Min C-uppsats; Valspurten i Dagens Nyheter - Muhamed Ferhatovic ...

Dagstidningarna i Sverige är till väldigt stor del borgerliga. Endast 8 procent av svenskarna
nås av den socialdemokratiska pressen – resten nås av borgerliga eller oberoende tidningar
(Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, 2006, s 186).
Det finns flera skäl som talar för att medierna vinklar sitt innehåll från ett borgerligt
perspektiv. Ur ett läsarperspektiv finns det nämligen fortfarande en partipress i Sverige
(Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, 2006, s 186) och publiken påverkar enligt den
lökmodell som Nygren talar om innehållet i tidningen. 53 procent av läsarna av
centerpartistisk, liberal, moderat och allmänborgerlig press hade 2005 borgerliga sympatier
(Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, 2006, s 192).
Även bland journalisterna som sysslar med samhällsjournalistik finns en stark borgerlig
dominans. 26 procent är Moderater och 23 procent är folkpartister. Bara var femte ekonomi-
och politik-reporter på de riksspridda Stockholmsmedierna sympatiserar med
Socialdemokraterna. (Asp, 2006-04-26).
Med det sagt är det väldigt intressant att veta vad journalisterna anser om de politiska
aktörerna. Lars Nord och Jesper Strömbäck Valfeber (2003, s 144) skriver att politiker och
journalister lever mycket nära varandra under valrörelsens mest intensiva veckor. Detta gör
enligt författarna att relationen mellan journalisterna och de politiska aktörerna kan bli ett,
som skribenterna uttrycker det, ”mer av ett kollegialt förhållande”. Särskillt när de möts i
hotell eller valbussarna. Frågor ställdes till journalister som medverkat i författarnas
undersökning angående just den här typen av relationer. Författarna skriver att de flesta
journalister höll med om att det fanns höga brister i partirepresentanternas agerande mot
medierna. Journalisterna svarade också att partierna blivit allt bättre på att marknadsföra sig.
(Nord, Strömbäck, 2003, s 144).
För de politiska partierna är det inte alltid de frågorna partierna får ställda till sig som
partierna vill diskutera för att kunna få ett övertag i debatten (Nord, Strömbäck, 2003, s 153).
Om exempelvis den största frågan i en valrörelse blir om hur mycket skattehöjningar som
behövs så kan det påverka valets resultat på så vis att det gynnar det parti som har den åsikten.
Om det istället framkommer att skattehöjningar ger mindre pengar i plånboken så kan det
parti som vill höja skatterna istället missgynnas. Journalisterna som svarade på Nord och
12 (73)