KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

More documents

Recommendations

Info

K Ä R N V A P E N Sida 20 vapen. De ville även att det skulle skapas en internationell myndighet som skulle utveckla och kontrollera ut- nyttjandet av fredlig kärnenergi. Förslaget gick aldrig igenom eftersom tilliten mellan Sovjetunionen och USA var dålig. Sovjet ansåg att USA hade för stor kontroll på FN och litade därför inte på förslaget. Det går även att fråga sig om förslaget var ärligt menat eller om amerikanerna räknade med att Sovjetunionen skulle motsätta sig det och därmed få en ursäkt att upprusta. Man fick inte till något avtal eller bestämmelse om förbud mot kärnva- pen, istället genomförde Sovjetunionen sin första kärnvapenprovsprängning år 1949 och vilket ledde till kalla krigets framväxt. Skulle det vara möjligt att förbjuda kärnvapen redan 1946 eller skulle vilja att skaffa kärnvapen vara för stor? Hade USA ärliga avsikter med sitt förslag och använda Sovjet sin misstro som en ursäkt att skaffa kärnvapen? A V T A L O C H O R G A N I S A T I O N E R Det första försöket att skapa ett organiserat samarbete misslyckades men under Kalla krigets terrorbalans och hot om kärnvapenkrig hade man större framgång. Under 1950- och 60 talet skapades organisationer och avtal som har varit centrala i det fortsatta arbetet med nedrustningen av kärnvapen. I slutet av 50-talet hade den fredliga kärntekniken utvecklats till en nivå där man kunde använda kärnreaktorer i kommersiell energiförsörjning. Samtidigt hade antalet kärnvapenstater utökats då Storbritannien genomförde sin första provsprängning år 1952. Under 1957 bildar man i FN det Internationella atomenergiorganet(IAEA). IAEA är ett FN-organ som har till uppgift att främja det fredliga användandet av kärn- kraft och begränsa och förhindra spridningen av kärnvapen. Det viktigaste avtalet om nedrustning arbetades fram under 60-talet efter ett förslag från Irland. Fördraget benämns som Icke-spridningsavtalet(NPT, Nuclear Non-Proliferation Treaty) och det var klart 1968. Det ratificerades 1970 och idag är det 190 länder som har skrivit under. Avtalet skiljer på stater genom att beteckna dem antingen som kärnvapenstater eller som icke-kärnvapenstater. Kärnvapenstater är de stater som före 1968 har ge- nomfört provsprängningar av kärnvapen. Före 1968 var det fem länder som hade gjort det, USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina. Enligt icke-spridningsavtalet är det förbjudet för kärnvapenstaterna att överföra kärnvapenteknologi till länder som är icke-kärnvapenstater. Genom att skriva under avtalet har länder, exempelvis Sverige, som inte hade provsprängt kärnvapen före 1968, sagt att de heller inte kommer att utveckla sådan teknologi. En viktig detalj med icke-spridningsavtalet är att ‖Ett kärnvapenkrig kan inte vin- nas och får aldrig utkämpas‖ – Gorbatjov och Reagan 1985 Icke-spridningsavtalets tre pelare: 1. Stoppa spridningen till icke- kärnvapenstater: Det ska inte bli fler länder än de fem kärnvapenstaterna som har kärnvapen. 2. Nedrustning i kärnvapenstaterna: De fem kärnvapenstaterna ska mins- ka och på sikt avskaffa sina kärnva- pen. 3. Fredlig användning av kärnteknik: Alla länder har enligt avtalet rätt att utveckla och använda kärnteknik i form av kärnreaktorer.
K Ä R N V A P E N Sida 21 kärnvapenstaterna, genom att underteckna avtalet, förbinder sig att arbeta för nedrustning av sina kärnvapen- arsenaler. Avtalet saknar dock tidsangivelse om när nedrustningen ska ske. Att utveckla kärnteknik för fredliga ändamål är något som fördraget säger att alla stater har rätt att göra. Ett villkor är dock att staten tillåter att IAEA genomför inspektioner om det skulle finnas misstankar att man försöker utveckla militära kärnvapen. P R O B L E M F Ö R N E D R U S T N I N G E N Hur har då icke-spridningsavtalet lyckats i arbetet med icke-spridning och nedrustning? I arbetet med att förhindra spridningen av kärnvapenteknologi kan man tala om en framgång, särskilt mot bakgrund av framtidvisionerna på 60- talet. Den amerikanska presidenten John F. Kennedy såg framför sig att det inom 15 år skulle uppstå 20 nya kärnvapenstater. Så har det inte blivit, förutom de fem länder som hade kärnvapen före 1968 är det bara ca 4-5 som i någon utsträckning har utvecklat kärnvapen sedan dess. Av de länder som utvecklat kärnvapen efter 1968 är det Indien och Pakistan som öppet sagt att de har gjort det. Nordkorea har sagt att man har lyckats utveckla kärnvapen, ett påstående som har vissa belägg. Israel har inte bekräftat vare sig att man har ett kärnva- Kan kärnvapen- stater som USA eller Ryssland kräva att andra stater ska avsäga sig kärnvapen? Borde inte alla länder få ha möj- ligheten att skydd sig? penprogram eller att man har kärnvapen men enligt de flesta bedömare är det ändå troligt att landet har tillverkat kärnva- pen. Ett land som har haft kärnvapen men senare nedrustat är Sydafrika. De hade utvecklat och tillverkat fem stridsspetsar som man i början av 90-talet gjorde sig av med. Inget av de länderna har skrivit under icke-spridningsavtalet innan man tillverka kärnvapen. Nordkorea hade gjort det men gick ur när man började med sitt kärnvapenprogram och Sydafrika har gått med efter att de gjorde sig av med sina kärnvapen. Man har även lyckats att stoppa spridning hos länder som har skrivit under men samtidigt har haft kärnvapenambitioner. Tydligaste exemplet är att man genom inspektioner lyckas avslöja och stoppa Iraks hemliga kärnvapenprogram som landet hade under 80- talet och början av 90-talet. Nedrustningen i kärnvapenstaterna har gått långsamt sedan icke- spridningsavtalet började gälla 1970. Istället för nedrustning av kärnvapen kännetecknades 70- och 80-talen av en ökning av kärn- vapenarsenalerna främst hos stormakterna USA och Sovjetunio- nen. Det år det fanns mest kärnvapen i världen var 1986 då det fanns ca 70 000 kärnvapensstridsspetsar. Förklaringen till att antalet vapen ökar fram till dess ligger i Kalla krigets kraftmätning mellan stormakterna och den rådande politiska situationen. Det är Kärnvapenfria zoner: För att begränsa kärnvapenspridningen har vissa länder tillsammans skrivit avtal som gör länderna till kärnvapenfria zoner. Mer än 50 % av världens landyta räknas som kärnvapenfria zoner, framför allt på södra halvklotet där det är 99% av all landyta. Inom zonerna är det förbjudet att utveckla, tillverka och inneha kärnvapen. Det är även förbjudet för ett land utanför zonen att placera kärnvapen i ett land inom en kärnvapenfri zon. Ett förslag som brukar läggas fram är att skapa en kärnvapenfri zon i Mellanöstern. Detta för att få stabilitet i området. Storleken på USA:s och Sovjet/ Figur: Public Domain Rysslands Kärnvapenarsenaler under 60 år.
Page 1 and 2: OLOV ERIKSSON PETER TJERNSTRÖM JES
Page 3 and 4: K Ä R N V A P E N Sida 3 I N N E H
Page 5 and 6: K Ä R N V A P E N Konflikten mella
Page 7 and 8: K Ä R N V A P E N FN:s säkerhetsr
Page 9 and 10: K Ä R N V A P E N Sida 9 Efter Kub
Page 11 and 12: K Ä R N V A P E N Sida 11 Att stor
Page 13 and 14: K Ä R N V A P E N K Ä R N V A P E
Page 15 and 16: K Ä R N V A P E N Sida 15 åtminst
Page 17 and 18: K Ä R N V A P E N Sida 17 befinner
Page 19: K Ä R N V A P E N N E D R U S T N
Page 23 and 24: K Ä R N V A P E N B L I X K O M M
Page 25 and 26: K Ä R N V A P E N A K T U E L L A
Page 27 and 28: K Ä R N V A P E N B E G R E P P S
Page 29 and 30: K Ä R N V A P E N Page 29 et nära

KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?