Min C-uppsats; Valspurten i Dagens Nyheter - Muhamed Ferhatovic ...

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå 

Journalistik 

Valspurten 2010 i 

Dagens Nyheter 

Politiskt vinklad journalistik på nyhetsplats 

Kent Vilhelmsson 

Muhamed Ferhatovic 

Journalistik och medieproduktion, 

180 hp 

Höstterminen 2010 

Handledare: Sune Tjernström

Abstract 

This essay speaks about the medial coverage made by the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The 

periods examined are the two weeks before the election day (5 September – 19 September 2010). The 

purpose of our study is to find out if the newspaper was neutral and did not write in favour of any 

political party or political block in the newssection. After the elections in Sweden 2010 there have 

been discussions about the medias in the country being biased, and claims have been made that the 

news have been written in favour of a certain political party or a bloc. Dagens Nyheter is a newspaper 

that is respected in Sweden and their debate-page called “Dagens Nyheter - Debate” is agenda-setting 

for the rest of the media in Sweden. Therefore it is important to see whether this newspaper was 

publishing articles in favour of a political party or not. 

Authors: Kent Vilhelmsson and Muhamed Ferhatovic 

Title: The swedish 2010 election coverage in Dagens Nyheter; Politically biased or 

unbiased? 

Level: BA Thesis in Journalism 

Location: Linnaeus University 

Language: Swedish 

Number of pages: 71 

2 (73)

Innehållsförteckning 

Abstract ...................................................................................................................................... 2 

Inledning ..................................................................................................................................... 5 

2 Problemformulering ................................................................................................................ 6 

3 Bakgrund ................................................................................................................................. 8 

3.1 Teori ................................................................................................................................. 8 

3. 2 Vad är det som avgör vad som syns i medierna? ............................................................ 8 

3.3 Tidigare forskning .......................................................................................................... 10 

4 Metoder ................................................................................................................................. 15 

4.1 Bildanalys ....................................................................................................................... 15 

4.3 Textanalys ...................................................................................................................... 20 

4.4 Metodkritik ..................................................................................................................... 23 

4.5 Avgränsningar ................................................................................................................ 24 

5. Resultat av textanalys ........................................................................................................... 25 

Partiernas egna sakfrågeprofiler ........................................................................................... 26 

Totala omnämningar för partierna ........................................................................................ 28 

Alliansen och de rödgröna ........................................................................................................ 29 

Vänsterpartiet ............................................................................................................................ 30 

Socialdemokraterna .................................................................................................................. 31 

Miljöpartiet ............................................................................................................................... 32 

Centerpartiet .............................................................................................................................. 33 

Folkpartiet ................................................................................................................................. 34 

Moderaterna .............................................................................................................................. 35 

Kristdemokraterna .................................................................................................................... 36 

Sverigedemokraterna ................................................................................................................ 37 

5.1 Resultat av bildanalys ..................................................................................................... 38 

Söndagen 5 September: ............................................................................................................ 38 

Måndag 6 September ................................................................................................................ 41 

Tisdag 7 September .................................................................................................................. 42 

Onsdag 8 September ................................................................................................................. 45 

Torsdag 9 September 2010 ....................................................................................................... 47 

Fredag 10 September ................................................................................................................ 48 

Lördag 11 september 2010 ....................................................................................................... 50 

Söndagen 12 september ............................................................................................................ 52 

Måndagen 13 september ........................................................................................................... 53 

Tisdag 14 september ................................................................................................................. 55 

Onsdag 15 september ................................................................................................................ 56 

Torsdag 16 september ............................................................................................................... 58 

Fredag 17 september ................................................................................................................. 60 

Lördag 18 september ................................................................................................................ 62 

Söndag 19 september ................................................................................................................ 64 

Slutdiskussion....................................................................................................................... 66 

Hur har de politiska nyheterna vinklats och vilka frågor har varit i fokus? ............................ 66 

3 (73)

Hur framställdes politikerna i bild? .......................................................................................... 68 

Varför såg Dagens Nyheters rapportering ut så som den gjorde de två sista veckorna 

innan valet? .......................................................................................................................... 70 

6 Referenser .......................................................................................................................... 71 

Elektroniska källor .................................................................................................................... 73 

4 (73)

Inledning 

Valet 2010 var historiskt av flera skäl. För första gången på många år hade en borgerlig 

regering chans att bli omvald och för första gången fanns det en reell chans att Sverige kunde 

få en kvinnlig statsminister. För första gången kom också ett parti med rötter ur den rasistiska 

rörelsen (Mattson, 2009, s 18), Sverigedemokraterna, över 4-procentsspärren och hamnade i 

riksdagen. I eftervalsdebatten har medierna fått utstå kritik för att inte ha varit opartiska i sin 

nyhetsrapportering. Stämmer det och vad kan det tänkas bero på? Vilka frågor har det 

rapporterats mest om och vilka partier kan tänkas gynnas och missgynnas av det? Tanken med 

den här uppsatsen är att kika närmare på Dagens Nyheter och se hur dessa frågor besvaras 

kring rapporteringen i just denna tidning under de sista två veckorna av valrörelsen 2010. 

5 (73)

2 Problemformulering 

Tanken med detta arbetet är att se om Dagens Nyheter varit partiska i sin nyhetsbevakning. 

Vi vill undersöka Dagens Nyheter och nyhetsrapporteringen under de sista två veckorna under 

valrörelsen 2010. Frågorna vi vill försöka få svar på är följande: 

- Hur har de nyheterna vinklats ur ett politiskt perspektiv? 

- Vilka frågor har varit i fokus? 

- Hur framställdes politikerna i bild? 

- Varför såg Dagens Nyheters nyhetsrapportering ut så som den gjorde de två sista veckorna 

innan valet? 

6 (73)

2.1 Syfte 

Vi vill undersöka nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter eftersom medierna enligt de 

pressetiska reglerna ska vara neutrala i sin nyhetsrapportering. Hur medierna framställer ett 

parti eller en politiker är viktigt att veta, samt om sättet de presenterar partiet eller partiledaren 

är negativt eller positivt. 

Under valet 2002 gynnades exempelvis Folkpartiet men samma parti missgynnades under 

1998. Det innebär att medierna inte gynnar eller missgynnar något parti rent systematiskt. 

Den största delen av den politiska nyhetsjournalistiken är inte negativ, neutral eller positivt 

inriktad mot ett särskilt parti. (Petersson, s 67, 2006) 

7 (73)

3 Bakgrund 

I Sverige har mycket utförlig forskning bedrivits kring medierapporteringen i valrörelserna 

sedan valet 1979 genom medievalsundersökningarna vid Institutionen för Journalistik och 

Masskommunikation vid Göteborgs Universitet. Den senaste publicerade 

medievalsundersökningen är när detta skrivs för valrörelsen 2006. I den skriver forskaren 

Kent Asp bland annat om vilka ämnen ett visst parti får yttra sig om och genom olika metoder 

visar han på vilket sätt ett parti gynnas i de olika medierna. 

3.1 Teori 

Vi tror att Dagens Nyheter som är det mediet vi valt att bevaka har skrivit till fördel för de 

borgerliga partierna. Teorin grundar vi på bland annat Kent Asps valundersökning från 2006 

där det visade sig att de borgerliga partierna fått en allt mer gynnsam rapportering. 

Om detta nu stämmer efter vår undersökning kring det senaste valet (2010) är det ett problem 

eftersom det står i konflikt med de pressetiska reglerna om opartiskhet och neutralitet. 

3. 2 Vad är det som avgör vad som syns i medierna? 

Enligt 2006 års pressutredning har medierna tre huvuduppgifter i samhället (Hadenius & 

Weibull, s 26, 2008): Information, granskning och att vara forum för debatt. Det finns en 

mängd olika faktorer som påverkar vilket innehåll som fyller medierna. För att förstå 

innehållet måste man också ha en förståelse för hur innehållet kommer till. Ett sätt att 

beskriva detta är en lök med olika lager (Nygren, 2008, s 30). För varje enskilt lager i denna 

lök, där det är den enskilde journalisten som står i centrum, finns olika teorier och 

förklarningar. Kortfattat kan lagren listas på följande vis, ordnat utifrån och in i modellen: 

Ideologi och kultur 

Lagar och regler 

Teknisk och ekonomisk utveckling 

Annonsörer och publikerna 

Källorna 

Medieföretagen/Mediebranschen 

Den enskilde journalisten. 

8 (73)

Medier är aktörer på en kapitalistisk marknad och organisationen inom varje medieföretag 

bestäms av den ekonomiska målsättningen och finansieringen av produktionen (Hulten, s 54, 

1993). Detta påverkar också utformningen av nyheterna. Kommersialiserad 

nyhetsrapportering kan ges fyra kännetecken (Asp, 1995, s 3). 

- Snuttifiering 

Att nyheterna presenteras utan något bra sammanhang, nerkortade och i högt tempo med 

lösryckta informationsbitar. 

- Personifiering 

Programledare och reportrar får en mer central roll och nyheterna presenteras på ett mer 

personligt sätt. 

- Trivialisering 

Nyhetsurvalet inriktas på lättviktiga intervjupersoner, lättsamma ämnesområden och på 

händelser som är sensationsbetonade. 

- Dramatisering 

Nyhetsurvalet består av dramatiska händelser och bevakningsområden och man väljer också 

att i ord och bild dramatisera en viss händelse. 

Det är vår uppfattning att mycket i nyhetsrapporteringen i valrörelsen handlade om 

opinionsmätningar och hur de olika blocken och partierna låg till i opinionen. Journalistikens 

egna motiveringar till att så mycket kretsar kring opinionsundersökningar kan sägas vara att 

det gör det möjligt för folket att komma till tals. Politikerna tvingas förhålla sig till 

opinionsundersökningarna och på så vis kan de ofta bli en sorts självuppfyllande profetia när 

det gäller opinionsundersökningar inför valet. 

Strömbäck (2000, s208) skriver att den politiska intensiteten under olika perioder spelar stor 

roll för mediernas möjlighet att kunna styra dagordningen och vilken politisk fråga som blir 

viktigast. Medierna har enligt Strömbäck mest makt under tider då det är väldigt lugnt på den 

politiska arenan. Men också en stor makt under politiska kriser. Samtidigt och intressant nog 

har medierna minst makt under valrörelserna då politikerna själva vill styra och avgöra vilka 

frågor som ska diskuteras. 

9 (73)

Priming är ett uttryck som innebär att medierna bidrar till att aktivera och lyfta fram vissa 

delar av personers kognitiva scheman genom att uppmärksamma vissa saker och inte andra. 

Detta innebär att medierna ändå har stor möjlighet att påverka människors tankar kring ett 

parti eller en partiledare. 

Beskrivningen av dagordningens andra nivå (Strömbäck, 2000, s208), där priming återigen 

finns, är att när människor bedömer de politiska partierna eller ledarna görs det utifrån de 

politiska områden som medierna har valt att belysa. Om mediernas dagordning handlat om 

arbetslöshet, vård och skola är det utifrån egna uppfattningar om partiernas politik på de 

specifika områdena som partierna bedöms. Det innebär att om ett parti ska lyckas bra i valet 

krävs att medierna belyser just den frågan ett visst parti har mest stöd för. 

3.3 Tidigare forskning 

I demokratirådets rapport (Pettersson, 2006, s68) hävdas det att de borgerliga partierna fått en 

allt mer gynnsam uppmärksamhet sedan 1979 än vad det socialdemokratiska 

regeringsalternativet har fått. Det finns samtidigt en skillnad hur uppmärksamheten för de 

olika partierna har sett ut.. I genomsnitt har de borgerliga partierna fått en allt större 

uppmärksamhet som gynnat dem, i synnerhet i Svenska Dagbladet, medan 

Socialdemokraterna ofta gynnats i Aftonbladet. Som regel är det dock ganska stor 

samstämmighet i medierna kring hur partierna och regeringsalternativen behandlas, menar 

Petterson (2006, s 69). Att ett parti missgynnas eller gynnas i medierna beror främst på 

journalistiska och inte partipolitiska värderingar, hävdas det. 

I boken Präktiga Massmedier – De lokala mediers valbevakning 2006 skrivet av Lars Nord 

och Gunnar Nygren (2007) skriver man om nyhetsrapporteringen på lokal nivå där 

valbevakning inte alltid är det viktigaste på förstasidorna. Författarna skriver att det måste 

hända någonting oväntat för att en nyhet ska hamna på de lokala tidningarnas förstasidor. 

Som exempel säger de att miljöpartister i Värmland som kräver uteslutning av sin kandidat på 

riksdagslistan ett par dagar innan valet är den typ av nyhet som behövs för att de lokala 

redaktionerna ska ha det på sin förstasida. 

Författarna gjorde en undersökning där de analyserade 407 debattartiklar från olika lokala 

dagstidningar under tre veckor innan valet. Författarna skriver att debattartiklarna är långa 

och dess rubriker är mer omfattande. Ett exempel på rubrik som de anger är ”alliansens politik 

10 (73)

för Karlstad” Insändarna behandlar smalare ämnesområden. Politikerna är dem som får mest 

utrymme. Enligt undersökningen utgör politikernas artiklar hela 74 %. Socialdemokraterna är 

de som har flest tryckta debattartiklar även inom tidningar som har en borgerlig stämpel på 

sig. Det är viktigt att medborgarna också får uttrycka sig men deras inlägg utgör endast 20 % 

av det totala antalet artiklar. Men under valtiderna då har politikerna det största utrymmet. 

Summan på vänsterblocket, då med miljöpartiet också inräknat har vänstern drygt 35,7 % av 

utrymmet medan alliansen har 33,3 %. Skillnaden är inte dramatiskt stor men visar ändå på att 

det finns en viss skillnad (Nord, Nygren, 2007, s 39) 

Författarnas undersökning visade också att de borgerliga partierna har fått 74 % av det totala 

medieutrymmet, då inräknat insändare och debattartiklar. Alliansens politiker är de som enligt 

författarna får skriva mest. De Socialdemokratiska politikerna och anhängarna har totalt 26 % 

av insändarna där de också dominerar med sina förstanamn med 39 % (Nord, Nygre, 2007 

s.40). 

Författarna skriver att radio- och tv-medierna gärna berättar om skandaler medan tidningarna 

är mer inriktade på de politiska ämnena. Den lokala valbevakningen är samtidigt allt mer 

inriktad på sakfrågor (Nord, Nygren, 2007 s 42). 

En annan sak som författarna tar upp är olika former av gestaltningar. Medier kan ibland 

bevaka valrörelsen som ett sorts maraton mellan partierna eller kandidaterna. I författarnas 

undersökning förekommer upptar denna form av gestaltning knappt 10 procent av 

nyhetsrapporteringen. (Nord, Nygren, 2007, s 43). 

Dagstidningarna som är undersökta återfinns i Jämtland, Västernorrland, Värmland, 

Östergötland och Helsingborg/Skåne. Inom landstingsvalen bland dessa kommuner dominerar 

sjukvården som den viktigaste politiska frågan bland de politiska partierna. 

Socialdemokraterna får uppmärksamhet i sina sakfrågor i en lite större omfattning och detta 

kan gynna dem. Skolor, äldreomsorg och boende är dominerarande frågor på lokal 

kommunnivå.. 

I valet 2006, som författarnas undersökning handlar om, trodde man innan valet att 

integrationsfrågan kunde få en viktig roll. Men slutsatsen efter författarnas undersökning är 

att integrationsfrågan inte var vanligt förekommande alls i mediernas rapportering. (Nord, 

Nygren, 2007, s 44). 

11 (73)

Dagstidningarna i Sverige är till väldigt stor del borgerliga. Endast 8 procent av svenskarna 

nås av den socialdemokratiska pressen – resten nås av borgerliga eller oberoende tidningar 

(Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, 2006, s 186). 

Det finns flera skäl som talar för att medierna vinklar sitt innehåll från ett borgerligt 

perspektiv. Ur ett läsarperspektiv finns det nämligen fortfarande en partipress i Sverige 

(Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, 2006, s 186) och publiken påverkar enligt den 

lökmodell som Nygren talar om innehållet i tidningen. 53 procent av läsarna av 

centerpartistisk, liberal, moderat och allmänborgerlig press hade 2005 borgerliga sympatier 

(Holmberg, Sören och Weibull, Lennart, 2006, s 192). 

Även bland journalisterna som sysslar med samhällsjournalistik finns en stark borgerlig 

dominans. 26 procent är Moderater och 23 procent är folkpartister. Bara var femte ekonomi- 

och politik-reporter på de riksspridda Stockholmsmedierna sympatiserar med 

Socialdemokraterna. (Asp, 2006-04-26). 

Med det sagt är det väldigt intressant att veta vad journalisterna anser om de politiska 

aktörerna. Lars Nord och Jesper Strömbäck Valfeber (2003, s 144) skriver att politiker och 

journalister lever mycket nära varandra under valrörelsens mest intensiva veckor. Detta gör 

enligt författarna att relationen mellan journalisterna och de politiska aktörerna kan bli ett, 

som skribenterna uttrycker det, ”mer av ett kollegialt förhållande”. Särskillt när de möts i 

hotell eller valbussarna. Frågor ställdes till journalister som medverkat i författarnas 

undersökning angående just den här typen av relationer. Författarna skriver att de flesta 

journalister höll med om att det fanns höga brister i partirepresentanternas agerande mot 

medierna. Journalisterna svarade också att partierna blivit allt bättre på att marknadsföra sig. 

(Nord, Strömbäck, 2003, s 144). 

För de politiska partierna är det inte alltid de frågorna partierna får ställda till sig som 

partierna vill diskutera för att kunna få ett övertag i debatten (Nord, Strömbäck, 2003, s 153). 

Om exempelvis den största frågan i en valrörelse blir om hur mycket skattehöjningar som 

behövs så kan det påverka valets resultat på så vis att det gynnar det parti som har den åsikten. 

Om det istället framkommer att skattehöjningar ger mindre pengar i plånboken så kan det 

parti som vill höja skatterna istället missgynnas. Journalisterna som svarade på Nord och 

12 (73)

Strömbäcks undersökning sade att partierna är de som har den största makten över vilka 

frågeställningar som ska tas upp i medierna. En del journalister sa också att den politiska 

journalistiken blivit allt mindre refererande under de senaste 10-15 åren. Partiernas 

presskonferenser och valplattformar har samtidigt blivit en allt viktigare grund för 

journalistiken under en valrörelse (Nord, Strömbäck 2003, s 153). 

En annan väldigt viktig aspekt att belysa är hur ekonomin styr medierna. Hur påverkas det 

journalistiska arbetet när hela syftet med den journalistiska produktionen är att tjäna pengar? I 

Lars Nord och Jesper Strömbäcks (2003) Valfeber och nyhetsfrossa – politisk kommunikation 

i valrörelsen 2002 skriver författarna att om det primära för journalisterna är att tjäna pengar 

åt sin ägare innebär det samtidigt att det journalistiska arbetet måste vara anpassat för att 

passa publiken. En journalistik som är professionellt styrd, uppskattad av publiken och är 

politikstyrd kan få upp intresset för en TV-kanal, radio eller tidning. 

Den politiska bevakningen som görs endast för att tjäna pengar ska ses som en marknadsstyrd 

journalistik. Därför är det enligt Nord och Strömbäck mest intressanta hur det journalistiska 

arbetet påverkas, alltså vilka konsekvenserna blir då marknadsstyrningen börjar ta över inom 

journalistiken. Det som marknaden kräver blir det som görs inom medieföretagen, detta för att 

medieföretagen då och då ställs inför ett dilemma där marknaden strävar mot ett mål men 

exempelvis tidningen vill åt ett annat. I sådana fall blir det alltid marknadens mål som styr. 

Nord, Strömbäck (2003, s 53). 

Journalistiken vilar på marknadsmässiga grunder. Detta beroende på medieföretagens 

ekonomi, journalistik och publik. 

Den delen som handlar om ekonomi och behandlar diskussionen kring hur medieföretagen 

gör för att maximera intäkterna och minimera sina kostnader på olika sätt. Nord, Strömbäck 

(2003, s 53). 

Det första som författarna tar upp handlar om att avkastningen till mediernas ägare är det 

primära syftet med ett privatägt medieföretag. 

Författarna skriver också att en annan viktig del gällande det ekonomiska begreppet är de 

intäkter som medieföretaget får genom annonser, upplagor och kosntadskontroll. De rent 

publicistiska målen står nedanför den ekonomiska delen – att tjäna pengar åt ägarna. 

13 (73)

Den tredje delen handlar om hur mycket företaget lyckas spara. Medieföretagen vill hela tiden 

få ned sina utgifter, detta kan bland annat resultera i nedskärningar. 

Nord, Strömbäck (2003, s 54). 

Sedan kommer det andra begreppet som är journalistik. Författarna skriver att det 

journalistiska arbetet inte behöver kopplas till marknaden och det den vill ha. Men samtidigt 

finns det produktioner inom journalistiken som talar om hur innehållet påverkas i och med att 

ägarna har stor makt över företaget. Det finns enligt författarna en allt större 

centraldistribuerad produktion. En annan aspekt gällande journalistiken handlar om att det i 

allt större utsträckning handlar om dramatisering och att göra innehållet allt mer sensationellt. 

Nyheten ska göras allt mer lockande, den ska vara väldigt intressant och helst förenklad. 

Nyhetsvärdering där man avgör vad som är viktigast och relevant får vara lite i skymundan 

för det som går att dramatisera. 

Sedan skriver författarna att det är väldigt viktigt hur nyheten är uppbyggd. Nyheten läggs 

inte fram ur ett rent nyhetsmässigt perspektiv, utan det ska finnas en dramaturgi i nyheten. 

Nord, Strömbäck (2003, s 54-55). 

Det tredje och sista begreppet handlar om publiken. Det görs ständiga undersökningar 

gällande mediepubliken. Det handlar om kvalitativa och kvantitativa undersökningar där 

publiken får svara på viktiga frågor. 

De som arbetar på medieföretaget arbetar för att få någon av sina anställda att bli än mer 

populär. De som är mest kända inom medieföretaget återfinns inte bara inom 

nyhetsrapporteringen utan också i marknadsföringen. Journalisterna behövs därmed inte bara 

för att göra nyheter utan de är en viktig del av företagets image och affärer. 

Tittarna, eller konsumenterna ses inte längre som samhällsmedborgare, väljare eller individer. 

Utan de är endast konsumenter till vilka medieföretagen ska locka för att ”köpa” deras 

produkt. Det vill säga läsa deras artikel eller kolla på just deras TV program. Publiken ska ha 

en glädje och kunna lära sig något i och med att de ser på ett visst program på TV. Publiken 

ska bli mer av en konsument än en reflekterande eller resonerande person. 

Sammanfattningsvis kan man säga att det är inte vilken del av medieföretagets utbud som 

konsumenterna tar del av, utan det viktiga är att de konsumerar så mycket så möjligt. 

14 (73)

4 Metoder 

4.1 Bildanalys 

Den första delen av vår forskning handlar om att analysera bilderna tillhörande de politiska 

artiklarna i Dagens Nyheter under valrörelsens två sista veckor 2010. Vi tänker analysera 

bilderna utifrån denotativ och konnotativ nivå och undersöka vad bilderna försöker förmedla 

och vilken relation som man försöker skapa till betraktaren. 

Syftet med att undersöka bilderna endast på framsidan av tidningen för att se hur partierna 

och/eller deras partiledare framställs. För att kunna analysera dessa foton använder vi Anders 

Carlsson och Thomas Koppfeldts bok Visuell retorik (2008) som stöd för tolkningarna och 

analyserna. I boken ger författarna exempel på hur en bild kan studeras. 

För att begränsa undersökningsområdet kommer vi bara att bilderna på förstasidan i tidningen 

där partiledarna för de olika riksdagspartierna gestaltas. 

Först och främst måste två viktiga punkter definieras. Konnotation och detonation. 

För att tolka en bild måste motivet/bilden analyseras först baserat på följande: 

Denotativ tolkning: Bildens betydelse, det vi ser bilden och det vi kan peka ut rakt av. Alltså 

en objektiv och neutral tolkning. Vad ser vi? 

Konnotativ tolkning: Vad associerar vi på i bilden? Vilka är de kollektiva associationerna 

som är gemensamma för människor av en viss kulturell bakgrund? 

1. Blickriktning: Vart kollar personen på bilden? Om personen kollar mot höger då indikerar 

det på att man ser framtiden. En riktning mot höger menar författarna anger en viljeriktning 

det vill säga vart är en person i detta fall ett parti på väg. Framtid eller stagnering? 

2. Koder: Varje bild har sitt eget budskap, sitt egna motiv. Men hur framställs motivet? 

Om det finns en mjuk oskärpa visar det på sentimentalitet. Zoomar fotografen in ansiktet då 

ger det signaler på att personen vill säga någonting intressant eller viktigt. 

15 (73)

3. Positivt och negativt bildrum: Det motiv som bilden fokuserar på, som är centralt lagt i 

bilden återfinns i det positiva bildrummet. Allt annat, som finns utanför eller runt om är 

negativt bildrum. 

4. Ljus: Om motivet har mycket ljus på sig ger det signaler på att motivet färdas mot 

framtiden. Solljus tolkas som varmt, lustfyllt och behagligt. 

5. Barn: Om barn finns i några av bilderna i de artiklar vi kommer att läsa då kan det ge 

tecken på hopp. Växande och framtid. När politikerna kampanjar finns det många människor 

där, kanske en del barn. Om en sådan bild finns, politiker med barn omkring sig då får 

föräldrar uppfattningen av de plikter och ansvar de har för sina barns framtid. 

6. Tågresa: Om politiker fotats med att de åker tåg ger det en känsla av en sommarresa, livets 

väg och på väg. 

7. Placering: Det som placeras centralt i bilden är det viktigaste. 

8. Politiker i nyhetsmedia: 

Hur presenteras politikern i medierna i bild? 

Här finns två exempel: 

Exempel 1: 

Lars Ohly fotades på en bild där han blåser en röd ballong iklädd blå skjorta och en väska. 

Ballongen och Lars Ohlys ansiktsuttryck kan tolkas som att han håller på att spricka medan 

han blåser ballongen. Antyder det att partiet också håller på att ”spricka”? 

Läsaren gör den tolkningen då vi alla någon gång blåst en ballong och den har spruckit, alltså 

att läsarens erfarenhet står till grund för dennes bedömning av bilden. Vi känner igen oss för 

att vi ”kan detta”. Samtidigt är Ohly klädd i blå skjorta och en väska som konnoterar 

arbetskläder och ballongen är färgen på partiet. 

Bilden kan tolkas som barnvänlig och kan samtidigt leda till att de vuxna ser kritiskt på 

partipolitiken och särskilt partiet Lars Ohly leder i det här fallet. 

Exempel 2: 

16 (73)

Under 1991 togs en bild på Mona Sahlin där hon står framför en tavla som har ett motiv från 

arbetarrörelsens historia. Den visar en man i röd tröja, blå byxor, kraftiga armar. Framför den 

står Mona Sahlin. Bilderna sammanknyts och man får två olika bildrum. Mannen förr och då, 

och kvinnan idag och nu. Då en bild visar två tidpunkter blir den mer berättande. Bilden kan i 

detta fall handla om arbetarrörelsens historia. Hur den startade med männen och de tunga 

jobben då, och hur kvinnorna idag har tagit den ledande rollen. Bilden väcker våra kunskaper 

och inre bilder kring hur exempelvis arbetarrörelsen utvecklats fram tills idag. Detta genom 

att den röda tröjan som mannen har på bilden smälter samman med Mona Sahlins röda jacka 

och då öppnar vi upp oss för tolkning. Vi börjar fundera vad dessa två personer representerar 

när det gäller till exempel social position och makt. 

Actio: 

Detta handlar om en visuell aktivitet. Inom politiken kan ett actio utspela sig i en 

riksdagsdebatt. På bilden ska politikern göra rummet sitt eget och visa sin makt inför 

motdebattören och publiken. Flaxar de med armarna? Vart är händerna placerade? Försöker 

politikern förklara någonting? Hur står politikern och vad signalerar han eller hon? Makt eller 

nederlag? 

Honnörsord: 

Ord som används vid en bild som varje gång anses vara ”rätt” då de utnyttjas. Exempelvis: 

Demokrati, Rättvisa, Ansvar och kreativitet. 

17 (73)

4.2 Visuell argumentation 

Visuell argumentation talas det också om i Anders Carlsson och Thomas Koppfeldt (2008, s 

95). De skriver att idag har läsarna blivit allt bättre på att tolka budskap som förs fram via 

bilder. En bild och en text måste samverka för att stärka och lägga ljus på det budskap som 

finns i artikeln. Bilden ska skapa en association och påverka läsaren/tittaren. Allt vi ser i 

bilden kan betraktas som en argumentation för någonting. 

I boken Bildanalys av Peter Cornell (1988, s 102) står det om vissa särskilda drag hos bilden 

som läsaren/tittaren ska kolla på. Ett av dem handlar om dominans. Vad dominerar i bilden? 

Och vad finns omkring det? Det som är runt om ett motiv, kretsar kring det och ger motivet i 

centrum en uppmärksamhet. Man måste se på bildens distinkta drag, det vill säga vad i bilden 

går inte att ta bort utan att innehållet förändras? En retorisk bild, även kallad dialogisk bild 

uppmanar till reflektioner, ställer frågor och ger inga svar. 

Mer ingående om de retoriska bilderna finner vi i Anders Carlsson och Thomas Koppfeldt 

(2008, s 11). En retorisk tolkning av en bild är väldigt viktig för att då kan vi enkelt se vilken 

påverkan bilden har tillsammans med en rubrik. En klassisk retorisk disposition en del steg 

som ska få läsaren/tittaren intresserad och övertygad. 

1. Att väcka intresse: Inledningen, vad är det första vi ser och uppmärksammar i bilden? Det 

ska väcka lust och intresse hos läsaren. Man ska snabbt kunna antyda vad det vi läser och ser 

handlar om. 

2. Att ge en bakgrund: De som läser eller ser artikeln med bilden ska ha en bakgrundskoll för 

att veta vad det handlar om. Publiken ska förberedas mentalt för att ta del av materialet. Vad 

får vi veta genom exempelvis mellanrubriken? Den kan användas för att påminna läsaren om 

vad som hänt tidigare. 

3. Att argumentera och bevisa: För att övertyga läsaren behövs argument. Det som skrivs och 

det budskap man får fram ska bevisas genom ord, exempelvis en bra rubrik. 

18 (73)

Med utgångspunkt i den litteratur vi tillskansat oss vad bildanalys beträffar ämnar vi försöka 

tolka bilderna och om de kan ses som positiva för det parti de anknyter till eller om de kan ses 

som negativa för detsamma. 

19 (73)

4.3 Textanalys 

Den andra delen i vår forskning är tänkt att vara en kvantitativ innehållsanalys av 

nyhetsartiklarna i Dagens Nyheter under de två sista veckorna av valrörelsen 2010. 

Enligt Kent Asp (2006, s 34) finns det tre olika sätt som en aktör (i det här fallet ett politiskt 

parti) kan gynnas eller missgynnas i medierna. 

1: Bilden av aktören som aktörsobjekt. Här gynnas eller missgynnas aktören genom hur 

mycket uppmärksamhet som ges, på det sätt man framställs och på det sätt man relateras till 

andra aktörer (partier). 

2: Aktören kan gynnas eller missgynnas beroende på vilken bild medierna ger av 

sakfrågeobjektet. Här gynnas eller missgynnas aktören genom den uppmärksamhet olika 

frågor, företeelser eller sakförhållanden får, genom det sätt som dessa framställs och hur dessa 

relateras till varandra. 

3: Aktören kan gynnas eller missgynnas beroende på hur aktören själv relateras till de olika 

sakfrågorna, företeelserna och sammanhangen. Här gynnas eller missgynnas aktören beroende 

på om man förbinds med sakfrågor som man vill eller inte vill förknippas med. 

Enligt Asp (2002, s 49) kan en aktör gynnas eller missgynnas i rapporteringen om olika 

sakfrågor oavsett om aktören är inblandad i rapporteringen eller ej. Detta genom vilken 

uppmärksamhet olika sakfrågor och företeelser får, hur sakförhållandena framställs och hur de 

relateras till varandra. 

För att ta reda på vilka sakfrågor som partierna själva finner som viktigast har vi utgått från 

partiernas valmanifest inför valet 2010. 

20 (73)

De kategorier vi använder oss av i vår kategorisering är som följer: 

Sysselsättning 

Miljö 

Vård/äldreomsorg 

Utbildning/Forskning 

Skatter 

Rättsfrågor 

Jämställdhet 

Familj/barn 

Integration 

Organisation 

Bostadspolitik 

Kultur 

Opinionssiffror 

Utrikespolitik 

Socialförsäkringar 

Vi kategoriserar varje enskild politisk artikel i Dagens Nyheter under den valda perioden till 

någon av ovanstående kategorier och identifierar vilka partier som får uttala sig i artikeln eller 

på annat sätt anknyts till den, exempelvis genom att partiet omnämns i reportertext. På så vis 

tänkte vi jämföra vilka partier som främst får prata om de frågor man själva tycker är viktiga. 

Med partier avses här de partier som idag finns representerade i riksdagen, det vill säga 

Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, 

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det hade varit intressant att även ha med 

Feministiskt Initativ och Piratpartiet, men någonstans måste vi begränsa urvalet för 

forskningen och vi väljer helt enkelt att omfattningen endast ska gälla de i riksdagen 

representerade partierna. 

Vad kategorierna beträffar kan en förklarning gällande några av dem vara på sin plats. 

Opinionssiffror är artiklar som handlar om just detta. Kategorin Organisation innefattar 

artiklar där innehållet har att göra med frågor kring hur partierna rent organisatoriskt tänker 

styra (med vilka andra partier, i koalition eller samarbeten, och så vidare). Vilka tänker de 

samarbeta med, vilka tänker de inte samarbeta med, och så vidare. Här inräknas även artiklar 

21 (73)

som handlar om själva valkampanjandet. Dessa två kategorier hade vi inte ursprungligen tänkt 

att ha med i vår undersökning, men då vi under förundersökningen fann att en stor del av 

artiklarna behandlade dessa ämnen fann vi nödvändigt att ha med dem. Eftersom varken 

opinionssiffror eller organisation är två politiska ämnesområden har vi inte haft med dessa när 

vi har rangordnat de frågor som partierna själva tycker är viktigast. 

Kategorierna Familj/barn och Jämställdhet har ganska flytande gränser och anknyter ofta till 

varandra, men vi har ändå valt att använda två kategorier eftersom jämställdhetsfrågan är 

bredare än familj/barn-frågor och kan innefatta även andra saker. 

Varje artikel analyseras grundligt för att avgöra vilka ämnen som tas upp och vilka partier 

som anknyts till ämnena som tas upp. För varje artikel som vi har gått igenom kan det alltså 

genereras flera värden till tabellerna i undersökningen. 

22 (73)

4.4 Metodkritik 

Vår undersökning ger en fingervisning kring Dagens Nyheters ställning kring vilka politiska 

partier som gynnas och missgynnas. Tidsperioden endast två veckor innan valet vilket är för 

kort för att ge hela bilden av hur Dagens Nyheter ställer sig på den politiska kartan. Vi har 

valt dessa två veckor för att vi anar att det är då som politiker och partier vill synas mest och 

behöver det mediala utrymmet i en allt större omfattning. Vi är medvetna att vissa artiklar 

kanske inte är medvetet skrivna på det sättet så att de ska påverka läsarnas uppfattning kring 

ett parti eller politiker. Men samtidigt vet aldrig läsaren vilken politisk åsikt journalisten haft 

och vad han eller hon själv känt då artikeln är skriven. Vi får heller inte låta våra personliga 

politiska ställningstaganden spela någon roll i utformandet av arbetet 

En längre period för att utforma undersökningen hade kanske givit oss ett resultat som är ännu 

mer trovärdigt. Ju större tidsintervall som undersökts desto bättre och tydligare resultat får 

man fram. 

Bildanalysen kommer endast att göras på de stora uppslagsbilderna på tidningens förstasida. 

De bilder som en fotograf tar kan vara rent slumpmässigt tagna, då man själv som fotograf 

oftast inte kan styra personen man tar bild på. 

Om politikern framställs positivt eller negativt behöver alltså inte vara en bild tagen med 

tanken att hylla eller sänka politikern. Bilder på framsidan väljs dock inte ut slumpmässigt utan av 

redaktionen eller chefredaktören och då finns det en tanke bakom. Bilden är av stor betydelse 

för artikeln då den är bland det första som en person ser när denne öppnar tidningen. Bilder 

förmedlar ett budskap. Redaktören som valt ut bilden har en agenda bakom sitt val av bild. 

All form av bildanalys tenderar att bli spekulativ men vi har använt allmänt vedertagna 

metoder för att ha en vetenskaplig grund bakom det resultat vi fått fram. 

23 (73)

4.5 Avgränsningar 

För att rent tidsmässigt kunna hinna med att göra denna undersökning måste vi ha 

avgränsningar. Det vi fokuserar på är endast de första nyhetssidorna i tidningen som under 

valet handlar mycket om nationella politiska nyheter. 

Vi utelämnar följande delar av tidningen: 

Dagens Nyheter Debatt är en viktig plattform för politikerna men det finns redan mycket 

forskning i form av kandidatuppsatser (C-uppsatser) som behandlar Dagens Nyheters 

debattsida mer utförligt. Därför blir det som att ”göra om” någon annans arbete och därmed 

väljer vi att avstå från att inkludera Dagens Nyheter Debatt i vån undersökning. 

Sportsidan väljer vi också att inte granska i vår undersökning. Detta för att sportsidorna inte 

har mycket politiskt innehåll som är viktigt för undersökningen. 

Nöjessidorna kommer vi heller inte att använda då vi gör bedömningen att det inte finns 

mycket politiskt innehåll under den rubriken. 

Ledarsidan är liksom Dagens Nyheter Debatt en viktig del av varje utgåva men eftersom den 

redan har en uttalad liberal hållning finns ingen anledning att granska huruvida den är partisk 

eller ej. 

Bostad, resor, mat och livsstil är också avdelningar i tidningen vi inte kommer att använda i 

vår undersökning. 

24 (73)

5. Resultat av textanalys 

Nedanstående tabell visar de data vi samlat på oss i vår undersökning. Beteckningarna RG, 

AN, RG(tot) och AN(tot) står för Rödgröna, Alliansen, Rödgröna (totalt) och Alliansen 

(totalt). Siffrorna visar de poäng vi har räknat in från artiklarna. Definitionen av 

Alliansen/Rödgröna är att det handlar om textstycken där dessa omnämnts som just dessa. 

Siffran för Alliansen/Rödagröna (totalt) är denna siffra plus siffrorna för de enskilda partierna 

tillhörande respektive partiblock. 

V S MP C FP M KD SD RG AN RG(tot) AN(tot) Totalt 

Sysselsättning 0 8 1 5 0 9 1 0 11 13 20 28 96 

Miljö 4 7 26 7 7 10 6 0 4 7 41 37 156 

Vård/Äldreomsorg 1 9 1 1 3 3 11 0 2 5 13 23 72 

Utbildning/Forskning 16 6 2 2 17 1 1 2 24 20 48 41 180 

Skatter 7 30 11 0 2 8 8 0 6 5 54 23 154 

Rättsfrågor 3 11 1 4 4 12 6 3 2 1 17 27 91 

Jämställdhet 8 0 0 0 0 0 1 0 0 0 8 1 18 

Familj/barn 3 0 0 0 0 0 2 0 0 0 3 2 10 

Integration 2 3 0 0 1 4 0 11 1 9 6 14 51 

Organisation 1 10 8 2 1 24 6 9 9 10 28 43 151 

Bostadspolitik 2 10 1 2 3 7 1 0 0 1 13 14 54 

Kultur 0 1 0 0 1 0 0 0 0 0 1 1 4 

Opinionssiffror 4 45 5 8 9 22 6 32 46 64 100 109 450 

Utrikespolitik 1 1 1 0 1 1 0 0 0 3 3 5 16 

Socialförsäkringar 3 4 1 0 0 5 7 0 8 6 16 18 68 

Totalt 55 145 58 31 49 106 56 57 113 144 371 386 1571 

Alliansen (totalt) 

Rödröna (totalt) 

SD 

Kristdemokraterna 

Moderaterna 

Folkpartiet 

Centerpartiet 

Miljöpartiet 

Socialdemokraterna 

Vänsterpartiet 

Totalt 

0 100 200 300 400 500 

Totalt 

Tabellen här visar antalet 

omnämningar varje parti 

har fått. Mellan blocken är 

det väldigt jämnt. 

Socialdemokraterna har 

fått mest uppmärksamhet, 

Moderaterna ligger strax 

efter. Sverigedemokraterna 

har fått nästan lika mycket 

omnämningar som de 

andra småpartierna. Minst 

uppmärksamhet har 

Centerpartiet fått. 

25 (73)

Partiernas egna sakfrågeprofiler 

Nedanstående visar vilka frågor som partierna själva rankar som sina fem viktigaste, utifrån de 

valmanifest som partierna presenterade inför valet 2010. 


1. Sysselsättning 

2. Utbildning/Forskning 

3. Jämställdhet 

4. Rättsfrågor 

5. Miljö 



2. Utbildning/Forskning 

3. Vård/äldreomsorg 

4. Socialförsäkringar 

5. Familj/barn 

Miljöpartiet 

1.Miljö 



4. Utbildning/forskning 

5. Jämställdhet 

Centerpartiet 

1.Sysselsättning 

2. Skatter 



5. Miljö 

26 (73)

Folkpartiet 

1 Utbildning/forskning 

2 Sysselsättning 

3 Vård/äldreomsorg 

4 Integration 

5 Socialförsäkringar 

Moderaterna 

1.Sysselsättning 


3. Skatter 

4. Vård / äldreomsorg 

5. Miljö 



2. Familj och barn 

3.Vård/äldreomsorg 

4. Socialförsäkringar 

5. Rättsfrågor 

Sverigedemokraterna 

1 Integration 

2 Rättsfrågor 

3 Vård/omsorg 

4 Sysselsättning 

5 Utbildning/Forskning 

27 (73)

Totala omnämningar för partierna 




Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 


Vård/Äldreomsorg 

Miljö 


Ovanstående diagram visar vilka frågor som gavs mest uppmärksamhet och vilka partier som 

gavs uppmärksamhet i de olika frågorna. Det ämne som utmärker sig som det som gavs mest 

uppmärksamhet är opinionssiffror. Den fråga som gavs näst mest uppmärksamhet var 

utbildning/forskning medan tredjeplatsen är ganska jämt fördelad mellan frågor om skatter, 

miljö och organisation. 

0 20 40 60 80 100 120 



SD 


Moderaterna 

Folkpartiet 

Centerpartiet 

Miljöpartiet 



28 (73)

Alliansen och de rödgröna 




Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 


0 50 100 150 

RG (totalt) AN (totalt) 

Sysselsättning 20 28 

Miljö 41 37 

Vård/Äldreomsorg 13 23 

Utbildning/Forskning 48 41 

Skatter 54 23 

Rättsfrågor 17 27 

Jämställdhet 8 1 

Familj/barn 3 2 

Integration 6 14 

Organisation 28 43 

Bostadspolitik 13 14 

Kultur 1 1 

Opinionssiffror 100 109 

Utrikespolitik 3 5 

Socialförsäkringar 16 18 

Totalt 371 386 

däremot 8 omnämningar jämfört med alliansens 1. 



Siffrorna i tabellen visar att både Alliansen och 

de Rödgröna får uttala sig om oppinionssiffror 

nästan lika mycket. Där Alliansen ändå har ett 

övertag. När det gäller skattefrågorna var de 

rödgröna överrepresenterade med totalt 54 

omnämningar jämfört med alliansens 23. 

Det var rätt jämnt gällandes miljöfrågan där de 

rödgröna hade fler omnämningar än alliansen. 

Alliansen fick däremot mer uppmärksamhet 

gällande integrationsfrågorna. Överlag fick 

jämställdhetsfrågorna inte så mycket 

uppmärksamhet bland många partier men även i 

denna undersökningen. De rödgröna hade 

29 (73)





Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 




Sysselsättning 0 

Miljö 4 

Vård/Äldreomsorg 1 

Utbildning/Forskning 16 

Skatter 7 

Rättsfrågor 3 

Jämställdhet 8 

Familj/barn 3 

Integration 2 

Organisation 1 

Bostadspolitik 2 

Kultur 0 

Opinionssiffror 4 

Utrikespolitik 1 

Socialförsäkringar 3 

Totalt 55 

0 10 20 30 40 50 

Den fråga som Vänsterpartiet främst omnämndes 

kring i vår undersökning var utbildning och 

forskning. På andra plats kommer jämställdhet, 

vilket också är ett av partiets prioriterade frågor. På 

tredje plats kommer skattefrågor. Partiet får totalt 55 

omnämningar vilket är ganska mycket med tanke på 

hur litet partiet är. Partiet har inte i så hög 

utsträckning varit omskrivet när det handlar om 

organisationsfrågor eller opinionssiffror. 

30 (73)





Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 



0 10 20 30 40 50 



Miljö 7 



Skatter 30 



Familj/barn 0 

Integration 3 



Kultur 1 




Totalt 145 

Socialdemokraterna var det parti som fick flest 

omnämningar av alla partier i vår 

undersökning. Det partiet mest omskrivs i är 

när det gäller opinionssiffror och skatter. Båda 

dessa värden är avsevärt högre än övriga 

frågor. Rättsfrågor, bostadspolitik och 

organisationsfrågor fick partiet ungefär lika 

mycket uppmärksamhet i. Ingen av partiets 

mest prioriterade frågor tillhörde de frågor som 

partiet fick mest uppmärksamhet i. 

31 (73)

Miljöpartiet 




Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 


Miljöpartiet 


Miljö 26 



Skatter 11 



Familj/barn 0 

Integration 0 



Kultur 0 




Totalt 58 

Miljöpartiet 

0 10 20 30 40 50 

Den fråga som utmärker sig mest för miljöpartiet är 

miljöfrågan, vilket också är partiets mest prioriterade 

fråga. Inget annat parti får lika mycket uppmärksamhet 

i miljöfrågan som Miljöpartiet. Partiet får 

uppmärksamhet totalt 58 gånger vilket är ungefär lika 

mycket som de övriga småpartierna. Den näst mest 

uppmärksammade frågan för Miljöpartiet är skatter, 

medan organisation hamnar på tredjeplats. Partiet fick 

ingen uppmärksamhet alls i kategorierna jämställdhet, 

familj/barn, integration och kultur. 

32 (73)

Centerpartiet 




Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 


Centerpartiet 

Centerpartiet 


Miljö 7 



Skatter 0 



Familj/barn 0 

Integration 0 



Kultur 0 




Totalt 31 

0 10 20 30 40 50 

Centerpartiet är det parti som fick allra minst 

uppmärksamhet enligt vår undersökning. Den mest 

uppmärksammade frågan för partiet var 

opinionssiffror, medan miljöfrågan kom på andra 

plats. På tredje plats kom sysselsättning. Både miljö 

och sysselsättning är prioriterade frågor för partiet. I 

frågor om skatter, jämställdhet, familj/barn, 

integration, kultur, utrikespolitik och 

socialförsäkringar fick partiet ingen uppmärksamhet 

alls. 

33 (73)

Folkpartiet 




Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 


Folkpartiet 


Miljö 7 



Skatter 2 



Familj/barn 0 

Integration 1 



Kultur 1 




Totalt 49 

Folkpartiet 

0 10 20 30 40 50 

Folkpartiets mest uppmärksammade fråga var 

utbildning/forskning, vilket är av partiets mest 

prioriterade fråga. Näst mest uppmärksamhet fick partiet 

i opinonsfrågor medan miljö blev den tredje mest 

uppmärksammade frågan.. Partiet fick ingen 

uppmärksamhet alls i frågor gällande sysselsättning, 

jämställdhet, familj/barn och socialförsäkringar. 

34 (73)

Moderaterna 




Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 


Moderaterna 

Moderaterna 


Miljö 10 



Skatter 8 



Familj/barn 0 

Integration 4 



Kultur 0 




Totalt 106 

0 10 20 30 40 50 

Moderaterna blev undersökningens näst mest 

uppmärksammade parti med 106 omnämningar. Mest 

uppmärksamhet har partiet fått i organisationsfrågor, 

medan opinionssiffror och rättsfrågor ligger på andra 

respektive tredje plats. Partiet fick inga omnämningar 

alls i frågor om jämställdhet, familj/barn och kultur. 

35 (73)





Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 





Miljö 6 



Skatter 8 



Familj/barn 2 

Integration 0 



Kultur 0 




Totalt 56 

0 10 20 30 40 50 

Kristdemokraterna fick totalt 56 omnämningar 

vilket är mycket med tanke på att det är ett litet 

parti. Den fråga som partiet fick mest 

uppmärksamhet i var vård/äldreomsorg, vilket är 

en av partiets prioriterade frågor. Partiet fick 

näst mest uppmärksamhet i skattefrågor medan 

tredjeplatsen delades jämt mellan frågor om 

organisation, rättsfrågor och opinionsfrågor. 

Både skattefrågor och rättsfrågor är prioriterade 

frågor för partiet. Partiet fick ingen 

uppmärksamhet alls i frågor om integration, 

kultur och utrikespolitik. 

36 (73)





Kultur 


Organisation 

Integration 

Familj/barn 


Rättsfrågor 

Skatter 



Miljö 


SD 

0 10 20 30 40 50 



Miljö 0 



Skatter 0 



Familj/barn 0 

Integration 11 



Kultur 0 




Totalt 57 

Sverigedemokraterna fick 57 omnämningar 

vilket är mycket med tanke på att partiet inte 

fanns i riksdagen under 

undersökningsperioden och tidigare har haft 

ett väldigt lågt väljarstöd. Det partiet främst 

får uppmärksamhet i är opinionssiffror, 

integrationsfrågor och rättsfrågor. De 

sistnämnda är prioriterade frågor för partiet. I 

frågor om syselsättning, miljö, 

vård/äldreomsorg, skatter, jämställdhet, 

familj/barn, bostadspolitik, kultur, 

utrikespolitik och socialförsäkringar fick 

partiet ingen uppmärksamhet alls. 

37 (73)

5.1 Resultat av bildanalys 

Söndagen 5 September: 

På förstasidan finns ingen stor bild som kan anknytas till politik eller ett parti. Däremot i det 

högra hörnet finns dåvarande partiledaren för Socialdemokraterna Mona Sahlin i bild. På 

bilden ser vi Mona som står framför en sorts pelare, hon är klädd i mörka färger och ler. 

Motivet i bilden, som då är partiledaren är placerat lägre ner, alltså inte exakt i mitten. Hon 

faller nästan ut ur bilden kan man tycka. Bilden är kapad vid hennes armbågar. 

Bakom henne ser vi en pelare och några byggnadshus. Till den bilden kan man associera till 

Stockholm, eller en annan storstad. Vi tänker oss torg och sett ur en metaforisk vinkel ser vi 

att det finns flera vägar att gå. Kanske också det som denna partiledaren kan göra? Är hon 

osäker på vad hon vill? Rubriken lyder ”Beredd att gå till C och FP för att få majoritet” tyder 

bilden tillsammans med rubriken på att partiledaren är osäker på vilken väg hon vill gå? Bör 

vi som väljare vara osäkra på om vi ska rösta på Socialdemokraterna? Det är frågor som vi 

kan ställa oss när vi ser på bilden. 

Blickriktningen är placerad centralt mot kameran. Alltså inte åt höger som i det fallet skulle 

innebära framtidsvisioner. Och inte åt vänster som betyder stagnering eller ett 

tillbakadragande. Hon är ”neutral” i blicken som då tyder på att hon inte har bestämt sig eller 

att hon kanske inte har ett riktigt utsatt mål för vad hon vill. 

När vi ser bilden framstår partiledaren nästan som någon sorts ”nykomling”. Ungefär som om 

en ny okänd fotbollspelare ska presenteras för ett lokalt fotbollslag. 

Det som är centralt lagt i bilden är i stort sett pelaren som partiledaren står framför. För att 

motivet, det vill säga Mona Sahlin faller nästan ut ur bilden när vi ser på den. Samtidigt finns 

mycket ljus hos henne och bra ljus ger indikationer på framtid. Däremot finns inget soljus 

som då hade gett känslan av värme, lust och behaglighet. Det finns varken barn eller 

människor omkring henne. Hon står framför en pelare med ett antal väger att gå. Det 

viktigaste i bilden är pelaren eftersom den är placerad centralt och symmetriskt. Längst upp 

på bilden syns att pelaren ”delar” sig i två delar i motsatt håll. Alltså att partiledaren kan gå 

flera vägar till sin framgång. Politikern presenteras som osäker och att hon har ett antal vägar 

att gå. Hon verkar själv inte ha valt riktigt vad hon vill göra och hur. 

38 (73)

I bilden finns inget starkt actio. Armarma fram till armbågen är kapade och politikern här 

visar tecken på osäkerhet. Åtminstone är det vad man urskiljer i bilden genom dessa 

tolkningar. Orden som används i samband med bilden är inga honnörsord. Men däremot 

skapar de en osäkerhet hos läsaren. Att en partiledare är beredd att gå mellan blocken för att 

få majoritet är väl oroande för en del. 

Sammanfattning: 

Det första vi ser i bilden är Mona Sahlin, vi förstår att hon är beredd att gå en annan väg för 

att nå framgång. De som förstår politik vet att det är riskfyllt att försöka gå mellan blocken då 

det kan göra att det egna partiet hamnar i obalans. Och det är vilken uppfattning man får. 

Bilden tyder på osäkerhet hos partiledaren och blir då på ett sätt negativ. En partiledare som 

två veckor innan valet säger att hon är beredd att gå mellan blocken är oroande för väljarna. 

Fotografen har övertygat oss om en sak i alla fall. Partiledaren är osäker om hur hon vill göra. 

Detta kan då skapa oro hos väljarna. 

39 (73)

40 (73)

Måndag 6 September 

Förstasidan i tidningen denna dagen hade varken politiker eller annat som kan anknytas till 

våran forskning. 

41 (73)

Tisdag 7 September 

På bilden ser vi partiledaren för Kristdemokraterna som pratar med en äldre dam utomhus. 

Bakom honom ser vi loggor och annat som anknyter till Kristdemokraterna. 

När vi ser bilden hur han står nära den kvinnan och pratar med henne kan man känna av en 

lugn och vi associerar till att han förklarar, han är en ”medmänniska” och att han talar med 

alla oavsett vilka de är. 

Hans blick är vänd mot vänster medan han kollar på den kvinnan, eftersom hon är kortare än 

honom går han ner på ”hennes nivå och försöker möta hennes blick. Det finns ingen oskärpa i 

bilden och det viktiga är Hägglund och den kvinnan som han pratar med. Det verkar vara 

någonting viktigt de talar om då bilden är in zoomad ganska nära. Det positiva bildrummet 

bildas av Hägglund och den damen han pratar med, det negativa är det som finns runt om. 

Runt om bilden finns Kristdemokraternas affischer, de återfinns alltså i det negativa 

bildrummet. 

Både Hägglund och den kvinnan han pratar med har ljus på sig men det är Hägglunds ansikte 

som syns mest. Kvinnans ansikte är dolt på grund av hennes hår. Det som är centralt i bilden 

är Hägglunds ansikte som då faller som det viktigaste i bilden. 

Göran Hägglund presentera som en ”medmänniska” och som läsare drar man direkt parareller 

till deras val-slogan ”Ett mänskligare Sverige”. 

Vi ser här partiledaren som en debattör, en person som tar debatter men också vill lyssna på 

andras åsikter. Rubriken under bilden lyder ”Hägglund kan tänka sig regera med MP”. Det är 

svårt att dra ett samband mellan rubriken och bilden. Detta för att bilden säger en helt annan 

sak än vad rubriken gör. Hägglund kollar mot vänster, och miljöpartiet som gick in i valet 

tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna befinner sig på vänster sida om 

blocket. Han står därför vänd mot vänster, med ryggen vänd mot sitt eget partis logga. Kan 

det innebära att han vänder ryggen till mot sitt parti? Det vill säga att han sviker dem? Bryr 

han sig inte längre om sina kristdemokratiska väljare? 

Här får vi uppfattningen att han kan tänka sig vända partiet ryggen och gå en annan väg som 

kanske resten av partimedlemmarna inte vill gå? Kan detta ses som ett tecken på olojalitet? Är 

Hägglund inte längre lojal mot sitt parti? Kritiska väljare kan bli besvikna. 

42 (73)

Göran Hägglund framställs som väldigt lugn medan han talar med kvinnan. Samtidigt visar 

han inga intentioner på makt eller en stark vilja och ett tydligt mål. Rubriken som säger att 

han ”kan tänka sig regera” med ett annat parti skapar oro hos trogna väljare för 

Kristdemokraterna. Men man kan fråga sig hur kommer miljöpartiets väljare se på denna 

bilden och rubriken? Går Göran Hägglund sin egen väg, är detta brist på lojalitet mot det egna 

partiet? Man kan också ställa sig frågan om Hägglund är rätt man att leda partiet då han på 

bilden heller inte visar sig som en ”riktig” ledare. 


Det vi har sett av bilden har varit en blandning av positiva och negativa tolkningar. Göran 

Hägglund presenteras som en medmänniska, en person som är beredd att tala med folket och 

lyssna på deras åsikt. Däremot står han med ryggen vänd mot partiloggan samtidigt som 

rubriken säger att han kan tänka sig ingå ett samarbete med ett oppositionellt parti. Han kollar 

åt vänster. Detta gör att Hägglund framställs som en trevlig politiker som gärna lyssnar på 

människors åsikter men som kanske kan spela ett dubbelspel mot sitt eget parti genom att 

säga att han kan ingå ett samarbete med miljöpartiet. Han är alltså en politiker som lyssnar på 

alla, men som kanske kan kännas om olojal. 

43 (73)

44 (73)

Onsdag 8 September 

I tidningens högerkant, längst upp ser vi Lars Ohly. Ledare för Vänsterpartiet. Han sitter på en 

stol, förmodligen i ett tåg. Han sitter väldigt avslappnat med ena foten på sätet och med 

vänsterarmen på knäskålen. Han håller i en penna med den handen, och med den andra 

handen talar han i telefon. Han ler, och tittar åt höger. 

När vi ser bilden får vi associationer till att han är väldigt avslappnad, lugn men samtidigt att 

han är mycket jobb att göra. Rubriken lyder ”Ohly vill satsa på studenter”. Man får en känsla 

av att han sitter på ett tåg med tanke på det vita lilla skynket som finns på stolsryggen. 

Lars Ohly tittar åt höger vilket ger indikationer på en framtidsvision, han har en stark vilja 

och satsar på framtiden. I detta fall är det studenterna som är den framtiden med tanke på 

rubriken. Ohly är inte placerad centralt i bilden, fotografen har valt ett asymmetriskt motiv där 

partiledaren finns i bildens vänsterkant. Det är därför svårt att urskilja ett mer centralt 

bildrum. Runt om Ohly finns fönster med starkt ljus. Ljuset kring Ohly är också väldigt starkt, 

med tanke på att han också har blicken vänd åt höger blir metaforen med framtiden ännu 

starkare. Ett bra ljus ger signaler på att motivet färdas mot framtiden det finns inte så mycket 

soljus men bildens kontraster och färger gör att bilden blir väldigt tydlig och bra. 

Eftersom Ohly sitter i vad som ser ut att vara ett tåg-säte gör man den bedömningen att han 

färdas på ”livets väg”, det är varmt och behagligt. Man får en fin känsla av att se bilden då 

han sitter avslappnad, men samtidigt talar han i telefon och kan framstå som en mycket 

upptagen person. Den centrala punkten i bilden är hans axel och Ohly själv sitter i bildens 

vänsterkant. Men inte så långt åt vänsterkanten att man kan få känslan av att han ”ramlar ur” 

bilden. Samtidigt är bilden tagen i samma höjd som hans axel ligger på ungefär. Detta gör att 

Ohly inte framställs som en stark eller ens svag ledare. Bilden är väldigt neutral. 


Det första vi lägger märke till i bilden är hans penna som han har i handen medan han sitter 

väldigt avslappnat. En penna tyder på kunskap och det stämmer bra överens med vad rubriken 

säger som faktiskt handlar om studenter. Att Ohly vill ha mer hjälp till studenterna får honom 

att framstå son en person med ett mål. Han tvekar inte mellan samarbete mellan blocken, utan 

här handlar det om att hjälpa en grupp i samhället. Ohly framställs då väldigt positivt i 

bildrummet. Han ses då som en avslappnad politiker med framtidsvision. 

45 (73)

46 (73)

Torsdag 9 September 2010 



47 (73)

Fredag 10 September 

På bilden ser vi Jan Björklund (FP) Göran Hägglund (KD) Maud Olofsson (C) och Fredrik 

Reinfeldt (M). Partiledarna står framför vad som ser ut att vara en buss, de har mikrofoner på 

sig. De vinkar till en publik som står framför dem och den publiken ser vi inte. Bilden är 

tagen i ett lite högre grodperspektiv. 

Med bilden associerar vi till att de är populära, partiledarna vinkar till folket. Vi drar 

kopplingen till en grupp popstjärnor som precis uppträtt och ska av scenen. De tackar för sig 

och går iväg. 

Blickriktningarna är olika bland partiledarna då de tittar ut bland deras publik. Endast Maud 

Oloffson har blicken mot höger som då förknippas med en framtidsvision. De andra tittar 

mestadels åt vänster, Reinfeldt har blicken rakt ut mot folket. Det positiva bildrummet är 

politikerna som finns centralt längs med en symetrisk linje placerad i bilden. Maud Oloffson 

däremot står framför de andra partiledarna. Det negativa bildrummet består av bussen som 

finns bakom partiledarna. Efterssom det finns mycket ljus på dem signalerar det till värme 

och lustfylldhet. Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson står i fokus. Medan Jan Björklund 

nästan faller ur i bilden. Göran Hägglund står bakom alla dessa tre partiledare. 

I och med att partiledarna står och vinkar glatt åt publiken får man känslan av att de är 

segervissa. Valet som egentligen vid denna tidpunkt då bilden är tagen är om 9 dagar, men här 

med rubriken som lyder ”Alliansens stöd över 50 procent” presenteras partiledarna som 

vinnare. De som ser bilden kan få den uppfattningen. Särskillt viktigt att se är att bilden är 

tagen ur ett högre grodperspektiv som gör att vi ser partiledarna som dem som ska ha makten. 

Det är de som är riktiga ledare och de som kanske bör vinna valet. 


Politikerna består endast av de borgerliga partiledarna och de ser väldigt glada och segervissa 

ut. Bilden gynnar de borgerliga partierna. 

Rubriken har ordet ”stöd” som sitt honnörsord som innebär i sammanhanget att Alliansen har 

ett stort övertag inför valet. Här är partiledarna ”vinnare”. 

48 (73)

49 (73)

Lördag 11 september 2010 

Bilden föreställer Mona Sahlin som kommer ut från en kampanjbuss. Hon är ordentligt 

påpälsad och ser ut att på väg någonstans med bestämda steg. 

Mona Sahlin ser väldigt liten ut på bilden jämfört med den stora bussen och hon är ensam på 

bilden. Blicken är vänd mot höger vilket indikerar att hon ser in mot framtiden – i det här 

fallet mot hennes ödesval, som rubriken antyder. Hon går mot samma håll som hon tittar åt. 

Det är svårt att avgöra vad som är i fokus i bilden efter som den är väldigt assymmetrisk. Hon 

har varma och tjocka kläder på sig och ser ut att frysa när hon stiger ut från bussen. Hon har 

mycket ljus på sig och det ger en signal om att hon färdas mot framtiden. 

Bilden ger intrycket av att Sahlin är ensam och i dåligt väder (i ”motvind” som underrubriken 

till bildrubriken lyder). Hon ger inte sken av att vara en vinnare men utan att vara i en kamp 

om sin överlevnad (rubriken: Ödesval). Hon håller hårt i sin väska och ser ut att burra ihop 

sig av kylan när hon träder ut ur bussen. Hennes röda scarf kan anknytas till hennes 

partitillhörighet eftersom färgen röd är förknippad med socialdemokratin. 

I bildtexten står att om S förlorar blir det ett parti som alla andra, som kan förlora två val i rad. 

Det framstår som att det vore första gången så skulle ske, trots att det skedde redan under 70- 

talet. 


Mona Sahlin ser ut att vara i motvind i bilden, ensam i kylan med opinionssiffrorna mot sig. 

Hon har stor press på sig att lyckas och gör hon inte det får det enligt bildtexten stora 

konsekvenser. Hon ger intryck av att vara bestämd, sammanbiten och på väg mot ett osäkert 

öde. 

50 (73)

51 (73)

Söndagen 12 september 



52 (73)

Måndagen 13 september 

Bilden föreställer ett Sverige fyllt av olika människor. Till vänster bakom Sverige finns de 

rödgröna partisymbolerna tillsammans med olika ord som tidningen vill förknippa med dem. 

Till höger framför Sverige finns de borgerliga partisymbolerna tillsammans med olika ord 

som tidningen vill förknippa med dem. Bilden vill visa på skillnaderna mellan det rödgröna 

och det borgerliga blocket i valet och att Sverige delas mellan alternativen. 

De rödgröna partisymbolerna är placerade bakom Sverige, medan de borgerliga 

partisymbolerna är placerade framför Sverige. Det gör att de borgerliga symbolerna får mer 

fokus i bilden och tycks ligga närmre läsaren. Den socialdemokratiska symbolen är den 

största symbolen bland bilderna, vilket kan ge intrycket av att det partiet är det största. 

Huvudrubriken för bilden är placerad till höger i bild tillsammans med de borgerliga 

partierna, vilket gör att blicken först letar sig till dem innan till de rödgröna partierna. 

Texten i bilden ger en klar uppdelning mellan vilka som är för de olika regeringsalternativen. 

Det är en viktig notering att göra att det är tänkt att påvisas vilka befolkningsgrupper som 

sympatiserar med de olika alternativen, men man kan också göra tolkningen att det är dessa 

grupper som gynnas av de olika alternativen. 

Sverigedemokraterna finns inte alls med i uppdelningen av Sverige som bilden vill göra. Den 

som sympatiserar med Sverigedemokraterna kan därför känna sig utelämnad av 

verklighetsbeskrivningen som bilden försöker göra. Hade Sverigedemokraterna placerats i 

bilden hade det förmodligen blivit som ett tredje alternativ. 

Sammanfattning 

Bilden vill ge en bild av två olika alternativ med stora skillnader gällande vilka som 

sympatiserar med dem. Olika befolkningsgrupper kopplas samman med de olika partierna och 

skillnaderna mellan blocken belyses. Den ger bilden av ett delat land. Sverigedemokraterna 

lämnas helt utanför uppdelningen. 

53 (73)

54 (73)

Tisdag 14 september 



55 (73)

Onsdag 15 september 

Bilden föreställer utrikesminister Carl Bildt (M) i samtal med en man i förgrunden av bilden. 

Han gestikulerar med sin högra hand och jämte honom finns en kvinna och bakom honom två 

män. Bilden är tagen ur grodperspektiv och Carl Bildt ser väldigt mycket längre ut än mannen 

han talar med. 

Vi associerar bilden till att föreställa en ledare som förklarar något för personen på bilden 

medan de andra lyssnar på honom. De två männen på bilderna ser ut att vara hans livvakter 

vilket implicerar att han är en viktig person. Kvinnan jämte honom ser ut att vara skeptisk mot 

mannen i förgrunden, som på grund av rubriksättningen ger intryck av att vara en 

Sverigedemokrat som Bildt försöker övertala. Bildt framstår som en handlingens man som har 

stort ansvar för att stoppa Sverigedemokraterna från att komma in i riksdagen. Han är längre 

än den han diskuterar med och gestikulerar stopp med handen. Han leder samtalet. 

Det finns en mjuk oskärpa i den nedre kanten av bilden som ger tecken på en viss 

sentimentalitet. Ovanför den ser man Carl Bildts ansikte och man ser klart och tydligt att han 

försöker säga något viktigt. Det positiva bildrummet består av Bildt medan det negativa är 

resten, som är i oskärpa. Ljuset faller främst på Bildt och den lyssnande kvinnan jämte 

honom. I och med att han gestikulerar med handen visar det på ett actio som han utför där han 

försöker stoppa sin motdebattör och tala om för honom att ”såhär är det”. 


Bildt ger intryck av att vara en stark ledare som tar diskussionen med Sverigedemokraterna 

med starkt pondus och engagemang. Han blir lite av den som personifierar hur man ska 

stoppa Sverigedemokraterna. 

56 (73)

57 (73)

Torsdag 16 september 

I huvudbilden ser vi Mona Sahlin tillsammans med Wanja-Lundby Wedin, Göran Persson och 

Ingvar Karlsson. Mona Sahlin ser glad ut medan kollegorna ler och applåderar. Det finns en 

stor folkmassa bakom dem alla. 

Bilden är tagen i grodperspektiv. Man får ett intryck av att Sahlin är en omtyckt ledare. Hon 

framstår som en ledare då de andra står bakom henne. Rubriken är ”Veteraner ska försöka 

lyfta S”. Rubriken och bilden hänger ihop och man förstår vad det handlar om. Sahlins 

blickriktning är åt höger som ger en känsla av framtid. Hon har mycket ljus kring sig och på 

sitt ansikte som också förstärker bilden av framtid. Man får en varm och behaglig känsla på 

det sättet ljuset finns i bilden. 

Bilden på Mona Sahlin följer ett mönster likt de tidigare bilderna där Sahlin finns i bildens 

vänsterkant men med ett stort tomt bildrum ovanför sig. 

Sahlin ser ut att vara omtyckt, många klappar och ser glada ut när hon står där. Det kan ge en 

känsla av trygghet med henne som ledare för sitt parti. Hon står med en mikrofon i handen 

och ser väldigt lugn ut. 

I tidningens nedre kant finns Fredrik Reinfeldt på bild. Hans ögon är slutna och han ler 

samtidigt som oppinionssiffrorna syns i bilden. Han leder och därför ser han väldigt nöjd och 

avslappnad ut. Rubriken lyder ”Folkets förtroende för Reinfeldt ökar”. 


Sahlin ger en känsla av trygghet, hon är glad och verkar nöjd. Samtidigt kan man ställa sig 

frågan varför rubriken ser ut som den gör. Den lyder ”Veteraner ska försöka lyfta S”. 

Rubriken implicerar ett behov för partiet att lyftas, det vill säga att man ligger på en låg nivå 

och behöver komma upp. Några opinionssiffror nämns inte i bildtexten, vilket det gjorde när 

en liknande bild på alliansledarna publicerades den 10 september. Däremot väljer man att 

prata om hur det står till i opinionen när det gäller bilden på en léende och lugn Reinfeldt nere 

i hörnet. 

58 (73)

59 (73)

Fredag 17 september 

Till höger på sidan finns en liten bild på Sahlin och Reinfeldt vända mot varandra. Bilden är 

beskuren och ingen bakgrund syns vid de båda partiledarna. Rubriken innehåller ordet duell 

och de båda ser ut att vara redo för en sådan med varandra på bilden. 

Båda ser jämnstora ut och på bilden och det framstår som att valet främst handlar om vilken 

person som ska leda landet. De andra partiledarna nämns inte, partierna nämns inte och inte 

heller politiken. Bilden ser inte ut att vara äkta utan det verkar handla om ett montage där de 

båda partiledarna ställs mot varandra. 

Sammanfattning 

Partiledarna ställs mot varandra inför en kommande duell. De ges lika mycket uttrymme och 

det framstår som att valet handlar om två personers kamp mot varandra. 

60 (73)

61 (73)

Lördag 18 september 

Den enda bild med anknytning till valet på tidningens framsida den här dagen är ett diagram 

där det rödgröna och det borgerliga blockets ställning i opinionen visas. Det är inte ett 

fotografi och därför kan ingen bildanalys i traditionell mening göras. Värt att notera är att 

rubriken påstår att alliansen har egen majoritet, medan stapeln ändå visar på under 50 procent. 

Sverigedemokraterna nämns inte och syns inte bland staplarna. 

62 (73)

63 (73)

Söndag 19 september 

Bilden föreställer en kvinna som står mellan ett gäng valaffischer. Till vänster finns 

Socialdemokraternas valaffischer medan Moderaternas valaffischer finns till höger. I 

bakgrunden syns vatten och en trafikled. 

Den unga kvinnan är snyggt och ledigt klädd med häftiga plagg. Hon är placerad centralt i 

bilden och tittar rakt på läsaren. Hon lutar sig tillbaka mot räcket hon står vid och ser lite 

klurig ut där hon ler utan att avslöja vad hon tänker rösta på. Rubriken gör gällande att 

valutgången är osäker medan bilden påvisar att det finns två alternativ – Socialdemokraterna 

och Moderaterna. Det är dock intressant att man inte har valt en bild där några partiföreträdare 

syns. Sverigedemokraterna nämns inte. 

Valet av väljare är intressant. Varför valde man en ung modernt klädd vit kvinna i stadsmiljö? 


Bilden ger intryck av att valet nu avgörs på allvar och att det är osäkert vilket block som 

kommer vinna valet. Blocken representeras av Socialdemokraterna och Moderaterna och 

väljarna av en ung modernt klädd kvinna i storstadsmiljö. Sverigedemokraterna nämns inte. 

64 (73)

65 (73)

Slutdiskussion 

Hur har nyheterna vinklats ur ett politiskt perspektiv och vilka frågor har varit i fokus? 

Vår teori när vi började denna forskning var att Dagens Nyheter har skrivit på det sättet att de 

gynnat de borgerliga partierna. Medan partierna ges rättvisa i den meningen att de får ungefär 

lika mycket uppmärksamhet så vinklas innehållet gällande vilka frågor det är som ges 

utrymme. De borgerliga partierna får till större del synas i samband med frågor som partierna 

själva ser som sina viktigaste frågor. Socialdemokraterna missgynnas konsekvent enligt vår 

undersökning eftersom partiet väldigt sällan figurerar i sammanhang som har att göra med de 

frågor som partiet anser vara dess viktigaste. Den fråga som ges allra mest utrymme när det 

har med Socialdemokraterna att göra är olika opinionsundersökningar. 

Miljöpartiet och Vänsterpartiet får i högre grad komma till tals i frågor som de anser 

prioriterade. Inget annat parti får komma till tals lika mycket i miljöfrågor som Miljöpartiet 

och för Vänsterpartiet nämns mycket i samband med frågor om utbildning och forskning. 

För alliansen är det också opinionsundersökningar som är den fråga som får mest utrymme. 

Eftersom de borgerliga partierna ledde i undersökningarna inför valet innebär det att 

rubriksättning och annat ofta blir till de borgerliga partiernas fördel. Dessutom handlar många 

av opinionsundersökningarna inte om vad folk ska rösta på, utan även om vilken sida man tror 

ska vinna, om man tror att det egna laget ska vinna och om vilken statsministerkandidat man 

har högst förtroende för. 

Att opinionsundersökningarna är det som tagit upp mest plats i Dagens Nyheter:s 

nyhetsrapportering under valrörelsens två sista veckor tror vi kan bero på att den 

journalistiska berättartekniken ställer krav på dramaturgi. Det blir som en dramatisk följetång, 

en sorts röd tråd (Peterson, 2006, s 70), som gör att nyheterna väcker uppmärksamhet bland 

läsarna. 

Skatter och miljö är två frågor som också hamnar högt upp vad gäller antalet omnämningar. 

Enligt opinionsundersökningarna inför valet hade de borgerliga partierna en ledning. Genom 

att ständigt påpeka alliansens siffror gynnas alliansen. Detta gör att allt mer uttrymme ges till 

dessa undersökningar som egentligen är uppskattningar, medan journalister istället hade 

66 (73)

kunnat fokusera på politiska frågor. Av det vi har sett har det blivit en allt större dramatisering 

av nyheter där det allt mer handlar om att underhålla än att ge information. 

Detta gjorde att journalisterna själva styrde en hel del av dagordningen. Frågan som kvarstår 

är om stora artiklar om opinionsundersökningar verkligen är nödvändiga. Vi som författare 

och forskare till denna uppsats har märkt att det kunde riktats större uppmärksamhet åt de rent 

politiska valfrågorna än annat. En av artiklarna som vi stötte på under vår undersökning men 

som vi inte använde var då en journalist bedömt hur politikerna klär sig. De hade beskrivit 

och uttalat sig om deras klädesstil. Detta har ingenting med valet att göra och därför borde 

journalisten övervägt ett mer politiskt och journalistiskt värdefullt ämne i sin artikel. 

Rubrikerna som skrevs i artiklarna gynnade Moderaterna och alliansen genom att deras 

framgångar i undersökningarna nästan glamorifierades. En annan fråga som var väldigt viktig 

under dessa två veckors rapportering var skattefrågan. Socialdemokraterna fick prata mycket 

skattepolitik, ofta hade det med frågor gällande rut-avdraget, fastighetsskatten och 

förmögenhetsskatten att göra. 

Organisationsfrågor gavs också mycket uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen. Det handlade 

om vem som ska regera med vem och ofta i samband med att olika opinionsundersökningar 

presenterades som visade vilken statsministerkandidat som har högst förtroende bland 

väljarna. Eftersom undersökningarna visade på störst förtroende på Reinfeldt kan detta sägas 

gynna alliansen. 

Sverigedemokraterna förekommer främst i sammanhang som har med opinionssiffror eller 

organisationsfrågor att göra. Vad politiska ämnen beträffar figurerar partiet främst i 

integrationsfrågor och sällan när det gäller andra politiska ämnen. 

67 (73)

Hur framställdes politikerna i bild? 

Bilderna som fanns på framsidorna var väldigt intressanta de dagar då det fanns bilder av den 

karaktären vi skulle använda. På bilderna var Mona Sahlin nästan alltid liten i bild och längst 

till vänster. Rubrikerna beskriver oftast Mona Sahlins ”tuffa kamp” för att överleva. Bara i 

den första bilden ser vi Mona Sahlin längst ner på bild med rubriken att hon är beredd att gå 

mellan blocken för att vinna valet. Detta skapar direkt en misstro mot henne som partiledare 

och väljarna blir tveksamma. Liknande bild tas på Göran Hägglund då han står med ryggen 

vänd mot sin egen partilogga. 

Tendensen vi funnit i vår undersökning visar på att Socialdemokraternas partiledare 

missgynnas genom sättet hon gestaltas på i bild. 

Moderaternas partiledare visas ofta som en riktig ledare, han har en pondus i bilderna och 

framställs som en riktig ledare. 

Det är inte slumpen som avgör vilken bild som blir publicerad även om slumpen kan avgöra 

hur bilden tas. Bilderna finns där för att skapa ett budskap och påverka läsaren. Återigen kan 

vi anknyta till dramatiseringen av nyheter, (Peterson, 2006, s 70) för att väcka 

uppmärksamhet hos publiken använder sig medier av politiken som ett spel. Där det precis 

som i dessa bilder allt ska gestaltas som ett spel med en viss dramaturgi. 

Sättet detta fungerar ser man ganska klart på förstasidan i tidningen den 10 september. Där 

alla partiföreträdarna för allianspartierna står samlade framför en turnébuss och vinkar till 

folket. Rubriken där löd att deras stöd var över 50 procent. Vi ser det som en sorts 

propagandabild för att verkligen visa på att alliansen leder och att de är segervissa. På 

bilderna kan man tydligt se att alliansen verkar vinna. När det gäller rubriker under andra 

bilder i tidningen står de i citatformat där Reinfeldt uttalar sig om att segern inte ska tas ut i 

förskott. 

I liknande bild men med Socialdemokraterna ser vi bland andra Göran Persson på bild, med 

Mona Sahlin medan hon står på en centralstation och håller föredrag. Rubriken lyder att 

veteraner ska försöka lyfta Socialdemokraterna. 

Ännu en gång får man som läsare, som i många liknande bilder uppfattningen att 

Socialdemokraterna slåss för en sorts överlevnad i en underlägesposition. Bilderna här och 

68 (73)

ubrikerna tror vi är bland annat valda och skrivna för att gynna den dramaturgiska kurvan 

och missgynna den andra sidan eller motparten. 

Dagens Nyheter är en liberal tidning som tycks driva en valkampanj inte bara på de uttalat 

liberala ledarsidorna utan även på nyhetsplats. 

69 (73)

Varför såg Dagens Nyheters nyhetsrapportering ut så som den gjorde de två sista veckorna 

innan valet? 

Det finns inget enkelt svar på frågan men ett av skälen till att det såg ut som det gör kan enligt 

vad vi erfar vara den dramaturgiska kurvan och journalisters vilja att väcka intresse mer än att 

informera. 

En del artiklar som fanns med i Dagens Nyheter hade egentligen inget politiskt värde utan 

användes endast i syfte att väcka intresse hos läsaren. Ständigt påpekades 

opinionsundersökningarna och många grafiska bilder visades där den blåa linjen som stod lite 

högre upp var alliansen. Medan den röda som pekade nedåt var de rödgröna. Det liknade 

nästan som i valrörelsen i USA där det är en form av kapplöpning mellan deltagarna i den 

politiska debatten mer än vad valfrågorna egentligen säger. 

För journalister och medier, i detta fall Dagens Nyheter handlar det om att sälja. 

En annan förklarning är att Dagens Nyheter är en liberal tidning med en stor andel journalister 

med borgerliga sympatier (Asp, 2006-04-26) och som verkar i en marknadsekonomi (Hulten, 

1993). Tidningens innehåll vinklas därmed åt det borgerliga hållet inte bara på ledarplats utan 

även på nyhetsplats, vilket siffrorna från vår undersökning visar. 

70 (73)

6 Referenser 

Asp, Kent (1995).Kommersialiserade tv-nyheter på gott och ont. Institutionen för Journalistik 

och Masskommunikation: Göteborgs Universitet 

Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas (2008). Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter och 

livsstilsmedia. 1. uppl. Malmö: Liber 

Cornell, Peter (red.) (1988). Bildanalys: teorier, metoder, begrepp : [uppslagsbok]. 2. uppl. 

Stockholm: Gidlund 

Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red) (2010) Metoder i kommunikationsvetenskap 

Studentlitteratur. ISBN 9144067631 

Furhoff, Lars (1986). Makten över journalistiken KK Grafiska/de Besche-Nilsson Offsettryck 

AB: Stocholm 

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008). Massmedier: press, radio och 

TV i den digitala tidsåldern. 9., rev. uppl. Stockholm: Ekerlid 

Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (2006). Du stora nya värld. Trettiofyra kapitel om 

politik, medier och samhälle. Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. 

Hulten, Lars J (1993). Orden och pengarna, om kamp och kapitulation inom journalistiken. 

Stockholm: Natur och kultur. 

Mattson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur och 

kultur. 

Nord, Lars & Nygren, Gunnar (2007). Präktiga massmedier: de lokala mediernas 

valbevakning 2006. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting 

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2003). Valfeber och nyhetsfrossa: politisk kommunikation i 

71 (73)

valrörelsen 2002. Stockholm: Sellin & Partner 

Nygren, Gunnar (2008). Nyhetsfabriken – journalistiska yrkesroller i en förändrad 

medievärld. Lund: Studentlitteratur. 

Petersson, Olof (2006). Mediernas valmakt. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag 

Strömbäck, Jesper (2000). Makt och medier: samspelet mellan medborgarna, medierna och 

de politiska makthavarna. Lund: Studentlitteratur 

72 (73)

Elektroniska källor 

Asp, Kent, publicerat 2002. “Medieval 2002. Partiskheten och valutgången” 

http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284221_nr13.pdf 

Asp, Kent, publicerat 2006-04-26. ”Moderaterna största partiet bland 

samhällsjournalisterna” 

http://www.dn.se/debatt/Moderaterna-storsta-partiet-bland-samhallsjournalisterna-1.501065 

(2010-10-26) 

Asp, Kent, publicerat 2006. ”Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års valrörelse”. 

http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284256_nr42.pdf 

Tobias Smedberg och Lars Jonsson grundare till Agenda PR Anders Utbult och Niels Selling, 

Publicerat 2009 ”Dagens Nyheter debatt, partisk visar ny undersökning” 

http://www.journalisten.se/debatt/19612/maen-och-borgerliga-politiker-dominerar-dn-debatt 

73 (73)

Min C-uppsats; Valspurten i Dagens Nyheter - Muhamed Ferhatovic ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?