Stämmohandlingar - LRF

Stämmohandlingar 

Regionförbundsstämma 22 mars 2011 

1

Program 

Välkommen till 

Regionförbundsstämma 2011 03 22 

Hovmantorps Folkets hus och Allhall 

kl 09.00 Fullmäktigeregistrering och kaffe 

kl 10.00 Stämman öppnas 

kl 12.00 Lunch 

Välkomsthälsning av regionförbundets ordförande Lars-Ove Johansson 

Stämmoförhandlingar enligt dagordning punkt 2-13 

Utdelning av förtjänsttecken Silvernålen, BE-stipendium samt LRF Sydosts Minnesfond 

Christer Segerstéen, Södra 

Kooperation Utan Gränser 

kl 13.00 Utdelning av Årets lokalavdelning och Årets kommungrupp 


Thomas Bertilsson, LRF 


Nya vägar till matmarknaden - gruppdiskussioner och förtäring 


kl 16.15 Prel avslutstid 

2

Dagordning 

Dagordning vid ordinarie regionförbundsstämma med Lantbrukarnas Regionförbund i Sydost, 

tisdagen den 22 mars 2011, kl 10.00 i Allhallen och Folkets Hus, Hovmantorp 

1. Stämman öppnas 

2. Val av funktionärer vid stämman 

a) ordförande b) vice ordförande 

Anmälan av mötessekreterare och protokollsekreterare 

3. Val av två protokolljusterare samt rösträknare 

4. Fastställande av röstlängd och dagordning 

5. Fråga om stämman utlysts i behörig ordning 

6. Styrelsens verksamhetsberättelse och övriga redovisningshandlingar 

7. Revisorernas berättelse 

8. Beslut om fastställande av resultat- och balansräkningar 

9. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 

10. Bestämmande av dagarvoden 

11. Bestämmande av reseersättningar och traktamenten 

12. Bestämmande av arvode åt revisorerna 

13. Bestämmande av arvoden för valberedningen och dess ordförande 

14. Val av styrelseledamöter 

15. Val av regionförbundets ordförande bland styrelseledamöterna 

16. Val av revisorer jämte suppleanter 

17. Val av beredningsgrupp för att förbereda val av valberedning 

18. Val av valberedning inför 2012 års stämma samt ordförande i densamma 

19. Övriga rapporter och meddelande från regionförbundsstyrelsen 

20. Behandling av inkomna motioner 

21. Val av fullmäktige jämte ersättare till riksförbundsstämmor med Lantbrukarnas Riksförbund 

22. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning 

23. Stämman avslutas 

3

Arbetsordning 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Begära ordet 

Ordet begärs genom handuppräckning. 

Förslags- och rösträtt 

Förslags- och rösträtt har fullmäktige. Dessutom har styrelsens ledamöter förslagsrätt i alla frågor 

utom sådana som avser den gångna tidens förvaltning, verksamhet eller val av revisorer. 

Yttranderätt 

Närvarande medlemmar har yttranderätt. Omedelbar yttranderätt under debatt tillkommer 

ledamöter av regionstyrelsen. Valberedningen har yttranderätt i valberedningsfrågor. 

Röstning 

När ordförande har ställt proposition och röstning skall ske på densamma, skall fullmäktige ropa 

endast ja på det förslag man bifaller, på det som inte bifalls skall fullmäktige vara tyst. 

Inga nej-röster! Detta underlättar för presidiet att avgöra vilket förslag som vunnit. 

Votering 

Votering skall begäras innan klubban fallit. Först görs en försöksvotering, d v s fullmäktige visar 

genom handuppräckning vilket förslag som bifalls. Om ett eller flera fullmäktige inte delar 

ordförandes uppfattning, kan rösträkning begäras. Detta skall ske innan klubban faller. Vid 

rösträkning skall justerarna/rösträknarna, med ev bistånd av utsedda tjänstemän, träda in och 

räkna rösterna. 

Sluten omröstning 

Används vid personval och innebär att fullmäktige röstar skriftligt och inlämning av röst görs 

mot registrerad röstlängd. Denna omröstning hanteras av justerare/rösträknare biträdda av 

utsedda tjänstemän. 

Motionsbehandling 

Fullmäktige kan bara lägga förslag till ändringar i besluts-att-satser, ej i yttrandetext. Förslag till 

ändrade att-satser och tilläggsatt-satser skall lämnas in skriftligt till presidiet. 

Huvudförslag/motförslag 

Regionstyrelsens förslag utgör alltid huvudförslag i av ordförande ställd beslutsproposition. Då 

regionstyrelsens föredragande eller regionordföranden tillstyrkt tilläggs- eller ändringsförslag 

framfört av ett fullmäktige betraktas förslaget som regionstyrelsens. Regionstyrelsens 

ursprungliga icke förändrade förslag kvarstår till följd därav ej som förslag. I de fall det finns 

flera motförslag i en votering, skall en omröstning först ske mellan motförslagen för att få fram 

ett motförslag att ställa mot regionstyrelsens huvudförslag. 

Reservation 

Reservation skall inlämnas skriftligt direkt efter beslut. 

Tidsbegränsning och disposition 

Om presidiet anser det nödvändigt kan man införa tidsbegränsning av inlägget. 

Stämmans presidium äger rätt att fritt tidsdisponera inom dagordningen. 

4

Utmärkelser 

LRF Sydosts Regionförbundsstämma 2011 

Silvernålar 

Nils-Gunnar Johannesson Bräkne-Hoby LRF 

Örjan Christiansson Hjorteds LRF 

Staffan Blad Jät-Uråsa LRF 

PerÅke Svensson Vimmerby 

Gertrud Ivarsson Trensum 

Göran Bäckstrand Jönköping 

Bernhard Ekström-stipendiater 

Annika Erlandsson Älghults LRF 

Jennie Juneberg Förlösa LRF 

Årets lokalavdelning 

Moheda LRF 

Årets kommungrupp 

Växjö Kommungrupp av LRF 

LRF Sydosts Minnesfond 

Lennart Johansson, Lammhult 

5

Valberedningens protokoll 

Protokoll fört vid sammanträde med valberedningen för LRF Sydost den 1 februari 2011 i LRFs 

Konferensrum, Växjö. 

Närvarande: Tommy Albinsson, Ryd, Johan Wirblad, Kalmar, Urban Arnesson, Färjestaden, Barbro Winge, 

Åseda, Katarina Bondesson, Asarum, Magnus Johansson, Mörlunda, Lars-Erik Karlsson, Ljungby, Jonas 

Fredriksson, Ramdala, Kicki Svensson, regionchef 

Förhinder: Kristian Jonasson, Fågelmara 

§ 1 Öppnande 

Valberedningens ordförande Tommy Albinsson hälsade välkommen till sammanträdet och förklarade det 

öppnat. 

§ 2 Ordf och sekr vid sammanträdet 

Beslöt valberedningen att utse Tommy Albinsson till ordförande och Kicki Svensson till sekreterare vid 

sammanträdet 

§ 3 Protokolljusterare 

Beslöt valberedningen att utse Urban Arnesson att tillsammans med ordföranden justera dagens 

protokoll. 

§ 4 Vice ordförande i valberedningen 

Valberedningen beslutar utse Magnus Johansson till vice ordförande i valberedningen. 

§ 5 Stämmopresidium 

Regionförbundsstämman föreslås besluta att utse följande stämmopresidium 

Ordf. Lena Persson, Gamleby 

V ordf. Gertrud Ivarsson, Trensum 

Mötessekr. Kicki Svensson, Växjö 

§ 6 Dagarvode 

Regionförbundsstämman föreslås besluta 

att Arvoden utgår med det belopp som beslutas av LRFs riksförbundsstämma. 

§ 7 Reseersättning och traktamenten 


att Rese- och traktamentsersättningar utgår enligt LRFs reseavtal. Endagstraktamenten utgår ej. 

§ 8 Arvode revisorer 

Regionförbundsstämman föreslås besluta att tjänstgörande revisorer erhåller vardera totalt ett arvode 

med tvåtusen kronor (2000 kr) 

§ 9 Arvode valberedningen 


att valberedningen erhåller ett arvode om totalt 12 000 kr att fördela inbördes enligt nedan: 

valberedningens ordförande 3500 kr 

” v ordförande 1500 kr 

övriga ledamöter valberedningen 1000 kr 

§ 10 Val av styrelse 

Enligt stadgarna ska styrelsen bestå av 9 – 13 ledamöter. 


att Styrelsen ska bestå av 9 ledamöter inkl ordinarie ledamot från LRF Ungdom 

Mandatperioden utgår vid 2011 års stämma för följande styrelseledamöter 

Håkan Lundgren, Gamleby 

Caroline Sand, Växjö 

Carola Gunnarsson, Alvesta 

Per Brunberg, Johannishus 

6


att till styrelseledamöter för mandatperioden 2011 – 2013 utse 

Håkan Lundgren, Gamleby omval 

Caroline Sand, Växjö omval 

Carola Gunnarsson, Alvesta omval 

Per Brunberg, Johannishus omval 

samt för mandatperioden 2011 – 2012 utse 

Samuel Davidsson, Mörlunda, LRF Ungdom omval 

Gustav Johansson, Lammhult, suppl. LRF Ungdom omval 

§ 11 Regionförbundets ordförande 


att Till regionförbundets ordförande för mandatperioden 2011-2012 utse Lars-Ove Johansson, Lagan 

§ 12 Revisorer 


att Till revisorer jämte suppleanter utse 

Ordinarie 

Mats Bondesson, Asarum 

Olof Alvarmo, Köpingsvik 

§ 13 Fullmäktige och suppleanter till riksförbundsstämman 


att till ordinarie fullmäktige till riksförbundsstämman jämte suppleanter i angiven turordning utse 

Ordinarie 

Lars-Ove Johansson, Lagan 

Håkan Lundgren, Gamleby 

Carola Gunnarsson, Alvesta 

Samuel Davidsson, Mörlunda 

Gustav Johansson, Lammhult 

Carina Olsson, Bräkne-Hoby 

Per-Göran Sigfridsson, Läckeby 

Per Petersson, Borgholm 

Claes Gustavsson, Nättraby 

Nils-Magnus Tover, Åseda 

Lennart Nilsson, Sölvesborg 

Tommy Albinsson, Valberedning 

§ 14 Föredragande vid regionförbundsstämman 

Beslöt valberedningen att utse Tommy Albinsson som föredragande vid regionförbundsstämman. Som 

ersättare utsågs Magnus Johansson. 

§ 15 Avslutning 

Ordförande Tommy Albinsson tackade för visat intresse och förklarade sammanträdet avslutat. 

7 

Suppleanter 

Bengt Martinsson, Häradsbäck 

Per Johansson, Vimmerby 

Suppleanter 

1. Caroline Sand, Växjö 

2. Per Brunnberg, Johannishus 

3. Peter Pettersson, Eneryda 

4. Lola Boder, Trensum 

5. Kristina Olsson, Gamleby 

6. Annika Aronsson, Ryssby 

7. Ralf Johansson, Bergkvara 

8. Pierre Andersson, Vittaryd 

9. Robert Johansson, Ruda 

10. Tomas Hagström, Mörbylånga 

11. Karin Holmberg, Bräkne-Hoby 

12. Roland Williamsson, Ljungbyholm

Förvaltningsberättelse 

Årsstämma 

Regionförbundets årsstämma hölls den 24 mars i 

Folkets Hus och Allhallen, Hovmantorp. 208 av regionförbundets 

fullmäktige var närvarande. Stämman 

behandlade 17 motioner, varav 2 gick vidare till Riksförbundsstämman. 

Vid stämmans öppnande gjordes 

en kort presentation av ”Hunger”, en satsning att 

med hjälp av fotograf Jens Assurs bilder, som sammanställts 

i fem böcker, skapa dialog och debatt om 

samhällsutvecklingen och livsmedelsproduktionen. 

LRF-koncernens nye VD Anders Källström gästade 

stämman och höll ett intressant anförande med både 

inslag om sitt eget ursprung och tankar om LRFs roll 

i samhället, det viktiga arbetet med framtagandet av 

strategier inom livsmedel och energi som kommer 

att prägla kommande verksamhetsår. 

Vidare gästades stämman av jordbruksminister Eskil 

Erlandsson som kortfattat redogjorde för de viktigaste 

insatserna i hans uppdrag som var aktuella. 

LRF Sydosts ordförande PerÅke Svensson avgick med 

anledning av politiska uppdrag och efter omröstning 

utsågs Lars-Ove Johansson till ny ordförande. 

Förtjänsttecknet ”Silvernålen” tilldelades 6 personer. 

Dessa var Nils-Erik Bondesson, Ramdala, Anders 

Heidesjö, Västervik, Berne Johansson, Vissefjärda, 

Torgny Johansson, Odensvi, Ingvar Nilsson, Backaryd-Öljehult 

samt Stig Olsson, Odensjö. 

Bernhard Ekström-stipendier tilldelades Pia Johansson, 

Odensvi och Ingrid Karlsson, Berga. 

Årets lokalavdelning tilldelades Åseda LRF-avdelning 

och till Årets kommungrupp premierades Alvesta 

kommungrupp. 

Styrelsen 

Styrelsen, som utgörs av stämmovalda ledamöter, har 

under det gångna året verksamhetsåret sammanträtt 

14 gånger varav 7 varit telefonsammanträden. 

Styrelsen har utgjorts av: Lars-Ove Johansson, Ordf, 

Håkan Lundgren, vice Ordf, Per Brunberg, Carola 

Gunnarsson, Carina Olsson, Caroline Sand, Per-Göran 

Sigfridsson, Lennart Svenzén, Samuel Davidsson, 

(Gustav Johansson, suppleant) 

Revisorer: Olof Alvarmo och Mats Bondesson 

Årets verksamhet i korthet 

Näringspolitik: 

Regionförbundsstyrelsen har bjudit in till träffar med 

de lokala riksdags- och landstingsledamöterna. Flera 

studiebesök och dialoger har ägt rum ute på gårdar 

runt om i regionen. Flertalet kommungrupper träffade 

kommunpolitiker där man bl.a. bjöd på resa 

8 

runt i den egna kommunen och visade på problem 

och möjligheter inom de gröna näringarna. Det diskuterades 

miljötillsyn, taxor, infrastruktur som vägar 

och bredband. 

Under hösten har ett intensivt arbete pågått med att 

påverka och informera om innebörden av förbud av 

stomp och totril. (Lökfrågan) 

Vatten och miljö 

Under året har ett antal nya vattenråd bildats och 

idag finns närmare 20 vattenråd i regionen. Vid ett 

par tillfällen har ledamöterna i vattenråden haft möjlighet 

att samlas för erfarenhetsutbyten. 

Under hösten blev det nystart för Greppa Näringen 

och numera är hela LRF Sydost med i Greppa Näringen, 

vilket ger möjlighet till fler att ansluta sig. 

Arbetet med vattenskyddsområden går vidare. LRFs 

inställning är att vatten är en viktig resurs som måste 

skyddas. 

Opinionsbildning 

Informationsspridning om LRF Sydosts verksamhet 

sker genom ett aktivt arbete med media. Därigenom 

synliggörs LRF och de gröna näringarna i tidningar, 

radio och TV. Under hösten låg LRF Sydost topp tre 

bland landets regioner i antal mediepubliceringar, 

varav upp till 90 procent som ett resultat av våra 

presskontakter. 

Företagsutveckling 

LRF Sydost betraktar alla verksamheter med knytning 

till de gröna näringarna som viktiga och de är 

en betydelsefull del i regionens landsbygdsutveckling. 

Företag i regionen erbjuds olika former av 

utvecklingsinsatser som t.ex. coachning, seminarier 

och kurser. 

LRF Sydost deltog vid årets upplaga av Mjölkföretagardagen 

i Kalmar som arrangeras av Svensk mjölk. 

Under hösten har även ett arbete pågått med att 

ansöka om ett mjölkprojekt i vår region som ett led i 

målet att öka livsmedelsproduktionen. 

Under hösten ordnades tre träffar för våra grisproducenter. 

Representanter från bank, foder, slakt 

samt LRF Konsult som gav sin bild av nuläget och 

framtiden. 

Medlemsutveckling 

Antalet medlemmar uppgick den 31 december 2010 

till 19 755 st. Vid årets ingång var motsvarande antal 

19 654 st. 

LRF Sydost har ökat sitt medlemsantal sedan regionförbundets 

bildades 2001. I slutet av året startades ett 

strategiskt arbetet för att även i framtiden säkerställa 

en positiv utveckling av medlemsantalet.

Revisionsberättelse 

Till regionförbundsstämman i Lantbrukarnas Regionförbund i Sydost, 

organisationsnummer 829502-8909 (ideell förening). 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen 

samt styrelsens förvaltning i Lantbrukarnas Regionförbund 

i Sydost för år 2010. Det är styrelsen som har 

ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed 

i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört 

revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om 

att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. 

En revision innefattar att granska ett urval av underlagen 

för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. 

I en revision ungår också att 

pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning 

av dem samt bedöma den samlade informationen 

i årsredovisningen. 

Föreningens redovisningsrutiner, redovisningsprinciper 

och rutiner för intern kontroll är enhetliga med 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22/2 2011 

9 

och integrerade i Lantbrukarnas Ekonomi AB:s redovisningssystem 

och rutiner. Av bolagsstämman utsedda 

revisorer har genomfört siffergranskning och 

revision av redovisningen i Lantbrukarnas Ekonomi 

AB. Vår bedömning och vårt uttalande nedan, vilar 

i detta avseende på den siffergranskning som utförts 

av revisorerna i Lantbrukarnas Ekonomi AB. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet 

har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden 

i föreningen för att kunna bedöma om någon 

styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen 

eller på annat sätt har handlat i strid mot lagar eller 

föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss 

rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för föreningen, och 

beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Resultaträkning 

Verksamhetens intäkter 

2010 2009 

Medlemsavgifter 606 051 744 768 

Summa intäkter 606 051 744 768 

Verksamhetens kostnader -606 542 -744 768 

Resultat före finansiella intäkter -491 0 

Finansiella intäkter 537 5 631 

Resultat före skatt 46 5 631 

Skattekostnad -1 245 -767 

REDOVISAT ÅRSRESULTAT - 1 199 4 864 

Balansräkning 

Tillgångar 

Andel LRF, förening u.p.a. 

Summa anläggningstillgångar 

Omsättningstillgångar 

Interna mellanhavanden LEAB 

Övriga fordring 

Kassa och bank 

Summa omsättningstillgångar 

Summa tillgångar 

Skulder och eget kapital 

Övriga kortfristiga skulder 

Skatteskulder 

Eget kapital 

Årets resultat 

Summa skulder och eget kapital 

2010-12-31 2009-12-31 

2 200 2 200 

2 200 2 200 

23 605 24 851 

2 951 2 951 

144 452 144 406 

171 008 172 208 

173 208 174 408 

0 0 

1 621 1 622 

172 786 167 922 

- 1 199 4 864 

173 208 174 408 

10

Motioner till regionförbundsstämman 2011 

Yttrandennr Lokalavdelning 

Infrastruktur 

1. Fast mobil telefoni 1 

Älghult 

2. Elpriset 2 

Alvesta 

Regelverk 

3. Skydd av åkermark 3 

Torslunda 

4. Skydd av åkermark 3 

Glömminge-Algutsrum 

5. Salmonella 4 

Alvesta 

6. Salmonella 4 

Döderhult och Kristdala 

7. Stallgödsel 5 

Listerbyorten 

8. Biogastraktorer 6 

Rottnebygden 

Skog och vilt 

9. Dikning 7 

Älghult 

10. Viltskador 8 

Rottnebygden 

Livsmedel 

11. Produktionsjordbruket 9 

Döderhult 

12. Ursprungsmärkning 10 

Alvesta 

Opinionsbildning 

13. Marknadsföring 11 

Åseda 

Företagande 

14. Avtal försäljning 12 

Älghult 

15. Statliga lånegarantier 13 

Sjösås 

16. Trygga arrendevillkor 14 

Sjösås 

Organisationsfrågor 

17. Rådgivning LRF Konsult 15 

Sjösås 

18. Aktivitetsbidrag 16 

Järeda-Virserum 

11

Motion nr 1 

Älghults LRF 

Fast mobil telefoni 

Tidningen Land Lantbruk (nr 9; 26 febr 2010) 

beskrev Telias omläggning till fast mobil telefoni 

från det tidigare trådnätet i ett område i Vetlandatrakten. 

Många potentiella problem, ökade 

kostnader, och sämre service diskuterades där. 

Redan tidigare, efter stormen Gudrun infördes 

fast mobil i de värst drabbade områdena. Tyvärr 

med otillfredsställande resultat, enligt rapporter 

i press och media. 

Snart kommer alltså samma process till Uppvidinge 

kommun. Telias stationer i bla Massamåla, 

Stödsboda, Åkvarn, Gödeshult, Marshult och 

Vägershult har nämnts i pressen (SMP, 15 feb 

2010) som nedläggningsstationer, dock utan tidsplan 

eller andra detaljer. 

Lokalt. Vi begär att LRF snabbt och effektivt assisterar 

de lokalavdelningar, och deras medlemmar, 

som kommer att drabbas av skrotning av 

kopprtrådsnätet för telefoni, I viss mån kan detta 

stöd utformas liknande det som givits i samband 

med vindkraftsetablering, såsom information, 

förhandsrådgivning, avtalsförhandling, lagligt 

stöd och telebolagets löften inte uppfylls etc. Där 

mobilnätskapaciteten och täckningen är minimal 

eller otillräcklig bör LRF verka för att 

mobiloperatörerna ska samarbeta med de master 

som finns och sätta nya där täckning saknas. 

Centralt. Näringspolitiskt bör LRF värna gentemot 

Post och Telestyrelsen, Telia och andra 

telebolag, samt andra ekonomiska/politiska instanser 

så att inte glesbygdens telefonservice blir 

ännu sämre än den redan är (t ex ingen ADSL 

i stationer som avsetts skrotas, dålig mobiltäckning 

med brutna samtal, skadade koppartrådar 

som ger knaster och oljud, mm) 

Självklart, men också värt att poängtera: ingen 

vill bakåtsträvande klamra sig fast vid föråldrad 

och oekonomisk teknologi för dess egen skull 

– tvärtom ser nog många skogsägare gärna att 

ledningarna och stolparna försvinner för gott. 

Men: inte till priset av sämre service och /eller omotiverat 

höjda kostnader pga att Telia endast vill erbjuda 

det för dem billigaste, kortsiktiga alternativet! 

LRF har nog erfarenheter av de liknande omläggningar 

till fast mobil som redan gjorts. 

12 

Naturligtvis bör dessa komma dem tillgodo, som 

drabbas i framtiden. 

Abrahamsmåla den 3 februari 2011 

Folke Arbin

Regionförbundstyrelsens 

yttrande nr 1 

Motion nr 1 

Motionens innehåll 

Telekommunikation på landsbygden 

Styrelsens ställningstagande och förslag 

Regionstyrelsen delar motionärens uppfattning 

om vikten av en tillförlitlig telekommunikation 

för att trygga landsbygdens utveckling. 

Telia har börjat nedmontering av det fasta telefonnätet, 

detta kommer att påverka samtliga 

kommuner och 10 000-tals abonnenter. Det fasta 

telenätet i områden med glest kundunderlag 

kommer att plockas ner. Telia har sagt att en 

miljon telestolpar ska monteras ner under 2010- 

2015. Det är landsbygdens små telestationer utan 

ADSL samt långa ledningar med få kunder som 

kommer att avvecklas först. 

Telia har lovat att inte lämna några boende utan 

fungerande telefoni. I huvudsak kommer de att 

erbjudas fast mobil telefoni. Denna lösning har 

stora brister när det gäller extra tjänster. LRF 

anser att en nedmontering av kopparnätet absolut 

inte får ske på bekostnad av sämre tjänster 

och högre kostnader. Det är helt avgörande för 

företag och boende på landsbygden att kommunikationen 

fungerar bra, såväl telefoni som bredband. 

LRF känner en stor oro för att förbindelserna 

inte kommer att fungera tillfredsställande 

på landsbygden efter nedmonteringen. 

Dagens telenät har brister, det är gammalt med 

dålig kvalitet på koppartrådarna och långa avstånd. 

Det är på många ställen dålig driftsäkerhet 

på telefonen och långsam bredbandsuppkoppling. 

Kopparnätet är inte framtidens teknik 

på landsbygden. 

LRF har regelbundna kontakter med Post- och 

telestyrelsen och påtalar landsbygdens problem 

med dålig mobiltelefontäckning. Täckningskartan 

varierar kraftigt i vårt område och vi har 

många områden som helt eller delvis saknar 

täckning. Det räcker inte med ett mobilabonnemang 

på sitt företag för att man ska ha en 

någorlunda förbindelse och täckning, detta blir 

både dyrt och krångligt. Regionstyrelsen håller 

med om att det behövs ett gemensamt agerande 

från operatörerna för att tillgodose kunderna 

på landsbygden och säkerställa mobiltrafiken. 

13 

Där har Post- och telestyrelsen en viktig roll i 

tillståndsprövning och främjande av ny bättre 

teknik. 

Mycket händer idag på telekommunikationsområdet 

och det är svårt att veta vad som krävs för 

framtiden. Mycket talar för att det är bredband 

med fiber som är det bästa och framtidssäkraste 

alternativet. Bredbandssatsningar på landsbygden 

kommer att ställa krav på den enskilde, där 

egen insats och arbete krävs för att fiber ska bli 

möjligt. Det finns idag medel att söka för att bygga 

bredband på landsbygden. LRF arbetar också 

aktivt för att kompetens ska finnas tillgänglig för 

att vägleda och informera byalag i bredbandsbyggande. 

LRF Sydost arbetar aktivt i alla instanser och 

ser kommunikationsfrågan som avgörande för 

landsbygdens utveckling. 

Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman besluta 

att 

bjuda in IT- och regionminister Anna-Karin Hatt 

samt Post- och telestyrelsen till regionen för diskussion 

kring dessa frågor, samt 

att 

styrelsen skickar en motion till riksförbundsstämman 

med krav på en gemensam kraftsamling 

kring bra kommunikationsmöjligheter på 

landsbygden, samt 

att 

motionen i övrigt anses besvarad.

Motion nr 2 

Alvesta LRF 

Elpriset 

Verkligheten kommer ifatt oss, både konsument 

som företagare, i form av att december månads 

elräkning har kommit och januari månads elräkning 

är i antågande. Kort och gott det blev dyrt 

även denna vinter. 

Det som känns konstigt att vi än en gång skulle 

råka ut för det som drabbade oss förra året. Att 

man väljer den kallaste perioden av året att serva 

våra kärnkraftverk. Hur tänkte man? Eller ska vi 

säga som i Bonde söker fru, jag är inte dum jag 

har bara lite otur när jag tänker. 

Frågan är bara hur länge ska vi som bor och 

verkar i detta land tåla oss egentligen, ska vi inte 

kräva att vi ser till att vi producera så mycket som 

möjligt av den el som vi behöver. Det måste väl i 

alla fall vara ett bättre alternativ än att serva våra 

egna anläggningar under högsäsong och samtidigt 

behöva ställa sig i kön för att importera dyr 

el. El som även ur miljösynpunkt kan ifrågasättas. 

Ska vi inte också kräva att prislappen på elen 

står i relation till verkligheten. Det rimmar väldigt 

dåligt att vi, konsumenter och företagare, 

får dyrare elräkning medan Elproducenterna 

kan redovisa rekord vinster. Visst är det marknaden 

som ska styra överallt men det rimmar dåligt 

att vi har en näringslivsminister som uppmanar 

oss till att byta ut gamla fönster för att spara på 

elen istället för att göra sitt jobb och se till att 

våra anläggningar går för fullt så vi slipper importera. 

Vi föreslår: 

Att: LRF med krafttag påverkar på alla instanser 

och utverkar ett löfte av vår näringsminister att 

samma sak inte ska hända även en 3:e vinter. 

Att: Motionen går vidare till LRF Sydost Regionförbundstämma 

Styrelsen Alvesta LRF-avdelning 

14 

Regionförbundstyrelsens 

yttrande nr 2 

Motion nr 2 


Att det behövs krafttag för att komma till rätta 

med det höga elpriset så vi inte hamnar där 

nästa år igen. 


Styrelsen håller med om att elpriset är alldeles 

för högt, det borde kunna vara mycket lägre 

med en bättre planering. 

Elens prissättning påverkas av många faktorer, 

t.ex. vår kärnkraftselproduktion och vattenmagasinens 

storlek i norr. Avgörande betydelse har 

också vårt behov av importerad kolkondensel. 

Nu kommer landet dessutom att delas in i fyra 

prisområden, med dyrast elpriser i söder och billigast 

i norr. 

De stora elbolagen i Sverige gör enorma vinster. 

Ett av elbolagens huvudargument för att 

inte gräva ner alla nya elledningar är att det är 

för dyrt, och visst är det dyrare med markkabel 

än luftledning men med de skyhöga vinster som 

elbolagen gör är inte detta något godtagbart argument. 

Gräv ner alla nya elledningar samtidigt 

som man med bättre planering gör allt för att 

undvika höga elpriser kommande år. 


att 

uppdra åt styrelsen att skicka en skrivelse till 

LRFs riksförbundsstyrelse och ansvariga ministrar 

i ärendet, samt 

att 


Motion nr 3 

Torslunda LRF 

Skydd av åkermark 

Vi önskar att LRF ska verka för regelverk, tillämpningar 

och lagstiftning som förhindrar 

bebyggelse och annan verksamhet som gör att 

den för livsmedelsproduktion mest värdefulla 

åkermarken tas ur bruk och förstörs. 

Detta anser vi är önskvärt mot bakgrund av: 

• en växande befolkning och minskande areal 

odlingsbar mark globalt sett 

• en oroväckande låg nationell självförsörjningsgrad 

• ett ökande intresse och ökade drivkrafter för 

produktion av energiråvara på åkermark varvid 

mer mark tas i anspråk för detta ändamål 

• att en hög produktionsnivå innebär en effektiv 

produktion som i sin tur är miljövänlig och 

resurshushållande 

• att mer och mer mark tas i anspråk för hobbyverksamhet 

i och med den ökande hästhållningen. 

Torslunda LRF 

Motion antagen vid årsmöte i Torslunda LRF 

avdelning den 10 februari 2011. 

Ordförande 

Per Engman 

15 

Motion nr 4 

Glömminge-Algutsrum LRF 

Skydd av åkermark 

År 2050 beräknas jordens befolkning ha ökat 

från nuvarande 6,5 miljarder till 9 miljarder. Till 

detta får man lägga att 75 % av befolkningen 

idag lever i underutvecklade länder. Beräkningar 

visar att åkerarealen skulle behöva öka med 120 

miljoner hektar för att kompensera befolkningsutvecklingen 

och att åkern inte överutnyttjas. De 

enda kontinenter där nyodlingen är möjlig är 

Afrika och Sydamerika. I Afrikas fall begränsas 

möjligheterna av regionala och religiösa konflikter 

och i Sydamerika odlar man upp regnskog. 

Om man ser det över det globala perspektivet, 

så måste bönder och regeringar samarbeta. För 

Sveriges del borde ett första steg vara att sluta 

bygga på åkermark. 

Idag är åkermarken en vit fläck på kartan 

helt utan skydd. Om exploatören vill vinna tid 

och slippa regelkrångel lägger han vägen rakt 

över åkermarken och vill markägaren inte sälja, 

tvångsexploaterar man marken. Samma sak är 

det med industriområden och ledningsdragningar 

mm. 

I Danmark har åkermarken ett visst skydd. 

Man delar upp landskapet i by och landzon. I 

landzonen är tätortsbebyggelse inte tillåten. Det 

har t ex medfört att Danmark inte har några 

externa shoppingcenter. Två faktorer som säkert 

bidragit till skyddet är att jordbruket är en viktig 

del i Danmarks ekonomi, samt traditionen där 

två tredjedelar av Danmarks yta består av jordbruksmark, 

vilket gör verksamheten påtaglig 

över hela landet. 

I Sverige är bara 3 % åkermark av den totala 

arealen. Åkermarken är en ändlig resurs. Det 

måste finnas andra lösningar kring etableringar 

innan beslut fattas. Först då kan man prata om 

miljövänlig, attraktiv och hållbar utveckling av 

samhället. För bonden borde det ge mer arbetsro, 

då risken för tvångsexploatering minskar 

med förstörd arrondering och förlorade åkrar 

som resultat. 

Därför yrkar vi: 

- att åkermarken ska ha ett starkt skydd. Endast 

om det finns mycket starka skäl ska nya etableringar 

tillåtas. 

Glömminge-Algutsrums LRF-avdelning 

Åke Johansson, ordförande

Regionförbundsstyrelsens 

yttrande nr 3 

Motion nr 3 och nr 4 

Motionernas innehåll 

Motionärerna lyfter frågan om hur den för livsmedelsproduktionen 

viktiga åkermarken kan 

skyddas från exploatering. Som motionärerna 

mycket riktigt pekar på så ökar jordens befolkning 

och all produktiv åkermark kommer att 

efterfrågas i framtiden. Samtidigt är svensk åkermark 

en vit fläck på kartan helt utan skydd och 

det innebär att det idag är enklast för exploatören 

att lägga väg, industriområden, ledningsdragningar 

mm på åker. Om markägaren inte 

vill sälja har exploatören möjlighet att tvångsexploatera. 


Regionförbundsstyrelsen står helt bakom motionärerna 

om att detta är en angelägen fråga. 

Den har varit föremål för motioner till ett antal 

riksförbunds-stämmor, senast 2009 och då med 

beslut om att riksförbundsstyrelsen fick i uppdrag 

att fortsätta arbetet för att jordbruksmark 

ska få ett starkare skydd i lagstiftningen. 

I mars 2010 avgav riksförbundet ett remissvar på 

Miljöprocessutredningens slutbetänkande (SOU 

2009:45) Områden av riksintresse och Miljökonsekvens-beskrivningar. 

Här följer en sammanfattning av de synpunkter 

som lyftes i svaret. 

”Jordbruksmarkens viktiga betydelse för produktion 

av råvara till mat och energi och det faktum 

att jordbruksmark är en knapp naturresurs som 

går förlorad för areell produktion i en alltmer 

ökande takt fordrar ett förstärkt skydd för sådan 

mark i lagstiftningen. LRF förordar att regeringen 

tillsätter en statlig utredning med uppdrag 

att komma med förslag i detta avseende. Utredningsuppdraget 

föreslås ha följande huvudinriktning. 

Det bör lämnas förslag till en reform som 

ger möjlighet att peka ut den från produktionssynpunkt 

bästa jordbruksmarken som riksintresse 

för jordbruket. Som ett komplement till 

en reform om riksintresse bör utredningen 

undersöka det danska regelverket för skydd av 

jordbruksmark och därvid överväga om delar av 

detta kan ligga till grund för svensk lagstiftning. 

Utredningen bör även uppmärksamma det pågående 

arbetet i Norge med tillskapande av en ny 

jordvernlov (jordskyddslag). ” 

16 

Även inom LRF Sydosts område så har vi problem 

med att man allt för ofta nyttjar åkermark 

för exploatering. Denna åker klassas inte högst i 

Sverige, men det är för regionens lantbruksföretag 

och kommande generationers innevånare av 

största vikt att även denna åkermark skyddas för 

fortsatt produktion av livsmedel och energi. 

Regionstyrelsen föreslår stämman besluta 

att 

Regionstyrelsen får i uppdrag att göra en motion 

till riksförbundsstämman med syfte att få till 

stånd ett bra skydd för åkermark.

Motion nr 5 


Salmonella 

Sverige har idag ett unikt bra salmonellaläge 

och man producerar friska livsmedel utan några 

smittor som behöver avdödas vid tillagningen. 

Vi vet att en mycket stor del av de människor 

som idag drabbas av salmonella får denna under 

någon utlandsresa. 

Sveriges goda salmonellaläge beror på att 

många gårdar är anslutna till förebyggande 

salmonellaprogram samt att gårdar som drabbas 

av salmonella nästan alltid saneras på ett både 

snabbt och effektivt sätt. 

Utredningar som görs när salmonella konstaterats 

på smittade gårdar ger oftast inte något 

exakt svar på var smittan kommit ifrån men härör 

troligtvis oftast från något smittkälla utanför 

gården som lantbrukaren ej kan påverka. 

Saneringar av gårdar är alltid väldigt dyra och 

kostsamma, men har kunnat genomföras mycket 

tack vare att staten varit med och ersatt vissa 

kostnaderna med mellan 50 – 70%. 

Det är med stor oro som vi ser att det nu förs 

fram förslag på att denna medfinansiering skall 

minskas. 

Är det rimligt att lägga ännu mer kostnader på 

ett svenskt lantbruk som tappar allt mer konkurrenskraft 

till länder med betydligt sämre salmonellaläge. 

Det är ju trots allt samhället som är 

den största vinnaren genom lägre sjukskrivnings 

-kostnader och vårdkostnader. 

Årsmötet kräver därför: 

• Att staten även i framtiden tar ett lika stort 

ansvar som idag så att det goda salmonellaläget i 

landet kan bibehållas. 

• Att denna motion skickas vidare till riksförbundsstämman. 

Jan Svensson 

17 

Motion nr 6 

Döderhult och Kristdala LRF 

Salmonella 

Det nya salmonellaförslaget är ytligare en pålaga 

för det svenska lantbruket. 

Vi hoppas och tror att LRF jobbar med frågan… 

Vi vill inte dra på oss flera samhällskostnader på 

våra svenska gårdar 

Döderhults och Kristdala lokalavdelning 

Lars Wyckman 

Anette Svensson


yttrande nr 4 

Motion nr 5 och nr 6 

Motionernas innehåll 

Motionärerna lyfter i sina motioner Sveriges unika 

salmonellaläge och hotet mot detta p g a den 

nya djursmittoutredningen. 


Regionstyrelsen är enig med motionärerna om 

den stora fara det skulle innebära om regeringen 

fattar beslut i enlighet med djursmittoutredningen. 

Det är lätt att man tar den svenska 

salmonellasituationen för given, utan att man 

kommer ihåg det gedigna och metodiska arbete 

som gjorts sedan början på 1950-talet. Frågan 

om djursmittor, är en fråga om folkhälsa och 

kostnader för densamma. Vi undrar om det är 

regeringens mening att sälja ut denna investering 

i folkhälsa för kortsiktiga små ekonomiska 

förtjänster. 

Regionstyrelsen står också helt och fullt 

bakom motionärens påpekande att: ”Är det rimligt 

att lägga ännu mer kostnader på ett svenskt 

lantbruk som tappar allt mer konkurrenskraft 

till länder med betydligt sämre salmonellaläge. 

Det är ju trots allt samhället som är den största 

vinnaren genom lägre sjukskrivnings- och vårdkostnader.” 

Citat från tidningen Fjäderfä nr 6-2010. ”Det 

som står på spel är det mycket goda djurhälsoläget 

i Sverige och därmed även den internationellt 

sett extremt goda livsmedelssäkerheten. 

Sverige har inte haft något utbrott av klassisk 

svinpest sedan 1944, mul- och klövsjuka sedan 

1966 och salmonellaläget är ett av de absolut 

bästa i världen. Det betyder att landets medborgare 

och samhället som helhet sparar pengar 

genom få sjukdagar på grund av smittor i maten. 

Exempel på sjukdomar som svenska nötkreatur 

är fria från är rabies, IBR (Infektiös Bovin 

Rhino-Tracheit), BVD (Bovin Virusdiarré) och 

paratuberkulos. Svenska grisar är fria från PRRS 

(virussjukdom) och AD (Aujeszkys sjukdom). 

Dessa sjukdomar är vanliga i många andra EUländer. 

Redan på 1930-talet började Sverige att bekämpa 

tuberkulos och brucellos hos nötkreatur. 

Under 1940-talet påbörjades bekämpningen av 

hönstyfus, som Sverige numera är fritt från. Det 

finns alltså ett antal sjukdomar som bekämpas 

hårdare i Sverige än i andra länder. För grisar 

18 

kan man här peka på PRRS, där ett utbrott 2007 

bekämpades så framgångsrikt att sjukdomen inte 

längre finns i Sverige.” 

Om regeringen förstår betydelsen av det goda 

svenska salmonellaläget och hanteringen av övriga 

smittsamma djursjukdomar så tar man aldrig 

fram djursmittoutredningen till beslut utan låter 

den stillsamt försvinna i glömska. 


att 

LRF verkar för att staten även i framtiden tar 

ett lika stort ansvar som idag, så att den goda 

djursmittosituationen i landet kan bibehållas. 

att 

regionstyrelsen uppmärksammar riksdagsledamöterna 

på den viktiga frågan om konsekvenser 

av djursmittoutredningen med hänvisning till 

den första att-satsen 

att 

regionstyrelsen skickar en skrivelse till LRFs riksförbundsstyrelsen 

och ansvariga tjänstemän på 

riksförbundet, med hänvisning till motionssvaret 

och den första att-satsen.

Motion nr 7 

Listerbyortens LRF 

Stallgödsel 

Återigen har bl.a Blekinges lantbruk drabbats av 

restriktioner med hänvisning till miljön. Fr.o.m 

i år är det förbjudet att gödsla med stallgödsel 

inför sådd av höst spannmål på lerfria eller svagt 

leriga jordar. 

Detta innebär problem för många djurgårdar. 

Att ge en stallgödsel giva har varit ett allmänt 

förekommande sätt att tillföra växtnäring till 

höstsådden. 

Det har man gjort i alla tider, även då Östersjön 

var ett rent innanhav. Alltså måste Östersjöns 

övergödning beror på senare tillkomna 

föroreningskällor såsom tätorternas tidigare 

dåligt renade avlopp samt dagvattnet från alla 

hårdgjorda ytor i dagens samhälle(gator, torg 

och parkeringsplatser) varifrån detta går direkt 

till vattendragen utan att sjunka genom renande 

jordlager. 

Arbetet med spridning av gödseln blir mer 

och mer kring gärdat av miljöregler. Därför 

blir det att man lägger ut detta jobb på entreprenörer 

som har bättre och miljövänligare 

maskiner(jämn spridning snabbare nerbrukning 

m.m). Tar man bort möjligheten att sprida på 

hösten innan höstsådd, så har entreprenörerna 

svårt att hinna med. 

Med hänvisning till ovanstående krävs att reglerna 

ändras så att stallgödsel till höstsådd tillåts 

på alla jordar fram till 15/9. 

Med hemställan om att årsmötet tillstyrker motionen 

och förfrågan vidare till regionstämman 

med begäran om att LRF hos berörda myndigheter 

kräver att reglerna ändras enligt ovanstående. 

Kuggeboda 26/1 2011 

Göran Andersson 

Listerbyortens LRFavdelning 9/2 2011 

19 


yttrande nr 5 

Motion nr 7 


Motionären lyfter frågan om ändrade regler 

för att gödsla med stallgödsel inför sådd av 

höstspannmål på lerfria eller svagt leriga jordar 

och de problem detta innebär för många 

djurgårdar. 


Regionförbundsstyrelsen håller helt med 

motionären om att nitratdirektivet ställer till 

problem för lantbruksföretagen och reglerna 

upplevs som ologiska av många. Denna fråga 

hör också nära samman med diskussionerna 

kring ”Sverige - det nya matlandet” och LRFs 

livsmedelsstrategi, och med all tydlighet visar 

statistiken och den krympande produktionen att 

lönsamheten i lantbruksföretagen är för svag för 

att kunna bära kostnaderna som nitratdirektivet 

medför. Detta blir även en symbolfråga för hur 

vi ska lösa produktion på ett resurseffektivt och 

miljöanpassat sätt, så att dessa faktorer kan gå 

hand i hand. 

EU s.k. nitratdirektiv syftar till att skydda 

grundvatten från växtnäring. Eftersom det 

är ett EU direktiv så är det ytterst svårt att 

få till förändringar. För alla länder löper 

nitratdirektivet i 4 års cykler och nu är det 2010- 

2013 som programmet gäller för. Inför denna 

period har såväl Jordbruksverket som LRF vid ett 

flertal tillfällen uppvaktat EU kommissionen i 

Bryssel, utan framgång. Jordbruksverket har fått 

bakläxa på de regelförändringar man föreslog. 

Dessa var enligt EU inte tillräckligt långtgående 

och det är anledningen att vi lantbrukare 

upplever att det ideligen kommer skärpning 

med kort varsel. 

Förutom skärpningar i reglerna pågår också 

en översyn av vilka områden som anses vara 

nitratkänsliga och här föreslår Jordbruksverket 

en utökning av områdena, vilket LRF har varit 

kritisk till. Vissa länder som t ex Danmark, 

Tyskland och Österrike har valt att identifiera 

hela landet inom nitratdirektivet. 

För att få till stånd förändringar av direktivet 

så måste man med hjälp av försök kunna 

bevisa att vår odling är annorlunda än övriga 

EUs och kunna bevisa hur vår odling påverkar 

grundvatten och den omgivande miljön. LRFs

iksförbund har samtal med Jordbruksverket om 

att få igång utlakningsförsök, helst inom 3 olika 

områden. Om försöken kommer igång så är syfte 

och mål, med sikte på att ha goda argument till 

nästa 4-års översyn av Nitratdirektivets regler. 

Protesterna hörs inte bara i Sverige, utan även 

Irländare och Belgiska lantbrukare protesterar 

mot de förändringar som nu införs (Nyhetsbrev 

från Greppa Näringen 2011-02-22). 


att 

Regionstyrelsen får i uppdrag att utforma 

en skrivelse till riskförbundsstyrelsen med 

uppdraget att bevaka hur andra länders 

lantbrukare protesterar och driver frågan om att 

få dispenser i nitratdirektivet för att få till stånd 

liknande förändringar i Sverige 

att 

Regionstyrelsen får i uppdrag att utforma en 

skrivelse till riksförbundet och Jordbruksverket 

så att de startar försöksverksamhet med avseende 

på nitratdirektivet 

att 

Regionstyrelsen får i uppdrag att utforma en 

skrivelse till riksförbundsstyrelsen med syfte att 

skapa förutsättningar för fortsatt odling inom 

nitratkänsliga områden – satsningar på biogas, 

bättre teknik för spridning, mer investeringsstöd 

till gödselvårdsanläggningar mm som förenklar 

förändringarna i nitratdirektivet. 

20

Motion nr 8 

Rottnebygdens LRF 

Typgodkännande av biogastraktorer 

Metangas också kallad biogas är ett högaktuellt 

ämne som alternativ till dagens fossila 

drivmedel. Antalet biogasanläggningar ökar 

och kommer göra de närmsta åren, både 

industriella och gårdsanläggningar. Antalet bilar 

och bussar som går på biogas ökar också, men 

antalet lastbilar och traktorer som går på biogas 

är fortfarande mycket litet. Detta beror på att 

man inte kan få en lastbil eller traktor driven 

av biogas EG- typgodkänd, då EG-reglerna 

inte säger något om avgaser från en metan- 

och dieseldriven kompressionständ motor. 

Trafikverket kan då inte godkänna biogasdrivna 

motorer. Jag anser att detta borde vara en högt 

prioriterad fråga då detta regelhinder gör att 

det inte produceras biogasdrivna traktorer 

förutom experimentella exemplar. Detta 

medför att en stor del av utsläppsminskningen 

går förlorad i produktionen av biogas, och att 

brukare som själva producerar fordonsgas inte 

kan utnyttja fördelarna med egen gas fullt ut. 

Det är även min personliga uppfattning att det 

ekologiska lantbruket inte egentligen kan kalla 

sig ekologiskt förrän gårdens maskiner drivs av 

förnyelsebara bränslen. 

En snabb förändring av regelverket kring 

fordonstyper behövs för att möjliggöra 

utveckling och användning av nya fordon och 

drivmedel. 

Förändring av avgasregler för lastbilar är 

under utredning och enligt transportstyrelsen 

kommer dessa att vara klara senast juni 2012. 

Transportstyrelsens förhoppning är att dessa 

regler sedan kan överföras till traktorer. 

Då energifrågor och klimatarbete står högt på 

LRFs agenda så yrkar jag 

1. att motionen tas upp i LRFs riksförbund 

2. att LRF riks arbetar för att biogasdrivna 

traktorer kan bli typgodkända snarast, senast 

september 2012, 

3. samt säkerställa att transportstyrelsen 

prioriterar frågan. 

Tobias Gideonsson Ordf. Rottnebygdens 

lokalavdelning 

Motionen föredrogs och bifölls på 

Rottnebygdens lokalavdelnings årsmöte den 10 

februari 2011. 

21 


yttrande nr 6 

Motion nr 8 


Typgodkännande av biogastraktorer 



om att det behövs en snabb förändring av regelverket 

kring fordonstyper för att möjliggöra 

utveckling och användning av nya fordon och 

drivmedel. Hela samhället måste sträva efter att 

hitta förnybara bränslen till transportsektorn 

och underlätta användandet. 

Biogas Syd har i samarbete med bl a LRF drivit 

ett projekt om biogastraktorer och i slutrapporten 

som är daterad nov. 2010 fann man bl a att 

• Regelverk för registrering av gasdrivna Dualfueltraktorer 

saknas och att detta är ett avgörande 

hinder för produktion av sådana. 

• Traktortillverkarna kan inte satsa på produktion 

av traktorer för vilka det inte finns något 

regelverk för registrering 

Att möjliggöra serietillverkning av gasdrivna 

traktorer kan innebära att det på sikt blir möjligt 

även för den enskilde lantbrukaren att använda 

biogas som bränsle till gårdens maskiner. I dagsläget 

är det för kostsamt att uppgradera gas och 

bygga tankstation på gårdsnivån men teknikutveckling 

kan innebära att det blir möjligt. Därför 

är det viktigt att få fram ett regelverk som möjliggör 

utveckling av Dual-fuel-motorer till traktorer 

som kan köras på en blandning av diesel och 

biogas. 


att 

motionen skall skickas vidare till riksförbundsstämman 

i de delar som gäller typgodkännande 

av biogastraktorer.

Motion nr 9 


Dikning 

Undertecknad motionerar för att LRF ska arbeta 

för att grävda diken i jord- och skogsbruk ska 

bli gemensamhetsanläggningar. De senaste åren 

har särskilt Skogsstyrelsen påtalat att rensning av 

diken i skogsbruket är eftersatta. Det hjälper ju 

inte om en markägare rensar sina diken exemplariskt 

om inte övriga markägare gör det också, 

som tillhör samma dikessystem. 

Detta är anledningen till att undertecknad motionerar 

om samarbete i en gemensamhetsanläggning 

för grävda diken i respektive dikningssystem. 

Långaskruv 110107 

Annika Erlandsson 

Medlem av Älghults LRF avdelning och markägare 

22 


yttrande nr 7 

Motion nr 9 


Motionen handlar om ”Skogsdiken som gemensamhetsanläggningar” 



om att samarbete är något som ska eftersträvas 

även när det gäller rensning av skogsdiken. 

En gemensamhetsanläggning innebär en för 

framtiden bestående samverkan mellan flera 

fastigheter när det gäller deras gemensamma behov. 

Anläggningen förvaltas normalt av en samfällighetsförening. 

Gemensamhetsanläggningar 

förekommer i en mängd olika former. Det finns 

olika benämningar på sådana föreningar beroende 

på när de bildats, till exempel är dikningsföretag 

ett vanligt namn för äldre samfälligheter. 

I ett befintligt dikningsföretag kan man tvinga 

fram nödvändiga åtgärder för vattendraget, annars 

måste grannarna komma fram till detta frivilligt. 

LRF värnar om äganderätten och kommer 

inte att verka för att man ska kunna tvinga den 

enskilde markägaren att rensa sina skogsdiken 

mot sin vilja. 

För att uppnå en bra effekt av en dikesrensning 

måste man ha med sig sina grannar längs med 

diket. För att få med grannarna gäller det att få 

dem att se fördelarna som dikesrensningen kan 

bidra till, ökad skogsproduktion och framkomlighetsvinster 

etc. Eftersom frågan har blivit mer 

aktuell de senaste åren vill vi se över information 

och utbildning inom området för att få medlemsnytta 

till markägare. Vi vill att samverkan 

och förståelse för vinster ska vara den bästa vägen 

till framgång i frågan. 


att 

motionen härmed anses besvarad.

Motion nr 10 

Rottnebygdens LRF 

Viltskador 

Med en ökande stam av framför allt vildsvin i 

stora delar av Sverige ökar också som bekant 

skadorna på jordbruks och skogsmark. Vildsvinsstammen 

är i dagsläget näst intill okontrollerbar 

och likaså skadorna som de orsakar. Det leder 

till stora ekonomiska kostnader för lantbruken 

och det finns även exempel på lantbrukare som 

valt att lägga ner produktionen på grund av 

vildsvinsskador. Förutom att lantbrukaren får stå 

för ökade maskinkostnader, reparationer, produktionsbortfall 

och tidsåtgång för återställande 

av viltskadad mark kan man även få bortfall på 

sitt jordbruksstöd. Om man vid kontroll av jordbruksmarken 

och i synnerhet betesvall har betydande 

vildsvinskador kan detta medföra påpekanden 

om felaktig skötsel eller felaktig gröda. 

Detta kan leda till att areal räknas bort eller i värsta 

fall procentuellt avdrag på gårdsstödet. Man 

kan alltså som brukare straffats ännu en gång på 

grund av en avvikelse som man i den initierande 

fasen inte själv kan påverka. 

Mitt förslag är att arealberäkning och kontroll 

av gröda inte ska påverkas av viltskadors påverkan 

på marken. Undantaget är då om brukaren 

får ersättning för återställande av viltskadorna, 

brukaren ska då få en utsatt tid på sig att åtgärda 

skadorna. 

Ett motargument är att brukare då inte skulle 

åtgärda viltskadorna och på så vis försumma sina 

regelstyrda åtaganden. Jag anser att brukare som 

anser att återställandekostnaderna är större än 

produktionsbortfallet inte ska straffas för oåterställda 

viltskador så länge det inte finns ett fungerande 

ersättningssystem. Vildsvinet är inte bara 

brukarnas problem utan hela samhällets, och 

då ska enskilda brukare inte straffas mer än de 

redan gör. 

Jag yrkar på att motionen tas vidare till LRFs riksförbund 

och att man där arbetar fram ett förslag 

för att göra en regeländring i berörd instans. 

Tobias Gideonsson 

Ordförande Rottnebygdens lokalavdelning 

Motionen föredrogs och bifölls på Rottnebygdens 

lokalavdelnings årsmöte den 10 februari 

2011. 

23 


yttrande nr 8 

Motion nr 10 


Viltskador ska inte påverka arealberäkning eller 

jordbruksstöden. 


Regionstyrelsen är väl medveten om de skador 

främst vildsvinen orsakar och följderna av deras 

skador på marken och de stora kostnader som 

återställandet ofta medför. 

Jordbruksverket har gett ut riktlinjer hur skador 

orsakade av vildsvin ska bedömas av länsstyrelserna. 

Risken att viltskadad mark inte längre är 

berättigad till miljöersättning finns men det blir 

inga sanktioner om marken var berättigad till ersättning 

när den årliga ansökan gjordes. Någon 

koppling till gårdsstödet görs inte idag för dessa 

skador, och därmed inga avdrag. Det är viktigt 

att man rapporterar till Länsstyrelsen när skador 

uppstår. Nya riktlinjer är på gång från Jordbruksverket, 

men innehåller troligtvis inte någon förändring 

angående kopplingen till gårdsstödet. 

LRF jobbar med att få fram en kostnad på vad 

vildsvinens skador kostar jordbruket. Kronobergs 

län ingår i ett pilotprojekt där man inventerar 

och värderar de skador som vildsvinen orsakade 

år 2010, detta för att få fram en inventeringsmetod 

för att beräkna kostnaderna. 

Vildsvin är ett vilt som får jagas hela året och 

man kan därför kunna begränsa skadorna genom 

effektiva jaktformer. Jaktlagen ger också 

utrymme för skyddsjakt. Regeringen kan besluta 

om ren tvångsjakt om man inte kan komma tillrätta 

med vildsvinsförvaltningen och skadorna. 

En tydlig signal är att man ser allvarligt på problemet 

men vill att det ska lösas genom effektiv 

jakt och jaktsamarbete. I LRF handlingsplan 

kvarstår kravet på ersättningsbestämmelse för 

vildsvinsskador för situationer när det är oskäligt 

att den enskilde ensam ska stå för kostnaderna. 


att 


Motion nr 11 

Döderhult LRF 

Produktionsjordbruket 

Produktionsjordbruket i Sverige måste få en 

starkare ställning. Under de senaste decennierna 

har svenska lantbrukares produktion av livsmedelsråvaror 

sjunkit till en oroväckande låg nivå. 

Detta beror på många orsaker, bl,a för dålig lönsamhet, 

stort regelkrångel och fördyrande särregler 

för svenska bönder. 

Under senaste månaderna har vi sett hur en 

av de värsta kriserna som svinproducenterna 

upplevt med ett avräkningspris långt under acceptabel 

nivå o ett foderpris som stigit markant, 

detta på grund av stor import av tyskt överskottfläsk 

och spekulation på råvarumarknaden. 

Liknande problem ser vi hos nötköttsproducenterna 

där kalkylerna i de flesta fall lyser röda 

på grund av för dyra insatsvaror och för påkostad 

djurhållning på grund av extrema regelverk. 

Under samma tidsperiod har vår främsta företrädare 

LRF satsat stora resurser på att utveckla 

binäringar som komplement och alternativ till 

traditionellt jordbruk vilka i många fall varit 

viktiga för våra företags överlevnad då inte den 

ordinära produktionen gett tillräckligt med resultat 

för att kunna driva verksamheten vidare. 

I dag står vi i ett läge där väldigt många lantbruk 

går med röda siffror och där väldigt få kan 

klara sig utan de olika ersättningar som finns att 

söka vilket gör oss mycket oroade då de traditionella 

jordbruken är basen i större delen av livsmedelsproduktionen 

i Sverige. 

Kravet från oss är att LRF centralt koncentrerar 

sina krafter framöver att stärka Svenska producenter 

av livsmedelsråvaror för att trygga den inhemska 

produktionen av livsmedel. Detta måste 

ske med mycket tydliga signaler till de styrande i 

Sverige. 

Företrädare för LRF måste markera för Sveriges 

regering hur illa det är när det väller in billiga 

livsmedel med tvivelaktigt ursprung som slår 

undan benen för seriösa lantbrukare. 

Fram för ett LRF som stödjer Svenskt traditionellt 

produktionsjordbruk på ett kraftfullt sätt. 

Styrelsen i Döderhults LRF lokalavdelning 

Oskarshamn 17/2 2011 

24 


yttrande nr 9 

Motion nr 11 


LRF måste stödja svenskt traditionellt produktionsjordbruk 

på ett kraftfullt sätt. 



att det är LRFs uppgift att stödja svensk livsmedelsproduktion 

i alla dess olika inriktningar. Det 

är med anledning av detta som LRF nu gör en 

stor satsning på att fastlägga en ny livsmedelsstrategi. 

Den svenska produktionen av livsmedel 

minskar idag med ca 2 % per år och LRFs intension 

är att detta ska vändas till en ökning på 1 % 

per år. Den strategi vi har haft hittills har uppenbarligen 

inte varit tillräcklig utan behöver förnyas. 

Inför riksförbundsstämman i maj kommer ett 

stort antal träffar att hållas där medlemmarnas 

åsikter och förslag till åtgärder samlas in för att 

lägga grund till den nya strategin. LRF kan inte 

sätta nivån på avräkningspriserna men verka för 

att förutsättningarna för den enskilde producentens 

gård blir optimala. 

Som en del av regeringens satsning på Matlandet 

Sverige så har det under 2010 tillsatts en 

så kallad högnivågrupp för förbättrad konkurrenskraft 

i primärpro-duktionen som leds av 

landsbygdsdepartementet och där företrädare 

för LRF och de olika produktionsgrenarna finns 

representerat. Slutrapporten är på gång och resultatet 

måste följas upp för att förbättra primärproduktionens 

konkurrenskraft. 

Regionalt inom LRF Sydost jobbas det kontinuerligt 

med påtryckningar för mer svenskt i 

kommunernas och landstingens upphandlingar. 

Det finns hjälp att få från Miljöstyrningsrådet 

(som är en statlig myndighet) i hur man utformar 

sina kriterier vid livsmedelsupphandling 

för att styra det till svenska råvaror. Detta påtalar 

LRF i alla plan. 

Politikerträffar är viktiga och hålls med såväl 

riksdagsledamöter som kommunledamöter med 

jämna mellanrum. Många kommungrupper är 

duktiga på att bjuda ut sina lokala politiker på 

studiebesök på gårdar och informera om vad 

som gäller för en lantbrukare som företagare. 

Sådana aktiviteter är verkligen medlemsnytta. 

Nytt är att riksdagsledamöterna kommer att få

nyhetsbrev från LRF Sydost där vi kan påtala vad 

som är aktuellt för vår näring just för stunden. 

Till exempel, just nu, att informera om det akuta 

svåra ekonomiska läget för grisproducenterna 

och vad det beror på. 

LRF Sydost arbetar aktivt för: 

att synas mer i media med svenskt jordbruks 

mervärde 

att satsa på ungdomar som vill in i näringen 

att primärproduktionen stärks, bl a genom olika 

projekt. 


att 

motionen i övrigt anses besvarad. 

25

Motion nr 12 


Ursprungsmärkning 

Flera undersökningar visar att konsumenten 

vill välja svenska produkter, men i de flesta 

fall är inte valet deras. Det finns ingen 

ursprungsmärkning av köttråvaran i färdiga 

produkter eller i offentlig miljö. 

Vad ligger rättvisan i, eller värdet av, att ha 

en av värdens strängaste djurskyddslagar när 

politiker sedan köper in mat till gamla, sjuka, 

och skolbarn, utan någon värdering av kvalité 

eller djuretik. Oftast serveras uteslutande det 

som är billigast. 

Regeringen med Eskil Erlandsson i spetsen 

tog på sig ett stort ansvar när man utformade 

olika djurskyddsbestämmelser som medfört att 

Svensk produktion hamnat i ett kostnadsläge 

som gör att vi inte kan konkurera med länder 

som har mycket lägre krav. 

Detta har medfört att Svensk produktion 

under en längre tid har minskat och nästan 

varannan tugga vi äter idag är import. Svensken 

äter mer och mer kött varje år så vad svensk 

regering åstadkommit är att det föds upp mer 

djur utomlands under sämre förhållanden utan 

halm och knorr på svansen. 

Nu måste LRF med krafttag begära att 

konsumenten kan välja vilket land köttet 

kommer ifrån i beredda produkter och i 

offentlig miljö. 

Årsmötet kräver därför : 

• Att ursprungsmärkning skall deklareras på 

beredda produkter 

• Att värdebaserat upphandlingsförfarande 

sker i kommuner och landsting. 

Joakim Granefelt 

26 


yttrande nr 10 

Motion nr 12 


Ursprungsmärkning på kött och beredda 

produkter så konsumenten kan välja och att 

man i offentlig upphandling ser till de svenska 

mervärdena. 


Regionstyrelsen delar motionens önskan 

om ursprungsmärkning av kött och att den 

offentliga upphandlingen behöver bli mer 

inriktad på svenska produkter. 

Det finns sedan i december ett förslag till 

lagstiftning på EU-nivå om ursprungsmärkning 

av inte bara nötkött utan även gris- och fågelkött. 

Hur långt detta krav ska sträcka sig är inte klart. 

I dagsläget är inte ens nötköttet lagstadgat att 

ursprungsmärkas i beredda produkter, d v s t ex 

chark eller andra blandade varor. Alltså gäller 

lagstiftningen bara i ren köttråvara. 

Det är helt valfritt och tillåtet för slakt och 

charkindustri att idag ursprungs-märka alla 

sina produkter oavsett vilket sorts kött (nöt, 

gris, fågel) som ingår, men tyvärr har man inte 

utnyttjat detta fullt ut, sett från LRFs synvinkel. 

Ska man tvingas leta efter en så finstilt text att 

det behövs glasögon för att se om råvaran är 

svensk eller inte när man som konsument står 

i butiken. LRF vill inte att Sverige ska backa på 

djurskyddet utan verkar för att övriga EU-länder 

höjer sitt, så att det blir samma villkor. Vi kan 

inte fortsätta producera till högre kostnader än 

andra länder om deras överskott (producerat 

med lägre krav) köps in till kommuner och 

landsting i offentlig upphandling. 

Kommunerna borde i sina kriterier för 

upphandling ta hänsyn till att den svenska 

djurskyddslagen och smittskyddsarbetet är 

en kostnad för lantbruket men som därmed 

skyddar den allmänna folkhälsan. Det finns 

en hel del råd från Miljöstyrningsrådet, statlig 

myndighet, som kommunerna kan använda för 

att upphandla svenska produkter. 

Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman 

besluta 

att 

LRF Sydost intensivt stödjer arbetet för påverkan 

om svensk köttråvara i offentlig upphandling, 

att 

LRF Sydost aktivt verkar för ursprungsmärkning 

på alla köttprodukter, 

att 


Motion nr 13 

Åseda LRF 

Marknadsföring 

Svensk jordbruksproduktion tappar i förhållande 

till import. Detta har pågått under ett antal år. 

LRF har startat Livsmedelsprojektet för att försöka 

vända denna trend. De flesta inom de gröna 

näringarna vet att det är svårt att konkurrera 

med den billiga importmaten. De flesta vet också 

att vi har många mervärden inom den svenska 

livsmedelsproduktionen. Vi kommunicerar detta 

ofta inom de egna leden. Men hur ofta och 

på vilket sätt drar vi nytta av alla mervärden gentemot 

alla konsumenter? Vi har också konstaterat 

att barn och ungdomar har kommit längre 

och längre ifrån matens ursprung. Det finns inte 

ens en mormor eller farfar längre som har sina 

rötter i ett lantbruk och som kan förmedla något 

om jordbruk. 

För att kunna öka livsmedelsproduktionen i 

Sverige så måste vi få fler konsumenter som köper 

svenskproducerade varor. Hur då? Kan man 

undra? 

Det är dags att LRF satsar ett antal pengar 

på reklam i TV. Släpp in kamerorna i nybyggda 

välskötta mjölkstallar! Eller den lite mindre Kravcertifierade 

mjölkgården. Visa hur välskötta svinstallar 

fungerar idag. Hur lammuppfödning går 

till idag på olika nivåer. Och köttdjursbesättningar 

med djuren på betesdrift. Vi behöver saklig 

realistisk information. Vi behöver INTE reklam 

typ ”snabba grabbiga bilar”, vi behöver INTE 

flashig EL-Giganten-reklam. Vi behöver INTE 

klämkäcklustig Ipren- reklamtyp. Vi ska satsa på 

trovärdig upplysning hur svenskt lantbruk fungerar 

idag. Vi ska göra en sådan reklam som ingen 

nattlig smygfilmare kan slå hål på. Vi behöver 

bara rikta kameran ut genom köksfönstret för 

att hitta vackra bilder från vår verklighet. Ta vara 

på det och förmedla det! Allt detta fina med 

djur och natur som finns inom svenskt lantbruk 

måste nå ut. Och om de svenska säkra livsmedlen 

och alla jobb som lantbruket genererar. Allt 

behöver inte vara vackert. Det går bra att visa 

en lerig och kanske regnig höstdag när man tar 

upp potatis eller kanske när gödsel körs ut. Men 

det ska ge en verklig bild av svenskt lant bruk. 

Med ett vettigt upplägg kan man hinna förmedla 

mycket på en minut. 

Men då kommer vän av ordning och säger 

–”jamen, LRF har ingen egen produktionslogga”. 

Nej, men man kan skriva under med ” 

Svenskt Lantbruk” och LRF och dessutom en 

svensk flagga. Sen är det upp till varje livsmedelsföretag 

att själva skriva ”svenskt” eller ha en 

svensk flagga på sin produkt. 

OM reklam inte hade lönat sig, så hade den nä- 

27 

ringen varit död idag! 

Vi föreslår därför att: 

LRF bestämmer sig för att satsa på reklam i TV 

med ovan sagda förslag för ögonen. 

Svenskt lantbruks fördelar måste kommuniceras 

återkommande och på ett sätt så att konsumenten 

handlar ”med hjärtat”. 

Åseda LRF-avd 

Motionen antagen vid Åseda LRFs årsmöte den 

8 febr. -11



Motion nr 13 


Åseda LRF-avdelning föreslår i sin motion att 

LRF satsar på reklam i TV. Svenskt lantbruks 

fördelar måste kommuniceras återkommande 

och på ett sätt så att konsumenten handlar ”med 

hjärtat”. 


Reklam i TV är ett säkert medieval för att skapa 

uppmärksamhet, genomslags-kraften är stor. Motionären 

syftar på att marknadsföra svenskt jordbruk 

och svenska livsmedel. Då LRF har som mål 

att öka svensk livsmedelsproduktion kan detta 

förslag ligga rätt i tiden. Reklaminslagen skulle 

visa hur verkligheten ser ut på moderna gårdar, 

utan att försköna. Informationen skulle vara saklig 

och realistisk med förslagsvis en reklamjingel 

per produktionsgren. 

Ett problem, som motionären mycket riktigt 

tar upp, är vem som skulle vara avsändare för till 

exempelvis reklam om mjölk. Regionförbundsstyrelsen 

anser att LRF kan marknadsföra svenskt 

lantbruk, men det vore bättre om fler ställer sig 

bakom. Svensk livsmedelsproduktion skulle tjäna 

på att gå samman i en gemensam marknadsföringskampanj. 

Budskapet måste då vara tydligt: 

att lyfta fram mjölk, kött och andra råvaror från 

svenska gårdar. 

En lösning vore om intresseorganisationer 

för respektive område är avsändare tillsammans 

med LRF. Det skulle betyda Svensk mjölk för 

mjölkreklam och Svenskt kött för gris-, nöt- och 

lammköttsreklam. Motsvarande gäller för Svenska 

ägg och Svenska fågel. 

LRF är huvuddelägare i Svenskt kött, vilket 

betyder en redan befintlig plattform som bör 

användas i sammanhanget. Svenskt kött har 

dessutom till syfte och profession att sköta konsumentkommunikationen 

åt ägarna, däribland 

Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Grisföretagare 

och Svenska Fåravelsförbundet. 

Det borde vara självklart för dessa organisationer 

att ställa sig bakom reklamen, där LRF kan 

vara den neutrala partnern. Om någon kan samordna 

detta så är det LRF. Hela den gröna näringen 

behöver jobba tillsammans mot ett mål. 

28 


att 

regionförbundsstyrelsen får i uppdrag att skicka 

en skrivelse till Riksförbundsstyrelsen om att se 

över förslaget att tillsammans med intresseorganisationerna 

marknadsföra råvaror från svenska 

gårdar.

Motion nr 14 


Avtal försäljning 

Många privatpersoner och småföretagare får 

idag påringningar av envisa försäljare. Man har 

en övertalningsförmåga som många går på. 

Ibland känns det som att man har metoder som 

inte är riktigt ärliga. Man borde få ett skriftligt 

avtal för underskrift innan det börjar gälla. 

Undertecknad föreslår 

- att det införs en lag, som ger rätt till en 

underskrift innan avtalet börjar gälla. 

Älghult 11 01 31 

Roland Cronholm 

29 



Motion nr 14 


Förslag om lagstiftning gällande 

telefonförsäljning. 


Styrelsen delar motionärens uppfattning om 

att många upplever vissa telefonsäljare som 

påträngande och besvärande. Men styrelsen 

konstaterar att det finns lagstiftning som reglerar 

denna typ av försäljning och hänvisar därför till 

köplagen, konsumentköplagen samt distans- och 

hemförsäljningslagen. 

Regionförbundsstyrelsen föreslår stämman 

besluta 

att 

motionen härmed anses vara besvarad.

Motion nr 15 

Sjösås LRF 

Statliga lånegarantier 

Förutsättningen för en levande landsbygd är att 

det finns riskvilligt kapital. När man bygger ett 

hus på landet, några mil ifrån en större tätort, 

så är värdet mindre än hälften av nybyggnadskostnaden 

när man flyttar in. Samma problem 

är det med jordbruk och andra små företag. Vårt 

välstånd har kommit från våra naturtillgångar 

och därför är det på tiden att staten ger tillbaka 

till landsbygden. Därför föreslår jag att statliga 

lånegarantier införs så att man kan investera på 

landsbygden. Det är först när det finns riskkapital 

man kan vända denna negativa utvecklig. 

Tack vare att vi har en så stor skogsproduktion i 

landet så klarade vi lågkonjunkturen 08-09 väldigt 

bra jämfört med andra länder. Skogen växer 

även i dåliga tider och det samma gäller jordbruk. 

Kan vi få en blomstrande landsbygd, där 

småföretagen växer och lantbruket kan uppfylla 

LRF:s vision. När nya barnfamiljer flyttar ut på 

landet och bygger hus, då är det välinvesterade 

pengar för staten. 

Jag yrkar i denna motion till avdelningsårsmötet 

i Sjösås LRF avd. 

Att LRF ställer upp för att driva frågan om statliga 

lånegarantier till landsbygden. 

Att motionen med godkännande sänds till regionstämman 

Skavenäs den 15 feb 2011 

Lennart Johansson 

30 



Motion nr 15 


Införande av statliga lånegarantier för investeringar 

på landsbygden för såväl bostadsbyggande 

som för företagsinvesteringar. 


Styrelsen är väl medveten om att det ibland kan 

vara svårt att finansiera investeringar på landsbygden 

men att det också skiljer mellan olika 

geografiska områden i landet. Styrelsen delar 

också motionärens uppfattning att investeringar 

på landsbygden är viktiga för att hålla en levande 

landsbygd. 

Det finns organisationer som arbetar med 

landsbygdsfrågor och bland dessa är ”Hela Sverige 

ska leva” en aktör. Inom denna organisation 

arbetar man bl a med vad som benämns ”Lokal 

ekonomi” och där utgör boendefrågor och investeringar 

viktiga områden. 

Även staten har genom bl a Landsbygdskommittén 

analyserat olika landsbygdsrelaterade frågor 

och dessa finns att läsa om i SOU 2006:105; även 

i denna rapport tas motionärens frågor upp. 

LRF å sin sida arbetar kontinuerligt med att 

stödja företagandet på landsbygden i syfte att 

fler lönsamma företag ska skapas som kan bidra 

till en långsiktig och hållbar landsbygdsutveckling. 

Styrelsens uppfattning är således att det tillsammans 

med LRF finns olika aktörer som arbetar 

med specifikt landsbygdsfrågor, och där 

boende och företagsamhet lyfts fram som viktigt 

för landsbygdsutvecklingen i landet. 


att 

motionen härmed anses vara besvarad.

Motion nr 16 


Trygga arrendevillkor 

Arrendelagen kan efter initiativ från Jordägareförbundet 

komma att ses över i syfte att liberalisera 

reglera och ta bort det lagstadgade besittningsskyddet 

för sidoarrende. Om detta genomförs 

kommer arealunderlaget för de lantbruksföretag 

som vill satsa och investera för framtiden 

inte att vara säkrat. Strukturrationaliseringen är 

snabb i Sverige och förutsätter en fungerande arrendemarknad 

med trygga villkor. Nära hälften 

av åkermarken är arrenderad. Utan besittningsskydd 

kommer grannar att bjuda över varandra 

när arrendeperioderna löper ut och befintliga 

lantbruksföretag kommer att slås ut när de mister 

arealunderlaget. En karusell med markbyten 

kan bli följden och jordbruksmarken kommer 

att utarmas när brukandet blir kortsiktigt. 

Jag yrkar i denna motion till avdelningsmötet i 

Sjösås LRF avd 

Att LRF verkar för trygga arrendevillkor som en 

förutsättning för ett långsiktigt brukande av marken. 

Att motioner med godkännande sänds till regionstämman 

Skavenäs februari 2011 


31 



Motion nr 16 


Motionen handlar om att Jordägareförbundet 

vill att arrendelagen ska ses över i syfte att liberalisera 

reglerna och ta bort besittningsskyddet för 

sidoarrenden. 



att det finns en stor risk att befintliga lantbruksföretag 

slås ut om man mister den åkermark 

man har som sidoarrenden. Vi är också oroliga 

för den utveckling en översyn av arrende-lagen 

kan få för våra lantbruksföretag. 

Regionstyrelsen tycker det är viktigt att riksförbundsstyrelsen 

bevakar denna fråga och verkar 

för trygga arrendevillkor med ett balanserat 

besittningsskydd. Det är också viktigt att vi i regionerna 

får löpande information om vad som 

händer i ärendet. 


att 

uppdra åt styrelsen att skicka en skrivelse till 

LRFs riksförbundsstyrelse och påtala vikten av 

att denna fråga bevakas och att regionerna hålls 

informerade om utvecklingen i ärendet 

att 


Motion nr 17 


Rådgivning LRF Konsult 

Den fria arrende och juridiska rådgivning i LRF 

Konsult som LRF bekostat kan vara på väg att inskränkas 

eller dras in helt. LRF Konsult får också 

ett ökat avkastningskrav framöver och risken är 

stor att de inte på egen hand kan erbjuda dagens 

service. Det handlar om de 30 minuter per år 

för rådgivning i telefon som LRF-medlemmar får 

utan kostnad för den enskilde. Arrenderätten är 

snårig och det finns stora risker för arrendatorer 

och jordägare att inte vara informerad inför så 

långsiktiga och långtgående avtal som arrende 

innebär. Det är en omtyckt och nyttig medlemsförmån 

som nu kan komma att dras in. Ibland 

räcker det med en enkel förfrågan och det är 

då onödigt omständligt och kostsamt att öppna 

ett ärende med betalning enligt gängse rutin. 

Många kommer att dra sig för att ställa även enkla 

frågor om arrende. Jag hoppas på en lösning 

som tillgodoser det behov av enkel rådgivning 

som arrendatorer och jordägare har. 

Jag yrkar i denna motion till avdelningsmötet i 

Sjösås LRF avd 

Att LRF ställer erforderliga medel till förfogande 

för fortsatt fri arrende och juridisk rådgivning 

enligt vad som gäller idag. 

Att motioner med godkännande sänds till regionstämman 

Skavenäs den 15 februari 2011 


32 



Motion nr 17 


Motionen handlar om att den fria rådgivningen 

om arrendefrågor och juridik kan vara på väg att 

inskränkas eller dras in helt. 



att det är viktigt att denna medlemsförmån finns 

kvar. 

Medlemsförmånen innebär idag att man får prata 

med en jourhavande rådgivare från LRF Konsult 

om arrendefrågor och juridik, på telefon 

kostnadsfritt upp till 30 min per område och år. 

Detta är för många medlemmar en viktig förmån. 

LRF Konsult får också på ett enkelt sätt 

kontakt med hjälpsökande medlemmar som i en 

förlängning kan bli kunder. 

Som en del i skapandet av ”LRF 2011 - i medlemmens 

vardag” och höstens verksamhetsplanering 

halverades budgeten till den fria telefonrådgivningen 

inom arrende och juridik. Under december 

och januari har en arbetsgrupp arbetat 

fram ett nytt upplägg som strävar efter att möta 

medlemmarnas behov inom ramen för den nya 

budgeten. 

Innebörden i det nya upplägget är i korthet följande: 

Arrenderådgivning: 

- LRF Konsult tillhandahåller en telefonjour 

som är öppen mån-fre kl 9-12 och 13-15. Jouren 

är stängd mellan 15 juni - 15 aug samt 10 dec - 

10 jan. 

- Pilottest med ett webbformulär där man kan 

ställa sin fråga till arrenderådgivarna. 

- ”Frågor och svar” skrivs av LRF Konsult och 

läggs ut på Medlemsnätet. 

Juridisk rådgivning: 

- Telefonjouren stängs, och medlemmar hänvisas 

till LRF Konsult Juridiska byrån. 

- ”Fråga juristen”-spalt införs i Land Lantbruk 

varje vecka och LRF Konsult förser redaktionen 

med underlag. 

- ”Frågor och svar” (från spalten i Land Lantbruk) 

läggs ut på Medlemsnätet. 

Den större förändringen på juridiksidan kan motiveras 

av att: 

a) Nöjd Medlem visar att medlemmarna tycker 

det är viktigare att det finns tillgång till kompe-

tens i sitt närområde, snarare än att det är gratis 

b) Den fria rådgivningen var begränsad till en 

halvtimme, som ofta är otillräckligt för att vara 

till reell hjälp. 

c) På grund av de begränsningar som fanns i öppettider, 

var det ibland svårt att komma fram till 

en jurist, och med den nya spalten i Land Lantbruk 

och på Medlemsnätet hoppas vi kunna öka 

tillgängligheten. 

För närvarande förbereds denna förändring som 

kommer att börja gälla fr.o.m. den 1 april 2011. 


att 

motionen anses besvarad. 

33 

Motion nr 18 

Järeda - Virserum LRF 

Aktivitetsbidrag 

Bakgrund: Virserum-Järeda lokalavdelning anser 

att stödet till aktiviteter som erhålls från regionförbundet 

är orimligt lågt och stödet har ej räknats 

upp på flera år. 

Lokalavdelningen har 216 betalande medlemmar. 

Om varje medlem betalar 1000 kr i snitt 

ger det en intäkt till LRF Sydost på 216 000 kr. 

Aktivitetsstödet som lokalavdelningen erhöll 

2010 var ca 5 000 kr. Och då hade avdelningen 

flera aktiviteter under 2009. Endast drygt ett par 

procent av medlemmarnas avgift gick tillbaka till 

avdelningen. Lokalavdelningen är LRFs styrka 

och minskar det lokala engagemanget så påverkas 

hela organisationen mycket negativt. 

Förslag: Virserum-Järeda lokalavdelning yrkar 

att aktivitetsstödet till lokalavdelningarna höjs till 

en nivå motsvarande minst 15 % av avdelningarnas 

medlemsavgifter. 

Virserum den 16 feb 2011 

Bo Jonasson på uppdrag av årsmötet



Motion nr 18 


Motionären anser att stödet till aktiviteter är 

orimligt lågt och har inte räknats upp på flera år. 

Motionären yrkar att aktivitetsstödet höjs så det 

uppgår till 15 procent av inbetalad medlemsavgift. 


Styrelsen delar motionärens uppfattning att lokalavdelningen 

är ytterst viktig för såväl organisationen 

som för den enskilde medlemmen. 

För närvarande utbetalas aktivitetsstöd enligt 

nedan beskriven modell. Utöver detta direkta 

stöd till avdelningen bekostar regionen samtliga 

utskick för inbjudningar beställda hos Organisationsservice 

av avdelningarna. I landet finns 

regioner som låter avdelningarna själva stå för 

denna kostnad. År 2010 uppgick utskickskostnaden 

(årsmöteskallelser ej inräknade) till 250 

000 kronor, att jämföra med det totala direkta 

stöd som uppgick till 590 000 kronor (varav fast 

bidrag uppgick till knappt 160 000). 

Det finns ingen möjlighet att inom nuvarande 

ekonomiska ramar höja fast eller rörlig del av 

medelstilldelningen. 

Sedan förra stämman har det arbetats för att 

få fram hur en rättvis beräknings-modell där den 

besparing man kan göra genom att använda sig 

av elektroniska utskick (SMS och E-post) jämfört 

med pappersutskick kan komma lokalavdel-ningarna 

tillgodo. Arbetet fortsätter alltjämt med att 

få fram en ny modell med ett rättvist förfaringssätt. 

Att beakta är också att varje lokalavdelning har 

möjlighet att hos regionstyrelsen söka särskilt 

bidrag för speciella ändamål och aktiviteter 

Beräkningsmodell för medelstilldelning 

• Grundbidrag 500 kr per avdelning 

• 5 kr per/medlem (oavsett kategori), antal 

per 31/12 2xxx. 

• I tid (1/3) insänd valrapport 500 kr 

• Aktivitetsbidrag på 500 kr per rapporterade 

egna medlemsmöten/aktiviteter (högst 6 

aktiviteter). Denna ersättning erhålles på 

aktiviteter från verksamhetsberättelsen för 2010. 

För aktiviteter under 2011 erhålles ersättning år 

2012. För årsmöte och styrelsemöten utgår ingen 

ersättning. 

34 

• 800 kr/person för deltagande stämmofullmäktige 

vid regionförbundsstämman. 

• Kontakt med ny medlem – 100 kr/person - 

som redovisats till regionförbundet på särskild 

blankett (tillkom 2002). 


att 


Anteckningar 

_______________________________________________________________________________________ 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

_______________________________________________________________________________________ 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

_______________________________________________________________________________________ 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

_______________________________________________________________________________________ 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

35

Stämmohandlingar - LRF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?