3 - ATL

NÄRINGSPOLITIK
nligt
riksskogstaxeringen finns det
ett omedelbart röjningsbehov på 1,5
miljoner hektar i Sverige i dag. Det
motsvarar flera tusen årsarbeten.
Det kommer samtidigt signaler från
många skogsentreprenörer om att det är
svårt att rekrytera tillräckligt många
lämpliga maskinförare.
Även om det inte går att prata om
arbetskraftsbrist ännu, är det uppenbart
att det finns utrymme för fler duktiga
människor inom skogsbruket i dag.
10
Trots att det finns möjlighet till många
intressanta arbetstillfällen i skogen har vi
en stor generell arbetslöshet och en
gigantisk arbetslöshet bland ungdomar.
Det är någonting som inte stämmer här.
Är ungdomarna lata? Vill de inte jobba i
skogen? Är det bara programledarjobb
eller programmerarjobb som lockar?
Det tror jag är helt fel! Däremot är
förutsättningarna annorlunda i dag än för
25–30 år sedan. Allt fler ungdomar växer
upp i storstäder eller större tätorter och
får ingen naturlig koppling till skogen
och skogsbruket. Skogen känns helt
enkelt främmande.
Rekryteringsbasen i form av ”bondgrabbar”
blir allt mindre.
Hur ska vi då locka tillräckligt många
unga människor till vår näring?
Ja, vi behöver nog ett helt batteri av
åtgärder. Regeringens satsning på Skogen
i Skolan inom ramen för Skogsriket är en
viktig början. Konceptet Skogen i Skolan
är bra för att tidigt väcka intresset för
skogen och skogsnäringen, men behöver
mer resurser och nya idéer för att
utvecklas.
Naturbruksgymnasierna behöver
utveckla skogsbruksinriktningen till en
verkligt kvalificerad yrkesutbildning för
skogsarbetare och maskinförare. Här har
entreprenörer och skogsföretag ett stort
och viktigt ansvar att erbjuda praktikplatser
för dem som vill pröva på och
träna upp sig i maskinföraryrket.
Vi måste också inse att de flesta
ungdomar i dag växer upp med datorer
och ”sociala medier” som en naturlig del
av livet. Det är både en möjlighet och ett
problem. En möjlighet i så måtto att det
krävs datorvana om man ska köra en
modern skogsmaskin i dag.
Det är dock ett problem att twittra eller
facebooka i dagens maskiner om man vill
upprätthålla en rimlig produktivitet.
Frågan vi måste ställa oss är om det är fel
på maskinerna eller ungdomarna. Det
borde rimligen gå att hitta tekniska
lösningar i maskinhytten så att även
ungdomarna känner sig hemma där.
En nygammal åtgärd som jag tror mycket
på är att i betydligt större utsträckning
erbjuda sommarjobb till ungdomarna.
Planteringsarbete för de yngre och
röjning för de äldre gymnasieungdomarna.
Arbetsledningen skulle kunna skötas
av elever från skogsmästar- och jägmästarutbildningarna
med handledning från
skogsföretagen.
Det kan skapa en naturlig inblick i vad
skogsbruk är och förhoppningsvis väcka
intresset hos ett antal ungdomar för att
söka sig vidare inom skogen.
Det som behövs för att lösa detta är god
vilja från skogsföretagen att organisera
det hela. Det krävs givetvis också skogsägare
som är villiga att ställa upp med sin
skog.
För mig låter det som en väldigt
tilltalande tanke att göra en lönsam
Det finns
anledning att
med förnyade
krafter lansera
plantering
som sommarjobb
och en
fortsatt väg
in i skogsbranschen.
Foto:
Matts Bildström
investering i skogsvård, bidra till ett ökat
intresse för skogsbruk och samtidigt
minska ungdomsarbetslösheten. Det
borde inte vara så svårt att skapa ett
intresse för detta om det sker på
marknadsmässiga grunder med ett
kvalitetssäkrat resultat.
Det känns som en prioriterad uppgift
för oss inom familjeskogsbruket att
stödja och delta i arbetet för att få
ungdomar engagerade i skogsbruket
inför framtiden.
Sten Frohm
Chef LRF
Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 3/12