06.09.2013 Views

3 - ATL

3 - ATL

3 - ATL

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

På testbanan. Anders<br />

Mörk och skotarföraren<br />

Staffan Lag diskuterar<br />

testresultaten från<br />

Skogforsks och Ponsses<br />

test av olika kraninställningar.<br />

<br />

Minskat varvtal kan vara<br />

ett av många sätt att<br />

spara diesel. Det är en<br />

pusselbit för smartare<br />

körning av skogsmaskiner.<br />

Vinsten är hundratusentals<br />

kronor per<br />

maskin och år.<br />

Text och foto: Sverker Johansson<br />

ag<br />

vet inte... kranen går lite långsamt.<br />

Niclas Nåtfors har fått nya reglageinställningar<br />

och känner inte igen sig. Anders<br />

Mörk lyssnar, visar och diskuterar<br />

igenom körningen. Han jobbar som samordnare<br />

och huvudinstruktör i RECOdriving.<br />

Den något komplicerade förkortningen<br />

står för Rational Efficient Cost<br />

Optimization. I korthet handlar det om<br />

smartare maskinkörning. Projektet har<br />

pågått ett par år och involverar 20 instruktörer<br />

över hela landet.<br />

SKOGFORSKS UPPFÖLJNINGAR visar<br />

att utbildningen i medeltal sänker dieselförbrukningen<br />

med sju procent.<br />

Fiende till snytbaggen<br />

Flera har vittnat om att myror har positiv effekt mot<br />

snytbaggar och nu undersöks förhållandet av doktorand<br />

^<br />

^<br />

Vítezslav Manák vid institutionen för ekologi på Lantbruksuni-<br />

versitet i Uppsala,<br />

– I vårt första experiment lockade vi myror till plantor med<br />

socker och skadorna minskade på de plantorna jämfört med<br />

kontrollplantor utan socker. Vi såg att myror angriper<br />

snytbaggar på plantan, men vi behöver göra mer försök för att<br />

kunna analysera effekten av dessa möten, säger han.<br />

VI SKOGSÄGARE 3/12<br />

Det innebär en sänkning av dieselkostnaden<br />

med 20 000–35 000 kronor per år<br />

för en skogsmaskin i tvåskift.<br />

Dessutom ökar produktiviteten.<br />

Även här handlar det om sju procent – en<br />

besparing på 150 000–200 000 kronor per<br />

maskin och år.<br />

– Den vanligaste förbättringen för sänkt<br />

bränsleförbrukning är faktiskt att ställa<br />

ned varvtalet på skotaren, säger Anders<br />

Mörk.<br />

HAN MENAR att maskintillverkarna<br />

helgarderar sig för att få kraft till alla möjliga<br />

och omöjliga moment i skotningsarbetet<br />

och det drar mycket bränsle.<br />

– Vi anpassar varvtalet på den enskilda<br />

maskinen så att vi fortfarande har tillräckligt<br />

hydraulflöde för den kranhastighet som<br />

föraren klarar av att hantera. Dessutom får<br />

föraren en lugnare arbetsmiljö.<br />

VI SKOGSÄGARE TRÄFFAR Anders<br />

utanför Gävle. Här jobbar han en halvdag<br />

med Niclas Nåtfors, skotarförare på Grinduga<br />

Skogsentreprenad AB.<br />

De har precis kört en instruktionsvända<br />

efter virke och nu går de igenom avlastningsrutinen.<br />

Kranen flyter i jämnt tempo fram och<br />

RECO:s fyra steg<br />

till bättre körning<br />

1. Gör en uppföljning av dina maskiners<br />

bränsleförbrukning och produktivitet.<br />

2. En dags teoriutbildning med RECO.<br />

3. Instruktören arbetar med varje<br />

maskinförare under en halvdag.<br />

4. Uppföljning av utbildningen efter sex<br />

månader.<br />

Niclas Nåtfors gör sig hemtam i<br />

hytten efter de nya inställningarna.<br />

<br />

tillbaka över skotarens lass. Tall läggs till<br />

vänster, gran till höger.<br />

Därefter sätter sig Anders vid spakarna<br />

och ställer in kranreglagen. Det tar en halvtimme<br />

att få till de inställningar som han<br />

bedömer passar Niclas.<br />

– Jag hänger med, kollar förarnas metodik<br />

och ger förslag. Det är ju väldigt individuellt<br />

hur förarna vill ha det. Vissa vill<br />

ha snabb kran, andra långsam. Generellt<br />

upplever jag att kranarna går lite för snabbt<br />

och att förarna lägger tid på att justera för<br />

att hamna rätt med gripen, säger Anders.<br />

NICLAS KÖR en vända.<br />

– Jag vet inte, säger han tveksamt. Kranen<br />

går lite långsamt.<br />

Anders förklarar hur han tänkt.<br />

– Du är lite het och försöker köra i ett<br />

väldigt högt tempo. Jag har sänkt maxfarterna<br />

men du kommer att producera minst<br />

lika mycket som tidigare, eftersom du får<br />

bättre precision och slipper ta om. En lugnare<br />

körning gör dig mindre trött också –<br />

och bränsleförbrukningen minskar. I början<br />

känns det segt och långsamt eftersom<br />

du är van vid den tidigare inställningen.<br />

Nu måste du röra spakarna fem millimeter<br />

extra för att få samma hastighet som tidigare<br />

och det tar ett tag att vänja sig vid!<br />

Energirika stubbar<br />

Ur energisynpunkt är det en bra affär att skörda stubbar:<br />

Ungefär 20 procent av trädets biomassa finns i stubben och stubbarna.<br />

Visserligen går det åt en hel del energi att skörda skörda, transportera<br />

och flisa stubbarna, men utbytet är 25 gånger högre än mängden insatsenergi.<br />

Det konstaterar Tryggve Persson, som håller ihop Lantbruksuniversitetets<br />

stubbforskning. En annan slutsats är att det är stubbskörd minskar<br />

risken för att rotrötan sprider sig.<br />

Till frågetecknen hör i vad mån skörden påverkar flödet av växthusgaser.<br />

37<br />

FORSKNING

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!