KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

More documents

Recommendations

Info

K Ä R N V A P E N Sida 22 först efter att Sovjetunionen upplöses och det Kalla kriget slutar som nedrustning påbörjas. Problemet är att det fortfarande verkar finnas väldigt många kärnvapen kvar. Det finns ungefär 25 000 stridsspetsar varav 10 000 fortfarande är i bruk. Resten finns lagrade och väntar på skrotning. Ett problem som finns med nedrustningen är att icke-spridningsavtalet är oklart på den punkten. Det står bara att kärnvapenstaterna ―i uppriktig anda‖ ska förhandla om nedrustning och det finns inget slutdatum när det ska vara slutfört. Om man jämför med nedrustningen av andra massförstörelsevapen har det visat sig svårare avskaffa just kärnvapen. Biologis- ka och kemiska vapen har man genom internationella avtal lyckats förbjuda helt genom att göra det olagligt att utveckla, tillverka och lagra sådana vapen. Avtalen säger även att existerande lager av sådana vapen ska för- störas. Många som arbetar med nedrustning av kärnvapen har efterlyst ett likande förbud. Varför är det så svårt att nedrusta kärnvapen , det är väl bara att förbjuda dem? Varför har detta inte skett när alla är medvetna om hur farliga kärnvapen kan vara? S V E R I G E S D E L A K T I G H E T I N E D R U S T N I N G E N För Sverige har arbetet med nedrustning av kärnvapen länge varit ett centralt inslag i internationellt samarbete. Efter att andra världskriget var slut och USA hade använt kärnvapen mot Japan började man även i Sverige att undersöka möjligheterna att utveckla egna kärnvapen. Sverige, vars utrikes- och säkerhetspolitik grundade sig på en neutralitetspolitik, såg att kärnvapen skulle kunna garantera landets säkerhet utan att vara med i någon försvarsallians. Under 1950-talet arbetade forskare i Sverige med frågan och i slutet av decenniet hade man uppnått de flesta förutsättningar för att utveckla kärnvapen. Dock blev det inget mer av det svenska kärnvap- net, det som saknades var politiska beslut att påbörja arbetet. Istället för kärnvapen prioriterade man andra militära projekt som skulle stärka säkerheten. Kunskapen om kärnteknik som forskarna hade utvecklat under Alva Myrdal: Fredsprisvinnare 1982 Foto: Public Domain 50-talet användes istället till att utveckla kärnkraften i Sverige. Även internationellt har den svenska kunskapen kring kärnteknik kommit till använd- ning då svenskar har varit väldigt delaktiga i nedrustningen av kärnvapen sedan 1960-talet och framåt. Ordförandeposten i IAEA har under 36 år in- nehafts av svenskar, Sigvard Eklund 1961-81 och Hans Blix 1981-97. Hans Blix var sedan chef för inspektionerna av Irak innan Irakkriget 2003, han gjorde då flera uttalanden mot USA där han ansåg att de hade för bråt- tom med kriget och de istället skulle låta inspektörerna gör sitt jobb. En annan svensk som har jobbat mycket med nedrustningsfrågor är Alva Myr- dal, politiker och engagerad i fredsfrågor, som 1982 belönades med No- bels fredspris för sitt arbete mot kärnvapen. Finns det någon koppling mellan Sveriges kärnvapenprojekt och den ledande positionen i nedrustningskam- pen? Vad tror du? Diskutera!
K Ä R N V A P E N B L I X K O M M I S S I O N E N Sida 23 I FN beslutade man 2003 att skapa en kommission som skulle undersöka hur världen borde hantera problemet med massförstörelsevapen. Man valde att tillfråga Sverige om de kunde ansvara för kommissionen, vilket de kunde och på initiativ av utrikesminister Anna Lindh skapades Blixkommis- sionen med Hans Blix som ordförande. Slutrapporten över kommissionsarbetet presenterades 2005 under namnet ‖Weapons of terror‖. Rapporten innehåller 60 rekommendationer om vad som bör göras, varav hälften av dem handlar om kärnvapen. Centralt i rekommendationerna är att kärnvapen och andra massförstörelsevapen inte kan avuppfinnas, de kan enbart förbjudas . Rappor- ten säger att nedrustningsarbetet tyvärr har tappat fart och att kärnvapen inte diskuteras lika mycket som under kalla kriget. Enligt rapporten är det ett problem eftersom kärnvapnen i sig är lika eller kanske även kraftfullare än förut. Dessutom har världen förändrats och ett hot som diskuteras mycket nu är ter- rorism och då är frågan om kärnvapenterrorism relevant. Viktiga årtal kärnvapen/Nedrustning: 1942: USA startar Manhattan-projektet. Kärnvapenpro- gram som leder till de först kärnvapnen 1945: USA:s första provsprängning. Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki 1946: USA försöker förbjuda kärnvapen genom den sk. Baruchplanen 1949: Sovjetunionens första provsprängning. Får i väst kodnamn JOE-1, efter Josef Stalin 1951: Storbritannien genomför sin första provsprängning av kärnvapen 1957: IAEA, Internationella atomenergiorganet bildas 1960: Frankrikes första provsprängning genomförs 1963: PTBT-avtalet: förbjuder provsprängning i luften, rym den och under luften 1964: Kina genomför sin första provsprängning 1968: Ickespridningsavtalet (NPT) klart att skrivas under Hans Blix, fd. generaldirektör för IAEA och ordföran- de för Blixkommissionen Foto: Dean Calma/IAEA 1969 – 1979: SALT I & SALT II (Strategic Arms Li- mitation Talks) Förhandlingar och avtal mellan USA och Sovjet om begränsning av strategiska vapen (bla. kärnvapen) 1970: NTP-avtalet ratifierat 1991: START I (Strategic Arms Reduction Treaty), Avtal mellan USA och Sovjet om nedrustning och begränsningar av strategiska vapen (bla. Kärnva- pen) Föjs sedan av START II och START III 1993: START II: fortsättning av START I, nu mellan USA och Ryssland 1995: NPT-avtalet som från början skulle gälla i 25 år förlängs nu på obestämd tid. 1996: Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT). Avtal som förbjuder all provsprängning av kärnvapen. Gäller inte då USA ännu inte har skrivit under. 1997: START III: Avtal mellan USA och Ryssland. 2005: Blixkommissionen
Page 1 and 2: OLOV ERIKSSON PETER TJERNSTRÖM JES
Page 3 and 4: K Ä R N V A P E N Sida 3 I N N E H
Page 5 and 6: K Ä R N V A P E N Konflikten mella
Page 7 and 8: K Ä R N V A P E N FN:s säkerhetsr
Page 9 and 10: K Ä R N V A P E N Sida 9 Efter Kub
Page 11 and 12: K Ä R N V A P E N Sida 11 Att stor
Page 13 and 14: K Ä R N V A P E N K Ä R N V A P E
Page 15 and 16: K Ä R N V A P E N Sida 15 åtminst
Page 17 and 18: K Ä R N V A P E N Sida 17 befinner
Page 19 and 20: K Ä R N V A P E N N E D R U S T N
Page 21: K Ä R N V A P E N Sida 21 kärnvap
Page 25 and 26: K Ä R N V A P E N A K T U E L L A
Page 27 and 28: K Ä R N V A P E N B E G R E P P S
Page 29 and 30: K Ä R N V A P E N Page 29 et nära

KÄRNVAPEN - Svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?