3 - ATL

Nr 3 

2012 

 

 

 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

 

 

 

 

 

 

Fina korsordsvinster

Lugna gatan i JD-skotaren 

Skotarmarknadens vilsammaste arbetsplatser är exklusivt reserverade till 

dig som väljer någon av John Deeres sex skotarmodeller. Att förarkomforten 

spelar i en egen division är välkänt och välgörande för kroppen. Den trygga 

förvissningen om att äga en skotare med marknadens bästa andrahandsvärde 

bidrar också till att du sitter så lugnt i JD-skotaren. 

 

tipsa om vår hyttdämpning. Ett mycket prisvärt tillval som även enkelt kan 

eftermonteras. Så välkommen till en på alla sätt och vis vilsam skotarresa! 

JohnDeere.se

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 010-482 80 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Anne-Charlotte Morgan 

Telefon: 040-601 64 89 

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 64 93 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 399 kronor inkl moms, 

halvår (3 nummer) 219 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Urban Blomster, Erik 

Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla 

Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia 

Boman och Jenny Spets Woyarskij. 

Hemsida: www.atl.nu/skog 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2008: 96 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

VI SKOGSÄGARE 3/12 

INNEHÅLL Nummer 

3 2012 

GUNILLA SALTIN är tillförordnad vd i Södra efter att 

Leif Brodén blev avskedad några dagar innan föreningens 

stämma. I Vi Skogsägare nr 1/2011 finns en längre intervju 

med Gunilla Saltin. Det och andra tidigare nummer kan läsas 

på nätet: www.atl.nu/viskogsagare. Sidan 17 

5 LEDARE: Den svenska paradgrenen 

skogsteknik kan växa ytterligare med 

uppmärksamhet och draghjälp. 

6 PROFILEN: Gunilla Kjellsson vill ha ökad 

service till skogsägarna. 

10 NÄRINGSPOLITIK: Ge ungdomarna 

jobb i skogen. 

16 MARKNAD: 

√ Vd-skiften hos Södra. 

√ Ljusning för trähusbyggandet 

19 EKONOMI: Tips inför generationsskiften. 

20 NÄRINGSPOLITIK: Nya spelregler 

formar skogspolitiken. 

22 NYA TRÄDSLAG; 

√ Sitkaplantor med meterlånga årsskott. 

√ Contorta får fart med gödsling. 

√ Poppel lyfte dålig åkermark. 

√ Mäktiga douglasgranar. 

32 SKOGSSKÖTSEL 

√ Kontinuitetsskog förlorar i tillväxt. 

√ Fem bra tips. 

OXEN 

MINILUNNARE 

Myreback MASKIN 

 

Nästa nummer utkommer 7 september 

TEMA: Jakt & fi ske 

 

 

 

 

 

 

Espen-Möller Madsen 

vid en 50-årig douglasgran, 

ett nytt trädslag 

han tror på. Sidan 55 

34 HISTORIA: Inget vet hur gammalt ett 

trähus kan bli. 

37 FORSKNING: Tips för ekonomisk 

körning. 

44 KORSORD: Kryssa mot fi na vinster. 

45 NAMN & NYTT: Prisade av 

prinsen. 

46 KRÖNIKAN: Jan-Olof Thorstensson 

berättar varför han lämnar ordförandeposten. 

 

 

 

 

 

 

Fina korsordsvinster 

Omslagsfoto: Pär Fornling 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN

Yamaha Grizzly - redo för hårt arbete! 

Grizzly 450 4x4 IRS 

(ord pris 76 900:-) 

Kampaǌpris 55.920:- exkl moms 

(69.900:- inkl moms.) 

Servostyrning (gäller EPS modeller) 

2 alt 4-hjulsdrift 

Diffspärr 

Låg alt högväxel 

Motorbroms på alla hjul 

GRIZZLY 

www.yamaha-motor.se 

Servostyrning standard, 

vinsch + kombifäste ingår! 

Grizzly 550 4X4 EPS 

Pris från 79.920:- exkl moms 

(99.900:- inkl moms.) 

Variatordrift med konstant 

remingrepp 

Batteriladdning 35A (Grizzly 550/700) 

Förstärkt dragkrok 

5-års garanti 

Servostyrning standard, 

vinsch + kombifäste ingår! 

Hämta vår färska produktkatalog hos närmaste Yamaha ATV-återförsäljare. 

Maskinen på bilden är extrautrustad. 

Grizzly 700 4X4 EPS 

Pris från 87.920:- exkl moms 

(109.900:- inkl moms.) 

ATV Arbeidsmaskiner og tilbehør 2012 

www.yamaha-motor.no

En oslipad diamant LEDAREN 

Det pumpar runt mycket hydraulolja i 

blodomloppet på den framgångsrika 

skogs näringen. 

NYLIGEN TALADE JAG med en av 

landets mindre tillverkare av skogsmaskiner. 

Det var lite bråttom för hon och maken höll 

på att packa väskan för affärer i Indien. 

En annan kollega, som gör minisågverk, 

har åkt till Afrika med sin svenska konstruktion. 

I förra månaden gick det en order på 

vedklyvar från Nossebro till Chile. 

Och i Lycksele, ett eldorado för skogsföretag, 

skruvar Vimek ihop skotare till Panama. 

ÖVER HELA LANDET, i Rottne, Remne, 

Färgelanda och andra platser, vid sidan av 

allfarvägen, finns hängivna företagare som 

skeppar unika maskiner över världen. 

Det är en framgångssaga. Man kan också 

se det som en oslipad diamant vilken skulle 

gnistra ännu mer med uppmuntran och 

polering av Eskil Erlandsson, kollegorna i 

regeringen och alla andra som bör ha intresse 

av att ge draghjälp åt landets företag. 

I regeringens ”Skogsrike” är målet att öka 

exportinkomsterna med 25 miljarder och att 

skapa jobb på landsbygden. Ändå hittar vi 

inte hydraulolja i manifestet. 

Företagarna själva gör inte mycket väsen 

av sig, syns knappt i affärstidningarna och 

trivs bättre med overall och skiftnyckel än 

blank kostym och dokumentportfölj. 

ATT VÄRLDEN likväl ligger öppen för 

Alfta, Lönsboda, och Slipstenssjön beror 

framför allt på två saker. 

Den internationella skogsmässan Elmia är 

ett skyltfönster mot världen. Där knyts 

kontakter på knagglig engelska och ryska 

eller tyska med hjälp av teckenspråk. 

Men framför allt är skogsteknik en svensk 

paradgren. Inget land kommer i närheten 

och man kan fundera på varför. Kanske kan 

det bero på de många självverksamma 

skogsägarna. Det är fascinerande hur 

vajerkranar och hästsmedjor vuxit 

till verkstäder för något av 

världens mest avancerade 

maskiner. Och hur 


utvecklingen vänt och tekniken från skördare 

krymps och inspirerar små maskiner. 

NYCKELFRÅGAN ÄR hur vi tar tillvara 

denna blågula urkraft, driven av uppfinnarjockar 

vars egentliga drivkraft inte är att 

tjäna pengar utan att lösa problem och bygga 

maskiner. 

Att konstruera geniala maskiner är företagen 

redan duktiga på, men branschen som 

helhet skulle säkert vinna på uppmuntran 

och stöd för att fokusera mot marknaden. 

I dag finns inte så mycket uppmuntran 

utifrån. En gång i tiden finansierade Exportrådet 

en grupp för samverkan ut i världen. 

En bantad grupp finns kvar och företagen 

får själva betala notan. 

Utländska teknikföretag får draghjälp till 

Sverige på mässor och liknande. Något 

mot svarande finns inte i andra riktningen. 

Längre fram i tidningen kan ni läsa om 

Christer Lennartsson som satsat 10 miljoner 

kronor på att utveckla fiberdrive och själv 

tar hela den ekonomiska risken. Han har till 

och med svårt att hitta avverkningsuppdrag 

för att testa den nya drivaren. 

Forskarna har lämnat den praktiska 

tillämpningen och ägnar sig mest åt att 

utvärdera tekniken. 

NÄR MAN TALAR med företagarna 

är det några saker som ofta återkommer. 

Man konstaterar att det inte är helt lätt för 

en liten tillverkare att ta steget in på marknader 

i Chile, Polen eller Ryssland. 

Och samtalet glider ofta in på att 

man inte blir sedd och uppmärksammad. 

Man kan förstås slå sig till ro 

och konstatera att det redan är 

en framgångssaga, men det 

som redan är bra har nästan 

alltid den bästa potentialen att bli 

ännu bättre. 

Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILEN 

 

Gunilla Kjellsson rattar 

skolbussen, skogsgården 

och ett växande antal 

förtroendeuppdrag. 

Om skogsägarrörelsen 

ska gestaltas av ett antal 

personer ligger hon bra 

till för en av rollerna. 

ården 

Text & foto: Pär Fornling 

ligger några mil från Örnsköldsvik, 

mellan Sidensjö och 

Skorped. I dalgången framför huset, 

dold bakom en grön lövridå, rinner 

Sörån stilla. 

Mjölkkorna försvann under föräldragenerationen. 

Nu är det skogen som gäller för 

Gunilla och Janne. De träffades för 22 år 

sedan och har hängt ihop sedan dess. 

Mycket av såväl vardagslivet som fritiden 

kretsar kring skogsgården. 

Hon gillar det praktiska arbetet. Även 

om tiden börjar bli allt mer knapp, i takt 

med allt fl er förtroendeuppdrag. Gunilla 

är ändå mån om att få egen tid i skogen, 

inte minst för stamkvistning, som förs upp 

på nöjeskontot. 

Oavsett om det handlar om stamkvistning 

eller ungdomsmedlemmar är svaren 

aldrig givna, utan bygger egna funderingar 

och analyser. Därför blir det ett spännande 

samtal i tallskogen på höjderna över 

Nätraåns dalgång. 

Var det givet att du skulle ta över gården? 

– Nej, det kan man inte säga. Jag har tre 

syskon som också är mer eller mindre intresserade 

av skogen. Det gick ändå smidigt. 

Jag hade länge haft en dröm om att få 

bruka gården, men det är ju inte alltid 

drömmar går i uppfyllelse. 

Hur gammal var du när drömmen blev 

verklighet? 

– Det var 1993 och jag var 27 år. Pappa 

var bara 60. Jag blev både förvånad och 

imponerad över hans beslut. Tyvärr dröjer 

ofta generationsskiften alldeles för länge. 

Jag träffar många äldre skogsägare som jag 

vet har intresserade barn, men de har tröttnat 

på att vänta och gått in för annan verksamhet. 

Hur ska man få de äldre att släppa fram 

de unga? 

– Mycket handlar om att börja planera 

och diskutera generationsskiften tidigt. 

Dessutom är det bra att lyfta fram positiva 

exempel. 

Det kan kännas drastiskt för äldre 

skogsägare att kliva av... 

– Därför är det viktigt att prata igenom 

läget och hitta praktiska lösningar tidigt. 

Hur fungerade generationsskiftet för er? 

– Mamma och pappa bor kvar på gården 

i det hus som jag och Janne hade tidigare. 

Pappa är fortsatt engagerad i skogen, även 

om Janne och jag nu har ansvaret. Allt det 

där är viktigt att resonera om. För oss har 

det fungerat bra. 

Hur ser din arbetsdag ut? 

– Jag kör skolbuss på morgonen och eftermiddagen, 

vilket passar mig jättebra. 

Dels är det väldigt trevliga ungdomar, dels 

blir det tid mellan arbetspassen att ägna sig 

åt skogen och lite olika förtroendeuppdrag. 

Senare på kvällen är det rätt ofta något 

möte i föreningen eller LRF. 

Vad fick dig engagerad i skogsägarföreningen? 

– Reglerna i jordförvärvslagen ställde 

till problem vid köpet av en intilliggande 

fastighet och det var många knepiga turer. 

Vi fi ck i alla fall hjälp av Norra Skogsägarna 

och träffade dåvarande skogsminister 

Ulrika Messing, tillsammans med 

två ordföranden från föreningens skogsbruksområden. 

Det ledde till att lagen ändrades. 

– Då insåg jag kraften i att fi nnas i en 

större organisation och vikten av att ha goda 

relationer till politiker på alla plan. Om vi 

agerat på egen hand hade inget hänt. 

Det är fortfarande glest med kvinnliga 

förtroendevalda... 

– Ja, men det blir bättre och bättre. Även 

om förändringen tar tid så är den på gång. 

Jag är mer orolig över hur vi ska få fl er 

ungdomar engagerade. 

Varför tvekar den unga generationen? 

– Ett praktiskt problem är att vi riktar 

oss till dem som redan äger skog. Jag tycker 

LRF är mer framsynta genom att engagera 

ungdomar där det räcker att de är 

intresserade av jord och skog. Skogsägarföreningarna 

kan bli mycket bättre på riktade 

kampanjer för yngre. 

Bör man kunna bli medlem utan att 

äga skog? 

– Jag blir mer och mer inne på den linjen. 

Många uppdrag 

Gunilla är vice ordförande i Norra 

Skogsägarna, sitter i LRF Medias 

styrelse och är aktiv i LRF. 

Dessutom är hon engagerad i ”Kompetenstrappan” 

som handlar om att 

utveckla och inspirera kvinnliga företagare 

inom Örnsköldsviks kommun. 

En av favoritplatserna på gården med 

milsvid utsikt över det norrländska 

skogslandskapet. 

Många tror att det i framtiden bara blir affären 

och prislistan som gäller. Då är det 

extra viktigt att vi tidigt får tillfälle att 

visa föreningens fördelar och diskutera 

dess grunder. 

6 VI SKOGSÄGARE 3/12

Vilka fördelar vill du framhålla? 

– Affärerna är förstås viktiga för oss 

också. Det är ju faktiskt bara vi som har 

som mål att hålla uppe priset och lönsamheten 

på skogsgården, andra är mer foku- 

serade på aktieägarna. Dessutom är näringspolitiken 

en väldigt viktig del i 

arbetet. 

– Men vi måste komma ihåg att samverkan 

inte är något självändamål. Förening- 

Bra vägar är viktigt för gårdens lönsamhet. 

Till de bättre investeringarna hör en 

vägbro, byggd av väldiga järnbalkar som 

köptes begagnade. Tack vare att balkarna 

är så långa kunde bron läggas lite snett 

och räta ut en besvärande kurva. 

en ska finnas till för medlemmen, inte 

medlemmen för föreningen. 

Vad är din bästa investering till gården? 

– Vår fyrhjuling kommer högt upp på 

den listan. 

Varför? 

– Den är praktisk. Jag lastar röjsågen eller 

plantorna på den och kommer lätt ut till 

det arbete jag har på gång. 

Har ni fler maskiner? 

– Bland annat en gammal Kockum 8335 

som Janne kör ibland. Han arbetade tidigare 

med skogsmaskiner men arbetar nu 

med gula maskiner åt Peab. 

Många går över till gula maskiner, hur 

ska föreningarna hålla kvar förarna i 

skogen? 

– Genom att behandla entreprenörerna 

väl, vilket inte bara handlar om att betala 

bäst. Det handlar också om att ge dem uppmärksamhet, 

visa att de är en jämbördig 

partner och bidra till att de utvecklas som 

företag. 

Är det viktigt? 

– Absolut, entreprenörerna kan vara föreningens 

bästa ambassadörer i kontakten 

med skogsägarna. 

Är medlemmarna leveranstrogna? 

– Ofta. Men vi måste förtjäna våra volymer. 

Ingen ska tro att det går att leva på 

gamla meriter. Både gamla och nya medlemmar 

måste underhållas och få bra service. 

Ge exempel på bättre service! 

– Alla skogsägare har inte möjlighet att 

kontakta oss under dagtid. Därför är det 

bra att vara åtkomlig även på kvällarna. En 

möjlighet är internet, men det bör också gå 

att samtala med sin inspektor under kvällstid. 

Dessutom bör vi öka serviceutbudet 

och exempelvis ge ekonomisk rådgivning 

i allt från deklarationshjälp till generationsskiften. 

Det kräver en hel del personal... 

– Ja, men också nytänkande. Den lokala 

Fortsättning sid 8 

VI SKOGSÄGARE 3/12 7

PROFILEN 

8 

” 

Tänk vilken känsla 

att gå omkring här 

i skogen och veta att det 

är bara Jannes och mitt. 

Tips stamkvistning 

I artikeln berättar Gunilla Kjellsson att 

stamkvistning är ett favoritjobb i skogen. 

Dels blir det vackert, dels kan det bli en 

bra affär på sikt. 

Lönsamheten beror förstås på framtida 

marknad, men i dagsläget har kvistfria 

fanerstockar ett högt värde. 

Här är några allmänna tips 

om stamkvistning: 

✔ Ju tidigare åtgärden görs, dess fler kvistfria 

årsringar blir det. 

✔ Tall kan gärna stamkvistas i ett par 

omgångar. Första kvistningen kan vara när 

stammen är kring sju centimeter i diameter, 

En favoritsysselsättning 

är att 

stamkvista. 

men då bör man inte ta bort för mycket 

av grenkronan eftersom trädet då förlorar 

tillväxt. 

✔ Det är bra att märka ut och ha koll på 

vilka träd och bestånd som är stamkvistade. 

För surfaren: 

I Vi Skogsägare nr 6-09 fanns en längre 

artikel om stamkvistning. Den och andra 

tidigare nummer kan läsas på www.atl.nu/ 

viskogsagare 

Det går också att googla på Skogsskötselserien, 

då kommer man till en nätbok om 

skogsskötsel där ett av kapitlen handlar om 

stamkvistning. 

Fortsättning: 

Det är skogen 

som gäller 

Ett av husen renoveras för turistverksamhet. 

Tanken är att hyra ut det till hästintresserade. 

närvaron är viktig och vi kan inte minska 

antalet inspektorer. Det är däremot inte säkert 

att alla kontoren behöver vara kvar, ett alternativ 

är våra husbilar med mobila kontor. 

Dela med dig av ett praktiskt tips till 

andra skogsägare... 

– Använd alltid skyddsutrustning och 

tvätta huggarbyxorna regelbundet. Det 

fi nns en gammal myt om att de inte mår 

bra av att gå i tvättmaskinen. Genom Säker 

skog har jag lärt mig att det är helt fel. 

Hur stor är gården? 

– Vi har köpt till en del. Nu är här totalt 

280 hektar, varav 240 hektar produktiv 

skogsmark. 

Finns det planer att köpa mer? 

– Inte till dagens priser. Nu går det inte 

att räkna hem en affär. En del säger att det 

långsiktigt alltid lönat sig att köpa mark, 

men jag är inte så säker. För oss måste det 

fi nnas samordningsvinster för att det ska 

bli intressant. 

Vilken är den finaste stunden i skogen? 

– Jag kan njuta av att se resultatet efter en 

fi n gallring, eller efter ett tufft pass med röjsågen 

då jag vänder mig om och ser hur fi nt 

det blev. Då kan jag känna riktig glädje. 

Vilket är roligaste jobbet på gården? 

– Jag gillar att stamkvista. 

Är det en bra investering? 

– Kanske, men vad virket är värt om 50 

år är omöjligt att veta. Jag tycker i vilket 

fall det är en bra investering för att tallskogen 

blir så vacker. Arbetet är ren terapi. 

Både jag och föräldrarna har våra skogspromenader 

genom tallskogen och vi alla 

blir glada över att se den fi na skogen. 

Är det roligt att vara skogsägare? 

– Ja, det tycker jag verkligen! Tänk vilken 

känsla att gå omkring här i skogen och 

veta att det är bara Jannes och mitt. Att 

plantera tall och fundera över hur det ser 

ut om tio år och planera för den där tjusiga 

björkskogen som jag hoppas blir möjlig att 

få till. Allt det där är jätteroligt. 

VI SKOGSÄGARE 3/12

MOT FRAMTIDENS 

PRODUKTIVITET. 

OCH VIDARE. 

www.komatsuforest.se 

Äntligen är nya Komatsu 865 här. Slutavverkningsskotaren 

som på ett unikt sätt möter de nya miljö-, produktivitets- 

och kostnadseffektivitetskraven. Med den miljövänliga 

och bränslesnåla E3power-motorn. Den nya hytten med 

överlägsen rymd, sikt och förarkomfort. Den ledande 

tekniken i styrsystemet MaxiXplorer. Och inte minst den 

nya, kraftoptimerande transmissionen som ger en suverän 

framkomlighet oavsett terräng. Resultatet blir maximal nytta 

och produktivitet ur varje hästkraft och liter diesel. Just den 

produktivitet som det moderna skogsbruket kräver.

NÄRINGSPOLITIK 

 

nligt 

riksskogstaxeringen finns det 

ett omedelbart röjningsbehov på 1,5 

miljoner hektar i Sverige i dag. Det 

motsvarar flera tusen årsarbeten. 

Det kommer samtidigt signaler från 

många skogsentreprenörer om att det är 

svårt att rekrytera tillräckligt många 

lämpliga maskinförare. 

Även om det inte går att prata om 

arbetskraftsbrist ännu, är det uppenbart 

att det finns utrymme för fler duktiga 

människor inom skogsbruket i dag. 

10 

 

Trots att det finns möjlighet till många 

intressanta arbetstillfällen i skogen har vi 

en stor generell arbetslöshet och en 

gigantisk arbetslöshet bland ungdomar. 

Det är någonting som inte stämmer här. 

Är ungdomarna lata? Vill de inte jobba i 

skogen? Är det bara programledarjobb 

eller programmerarjobb som lockar? 

Det tror jag är helt fel! Däremot är 

förutsättningarna annorlunda i dag än för 

25–30 år sedan. Allt fler ungdomar växer 

upp i storstäder eller större tätorter och 

får ingen naturlig koppling till skogen 

och skogsbruket. Skogen känns helt 

enkelt främmande. 

Rekryteringsbasen i form av ”bondgrabbar” 

blir allt mindre. 

 

Hur ska vi då locka tillräckligt många 

unga människor till vår näring? 

Ja, vi behöver nog ett helt batteri av 

åtgärder. Regeringens satsning på Skogen 

i Skolan inom ramen för Skogsriket är en 

viktig början. Konceptet Skogen i Skolan 

är bra för att tidigt väcka intresset för 

skogen och skogsnäringen, men behöver 

mer resurser och nya idéer för att 

utvecklas. 

Naturbruksgymnasierna behöver 

utveckla skogsbruksinriktningen till en 

verkligt kvalificerad yrkesutbildning för 

skogsarbetare och maskinförare. Här har 

entreprenörer och skogsföretag ett stort 

och viktigt ansvar att erbjuda praktikplatser 

för dem som vill pröva på och 

träna upp sig i maskinföraryrket. 

 

Vi måste också inse att de flesta 

ungdomar i dag växer upp med datorer 

och ”sociala medier” som en naturlig del 

av livet. Det är både en möjlighet och ett 

problem. En möjlighet i så måtto att det 

krävs datorvana om man ska köra en 

modern skogsmaskin i dag. 

Det är dock ett problem att twittra eller 

facebooka i dagens maskiner om man vill 

upprätthålla en rimlig produktivitet. 

Frågan vi måste ställa oss är om det är fel 

på maskinerna eller ungdomarna. Det 

borde rimligen gå att hitta tekniska 

lösningar i maskinhytten så att även 

ungdomarna känner sig hemma där. 

 

En nygammal åtgärd som jag tror mycket 

på är att i betydligt större utsträckning 

erbjuda sommarjobb till ungdomarna. 

Planteringsarbete för de yngre och 

röjning för de äldre gymnasieungdomarna. 

Arbetsledningen skulle kunna skötas 

av elever från skogsmästar- och jägmästarutbildningarna 

med handledning från 

skogsföretagen. 

Det kan skapa en naturlig inblick i vad 

skogsbruk är och förhoppningsvis väcka 

intresset hos ett antal ungdomar för att 

söka sig vidare inom skogen. 

 

Det som behövs för att lösa detta är god 

vilja från skogsföretagen att organisera 

det hela. Det krävs givetvis också skogsägare 

som är villiga att ställa upp med sin 

skog. 

För mig låter det som en väldigt 

tilltalande tanke att göra en lönsam 

Det finns 

anledning att 

med förnyade 

krafter lansera 

plantering 

som sommarjobb 

och en 

fortsatt väg 

in i skogsbranschen. 

Foto: 

Matts Bildström 

investering i skogsvård, bidra till ett ökat 

intresse för skogsbruk och samtidigt 

minska ungdomsarbetslösheten. Det 

borde inte vara så svårt att skapa ett 

intresse för detta om det sker på 

marknadsmässiga grunder med ett 

kvalitetssäkrat resultat. 

Det känns som en prioriterad uppgift 

för oss inom familjeskogsbruket att 

stödja och delta i arbetet för att få 

ungdomar engagerade i skogsbruket 

inför framtiden. 

Sten Frohm 

Chef LRF 

Skogsägarna 

VI SKOGSÄGARE 3/12

HAR DU OCKSÅ 

BYXOR STÅENDE 

I DIN SKOG? 

VI BEHÖVER DITT LÖVTRÄD 

Efterfrågan på samtliga lövsortiment är stor inom Södras industrier. Produktionen av textilmassa 

i Mörrum fortsätter att utökas och vi kan nu använda både björk och asp vid framställningen. 

Vi har också stor efterfrågan på de sågade lövsortimenten, där exporten tagit fart. 

Ditt löv är värdefullt! Du vet väl att vi nyligen höjde ersättningen för aspmassaved? 

Planera din lövavverkning i höst redan nu. 

Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig 

till rätt person. 

Med Södra gör du alltid en god affär 

Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

TEKNIK 

Dragningen av hydraulslangarna 

till centrum av rotatorn är en del 

av ”hemligheten” bakom snabbkopplingen. 

 

 

 

Tio sekunder och en 

snabbkoppling kan öppna 

vägen för drivaren. 

Konstruktionen finns på 

Fiberdrive, en maskin full 

av ny teknik. 

nder 


många år har forskarna insett 

fördelarna med en drivare, problemet 

har varit att hitta en teknik 

som fungerar i praktiken. 

Veteranen Christer Lennartsson och kollegan 

Andreas Andersson har nya lösningar 

på problemen. 

Det handlar om en kombinerad skördare 

och skotare. När trädet är fällt kapas 

Om några 

sekunder 

klickar det till 

och gripen har 

dockats till 

kranen. Allt 

manövreras 

från förarhytten. 

Fästet för aggregatet 

med elkontakt 

och automatiska 

kopplingar 

till hydrauliken. 

stockarna direkt ner i lastutrymmet. 

Fördelarna är fl era: 

✔ Under rätt förutsättningar ökar 

produktionen per arbetad timme. 

✔ Det är billigare att fl ytta en maskin 

till en avverkning i stället för 

två. 

✔ Virket läggs aldrig på marken, 

det krävs därför ingen energi för att 

lyfta upp och lasta stockarna. Dessutom 

är det inte någon risk att virke 

glöms bort i ris och snö. 

MEN DET FINNS också uppenbara problem. 

Det finns visserligen drivare (Pika) 

för klenare avverkning och det senaste 

fullskaliga försöket var Valmets gallringsdrivare, 

men det har inte blivit något genombrott 

för tekniken. 

En utmaning är att kombinera ett kraft- 

Konstruktören 


Uppfi nnaren 

FIBERDRIVE 

en maskin full 

av ny teknik 

Testföraren 

Trion bakom Fiberdrive,konstuktör 

Andreas Andersson, 

uppfinnare Christer 

Lennartsson och testförare 

Jon Lennartsson. 

Varje 

drivhjul har 

en egen 

pendelarm 

och drivs 

av en egen 

motor. 

De nya 

hjulen är 

garanteratpunkteringsfria. 

fullt skördaraggregat med en bra grip för 

lastning. 

– Kombinationen är omöjlig. Jag har 

själv gjort fl era försök, konstaterar Christer 

Lennartsson. 

I STÄLLET HAR han konstruerat snabbfäste 

som gör att föraren på tio sekunder 

kan skifta mellan en renodlad grip och ett 

skördaraggregat. 

Det patenterade systemet passar till alla 

fabrikat. På testmaskinen sitter ett aggregat 

från SP och en grip från Cranab. 

Jämfört med kombiaggregaten blir den 

här lösningen ungefär ett ton lättare. 

VID EN närmre granskning hittar vi ytterligare 

en hel rad nya lösningar på testmaskinen, 

som nu körts i tusen timmar: 

✔ Hjulen 

För att få ner marktrycket är det 

hela 10 stycken. Drivhjulen till banden 

är en helt ny konstruktion av 

massivt gummi. 

✔ Drivningen 

I fyra av hjulnaven sitter individuella 

hydraulmotorer som mäter och 

anpassar krafttillförseln till varje 

hjul i varje moment. Dessutom bidrar 

de massiva drivhjulen till mer 

dragkraft. 

✔ Kranen 

En traditionell kran till ett skördaraggregat 

kan inte lyfta högt nog för 

att lasta virke, därför krävdes en ny 

konstruktion. 

Fortsättning sid 14 


TEKNIK 


De har grepp 

om drivaren 

14 

✔ Nivellering 

Maskinen ställer sig vågrätt genom 

individuell pendelarm/svängkrans 

vid varje hjul (normalt brukar de 

vara ihopkoppade parvis). 

Kranen är monterad vid sidan av hytten, 

precis som en på en grävmaskin och skymmer 

därmed inte sikten. 

LASTUTRYMMET KAN svängas och 

vinklas för att passa direktlastningen. Totalt 

lastas 17,5 ton (20 kubikmeter). 

– Maskinen i det här utförandet väger 25 

ton. Den variant som ligger klar hemma på 

ritbordet blir lättare. Det här är första bygget 

och det är klart att vi hela tiden hittar 

en del att förbättra, men på det hela taget 

går allt enligt planerna, säger Christer Lennartsson. 

Han hoppas nu att någon av maskintillverkarna 

ska nappa på idén och dra igång 

serieproduktion. 

Christer Lennartsson har gjort resan från 

idé till färdig produkt fl era gånger tidigare. 

Tillsammans med Jan Carlsson konstruerade 

han Fiberpac som rullar ihop hyg- 

Poängen med drivaren är att virket aldrig landar på marken 

utan lastas direkt. 

gesrester till biobränsle. Den första maskinen 

var klar 1988 och säljs nu av John 

Deere. 

KNAPPA 15 ÅR senare presenterade de 

Besten, en förarlös skördare som styrs av 

två skotare. Den ligger nu i malpåse, men 

mycket av tekniken återfinns i den nya 

drivaren. Det gäller exempelvis den trådlösa 

dataöverföringen från skördarhuvu- 

det till hytten, 

vilken 

är en pusselbit 

för att 

snabbkopplingen 

ska 

fungera. 

Efter att ha avverkat och 

fyllt lasset är hydraul oljan 

bara 24 grader, vilket 

borgar för relativt låg 

bränsleförbrukning. 

Det tiltbara lastutrymmet och hydrauliken 

är andra idéer som hängt med till drivaren. 

NYA OUTLANDER 

OUTLANDER 800R XT & 1000 XT är helt och hållet omdesignade 2012. De är utrustade med marknadens ledande Rotax ® -motorer och har många 

innovationer som förbättrar körkvaliteten och komforten och som gör fordonet ännu lättare att hantera. Det nya chassit, utvecklat enligt principen 

Geometric Contact Control, minimerar oönskade beteenden och hjälper till att hålla alla fyra hjul i kontakt med marken. 2012-modellen av G2 Outlander 

är modern, har en ban brytande design och är utrustad med många egenskaper som underlättar servicen. Lägg till trestegs servostyrning, 

handtagsskydd, en vinsch och robusta stötfångare – plus smarta BRP-tillbehör – så har du ett fordon som är redo för allt i skogen! 

OUTLANDER 800R XT 

Gul (väg & terräng) 

OUTLANDER 1000 XT 

Magnesium (väg & terräng) 

LINQ PREMIUM 124 L 

TRUNK BOX 

Praktisk och extra stor förvaringsbox 

som rymmer upp till 3 hjälmar. Vattentät 

och av slitstarkt polypropylene. 

Ingår i det nya LinQ-systemet som gör 

montering och lossning utan verktyg 

enkelt. 

LINQ DELUXE FRONT 

MODULAR 44 L BAG 

Mångsidig, stryktålig, snygg och rymlig 

väska för främre lasträcket. Ingår i det 

nya LinQ-systemet. 

can-am.se brp.com 

© 2012 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP) ® och BRP-logotypen är varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. 

VI SKOGSÄGARE 3/12

Skogs- 

kampanj 

Vagnen på bilden är extrautrustad med bland annat ett extra par stöttor. Ingår ej i priset. 

Kampanj Palms P610-8 

Palms 610-8 är en 8 tons vagn, utrustad med 6,1 m kran. Idealiskt skogsekipage för 

ved, massaved och timmer. 

Kranen är bultad och avtagbar med teleskopiska stödben. Byggd med samma höga precision som 

Palms större skogsvagnar. 400-15,5 hjul är standard. 

P610-8, ord. pris .....................113.900:- 

P610-8 Kampanjpris: ..... 99.900:- 

Rekommenderade utrustningsalternativ: 

Bomvinsch med radioenhet ........ 16.500:- 

Mellanbanke inkl. stöttor ............. 3.900:- 

Svängdämpare ............................ 3.900:- 

Lyftdämpare ................................ 3.800:- 

Palms har ett brett sortiment skogskranar och skogsvagnar: 

Besök nordfarm.se 

99.900:- 

 

Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.. 

Kampanjen är giltig till och med 29/6-2012. 

När du köper en ny Palms skogsvagn kan du 

välja att utrusta den med hydraulservo. 

Gäller från modell P610 till P680. 

Hydraulservo är ett lätt paket med utmärkt 

precision och ergonomi. 

Just nu: 14.900:- (27.000:-)

MARKNAD 

 

Den blivande 

koncernchefen för 

Setra ser tecken på 

att marknaden börjar 

vända uppåt för 

sågverken. 

augusti går Börje Bengtsson 

i pension och ersätts av Johan 

Padel som chef för Setra, 

med Sveaskog och Mellanskog 

som huvudägare. 

Hur väl känner du 

företaget? 

– Ganska bra. Hela min yrkeskarriär 

är i träbranschen. Jag 

börjar i mitten av juni och 

kommer att resa runt och bekanta 

mig närmre med koncernen 

innan jag tar över den 1 

augusti. 

Var har du arbetat 

tidigare? 

– Det har varit flera olika träföretag. 

Närmast kommer jag 

från en tjänst som divisionschef 

på Moelven Timber. 

Finns det anledning till oro 

över Setras negativa 

års resultat? 

– Det har varit några tuffa år, 

men Setra är i grunden en bärkraftig 

industri som har potential 

att ha en lönsamhet på 

Plantageodling i Kina 

av eucalyptus som är 

knappa två år gammal. 

Foto: Stora Enso 

Plantageskog i Kina 

ska försörja ett 

massabruk som Stora 

Enso bygger. 

De första handfasta stegen 

togs 2002 då bolaget började 

anlägga plantager för eukalyp- 

Trä tar marknadsandelar 

Johan Padel framhåller att det 

industriella träbyggandet tar 

marknadsandelar och han stöttar 

sig på färsk statistik. 

Över 90 procent av småhusen 

har trästomme. 

För flerfamiljshus med mer än 

två våningar är andelen över 

50 procent och för flerfamiljshus 

över två våningar är 

andelen över 15 procent. 

Över 30 procent av alla hallar 

och sporthallar byggs i trä. 

Över 20 procent av alla broar Johan Padel på väg mot 

byggs i trä. 

Setra. 

samma nivå, eller bättre, som 

branschen i övrigt. 

Är man på rätt väg? 

– Ja. De senaste åren har 

grundförutsättningarna blivit 

bättre genom ett bra strukturarbete. 

Jag vill fortsätta den 

inriktningen och förstärka 

med det som är mina starka sidor. 

Men hela branschen tycks 

ha problem. 

– Jag tror sågverken har framtiden 

för sig. Trä är miljövänligt, 

vackert och modernt. För 

att ta tillvara på möjligheterna 

måste sågverken tillåtas tjäna 

pengar, vilket innebär att branschen 

måste hålla i timmerpriserna, 

som är den stora kostnaden. 

tus i Guangxi i södra Kina. I 

dag har det hunnit bli 90 000 

hektar och odlingarna är på 

väg att öka till 120 000 hektar. 

Därmed kan de försörja ett 

nytt massa- och kartongpappersbruk 

som planeras. Totalt 

är det en investering på 1,6 

miljarder euro. 

Och hur går det med 

träkonjunkturen? 

– Jag är ganska optimistisk. 

Det finns tecken på att det 

vänder i USA och jag tror på 

en långsam återhämtning av 

byggkonjunkturen. Det går 

inte fort, vilket bara är sunt för 

branschen. 

På skogsnäringsveckan 

talade du dig varm för 

Svenskt trä. 

– Det är branschens gemensamma 

varumärke som jag 

gärna talar om. 

– Det är verkligen roligt att 

nästan alla sågverken har lyckats 

gå samman och marknadsföra 

trä både i Sverige och på 

exportmarknaden. Jag är övertygad 

om att det betalar sig på 

sikt. 

 

 

Går det som planerat kommer 

tillverkningen igång under 

år 2014. 

I en första etapp är målet att 

göra 450 000 ton kartong och 

därefter öka till 900 000 ton 

vätskekartong till världens 

snabbast växande förpackningsmarknad. 

Miljoner ha 

Areal skog 11 28,2 

Miljoner m3 Tyskland Sverige 

Virkesförråd 3,4 3,3 

Avverkning/år 57 87,3 

Tyskland har 

gått om Finland 

Tyskland har växt om 

Finland som skogsnation och 

virkesförrådet är större än 

Sveriges. 

Det konstaterar Torbjörn 

Johnsen, mässchef på Elmia i 

Jönköping, som kartlagt 

dagsläget. 

Han har ett speciellt intresse 

för Tyskland genom samarbetet 

mellan Elmia och den tyska 

mässan KWF (Kuratorium für 

Waldarbeit und Forsttechnik) 

som arrangeras i mitten av 

juni. 

– Den sammanlagda 

skogsarealen är visserligen 

mindre än hälften av Sveriges 

men i dag har de välskötta 

tyska skogarna ett större 

virkesförråd och den årliga 

nettoavverkningen överstiger 

numera Finlands, vilket gör 

Tyskland till EU:s näst största 

rundvirkesproducent efter 

Sverige, säger Torbjörn 

Johnsen. 

Skördaren kommer snart 

att fälla skog i Ryssland. 

Jätteorder 

från Ryssland 

Rottne har tecknat en av 

företagets största enskilda 

order någonsin. Ett ryskt 

företag har beställt skogsmaskiner 

till ett värde av drygt 40 

miljoner kronor. 

Det handlar om både 

skördare och skotare av 

mellanstorlek. Maskinerna 

kommer att levereras i tre 

omgångar under året, berättar 

Rolf Andersson, vd på Rottne 

Industri. 


Efter en dramatisk 

upptakt blev Södras 

stämma något av en 

nystart. 

Av Pär Fornling 

ågra 

dagar innan ombuden 

träffades i Ronneby 

avskedades vd 

Leif Brodén. Dramatiken 

präglade årsstämman, men det 

ledde inte till några kritiska 

frågor. Styrelsen fick fullt 

mandat att gå vidare med ett 

nytt strategiprogram och att 

framför allt ta itu med problemen 

för Södra Timber. 

DEN DÅLIGA lönsamheten 

för sågverken bidrog till vdskiftet. 

Dessutom nämns kraven 

på ledarskap och tydlighet. 

– Jag tycker inte riktigt man 

dragit nytta av de krafter som 

fi nns och inte haft fullt fokus 

på vad som kan göras inom 

Södra Timber, sade ordförande 

Christer Segerstéen. 

Han berättade att ersättningen 

till Leif Brodén, enligt avtalet 

från 2004, är 19 miljoner 

kronor och kostnaden för Södra 

25 miljoner kronor. 

Dagen efter lämnade Peter 

Nilsson, vd för Södra Timber, 

och i turbulensen följde ytterligare 

ett par nyckelpersoner. 

DET LEDDE till en ny organisation 

med Gunilla Saltin 

som tillförordnad vd. Hon är 

dessutom fortsatt vd för massabruken 

(Södra Cell). 

Håkan Svensson är tillförodnad 

vd för Södra Timber, han 

är dessutom chef för Södra 

Skog. 

Ledningsgruppen har krympt 

genom att ekonomichef Carina 

Olsson fått vidgat ansvar och 

medlemschef Magnus Berg nu 

också är informationsdirektör. 

Dessutom är Ulf Edman ny 

chef för Södra Interiör. 

DEN NYA laguppställningen 

har många frågor att ta tag i. 

För årets första fyra månader 

gjorde koncernen en förlust på 

40 miljoner kronor. Av det stod 


Ett paket med textilmassa från Mörrum som går vidare till ett 

spinneri för att bli tyg. 

Christer 

Segerstéenflaggade 

för 

ett aktivt 

näringspolitiskt 

arbete. 

sågverken för ett negativt resultat 

på 108 miljoner kronor. 

– Vi har patienten på operationsbordet 

och det är inget litet 

skrubbsår vi ska laga, konstaterade 

Håkan Svensson. 

Han berättade att ett nytt åtgärdsprogram 

sjösatts. Det 

handlar både om att gasa och 

bromsa. De tidigare planerna 

på att möta den besvärliga 

marknaden med produktionsstopp 

är avblåsta. 

En första åtgärd är att slå 

ihop försäljningen från Timber 

och Interiör. En och samma 

säljare ska alltså uppvakta 

byggmarknaden med både 

byggvirke och golv eller lister. 

Håkan Svensson har samlat 

alla nio sågverkscheferna i en 

ledningsgrupp och varje enhet 

har pressen på sig att bättra resultaten. 

FÖR ATT få lönsamhet på 

den nya jättesågen i Värö är 

medicinen att skruva upp produktionen. 

– Vi planerar att gå upp till 

treskift i oktober och behöver 

göra kompletterande investeringar. 

Till det här kommer ett bekymmersamt 

marknadsläge. 

Frågan är när sågverken 

åter går med plus? 

– Det hänger på många saker. 

Till hösten börjar nog 3-4 sågverk 

tjäna pengar. Vi har oceaner 

av arbete framför oss, säger 

Håkan Svensson. 

LIKVÄL PRÄGLADES stämman 

av en positiv underton. 

Christer Segerstéen lyfte fram 

skogens betydelse för ett hållbart 

samhälle och i anslutning 

till stämman hölls en officiell 

invigning av linjen för textilfiber 

vid Mörrums bruk, 

– Det har gått bättre än planerat. 

Från början trodde vi att 

det skulle ta tre år att nå full 

produktion, nu är vi nästan där, 

sa Gunilla Saltin, för dagen 

iklädd en tröja av viskos (tyg av 

träfi ber). 

Lönsamheten för massan har 

också börjat vända uppåt. 

– Vi har höjt priserna och får 

draghjälp av en relativt stark 

dollar. För helåret tror jag vi 

kan nå vårt avkastningskrav, 

säger Gunilla Saltin. 

Hela styrelsen fi ck fortsatt 

förtroende och utökades med 

skogsägaren och företagaren 

Stefan Olsson. 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Okt Nov Dec Jan Feb Mar 

Diagrammet visar den 

totala orderingången i 

miljoner kronor för trähus 

de senaste sex månaderna 

jämfört med samma period 

föregående år. 

Äntligen byggs 

fler trähus 

Efter flera rapporter med 

dystra prognoser noterar TMF 

(Trä- och Möbelföretagen) en 

vändning. 

– Vår bedömning är att 

nedgången nu har bottnat och 

att vi skönjer en svag uppgång, 

säger vd Leif G Gustafsson. 

Orderingången för trähus 

ökade med 5 procent jämfört 

med mars 2011. Även om det 

nu är en vändning konstaterar 

Leif G Gustafsson att den 

kommer i ett bottenläge. 

– Vi är nu nere på oerhört 

låga nivåer, så här få småhus 

har aldrig tidigare byggts i 

Sverige. 

– De senaste 20 åren har vi 

byggt ungefär hälften så många 

bostäder per capita jämfört 

med Norge, Danmark och 

Finland. Vi har en brist på 

250 000 lägenheter i Sverige, 

en brist som bara växer så 

länge vi inte bygger fler 

bostäder, säger Leif G 

Gustafsson. 

Trähusbyggandet i Sverige 

och utomlands är loket för 

konsumtionen av trävaror och 

därmed hela sågverksrörelsen. 

Tanka trä 

i Värmland 

Många krafter arbetar för 

att Värmland ska visa vägen då 

det gäller att framställa 

fordonsbränsle från skogen. 

Värmlandsmetanol, med Björn 

Gillberg i täten, planerar en 

storskalig fabrik och även 

Rottneros har planer på 

metanoltillverkning. 

Energikontoret i Värmland 

har under våren gjort en 

studie där man undersökt hur 

långt råvaran räcker. Om hela 

potentialen för skogsråvara i 

Värmland används räcker det 

till att producera biodrivmedel 

från skogsråvara 1,4 TWh 

till 2 TWh beroende på vilket 

drivmedel som produceras. 

17

XXXXXXXXXX 

MARKNAD/TEKNIK 

 

 

Träfönster tar 

marknadsandelar, 

men plasten är ett 

självklart val i många 

länder. 

Sverige har 90 procent av 

alla fönster en stomme av trä 

(ibland med aluminium på utsidan) 

och i Finland är andelen 

100 procent! 

Danmark och Norge ligger 

nästan på svenska nivåer. 

Men ute i Europa är bilden 

den omvända. Där dominerar 

plasten och marknadsandelarna 

för trä pendlar mellan 10 och 

20 procent. 

Några få länder (Italien, Holland, 

Belgien och Schweiz) ligger 

på omkring 40 procent. Det 

berättar Håkan Jeppsson. Han 

är vd för Inwido som på kort tid 

vuxit till Europas största tillverkare 

av träfönster. 

DET BÖRJADE med att investmentbolaget 

Ratos köpte 

Elitfönster för knappa tio år 

sedan. Efter ytterligare ett 

30-tal köp av fönster- och dörrföretag 

har Inwido nu ett 

18 

20-tal varumärken och säljer 

fönster för 5 miljarder kronor i 

15 europeiska länder. 

– På lång sikt kommer trä att 

ta marknadsandelar. Trä är bäst 

ur energisynpunkt och vill man 

ha det mest underhållsfria kombinerar 

man med aluminium på 

utsidan, säger Håkan Jeppsson. 

ETT POSITIVT tecken är 

England. Precis som i flera 

andra länder är andelen träfönster 

bara omkring 20 procent, 

men nu börjar miljöargumenten 

ge resultat. 

– I upphandlingarna till OSbyggnaderna 

förbjöds plast av 

miljöskäl, vilket är ett tecken 

på att träfördelarna börjar få 

genomslag, säger Håkan Jeppsson. 

Totalt i Sverige finns det 131 

företag som tillverkar fönster 

med en omsättning på drygt 4 

miljarder kronor. 

Prisade på Södras stämma 

n möbel med det spännande 

namnet ”Livsarkivet” 

håller på att växa fram på Carl 

Malmstens snickeriutbildning. 

Mannen bakom verket Jacob 

Sörensen har fått 100 000 kronor 

i stipendium ur Gösta Edströms 

Hedersfond. 

Fint trä förpackas i dålig plast 

Håkan Lindh, vd för Holmen 

Timber, är självkritisk till hur 

branschen levererar sina 

produkter. 

– Vi tillverkar utmärkta trävaror 

och slänger på halvdålig plast 

som ofta ser för jäkligt ut när det 

kommer fram till kunden. Jag tror 

det skulle kunna betala sig med 

ett mer exklusivt emballage, sa 

han i ett anförande under 

Skogs näringsveckan 

och tog modebranschen 

som ett 

föredöme. 

– Köper du 

underkläder får du 

både en fin 

förpackning och en 

liten bok med 

köpet, konstaterar 

Håkan Lindh. 

Håkan 

Jeppsson, vd 

för Inwido. 

Pristagarna 

Mats Blomberg 

och Jacob 

Sörensen. 

Foto: Ola Åkerborn 

Priset delades ut på Södras 

stämma. 

Där prisades också Mats 

Blomberg, som arbetar med 

näringspolitiska frågor, med 

30 000 kronor i form av priset 

till hedersordföranden Lars- 

Eric Åströms ära. 

Håkan 

Lindh, vd 

Holmen 

Timber. 

Reglage i tiden 

En ny röjsåg från Stihl har årstidsanpassad motor. Det 

är ett reglage för sommar och vinterdrift som uppges 

bidra till att förgasaren inte blir nedisad under vintern. 

Annars är tanken bakom den nya konstruktionen att 

överlåta alla inställningar till maskinen genom elektronisk 

motorstyrning. 

Den nya modellen kallas FS 560 och är en av 

företagets starkaste röjsågar på 2,8 kW (3,8 hk). 

Bättre avgasrening 

Den mest 

synbara 

förändringen 

på 

Komatsus 

nya skotare 

är hytten som 

fått bättre 

sikt och blivit 

rymligare. 

Kontrollerna 

är lite 

annorlunda 

och förarstolen 

har 

Föraren har fått fler avställningsytor och en 

tystare arbetsmiljö. 

förbättrats. Under huven har motorn framför allt blivit bränslesnålare 

och miljövänligare genom en katalysator efter motorn, i 

avgassystemet. Maskinen finns i två modeller, 855 som lastar 13 

ton och 865 som lastar 15 ton. 

Bildlig kommunikation 

En fördel med att kombinera jaktradio och gps är 

att man hela tiden har koll på var i terrängen 

jaktkamraterna befinner sig. 

Möjligheten finns Garmin Rino. Det är helt enkelt en 

jakt och kommunikationsradio i kombination med en 

gps. 

På kartan kan man kolla in var vännerna (med 

samma jaktradio) befinner sig och man kan förstås 

också använda kartan för att orientera sig. Dessutom 

går det att skicka textmeddelanden. 

Modellen kostar kring 4 500 kronor med en 

grundläggande karta, därutöver går det att köpa 

till mer detaljerade kartor. 

Som i en liten ask 

En enklare variant av barkborrefälla lanseras 

av Skogma. Fällan är gjord i wellpapp och 

laddad med feromon. När barkborrarna fångats 

in destrueras hela fällan. Ett paket med sex 

engångsfällor kostar knappa 1 500 kronor. 

Mannen bakom den patentsökta konstruktionen 

är Lars-Erik Gustafsson från Pålsboda. 

Fällan monteras med spännband 

mellan två stolpar. 

Dykarkänsla 

En varmare och lite annorlunda modell av 

gummistövel är ”Muckboot”. Skaften är 

tillverkade av värmeisolerade neopren (vilket 

också används i dykar dräkter). Det gör också 

att skaften är vikbara och att det inte finns 

några irriterande skarvar. 

De finns i lite olika modeller. En variant 

uppges isolera ner till minus 40 grader. Priset 

är omkring 1000 kronor och stövlarna säljs i 

välsorterade jaktbutiker. 

Den nya 

vattentäta 

kommunikationsradion. 

Företaget ”Muck 

boot company” 

startade 1999. 

VI SKOGSÄGARE 3/12

Hur klarar jag stigande 

fastighetspriser vid ett 

generationsskifte? Är 

klyvning bättre än samägande? 

rågorna, 

från en av Vi Skogsägares 

läsare, är både vanliga och berättigade. 

Jag har inte varit verksam under så 

många år men vågar ändå påstå att attityden 

till generationsskiften förändrats. 

✔ Det finns en större medvetenhet om 

fastigheters värden än tidigare. 

✔ Ambitionen i de allra flesta generationsskiften 

är att behandla syskon så lika 

som möjligt ekonomiskt. 

Det blir förstås inte lättare när värdet på 

skogsfastigheter skjutit i höjden. 

Förenklat kan man säga att generationsskiften 

av skogsfastigheter har gått från att 

vara problematiska ur skatteperspektiv till 

att bli problematiska ur kompensationsperspektiv. 

REGELVERKET kring generationsskiften 

har nämligen förenklats högst påtagligt på 

knappa tio år. 

✔ Den största skillnaden gäller arvs- och 

gåvoskatten som numera är helt avskaffad. 

Därutöver är det i dag möjligt att överlåta 

periodiseringsfonder, expansionsfond, 

sparad räntefördelning och skogskonton. 

Samtidigt måste jag poängtera de långsiktiga 

skattefrågorna. 

Det förenklade regelverket har tyvärr lett 

till att det gjorts överlåtelser som enbart 

tagit hänsyn till att det inte kostar något i 

arvs- eller gåvoskatt längre. 

Många har upprättat en enkel gåvohandling. 

Men ingen tanke har ägnats åt skattesituationen 

för den som tar över och hur 

han eller hon ska klara av att skatta fram 

överskott från skogen på ett vettigt sätt för 

att klara av att amortera av sina skulder. 

UTGÅNGSPUNKTEN för ett generationsskifte 

är familjens sammanlagda förmögenhet. 

Det är familjens samlade nettovärde som 

är den tillgångsmassa som ska fördelas i 

en arvssituation. Nettovärdet räknar man 

ut genom att fingera en försäljning av alla 

tillgångar och att man betalar erforderliga 

skatter och löser alla skulder. 

En fördel när man gör affärer inom familjen 

kan vara att det kanske inte är någon 

panik med att få fram pengar. Om föräld- 

 


Foto: ISTOCKPHOTO 

rarna behöver pengar först om några år kan 

det vara klokt att upprätta en revers som 

förfaller till betalning när det behövs. Det 

kan underlätta högst avsevärt. 

FINANSIERINGEN för den som tar över 

görs vanligen genom en kombination av tre 

möjligheter: 

■ Egna besparingar 

Självklart är det positivt för övertagaren 

att ha sparat på sig ett eget kapital att 

skjuta till vid övertagandet. 

■ Skogsavverkning 

Planering för ett generationsskifte går 

ofta ut på att spara ihop avverkningsmogen 

skog. Under förutsättning att 

övertagaren har skattemässiga förutsättningar 

att hantera stora inkomster är det 

ett effektivt sätt att skapa likviditet. 

■ Banklån 

Fast egendom och särskilt skog lämpar 

sig väl som säkerhet för banklån. Även 

om det finns gott utrymme för säkerhet 

så är förstås återbetalningsförmågan 

avgörande. Hur ser planen ut för att 

kunna amortera av banklånen? 

ATT STYCKA AV och sälja delar av 

marken är ett sätt att underlätta generationsskiftet 

och frigöra kapital. 

Delförsäljningar av mark kan antingen 

ge kapital genom extern försäljning eller 

att man använder sig av avstyckning av 

tomter eller sommarstugor som syskonkompensation. 

Även om värdet på en enskild sommarstuga 

inte är jättestort så kan det göra stor 

skillnad eftersom det får dubbel effekt. 

Det sänker värdet på skogsfastigheten 

och ger ett bidrag till broderns eller systerns 

kompensation. 

Därutöver kan det vara en känslomässigt 

bra lösning för den som blir utlöst. 

Om det finns framtida exploateringsvärden 

som är osäkra kan man skissa på 

lösningar som faller ut till betalning när 

exploateringen blir verklighet. 

Det är dock klokt att tidsbegränsa sådana 

lösningar. 

■ KLYVNING AV FASTIGHETEN kan 

vara en framkomlig väg. Det handlar helt 

enkelt om att dela upp gården mellan barnen. 

Om man är inne på det spåret ska man i 

ett tidigt skede ta kontakt med Lantmäteriet 

för att försäkra sig om att det över huvud 

taget är möjligt. 

■ SAMÄGANDE innebär att syskonen 

äger gården tillsammans. 

Kanske är ingen i familjen tillräckligt 

motiverad att axla hela den ekonomiska 

bördan och ansvaret. Eller vill flera syskon 

absolut vara ägare. Alternativt så finns 

inte ekonomiska möjligheter till att köpa 

ut föräldrar och/eller syskon. 

Och samägande behöver absolut inte 

vara fel. Särskilt inte när alternativet är att 

skapa stora orättvisor i ett snedfördelat 

generationsskifte. Förvisso kan man tycka 

att man skjuter problemen på framtiden 

men frågan kvarstår förstås; vad är alternativet? 

SOM RÅDGIVARE är jag angelägen om 

att peka på de olika aspekterna av att äga 

tillsammans. Man ska vara medveten om 

svårigheterna som kan komma att uppstå. 

Naturligtvis riskerar det att bli spänningar 

i ett samägande om det är stora skillnader 

mellan vad delägarna kan bidra med eller 

kräver, både i termer av arbete men också 

ekonomi. 

Lösningen ligger i att reda ut förväntningarna 

på varandra och ha fastlagda 

ansvarsområden och rutiner för hur beslut 

fattas. Det är exempelvis högst rimligt att 

betalning utgår för nedlagt arbete som man 

i annat fall hade fått köpa in. 

Dessutom kan man inte nog poängtera 

vikten av öppenhet och information vad 

gäller ekonomin. Det ska inte råda några 

tveksamheter om vart pengarna kommer 

ifrån och vad de använts till i en samägd 

fastighet. 

Avslutningsvis kan man konstatera att 

ett generationsskifte kan vara komplext 

och kräver många gånger lång planering. 

Det gäller att vara kreativ för att hitta 

lösningarna. Det kan det vara väl värt 

pengarna att ta hjälp för att komma med 

förslag och framför allt att säkerställa den 

formella kvaliteten av generationsskiftet. 

19 

xxxxxxxxxxx 

EKONOMI


 

Ett nytt kapitel skrivs i skogspolitiken. Formerna 

förändras och nya maktcentrum växer fram, men 

kärnfrågorna känns igen: 

Behövs det mer skog till naturvård? Och vilka krav 

ska myndigheten ställa på skogsägaren? Text & foto: Pär Fornling 

ohanna 

Fintling har bråda dagar. 

Hon arbetar med näringspolitik på 

LRF Skogsägarna och skyndar 

mellan olika möten. 

– Det är svårt att att hinna med allt, 

säger hon – och tillägger i samma andetag 

att det ändå är bra. 

– Vi vill vara med och påverka. 

Men vardagen har definitivt förändrats. 

Tidigare gick mycket av arbetet ut på att 

bevaka och skriva remisser. 

Nu handlar det också om att sitta med 

och diskutera medan besluten växer 

fram. 

På byråkratsvenska kallas det ”dialogprojekt”. 

NÄR MONICA Stridsman, generaldirektör 

på Skogsstyrelsen, ska förklara vad det 

handlar om plockar hon fram en barnboksfigur 

från mitten av 1800-talet; Alice 

i Underlandet. 

När Alice kommer till Spegellandet 

träffar hon Klumpedumpe som hittar på 

ord och dikterar vad de betyder: 

– När jag använder ett ord betyder det 

precis vad jag vill det ska betyda, varken 

mer eller mindre”, säger Klumpedumpe. 

– Men frågan är om man kan få ord att 

betyda olika saker, replikerar Alice. 

– Frågan är vem som bestämmer. Så 

enkelt är det, svarar Klumpedumpe. 

Monica Stridsman tycker sig ha sett 

lite för många Klumpedumpar i skogen 

och vill identifiera Skogsstyrelsen med 

Alice; 

– Hon har stått i korsdraget och blivit 

utskälld av bägge läger. Hon vill hitta lösningar 

som är bra för alla. 

DÄRFÖR VILL hon (inte Alice utan Monica) 

ha en dialog om vad orden och politiken 

betyder. 

– Jag är övertygad om att dialog är 

bästa sättet att hitta lösningar på problemen 

och jag är optimist om att det leder 

vidare till praktiskt arbete, säger Monica 

Stridman. 

Johanna Fintling håller med, men påpekar 

att förutsättningarna är olika kring 

bordet, där dialogen pågår. 

– Det är en sak att som miljörörelsen 

ställa krav utan att det kostar dem något 

och en annan sak för skogsägarna som ska 

göra jobbet och ta konsekvenserna på sina 

marker. 

Monica Stridsman konstaterar att gruppen 

inte är beslutande och att den inte 

behöver komma överens. Till slut bestämmer 

ändå myndigheten. Men först efter 

att alla sagt sitt. 

– Tidigare har det vare för mycket kortsiktiga 

lösningar, utan dialog, som låst fast 

motsättningarna. 

DEN VIKTIGASTE dialogen handlar om 

miljöhänsynen vid avverkningar. 

Hänsynen mäts genom hemliga polytaxinventeringar, 

ett ord som för tankarna 

till gamla Östeuropa. 

Den bilden späs på av att kontrollerna 

varit så hemliga att de drabbade som fått 

underkänt knappast fått någon förklaring 

till vad som gått fel. Då är det inte lätt att 

bli bättre. 

Inte nog med bristerna i systemet. Dessutom 

vilar resultaten på lös grund. 

Vid en efterkontroll kom kontrollörerna 

till helt olika slutsatser. Det en tyckte var 

rätt tyckte den andra var fel och vice versa. 

När skogsbruket likväl hängdes ut som 

miljöbovar kände man inte igen sig. 

– Det är klart vi hade ett svårt läge när vi 

talade olika språk, konstaterar Göran Rune, 

nybliven skogschef på Skogsstyrelsen. 

Monica Stridsman identifierar Skogsstyrelsen 

med Alice i Underlandet. 

Foto: Wikipedia 

MED DIALOGEN som språngbräda ska man 

nu försöka komma fram till vad som är 

målet för miljöhänsynen och hur det kan 

mätas. 

Foto: Arkiv 


” 

Att som tidigare 

luta sig tillbaks 

och anklaga skogsbruket 

duger inte. Vi har faktiskt 

ett delat sektorsansvar. 

En dialog i dialogprojektet mellan Johanna Fintling och Monica Stridsman. Mycket av 

det näringspolitiska arbetet på LRF Skogsägarna och i föreningarna handlar om olika 

varianter av dialogprojekt. 

Rolf Annerbergordförande 

i 

miljömålsberedningen. 

Mårten 

Larsson, 

Skogsindustrierna. 

Göran Rune, 

skogschef i 

Skogsstyrelsen. 

Det är inte lätt. I dagsläget kan man 

klara alla certifieringar men ändå få underkänt 

i polytaxen. 

Göran Rune nämner körskadorna som 

ett gott exempel. Där har hela branschen 

enats om vad som ska räknas som körskador 

och hur de bör undvikas. 

Nu är det ”bara” att gå vidare med allt 

från död ved till träd vid vattendrag. 

Göra Rune räknar med att vara i mål 

under 2013. 

FRÅGAN ÄR vad som händer under tiden. 

Är det någon mening att presentera de dokumenterat 

osäkra polytaxresultaten? 

I skrivande stund har myndigheten inget 

svar. 

– Det finns trots allt en del bra i inventeringarna. 

Jag tycker man kan redovisa en 

förenklad bild med resultaten från några 

säkra basfakta, säger Johanna Fintling. 

Hon nämner mätningar av hur stora volymer 

träd som lämnas kvar efter avverk- 

Lena Söderberg,ordförande 

i Skogsstyrelsen. 

Helena Jonsson, 

LRF-ordförande 

och sakkunnig i 

miljömålsberedningen. 

ningarna, hur kulturmiljöer skyddas och 

hur överfarter vid vatten hanteras. 

Johanna påminner om att även Skogsstyrelsen 

har ett ansvar för miljöhänsynen: 

– Att som tidigare luta sig tillbaks och 

anklaga skogsbruket duger inte. Vi har 

faktiskt ett delat sektorsansvar. 

YTTERST ÄR det förstås upp till skogsägaren 

att göra rätt. Men det är också upp till 

myndigheten att ge råd och uppmuntran så 

att allt blir rätt. 

Man kan säga att både myndigheten och 

skogsägaren sitter i samma båt, med namnet 

”sektorn”. 

”Båten” glider in över de grumliga vatten 

som gör skogspolitiken så speciell (och 

närmast obegriplig när det gäller detaljer). 

Det är nämligen inte så enkelt som att 

följa lagen. 

– Skogsvårdslagen är golvet. Man måste 

Fortsättning nästa sida 



Fortsättning från föregåande sida: 

 

nå mycket, mycket, längre, betonar Lena 

Söderberg, ordförande i Skogsstyrelsens 

styrelse. 

Monica Stridsman påminner om att hon 

var med när dagens politik gjordes upp och 

minns vad skogsnäringen då lovade. Lite 

förenklat byttes ”frihet under ansvar” mot 

att gå längre än vad lägen kräver. 

Därmed blir det också svårt att veta exakt 

hur högt ribban ska läggas. Det är till 

och med svårt att veta var lagens gränser 

går, eftersom de sällan prövas i domstol. 

DET FANNS en tid när statens jägmästare 

faktiskt försörjde sig på att åtala skogsbönder. 

Lars Kardell har i sin forskning visat 

Nagoya slott från 1609 blev grunden 

till staden och därmed i förlängningen 

grunden för ett avtal om skogsmark till 

naturvård. Foto: Wikipedia 

cloco.se 

22 

Rädda 

skogen 

hur jägmästarna fi ck provision på bötesbeloppet! 

Men det var mycket länge sedan. 

I modern tid har det mest handlat om 

påpekanden. Men nu fl aggar Göran Rune 

för fl er rättsliga prövningar för att förtydliga 

lagens gränser. 

Första steget mot domstolen är att utfärda 

förbud. Det kan exempelvis vara ett 

förbud mot att avverka vissa träd vid en 

avverkning 

Förra året utfärdades 30 förbud, vilket 

är mer tre gånger så många som tidigare 

år.Det i kombination med dialogen ska 

klargöra läget. 

Och lyckas man inte kan frågorna lyftas 

till en helt ny nivå i form av Miljömålsberedningen. 

UNDER LEDNING av Rolf Annerberg, tidigare 

chef för Naturvårdsverket, har beredningen 

fått en avgörande roll för skogspolitiken. 

Den ska komma med förslag till riksdagen 

om hur mycket skog som ska skyddas. 

Beredningen har också fått i uppdrag att 

bedöma om dagens skogspolitik är ensidigt 

inriktad mot trakthyggesbruk och missgynnar 

kontinuitetsskog. 

– Vi ska ge råd till regeringen till hur 

man kan nå miljömålen. Det allra mesta 

Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. 

Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. 

Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan 

överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar 

och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan! 

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling 

med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet 

på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur? 

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se 

arbetet görs hos myndigheterna, men när 

de inte kommer överens kan frågan lyftas 

till oss, förklarar Rolf Annerberg. 

DEN HETASTE frågan i beredningen handlar 

om Nagoya. Det är en stad i Japan från 

1600-talet, men också namnet på en överenskommelse 

i FN om klimat och miljö. 

En central punkt går ut på att 17 procent 

av mark- och vattenarealen ska skyddas. 

Naturskyddsföreningen tolkar det som 

att skyddet av den produktiva skogsmarken 

ska öka från 4 till 17 procent. 

Skogsindustrin har räknat ut att det kostar 

nästan 320 miljarder kronor! 

Till den astronomiska kostnaden kommer 

dessutom förlorade produktionsvärden 

(skog som lämnas orörd kan förstås inte 

exporteras i form av massa och papper). 

– Vi har redan nått målet med råge, 

framhåller skogsdirektör Mårten Larsson. 

Enligt Skogsindustrin är i själva verket 

26 procent av skogen skyddad, vilket är 

långt mer än kraven i FN-överenskommelsen. 

Och Johanna Fintling håller med. 

– Allt handlar om hur man räknar. Naturligtvis 

måste exempelvis frivilliga avsättningar 

och lågproducerande skogar i 

form av impediment räknas med. 

Stoppa rotrötan! 

Stubbehandla vid slutavverkning! 

VI SKOGSÄGARE 3/12

” 

Förra året utfärdades 

30 förbud, 

vilket är mer tre gånger så 

många som tidigare år. 

Det i kombination med 

dialogen ska klargöra läget. 

För att reda ut begreppen fick Skogsstyrelsen 

och Naturvårdsverket i uppdrag 

att tala om vad som är skyddade skogar 

–men de kom inte överens. 

Skogsstyrelsen gjorde en bred beskrivning 

och Naturvårdsverket försökte få till 

en pusselbit som passar i Nagoya-överenskommelsen. 

De gjorde helt enkelt en tolkning 

av avtalet. 

Den uppgiften ligger ytterst hos beredningen 

som ska leverera en rapport i juni 

2014. 

– Det finns alla möjliga åsikter och 

enorma skillnader hur man mäter skyddet 

mellan olika länder, konstaterar Rolf Annerberg. 

Det visar sig inte minst av att Finland 

redan är klara och anser sig uppnå målen 

redan i dag, utan det näringspolitiska oväder 

som väntar i Sverige. 

I STORMENS centrum finns en sju politiker 

som fattar besluten i beredningen: 

Roger Tiefensee (C), Anita Brodén (FP). 

Irene Oskarsson (KD), Lars Hjälmered 

(M), Helena Leander (MP), Matilda Ernkrans 

(S) och Emma Wallrup (V). Kring 

dem finns experter och sakkunniga, däribland 

LRFs ordförande Helena Jonsson. 

Även om de tunga frågorna till slut avgörs 

av riksdagen har förstås miljömålsberedningens 

arbete stor betydelse. 

– Det är en viktig grupp att hålla koll 

på, konstaterar Johanna Fintling. 

EN JOKER i leken är Eskil Erlandssons favoritprojekt 

Skogsriket. 

Han har fällt upp det som ett paraply över 

hela skogspolitiken. Riket involverar allt 

– och lite till. 

Till den senare hör att uppmuntra nya 

verksamheter på skogsgårdarna, inte minst 

turism. 

Landsbygdsministern talar gärna om hur 

Skogsriket ska skapa jobb på landsbygden. 

Det finns också ett konkret mål (och fler 

ska komma under året) om att öka exportvärdet 

med 20 procent till 2020. 

På något sätt kan man förmoda att det 

målet måste vägas mot exempelvis långtgående 

miljökrav. Och miljömålsberedningen 

ska för övrigt väga in samhällsekonomiska 

konsekvenser när de funderar över 

miljömålen. 

ALLT VÄVS samman till en skogspolitik och 

en skogsmyndighet i delvis ny skepnad. 

Naturskyddsföreningen vill göra ett alexanderhugg 

och börja om med en helt ny 

politik. 

– Det är moget för en ny utredning, säger 

naturvårdschef Jan Terstad. 

Men här är Eskil Erlandsson bestämd: 

– Det finns inte i utredningsportföljen! 

Monika Stridsman tycker inte heller det 

behövs. 

– Vi ska först nyttja potentialen i dagens 

skogspolitik. 

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE 

TA TILLVARA PÅ DINA 

AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ 

BÄSTA SÄTT 

50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, 

värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och 

rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? 

LRF Konsult, din affärspartner inom skog, lantbruk och företag på 135 orter. 

lrfkonsult.se - 0771-27 27 27 

ALL RÅDGIVNING PÅ ETT STÄLLE

NYA TRÄDSLAG 

 

 

Intresset för nya trädslag 

ökar av flera skäl. Det 

handlar både om bättre 

tillväxt och en gradering mot 

förändrat klimat. Text Pär Fornling 

 

slutet av april hölls en exkursion 

om nya trädslag i skogsbruket. In- 

tresset var långt större än antalet 

platser. Arrangörerna, föreningen Skogen 

och Future Forest (Lantbruksuniversitetet), 

planerar redan en önskerepris. 

DET ÄR ETT tecken i tiden. Intresset för 

att öka produktionen växer och det finns 

en nyfikenhet på nya saker. Det visade sig 

inte minst i skogsägarföreningarnas kampanj 

Kraftsamling skog. Dessutom fi nns 

en oro för klimatet. 

– När temperaturen stiger ökar risken för 

stormar, rotröta och insektsangrepp. Exakt 

hur skogen påverkas vet vi inte, men det 

kanske inte är bra att ha alla ägg i samma 

korg. 

– Granifi eringen är en fara och exoter 

kan vara ett sätt att sprida riskerna, säger 

Johan Bergh, som forskar om klimatet på 

Lantbruksuniversitetet. 

Han vill inte rangordna alternativen, men 

nämner hybridlärk och douglas som två 

tåliga trädslag vilka klarar torra förhållanden. 

NATURLIGTVIS FINNS DET också 

risker förknippade med nya trädslag. Att 

testa är en sak, men Göran Örlander, 

skogschef på Södra, tycker inte att tiden är 

mogen för att introducera ett nytt trädslag 

på bred front. 

– Vi lägger ut försök och bygger upp 

kunskapen om douglas inför framtiden. I 

dagsläget vill jag lyfta fram vikten av den 

svenska tallen som i fl era år förlorat mot 

Jonas Bergquist 

berättar om Skogsstyrelsens 

regler för nya 

trädslag. 

Johan Berg forskar om 

skog och klimat. 

granen. Tallen klarar torka, men lider av 

att vara favoritföda för älgen. 

FAVORITEN I en omröstning, efter exkursionen 

på ASA försökspark, blev hybridlärken. 

Det hänger säkert ihop med att 

den är klar vinnare efter 20 års försöksodlingar 

i parken: 

De första resultaten visar att produktionen 

är 180 skogskubikmeter per hektar, 

jämfört med 100 för vanlig gran. Nu hör 

det till saken att lärken växer snabbt i ungdomen 

och försöken är ganska nya. 

I omröstningen följdes hybridlärken av 

sitka, douglas och hybridasp. 

Det är dessa som, tillsammans med contorta, 

är vanligast i de här sammanhangen. 

Dessutom är poppel ett nygammalt alternativ 

med dragning åt jordbruksgröda. 

DEN SIBIRISKA lärken är intressant både 

för dess egenskaper och för att den räknas 

som ett inhemskt trädslag. Därmed 

går den fri från reglerna i FSC-certifieringen. 

Också skogsvårdslagen har en del begränsningar. 

Den viktigaste regeln är att det krävs 

tillstånd för att plantera mer än 0,5 hektar 

främmande trädslag. I praktiken är det inga 

problem och tillståndet kan hanteras i samband 

med en avverkningsanmälan. 

– Därmed är det inte fritt fram. Om vi 

anser att det behövs får myndigheten införa 

speciella begränsningsregler, säger 

Jonas Bergquist på Skogsstyrelsen. 

Contorta är ett speciellt fall. Trädet 

får inte planteras på höga höjder och i 

södra Sverige (söder om 60:e breddgraden). 

I EN UTREDNING för några år sedan 

föreslogs att specialreglerna för contorta 

tas bort eftersom de verkar helt gripna ur 

luften. 

Ett annat förslag gick ut på att främmande 

trädslag inte skulle få planteras i 

närheten av naturreservat. Om en skogsägare 

bildar ett reservat skulle därmed 

grannen hindras från att odla douglasgran, 

eller något av de andra nya trädslagen. 

– Den begränsningen bör nog utredas 

mer, liksom hur privata skogsägare i så fall 

kan kompenseras, säger Jonas Bergquist. 

Hur det går återstår att se. Förslaget presenterades 

2009 och har därefter legat i en 

skrivbordslåda på landsbygdsdepartementet. 

Till skillnad från i dag föreslogs att 

också hybridasp skulle klassas som ett 

främmande trädslag. 

FÖR FSC-CERTIFIERADE skogsägare 

finns en begränsning som utgår från läget 

i skogen år 2009. Jämfört med det året får 

skogsägare med mindre än 50 hektar odla 

ytterligare 2,5 hektar nya trädslag. 

För större egendomar går gränsen vid 5 

procent av arealen. 

– För oss som stora markägare är det 

inga problem, men mindre skogsägare kan 

snabbt slå i taket, säger Marie Larsson- 

Stern, skogsvårdschef på Sveaskog. 

Men även relativt stora skogsägare drabbas. 

Jesper Runge förvaltar godset Björnstorp 

och är en av entusiasterna för nya 

trädslag. Han berättar att man avstår från 

FSC-certifi ering på grund av reglerna 

kring trädslagen. 

” 

Granifieringen 

är en fara och 

exoter kan vara ett sätt 

att sprida riskerna. 

Läs om de nya snabbväxarna på sidorna 26–31 


8220:– 

Flaktank Carry 440 & 220lit 

Kompletta med dieselpumpar, slangar m.m. Nima har 

ett brett sortiment av olika bränslepumpar med tillbehör. 

Slåtterbalk 

Nima 870 

Briggs & 

Stratton 5hk. 

Klippbredd 

87cm. 

6980:– 

Vass klippare 

Fäste för enkel skroviga 

båtar medföljer. Enkel 

montering. 

Typ Bredd Pris 

Midi 100cm 11860:– 

Maxi 150cm 15700:– 

Vassräfsa 240cm 2636:– 

Timber 

Skogs stövel 

såg skydd 

klass 2, stövelpådrag. 

Storlek 

36–48. 

540:– 

Jordborr HO35 

Honda 4-taktsmotor 

35,8cc. Max 

200mm samt djup 

1200mm. 

Pris utan borr 

4996:– 

Borr finns 80 – 

200mm. Prisex. 

borr 120mm 

640:–. 

Jordborr T135 

Honda 4-taktsmotor 

4,5hk. Max 400mm 

samt djup 2000mm. 

Pris utan bor 10920:– 

Borr från 100 – 400mm. 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Lättvikt 

Skyddshätta 

av stål. 

Fodrad. 

Storlek 

36–48. 

848:– 

5280:– 

Briggs & Stratton 

190cc. Tre växlar 

framåt, två 

ba kåt. Klippbredd 

102cm. 

ESM-knivar. Luftgummi 

hjul 15”. 

Stort tillbehörsprogram. 

Snö blad, 

bakmonterad 

jordfräs, gräsklippare 

m.m. 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 

www.nimaab.se 

Cube 56 

56 l/min 3580:– 

Dieselpumpar 12 & 24V 

pris från 940:– 

Slåtterbalk Nima P70 

13400:– 

Vasskärare/ 

kratta 

Med teleskopiskt skaft. Skär och 

räfsa. Knivarna är utbytbara. 860:– 

Viltnät 50m 

+ 

frakt 

Fraktfritt 

vid 

köp av 

minst 

5st 

rullar. 

Kraftigt, förzinkat stängsel. 

160cm 22 tråd 1072:– 

200cm 17 tråd 1020:– 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 

Cofra 

Superlight 

Skyddshätta av 

kompositmaterial. 

Fodrad. 

Storlek 38–48. 

Ventilerad storsäck 

1,5m 3 1000kg 

1001001504 + 4st lyft/ 

4st tömnings- 

 

6:1. 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

596:– 

50st användarkoder 

Cube 70MC 

70 l/min 9996:– 

Pumpset 

Panther 

56 l/min 

2120:– 

1260:– 

Sågskyddskänga 

Stl. 40–47. 

 

Jet-Fit för två trådar 304:– 

Jet-Fit för fyra trådar 392:– 

Levereras med adapterbrickor 

och trådar. 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Ny 

katalog! 

292 sidor 

WX10 

MAXI EIA XRT 

 

MAXI EIA XRT 10-pack 

200hål 20 96:–/st 84:–/st 

200hål 25 96:–/st 84:–/st 

225hål 20 100:–/st 88:–/st 

225hål 25 100:–/st 88:–/st 

Kolla in vår hemsida: 

www.nimaab.se 

WB20XT 

Honda vattenpumpar 

WX10 130lit/min 3756:– 

WX15 240lit/min 4920:– 

WB20XT 600lit/min 4540:– 

WB30XT 1100lit/min 5420:– 

WH15X 400lit/min 6220:– 

WH20X 500lit/min 7196:– 

Vedsäck för SJ– 

och Hydropall 

 

Säck til SJ/Europall 10-pack 18:–/st 

Hel bal 200st 16:–/st 

Säck til Hydropall 10-pack 20:–/st 

Hel bal 200st 18:–/st 

140:– 

596:– 

520:– 

 

 

 

och värme. 

T-Shirt 

 

Bekväm och slitstark. 

Skogs paket 

1060:– 

 

FM-radio 

och 

an - 

slutning 

för MP3spelare 

Försett med 

etsat visir. 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se

NYA TRÄDSLAG 

 

 

Redan efter tre år når inte Bo Karlsson, 

Skogforsk, upp till toppen på sitkaplantan. 

– Vi har odlingsmaterial för Götaland och 

det bör gå att få fram plantor för nästan hela 

landet, men inte på frostlänta marker. 

– Trädet påminner om vanlig gran och 

växer ungefär 30 procent bättre, säger Bo 

Karlsson. 

Med tanke på risken för rotröta och stormskador 

tror han det kan vara idé att plantera 

rätt glest (1 600 plantor per hektar) och köra 

gallringsfritt fram till avverkningen. 

26 

Urban Nilsson, professor i skogsproduktion på SLU, berättar om det 20-åriga beståndet 

som fått extra fart genom gödsling. 

 

 

Bo Karlsson, 

57 år, och 

sitkaplantan, 

3 år. 

Vi träffar professor Urban 

Nilsson i skogen nordväst 

om Umeå, där tillväxten 

motsvarar en bördig 

granskog i Småland. 


et 

mäktiga beståndet av contorta 

har fått extra fart genom gödsling. 

Tillväxten är 20 kubikmeter per hektar 

och år, varav fem kubikmeter beror på 

gödslingen för två år sedan. Det är en 

betydligt bättre utdelning på gödsling än 

i vanlig tallskog. 

– Det ser onekligen positivt ut för gödsling 

av contorta, även om det är för tidigt 

att dra några säkra slutsatser, 

säger Urban Nilsson, 

professor i skogsproduktion 

vid lantbruksuniversitetet. 

OM MAN önskat maximera 

produktionen skulle 

beståndet ha såtts, vilket 

blir ett allt vanligare alternativ. 

Då hade här varit en 

väldigt tät skog som hade 

nått 20 kubikmeter utan gödsling, men 

utan röjning och gallring hade kvaliteten 

bara räckt till massaved och bränsle. Nu 

sattes i stället 2 000 plantor per hektar 

för drygt 30 år sedan. 

En nyckelfråga inför framtiden är om 

beståndet över huvud taget ska gallras. 

– Till contortans nackdelar hör att den 

är vindkändkänslig. Efter den här vin- 

” 

På mellangoda 

boniteter räknar vi 

med 30–50 procent 

bättre tillväxt 

jämfört med 

vanlig tall. 

terns stormar har vi gallrade försök där 

allt blåst ner, medan det ogallrade står 

kvar. 

– Rätt skötsel är kanske att ha kring 

1 500 stammar per hektar, hoppa över 

gallringen och slutavverka efter 40–50 

år, säger Urban Nilsson. 

Då har träden en diameter på 20–30 

centimeter. I den åldern är träden lika 

grova i både den gallrade och ogallrade 

skogen. 

– Resultaten från fl era försök är entydiga. 

De 500 grövsta stammarna i de 

ogallrade bestånden hade en medeldiameter 

på 21,0 centimeter. I de gallrade 

bestånden var medeldiametern 21,18 centimeter. 

Det är med andra ord ingen 

nämnvärd skillnad, konstaterar Urban 

Nilsson. 

Vill man ha riktigt 

grova dimensioner kan 

det vara en annan sak, 

men då fi nns risken för 

stormskador. 

JÄMFÖRT MED vanlig 

tall växer contortan 

enligt riksskogstaxeringen 

60 procent bättre, 

men det förklaras 

delvis av att den vanliga 

tallen betas hårdare. 

– På mellangoda boniteter räknar vi 

med 30–50 procent bättre tillväxt jämfört 

med vanlig tall, säger Urban Nilsson. 

Och den stora fördelen fi nns i norra 

Sverige. 

– Riktigt varför vet vi inte, men contortan 

tycks inte alls ha samma försprång 

mot den vanliga tallen i Småland och 

Götaland, säger Urban Nilsson. 

VI SKOGSÄGARE 3/12

Contorta och lärk trotsar klimatet 

När temperaturen faller är lärk 

och contorta vinnare. En lite udda 

fågel med hög överlevnad är 

klippgranen. Text: Pär Fornling 

början av 1980-talet anlades 26 olika 

försök i Norrlands inland på riktigt kärva 

klimatlägen. 

– Tanken var att testa åtta olika trädslag 

för att hitta det som passade bäst för att i 

framtiden kunna öka avverkningarna, 

berättar Johan Westin på Skogforsk. 

Han har återvänt till planteringarna för 

att kolla in resultatet. 

ANALYSEN MYNNAR UT i två vinnare; 

sibirisk lärk och contorta. 

Vitgran blev en klar förlorare. 

Klippgran kom på en överraskande tredjeplats. 

Den hade klart högst överlevnad 

(80 procent) och dessutom en bra tillväxt 

(ungefär i nivå med vanlig tall). 

Den är likväl frostkänslig och framför 

allt rätt svår att få tag på. 

– På rätt ställen är den amerikanska 

klippgranen fantastisk, konstaterar Johan 

Westin. 

NÄR HÖJDEN mättes efter 20 år gav det 

följande resultat: 1 sibirisk lärk, 2 contor- 

Temaresor för skogsägare och 

naturintresserade 2012 

• Sverige ”Härliga Härjedalen”, 30 juli-3 aug. 

Skogs-/fjällbruk, rennäring, markvärdeutveckling och naturturism. 

• USA/Väst, ”Stora Trädresan”, med SÖDRA, 9-20 sept. 

Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till 

San Francisco. 

• USA/Väst, ”Stora Trädresan”, med Handelsbanken, 23 sept-5 okt. 

Skogsbruk, sågverk, Redwood & Sequoia. Från Seattle till 

San Francisco. 

• Sydafrika, ”Stora kontrastresan” med SÖDRA, 25 okt-8 nov. 

Afrika global vedbod, historik, safari, skogsägarförening och 

Kapstaden. 

Resor under planering för 2013: Sydamerika ”Stora plantageresan” 

med Södra, Skottland, USA mellan/väst/öst, Bolivia-Peru 

I mån av plats är resorna 

öppna för alla 

För mer info: 

www.skogsresor.se 

jan@skogsresor.se, 

070-671 72 22 Jan, 

070-224 07 30 Anna 

Resegaranti enligt Kammarkollegiet 

Stora 

skillnader 

Johan Westin kollar in vilka träd som 

klarar ett riktigt kärvt klimat. Han hittar 

en del överraskningar. Foto: Skogforsk 

ta, 3 klippgran, 4 tall, 5 svartgran 6 vitgran, 

7 vanlig gran, 8 sibirisk ädelgran. 

DEN VANLIGA GRANEN gav goda resultat 

på bördiga granmarker, men den 

vanliga tallen kommer i skuggan av contorta. 

– Contortan hade en tredjedel högre 

tillväxt och bättre härdighet, konstaterar 

Skog- Natur & Människomöten 

–Vi skapar minnen för livet! 

Johan Westin. 

De bägge vinnarna 

är ganska 

olika. 

 

 

Lärk är ljuskrävande och bör gallras 

ofta. Contorta kan växa mycket 

tätt. 

Lärk växer bäst på bördiga marker. 

Contorta trivs bäst på torra, friska 

marker. 

I försöken blev lärken ganska krokig 

i ungdomsåren. De många grenarna 

på contortan gör den känslig för vind 

och snö. 

FÖRÄDLINGEN AV contorta har tagit 

ny fart efter att ha gått på sparlåga några 

år. En tredje omgång fröplantager håller 

på att anläggas, med bolagen tillsammans 

med Norrskog och Norra Skogsägarna 

som delfinansiärer. 

– När de plantorna så småningom kommer 

på marknaden har de 20–25 procents 

bättre tillväxt än oförädlade plantor, berättar 

Johan Kroon på Skogforsk i Sävar 

utanför Umeå. 

Dagens förädlade plantor växer ungefär 

10 procent bättre än oförädlade. Dessutom 

är de anpassade till svenska förhållanden. 

– Nu har vi bra härdiga plantor för alla 

klimatlägen, säger Johan Kroon. 

Din maskinleverantör året runt! 

Kubotas M-serie 

- japanska kvalitetstraktorer från 60 till 130 hk! 

De japansktillverkade M-serietraktorerna omfattar modeller med 

motorer från 60 hk till 130 hk, och håller samma höga kvalité som 

kännetecknar Kubotas samtliga produkter. 

Besök oss under våren och sommaren på följande platser: 

3-4 maj Skog & Traktor, Emmaboda 

10-12 maj Nolia Jord & Skog, Piteå 

24-26 maj MaskinExpo, STOXA 

27-28 juni Borgeby Fältdagar, Bjärred 

Turf Care AB013-25 36 00 


NYA TRÄDSLAG 

 

Poppelplantorna överträffade 

alla förväntningar hos 

Jan-Olof Thorstensson. 


i 

träffar honom på gården mellan 

Kalmar och Nybro i något som 

närmast påminner om en djungel 

av en tät lövskog. 

Träden är kring 10 meter höga med en 

diameter på runt en decimeter. 

– Det här är något av den sämsta åkermarken 

vi har. I stället för dåliga spannmålsskördar, 

eller att lägga den i träda, 

ville vi använda marken till något nyttigare, 

berättar Jan-Olof Thorstensson. 

För sex år sedan planterade han balsampoppel. 

– Växtkraften kan inte jämföras med 

något annat här på gården. Granen hade 

ungefär blivit manshög på de här åren. Det 

här är något helt annat. 

TROTS GANSKA MYCKET vilt i området 

har plantorna klarat sig utan betning. 

Åkern är inte stängslad, men möjligen 

har doften av balsampoppel hållit 

djuren borta. 

– Det fi nns lite marginella fejningsskador 

i kanterna, men totalt är plantavgången 

inte mer än fem procent, berättar Jan- 

Olof. 

Han gjorde en omsorgsfull plantering 

med hjälp av ett jordborr som monterades 

på rotatorn till en Hypromaskin. 

Den egna konstruktionen gav djupa 

runda hål med 20 centimeters diameter, 

vilket var en bra start för plantorna av den 

klassiska klonen OP41. 

På hösten innan hade ogräset bekämpats 

med Roundup. 

Planteringen gjordes i juni 2006 och i 

stället för en medioker spannmålsodling 

står här nu 55–60 skogskubikmeter per 

hektar. 

I BESTÅNDET, med 1 500 plantor per 

hektar, har lämnats gator för att köra med 

utrustning för gödsling. 

– Det är spännande att se hur mycket 

tillväxten kan nå upp till med extra näring, 

konstaterar Jan-Olof som funderar över 

den fortsatta skötseln. 

Vid normal skogsskötsel är det tid för 

gallring, men Jan-Olof har förbundit sig 

att avverka skogen efter 20 år till energi 

(det var villkoret för att få planteringsbidrag 

från jordbruksverket) och då handlar 

det mer om att maximera volymerna 

än att få bra virkeskvalitet. 

28 

Jan-Olof Thorstensson 

i den sex år gamla 

planteringen. 

” 

Granen 

hade ungefär 

blivit manshög 

på de här åren. 

VI SKOGSÄGARE 3/12

Bladen talar ett 

tydligt språk. Poppeln 

till vänster har 

konkurrerat med 

gräs, bladet i mitten 

kommer från plantor 

i ogräsrensad jord 

och bladet till höger 

har blivit så stort 

tack vare täckplast 

på jorden. 

Rolf Övergaard och 

Henrik Böhlenius bland 

fyraåriga rotskotten av 

hybridasp. 

För att lyckas med planteringen av 

poppel och hybridasp gäller det att 

vinna kampen mot ogräset. Det är en 

av de allra viktigaste faktorerna för 

framgång. Text: Pär Fornling 

et räcker att titta på löven för 

att inse betydelsen av ogräs. 

Plantan som nödgats växa i konkurrens 

med gräset har en bråkdel 

så stora blad jämfört med den 

som fått växa med maximal 

ogräsrensning. 

Effekten märks också på höjden. 

Raden med plantor i den rena 

jorden är fem gånger så höga. 

ALLRA BÄST HAR poppelplantorna 

vuxit med skydd av 

150 centimeter bred odlingsplast. 

Plasten har inte bara kvävt ogräset utan också 

förlängt växtsäsongen. De plantorna har hunnit bli 

130 centimeter på ett år. 

Plantraden omgiven av gräs är 20 centimeter 

hög. 

Resultaten kommer från ett av de första försöken 

i ett nytt forskningsprojekt om poppel och hybridasp 

vid lantbruks universitetet. 

– Vi vill öka förståelsen för hur träd slagen fungerar 

på olika sorters mark, berättar Henrik Böhlenius 

som arbetar med projektet tillsammans med 

Rolf Övergaard. 

FÖRSTA ÅTGÄRDERNA för markägaren som 

vill satsa på de här snabbväxarna är att välja ut 

lämplig mark och beställa plantor. 

– Idealet är sluttningar med rörligt vatten. Åkermark 

med tung lera är inte bra och mossmarker 

innebär risk för sorken. 

– I skogen passar medelgoda marker och uppåt 

bra. En teori vi kommer att testa är om det är bra 

att gödsla upp bördigheten innan plantering, berättar 

Rolf Övergaard. 

PLANTERINGEN KRÄVER ett grundligt förarbete. 

– På åkermark kan det vara lämpligt att börja 

med en alvbrytning och därefter plöja, harva samt 

 

 

 

 

Gräsligt viktig kamp 

bespruta ogräset med Roundup i ett par omgångar, 

säger Rolf Övergaard. 

På skogsmark är det inte tillåtet med kemisk bekämpning. 

Där handlar det i stället om att plantera 

på våren, direkt efter avverkningen. 

– En snabb start, riktigt bra markberedning och 

kanske marktäckning gör att plantorna är två meter 

höga efter ett par säsonger. Därmed är den kritiska 

fasen över och tillväxten är i full gång, konstaterar 

Henrik Böhlenius. 

I Danmark och övriga Europa är det vanligast 

att plantera sticklingar av poppel. Man sticker helt 

enkelt ner en pinne jorden, precis som vid plantering 

av energiskog. 

Plantkostnaden är en bråkdel jämfört med barrotsplantorna 

och planteringen är lätt att mekanisera. 

– Vi har testat sticklingar på skogsmark i Halland 

med lyckat resultat. Alla plantorna rotade sig bra. 

Till saken hör att det regnade mycket, vilket gav 

extra goda förutsättningar, säger Henrik Böhlenius. 

–Det fi nns all anledning att vara noga med plantvalet. 

I Götaland fi nns ett bra testat material av 

poppel och hybridasp från Ekebo. Dessutom bör 

man stängsla för att hålla viltet borta, även om poppel 

ibland kan klara sig ändå. 

FÖR MARKER LÄNGRE norrut finns finska och 

lettiska plantor. Det är också svenska kloner på 

gång. 

I jämtländska Bispgården växer en korsning av 

hybridasp som planterades 2006. Närmast ska de 

testas mot sjukdomar. 

– Tillväxten är bra. De bästa träden är över sju 

meter, berättar Håkan Schüberg som är försöksledare 

på Bispgården. 

För poppel fi nns exempelvis ett lyckat försök norr 

om Umeå, i Innertavle, med balsampoppel av 

”kirunaklonen”. De planterades på 1980-talet och 

hade efter 24 år blivit 20 meter höga med en 

medelproduktion på 19 kubikmeter per hektar och 

år. 

På lantbruksuniveritetet (institutionen för växtproduktionsekologi) 

håller man dessutom på att dra 

igång ett ”poppelnätverk” där skogsägare bjuds in 

att testa nya kloner. 

– Tanken är att öka intresset för poppel och dessutom 

få fram odlingsmaterial för en större del av 

landet, säger Almir Karacic, forskare på SLU. 

29

På Trolleholm reser sig väldiga 

douglasgranar mot himlen. 

Tillväxten är närmast i nivå 

med hybridasp. Text & foto: Pär Fornling 

NYA TRÄDSLAG 

lantorna 

sattes våren 1955. Träden 

är med andra ord knappa 60 år 

gamla. 

De mäktiga, spikraka, douglasgranarna 

har hunnit bli 30 meter höga. 

Den genomsnittliga tillväxten är knappa 

20 kubikmeter per hektar. 

Den årliga, löpande, tillväxten har som 

bäst varit över 30 kubikmeter. 

– Det här tror jag defi nitivt på. Vi fortsätter 

att plantera en hel del douglas, säger 

Espen Möller Madsen. 

Han förvaltar 10 000 hektar på fl era 

skånska gods. 

– Klimatet är relativt gynnsamt, men det 

naturliga utbredningsområdet för douglas 

når långt norr ut i Kanada. Det borde inte 

vara problem att få fram plantor som passar 

hela Sverige. 

FÖR EGEN DEL plockar han fröer från 

förvaltningens egna skogar och låter holländska 

växtföretag odla fram plantor. 

– Vi märker hur de plantorna är bättre 

anpassade än den första generationen, vilket 

lovar gott för framtida svensk förädling. 

Utmaningen är frosten, därför behövs 

ofta en skärm av skyddande träd. 

– Vi planterar douglas tillsammans med 

lärk. Det bidrar dessutom till att granarna 

30 

Massiva och väldiga 

golvbrädor av douglas, 

ett eftertraktat träd till 

förädling, 

Trädet är känsligt för vårfrost. 

De här bruna barren är dock 

ingen fara, det är värre när 

plantorna är små. 

blir mer fi nkvistiga, säger Espen. 

Han poängterar att lärken måste stamkvistas 

för att inte grenarna ska skada douglasgranarna. 

ESPEN ÄR helt övertygad om att det är 

ett trädslag för framtiden. 

Virket är av ypperlig kvalitet med en hög 

andel kärnved. Det som inte sågas kan 

antingen säljas som barrmassaved eller gå 

till energi. Det är tyngre än vanlig gran och 

har därmed högre energivärde. 

– I Frankrike och Tyskland har det planterats 

1,5 miljoner hektar douglas vilket 

bidrar till en framtida marknad, säger Espen 

Möller Madsen. 

Han drar sig inte för att gå sin egen väg, 

bortom dagstrenderna; 

– Vem kan säga vad som är efterfrågat 

om 70 år? Folk byter åsikt hela tiden. Vi 

försöker att fullständigt frigöra oss från 

modesvängningarna och ha ett långsiktigt 

perspektiv. 

I den tidshorisonten fi nns en hel del douglasgran. 

En douglasplanta som har ögonen på sig – 

hur det går för den och alla andra plantor 

i försöket påverkar trädslagets framtid i 

Sverige. Foto: Kristina Wallertz 

VI SKOGSÄGARE 3/12

” 

Vi märker hur 

de plantorna är 

bättre anpassade än 

den första generationen, 

vilket lovar gott för framtida 

svensk förädling 

Espen Möller Madsen vid 

ett av träden som planterades 

för 57 år sedan. 

Forskning, försök och förädling 

bäddar för douglasgran. Två 

tidiga lärdomar är att markbereda 

ordentligt och skydda plantorna 

mot snytbaggar. Av Pär Fornling 

et finns en hel del som talar för douglasgran 

i Sverige. 

Bra tillväxt. 

Utmärkt virkeskvalitet. 

Klimatförändringar. 

I andra vågskålen fi nns ett antal hot och 

framför allt frågetecken. En del av dem 

håller Kristina Wallertz på att räta ut. 

Hon är forskare på lantbruksuniversitetet 

och håller koll på de första stora försöken 

med douglasgran i landet. 

EN AV slutsatserna är att plantorna kräver 

en riktigt bra markberedning. 

– I ett försök på ASA försökspark dog 40 

procent av plantorna utan markberedning 

medan 95 procent överlevde med markberedning, 

berättar Kristina Wallertz. 

Jämförelsen gjordes med vanlig gran av 

vilka bara någon enstaka planta dog, oavsett 

markberedning eller inte. 

I ETT ÄNNU STÖRRE försök, tillsammans 

med Södra, har ett 20-tal markägare 

planterat 3,5 hektar vardera med douglasgran. 

Planteringarna är uppdelade i olika 

ytor med plantor från sju olika platser i 

USA och Kanada. 

Det handlar helt enkelt om att hitta rätt 

härkomst för rätt plats. Med tanke på trädets 

naturliga utbredningsområde borde 

det gå att få fram douglasgran som passar 

hela landet. Till att börja med tittar man 

på Götaland. 

Det gäller att hitta plantor som går i takt 

med klimatet. 

Skjuter de skott för tidigt hotar vårfrosten 

skotten och tillväxten går förlorad. 

Fortsätter de växa för länge, och inte 

vintrar in, hotas plantans överlevnad. 

– De första planteringarna gjordes våren 

2009, så det är lite tidigt att dra långtgående 

slutsatser. Resultaten visar i alla 

fall högre överlevnad för plantor med härkomst 

från inlandet jämfört med de från 

kusten, säger Kristina Wallertz. 

Hon konstaterar samtidigt att plantorna 

genomgående klarat sig bra i fält. Överlevnaden 

pendlar mellan 78 och 92 procent. 

RESULTATEN VISAR också att plantorna 

är attraktiva för snytbaggarna. 

 

 

 

Kristina 

Wallertz 

arbetar med 

douglasgran 

inom forskningsprojektet 

Future Forests. 

– På listan över baggarnas favoritföda 

kommer douglas och sitkagran överst. Därefter 

vanlig gran och tall, följt av hybridlärk 

och contorta, säger Kristina Wallertz, 

som forskat länge om snytbaggar. 

Hon framhåller dessutom att plantorna 

bör skyddas mot vilt. 

Även om det ännu är tidiga dagar lovar 

försöken gott. 

– Douglas kan vara ett bra alternativ med 

tanke på klimatförändringarna, dessutom 

ger trädet ett fantastiskt formfast virke, 

utan vridningar, säger Kristina Wallertz. 

PLANTOR ANPASSADE för svenska 

förhållanden är på gång från två nya fröplantager 

(Öland och Flyinge). Urvalet 

kommer från de träd som klarat sig bäst 

på flera 20-åriga försök i Sverige. 

– Vi räknar med att den här första förädlade 

generationen växer 12 procent 

bättre och dessutom har bättre överlevnad, 

säger Bo Karlsson, Skogforsk. 

– Det dröjer nog närmare tio år innan de 

första plantorna är klara. Ett alternativ tills 

dess, för södra Sverige, är plantor från 

Danmark. 

I norra Sverige har Norrplant tagit hem 

en del fröer till plantor från Finland. 

– Vi har exempelvis ett bra bestånd douglas 

i närheten av Kramfors, men det är 

likväl ändå på försöksstadiet på de här 

breddgraderna. Inom den närmsta framtiden 

kommer däremot en hel del sibirisk 

lärk, säger Jörgen Andersson. 

PRECIS SOM PÅ Trolleholm (artikel här 

bredvid) rekommenderar Bo Karlsson en 

kombination med hybridlärk. 

– Dels ger det amträdeffekt, dels är det 

en säkerhetsåtgärd. Om det inte går bra för 

douglas fi nns i alla fall lärken. Den kan 

vara lite trixig att anlägga men om douglas 

lyckas är det ett fantastiskt trädslag, säger 

Bo Karlsson. 


SKOGSSKÖTSEL 

 

 

 

Nya beräkningar visar att dagens 

skogsskötsel är betydligt 

lönsammare än kontinuitetsskog. 

Text och foto: Pär Fornling 

tt 

alternativ till dagens hyggen är 

ett kontinuerligt skogsbruk. Det går 

ut på en sorts eviga gallringar där 

man regelbundet plockar ut de bästa träden. 

Det finns många olika varianter. I debatten 

under våren har det talats mycket om 

”Lübecksmodellen” och mest beprövat är 

de gamla blädningarna. 

I stället för dagens hyggen handlar alternativet 

om ett kontinuerligt skogsbruk. 

Vid en presskonferens i Blädinge (!) församling 

presenterade Göran Örlander, 

skogschef på Södra, en analys som talar 

för dagens skogsskötsel. 

– Vi rekommenderar trakthyggesbruk 

eftersom det innebär betydligt bättre lönsamhet 

än kontinuitetsskogsbruk, säger 

han. 

SAMTIDIGT konstaterar Göran Örlander 

att det finns lägen där alternativen 

kan passa. 

Presskonferensen hölls i ett bestånd av 

bok och ek där barrträden avverkats. Målet 

är att sköta området med naturvården i 

fokus genom en form av kontinuitetsskogsbruk.Men 

i det övriga skogsbruket prioriterar 

markägarna lönsamhet och konventionell 

skötsel. 

Utgångspunkten för Göran Örlanders 

analys är data från Skogsstyrelsen. 

Det hela landar i ett genomsnittligt bestånd 

för Götaland. 

– Resultatet visar att markvärdet blir 40 

procent lägre vid kontinuitetsskogsskötsel. 

I typfallet blir därmed kostnaden 50 000 

kronor per hektar, säger han. 

SKILLNADEN BEROR PÅ många saker. 

Jämfört med dagens trakthyggesbruk 

finns det ett antal ekonomiska plus och 

minustecken för kontinuitetsskogsbruket. 

✔ Inga kostnader för föryngringar. 

✔ De grövsta träden avverkas hela tiden 

vilket ger högt värde på varje avverkat 

träd. 

Göran Örlander och markägaren Gunhild Robertsson diskuterar skogsskötseln på 

fastigheten. 

Men enligt analysen behöver virkesnettot 

öka med minst 120 kronor kubikmetern 

för att balansera nackdelarna. 

✔ Tillväxten är 20 procent lägre genom 

de eviga gallringarna. 

✔ Tillväxten minskar ytterligare 20 

procent genom att man inte kan använda 

förädlade plantor. (Metoden bygger på 

självföryngring.) 

✔ Avverkningskostnaderna ökar. 

✔ Risken för skador ökar genom att 

maskinerna återkommer ofta för att avverka 

lite i taget. 

LIKVÄL HAR ALTERNATIVET diskuterats 

flitigt under våren av flera tongivande 

företrädare. 

Det är också bakgrunden till att Södra 

sätter ner foten. 

– Markägaren bestämmer vilket skogsbruk 

han eller hon vill ha, men man ska då 

också vara medveten om vad det innebär. 

– I en del fall rekommenderar även vi 

kontinuitetsskog, säger Göran Örlander 

och nämner NS- och K-bestånd. 

Det handlar då om skötsel med speciell 

naturhänsyn, eller i en del produktionsbestånd 

med träd av alla diameterklasser. Det 

kan också vara aktuellt i tätortsnära skogar 

med områden för rekreation. 

ATT BYTA METOD för skogsbruket 

innebär i sig risker och omläggningen tar 

tid. 

Det vanliga är att dagens skogar består 

av bestånd av träd med likartad ålder. 

Att bara avverka en del av träden i en 

jämnårig granskog, för att få en framtida 

åldersvariation, ökar risken för storm- och 

insektsskador. Och omställningen är långsam. 

– Man får räkna med att det tar 100–200 

år att gå från ett enskiktat till ett flerskiktat 

bestånd, konstaterar Göran Örlander. 

– I naturvårdsskogar, med huvudsyfte att 

utveckla naturvärden, rekommenderar vi 

en form av kontinuitetsskogsbruk, säger 

Klara Helstad, direktör för hållbarhet och 

information på Södra. 


Björn Skogh, 

utvecklingschef 

på 

Norrskog och 

expert på 

skogsskötsel. 

 

 

Björn Skogh, 

Norrskog, ger några 

handfasta tips om 

skogsskötsel. 

1 Träffa rådgivaren 

Individuell rådgivning, i kombination 

med en aktuell skogsbruksplan, 

är för de allra flesta 

det bästa sättet att få en bra 

skogskötsel på sin fastighet. 

Kontakta därför sin skogsrådgivare/inspektor 

för en genomgång. 

2 Använd webbplanen 

Att kunna se sin skogsbruksplan 

via webben, som det nya 

plansystemet Skogsägarplan 

erbjuder, ger möjligheter att 

till en bättre rådgivning och 

lönsammare beslut. 

Se därför till att du har den 

möjligheten genom att dels ha 

en uppdaterad plan och dels 

vara ansluten till skogsägarföreningarnas 

medlemswebb. 

Nästa steg, som nu testas hos 

Södra, är att man kan se sin 

skogsbruksplan via mobilen 

vilket ger ytterligare möjligheter 

att direkt i fält se vilka åtgärder 

som är föreslagna och ta 

beslut i vad som ska göras. 

3 Gör saker i rätt tid 

En stor del av lönsamheten riskerar 

att gå förlorad om man 

inte gör saker i rätt tid. 

Det här gäller framför allt 

röjning och gallring. Man riskerar 

att tappa både i lönsamhet 

och att få stora skador av främst 


storm om man väntar för länge 

med de här åtgärderna. 

Återigen är skogsbruksplanen 

det bästa hjälpmedlet och 

stödet för att göra saker i rätt 

tid. 

Man ska heller inte dra sig 

för att ta hjälp med plantering 

och röjning. Det är lätt att överskatta 

hur mycket man själv 

hinner göra. När tiden inte 

räcker till skjuts arbetet på 

framtiden och eftersatta åtgärder 

är en dålig affär. 

4 Engagera dig i älgförvaltningen 

På många håll i Sverige och 

inte minst här i Mellannorrland 

är skador av vilt ett mycket 

stort problem. Oftast är det 

älgen som gör de största skadorna. 

Därför finns det all anledning 

att engagera sig i den nya 

älgförvaltningen och driva 

markägarnas frågor. Genom ett 

brett engagemang kan vi på sikt 

uppnå en balans mellan fodertillgång 

och älgstammens storlek. 

Därmed finns förutsättningar 

att få ner skadornapå en 

rimlig nivå. 

5 Använd förädlade plantor 

Att plantera plantor från förädlat 

frö är tillsammans med 

gödsling en av de mest lönsamma 

åtgärder man kan göra 

i sin skog. 

Därför finns all anledning att 

förvissa sig om att plantskolan 

leverererat ett förädlat material. 

Beevors nya 

mästerverk! 

Antony Beevor är en 

samtida Tolstoj, som 

med sina historiska 

böcker håller på att 

skapa ett litterärt 

storverk som kommer 

att stå sig under lång 

tid framöver. 

Dagens Nyheter 

Andra världskriget 

Nu kommer Antony Beevors efterlängtade nya bok, som 

tar ett helhetsgrepp om den största konfl ikten genom 

tiderna. Precis som i de tidigare böckerna beskriver han 

briljant och initierat de militära förloppen samtidigt som han 

med stor detaljrikedom synliggör enskilda människoöden. 

Med Andra världskriget befäster Antony Beevor sin 

position som vår tids ledande militärhistoriska författare. 

Antony Beevor | inbunden | ca 1000 sid 

Köp i en bokhandel nära dig. 

WWW.HISTORISKAMEDIA.SE 

www.facebook.com/historiskamedia 

33

HISTORIA 

Historien blir påtaglig och närvarande när man 

stryker med handen över timmerväggen. 

Ingen vet hur gammalt 

ett trähus kan bli. De 

nyupptäckta gamlingarna 

ser fortfarande fräscha ut 

efter nästan 800 år! 


i 

vallfärdar till Ingatorp en försommarkväll. 

Det är ju ändå något 

speciellt med ett 782 år gammalt 

trähus. 

På andra sidan sjön, knappa tre mil från 

Eksjö, kan det rödfärgade huset anas, bakom 

lövverket, i utkanten av kyrkogården. 

Det är lite magiskt att kliva över tröskeln, 

in i den dunkla o ch svala byggnaden. 

Huset i Ingatorp är 7 meter 

högt och timrat med släta 

laxknutar för att kunna kläs 

med spån. 

Dörren in 

till Sveriges 

äldsta trähus. 

Ett kikhål mot 

historien. 

 

 

Handen smeker över de massiva timmerväggarna 

och känner yxhuggen som någon 

gjorde på medeltiden, före digerdöden, 

före Gustav Vasa och oändligt långt före 

plast, aluminium och andra ”underhållsfria” 

material... 

DET HÄR ÄR landets äldsta profana 

(icke kyrkliga) träbyggnad. Det finns äldre 

kyrkor, inte minst helgedomen i småländska 

Granhult som är daterad till 1220. 

Men den, liksom andra kyrkobyggnader, 

är ombyggd och påbyggd. 

När vi kommer till ”vanliga” byggnader, 

någorlunda oförändrade, är huset i Ingatorp 

det äldsta vi känner till. 

Hans Linderson, som arbetar med dendrokronologi 

(datering med hjälp av års- 

ringar) räknar med att huset byggdes år 

1229. 

– Möjligen är det tio år äldre eller yngre, 

men dateringen är väldigt säker, säger 

han. 

Hans Lindersson arbetade tidigare som 

skogsarbetare på Södra, men bytte skogen 

mot universitetsvärlden (se artikel nästa 

sida). 

Fortfarande handlar det alltså om träd, 

fast betydligt äldre. 

GENOM ATT BYGGA upp register med 

långa kedjor av årsringar får forskarna ett 

referensmaterial för att åldersbestämma 

trä. 

– Vi har gjort stora framsteg under 

senare år och har fått fram flera kedjor som 


är över 7 000 år, berättar Hans Lindersson. 

Framstegen skriver om historien. 

LÄNGE ANSÅGS ett härbre (förrådsbyggnad) 

vid kyrkan i Älvdalen vara äldst 

i landet. Det byggdes år 1285 och har använts 

som tiondelsbod. Där förvarades det 

tionde som inte tillföll prästen, utan ”kommunen”. 

Med andra ord var det en bod för 

kommunalskatt. 

Möjligen har huset i Ingatorp använts till 

något liknande. 

Till de nyupptäckta gamlingarna hör 

också ett hus på Zorns gammelgård i Mora 

som daterats till 1237. 

Fortsättning nästa sida 

År 1285 kämpade dalkarlarna med yxorna och 

de klassiska timmerknutarna. 

Huset i Älvdalen har ordentligt takutsprång. På 

gavlarna finns ”vindögon” för ventilation. 

Mellan träden anas landets 

äldsta trähus. 


HISTORIA 


Historien sitter i väggarna 

Om det inte går att 

såga av en trissa är 

alternativet att borra 

fram ett årsringsprov. 

Den som vill veta hur gammalt 

huset eller trästocken är kan 

vända sig till laboratoriet för vedanatomi 

och dendrokronologi. 


ummet 

på Lunds universitet är 

överbelamrat med träbitar i ett historiskt 

pussel. 

I en papplåda på golvet ligger ett typiskt 

uppdrag från en husägare i Östergötland. 

Han har sågat träskivor från åtta olika timmerbalkar 

och hoppas nu få ledtrådar i 

husets historia. 

– Ett bra tillfälle att ta prover kan vara 

när man breddar en dörr, byter fönster eller 

plockar upp golvbrädor, säger Hans Linderson. 

Om det inte finns något att såga av kan 

man ta borrkärnor, men det kräver att Hans 

själv rycker ut med specialborren. 

NATURLIGTVIS KAN dateringen bara 

tala om när trädet fälldes, men oftast kom 

arbetet igång rätt omgående när dåtidens 

byggare väl fått fram virket. 

Nyckeln till dateringen är att bredden på 

årsringarna varierar år från år. Genom att 

mäta varje årsring exakt får man en profil 

som matchas mot dateringskurvorna i den 

växande databasen. En knapp fjärdedel av 

proverna går inte att datera av olika skäl, 

36 

Dateringen har gjorts 

med kol-14-metoden. 

Årsringarna är mycket 

mer exakta, vilket 

framgår av den undre 

träbiten. Yxhuggen 

i trädet gjordes på 

vintern år 1233. 

Så avslöjas träets ålder 

Hans Linderson med en kartong prover från 

en privatperson som vill veta mer om husets 

historia. 

ibland beror det på att trädet haft naturliga 

skador som deformerat årsringarna. 

– Därför är det bra att ha flera prover att 

arbeta med. Men oftast är det inga problem. 

Efter en stunds sökande hittar vi en 

profil som passar. Det finns årsringskedjor 

från hela landet, vilket också gör att vi 

geografiskt kan pricka in var virket kommer 

ifrån, berättar Hans Linderson. 

 

Den gröna 

dateringskurvan i 

databasen stämmer 

väl överens med den 

röda kurvan från ett 

fynd i Köpenhamn. 

Därmed kan virket 

dateras till år 1129. 

” 

Det 

finns 

årsringskedjor 

från 

hela landet, 

vilket också 

gör att vi 

geografiskt 

kan pricka 

in var virket 

kommer 

ifrån. 

Det är fullt upp att göra på labbet och 

husägaren i Västergötland får vänta ett par 

månader på besked. 

– En knapp tredjedel av våra uppdrag är 

från privatpersoner och hembygdsföreningar. 

Det leder till många fantastiskt trevliga 

kontakter, berättar Hans Linderson, 

medan han börjar mäta in årsringarna vid 

mikroskopet. 

FÖR DAGEN ARBETAR han med ett 

fynd från Köpenhamn. Det hela resulterar 

i en årsringskurva som matchas mot kurvorna 

i databasen. Datorn ger ett förslag 

och ett tränat öga avgör om kurvorna överensstämmer. 

Efter ett tag är saken avgjord. 

– Trädet fälldes år 1129, konstaterar 

Hans Linderson. 

Så här går det till 

Kostnaden för en ålders bestämning är 

en startavgift på 3 000 kronor plus 600 

kronor per prov. 

Det är en fördel att ha flera olika 

prover. 

Husen är ofta ombyggda och ibland har 

man åter använt gammalt virke. Flera dateringar 

ringar in byggåret bättre. 

Proven bör ha med vankant, eller 

åtminstone splintved. 

Många årsringar underlättar dateringen. 

www.geol.lu.se/dendro 

VI SKOGSÄGARE 3/12

På testbanan. Anders 

Mörk och skotarföraren 

Staffan Lag diskuterar 

testresultaten från 

Skogforsks och Ponsses 

test av olika kraninställningar. 

 

Minskat varvtal kan vara 

ett av många sätt att 

spara diesel. Det är en 

pusselbit för smartare 

körning av skogsmaskiner. 

Vinsten är hundratusentals 

kronor per 

maskin och år. 

Text och foto: Sverker Johansson 

ag 

vet inte... kranen går lite långsamt. 

Niclas Nåtfors har fått nya reglageinställningar 

och känner inte igen sig. Anders 

Mörk lyssnar, visar och diskuterar 

igenom körningen. Han jobbar som samordnare 

och huvudinstruktör i RECOdriving. 

Den något komplicerade förkortningen 

står för Rational Efficient Cost 

Optimization. I korthet handlar det om 

smartare maskinkörning. Projektet har 

pågått ett par år och involverar 20 instruktörer 

över hela landet. 

SKOGFORSKS UPPFÖLJNINGAR visar 

att utbildningen i medeltal sänker dieselförbrukningen 

med sju procent. 

Fiende till snytbaggen 

Flera har vittnat om att myror har positiv effekt mot 

snytbaggar och nu undersöks förhållandet av doktorand 

^ 

^ 

Vítezslav Manák vid institutionen för ekologi på Lantbruksuni- 

versitet i Uppsala, 

– I vårt första experiment lockade vi myror till plantor med 

socker och skadorna minskade på de plantorna jämfört med 

kontrollplantor utan socker. Vi såg att myror angriper 

snytbaggar på plantan, men vi behöver göra mer försök för att 

kunna analysera effekten av dessa möten, säger han. 


Det innebär en sänkning av dieselkostnaden 

med 20 000–35 000 kronor per år 

för en skogsmaskin i tvåskift. 

Dessutom ökar produktiviteten. 

Även här handlar det om sju procent – en 

besparing på 150 000–200 000 kronor per 

maskin och år. 

– Den vanligaste förbättringen för sänkt 

bränsleförbrukning är faktiskt att ställa 

ned varvtalet på skotaren, säger Anders 

Mörk. 

HAN MENAR att maskintillverkarna 

helgarderar sig för att få kraft till alla möjliga 

och omöjliga moment i skotningsarbetet 

och det drar mycket bränsle. 

– Vi anpassar varvtalet på den enskilda 

maskinen så att vi fortfarande har tillräckligt 

hydraulflöde för den kranhastighet som 

föraren klarar av att hantera. Dessutom får 

föraren en lugnare arbetsmiljö. 

VI SKOGSÄGARE TRÄFFAR Anders 

utanför Gävle. Här jobbar han en halvdag 

med Niclas Nåtfors, skotarförare på Grinduga 

Skogsentreprenad AB. 

De har precis kört en instruktionsvända 

efter virke och nu går de igenom avlastningsrutinen. 

Kranen flyter i jämnt tempo fram och 

RECO:s fyra steg 

till bättre körning 

1. Gör en uppföljning av dina maskiners 

bränsleförbrukning och produktivitet. 

2. En dags teoriutbildning med RECO. 

3. Instruktören arbetar med varje 

maskinförare under en halvdag. 

4. Uppföljning av utbildningen efter sex 

månader. 

Niclas Nåtfors gör sig hemtam i 

hytten efter de nya inställningarna. 

 

tillbaka över skotarens lass. Tall läggs till 

vänster, gran till höger. 

Därefter sätter sig Anders vid spakarna 

och ställer in kranreglagen. Det tar en halvtimme 

att få till de inställningar som han 

bedömer passar Niclas. 

– Jag hänger med, kollar förarnas metodik 

och ger förslag. Det är ju väldigt individuellt 

hur förarna vill ha det. Vissa vill 

ha snabb kran, andra långsam. Generellt 

upplever jag att kranarna går lite för snabbt 

och att förarna lägger tid på att justera för 

att hamna rätt med gripen, säger Anders. 

NICLAS KÖR en vända. 

– Jag vet inte, säger han tveksamt. Kranen 

går lite långsamt. 

Anders förklarar hur han tänkt. 

– Du är lite het och försöker köra i ett 

väldigt högt tempo. Jag har sänkt maxfarterna 

men du kommer att producera minst 

lika mycket som tidigare, eftersom du får 

bättre precision och slipper ta om. En lugnare 

körning gör dig mindre trött också – 

och bränsleförbrukningen minskar. I början 

känns det segt och långsamt eftersom 

du är van vid den tidigare inställningen. 

Nu måste du röra spakarna fem millimeter 

extra för att få samma hastighet som tidigare 

och det tar ett tag att vänja sig vid! 

Energirika stubbar 

Ur energisynpunkt är det en bra affär att skörda stubbar: 

Ungefär 20 procent av trädets biomassa finns i stubben och stubbarna. 

Visserligen går det åt en hel del energi att skörda skörda, transportera 

och flisa stubbarna, men utbytet är 25 gånger högre än mängden insatsenergi. 

Det konstaterar Tryggve Persson, som håller ihop Lantbruksuniversitetets 

stubbforskning. En annan slutsats är att det är stubbskörd minskar 

risken för att rotrötan sprider sig. 

Till frågetecknen hör i vad mån skörden påverkar flödet av växthusgaser. 

37 

FORSKNING

Sträck på dig! 

Hälsovästen tränar snabbt och effektivt upp din 

Sträck hållning och ryggmuskulatur på under promenaden, dig! 

joggingrundan eller medan du arbetar. 

Hälsovästen tränar snabbt och effektivt upp din 

hållning och ryggmuskulatur under promenaden, 

joggingrundan eller medan du arbetar. 

Patenterad 

Effektiv 

Snygg hållning 

Motverka ryggproblem 

Flera Modeller 

R 

Hälsovästen 

www.halsovasten.se 044-590 00 00 

38 

Skogsarbete 

Röjning, plantering, skogsplantor, 

vindfällen, skogsmaskiner m m. 

Sverlita Scandinavian Group AB 

Tel 0738-44 79 61, 0346-601 66 

www.sverlita.com 

aaaaa 

Bäst i test 

Amelia nr5 2012 

K99 

Träbearbetning 

DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier, 

hantverkare, byggare, hemmaproffs etc. 

PLAN- & RIKTHYVLAR 

DUAB PT310 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. 

Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. 

Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet. 

Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för 

rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet. 

Tekniska Data: 

Motor 400 V 2,2kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5000 rpm 

Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) 

Matningshastighet 7m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvel 

Max Hyvelbredd 310 mm 

Max Hyveldjup 3 mm 

Bordsstorlek 1205x312 mm 

Planhyvel 

Max Hyvelbredd 305 mm 

Max Hyvelhöjd 200 mm 

Max Hyveldjup 3 mm 


Dimensioner & vikt 

Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm 

Vikt 175 kg 

Vikt med emballage 223 kg 

Precisionscirkelsåg 

DUAB MJ2325C 

Precisionscirkelsåg med stomme i kraftig stålkonstruktion och 

arbetsbord i gjutjärn. Sågklingan höjs- och sänks via skruvspindel 

och ratt. Gering av sågklingan via gjutjärnsgejder och 

ratt. I standardutrustningen ingår justerbord med kullagrad 

släde, 2 st sidobord, bakre förlängningsbord, klyvanhåll, 

geringsbart anhåll, spänntving, spånstos 100 mm. Klingskydd 

med stos samt slang för anslutning till spånsug. Levereras 

med sågklinga HM och diverse nycklar. 

Tekniska Data: 

Arbetsbord 800 x 560 mm 

Bakre förlängningsbord 600 x 530 mm 

Förlängningsbord högersida 610 x 800 mm 

Total bordsyta 800 x 1117 mm 

Justerbord 500 x 400 mm 

Max klyvbredd 950 mm 

Max åkrörelse justerbord 1220 mm 

Max såghöjd vid 90º 75 mm 

Max såghöjd vid 45º 60 mm 

Sågklinga 254 x 30 x Z40 

Varvtal sågklinga 4200v/min 9.700:- 

Motoreffekt 3-fas 400V 2,2 kW 

Vikt, netto 240 kg 

DUAB-Huset 

Fraktfritt! 

9.596:- 

DUAB ML394Q med långhålsborrsbord 

DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl stycke- som serieproduktion med 

vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med 

finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd 

och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard. 

Tekniska data: 

Motor 400 V 3 kW/4 hk 

Varvtal motor 2 860 rpm 



Antal hyvelstål 4 st 

410x30x3 mm 

Diameter matningsrullar 

40 mm 

Matningshastighet 8 

m/minut 


Rikthyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyveldjup 5 mm 


Planhyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyvelhöjd 220 mm 

Max hyveldjup 5 mm 


Långhålsborrsaggregat 

Chuckkapacitet 16 mm 

Slaglängd ut/in 130 mm 

Slaglängd 

Höger/Vänster 170 mm 

Höj/Sänkbart 130 mm 

Mått 460x200 mm 

Dimensioner och vikt 

Mått (lxbxh) 1600x890x890 

mm 

Förpackningsstorlek (lxbxh) 

1680x770x1070 mm 

Vikt 440 kg 

Vikt med emballage 530 kg 

DUAB ML392B 

DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord 

(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och 

slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad 

planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala. 

Riktborden vikes vid planhyvling (se bild). 


Max planhöjd 180 mm 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Max hyvlingsdjup 5 mm 

Riktbord 1050x250 mm 

Max arbetsbredd 250 mm 

Planbord 600x250 mm 

Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm 


Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 


Förpackningsstorlek (lxbxh) 

1150x530x950 mm 

Vikt 148 kg Fraktfritt! 

Matarvalsdiameter 32 mm 

Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 

Rikthyvlar - besök vår hemsida! 

5.400:- 

Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms! 

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

17.596:- 

TS 250 

Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för 

klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning. 

Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av 

aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm. 

Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm, 

klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild. 

250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt. 

Passar proffs som amatör. 

FRAKTFRITT 

7.196:- 


Motor 400V 2,5 kW 

Diameter klinga 250 mm 

Hastighet klinga 4000 rpm 

Max sågdjup 45/90° 42/80 mm 

Klingan justerbar 250 mm, längdled 

Slaglängd justerbord 1250 mm 

Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm 


Mått huvudbord 800x520 mm 

Mått förlängningsbord 800x320 mm 

Mått justerbord 600x410 mm 

Vikt 169 kg 

695:- 

Level 2 

BANDSÅGAR 

Bandsåg DUAB BAS 470 

En proffssåg med välbalanserade gummi belagda 

bandsågshjul i aluminium som är försedda med 

dammtäta kullager. Levereras komplett med 

stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad. 

Geringsbart gjutjärnsbord 

med microjustering. 

Utsugningstos för spånsug 

samt bladsträckningsindikering. 



Max såghöjd 285 mm 

Max sågdjup 400 mm 

Sågblad längd 3454 mm 

Bladhastighet 2 st 460/980 m/min 

Hjuldiameter 465 mm 

Spånstos 2x100 mm 


Sågbord geringsbart 45° 

Totalhöjd 1880 mm 

Vikt 146 kg 

KOMBIMASKINER 

DUAB C5-310 

Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel 

samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar 

för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen 

och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden 

är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa 

stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. 


Plan & Rikthyvel 

Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt 

Hyvel bredd 310 mm 

Planhöjd 180 mm 

Riktbord 1285x310 mm 

Planbord 600x310 mm 

Matningshastighet 8 m/min 


Hyvelstål antal 3 st 


Fraktfritt! 

7.600:- 

 

 

Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger 

teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service 

och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp. 

Matarvalsdiameter 40 mm 

Max Hyvlingsdjup 2,5 mm 

Såg 


Varvtal 4050 rpm 

Sågdjup 90° 65 mm 

Sågdjup 45° 45 mm 

Klinga diameter 250 mm 

Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm 

Slaglängd justerbord 1400 mm 

Bandsåg DUAB BAS 350 

14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar 

de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig 

svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta 

kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart 

45°. Rejäla bladstyrningar (kullager). 

Levereras med geringsanhåll, klyvanhåll, 

stativ och sågblad. Sågen 

är försedd med 100 mm 

spånstos för utsug. 


Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk 

Max såghöjd 165 mm 


Längd sågblad 2490 mm 

Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut 




3.100:- 



Vikt 70 kg 

För fler modeller av Bandsågar 

- besök vår hemsida! 

Fräs 


Varvtal 3500/5500/7000 rpm 

Spindel diameter 30 mm 

Vertikal rörelse spindel 130 mm 

Max verktygsstorlek diameter 140 mm 

Max verktygsstorlek höjd 100 mm 

Långhålsborrsbord 

Chuckkapacitet 16 mm 


Slaglängd in/ut 85 mm 

Södra vägen 3, Mönsterås 

Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66 

Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30 

Besök oss på internet: www.duabhuset.se 

Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel! 

Bandsåg DUAB HBS400 

Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell 

som passar de flesta behov. 

Stabilt utförande, kraftig svetsad 

stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda aluminiumgjutna hjul 

med dammtäta kullager. Sågbord 

i gjutjärn som är geringsbart 45°. 

Kraftig anhåll med stabil låsning. 

Bandsågen är utrustad med rejäl 

bladstyrningsanordning 

för stabil styrning 

av sågbladet. 



Max Såghöjd 200 mm 


Längd sågblad 2950 mm 





Vikt 137 kg 

5.900:- 

Vi lovar dig en prisvärd investering! 

Slaglängd Höger/vänster 140 mm 

Max rörelse upp/ner 80 mm 

Spänning 400 VAC 

Ljudnivå

Pris från 47 000:- 

Moms och frakt tillkommer 

 

 

VEDSORTIMENT 

MER EFFEKTIVT 

JUMBO Euro Hydro säck 

Storsäckar för ved, 1,5 m 

Kontakta våra återförsäljare 

över hela Sverige 

3 , str. 

Tel 00047 698 155 10 

www.tommen.no 

® 

Väggrindar och skyltar 

 

 

 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Markus Edlund 

Myckelgensjö 

0661-220 00 

070-203 34 84 

www.messmide.se 

Broddsats 

70 st 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

 

 

Nya boggiband 400 - 750 

1 198:- inkl frakt Exkl moms 

Vi har även lås, brodd och svetslänk 

 

(slagor 1,9 kg) 

 

 

 

 

 

 

 

 

Renovera 

med Halvmånar 


40 

Ett urval av våra objekt: 

Vi visar vägen... 

till en lyckad försäljning! 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Norra Hökhult, Jönköping 

Skogsfastighet på 123 ha i två väl samlade skiften. 

Björn Målsäter 

Uppsala 

018-374 375 

Örjan Hansson 

Jönköping 

036-440 04 05 

Anders Nyhlén 

Borås/Varberg 

0320-395 20 

JORD OCH SKOG! 

Vill Ni vara säkra på att ligga i marknadens framkant och 

ha en trygg och engagerad partner vid Er fastighetsaffär. 

Välkomna att kontakta Skånegårdar AB! 

Peter Olsson Mikael Sjöberg 

Skogsmästare Lantmästare 

peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se 

0705-54 24 49 076-768 81 13 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 

www.skanegardar.se 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Johan von Arnold 

Nyköping 

0150-300 05 

Mikael Rydén 

Hässleholm 

0451-824 00 

Specialisterna på jord och skog! 

Bengt Folkesson 

Ronneby 

0457-178 35 

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! 

www.egendomsmaklarna.se 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

Ecosågen Twin 400 

XL 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Inbyggt kantverk 

NYHET! 

Spånhanteringsutrustning 

Ny sågenhet!! 

“Quattro” 

4 sågklingor 

Se Video på vår 

Se Video på vår hemsida NYA www.ecosagen.se 

HEMSIDA 

www.ecosagen.se 

Tillbehör: 

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd 

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se 

Flexibelt maskinkoncept för 

skonsamt skogsbruk 

Tel 0565-920 90 

info@pergonova.se www.pergonova.se 

NR 4 2012 

Tema 

Jakt & Fiske 

Utgivning 7 september 

Sista bokningsdag 31 juli 

Sista materialdag 6 augusti 

Kontakta 

Ronny Gustavsson 

Tel 08-588 367 97 

ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Mårten Bäck 

Tel 08-588 367 38 

marten.back@lrfmedia.lrf.se 

VI SKOGSÄGARE 3/12

Lotin 

 

WWW.LOTIN.SE 0380-261 64 

Älgtrac och 

Combitrac 

Reservdelar och 

service till din maskin 

hittar du hos oss. 

Komplett reservdelslager. 

Snabba leveranser. 

Bo Arnesson AB 

680 60 SYSSLEBÄCK 

070-399 17 00 

10 år i branschen 2001–2010 

Över 100 nöjda kunder! 

Traktordragen 

Skogstrailer 

Längd lastyta 10000 mm, 

Bredd 2600 mm, 

Höjd 500 mm, 

Lastkapacitet 30 ton 

Skogstrailer jumbo 

Längd 13900 mm 


Höjd 500 mm 



VEDHANTERING 

Gör jobbet lättare! 

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. 

Nu även småskalig hantering. 

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. 

Stegmatare, lagringsbord mm. 

Succén från 

Elmia Wood 

Fjäderassisterande 

ramper 

Maskinjumbo 

Längd 13600 mm 

Bredd 2540 mm 

Höjd 900 mm 


Syd Produkter AB 

0454- 572 001 

Tel. 0502-175 40 Tel. 0502-175 Fax. 0502-145 40 21 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se www.ipab.se info@ipab.se 

info@ipab.se 

Hydraulisk 

katastrofbroms 

Euro tippvagn 

Längd 5740 mm, 


Lastkapacitet 9-25 ton, 

Lastvolym 5,6-11,2 m 3 

Breddningssats 

Belysta 

breddningsskyltar 

Samtliga vagnar kan 

utrustas med 

styrbara axlar 

Besök vår nya hemsida 

www.sydprodukter.se 

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil 

 

Håll värmen! 

Värmecentraler 

kompletta 30 kW-2 MW inklusive bränsleförråd på 11-100 m 3 

där du bestämmer modell och färgsättning efter din miljö. 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. 

Det självklara valet för dig som vill 

ha frihet att välja bränsle. 

Komplett med förråd 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 

VETO 8 

Brännaren med 

större bränsleförråd, 

8-11 m 3 Effekter 

40-120 kW med 

kraftig matarskruv 

som går att förlänga 

upp till 4 m från förrådet. 

Matning med 

fjäderomrörare. 

 

Bygga själv 

Fjäderomrörare Den optimala 

lösningen för dig som vill nyttja en 

 

 

till 75 mm fraktioner! Kan byggas 

in även i rektangulära eller runda 

utrymmen. Vi hjälper till med att rita 

upp din anläggning. 

Biobränslepannor 

upp till 1 MW komplett 

med automatisk 

sotning, askurmatning, 

cyklon, rök- 

 

efter era önskemål 

Återförsäljare 

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservice AB 036-31 32 40 

KALMAR FS Effektvärme AB 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergagård, 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINDESBERG Lindesbergs VVS AB 0581-836 40, Fax: 0581-808 80 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60, 070-674 09 97 

SUNDSVALL KA Driftteknik AB 0696-303 50 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97 

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 

VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12 

VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00 

ÅRE Attacus Stål & Smide AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg HB 070-329 36 07 

41

VEDSÄCKAR 

– Alltid till ett bra pris! 

Prisexempel: 

– 40 liter från 1.60 kr/st 

– 60 liter från 1.70 kr/st 

– 80 liter från 2,40 kr/st 

– 1 m 3 14.25 kr/st 

min. 100 st 

– 1 m 3 12.15 kr/st 

min. 200 st 

– 1,5 m 3 storsäck, 

ventilerad 99 kr/st 

vid 30 st 

ERBJUDANDE 

30 st 1 m 3 EUR 

vedsäck, 1 st 

säckstativ: 

1.795:- 

Moms och frakt 

tillkommer. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nya drivna 

HAGLINGE SG 

Vill du att din skog skall må bättre? 

Då skall du minska skadorna på träd och rötter. 

Det gör du, med Haglinge SG och samtidigt ökar 

du framkomligheten, med: 

HJULMOTORER 

• UNIK PATENTERAD HJULUPPHÄNGNING 

• DRIVNA HJUL – INGA STÖDBEN 

www.haglingesg.se 

Box 2, 280 10 SÖSDALA | Telefon 0705-71 75 55 

VEDELDARE 

Kenjonugnen halverar din 

vedförbrukning. 

Passar till alla pannor. 

Mer info ring 0621-107 55 

Besök oss på 

www.kenjonugnen.se 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

 

 

 

 

 


HJO-BULTEN 

Tel: 0142-422 00 

0503-153 11 

Fax: 0142-422 01 

www.hjobulten.se 

Rädda bina! 

I vissa områden i Kina har man besprutat bort bina, så nu 

måste människor pollinera fruktträden. Och i Sverige är var 

tredje art utrotningshotad. Var med oss och rädda bina! 

Läs mer på naturskyddsforeningen.se 

SMS:a MEDLEM till 72 900. 

(normal SMS-taxa gäller) 

Medlemskapet kostar 24 kr/mån 


III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

För broschyr 

o information 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Även lämplig 

för sågytor 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

NYHET! 

Kunglig guldglans 

rins Carl Philip medverkade 

på Skogsnäringsveckan där 

han hedrade flera av skogens frontfigurer. 

Professor Urban Nilsson (som intervjuas 

om contorta på sidan 26 i 

denna tidning) fi ck greve Carl Bernadottes 

skogspris. 

Professor Pelle Gemmel fi ck föreningen 

Skogens förtjänstmedalj i 

guld. 

Birgitta Wilhelmsson var en av 

dem som fi ck en guldkvist. Hon har 

i tio år varit drivkraft i Skogen i 

Skolan som ger tiotusentals barn 

bättre möjligheter att komma ut i 

skogen under skoldagen. Inte nog 

med medalj. Nyligen fi ck projektet 

två miljoner kronor extra av regeringen 

genom Skogsriket. 

 

Den som är ute och åker på 

sommarvägarna kan passa på att 

besöka något av landets skogsmuseer. 

Mest känt och störst är skogsmuseet 

i Lycksele som har en permanent 

utställning om den fantastiska 

teknikutvecklingen. Mellan 15 juni–25 

augusti har museet öppet alla dagar 

Nya i Mellanskog 

Efter en sluten votering (och 

debatt om valberedningens förslag) 

har Mellanskog möblerat 

om i styrelsen. På stämman ersattes 

Stefan Sundh och Pär Nilsson 

av Per-Anders Hansson och 

Erika Eriksson. 

Vid stämman fick Kolbjörn 

Kindströmer och Sune Olsson 

varsin guldnål. De har varit sboordförande 

i Örebro respektive 

Sörmland. 

Prinsen, Gemmel och medaljen. I 

motiveringen heter det att; ”utan 

Pelle Gemmel hade den svenska 

skogen vuxit sämre. Dessutom 

hade skogsbruket inte varit lika 

roligt”. 

På museet i 

Lycksele visas 

SMV Drivax 

som tillverkades 

mellan 

åren 1964-68. 

Drivkällan var 

en trecylindrig 

dieselmotor på 

60 hk och växellådan 

hade 10 

växlar framåt. 

Priset år 1967 

var 106 615 kr. 

klockan 11–17, www.skogsmuseet.se 

Tre andra museer är: 

Siljansfors skogsmusem, 

www.skogsmuseum.w.se/ 

Finnskogsmuseet, 

home.swipnet.se/finnskogsmuseet/ 

Laxvikens skogs och flottarmuseum, 

www.laxvikensmuseum.com/ 

Leder industrin 

Posten som 

ordförande för 

Skogsindustrierna 

roterar. Efter 

Magnus Hall, 

Holmen, håller nu 

Ulf Larsson i 

ordförandeklubban. 

Han är vd för 

Ulf Larsson. 

SCA Forest 

Products med verksamhet inom 

papperstillverkning, skogsbruk och 

bioenergi. 

Skogsinspektorer blir rådgivare 

Norrskogs skogsinspektorer byter 

titel till skogsrådgivare. 

Det hela är en del av omorganisatio- 

nen för att förstärka skogsavdelningen 

med Olof Falkeström som tillförordnad 

chef. 

43 

NAMN & NYTT

KORSORD 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enast den 6 juli vill vi ha er lösning. 

Märk kuvertet med ”Sommarkrysset” 

och skicka lösningen till: 

Vi Skogsägare 

Stålbrandsgatan 5 

214 46 Malmö 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


tt koppla av med ett 

korsord hör till sommarens 

fröjder. Dessutom har 

du chansen att vinna något 

av våra fina priser. 

I potten har vi både praktiska 

verktyg och härlig avkoppling. 

VERKTYGET ÄR tre 

stycken kvistsågar från Silky 

som passar utmärkt både 

i trädgården och skogen (läs 

gärna om stamkvistning på 

sidan 8). 

Det är så kallade japanska 

sågar som skär i draget, vilket 

gör de mycket effektiva 

och trevliga att använda. 

AVKOPPLINGEN ÄR en 

prenumerationer på Populär 

Historia (6 nr). Det är landets 

ledande historiska magasin 

med massor av intressant 

läsning som gör historien 

levande och aktuell. 

Det är en tidningskollega vi 

gärna rekommenderar. 

VI DRAR TRE vinnare av 

vardera priset. 

Och snart kommer fl er 

chanser att kryssa med Vi 

Skogsägare. I nästa nummer 

är vårt populära juniorkryss 

tillbaka. 

Vi önskar lycka till med 

krysset och tillönskar alla 

läsare en riktigt skön sommar! 

 


 

om NAMN & NYTT 

framgår längre fram i 

tidningen har Jan-Olof 

Thorstensson valt att avgå som 

ordförande för LRF Skogsägarna. 

I skrivande stund verkar 

allt klart för att Sven- Erik 

Hammar, Mellanskog, tar 

över. Vi bad om en programförklaring 

genom fem snabba 

frågor: 

1 Vilken är den viktigaste 

frågan att driva? 

– Vi behöver öka kunskapen 

om skogen i allmänhet och familjeskogsbruket 

i synnerhet, 

med dess betydelse för Sverige. 

2 Det får du utveckla... 

– Jag upplever att det finns 

okunskap bland beslutsfattare, 

opinionsbildare och allmänhet 

om att skogen är en viktig del 

av lösningen på många av de 

utmaningar vi står inför, inte 

minst klimatfrågan. 

– Familjeskogsbrukets betydelse 

för ekonomi och sysselsättning 

är ett annat exempel. 

Hela 60 procent av virket som 

Sven-Erik Hammar, skogsägare 

i Funäsdalen. 

avverkas i Sverige kommer 

från familjeskogsbruket. Skog 

och skogsägare finns i hela 

landet och bidrar till en levande 

landsbygd. 

3 Räcker det inte med fyra 

stora föreningar, varför behövs 

ett gemensamt paraply 

i form av LRF Skogsägarna? 

– Precis som att varje enskild 

 

 

Vi fick ett brev från Sören 

Larsson, Tybble gård, Runtuna. 

Han spinner vidare på den 

poetiska tråden från förra tidningen 

med en dikt av Gunnar 

Ehne: 

I dikten frågar Gunnar Ehne 

”Har du non skog i din himmel, 

du Gud. Te gå i en fi nen kväll. 

En tocken där gammel skog, du 

vet, mä smörsopp å kantarell”. 

Gunnar Ehne, 1921–2005, 

arbetade i sin ungdom som 

dräng på olika gårdar i Dalsland. 

Så småningom blev han 

sin egen, på gården Millmark i 

Sörmark i Värmland och han 

skrev under många år dikter i 

lokaltidningen i Torsby under 

signaturen Millmarkôrn. 

Här går gangstigan 

sôm tankstreck 

mella berga 

Å tjärnan ligger 

sôm punkter, 

sôm punkter 

i e stora bok. 

Efter en tid började hans dikter 

ges ut i bokform. Poeten, 

riksdagsledamoten och bokförläggaren 

Bengt Berg skriver i 

förordet till diktsamlingen 

Natta va full å stjärner om hur 

dikterna används i olika sammanhang: 

vid bröllop och dop, 

i dödsannonser och på 50-årskalas, 

på hembygdsfester och 

konferenser. 

Överallt har Gunnar Ehnes 

poesi fått belysa vår mänskliga 

belägenhet, vår längtan och 

vår strävan, i helg som i söcken. 

Ur Gunnar Ehnes debutbok 

Millmarkôrn från 1980 vill jag 

glädja Vi Skogsägares läsare 

med ytterligare en dikt. Den 

heter I skogen. 

Å när en går 

di där 

gangstigan 

ä en liksôm 

sôm ett frågetecken, 

ett frågetecken 

i e stor bok. 

skogsägare blir starkare om 

hon eller han är medlem i en 

skogsägarförening, blir skogsägarföreningarna 

starkare om 

vi samarbetar, både med varandra 

och med LRF. Flera näringspolitiska 

frågor känns 

extra angelägna just nu och vi 

behöver vara många för att få 

tyngd bakom våra budskap. 

4 Berätta något om din egen 

skogsgård? 

– Vi är femte generationen på 

gården som består av 400 hektar 

produktiv skogsmark och 

drygt 600 hektar lågproduktiv 

skog i from av myr och fjällmark. 

Jag är självverksam och 

gör mindre avverkningar när 

jag hinner. Dessutom förädlar 

jag en del av det jag avverkar 

till hantverksmässigt byggda 

timmerhus. 

5 Tycker du det här verkar 

blir roligt, eller är det 

plikten som kallar? 

– Det här ska verkligen bli 

roligt – och spännande! 

En av relativt få torvtäkter 

med tanke på att landets 

torvtillgångar är över 6 miljoner 

hektar. Foto: Stefan Östlund 

Norge har olja 

– vi har torv 

Den 3–8 juni är det världskongress 

om torv i Stockholm. 

För den oinvigde kan det låta 

lite torf(v)tigt, men faktum är 

att mätt i energi motsvarar 

Sveriges torv halva Norges 

oljereserv! 

– Vi brukar någon del av en 

promille av denna stora 

inhemska energireserv. Blandas 

en mindre del torv med 

biobränslen visar försök som 

gjorts att effekten kan öka med 

upp till 15 procent. säger Claes 

Rülcker, vd för forskningsstiftelsen 

Torvforsk som arrangerar 

kongressen tillsammans med 

SLU och Svensk torv. 

Miljöminister Lena Ek är en av 

huvudtalarna på kongressen. 

Tips för surfaren 

www.ips2012.se 

45

KRÖNIKA 

Jan-Olof Thorstensson har beslutat att lämna uppdraget som 

ordförande för LRF Skogsägarna av personliga skäl. I den här 

krönikan talar han om varför, och passar dessutom på att ge sitt 

perspektiv på den svenska skogsbruksmodellen. 

Tankar kring tiden 

tt 

förstå tid är svårt. Att förstå den 

tid som varit går någorlunda, men 

att förstå vad framtiden innebär är 

svårt. Det som hände för två år sedan 

kommer vi ihåg och har en relation till 

men vad som kommer att ske de närmsta 

åren är mycket svårt att förutse. 

 

För två år sedan fi ck jag möjligheten att 

bli ordförande för LRF Skogsägarna, vilket 

jag såg fram emot. Arbetet vi stod inför 

hade jag svårt att förutse men ville ta möjligheten 

att påverka utvecklingen så som 

jag önskade. 

Under dessa två år har det varit ett intensivt 

arbete med skogliga miljöfrågor. Våra 

folkvalda politiker har en rad frågor 

att ta ställning till den närmsta 

tiden, där det gäller att försöka 

se helheten: var ligger balansen 

mellan skyddande och 

brukande? 

Miljöfrågorna har många dimensioner. 

Reservat är en dimension, 

men att bruka skogen och därmed 

minska beroendet av fossila bränslen har 

också positiva miljö effekter. 

 

Det är också tänkvärt att historien visar 

hur höga naturvärden uppstår och kan skapas 

i produktionsskogar. 

I dag avverkar vi skogar som anlades 

under första halvan av 1900-talet och där 

produktionen var vägledande. 

Stora delar av Sverige var helt avskogade 

för ett sekel sedan, även min egen 

fastighet. Trots detta hittar vi nyckelbiotoper 

och höga naturvärden i dessa marker. 

Därför har jag en övertygelse att vi kommer 

att uppnå de miljömål som vi arbetar 

med, men det tar tid. 

 

I dag har vi en lagstiftning som anger att 

produktion och miljö ska balansera. Var 

den balanspunkten fi nns är upp till bedömaren 

att avgöra. I skogsägarrörelsen anser 

vi att vi ligger i det stora hela rätt i dag. 

Men en del kan bli bättre. 

Vi lever upp till, eller överträffar, fl ertalet 

av de delmål som fi nns i miljömålet 

Levande Skogar. Det beror inte enbart på 

att vi tar stora arealer ur produktion utan 

även på att vi tar hänsyn i det vardagliga 

skogsbruket i samband med varje åtgärd 

som görs och har så gjort under lång tid. 

 

Med certifi eringen har vi åtagit oss fem 

procent i frivilliga avsättningar. Min uppfattning 

är att en stor del av dessa arealer 

redan var undantagna från brukande sedan 

lång tid. 

Skogsägare har alltid haft områden där 

produktionen har haft en underordnad betydelse, 

där andra värden har satts högre. 

Med den mångfald av skogsägare som 

fi nns i landet så bidrar det till variation och 

biologisk mångfald på ett sätt som en uniform, 

enhetlig skötselmodell över hela 

 

 

 

 

landet inte skulle ha gjort. 

Det fi nns faktiskt skäl till att Kina vill 

lära sig av det svenska familjeskogsbruket, 

såväl för att värna miljön som för att skapa 

utveckling på landsbygden för dess innevånare. 

 

Med denna bakgrund har jag en övertygelse 

att vi med tiden kan bevisa att den 

svenska skogsbruksmodellen är väl avvägd 

mot alla dess mål. I samband med varje 

åtgärd i skogen tar vi hänsyn till naturmiljön 

och försöker utveckla dess värden. Jag 

är säker på att vi skapar en framtida nyckelbiotop 

i varje bestånd som vi har varit 

och gjort en åtgärd i. 

Nya värden uppstår dock inte direkt när 

åtgärden görs, eller månaden efter, utan det 

tar många år. Svårigheten ligger i att kunna 

se och förstå detta i dag. Jag är övertygad 

om att tiden kommer att visa att vi når 

miljömålen. 

Vi är beredda att bidra med det vi kan, 

men det krävs dialog med omvärlden för 

att utveckla såväl produktionen som miljön. 

Vi är beredda att föra den dialogen, men 

är alla andra det? 

Med detta vill jag tacka för de två år som 

jag har 

fått 

vara 

med och 

leda LRF 

Skogsägarna. 

Det blev en kortare tid än vad 

jag hade tänkt, men ibland kommer livet 

emellan och det är sällan som vägen är 

rak. 

Beslutet om att vaccinera sina barn är 

något som varje förälder måste ta ett fl ertal 

gånger. I vårt fall med yngste sonen som 

tillhörde en riskgrupp så bestämde vi oss 

för att barnen skulle vaccineras mot svininfl 

uensan. Vaccination innebär såväl att 

skydda individen som att visa hänsyn till 

medmänniskor och vara rädd om deras 

hälsa. 

Det ledde till en av sönerna 

drabbades av narkolepsi. I efterhand 

kan jag konstatera att 

vaccinationen var ett olyckligt 

beslut i vårt fall, men med den 

kunskap vi hade för drygt två år 

sedan var det rätt. 

 

Den närmsta tiden blir att bistå och hjälpa 

vår mellanson så att han får samma 

förutsättningar som andra barn i hans 

ålder. Naturligvis kommer jag även att 

stötta Narkolepsiföreningen i sitt arbete, 

vilket även hjälper andra barn och familjer 

som har särskilda behov. Har man en gång 

engagerat sig föreningar är det svårt att 

sluta. Jag har en stark tro på att samverkan 

ger kraft och resultat i alla sammanhang, 

och har väl LRF och skogsägarföreningarna 

som bra exempel. 

Tack alla ni 

som funnits i 

min närhet och 

som jag haft förmånen 

att lära 

känna och arbeta 

tillsammans 

med under denna 

tid. 

Jan-Olof 

Thorstensson 

Ordförande LRF 

Skogsägarna 


Våra konstruktörer, inköpare 

och produktion har gjort det 

igen! De har levererat en 

av marknadens mest ge- 

nomtänkta kranar till ett 

pris få kan slå. C 7,0 är 

kranen med en räckvidd 

på 7,0 m med enkelut- 

skjut. Räcker inte det 

erbjuder vi vår populära 

C 8,5 m kran med dubbel- 

utskjut. 

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

Mitt i prick! 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

Nyheter från AS FORS MW 

Jämför oss, det vinner du på! 

 

 

 

 

 

För närmare information om C 7,0 se vår hemsida www.forsmw.com 

Klicka på FARMA/Kranar. På hemsidan hittar du de fl esta svaren du söker. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för 

närmare information se hemsida www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationer 

samt pris utan föregående information.

POSTTIDNING B 

VI SKOGSÄGARE 

Box 78 

685 22 Torsby 

Tuffa röjare! 

OPTIMAL kedjeröjare rekommenderas för röjning av skogsbilvägar, 

dikeskanter, slyområden och omställningsmarker. 

 

 

® 

 

trejon.se, tel: 0935-399 00 

Modell Rek.utpris 

M125 (mek.) .............................. 59.400:- 

M160 (mek.) .............................. 69.000:- 

M125H/HF (hydrauldrift) ................ 64.900:- 

M160H/HF (hydrauldrift) ................ 72.400:- 

Alla priser exkl. moms 

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Borlänge 070-343 02 26, Hedemora 0225-125 70, Leksand 070-563 45 95, Gotlands 

Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, 

Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 

63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens 

Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands 

Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 

Värmlands Län: Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935- 

399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands 

Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 

27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95 

Följ oss:

3 - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?