KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

OLOV ERIKSSON 

PETER TJERNSTRÖM 

JESPER HELLQVIST 

KÄRNVAPEN

U M E Å U N I V E R S I T E T 

―The human animal and his 

emotions change not much 

from age to age. He must 

change now or he faces absolute 

and complete destruction 

and maybe the insect age or 

an atmosphereless planet will 

succeed him.‖ 

Harry S. Truman USA:s president 

1945-1953 

K Ä R N V A P E N 

Den 22 november 2009 inledde Iran en jättelik militärövning på en yta stör- 

re än Sveriges. Den iranske luftvärnschefen brigadgeneral Ahmad Mighani, 

ansvarig för övningen, sa att den är tänkt att samträna olika förband för att 

bättre kunna skydda Irans kärnanläggningar mot varje tänkbar attack. Det- 

ta ska sättas in i sambandet att både USA och Israel ser det som en möjlig- 

het att militärt attackera Iranska kärnanläggningar om inte Iran accepterar 

västvärldens krav på kontroll och insyn i Irans kärnenergiprogram. 

FN:s säkerhetsråd har upprepade gånger krävt att Iran ska sluta anrika 

uran, men inget har hänt. Nästa steg kan bli skärpta sanktioner. Det är en 

åtgärd som både Ryssland och IAEA:S chef Mohamed ElBaradei motsätter 

sig. De menar på att ytterligare sanktioner bara leder mot en skarpare konflikt och längre ifrån en överens- 

kommelse. ElBaradei poängterar att sanktioner mot ett helt land framförallt drabbar Irans befolkning. 

Situationen är idag sådan att Iran misstänks av västvärlden och FN för att i hemlighet försöka tillverka Kärn- 

vapen, något som de bestämt förnekar. FN:s säkerhetsråd försöker med hot och sanktioner att påverka 

Iran, men Iran vill inte lyssna på det örat. De framhåller att de bara försöker utveckla civil kärnenergi och att 

de har lika stor rätt till det som alla andra. 

Kärnvapnet har haft stor betydelse för mänskligt liv och internationell politik i 

över 60 år och det är rimligt anta det kommer att fortsätta så. Vi vill med det 

här läromedlet om kärnvapen ge möjligheter till dig som läser att utveckla 

dina kunskaper om kärnvapnets roll i världen. Läromedlet består av tre te- 

man, Kalla kriget, Hotet mot mänskligheten och Nedrustning. Dessa teman är 

tänkta att ge en bred förståelse för ämnet och inspirera till vidare läsning. 

Fokus ligger vid att du som läsare ska utveckla dina kunskaper om samhälls- 

vetenskapliga teorier, begrepp, perspektiv och analyser. 

Varje tema har frågor i texten och i slutet, ett tips till dig som läser är du för- 

söker besvara dessa frågor. Det finns även läshänvisningar om du vill fördju- 

pa dig ytterligare. 

Lycka till! 

―So, we need to delegitimize 

the nuclear weapon, and by 

de-legitimizing... meaning 

trying to develop a different 

system of security that does 

not depend on nuclear deterrence.‖ 

Mohamed ElBaradei chef för 

FN:s atomenergiorgan IAEA

K Ä R N V A P E N Sida 3 

I N N E H Å L L 

· 

Kärnvapen: Kalla kriget 

- Fyrtiofem år av spänning sid. 4 

- Kärnvapen under kalla kriget sid. 5 

- Kärnvapen och makt sid. 10 

·Kärnvapen: ett hot mot mänskligheten? 

- Hotbilden sid. 13 

- Kärnvapen: Ett fredsbevarande verktyg? sid. 14 

- Mer kärnvapen, större risk sid. 15 

- Kärnvapen och terrorism sid. 16 

·Nedrustning 

- Tidiga försök till nedrustning sid. 19 

- Avtal och organisationer sid. 20 

- Problem för nedrustning sid. 21 

- Sveriges delaktighet i nedrustning sid. 22 

- Blixkommissionen sid. 23


K Ä R N V A P E N : K A L L A K R I G E T 

F Y R T I O F E M ÅR AV S P Ä N N I N G 

Kalla kriget är historien om två mäktiga stater som med jordklotet som arena 

spelar ett farligt och blodigt spel om världsherravälde. Låter det magstarkt, ja 

kanske det, men som ni kommer att upptäcka ligger det mycket i det. USA den 

ekonomiskt starkaste staten efter andra världskriget var och är ett liberalt demo- 

kratiskt och kapitalistiskt land. Efter kriget 1945 ville man undvika att kommunis- 

men skulle få inflytande i världen, eftersom att kommunismen var ett hot mot 

den världsbild och de ideal som rådde i USA och Västeuropa. Sovjetunionen på 

den andra sidan var en kommunistisk union med en målsättning och tro på att 

kommunismen skulle sprida sig till alla stater och att arbetarna världen över skul- 

le befrias från kapitalets förtryck. Dessa två supermakter var varandras totala 

motsatser när det gällde ideologi, men varandras likar gällande vilja att påverka 

världen. Resultatet blev en lång period av spända internationella relationer, 

kapprustning och konflikter i tredje världen. 

Foto: Deutsches Bundesarchiv 

På bilden ser vi ledarna för andra världskri- 

gets segermakter. Från vänster: Stalin, Tru- 

man och Churchill. Enade under andra 

världskriget, fiender under Kalla kriget. 

Sida 4 

Kalla kriget är ett begrepp som beskriver de internationella rela- 

tionerna mellan USA och Sovjet under perioden 1945 -1990. Av 

begreppet kan man förstå att ett kallt krig är något som skiljer sig 

från krig i dess vanliga bemärkelse. Kalla kriget är inte ett krig i 

den aspekten att det pågår öppna strider, utan begreppet funge- 

rar mer som en symbolisk bild. En bild som beskriver maktkam- 

pen som pågick mellan världens, vid den tidpunkten, två mest 

inflytelserika och mäktiga stater. Att det var ett kallt krig, antyder 

att situationen var hotfylld mer eller mindre konstant. Inom Kalla 

kriget fanns perioder av avspänning och perioder av ökad risk. 

Vad som styrde detta berodde på dessa länders inrikespolitiska 

klimat, vilka personer som befann sig i ledningen och vad som 

skedde i världen i övrigt. Sammanfattningsvis kan Kalla kriget 

sägas beskriva kampen om världsinflytande som pågick mellan 

det liberalt sinnade kapitalistiska USA och det kommunistiska och planekonomiskt styrda Sovjet. 

Under andra världskriget som pågick mellan 1939-1945 stred USA och Sovjet tillsammans mot Nazityskland. 

När slutsegern var bärgad uppstod frågan om vem som skulle ha inflytande vart. Hur skulle det ockuperade 

Europa delas upp, hur skulle intressesfärerna se ut? Vem skulle kontrollera de av Japan ockuperade område- 

na? Effekten blev att ur andra världskrigets aska uppstod det Kalla kriget och det fortlöpte under 45 år fram till 

1990 när Sovjet kollapsade. 

Let us not be deceived - we 

are today in the midst of a 

cold war. Bernard Baruch 

USA:s dåvarande president 

Harry S. Truman gillade inte 

begreppet Kalla kriget. Istäl- 

let föredrog han 

‖nervkriget‖. 

‖The war of nerves‖


Konflikten mellan USA och Sovjet blev aldrig direkt i den bemärkelsen att de öp- 

pet stred mot varandra, däremot kämpade de indirekt. Dels genom att försöka 

knyta stater och områden till sin intressesfär och dels genom att, i konflikter, 

stödja den part som mest liknade den egna politiken. Sovjet stödde t.ex. kommu- 

nistregimer och USA högerdiktaturer. Vanliga utrikespolitiska medel var ekono- 

miskt och militärt stöd, samt en kapprustning om vem som skulle ha den mäkti- 

gaste militärmakten. Under Kalla kriget fanns många konflikter där stormaktsin- 

tressen var representerade, två exempel är Vietnam och Afghanistankrigen. 

USA och Sovjet var de två viktigaste aktörerna under Kalla kriget, vad kämpade 

de om? Förklara och ge exempel på konflikter där de var inblandade. Gärna ex- 

empel som inte nämns i texten. 

K Ä R N V A P E N U N D E R K A L L A K R I G E T 

Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki sammankopplas vanligtvis med slu- 

tet av andra världskriget och den Japanska kapitulationen. Men Kalla kriget och 

andra världskriget går mer eller mindre in i varandra och användandet av atom- 

bomben kan därför ses som en tidig maktdemonstration i Kalla kriget. Officiellt 

släpptes bomberna för att påskynda Japans kapitulation, men bakom kulisser- 

na dolde sig andra mål som var kopplade till den redan påbörjade maktkampen 

mellan USA och Sovjet. 

‖War is bar- 

baric, but 

using the A- 

bomb is su- 

perbarbaric. 

‖ Josef Stalin 

(Potsdam 

1945) 

Sida 5 

Karta: Public Domain 

Karta över östblocket. Öst- 

blocket var de delar i Europa 

som Sovjet hade direkt eller 

indirekt inflytande över. 

Vissa teorier för fram att USA släppte bomberna för att avsluta kriget i Stillahavet före Sovjet 

hann gå med i kriget mot Japan. Ett snabbt krigsslut skulle säkerställa att de själva fick ockupera 

Japan och vara den mest inflytelserika aktören i Sydostasien. Andra teorier pekar på att USA:s 

användande av atombomben var till för att visa Sovjet vilket mäktigt vapen man hade och genom 

denna maktdemonstration skrämma dem och begränsa deras expansion i Europa. Att användan- 

det av atombomberna var en maktdemonstration stärks av att de släpptes bara 3 veckor efter 

avslutade tester och en vecka efter Sovjets inträde i kriget mot Japan. Brådskan tyder på att USA 

ville ha kontrollen ensam och att man vill skrämma Sovjet. 

Utrikespolitiska medel är de 

redskap som en stat har för 

att påverka andra stater. Ex- 

empel på utrikespolitiska me- 

del är opinionsbildning, diplo- 

mati, handelspolitik och våld 

eller hot om våld. 

Dock kvarstår frågan om beslutet att släppa bomberna var så pass uträknat och genomtänkt. En teori är nämli- 

gen att USA släppte bomberna för att göra slut på det japanska motståndet före det kom till en regelrätt inva- 

sion med blodiga strider och stora amerikanska förluster. Man ska också komma ihåg att ingen visste vilken 

effekt bomberna skulle ha och därför kunde ingen heller känna till vilken skrämseleffekt de skulle ha. Oavsett


avsikt med bomberna blev effekten att USA tillskansade sig 

egen kontroll över Japan och att man visade upp det farligaste 

vapen mänskligheten någonsin skapat, ett vapen som man 

hade ensamrätt över, vilket gav självsäkerhet i utrikespolitiken. 

Sovjet var dock inte okunnigt om kärnvapen, dels hade de känt 

till USA:s utvecklingsförsök länge, dels var de själva på väg att 

utveckla kärnvapen. För att inte hamna i underläge höll Stalin 

masken och låtsades inte utåt om att USA hade ett farligt va- 

pen. Ett rimligt antagande är dock att Stalin andades ut när 

han och Sovjet själva fick kärnvapen 1949. 

Förklaringarna till användandet av atombomberna över 

Hiroshima och Nagasaki är otaliga. Men vilken tycker ni 

verkar mest rimlig? Motivera ert ställningstagande! 

Korea var under andra världskriget ockuperat av Japan. 1945 befriades landet av USA och 

Sida 6 

Sovjet. De båda arméerna möttes vid den 38:e bredgraden. Tanken var att Korea skulle bli ett 

enat och självständigt land, men det misslyckades och landet delades i två. Gränsen drogs vid 

ovan nämnda breddgrad. Nordkorea blev kommunistiskt och stöddes av Sovjet och senare 

även Kina. Sydkorea blev en auktoritär diktatur stödd av USA. 

Båda sidor hade planer på att med militärmakt ena Korea, det blev Nord som tog det första 

steget. Ensamma vågade de inte göra något, de var i behov av stöd från Sovjet. Till en början 

vägrade Stalin, men i januari 1950 ändrade han sig och godkände Nordkoreas anfallsplan. 

Vad som avgjorde är svårt att säga, men det finns vissa centrala faktorer. För det första hade 

kommunismen segrat i Kina året innan, vilket gjorde att Sovjets stöd kunde förmedlas via 

Kina. För det andra var man rätt säker på att USA inte skulle lägga sig i, på grund av uttalan- 

den de gjort om att Sydkorea inte ingick i den amerikanska försvarszonen och att de ett år tidi- 

gare underlåtit att komma den kinesiska nationalistregimen till undsättning i kampen mot 

Mao´s revolutionärer. För det tredje hade Sovjets självförtroende ökat eftersom att de, året 

innan lyckats provspränga egna kärnvapen. Stalin insåg att tillgången till kärnvapen ytterligare 

minskade risken att USA skulle använda sina emot Sovjet. Tidigare hade Stalin hållit masken 

och inte låtsats om sin rädsla, nu behövde han inte göra det längre utan kunde använda offen- 

siv strategi. 

Foto: Public Domain 

Bombplanet på bilden är ‖Enola Gay‖. Det 

bombplan som släppte den första atombom- 

ben över Hiroshima. 

Kriget bröt ut och Nordkorea stormade fram över Koreahalvön. Nordkorea och Sovjet hade 

dock gjort en felberäkning. USA tänkte visst gå in i konflikten. Den amerikanske presidenten 


Mao Tse-tung 

(Kina). Harry S 

Truman (USA). 

Josef Stalin 

(Sovjet).


FN:s säkerhetsråd är ett av FN:s allra viktigaste organ. 

Det är i säkerhetsrådet som beslut fattas om FN ska gå 

in i konflikter som fredsbevare eller fredsframtvingare. 

Dessa beslut är speciella eftersom att de ofta innebär 

att en stats kontroll över det egna landet begränsas. 

Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer, varav 5 är 

permanenta. USA, Frankrike, Ryssland, Kina och Storbri- 

tannien. Under Korea kriget var medlemmarna desam- 

ma men med några viktiga undantag. Ryssland var Sov- 

jet och de bojkottade säkerhetsrådet. Kina representera- 

des inte av Demokratiska Folkrepubliken Kina på fast- 

landet utan av högerdiktaturen Taiwan. Sammansätt- 

ningen gjorde att ett enhälligt beslut kunde fattas och en 

fredsframtvingande insats kunde inledas. 

Sida 7 

Truman satte ner foten och sa att världen inte fick 

vända Förenta Nationerna ryggen, så som man tidi- 

gare hade gjort med Nationernas Förbund. Säker- 

hetsrådet, utan ett bojkottande Sovjet och med Tai- 

wan istället för Kina, beslutade om en insats som 

leddes av USA. Kriget blev utdraget och blodigt, ar- 

méerna rykte fram och retirerade under 3 år fram till 

1953. 

Inget kärnvapen användes, men ett uttalande av Pre- 

sident Truman fick världen att hålla andan. Under 

hösten 1950 stötte USA på patrull. Kineserna hade 

gått in på nordsidan och de tvingade USA:s armé att 

retirera. Det var det största bakslaget någonsin för 

USA:s armé. I ljuset av detta uttalade sig presidenten Harry S. Truman om att USA skulle möta det militära hotet 

med alla tillgängliga vapen och att det var befälhavaren i fält som skulle ta beslutet. Uttalandet kunde tolkas 

som att det var krigförande generaler som skulle besluta om kärnvapenan- 

vändning. Paniken var nära och Trumans stab fick snabbt gå ut och lugna 

presskåren, kärnvapen var en fråga för presidenten och ingen annan. Fors- 

kare har diskuterat huruvida kärnvapen var ett alternativ för att slå tillbaks 

kineserna. 

Troligtvis var det inget alternativ, beroende på att Truman var medveten 

om vapnets förödande effekter och att det inte fanns några tydliga mål att 

bomba i Nordkorea. En del teoretiker menar att kärnvapenanvändning ald- 

rig var nära i Korea, men att om USA hade lidit ett liknande nederlag i Euro- 

pa, hade kärnvapnet legat mycket närmare till hands. 

USA var under en period ensam kärnvapenmakt, när fick Sovjet tillgång 

till kärnvapen? Hur påverkade det balans mellan de bägge supermak- 

terna tror ni? 

President Truman: We will take 

whatever steps are necessary to 

meet the military situation, just as 

we always have. 

Reporter: Will that include the ato- 

mic bomb? 

President Truman: That includes 

every weapon we have… The military 

commander in the field will 

have charge of the use of the weapons, 

as he always has. 

Eisenhower och Chrusjtjov tog över efter Truman och Stalin. Eisenhower hade som gammal militär en stark po- 

sition och ingen vågade ifrågasätta hans mod. Han kunde därför kosta på sig att inte hota med kärnvapen och 

han utvecklade strategin om total vedergällning. Han såg det som att om man rustar för totalt krig har man 

störst chans att undvika det. Motparten Chrusjtjov satt mycket osäkrare men även han insåg att kärnvapnet var 

oanvändbart annat än i totalt krig. Dock tyckte han att kärnvapenhotet var ett bra redskap för att vinna politis- 

ka framgångar och använde sig av det frikostigt under 50-talet, bland annat i samband med Suez-krisen och i 

ett försök att få Västmakterna att lämna Berlin. Eisenhower kände till att hoten till stor del var tomma. Han


hade nämligen spionplan som fotograferat Sovjets strate- 

giska vapen och visste att Sovjets kapacitet inte var i när- 

heten av USA:s. 

Det visste däremot inte Eisenhowers efterträdare John F. 

Kennedy. Han gick till val på att man i USA måste rusta 

för att möta det stora Sovjetiska kärnvapenhotet. När JFK 

blev president fick han tillgång till information som under- 

grävde hans egen kampanj. Sovjet hade inte de kärnva- 

Sida 8 

penresurser som de hade sagt att de hade. Chrusjtjov fortsatte att hota och Kennedy höll tyst för att inte fram- 

stå som en lögnare. Men till slut fick Kennedy nog, 1961 var fullt av motgångar för den amerikanske presiden- 

ten. Sovjet reste Berlinmuren, sände upp den första människan i omloppsbana runt jorden och USA misslycka- 

des med att störta regimen på Kuba. Efter alla motgångar gick Kennedy ut och meddelade världen om att Sov- 

jets förmåga var uppskruvad och att mycket av deras påstådda kapacitet var ren lögn. Men krisen var inte över 

och just Kuba skulle bli centrum för en av världens mest omtalade internationella kriser. 

John F. Kenne- 

dy trodde pre- 

cis som de 

flesta andra 

nyvalda presi- 

denter att 

kärnvapnet 

kunde använ- 

das offensivt. 

Kubakrisen 

fick både ho- 

nom och Sov- 

jetledaren 

Chrusjtjov att tänka om. Aldrig har världen 

varit så nära ett krig mellan två kärnvapen- 

makter. 

Foto: Public domain 

Vilken roll spelade kärnvapen under Kuba- 

krisen? 

Vad var världen rädd för? 

Hur nära var det egentligen? Undersök! 

1959 störtades högerdiktaturen på Kuba av kommunistiska revo- 

lutionärer ledda av Fidel Castro och Che Guevara. 1961 försökte 

USA med CIA i spetsen störta revolutionärerna på Kuba, genom 

att landsätta 1500 anti-revolutionära exilkubaner i Grisbukten. 

Företaget misslyckades kapitalt. För Sovjet öppnade sig en möj- 

lighet att skaffa sig inflytande på USA:s bakgård och de började 

bygga ramper på Kuba, för medeldistansmissiler med räckvidd in 

i USA och kärnvapenbestyckade kortdistansrobotar för taktiska 

mål. Amerikanskt spaningsflyg upptäckte ramperna och krisen 

var ett faktum. USA ville till varje pris hindra kärnvapnen från att 

nå Kuba, medan Sovjet ansåg att det inte var USA:s ensak och 

att de själva faktiskt hade liknande robotar i Turkiet riktade mot 

sovjetiskt territorium. Under 13 långa dagar höll världen andan, 

men genom direkta förhandlingar mellan Kennedy och Chrusjtjov 

lyckades man komma fram till en överenskommelse. Kennedy 

fick gå ut offentligt och be Sovjet om att dra tillbaka sina missiler, 

medan USA i hemlighet drog tillbaka sina från Turkiet. Sovjet och 

Chrusjtjov förlorade på krisen, för det framstod som att de hade 

fått ge vika för USA:s vilja. Hade USA:s nedrustning i Turkiet varit 

offentlig hade saken varit en annan och Sovjet hade framstått 

som vinnare. 

Total vedergällning och totalt krig är två begrepp 

med stark koppling till kärnvapenfrågan. Vad bety- 

der dessa begrepp? Diskutera med en kamrat och 

ta hjälp av internet för att förklara begreppen. 

Det här citatet kan ge er en hjälp på traven: 

‖The new terror brings a certain element of equality 

in annihilation‖ Winston Churchill (Före detta brit- 

tisk premiärminister).


Sida 9 

Efter Kubakrisen rådde ett relativt lugn mellan de båda supermakterna. Faktorerna bakom det var, att båda 

sidor hade insett hur nära krig de hade varit under Kubakrisen och att de blev mer och mer jämbördiga i kärn- 

vapenkapacitet. Båda sidor började vid den här tiden få tillgång till gigantiska vätebomber, långdistansmissiler, 

strategiska kärnvapenubåtar och långdistansbombflygplan. Med andra ord var MAD säkerställd. MAD var och 

är en kärnvapenstrategi som går ut på att en stat i händelse av kärnvapen- 

krig bränner av alla sina kärnvapen. En sådan strategi gör att alla vet om att 

de kommer att förgöras och strategins syfte var otroligt nog att undvika krig. 

Under den här perioden började USA och Sovjet att tillåta satellitövervakning 

av sina områden för att på sätt undvika oroligheter. 


Missilförsvar: ett hot mot kärnva- 

penfreden? Vad grundar sig påstå- 

endet på? Diskutera! 

Avspänningen höll i sig under resterande delar av 60-talet och fram till 

slutet av 70-talet, men under Jimmy Carters presidentperiod blev det mer 

och mer spänt. När Ronald Reagan tog över 1980 var kapprustningen 

åter ett faktum och alla försök att begränsa kärnvapnen låg på is. Mellan 

1980 och 1985 fördubblades Pentagons budget. Reagans strategi gent- 

emot Sovjet var ny. Han ansåg inte som tidigare presidenter att Sovjet var 

en likvärdig partner. I Reagans ögon var Sovjet ett svagt och misslyckat 

land. Varför skulle USA behöva anpassa sig efter dem? Efter att under 

några år ha kritiserat Sovjet och ökat sina militära utgifter släppte han en 

politisk bomb 1983. I nationell tv gick Reagan ut och ifrågasatte MAD. 

MAD var enligt honom en strategi som tillät Sovjet att utöva terror mot det 

amerikanska folket. Därför skulle man från och med nu sluta upp med 

MAD och istället bygga ett missilförsvar. På så sätt slapp man terrorbalan- 

sen och fick ett skydd mot kärnvapen. Balansen mellan Sovjet och USA 

var till stor del baserad på MAD och överenskommelsen om att inte bygga 

missilförsvar, nu hade Reagan rubbat den balansen. Även om USA i prak- 

tiken inte kunde bygga ett fungerande missilförsvar inom många år, pres- 

sade det Sovjet ytterligare. De hade redan höga utgifter på grund av kärn- 

vapenkapprustningen och ett långdraget krig i Afghanistan, nu kom också 

kraven på missilförsvar. Till sammanhanget hör också att Sovjets ekonomi hade avstannat under 80-talet. Det- 

ta skulle medföra kostnader som de inte kunde hantera och kräva teknik som de inte hade. 

För en mer utförlig förklaring av 

MAD: Mutual Assured Destruc- 

tion se avsnittet, Kärnvapen 

som fredsbevarande verktyg. 

Kapprustning är ett centralt begrepp i Kalla kriget. Men vad betyder det och hur tog det sig uttryck? Diskutera 

vad som driver kapprustningen och vilka effekter det kan för på samhället i övrigt?



Möte mellan USA:s president Ronald 

Reagan och Sovjets ledare Mikhail Gor- 

batjov. Kännetecknande för dessa her- 

rar är att först kapprustade de och se- 

dan förhandlade de om begränsningar 

av respektive lands kärnvapenarsena- 

ler . 

K Ä R N V A P E N O C H M A K T 

Sida 10 

Situationen var otroligt spänd mellan länderna och under 1983 sked- 

de två allvarliga incidenter, en med ett civiltflygplan och en med en 

NATO-övning. Det civila flygplanet var Sydkoreanskt och sköts ner över 

Sovjet, med motivering att man trodde att det var en förtäckt provoka- 

tion från CIA. Med andra ord trodde Sovjet att USA ville starta krig och 

använda kärnvapen nu när de hade ett missilförsvar. Sovjet visste inte 

om att det bara var en framtidsidé. Den andra incidenten var en NATO 

-övning som Sovjet uppfattade som förberedelser för krig. Då var situ- 

ationen riktigt spänd och Sovjet var en kort period övertygade om att 

kriget var ett faktum. USA och deras allierade visste inte om att situa- 

tionen var så pass allvarlig förrän i efterhand. Efter dessa svåra stun- 

der spelade Reagan ut sitt nästa kort. Nu ville han förhandla om be- 

gränsningar av kärnvapen. Av detta kan man uttolka att Reagan såg 

att Sovjet var svagt och att han och USA kunde utnyttja det för att 

skaffa sig en starkare förhandlingsposition. Kärnvapnet hade återigen 

använts som politiskt maktmedel. 

Före USA släppte sina två atombomber över Japan var det ingen som riktigt viss- 

te vad det innebar att använda kärnvapen. Efter att de bägge atombomberna 

hade släppts var de flesta ledarna i världen medvetna om att detta vapen var 

fruktansvärt och att dess praktiska användning i krig näst intill var obefintlig. Det 

gällde såväl Truman som Stalin och Churchill och det har gällt senare aktörer 

som Eisenhower, Chrusjtjov, Kennedy, Andropov, Reagan och Gorbatjov. Trots det 

var kärnvapnet under hela perioden ett centralt maktmedel. Man ska också vara 

medveten om att trots att alla såg vapnet som fruktansvärt var det flera av de 

ovan nämnda som närde idéer om hur man skulle kunna använda kärnvapen i 

andra former än totalt krig. Dock var det ingen som satt hela sin tid med den inställningen. Alla kom de till insik- 

ten att kärnvapen endast kunde vara ett vapen i totalt krig. Det var den insikten som födde och närde kärnva- 

penstrategin MAD. Om båda supermakterna hade nog med resurser för att säkerställa att ingen kunde överleva 

ett kärnvapenkrig, var ett sådant krig inget alternativ. En fråga som då dyker upp är varför skrev man inte tidigt 

avtal om vilka typer av vapen man fick ha och hur många? Varför säkerställde man inte bara MAD och slapp all 

dyr kapprustning? Svaret är enkelt. Eftersom att ingen sida litade på den andra, vågade ingen riskera att ham- 

na bakom. MAD blev därför inte ett statiskt förhållande utan istället blev det en tävling om vem som hade bäst 

och mest kärnvapen. Kapprustningen mer än något annat kännetecknar Kalla kriget. Den beskriver två rivaler 

som inte litar på varandra och som ser kärnvapnet som ett viktigt maktmedel för att säkerställa politiskt infly- 

tande. 

It is better to discuss 

things, to argue and 

engage in polemics 

than make perfidious 

plans of mutual de- 

struction. 

Mikhail Gorbtjov Sovjets le- 

dare 1985-1991


Sida 11 

Att stora delar av maktkampen mellan Sovjet och USA pågick i andra länder i tredje världen är ett känt faktum, 

men att detta beror på upptäckten av kärnvapen är kanske inte lika välkänt. Kärnvapnet var revolutionerande i 

sprängkraft men det utraderade också ett av målen med krig, ökat territorium. Att öka sitt territorium har alltid 

varit ett centralt mål i krig. Spränger man ett kärnvapen vinner man inte territorium, man förstör. Kärnvapnet 

gjorde således att supermakterna inte kunde kämpa med varandra om territorium. Istället fick man flytta sin 

maktkamp till bundsförvanter i tredje världen, men kunde aldrig gå i direkt aktion mot varandra. 

E X T R A M A T E R I A L : K A L L A K R I G E T 

Läs mer: Diskussionsfrågor och förslag på fördjupningar. 

Böcker: 

Simon J. Ball 

The Cold War: An international history 1947-1991 

Philip Bell 

Världen efter 1945 

John Lewis Gaddis 

The Cold War: A new history 

Joseph Gerson 

Empire and the bomb: How the US uses Nuclear Weapons to domi- 

nate the world 

Björn Kumm 

Kalla kriget 

Gunnar Åselius 

Kalla kriget 

Internet: 

Dagens Nyheter 

www.dn.se 

Förenta nationerna 

www.un.org 

Totalförsvarets forskningsinstitut 

www.foi.se 

Svenska freds och skiljedoms föreningen 

www.svenskafreds.se 

Svenska läkare mot kärnvapen 

www.slmk.org/larom/laromkarnvapen.html 

Utrikespolitiska institutet 

www.ui.se 

Diskussionsfrågor: 

Kapprustning är ett centralt begrepp i Kalla kriget. Men vad bety- 

der det och hur tog det sig uttryck? Diskutera vad som driver kapp- 

rustningen och vilka effekter det kan få för samhället i övrigt? 

1961 var ett bra år för Sovjet. Diskutera hur och varför Sovjets 

framgångar också var motgångar för USA? Här måste ni gå utanför 

läromedlet och försöka sätta er in i situationen. Prova att låtsas 

att ni är President Kennedy. Kolla gärna upp fakta om de händel- 

ser som nämns i texten. 

Kubakrisen innebar ett allvarligt hot mot USA. Sovjet planerade att 

placera kärnvapenbestyckade missiller på Kuba med räckvidd in i 

USA. Hur tror ni att det skulle kännas om ett land som var fientligt 

inställt till Sverige placerade kärnvapenmissiler i Norge? 

Kan kärnvapen vara bra för freden(MAD)? Eller är det alltid något 

negativt? 

Fördjupningar: 

Vilka konsekvenser har provsprängningar haft för miljön i världen? 

Vilka effekter skulle det bli på miljön om ett kärnvapen detonera- 

de? Vilka skulle effekterna bli om ett kärnvapenkrig bröt ut? 

Kalla kriget pågick i omvärlden och i Sveriges omedelbara närhet. 

Hur påverkade det Sverige? Vilken politik förde Sverige mot om- 

världen ,specifikt Sovjet och USA? Vad har Sverige haft för förhål- 

lande till kärnvapen? 

Fördjupning om varför bomberna släpptes över Hiroshima och 

Nagasaki? 

Kubakrisen. Vad hände egentligen? Hur nära var det? 

Kapprustningen på 80-talet? 

Hur, var, när och varför utvecklades det? 

Varför heter Bikini, Bikini?

Tidsaxel: 


1945: Franklin D. Roosevelt avlider. Harry S. Truman ny 

amerikansk president. 

1945: FN bildas av 46 nationer i San Francisco 

1945: USA provspränger första kärnvapnet. 

1945: Atombomber släpps över Hiroshima och Nagasa- 

ki. 110000 människor dör omedelbart. 

1946: Winston Churchill fd. premiärminister i Storbri- 

tannien håller sitt kända tal om järnridån som dragits 

genom Europa. En uppdelning i öst och väst. 

1946: USA genomför ytterligare provsprängningar. Den- 

na gång på Bikini-atollen. 

1947: Truman doktrinen och Marshallplanen presente- 

ras. 

1948: Berlinblockaden. 

1949:NATO bildas 

1949: Sovjet får tillgång till atombomber. 

1949: Kinesiska Folkrepubliken utropas under ledning 

av Mao Tse-tung. 

1949: Karl Fuchs döms till 14 års fängelse i Storbritan- 

nien för atomspionage. 

1950-53: Koreakriget 

1953: Stalin avlider 

1953: Makarna Rosenberg avrättas i USA, dömda för 

atomspionage. 

1955: Warszawa-pakten bildas av Sovjet och dess sa- 

tellit stater. 

1956: Chrusjtjov tar makten i Sovjet. 

1956: Suezkrisen. 

1957: Sputnik den första satelliten skjuts upp och Lai- 

ka den första rymdhunden skjuts upp i ytterligare en 

satellit. 

1961: John F. Kennedy president i USA. 

1961: Jurij Gagarin förste man i rymden. 

1961: Invasionen av grisbukten. 

1961: Berlinmuren byggs. 

1962: Kubakrisen 

Sida 12 

1963: I Moskva undertecknas världens första prov- 

stoppsavtal. Avtalet är emot provsprängningar i Atmo- 

sfären, rymden och under havsytan. 

1963: Kennedy mördas i Dallas. 

1964: Chrusjtjov avsätts. 

1969: Samtal om begränsning av kärnvapen inleds. 

1979: USA placerar ut 108 st Pershing-raketer och 

464 kryssningsmissiler, samtidigt som de bjuder in 

Sovjet till nedrustningsförhandlingar. 

1980: Ronald Reagan president i USA. 

1982: Andropov ledare i Sovjet. 

1983: Reagan meddelar att USA ska bygga ett missil- 

försvar. 

1983: Sovjet skjuter ned Sydkoreanskt civilflygplan. 

1987: Gorbatjov och Reagan undertecknas långsikti- 

ga nedrustningsavtal. 

1989: Berlinmuren faller. 

1990: Tyskland återförenas. 

1991: Sovjetunion upplöses.


K Ä R N V A P E N : E T T H O T M O T 

M Ä N S K L I G H E T E N ? 

H O T B I L D E N 

Många hävdar att ett kärnvapenkrig potentiellt skulle kunna 

utrota mänskligheten. Bomberna som föll över Hiroshima 

och Nagasaki orsakade total ödeläggelse med hundratusen- 

tals civila offer som konsekvens. Efter dessa föddes idéerna 

som beskriver jordens undergång - den totala förödelsen, 

framtvingad av människans egen hand. 

En typisk kärnvapenladdning idag har mer sprängkraft än 

alla bomber som exploderade i andra världskriget tillsam- 

mans. Hundratals, eller till och med tusentals gånger starka- 

re än bomberna som föll över Hiroshima och Nagasaki. 

Sprängkraften, komprimerad till ett tidsspann på några sekunder och över en yta 

av tiotals mil skulle helt ödelägga en stad. Kratern av en sådan bomb skulle likna 

de man ser på månens yta. Lägger man därtill det faktum att det finns tiotusen- 

tals kärnvapen i världen idag som är redo för användning i ubåtar, långdistans- 

Många menar att kärnvapen skulle 

kunna utrota mänskligheten. Finns 

det belägg för ett sådant påstående? 

Diskutera och motivera! 

missiler och missilsilos, är det lätt att före- 

ställa sig vilka fasansfulla följder ett full- 

skaligt kärnvapenkrig skulle få. Världen 

skulle aldrig bli densamma igen. 

Även om bara en liten bråkdel av dagens totala kärnvapenarsenal användes skul- 

le stora delar av världen påverkas kraftigt. Explosionerna skulle innebära klimat- 

förändringar, det man brukar kalla nukleär vinter. Nukleär vinter innebär sjunkan- 

de temperaturer eftersom strålning från solen inte kan passera genom den sot- 

fyllda atmosfären. Missväxt och svält skulle drabba stora delar av världen. Mäng- 

der av giftiga gaser från brända syntetiska material skulle spridas. Stark och 

långvarig radioaktivitet skulle göra stora områden helt obeboeliga. Den ekologis- 

ka mångfalden, skör till sin karaktär, skulle helt omvälvas och många utrotnings- 

hotade arter skulle försvinna för evigt. 

Nedan följer två perspektiv på vilken roll kärnvapen har i världen. Är de ett ex- 

tremt hot mot mänskligheten som beskrivs ovan, eller en innovation som gjort 

världen till en fredligare och tryggare plats? 

Sida 13 

Foto: http://www.olegmoiseyenko.com 

Kärnvapen kan påverka klimatet 

på jorden. 

TSAR BOMBA 

Tsar Bomba (King of all bombs) är 

den största bomb som någonsin 

provsprängts. Sovjetunionen prov- 

sprängde giganten under kalla 

kriget för att visa sina muskler. 

Vätebomben, som vägde 27 ton, 

hade en sprängkraft som var större 

än alla bomber som fälldes i 

världskrigen sammantaget och var 

hundratals gånger starkare än de 

bomber som användes vid Hiroshi- 

ma och Nagasaki. 

Trots att bomben provsprängdes 

hundratals mil från Sverige kunde 

kan både se och känna dess ver- 

kan. Tryckvågen uppmättes gå tre 

varv runt jorden och rutor kunde 

krossas i närliggande länder. 

Riskerna som den här typen av 

bomb medför, samt dess opraktis- 

ka storlek, gjorde att bomben ald- 

rig blev tillämpningsbar i krig.


K Ä R N V A P E N : E T T F R E D S B E V A R A N D E V E R K T Y G ? 

Riskerna för att kärnvapen någonsin ska användas bedöms av många teo- 

retiker och experter som väldigt små. Vissa menar till och med att kärnva- 

pen faktiskt förebygger konflikter. Det här avsnittet lägger vikt på att förkla- 

ra idén om att kärnvapen fungerar som fredsbevarande medel och varför 

många menar att spridning av kärnvapen inte bör ses som något negativt. 

Desto fler kärnvapen, desto fredligare blir världen . 

Varför har inte kärnvapen 

använts oftare? Vad är 

det som förhindrar an- 

vändning? 

Sedan andra världskrigets slut har världen varit 

fredligare än någonsin. Åtminstone om man ser 

det i ljuset av att stormakterna inte varit i konflikt 

med varandra. Förklaringarna till den långvariga fre- 

Sida 14 

den är många, men en av dem är introducerandet av 

kärnvapen. Närvaron av kärnvapen gör nämligen konflikter väldigt komplicera- de. 

Om länder som inte har kärnvapen går i krig mot varandra går det grovt att räkna ut hur stort lidandet kommer 

att bli. Så är emellertid inte fallet om kärnvapen kommer in i bilden. Det finns goda anledningar att lösa konflik- 

ter genom andra medel än krig eftersom ett potentiellt användande av kärnvapen skulle få så ödesdigra konse- 

kvenser – för båda parter. 

Det var något som inte minst diskuterades under Kalla kriget. Kapprustningen mellan supermakterna USA och 

Sovjetunionen, framförallt rörande kärnvapen, födde idén om att det aldrig skulle kunna finnas en vinnare. Om 

ett kärnvapenkrig utbröt skulle helt enkelt båda länderna i stort sett förgöras. Den här idén utvecklades senare 

till en säkerhetspolitisk och fredsbevarande strategi som diskuteras än idag. Överlever ingen ett kärnvapenkrig 

kommer ingen heller att vilja starta ett. Strategin kallas MAD - Mutual Assured Destruction, eller ömsesidig sä- 

kerställd förstörelse. Strategin kan rent praktiskt innebära att en nation klargör för omvärlden att om de råkar 

ut för ett kärnvapenanfall, ska de svara med ett fullskaligt anfall mot motpartens mest folkrika områden. Hotet 

om total vedergällning syftar till att avskräcka nationer att inleda anfall. 

‖A world without nuclear wea- 

pons would be less stable 

and more dangerous for all of 

us.‖ - Margaret Thatcher 


Den klassiska symbolen för 

fred. Kan fred vara en produkt 

av kärnvapen? 

Det kan vara svårt att bedöma vilka aktörer i världen som skulle 

agera om kärnvapen kom till användning. Det är omöjligt att säga 

hur stor deras reaktion och eventuell hämndaktion skulle bli. Teo- 

rins förespråkare menar därför att kärnvapen bidragit till ett till- 

stånd i världen som man kan kalla ekvilibrium: en balans mellan 

orsak och verkan, där ingen tjänar på att göra första draget. Det 

går inte med tillräcklig säkerhet räkna ut följderna. Man kan inte heller säkerställa vem man har på sin sida. 

Bygger man vidare på linjen om MAD som någonting positivt och fredsbevarande kan man också se andra 

gynnsamma effekter av att kärnvapen existerar. Kärnvapen är nämligen förhållandevis billiga att producera,


Sida 15 

åtminstone om man jämför med vad en allmän militär upprustning kostar. På så vis kan länder som aldrig haft 

möjligheten att mäta sig med de större militärmakterna fokusera på att utveckla kärnvapen. De har inte i när- 

heten av lika många marktrupper, stridsflygplan och pansarvagnar men de har fortfarande ett extremt effektivt 

vapen de kan använda i sista utväg. Det innebär att andra länder måste tänka efter en extra gång innan de in- 

leder en väpnad konflikt med landet i fråga. Sammanfattningsvis bidrar kärnvapen från det här perspektivet till 

att det utvecklas mindre övriga militära medel i världen, samt att världen i stort blir en fredligare plats. 

M E R K Ä R N V A P E N S T Ö R R E R I S K 

Idén om att kärnvapen främjar fred är långt ifrån självklar eller abso- 

lut. Detsamma gäller dock idéerna som säger att spridningen av kärn- 

vapen är något negativt. Det är ett faktum att det blivit färre väpnade 

konflikter mellan större stater sedan kärnvapen kom in i bilden. De 

som argumenterar mot spridning och utveckling av kärnvapen menar 

dock att det inte är existensen av kärnvapen som varit drivkraften 

bakom den här utvecklingen. Det har ju hänt en hel del annat i värl- 

den sedan andra världskriget. Utformningen av internationella organisationer exempelvis. Stater handlar med 

varandra på ett helt annat sätt än tidigare, gränserna har blivit öppnare och demokratin – med ledord som rätt- 

visa och folkligt styre har spridits ut i världen. Länderna har således kommit närmare varandra. Även om kärn- 

vapen till viss del haft lugnande effekter på många av de konflikter som varit världen över finns det många ris- 

KASHMIR 

Kashmir är ett vackert och 

naturresursrikt område som 

ligger på gränsen mellan Indien 

och Pakistan. Ända sedan 

1948 har området varit cent- 

rum för en konflikt mellan des- 

sa länder. Båda länderna har 

krav på hela området och avvi- 

sar möjligheten att området 

ska bli en självständig stat. 

Även om det officiellt varit va- 

penvila i längre perioder röran- 

de området finns det mycket 

som talar för att en väpnad 

konflikt kan utbryta. Eftersom 

både Indien och Pakistan antas 

förfoga över kärnvapen, och 

dessutom hävdat att de kan 

komma till användning, är kon- 

flikten högintressant för 

många. 

ker med kärnvapen. Framförallt när det gäller att kärnvapen sprids och blir tillgängli- 

ga för allt fler länder, länder som kanske inte är lämpliga. 

‖The discovery of nuclear 

reactions need not bring 

about the destruction of 

mankind any more than 

the discovery of matches‖ 

- Albert Einstein 

Det kritikerna frågar sig är bland annat om man verkligen kan säkerställa att ingen 

vågar använda kärnvapen? Finns det inte stora risker för missförstånd och olycks- 

händelser? MAD-strategin är ex. ganska lätt att ifrågasätta. Idén om att ett land som 

använder sina kärnvapen direkt får tillbaka med samma medicin stämde kanske 

överens med hur det såg ut under Kalla kriget i relationen mellan Sovjet och USA, 

men stämmer knappast i alla sammanhang. Om ett land utvecklar ett väldigt starkt 

missilförsvar, väljer sina mål väl och har överlägsen förmåga blir inte förödelsen öm- 

sesidig. Det kan snarare vara så att en sådan obalans gör att en konflikt breder ut 

sig. Många oroar sig t.ex. för att konflikten mellan Indien och Pakistan kan eskalera 

eftersom Indiens upprustning varit långt större än Pakistans. Rädslan ligger i att Pa- 

kistan kommer agera inom kort eftersom ju längre tiden går desto mer underlägsna 

Indien blir de. Idén om att det inte lönar sig att anfalla först som är en av MAD- 

strategins mest centrala tankar kan alltså ifrågasättas, framförallt om maktbalan- 

serna mellan vissa länder blir allt för skeva. Även olyckor är något kärnvapenkritiker-


na ofta resonerar kring. Det är inte bara möjligheten att kärnva- 

pen används i väpnade konflikter som man bör oroa sig över. 

Flygplan eller båtar som bär kärnvapen kan krocka, det har hänt 

– men ledde inte vid dessa tillfällen till en nukleär explosion. Vis- 

sa länder kanske helt enkelt saknar de finansiella resurser som 

krävs för att ta ordentliga säkerhetsåtgärder. När inspektörer un- 

dersökte Iraks kärnvapenprogram efter Kuwaitkriget, i början av 

90-talet, såg man att designen för deras bomber var ytterst tvek- 

sam. Det rapporterades att så lite som en träff från en gevärskula, eller för den delen, 

att bomben ramlade ned från bordet som den stod på skulle innebära att den explode- 

rade. Detta är en viktig anledning till varför spridning av kärnvapen ses som så allvar- 

ligt, att de inte sköts om på rätt sätt och hamnar i vårdslösa händer. 

Även provsprängningar kan vara riskfyllda. Det finns mycket som talar för att det kan 

ske olyckor. Den egentliga faran ligger i konsekvenserna av en oavsiktlig olycka. Det är 

inte den enstaka kärnvapenladdningen i sig som kritikerna oroar sig för. Snarare hand- 

lar det om vilken påverkan en olycka kan få för redan känsliga internationella relatio- 

ner. Det säkerhetspolitiska läget mellan vissa länder är ansträngt och en eventuell 

olycka vid ett kärnvapentest kan ses som avsiktlig. Dessutom är en provsprängning 

väldigt provokativ i sig. Å andra sidan menar många att man behöver utföra dessa 

provsprängningar just därför – för att förhindra att olyckor någonsin sker. 

Är fred som konsekvens av kärnvapen bara en illusion? 

K Ä R N V A P E N O C H T E R R O R I S M 

Sida 16 

Foto: Jemal Countess 

Tsutomu Yamaguchi är en 

av väldigt få som överlevde 

båda kärnvapenanfallen i 

Japan. Explosionen över 

Hiroshima gjorde honom 

döv på båda öronen och gav 

honom rejäla brännskador. 

Som många andra flydde 

han till Nagasaki där andra 

bomben föll bara ett par 

dagar senare. Yamaguchi 

har genom livet kämpat 

aktivt för nedrustandet av 

kärnvapen. 

Om terrorister med tillgång till kärnvapen gjorde ett terrordåd skulle vad som hände 11/9-2001 reduceras till 

en liten fotnot i historien. En kärnvapenexplosion i t.ex. New York skulle ögonblickligen döda miljoner männi- 

skor. Tänk vidare att bomben skulle spåras till mellanöstern eller Nordkorea så förstår man att det skulle bli 

vedergällning. Konflikter skulle växa och säkerheten i världen minska. Det finns därför mycket rädsla kring äm- 

net. Men kan terrorister få tag på kärnvapen, och om de kan det, varför skulle de använda dem? 

Det är ytterst otänkbart att terrorister kan utveckla egna kärnvapen. Processen för att framställa dessa vapen 

är komplicerad och kräver stora och dyra anläggningar. Det är inte heller troligt att stater med kärnvapen till 

förfogande skulle sälja till terrorister. Kärnvapen kan spåras till dess källa och sätta staten i en minst sagt svår 

situation. Staten måste vara i ett väldigt desperat läge för att något sådant skulle kunna ske, men det är 

osannolikt. 

Det mest troliga scenariot är att terrorister, på något sätt, utför en stöld från en stats arsenal. Det är ingen lätt 

uppgift – kanske till och med helt omöjlig med tanke på säkerheten som omger dessa vapen. Men om en stat


Sida 17 

befinner sig i en kris, låt oss säga vid inbördeskrig eller om staten är svårt korrumperad i flera samhällsled ökar 

riskerna drastiskt att vapnen faller i händerna på individer som är villiga att sälja vidare, eller på något sätt ge 

möjligheter till terrorister att komma över kärnvapen. Av dagens kärnvapenstater är de flesta överens om att 

det är Pakistan och Nordkorea som innebör de största riskerna i detta avseende. 

Finns det terroristgrupper som skulle 

använda kärnvapen om tillfälle gavs? 

Vad tror du—är terrorism något vi bör 

vara oroliga för? 

Men även om detta hände, vad finns det som talar för att terroristerna 

skulle använda dem? Terrorister har ett mål att uppnå. För dem är det 

inte medlet som är det viktiga, utan att målet uppnås. För att de ska 

kunna tydliggöra politiska krav krävs inte kärnvapen. Historien visar sna- 

rare att terroristdåden inte ämnar döda så många som möjligt. De försöker på ett så demonstrativt sätt som 

möjligt iscensätta spektakulär och offentlig förödelse som kan framtvinga en omläggning av politiken efter de- 

ras intressen. Men det kan ändå finnas grupper som skulle använda kärnvapen, kanske till utpressning, kan- 

ske för massförstörelse, kanske bara för att visa att de kan. 

‖Nukleär terrorism behandlas fortfarande som science fiction—jag 

önskar att det vore så. Men olyckligtvis lever vi en värld där det finns 

en uppsjö av farliga ämnen och ett överflöd av teknologiskt know- 

how, där terrorister gjort tydlig sin strävan att åstadkomma mänskli- 

ga förluster av katastrofiska proportioner‖ - Kofi Annan, tidigare ge- 

neralsekreterare för FN 


Bombdåden på Bali 2002 orsakade stor 

förödelse. Bomberna detonerade i eller 

nära nattklubbar i den turisttäta staden 

Kuta. 202 människor dödades varav flera 

var unga svenskar. Terroristgruppen Je- 

maah Islamiya visade sig bära ansvaret 

för de tragiska dåden. 

Bali 2002 är bara ett av flera exempel på 

större terrordåd under 2000-talet. Med 

dessa kommer också rädsla för kombina- 

tionen av kärnvapen och terrorism.


E X T R A M A T E R I A L : K Ä R N V A P E N , E T T M O T M Ä N S K L I G H E T E N ? 

Sida 18 

Läs mer Diskussionsfrågor och förslag på fördjupningar 

Böcker: 

Scott D. Sagan & Kenneth N. Waltz 

The Spread of Nuclear Weapons 

Magnus Lundgren 

Kärnvapenterrorism—ett verkligt hot? 

Totalförsvarets forskningsinstitut 

Kärnvapen I världen 2004 

Internet: 

Jan Prawitz 

Kärnvapenterrorism ett reellt hot 

http://www.ui.se/epok/default.aspx?article_id=234 

Gunnar Arbman & Tor Larsson 

Hotet om kärnvapenkrig maktspel eller verklighet? 

http://www.foi.se/FOI/templates/Page____547.aspx 

Mattias Waldenvik 

Hotet från kärnvapen består 


Ingemar Dörfer 

Kärnvapenstrategin är fortfarande grundpelare i stormakter- 

nas doktriner 


Maktbegreppet återkommer ofta i debatten om kärn- 

vapen och internationella relationer. Diskutera hur 

kärnvapen kan vara ett medel för makt och vilka 

andra verktyg länder har för att fastställa maktbalan- 

ser. 

Precis som i andra politiska debatter finns det myck- 

et i kärnvapenfrågan som går att anknyta till ideologi- 

er. Vilka ideologier kan tänkas underbygga argumen- 

ten för/emot kärnvapen? 

Trots att det finns väldigt många kärnvapen i världen 

har de bara använts i krig vid två tillfällen. Om man 

bortser från MAD, vilka andra anledningar kan tän- 

kas ligga bakom detta faktum? 

Rädslan för att terrorister ska använda kärnvapen är 

utbredd. Finns det terroristgrupper idag som skulle 

använda bomben om de fick chansen? Vilka är i så 

fall dessa grupper, och vilka motiv har de? 

Om kärnvapen användes idag skulle det med stor 

sannolikhet ske vedergällning. Men hur skulle veder- 

gällningen ske och vilka skulle aktörerna vara? Måla 

upp ett tänkbart scenario där flera av de länder som 

har kärnvapen blir inblandade. Vilka är dessa län- 

der? Vilka allianser och konflikter skulle komma att 

bli betydande? 

Att kärnvapen är ett hot mot mänskligheten är en idé 

som ofta återkommer i populärkulturen, såsom i film 

och musik. Vilka betydande exempel på detta finns 

det? Kan dessa yttringar ha betydelse för hur frågan 

behandlas i politiken? Påverkas vi av dessa populär- 

kulturella inslag?


N E D R U S T N I N G 

När USA i augusti 1945, under andra världskrigets slutskede 

släppte två atombomber mot de japanska städerna Hiroshima 

och Nagasaki var det de första och hittills enda gångerna som 

kärnvapen har använts i krig. Förödelsen som detta innebar sett 

till människoliv och materiell förstörelse var enorm. Den ameri- 

kanska militären använde sig även av konventionell bombning 

av andra japanska städer, dessa bombningar orsakade stora 

skador men de var långt ifrån lika effektiva som kärnvapnen vi- 

sade sig vara. Tidigare under 1945 brandbombade det ameri- 

Sida 19 

kanska flygvapnet Tokyo, i den attacken dog fler människor direkt än vid bombningarna av Hiroshima och Na- 

gasaki. Skillnaden mellan de konventionella bombningarna och kärnvapenbombningarna är att i anfallet mot 

Tokyo användes 335 bombplan och de släppte ca 1700 ton bomber, medan det räckte med ett bombplan och 

en atombomb för att ödelägga Hiroshima. Effekterna av atombomberna begränsade sig inte bara till själva ex- 

plosionen, många dog även av strålningsskador efteråt. Användningen av atombomber mot Japan innebar att 

kärnvapnet nu hade presenterat sig för världen och det kom att innebära två saker. För det första såg många 

stater att innehavet av egna kärnvapen skulle kunna vara ett sätt att undvika krig och att säkerställa landets 

suveränitet. För det andra stod det klart att ett krig där både sidor använder kärnvapen mot varandra skulle 

innebära katastrof och att ett tredje världskrig med kärnvapen skulle innebära jordens undergång. 

T I D I G A F Ö R S Ö K T I L L N E D R U S T N I N G 

De amerikanska myndigheterna hade 1945, efter flera års arbete, 

lyckats utveckla en kärnteknologi som man kunde använda till att 

skapa kärnvapen. Efter att man hade använt kärnvapnen mot Japan 

stod det klart vilken kraft de hade och vilken maktfaktor de skulle 

kunna vara för stater med tillgång till dem. Kärnteknologin som USA 

hade utvecklat hade även ett annat användningsområde. Nämligen 

fredlig användning av kärnteknik, det vill säga kärnenergi/kärnkraft 

som kraftkälla. Kärnteknologin har dubbel karaktär eftersom den är 

Hiroshima efter atombomben. Foto: Public Domain 

“Hiroshima does not look like 

a bombed city. It looks as if 

a monster steamroller had 

passed over it and squashed 

it out of existence.” 

- Wilfred Burchett, australiensisk 

journalist 

användbar både för militära och fredliga syften. Detta är något som är centralt inom nedrustningsarbetet. Ned- 

rustningen syftar till att eliminera faran med det militära kärnvapnet och samtidigt utnyttja den fredliga kärn- 

energin. Det första försöket till nedrustning var präglat av denna tanke. Det var USA som 1946 i det nybildade 

FN försökte stoppa utvecklingen av kärnvapen. Vid tidpunkten var USA det enda landet i världen som hade till- 

gång till teknologin men man ville nu i FN förbjuda tillverkning av kärnvapen (förslaget kallades Baruch-planen). 

USA var villigt att göra sig av med sina kärnvapen om alla andra länder gick med på att inte utveckla egna kärn-


Sida 20 

vapen. De ville även att det skulle skapas en internationell myndighet som skulle utveckla och kontrollera ut- 

nyttjandet av fredlig kärnenergi. Förslaget gick aldrig igenom eftersom tilliten mellan Sovjetunionen och USA var 

dålig. Sovjet ansåg att USA hade för stor kontroll på FN och litade därför inte på förslaget. Det går även att fråga 

sig om förslaget var ärligt menat eller om amerikanerna räknade med att Sovjetunionen skulle motsätta sig det 

och därmed få en ursäkt att upprusta. Man fick inte till något avtal eller bestämmelse om förbud mot kärnva- 

pen, istället genomförde Sovjetunionen sin första kärnvapenprovsprängning år 1949 och vilket ledde till kalla 

krigets framväxt. 

Skulle det vara möjligt att förbjuda kärnvapen redan 1946 eller skulle vilja att skaffa kärnvapen vara 

för stor? Hade USA ärliga avsikter med sitt förslag och använda Sovjet sin misstro som en ursäkt att 

skaffa kärnvapen? 

A V T A L O C H O R G A N I S A T I O N E R 

Det första försöket att skapa ett organiserat samarbete 

misslyckades men under Kalla krigets terrorbalans och 

hot om kärnvapenkrig hade man större framgång. Under 

1950- och 60 talet skapades organisationer och avtal 

som har varit centrala i det fortsatta arbetet med nedrust- 

ningen av kärnvapen. I slutet av 50-talet hade den fredliga kärntekniken utvecklats till en nivå där man kunde 

använda kärnreaktorer i kommersiell energiförsörjning. Samtidigt hade antalet kärnvapenstater utökats då 

Storbritannien genomförde sin första provsprängning år 1952. Under 1957 bildar man i FN det Internationella 

atomenergiorganet(IAEA). IAEA är ett FN-organ som har till uppgift att främja det fredliga användandet av kärn- 

kraft och begränsa och förhindra spridningen av kärnvapen. 

Det viktigaste avtalet om nedrustning arbetades fram under 60-talet efter 

ett förslag från Irland. Fördraget benämns som Icke-spridningsavtalet(NPT, 

Nuclear Non-Proliferation Treaty) och det var klart 1968. Det ratificerades 

1970 och idag är det 190 länder som har skrivit under. Avtalet skiljer på 

stater genom att beteckna dem antingen som kärnvapenstater eller som 

icke-kärnvapenstater. Kärnvapenstater är de stater som före 1968 har ge- 

nomfört provsprängningar av kärnvapen. Före 1968 var det fem länder 

som hade gjort det, USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och 

Kina. Enligt icke-spridningsavtalet är det förbjudet för kärnvapenstaterna 

att överföra kärnvapenteknologi till länder som är icke-kärnvapenstater. 

Genom att skriva under avtalet har länder, exempelvis Sverige, som inte 

hade provsprängt kärnvapen före 1968, sagt att de heller inte kommer att 

utveckla sådan teknologi. En viktig detalj med icke-spridningsavtalet är att 

‖Ett kärnvapenkrig kan inte vin- 

nas och får aldrig utkämpas‖ – 

Gorbatjov och Reagan 1985 

Icke-spridningsavtalets tre pelare: 

1. Stoppa spridningen till icke- 

kärnvapenstater: Det ska inte bli fler 

länder än de fem kärnvapenstaterna 

som har kärnvapen. 

2. Nedrustning i kärnvapenstaterna: 

De fem kärnvapenstaterna ska mins- 

ka och på sikt avskaffa sina kärnva- 

pen. 

3. Fredlig användning av kärnteknik: 

Alla länder har enligt avtalet rätt att 

utveckla och använda kärnteknik i 

form av kärnreaktorer.


Sida 21 

kärnvapenstaterna, genom att underteckna avtalet, förbinder sig att arbeta för nedrustning av sina kärnvapen- 

arsenaler. Avtalet saknar dock tidsangivelse om när nedrustningen ska ske. Att utveckla kärnteknik för fredliga 

ändamål är något som fördraget säger att alla stater har rätt att göra. Ett villkor är dock att staten tillåter att 

IAEA genomför inspektioner om det skulle finnas misstankar att man försöker utveckla militära kärnvapen. 

P R O B L E M F Ö R N E D R U S T N I N G E N 

Hur har då icke-spridningsavtalet lyckats i arbetet med icke-spridning och ned- 

rustning? I arbetet med att förhindra spridningen av kärnvapenteknologi kan 

man tala om en framgång, särskilt mot bakgrund av framtidvisionerna på 60- 

talet. Den amerikanska presidenten John F. Kennedy såg framför sig att det 

inom 15 år skulle uppstå 20 nya kärnvapenstater. Så har det inte blivit, förutom 

de fem länder som hade kärnvapen före 1968 är det bara ca 4-5 som i någon 

utsträckning har utvecklat kärnvapen sedan dess. Av de länder som utvecklat 

kärnvapen efter 1968 är det Indien och Pakistan som öppet sagt att de har gjort 

det. Nordkorea har sagt att man har lyckats utveckla kärnvapen, ett påstående 

som har vissa belägg. Israel har inte bekräftat vare sig att man har ett kärnva- 

Kan kärnvapen- 

stater som USA 

eller Ryssland 

kräva att andra 

stater ska avsäga 

sig kärnvapen? 

Borde inte alla 

länder få ha möj- 

ligheten att skydd 

sig? 

penprogram eller att man har kärnvapen men enligt de flesta 

bedömare är det ändå troligt att landet har tillverkat kärnva- 

pen. Ett land som har haft kärnvapen men senare nedrustat är Sydafrika. De hade utvecklat 

och tillverkat fem stridsspetsar som man i början av 90-talet gjorde sig av med. Inget av de 

länderna har skrivit under icke-spridningsavtalet innan man tillverka kärnvapen. Nordkorea 

hade gjort det men gick ur när man började med sitt kärnvapenprogram och Sydafrika har 

gått med efter att de gjorde sig av med sina kärnvapen. Man har även lyckats att stoppa 

spridning hos länder som har skrivit under men samtidigt har haft kärnvapenambitioner. 

Tydligaste exemplet är att man genom inspektioner lyckas avslöja och stoppa Iraks hemliga 

kärnvapenprogram som landet hade under 80- 

talet och början av 90-talet. 

Nedrustningen i kärnvapenstaterna har gått långsamt sedan icke- 

spridningsavtalet började gälla 1970. Istället för nedrustning av 

kärnvapen kännetecknades 70- och 80-talen av en ökning av kärn- 

vapenarsenalerna främst hos stormakterna USA och Sovjetunio- 

nen. Det år det fanns mest kärnvapen i världen var 1986 då det 

fanns ca 70 000 kärnvapensstridsspetsar. Förklaringen till att an- 

talet vapen ökar fram till dess ligger i Kalla krigets kraftmätning 

mellan stormakterna och den rådande politiska situationen. Det är 

Kärnvapenfria zoner: 

För att begränsa kärnvapenspridningen 

har vissa länder 

tillsammans skrivit avtal som gör 

länderna till kärnvapenfria zoner. 

Mer än 50 % av världens landyta 

räknas som kärnvapenfria zoner, 

framför allt på södra halvklotet 

där det är 99% av all landyta. 

Inom zonerna är det förbjudet 

att utveckla, tillverka och inneha 

kärnvapen. Det är även förbjudet 

för ett land utanför zonen att 

placera kärnvapen i ett land 

inom en kärnvapenfri zon. Ett 

förslag som brukar läggas fram 

är att skapa en kärnvapenfri zon 

i Mellanöstern. Detta för att få 

stabilitet i området. 

Storleken på USA:s och Sovjet/ 

Figur: Public Domain 

Rysslands Kärnvapenarsenaler under 60 år.


Sida 22 

först efter att Sovjetunionen upplöses och det Kalla kriget slutar som nedrustning påbörjas. Problemet är att 

det fortfarande verkar finnas väldigt många kärnvapen kvar. Det finns ungefär 25 000 stridsspetsar varav 

10 000 fortfarande är i bruk. Resten finns lagrade och väntar på skrotning. Ett problem som finns med nedrust- 

ningen är att icke-spridningsavtalet är oklart på den punkten. Det står bara att kärnvapenstaterna ―i uppriktig 

anda‖ ska förhandla om nedrustning och det finns inget slutdatum när det ska vara slutfört. Om man jämför 

med nedrustningen av andra massförstörelsevapen har det visat sig svårare avskaffa just kärnvapen. Biologis- 

ka och kemiska vapen har man genom internationella avtal lyckats förbjuda helt genom att göra det olagligt att 

utveckla, tillverka och lagra sådana vapen. Avtalen säger även att existerande lager av sådana vapen ska för- 

störas. Många som arbetar med nedrustning av kärnvapen har efterlyst ett likande förbud. 

Varför är det så svårt att nedrusta kärnvapen , det är väl bara att förbjuda dem? 

Varför har detta inte skett när alla är medvetna om hur farliga kärnvapen kan 

vara? 

S V E R I G E S D E L A K T I G H E T I N E D R U S T N I N G E N 

För Sverige har arbetet med nedrustning av kärnvapen länge varit ett centralt inslag i internationellt samarbete. 

Efter att andra världskriget var slut och USA hade använt kärnvapen mot Japan började man även i Sverige att 

undersöka möjligheterna att utveckla egna kärnvapen. Sverige, vars utrikes- och säkerhetspolitik grundade sig 

på en neutralitetspolitik, såg att kärnvapen skulle kunna garantera landets säkerhet utan att vara med i någon 

försvarsallians. Under 1950-talet arbetade forskare i Sverige med frågan och i slutet av decenniet hade man 

uppnått de flesta förutsättningar för att utveckla kärnvapen. Dock blev det inget mer av det svenska kärnvap- 

net, det som saknades var politiska beslut att påbörja arbetet. Istället för kärnvapen prioriterade man andra 

militära projekt som skulle stärka säkerheten. Kunskapen om kärnteknik som forskarna hade utvecklat under 

Alva Myrdal: 

Fredsprisvinnare 1982 


50-talet användes istället till att utveckla kärnkraften i Sverige. Även inter- 

nationellt har den svenska kunskapen kring kärnteknik kommit till använd- 

ning då svenskar har varit väldigt delaktiga i nedrustningen av kärnvapen 

sedan 1960-talet och framåt. Ordförandeposten i IAEA har under 36 år in- 

nehafts av svenskar, Sigvard Eklund 1961-81 och Hans Blix 1981-97. 

Hans Blix var sedan chef för inspektionerna av Irak innan Irakkriget 2003, 

han gjorde då flera uttalanden mot USA där han ansåg att de hade för bråt- 

tom med kriget och de istället skulle låta inspektörerna gör sitt jobb. En 

annan svensk som har jobbat mycket med nedrustningsfrågor är Alva Myr- 

dal, politiker och engagerad i fredsfrågor, som 1982 belönades med No- 

bels fredspris för sitt arbete mot kärnvapen. 

Finns det någon koppling mellan Sveriges kärnvapenprojekt och den ledande positionen i nedrustningskam- 

pen? Vad tror du? Diskutera!


B L I X K O M M I S S I O N E N 

Sida 23 

I FN beslutade man 2003 att skapa en kommission som skulle undersöka hur världen borde hantera proble- 

met med massförstörelsevapen. Man valde att tillfråga Sverige om de kunde ansvara för kommissionen, vilket 

de kunde och på initiativ av utrikesminister Anna Lindh skapades Blixkommis- 

sionen med Hans Blix som ordförande. Slutrapporten över kommissionsarbetet 

presenterades 2005 under namnet ‖Weapons of terror‖. Rapporten innehåller 

60 rekommendationer om vad som bör göras, varav hälften av dem handlar 

om kärnvapen. Centralt i rekommendationerna är att kärnvapen och andra 

massförstörelsevapen inte kan avuppfinnas, de kan enbart förbjudas . Rappor- 

ten säger att nedrustningsarbetet tyvärr har tappat fart och att kärnvapen inte 

diskuteras lika mycket som under kalla kriget. Enligt rapporten är det ett pro- 

blem eftersom kärnvapnen i sig är lika eller kanske även kraftfullare än förut. 

Dessutom har världen förändrats och ett hot som diskuteras mycket nu är ter- 

rorism och då är frågan om kärnvapenterrorism relevant. 

Viktiga årtal kärnvapen/Nedrustning: 

1942: USA startar Manhattan-projektet. Kärnvapenpro- 

gram som leder till de först kärnvapnen 

1945: USA:s första provsprängning. Bombningarna av 

Hiroshima och Nagasaki 

1946: USA försöker förbjuda kärnvapen genom den sk. 

Baruchplanen 

1949: Sovjetunionens första provsprängning. Får i väst 

kodnamn JOE-1, efter Josef Stalin 

1951: Storbritannien genomför sin första provsprängning 

av kärnvapen 

1957: IAEA, Internationella atomenergiorganet bildas 

1960: Frankrikes första provsprängning genomförs 

1963: PTBT-avtalet: förbjuder provsprängning i luften, rym 

den och under luften 

1964: Kina genomför sin första provsprängning 

1968: Ickespridningsavtalet (NPT) klart att skrivas under 

Hans Blix, fd. 

generaldirektör för IAEA och ordföran- 

de för Blixkommissionen 

Foto: Dean Calma/IAEA 

1969 – 1979: SALT I & SALT II (Strategic Arms Li- 

mitation Talks) Förhandlingar och avtal mellan 

USA och Sovjet om begränsning av strategiska va- 

pen (bla. kärnvapen) 

1970: NTP-avtalet ratifierat 

1991: START I (Strategic Arms Reduction Treaty), 

Avtal mellan USA och Sovjet om nedrustning och 

begränsningar av strategiska vapen (bla. Kärnva- 

pen) Föjs sedan av START II och START III 

1993: START II: fortsättning av START I, nu mellan 

USA och Ryssland 

1995: NPT-avtalet som från början skulle gälla i 

25 år förlängs nu på obestämd tid. 

1996: Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty 

(CTBT). Avtal som förbjuder all provsprängning av 

kärnvapen. Gäller inte då USA ännu inte har skrivit 

under. 

1997: START III: Avtal mellan USA och Ryssland. 

2005: Blixkommissionen


E X T R A M A T E R I A L : N E D R U S T N I N G 

Läs mer 

Böcker: 

- Weapons of terror (Blixkommissionens rapport) 

Fakta och Tankar om Kärnvapen - Svenska Läkare mot 

Kärnvapen 

Internet: 

Svenska freds och skiljedomsföreningen: 

www.svenskafreds.se 

Lär om Kärnvapen: 

http://www.slmk.org/larom/laromkarnvapen.html 

Internationella atomenergiorganet (IAEA): 

http://www.iaea.org 

Diskussionsfrågor 

Sida 24 

- Skulle det ha blivit något kallt krig utan kärnvapen? 

- USA har fortfarande kärnvapen placerade i Europa. Ska de 

bort eller finns det skäl att ha kvar dem? 

- Borde Sverige ha utvecklat egna kärnvapen under kalla kri- 

get? Skulle vi vara mer säkra eller mindre säkra om vi hade 

gjort det? 

Fördjupningsfrågor 

- Vilken roll hade egentligen kärnvapen för starten av Irakkri- 

get 2003. Använda bara USA frågan om nedrustning som en 

ursäkt eller trodde man att Irak hade illegala kärnvapen. De 

hade ju bevisligen försök skaffa kärnvapen förut. 

- Under Kalla kriget sker det flera förhandlingar mellan USA 

och Sovjetunionen om nedrustning. Men hade de någon ef- 

fekt? 

- Hur såg det svenska kärnvapenprogrammet ut? Hur nära 

var man att komma utveckla ett svenskt kärnvapen?


A K T U E L L A K Ä R N V A P E N K O N F L I K T E R 

Page 25 

Som ni nu känner till har kärnvapen varit ständigt aktuella ända sedan atombomberna föll över Hiroshima och 

Nagasaki . Under en lång tid var kärnvapenfrågan djupt förknippad med det kalla kriget. Där var hotet av kärn- 

vapen en central del i anspänningen mellan öst och väst. Sovjetunionen upplöstes 1991 och därmed var det 

kalla kriget slut och världen gick in i en ny tid. Trots detta finns hotet med kärnvapen fortfarande kvar i världen, 

om än under andra former. Som en avslutning presenteras några av dagens orosområden där kärnvapen är 

inblandat. 

N O R D K O R E A 

Nordkorea är en diktatur med en stark ideologi som genomsyrar hela samhället. Detta gör att 

man under perioder har isolerat sig från omvärlden och man talar om behovet att skydda sig 

från hot utifrån. Nordkorea lägger stora resurser på sin militär samtidigt som stora delar av 

civilbefolkningen svälter. Nordkorea har varit med i icke-spridningsavtalet men senare gått ur 

när man deklarerade sin vilja att tillverka kärnvapen. Landet säger sig ha lyckats med sitt mål 

och man har även genomfört provsprängningar och missiltester. Det som gör situationen med 

Nordkorea oroande är att man befarar att landet kan använda vapnen om de känner sig hota- 

de. Nordkorea har i sitt närområde stora motsättningar med både Sydkorea och Japan. En vik- 

tig anledning till att Nordkorea vill ha kärnvapen kan vara att man vill ha USA:s uppmärksam- 

het. Det sker vissa förhandlingar mellan USA och Nordkorea som går ut på att Nordkorea lägger 

ner sitt kärnvapenprogram i utbyte mot mat, olja och försäkringar om att inte bli angripet. 

P A K I S T A N 

Pakistan nämns ofta i kärnvapendebatten. Många hävdar att kärnvapen är ett lika stort hot mot omvärlden helt 

oberoende av vilken stat som innehar dem, men gällande Pakistan finns det mycket som pekar på motsatsen. 

Pakistan är nämligen ett land där säkerhetsläget blir mer och mer instabilt. Med det menas främst att landet 

befinner sig i en situation där de kan bli tvingade att agera för att kunna skydda sina intressen, möjligtvis med 

militära medel. Intressen betyder i det här fallet att landet försöker skydda sina gränser, naturresurser och poli- 

tiska inriktningar. 

Kärnvapen använts förstås främst som ett maktverktyg, ett hotfullt redskap till för- 

handling. Men vapnet kan komma att användas om säkerhetsläget blir tillräckligt de- 

sperat. Eftersom Pakistan faktiskt är ett land med kärnvapen kan detta vara en oro- 

väckande utveckling. Dessutom är det svårt att säga vilka andra kärnvapenstater som 

kan tänkas blanda sig i en militär konflikt. Om Pakistan väljer att använda kärnvapen 

kan länder som t.ex. USA definitivt agera. 

Pakistans 

Foto: JJ Georges 

Nordkoreas leda- 

re Kim Jong Il 


president, Asif Ali Zardari. 

Det finns också risker med att staten är korrumperad. Man måste fråga sig vem det är egentligen är som kon-

I R A N 


Page 26 

trollerar Pakistans kärnvapen, och vilka säkerhetsanordningar som skyddar dem. Pakistan skyddar sina kärnva- 

pen genom att separera kärnvapnens komponenter och sprida ut dem i olika anordningar i landet. Det bedö- 

mer experter vara ett tämligen säkert alternativ. Däremot blir det inte i närheten av lika säkert om landet skulle 

befinna sig i ett inbördeskrig eller om staten skulle störtas. Landet lider av starka etniska, politiska och religiö- 

sa motsättningar och militären är inte enhetlig. Vem kan komma att kontrollera kärnvapnen om landet befinner 

sig i en kaotisk situation? 

Iran har under en lång period varit misstänkt av USA och dess västeuropeiska allierade för 

att i hemlighet försöka framställa kärnvapen. USA erkände själva 2006 att tillgång till kärn- 

vapen är ett politiskt maktmedel och att man därför måste förhandla med Iran för att kom- 

ma till en lösning. Inte mycket har hänt sedan dess förutom att man har hotat Iran med 

ytterligare sanktioner och i värsta fall en väpnad attack. 

Det som varit aktuellt den senaste tiden är frågan om Iran ska gå med på att tillåta kontroll 

av sitt anrikade uran genom att skicka det utomlands, och om de ska tillåta inspektion av 

sina kärnenergianläggningar. Frågan om uran har de sagt nej till, men så sent som i novem- 

ber 2009 var inspektörer på plats i Iran för att undersöka en misstänkt anläggning. Inspek- 

törerna fann inget misstänkt men IAEA är fortfarande kritiska mot Iran. Det IAEA är kritiska 

emot är inte att Iran utvecklar kärnenergi, för det har de rätt till, utan att Iran kontinuerligt misslyckas med att 

informera dem om sin verksamhet, trots att de har förbundit sig att göra det. 

Det finns alltså inget som förbjuder Iran att utveckla civil kärnenergi, men på grund av att de hemlighåller delar 

av sina kärnenergianläggningar och att USA och Västeuropa misstror dem blir situationen mycket spänd. Vad 

händer om inte konflikten kan lösas fredligt? Kommer det då att skapas en enda stor krigszon från Irak i väst 

till Afghanistan i öst? Det finns de som ser fredliga lösningar som alternativ, där ingår bland andra Ryssland och 

IAEA. De verkar framförallt för att skapa samarbete och förtroende. 

Fördjupningsfrågor: 

Använd internet och kolla upp nyhetsflödet gällande kärnvapen i något av dessa aktuella områden. 

Hur ser rapporteringen ut? Vad rapporteras det om? Vad tror ni döljs bakom kulisserna? 

Vilka är de mest centrala aspekterna av konflikten? 

Foto: Daniella Zalcman 

Irans president, Mah- 

moud Ahmadinejad 

Vad finns det som tyder på att kärnvapen kan komma att användas/inte användas? Motivera ditt ställningstagande. 

Vad tror ni driver fram dessa konflikter? 

Finns det något som tyder på att kärnvapen används som ett maktmedel? 

Vi har nämnt tre områden där kärnvapen är aktuellt. Finns det andra problemområden? Undersök!


B E G R E P P S O R D L I S T A 

Apokalyps: Apokalyps syftar till jordens undergång och slutet på mänskligheten. 

Page 27 

Armé: Begreppet har flera betydelser. 1. Samlingsnamn för en stats samlade militära styrkor. 2. Ett vapenslag, 

t.ex. armé, flotta, flygvapen. 3. Större militär enhet. 

Atombomb: En typ av bomb som får sin sprängverkan från kärnklyvning eller sammanslagning av atomer. Fus- 

sionsbomber får sin spängkraft från klyvning av Uran eller Plutonium, medan Fissionsbomber får sin effekt ge- 

nom sammanslagning av väteatomer. Atombomber är synonymt med kärnvapen. 

Auktoritär: När det kopplas till statsskick kan en auktoritär stat beskrivas som en form av diktatur. Makten ut- 

går alltså inte från folket genom val. Snarare baseras den på ledarens position i landet, positioner som exem- 

pelvis uppnåtts genom kontroll av militären eller ekonomiska resurser. Den auktoritära diktaturen skiljer sig 

från den totalitära genom att den sistnämnda baseras på ideologi och till större del genomsyrar samhället. En 

auktoritär diktatur ger mer utrymme för medborgarna än vad en totalitär gör. 

Biologiska och kemiska vapen: Räknas tillsammans med kärnvapen som massförstörelsevapen. Fungerar 

genom att sprida smitta eller giftverkan 

Demonstration: I detta fall uppvisning av något, göra något tydligt. 

Diktatur: Styrelseskick där en person eller en grupp av personer har all makt och där makten inte är baserad på 

fria demokratiska val. En diktatur kan vara auktoritär eller totalitär. 

Ekologisk mångfald: Ekologisk mångfald syftar till samspelet mellan olika ekosystem. Dvs. beroendet mellan 

växter och djur i naturen. 

Ekvilibrium: Ekvilibrium syftar till en situation där ingen tjänar på att göra nästa drag. Man kan relatera situatio- 

nen till brädspel, exempelvis schack. 

Fredsbevarande medel: Fredsbevarande medel är Idéer, strategier och/eller handlingar för att förhindra krig. 

Inrikespolitiskt klimat: Vilken stämning råder i ett land? Vilka politiska frågor är centrala och vilka grupper/ 

aktörer agerar på den politiska scenen? 

Internationella relationer: Samspelet i världen, mellan stater, företag, organisationer och människor. 

Intressesfär: Ett geografiskt område där en stat har en vilja att påverka eller ha inflytande. Det kan röra sig om 

politiska, ideologiska, militära och ekonomiska intressen. 

Kapitalism: Benämning på ett ekonomiskt system där produktionsmedlen företrädesvis befinner sig i privat ägo 

och där produktionens inriktning och omfång regleras av marknadsmekanismer. Det är således varken stat el- 

ler kooperativ som i ett sådant system är de främsta ägarna av jord eller industrier, och produktionen inriktas 

på det som visar sig finna köpare. Samhällen och tidsåldrar i vilka kapitalism dominerar kallas kapitalistiska. 

Kapitulation: En armé eller stat ger upp sitt militära väpnade motstånd. 

Kapprustning: Den effekt som uppstår när stater befinner sig i en osäker situation, där de inte kan tillåta sig att 

ha mindre militärmakt än andra länder som kan tänkas hota dem. Kan liknas vid en tävling i att bygga fler och 

bättre vapen. 

Konventionell bombning: Krigsföring som sker med konventionella vapen som till skillnad mot massförstörelse-


vapen har en mer begränsad effekt. 

Page 28 

Icke-kärnvapenstater: Länder som enligt Icke-spridningsavtalet inte har eller får ha kärnvapen. 

Icke-spridningsavtalet(NPT, Nuclear Non-Proliferation Treaty): Avtal som ska förhindra att spridningen av kärn- 

vapen, kärnvapenteknologi och material till kärnvapen. Avtalet var klart 1968 och ratificerades 1970 

Inspektörer: Inspektörer används för att se om och hur länder utvecklar kärnvapen eller inte. De används 

främst av FN. 

Internationella atomenergiorganet(IAEA): FN-organ bildat 1957. Ska främja fredlig användning av kärnkraft 

samt ansvara för kontrollen för att hindra spridningen av kärnämnen 

Internationella organisationer: Detta är organisationer vars verksamhet sträcker sig över en enskild nations 

gränser. 

Internationellt samarbete: Samarbete mellan länder på det internationella planet. Präglas av att försöka kom- 

ma överrens om vad som är bäst för alla länder. 

Kommunism: Är en politisk ideologi som bygger på bland andra Marx och Lenins tankar. Kommunismen har 

som slutmål en värld där alla människor har lika mycket. Men för att komma dit måste man bedriva klasskamp 

och överta makten från kapitalägarna. Vägen fram till det slutliga målet går genom revolution och proletariatets 

diktatur. Centralt inom kommunismen är att alla ska ha samma tillgång till egendom och att man måste be- 

kämpa kapitalismen för att kunna skapa en bättre värld. 

Korruption: Korruption handlar om att särskilda personer agerar efter eget intresse eller vinning. Det kan inne- 

bära att en politiker styrs av mutor eller hot. 

Krig: Krig är en väpnad konflikt men i större skala. För att det ska räknas som krig ska minst 1000 människor 

dö per år. 

Kärnenergi: Energi som frigörs genom reaktioner av atomkärnor(atomklyvning eller sönderfall av atomkärnor). 

Kärnteknologi/teknik: Teknik som används för att utvinna och använda kärnenergi. Kan användas för militära 

ändamål som kärnvapen eller fredliga ändamål, som i en kärnreaktor. 

Kärnvapenkrig: Ett krig där kärnvapen aktivt används(inte bara som hot). 

Kärnvapensstridsspetsar: Sk. vapenbärare. Missiler eller likande som har kärnvapen istället för vanligt spräng- 

medel. 

Kärnvapenstater: Stater som har kärnvapenkapacitet. Enligt Icke-spridningsavtalet är det USA, Ryssland(fd. 

Sovjet). Storbritannien, Frankrike och Kina som hade kärnvapen före 1968. Även Indien, Pakistan, Israel och 

Nordkorea har kärnvapenkapacitet men de är inte med i Icke-spridningsavtalet och erkänds heller inte som 

kärnvapenstat av det avtalet. 

Kärnvapenprovsprängning: För att testa effekterna av sina kärnvapen används provsprängningar. De kan göras 

i luften, under vatten eller under marken. Dessa tester uppskattas sällan av andra länder. Genom avtal har 

provsprängningar begränsats till att endast vara tillåtna under marken. 

Liberalism: Politisk ideologi som sätter individens frihet i centrum. Staten ska inte kontrollera individen, utan 

den ska endast fungera som ett yttre skydd. Det är individerna som själva ska välja hur de vill leva sina liv. Vik- 

tigt inom liberalismen är de mänskliga friheterna, t.ex. yttrandefrihet och näringsfrihet. Liberalism har en myck-


Page 29 

et nära relation till dagens västliga demokratier. Dessa demokratier genomsyras av liberala värderingar. Inter- 

nationellt samarbete och kapitalism är också nära sammankopplade med Liberalismen. 

M.A.D: Från engelskans: Mutual assured destruction. Översatt till svenska: Ömsesidig säkerställd förstörelse. 

Maktbalans: Maktbalans innebär att olika stater har olika makt, samt att makt går att mäta eller uppskatta. 

Många teoretiker menar att maktbalansen skapar fred eftersom skillnaderna i makt mellan länderna fungerar 

avskräckande: Man ser inte poängen med att anfalla om man står i en lägre maktposition. Maktpositionen av- 

görs bland annat av hur stor militär staten har eller hur beroende andra länder är av statens exportvaror. 

Maktkamp: Strid eller tävling om vem(stat, person, organisation, företag) som ska ha inflytande över en viss 

aspekt. 

Massförstörelsevapen: Vapen som skiljer sig från konventionella(vanliga) vapen genom en större och urskilj- 

ningslös verkan. 

Militärmakt: Militärmakter är länder som har militära medel, ofta stora och utvecklade sådana, för att försvara 

sitt lands gränser och politiska intressen. 

Missil: Missil är ett annat ord för robot. Båda två är obemannade luftburna militära farkoster som används för 

bekämpa fienden på långa avstånd utan att använda bombplan. Missiler innehåller bomber. De kan också ha 

olika räckvidd, kort, medel och långdistans. 

Missilförsvar: Ett försvars system som är tänkt att skydda ett område mot missilattacker. Försvarssystemet be- 

står dels av radarstationer som bevakar luftrummet, dels av defensiva robotar som är tänkta att skjuta ner in- 

kommande fientliga missiler. 

NATO: En försvarsallians som bildades 1949 med USA i spetsen. Syftet med NATO är att skapa en gemensam 

försvarsallians, under Kalla kriget handlade det framförallt om ett försvar mot Sovjet. 

Nedrustning: Nedrustning innebär att man minskar på landets försvarsorganisation. Det kan ske på olika sätt. 

Nedrustningen av kärnvapen innebär att man avskaffar kärnvapen som ett alternativ och man gör sig av med 

själva vapnen. 

Neutralitetspolitik: Den utrikespolitik- och säkerhetspolitik som Sverige använda under Kalla kriget. För att kla- 

ra sig undan i ett ev. kriget mellan öst och väst skulle Sverige vara neutrala och inta vara med i någon militäral- 

lians. 

Pentagon: USA:s försvarsdepartement 

Planekonomi: Ett ekonomiskt system där man frångår marknaden. Systemet styrs uppifrån av t.ex. regering el- 

ler riksdag. Det är den som kontrollerar systemet som bestämmer över vad som ska produceras och hur myck- 

et. Alltså inte marknaden. 

Provokation: Utmanande handling, försök till provokation. 

Radioaktivitet: Radioaktivitet är en effekt av atomkärnor som spontant sönderfaller. De avger strålning, ofta 

skadlig eller direkt dödlig sådan. 

Ratificera: Att ratificera ett avtal innebär att man i ett parlamentet(riksdagen) antar avtalet och därmed ger det 

en rättslig giltighet. 

Regim: En stats organisation. Kan gälla konstitution, politik och ekonomi. Regim kan exempelvis vara parla-


mentarisk eller diktatorisk. 

Skärmytslingar: Mindre strid, utbyte av slag. 

Spridning: Spridning innebär att fler länder kan använda utveckla och använda kärnvapen. 

Page 30 

Strategi/Strategisk: Hur man använder militära och andra maktmedel för i strid med en fiende uppnå militära 

eller politiska mål. Strategi kan också handla om rent militära frågor. Då kan man likna strategin vid en övergri- 

pande plan. 

Strategisk kärnvapenubåt: Ubåt bestyckad med kärnvapen, som utan att synas kan bekämpa fienden på långa 

avstånd. 

Säkerhetspolitik: Säkerhetspolitik går ut på att försvara sin stat mot yttre hot, t.ex. väpnade angrepp från andra 

länder. Det kan också innebära att man bevakar andra länders handlingar och intressen. Det säkerhetspolitis- 

ka läget mellan olika länder kan variera beroende på hur misstänksamma staterna är gentemot varandra. 

Taktik/Taktisk: Hur man använder militära medel för att för att nå framgång inom ett begränsat område, exem- 

pelvis ett slagfält. Taktiska mål kan vara att försvaga, fördröja och tillintetgöra fienden. 

Terrorism: Terrorism syftar till våld och förstörelse, ofta mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram 

politiska idéer eller andra typer av förändringar. 

Total vedergällning: Svar på en fientlig provokation med alla till buds stående medel. I det här fallet handlar det 

om att ge eld med alla tillgängliga kärnvapen. 

Totalt krig: Krig i dess vanliga definition handlar ofta om strid mellan militärer om militära mål. Totalt krig går 

längre än så och inbegriper även det civila samhället. I totalt krig är civila människor och industrier lika troliga 

mål som en fientlig stridsvagn. 

Utrikes- och säkerhetspolitik: Den politik som ett land för om länder i sin omvärlden. Den är utformad efter ett 

lands mål och förutsättningar att uppnå dem. 

Väpnade konflikter: En konflikt där det används våld. För att konflikten ska kallas väpnad ska 25 personer dött 

till följd av konfliktens strider.

KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?