 80 100 %

Kvinnor arbetar i något högre utsträckning i offentlig

sektor än i näringslivet medan män arbetar till största

delen i näringslivet. I Årjäng arbetar 62 procent av

kvinnorna i näringslivet.

40 41


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Egna företagare i länet efter näringsgren 2010

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen

men kan bo i en annan kommun)

Kulturella och personliga

tjänster m.m.

Handel

Jordbruk, skogsbruk

och fiske

Okänd verksamhet

Företagstjänster

Vård och omsorg;

sociala tjänster

Hotell- och

restaurangverksamhet

Tillverkning och utvinning

Fastighetsverksamhet

Utbildning

Information och

kommunikation

Transport och

magasinering

Byggverksamhet

Energiförsörjning;

miljöverksamhet

Finans- och

försäkringsverksamhet

0 500 1000 1500 2000

Antal

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Procentuell fördelning

Kvinnor Män

Eget Egen- Eget Egen-

AB föret. AB föret.

12 88 20 80

42 58 56 44

2 98 7 93

0 100 1 99

38 62 52 48

33 67 60 40

26 74 31 69

31 69 59 41

38 62 39 61

28 72 38 62

33 67 48 52

59 41 61 39

54 46 47 53

43 57 70 30

83 17 85 15

Egna företagare 2010

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkningen

(arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun)

Kvinnor Män

Företagare Egen Företagare Egen

i eget AB företagare i eget AB företagare

Arvika 65 242 253 538

Eda 15 79 65 248

Filipstad 15 84 75 136

Forshaga 16 79 78 144

Grums 10 79 79 123

Hagfors 30 125 118 207

Hammarö 28 95 131 136

Karlstad 262 650 1 100 1 137

Kil 27 122 138 230

Kristinehamn 51 171 257 347

Munkfors 8 24 42 56

Storfors 4 22 38 73

Sunne 36 191 170 401

Säffle 28 165 168 390

Torsby 54 135 173 329

Årjäng 29 129 145 305

Länet 678 2 392 3 030 4 800

Riket 31 471 91 249 120 236 174 106

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Egna företagare bland kvinnor finns främst inom områ-

Bland kvinnor i länet som är egna företagare har 22

det kulturella och personliga tjänster. De flesta männen

procent eget aktiebolag, jämfört med 26 procent i

finns inom jord-, skogsbruk och fiske.

riket. För män är den andelen 39 procent i länet och 41

procent i riket.

42 43


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Nystartade företag efter form av ledning

2000–2010

Antal i länet

1 500

1 200

900

600

300

Källa: Tillväxtanalys

Nystartade företag efter form av ledning

2010

0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Länet Riket

Kv M Gem Kv M Gem

Antal 456 837 92 21 272 40 462 4 946

Procentuell fördelning 32,9 60,4 6,6 31,9 60,7 7,4

Källa: Tillväxtanalys

Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess

gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är

ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år.

Pendling till arbetet 2010

Antal 16– år som pendlar över kommun-/länsgränsen

Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar

Gemensam

i kommunen/

länet

Kvinnlig Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Manlig Arvika 538 897 990 1 016 4 469 4 893

Eda 545 388 344 486 1 242 1 155

Filipstad 297 341 275 585 1 750 1 690

Forshaga 390 360 1 217 1 743 1 103 797

Grums 388 657 692 847 1 089 1 222

Hagfors 214 315 393 558 1 968 2 280

Hammarö 773 1 125 2 171 2 560 1 223 1 133

Karlstad 6 676 8 170 3 066 4 333 16 634 16 101

Kil 384 645 1 383 1 563 1 174 1 178

Kristinehamn 691 1 214 1 367 1 552 3 443 3 823

Munkfors 189 264 166 237 503 576

Storfors 197 201 366 507 426 470

Sunne 381 583 674 870 2 212 2 310

Säffle 356 695 660 863 2 341 2 664

Torsby 554 477 268 539 2 197 2 263

Årjäng 227 308 183 274 1 771 1 724

Länet 1 619 3 095 3 034 4 988 54 726 57 824

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets

förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras

här.

44 45


Förvärvsarbete Förvärvsarbete

Deltidsarbetslösa och timanställda 2011

Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad

Deltidsarbetslösa Timanställda

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 85 29 114 44

Eda 23 7 48 13

Filipstad 28 4 46 16

Forshaga 44 10 59 21

Grums 20 3 48 16

Hagfors 75 9 82 16

Hammarö 33 10 64 24

Karlstad 207 78 364 179

Kil 34 4 46 19

Kristinehamn 50 15 79 42

Munkfors 14 3 27 8

Storfors 11 3 16 5

Sunne 34 8 70 18

Säffle 85 14 75 27

Torsby 46 5 72 25

Årjäng 38 6 36 14

Länet 826 207 1247 486

Riket 21 848 7 517 30 880 16 558

Källa: Arbetsförmedlingen

Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa

och timanställda. Detta gäller i alla länets kommuner.

Arbetssökande 2011

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa Program med

aktivitets stöd

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 3,8 4,4 3,7 3,6

Eda 3,4 3,5 2,8 2,9

Filipstad 3,7 4,4 5,4 5,7

Forshaga 4,0 3,8 5,0 4,0

Grums 3,5 3,5 4,8 4,5

Hagfors 3,0 3,3 5,2 4,1

Hammarö 2,9 2,9 2,6 2,6

Karlstad 3,4 3,8 3,5 3,5

Kil 3,6 3,3 4,4 3,5

Kristinehamn 3,8 4,3 4,6 4,8

Munkfors 3,6 3,6 5,2 5,1

Storfors 4,3 5,3 6,8 5,3

Sunne 2,5 2,7 3,7 2,5

Säffle 3,6 3,8 5,1 4,7

Torsby 2,3 3,2 3,2 2,6

Årjäng 3,3 3,0 2,6 1,9

Länet 3,4 3,7 3,9 3,7

Riket 3,4 3,6 2,9 2,9

Källa: Arbetsförmedlingen

Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland

kvinnor i flertalet av länets kommuner. Störst är skillnaden

i Storfors. I flertalet kommuner är det vanligare

bland kvinnor än bland män att ha aktivitetsstöd.

46 47


Förvärvsarbete

Öppet arbetslösa 2000–2011

20–64 år

Procent

6

5

4

3

2

1

0

00

01

Källa: Arbetsförmedlingen

Män – länet Män – riket

02

03

Kvinnor – länet Kvinnor – riket

04

05

Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland

kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet

under perioden i stort sett följt samma utveckling som

i riket.

06

07

08

09

10

11

Sammanräknad förvärvsinkomst

31.12.2010

20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal

Inkomst

Medelinkomst Medianinkomst

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 211 262 223 278

Eda 198 216 208 236

Filipstad 204 244 217 263

Forshaga 209 275 218 288

Grums 206 273 213 294

Hagfors 207 257 221 278

Hammarö 250 346 257 340

Karlstad 221 276 233 280

Kil 212 280 220 292

Kristinehamn 210 268 220 280

Munkfors 199 242 217 271

Storfors 204 263 216 277

Sunne 210 258 220 271

Säffle 200 265 206 277

Torsby 212 239 224 254

Årjäng 189 207 205 232

Länet 214 268 224 279

Riket 229 299 231 290

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Länet är en gränsregion till Norge.

Gränspendlingen är omfattande och

påverkar bl.a. länets förvärvsarbete

och förvärvsinkomster. Detta framkommer

dock inte i statistiken som

presenteras här.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av

tjänst och av näringsverksamhet. Medel inkomst

är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare.

Medianinkomsten är det mittersta värdet

när alla inkomsttagares inkomster sorteras i

storleksordning. 0-inkomsttagare ingår.

48 49


Inkomst Inkomst

Höga respektive låga inkomster 2010

Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst

Höga inkomster Låga inkomster

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 6 18 20 18

Eda 6 16 23 31

Filipstad 4 14 19 18

Forshaga 6 22 19 16

Grums 7 28 20 19

Hagfors 5 14 19 16

Hammarö 12 42 13 13

Karlstad 10 26 23 22

Kil 6 24 18 16

Kristinehamn 7 21 20 17

Munkfors 3 15 21 19

Storfors 6 18 20 16

Sunne 6 18 18 19

Säffle 5 21 21 18

Torsby 6 15 19 22

Årjäng 5 12 25 33

Länet 8 22 20 20

Riket 12 28 21 19

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Länet är en gränsregion till Norge.

Gränspendlingen är omfattande och

påverkar bl.a. länets förvärvsarbete

och förvärvsinkomster. Detta framkommer

dock inte i statistiken som

presenteras här.

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen

som har en inkomst på minst 370 665 kr.

Låga inkomster: 20 procent av befolkningen

som har en inkomst på högst 103 128 kr.

Disponibel medelinkomst för familjer 2010

Antal kronor i 1000-tal

Gifta/ Ensamstående Ensamstående

sambo kvinnor män

utan med utan med utan med

barn barn* barn barn* barn barn*

Arvika 363 482 153 259 183 306

Eda 303 436 135 227 144 285

Filipstad 338 462 145 240 174 272

Forshaga 369 485 153 244 184 284

Grums 358 484 151 247 184 281

Hagfors 343 471 144 240 177 273

Hammarö 439 570 173 279 213 368

Karlstad 427 533 168 269 192 318

Kil 385 489 158 259 188 307

Kristinehamn 369 480 152 239 184 292

Munkfors 330 453 147 242 172 291

Storfors 368 460 147 229 189 259

Sunne 356 483 152 254 180 326

Säffle 369 474 149 243 180 330

Torsby 366 463 152 276 172 307

Årjäng 311 427 137 244 149 240

Länet 379 498 157 256 183 304

Riket 430 562 175 280 205 352

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Länet är en gränsregion till

Norge. Gränspendlingen är

omfattande och påverkar

bl.a. länets förvärvsarbete och

förvärvsinkomster. Detta framkommer

dock inte i statistiken

som presenteras här.

*under 18 år

Inkl. 0-inkomsttagare.

Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion

och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit

ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex.

barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående

kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en

person har fyllt 18 år.

50 51


Inkomst Inkomst

Pensionssparande 2010

20–64 år. Medelvärde i Tkr

Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr

med pensionssparande

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 38,1 31,9 5,0 6,1

Eda 41,8 35,3 8,6 10,1

Filipstad 43,4 34,0 4,2 4,5

Forshaga 47,9 40,4 4,6 5,1

Grums 46,0 39,9 4,4 4,8

Hagfors 51,2 44,4 4,6 5,1

Hammarö 51,1 43,1 5,2 6,0

Karlstad 42,4 34,9 5,1 5,7

Kil 47,1 40,0 4,7 5,3

Kristinehamn 45,4 38,4 4,6 5,0

Munkfors 45,1 43,0 4,4 5,3

Storfors 39,6 32,9 4,5 4,8

Sunne 40,3 35,3 4,7 5,4

Säffle 45,7 38,7 4,9 5,6

Torsby 50,3 39,1 5,4 5,9

Årjäng 35,0 28,8 6,5 8,0

Länet 43,8 36,7 5,0 5,7

Riket 42,1 34,6 5,3 5,9

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010

Antal

Gifta par/ Ensamstående

samboende kvinnor män

utan med utan med utan med

barn barn barn barn barn barn

Arvika 43 65 198 122 253 17

Eda 21 24 68 49 91 10

Filipstad 15 36 88 64 178 12

Forshaga .. .. 66 79 100 14

Grums 15 17 42 56 95 7

Hagfors 26 40 107 75 176 11

Hammarö 10 10 71 51 132 9

Karlstad 111 243 605 322 988 48

Kil 11 36 89 56 115 10

Kristinehamn 41 92 202 134 374 29

Munkfors .. 4 32 17 57 ..

Storfors 11 27 43 43 60 6

Sunne .. 20 67 49 87 ..

Säffle 20 29 70 50 127 8

Torsby 20 26 96 37 135 9

Årjäng 9 22 48 30 67 4

Länet 371 682 1 860 1 216 2 976 196

Riket 13 032 28 476 61 046 38 314 97 831 7 201

Källa: Socialstyrelsen

.. Sekretessbelagda siffror (antal under 3)

En högre andel kvinnor än män har ett privat pensions-

Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är

sparande men männen sparar något högre belopp.

ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pensions-

Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor

sparande. Personer som saknar sammanräknad

förvärvsinkomst ingår ej.

utan barn.

52 53


Kriminalitet Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2011

Antal per 100 000 av medelfolkmängden. 18– år

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Arvika 54 139 42 19

Eda 35 106 24 12

Filipstad 66 171 19 47

Forshaga 53 98 0 9

Grums 77 232 11 22

Hagfors 81 194 16 16

Hammarö 20 121 7 0

Karlstad 29 138 38 29

Kil 86 60 43 9

Kristinehamn 38 173 42 29

Munkfors 0 107 0 27

Storfors 47 141 0 47

Sunne 23 167 61 0

Säffle 58 155 45 0

Torsby 65 129 49 0

Årjäng 71 163 10 0

Länet 47 149 33 20

Riket 43 177 41 35

Källa: BRÅ

* Könsredovisning ej tillgänglig

Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel

än vad kvinnor i riket gör. Störst är risken att

drabbas av brott inomhus av en bekant förövare.

Anmälda misshandelsbrott mot män 2011

Antal per 100 000 av medelfolkmängden. 18– år

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Arvika 108 65 189 81

Eda 47 94 94 12

Filipstad 95 152 209 47

Forshaga 89 142 160 9

Grums 77 66 144 66

Hagfors 48 73 170 40

Hammarö 33 40 27 13

Karlstad 60 58 201 135

Kil 60 26 94 9

Kristinehamn 93 152 185 55

Munkfors 107 161 134 27

Storfors 47 188 71 24

Sunne 38 61 129 30

Säffle 84 52 129 45

Torsby 146 105 186 65

Årjäng 30 41 91 20

Länet 73 84 163 72

Riket 66 91 203 89

Källa: BRÅ

* Könsredovisning ej tillgänglig

Männen löper störst risk att drabbas av misshandel

utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan

kommunerna är stora.

54 55


Kriminalitet Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott 2011

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år

Av bekant*

Källa: BRÅ

inomhus

utomhus

Av obekant*

inomhus

utomhus

Av bekant*

inomhus

utomhus

Av obekant*

inomhus

utomhus

Länet

0 40 80 120 160 200

Riket

0 40 80 120 160 200

mot

kvinna mot

man

240

Antal

*könsredovisning ej tillgänglig

Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus

av en bekant och att män blir det utomhus av en

obekant.

Anmälda sexualbrott efter brottstyp 2011

Antal Antal per

100 000 inv

Länet Länet Riket

2001 2005 2011 2011 2011

Våldtäkt inkl. grov

(se även våldsbrott) 55 96 145 53 69

Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 42 38 29 11 15

Sexuellt ofredande (ej blottning) 66 104 180 66 71

Utnyttjande av barn för

sexuell posering inkl grov .. .. 6 2 2

Blottning 29 40 11 4 11

Koppleri inkl. grovt 2 0 2 1 1

Köp av sexuell handling

av barn under 18 år 0 1 1 0 1

Barnpornografibrott inkl. grovt 8 14 9 3 5

Sexköpsbrott 0 0 1 0 8

Människohandel för sexuella

ändamål (trafficking) .. 0 0 0 0

Kontakt med barn under

15 år i sexuellt syfte .. .. 9 3 2

Totalt 202 293 393 143 186

Källa: BRÅ

Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott,

sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking).

Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata

och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är

också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom

familjen.

56 57


Kriminalitet Kriminalitet

Misstänkta efter brottstyp 2011

Antal och könsfördelning

Länet Riket

Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%)

Kv M Kv M

Brott mot brottsbalken 1961 23 77 77 841 24 76

Fullbordat mord och dråp samt

misshandel med dödlig utgång 3 33 67 164 15 84

Misshandel inkl. grov 469 12 88 17 664 16 84

Misshandel mot barn 0-6 år 14 29 71 710 35 65

Misshandel mot barn 7-14 år 27 30 70 1 931 28 72

Misshandel mot kvinna >18 år 149 13 87 6 324 15 85

Misshandel mot man >18 år 251 6 94 8 046 12 88

6 kap. Sexualbrott 48 2 98 2 843 2 98

Våldtäkt inkl. grov (1, 4 §) 26 4 96 1 054 2 98

Tillgrepp av Bil 54 4 94 1 532 8 92

Inbrottsstöld, inte av

skjutvapen (1, 2, 4 §) 140 9 91 4 104 8 91

I bostad (lägenhet, villa) 35 3 97 1 198 8 92

Övrig stöld och snatteri (1, 2, 4 §) 653 34 66 26 622 34 65

Ur och från motordrivet fordon 36 6 94 1 242 6 94

I butik, varuhus o.d. 512 39 61 22 406 38 62

Rån inkl. grovt (5, 6 §) 30 13 87 1 722 7 93

Butiksrån 5 20 80 327 4 96

Rån mot privatperson 16 0 100 1 088 7 93

9 kap. Bedr. och annan oredlighet 207 23 77 7 547 20 80

12 kap. Skadegörelsebrott 207 8 92 6 822 11 89

Våld mot tjänsteman (1, 5 §) 64 13 88 2 372 21 78

Brott mot trafikbrottslagen 1184 13 87 29 815 11 89

Rattfylleri, grovt rattfylleri (4, 4 a §) 483 11 89 13 108 11 89

Brott mot narkotikastrafflagen 816 16 84 27 237 13 87

Brott mot skattebrottslagen m.m. 2 0 100 2 400 14 85

Brott mot bidragsbrottslagen 28 32 68 1 172 37 63

Samtliga brott 3 555 19 81 122 057 20 80

Källa: BRÅ

Ibland är kön okänt och då summeras

andelssiffrorna ej alltid till 100.

Oro för våld och faktiskt våld efter ålder

2002–2010

Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF)

Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta

för våld, trots att det är de yngre männen som till

störst andel blivit utsatta för våld.

58 59

%

50

40

30

20

10

50

40

30

20

10

Länet

Oro för våld Faktiskt våld

0

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga

%

0

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga

Riket

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga

Oro för våld Faktiskt våld

16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga


Makt och inflytande Makt och inflytande

Chefer efter sektor 2010

Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen)

Forshaga Off. sektor

Hagfors

Grums

Arvika

Hammarö

Munkfors

Säffle

Filipstad

Torsby

Karlstad

Kil

Årjäng

Storfors

Eda

Sunne

Kristinehamn

Länet

Riket

Källa: SCB, Yrkesregistret

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

Näringslivet

0 20 40 60 80 100 %

Bland kvinnor i länet som är chefer finns 44 procent

inom offentlig sektor och 56 procent inom näringslivet.

Bland män är motsvarande andelar 13 respektive 87

procent.

Chefer efter sektor och nivå 2010

Antal i länet. Avser dagbefolkningen (arbetar i länet men kan bo i ett

annat län)

Offentlig sektor Näringslivet

Kvinnor Män Kvinnor Män

Högre ämbetsmän

och politiker 43 67 2 4

Chefstjänstemän

i intresseorganisationer 0 0 2 10

Verkställande direktörer,

verkschefer m.fl. 7 5 39 399

Drift- och verksamhetschefer 583 324 243 866

Chefer för

särskilda funktioner 38 45 225 803

Chefer för mindre

företag och enheter 61 48 434 1 214

Chefer totalt 732 489 945 3 296

Källa: SCB, Yrkesregistret

Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är

inom ramen 40–60 procent, utom för högre ämbetsmän,

politiker och drift­ och verksamhetschefer. I näringslivet

finns det betydligt många fler manliga än kvinnliga

chefer. Vanligast är det att vara chef för mindre företag

och enheter.

60 61


Makt och inflytande Makt och inflytande

Kommunstyrelsen efter valet 2010

Antal ledamöter samt könsfördelning (%)

Ordinarie ledamöter Ersättare

Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning

ordf. (%) (%)

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Arvika 15 M 27 73 32 41 59

Eda 15 Kv 40 60 15 47 53

Filipstad 11 M 36 64 11 36 64

Forshaga 11 Kv 36 64 11 27 73

Grums 13 M 62 38 13 46 54

Hagfors 13 M 38 62 13 54 46

Hammarö 11 M 36 64 11 45 55

Karlstad 12 M 33 67 13 62 38

Kil 11 M 45 55 11 55 45

Kristinehamn 11 M 36 64 9 33 66

Munkfors 9 M 33 66 7 57 43

Storfors 7 M 43 57 7 43 57

Sunne 11 M 45 55 11 73 27

Säffle 13 M 46 54 13 46 54

Torsby 11 M 36 64 11 45 55

Årjäng 11 Kv 36 64 11 36 64

Källa: Region Värmland

I Eda, Kil, Storfors, Sunne och Säffle är könsfördelningen

bland ordinarie ledamöter inom ramen 40–60

procent.

Kommunfullmäktigledamöter

Efter valen 2006 och 2010

2006 2010

Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%)

Kvinnor Män Kvinnor Män

Arvika 49 35 65 49 43 57

Eda 41 44 56 35 46 54

Filipstad 37 38 62 37 38 62

Forshaga 41 46 54 41 41 59

Grums 31 45 55 31 52 48

Hagfors 41 39 61 35 43 57

Hammarö 31 36 64 31 35 65

Karlstad 61 41 59 61 49 51

Kil 35 40 60 35 43 57

Kristinehamn 41 42 58 41 44 56

Munkfors 31 45 55 31 55 45

Storfors 35 40 60 31 39 61

Sunne 41 44 56 41 51 49

Säffle 41 49 51 41 49 51

Torsby 41 46 54 31 39 61

Årjäng 41 37 63 41 41 59

Länet 638 42 58 612 44 56

Källa: SCB, Valstatistik

I de flesta av länets kommuner är könsfördelningen

bland ledamöterna inom ramen 40–60 procent. Utom

för kommunerna Filipstad, Hammarö, Storfors och

Torsby där andelen kvinnor nu är under 40 procent.

62 63


Makt och inflytande

64

Landstingsfullmäktige

Efter valen 2006 och 2010. Könsfördelning (%)

2006 2010

Kvinnor Män Kvinnor Män

Moderaterna 33 67 44 56

Centerpartiet 33 67 63 38

Folkpartiet 40 60 60 40

Kristdemokraterna 50 50 67 33

Miljöpartiet . . 50 50

Socialdemokraterna 50 50 55 45

Vänsterpartiet 67 33 50 50

Sverigedemokraterna . . 67 33

Sjukvårdspartiet

i Värmland 50 50 60 40

Totalt 46 54 54 46

Källa: SCB, Valstatistik

Ledamöter i landstingsstyrelsen

Efter valet 2010. Antal och könsfördelning (%)

Antal Könsfördelning (%)

Kvinnor Män Kvinnor Män

Fullmäktige 44 37 54 46

Styrelsen 7 10 41 59

Källa: Region Värmland

Teckenförklaring till tabellerna

0 = ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda

enheten

.. = uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges

. = uppgift kan inte förekomma

I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under

eller över 100. Det beror på avrundningarna.

More magazines by this user
Similar magazines