År 2012 - Svensk Fågel

Verksamhetsberättelse 

2012

Vd har ordet 3 

3 

Året som gått 4 

Konsumtion och produktion 4 

Svensk Fågels omvärld 6 

Politik och matfågel 11 

Svensk Fågel internt 12 

Resor, konferenser och utbildningar 15 

Remisser och utredningar 17 

Forskning 20 

Kommunikation 21 

Fakta Svensk Fågel 24 

Detta är Svensk Fågel 26 

Resultat– och balansräkning 27

C”Crisp and clean just like the air of Scandinavia” skulle 

kunna vara recension av svenska kycklingnuggets, men 

det var faktiskt USA:s främsta matbloggare som listade 

mattrenderna för 2012 och en av dem skulle vara det 

nya nordiska köket. I Sverige kan vi i alla fall glädjande 

nog se att en tydlig trend under 2012 var att äta svensk 

kyckling och kalkon. 

Försäljningen från Svensk Fågels medlemmar ökade 

2012 med 1,5 procent. Självklart ett gott betyg till svenska 

kycklingbönder och även våra medlemsföretag som 

erbjuder produkter som konsumenten uppskattar. Den 

svenska kyckling- och kalkonbranschen kan också slå sig 

för bröstet som i princip det enda köttslag i Sverige som 

faktiskt ökar sin försäljning medan övriga branscher har 

det betydligt motigare. 

Det är också glädjande att se att branschorganisationens 

satsning på en bred kommunikationskampanj med både 

reklamfilmer och aktiviteter på nätet och i butik har gett 

resultat. Vårt fokus att lyfta fram vår kvalitetsmärkning 

med kampanjen ”Kolla efter Gula den Pippin” har 

fått allt fler konsumenter att förstå att det är skillnad på 

kyckling och kyckling. 

Så vi äter förvisso alltmer fågelkött, men vi äter ännu 

mer importerat kött som inte har de svenska mervärdena 

och därför kostar mindre. För även om den svenska 

kycklingen är prisvärd, så är den utländska ännu billigare. 

Därför såg vi också återigen en kraftig ökning av 

importerad kyckling. 

Handelns kampanjer med billig importerad kyckling blir 

allt vanligare. Här pratas inga mervärden – bara pris. 

Den ökade andelen EMV-kyckling av utländskt ursprung 

ställer också extra krav på handeln. Det är viktigt att det 

erbjuds svensk kyckling och kalkon samt att den är tydligt 

märkt. Men också att handeln och grossister vet vad 

som stoppas i förpackningen. Och att våra politiker och 

myndigheter också vet vilka krav som har ställts på den 

svenska matfågeluppfödningen. Alla våra undersökningar 

pekar på samma sak – konsumenten vill köpa svenskt. 

Och det är därför viktigt att handeln tar sitt ansvar att 

hjälpa konsumenten att göra medvetna val. 

Den senaste tidens köttskandaler sätter än mer fingret på 

hur viktigt det är med tydlig märkning och att handeln 

vet vad det är de säljer. Vår blågula kvalitetsmärkning 

är den kanske starkaste och tydligaste märkningen som 

finns idag, något som självklart borde uppskattas av både 

handel och konsument. 

Men vi kan givetvis inte göra allting själva. Vi behöver 

3 

Vd har ordet 

också stöd från politiker- och myndighetshåll med alltifrån 

regelförenklingar och bättre förhållanden för rättvis 

konkurrens. Vad vi önskar är att myndigheterna tar tag 

i aktörer som säljer kyckling med vilseledande förpackningar 

och svenskklingande namn samt säkerställer att 

den kyckling som kommer in i Sverige följer de krav på 

provtagning som är reglerat i våra salmonellagarantier 

och att fryst kyckling inte saluförs som upptinat färskt. 

Det borde vara någon form av hygienfaktor. 

Det är glädjande att landsbygdsministern nu ställer sig 

positiv till en obligatorisk märkning också av beredda 

produkter. Men det är också viktigt att Sverige ställer 

kravet att kriterierna för obligatorisk ursprungsmärkning 

också måste ha minst de tre kriterierna om kläckt/född, 

uppfödd och slaktad. 

På hemmaplan vore det också önskvärt att man även 

inom den offentliga sektorn fortskrider arbetet att i 

större utsträckning ställa krav på kvalitet, djurvälfärd 

och livsmedelssäkerhet i sina offentliga upphandlingar. 

Dessutom borde regeringskansliets restaurang ställa 

samma krav på uppfödningen av sin kyckling som deras 

gäster ställer på svenska bönder. 

Att välja svenskt innebär att välja hög och jämn kvalitet 

smak, säkerhet och djurvälfärd samt miljö och klimat. 

Men det innebär också att stödja en levande svensk 

landsbygd och att skapa jobb i bygder som annars 

riskerar att avfolkas. Det om något borde vara ett incitament 

från politiker att stötta det svenska lantbruket. 

Den svenska matfågelbranschen står fortsatt stark. Och 

både bönder och företag arbetar varje dag för att bli mer 

effektiva, hitta smarta lösningar med ny teknik och en 

mångfald av produkter. Vi är bra, men kan alltid bli bättre. 

Något som vi måste bli då konkurrensen ökar från 

alla håll. 

Jag är övertygad om att alltfler får upp ögonen för 

den svenska kycklingen och kalkonen och våra 

mervärden. Från Svensk Fågels sida fortsätter 

vi att kommunicera varför vår svenska fågel är 

så mycket bättre och lyfter fram styrkan i vår 

blågula kvalitetsmärkning. Detta kan vi endast 

göra tillsammans i hela värdekedjan – det är 

styrkan i branschorganisationen Svensk Fågel. 

Maria Donis 

VD Svensk Fågel

Konsumtion och produktion 

Positiv försäljning trots utmaningar 

Försäljningen under våren var relativt positiv mot 

bakgrund av att konsumtionen under samma 

period 2011 varit mycket starkt. En dålig grillsäsong 

med kall sommar och mycket regn gav inte 

den skjuts på försäljningen av grillprodukter som 

man hade förväntningar på. Foderprisökningen 

under hösten, vilket resulterade i foderkompensation 

för svensk kyckling och kalkon, innebar 

också en inbromsning av försäljningen. Kraftigt 

regn i Sverige och den hårda torkan både på 

kontinenten och i USA/Sydamerika gav effekt på 

foderpriserna. Detta påverkade både raps-, soja- 

och vetepriserna och därmed även priset på fågel. 

Stark krona och det faktum att färsk thailändsk 

kyckling fick tillträde till den Europeiska 

marknaden resulterade också i en inbromsning av 

försäljningen. Thailändsk färsk kyckling har under 

flera år varit förbjudet att importeras till EU med 

anledning av okontrollerad fågelinfluensa i landet. 

Nu har importen av thailändsk kyckling ökat 

med 27 procent under året, och de kommer in till 

Sverige via andra medlemsstater inom EU men 

även direkt till Sverige. Här hamnar produkterna 

huvudsakligen i grossistledet som förser skolor, 

sjukhus och äldreomsorg samt privata restauranger 

med kyckling. Importerade produkter och 

införselprodukter påträffades under året i större 

4 

Året som gått 

omfattning i detaljhandeln och en ökad andel 

importerade produkter förekommer numera i 

detaljhandelns EMV-produkter. Importen av 

fågelkött ökade med 11,1 procent och konkurrenskraften 

fortsätter att försämras i den svenska 

produktionen när kunden efterfrågar lägsta 

82 000 

80 000 

78 000 

76 000 

74 000 

72 000 

70 000 

2009 2010 2011 2012 

Försäljning av svensk kyckling bland Svensk Fågels medlemmar (i ton) 

pris, såväl i detaljhandeln som i restaurang och 

storhushåll. Huvudsakligen importeras kyckling 

och kalkon via Danmark, Tyskland och Nederländerna 

som dessutom är transitländer för import 

av fågel till EU från tredje land, till exempel 

Thailand och Brasilien. 

Gemensamma krafttag från branschens medlemmar 

med en rad aktiviteter och kampanjer 

200 

180 

160 

140 

120 

Konsumtion 

100 

Produktion 

80 

Import 

60 

40 

20 

0 

Export 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Konsumtion, produktion, export och import av fågelkött 

Omräknat till vara med ben enl Jordbruksverkets beräkning och inkluderar all fågel, inkl värphöns

tillsammans med en gemensam kommunikationskampanj 

under senhösten resulterade i en ökad 

försäljning av medlemmarnas produkter med 1,5 

procent. Försäljningen av färsk svensk kyckling 

fortsatte att öka med 14 procent. Företagen 

utvecklar produkter och anpassas till det som den 

moderna konsumenten efterfrågar – enkelhet och 

bekvämlighet. Bredden på sortimentet innebär 

också att man minskar svinnet i produktionen 

vilket förbättrar miljön. 

Året avslutades med livsmedelsskandal i Kina då 

det återigen framkommit att man påträffat restsubstanser 

av antibiotika och hormoner i kyckling 

från landets största kycklingdistributör. Prognosen 

på världsmarknaden visar på lång sikt en fortsatt 

ökning. I EU-kommissionens DG Agris-prognos 

beräknas produktionen öka med 4,4 procent och 

nå 12,9 miljarder ton år 2022. I prognosen beräknas 

konsumtionen av kyckling inom EU öka med 

4,3 procent och nå 24,1 kilo/capita år 2022. 

Även uppåt för kalkon 

Kalkonbranschen ser också en tydlig ökning i 

försäljning. Bara under december 2012 köptes 30 

procent fler hela färska och 30 procent fler hela 

frysta kalkoner inför julfirandet. Under julsäsongen 

ökade försäljningen av typiska julprodukter 

gjorda av kalkon i mataffärer med 25 procent 

jämfört med samma säsong under tidigare år. 

5 


Den totala försäljningen av svensk kalkon från 

våra medlemsföretag ökade under året med 22 

procent till detaljhandeln. 

Det enda kalkonföretaget inom Svensk Fågel, 

Ingelsta Kalkon, genomförde under året stora 

investeringar. Bland annat presenterades ett nytt 

butikskoncept och på Österlenanläggningen i 

Tomelilla invigdes en ny restaurang och butik. 

Företaget har ett brett sortiment av kalkonprodukter 

och har lanserat nya styckningsdetaljer 

och produkter som passar såväl vardag som 

fest. Utmaningen nu är att låta fler konsumenter 

upptäcka den svenska kalkonens fördelar vad 

gäller smak, produkt och miljö. 

Fågel – framtidens kött 

Den holländska banken Rabobank gav under året 

ut en rapport som anger att fågelkött kommer att 

vara det ledande proteinvalet det kommande årtiondet. 

Detta då folkmängden i världen ökar och 

ekonomierna förbättras. Fågelköttet är dessutom 

nyttigt, hälsosamt och enkelt att tillaga. Vidare har 

kycklingen inga kulturella eller religiösa hinder på 

samma sätt som gris- och nötkött. I rapporten 

framhölls också att kyckling i förhållande till 

annat kött inte lämnar samma avtryck på miljön. 

Möjligheterna är stora och den internationella 

handeln fortsätter att öka.

Svensk Fågels omvärld 

Innovationer för konsumenten 

Svensk Fågels medlemsföretag utvecklar ständigt 

smarta, enkla och konsumentanpassade lösningar 

som funkar både för grillen, lunchen eller finmiddagen. 

Företagen inhämtar inspiration från 

när och fjärran. Bredden och innovation är A och 

O om vi som liten bransch ska finnas kvar på 

marknaden. Vår enda kalkonproducent, Ingelsta 

Kalkon, har under året stylat om sig och utmanar 

det röda köttet om en större plats bland charken. 

För de konsumenter som vill ha en produkt utan 

tillsatt soja finns det alternativet också. 

Avecs årsmöte i Neapel 

På AVEC:s årsstämma i Neapel valdes spanske 

industriföreträdaren Federico Felix till ny ordförande 

och han tar över ordförandeklubban efter 

den holländske Jan Odink som suttit i två år. På 

stämman diskuterades flera utmaningar för branschen 

och dessutom presenterades ett tvärvetenskapligt 

arbete kring Campylobacter. 

Nordiska fjäderfäkonferensen 

Nordiska fjäderfäkonferensen är ett forum som 

ger möjlighet för experter, forskare, myndigheter 

och näring att utvecklas genom att ta del av den 

senaste forskningen samt uppdateras på aktuella 

frågor som berör den nordiska fjäderfäproduktionen. 

Här finns också möjlighet att dela med sig 

av sina erfarenheter och lyfta frågor som vi tillsammans 

hjälps åt att hitta svar och lösningar till. 

Svensk Fågel stod i år som värd när konferensen 

6 


hölls i Stockholm. Fokus för årets konferens låg 

mycket på behovet av att kompetensutveckla sig. 

På konferensen deltog även Europaparlamentarikern 

Anna Maria Corazza Bildt som kom 

direkt från Bryssel och talade för ett lyhört 

auditorium. På plats levererade Corazza Bildt ett 

entusiasmerande anförande om vikten av att ta 

tillvara maten och minska på avfallet. Även landsbygdsministern 

Eskil Erlandsson fanns på plats. 

Han valde att inte kommentera sitt anförande 

från Riksdagen om Uppstickarpriset (som vanns 

av företaget Qibbla Halal som importerar mycket 

kött) men han var denna gång väl medveten om 

att Sverige har en mer långtgående djurskyddslagstiftning. 

WPSA Brasilien 

Svensk Fågel närvarade på den internationella 

konferensen för World Poultry Science Association 

(WPSA) som i år genomfördes i Salvadore i 

Brasilien. Här fick de cirka 2000 deltagarna höra 

en inledning på temat klimatförändringarna. 

Därefter följde ett flertal seminarier med teman 

på allt från smittskydd till småskalig produktion. 

Fokus låg mycket på dekontaminering och efterbehandling 

istället för förebyggande och kvalitet 

i djurhållningen. Svenska experter från SLU höll 

några presentationer och några få nya forskningsrön 

kunde hämtas hem till svenska förutsättningar. 

Det som kunde tas med hem var medvetandet 

om att det unika i det nordiska, och i synnerhet 

det svenska, tankesättet kring uppfödning av djur 

och produktion av livsmedel. 

Exportrådet Kina och Hong Kong 

En delegation från Svensk Fågel reste under året 

till Kina och besökte Shanghai och Hong Kong. 

Syftet var att undersöka marknaden för export 

av svenska kycklingfötter och vingar direkt till en 

än så länge omättad marknad. Sveriges ambitiösa 

djurvälfärdsprogram och satsningar på friska 

och välmående kycklingar ger avkastning såväl 

till uppfödaren som till slakteriföretagen genom 

en hög kvalitet på kycklingfötter. En viktig del i 

vårt hållbarhetsarbete är att ta tillvara alla delar 

av kycklingen. Samarbetsavtal mellan Sverige och 

Kina fortgår och det är regeringens position att

försöka öppna upp snarast möjligt för export av 

kycklingdetaljer även till fastlandet i Kina. 

Ökade insatser mot antibiotika 

Inom EU diskuteras gemensamma beslut för 

att kunna mäta användning av antibiotika och 

förekomsten av resistenta bakterier med samma 

metod. EU har under året tydliggjort tillämpningen 

av när antibiotika får användas, det vill säga 

att behandlingar inte ska ske rutinmässigt och 

inte heller förebyggande. Flera EU-länder har 

under året tagit problematiken med resistenta 

bakterier på allvar. Nederländerna har exempelvis 

lagt ett krav på sänkt antibiotikaanvändning med 

50 procent före 2015. Kravet har gett effekt och 

nu framförs samma krav från konsumenter och 

politiker i flera andra länder. 

Under året har Världsorganisationen för djurhälsa 

(OIE) uppmärksammat resistensproblematiken 

ge-nom en konferens med temat Alternativ till 

antibiotika. Svenska kycklingbönder har sedan 

åttiotalet arbetat med just alternativ till antibiotika. 

Det handlar om att skapa så goda miljöer 

för djuren som möjligt med hög kvalitet på foder, 

vatten och ventilation i kombination med bra 

styrning och biosäkerhet. 

De internationella avelsföretagen är väl insatta 

i problematiken med ESBL och har vidtagit de 

7 


åtgärder som anses mest effektiva för en långsiktigt 

livskraftig produktion genom att ändra sina 

rutiner för antibiotikaanvändning på kläckeri. 

Svensk Fågel på Antibiotikaforum 

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen 

att tillsammans med Jordbruksverket initiera och 

ansvara för en nationell samverkansfunktion mot 

antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. 

I denna samverkansgrupp är också berörda 

myndigheter representerade. Dessutom kommer 

det att arrangeras ett årligt Antibiotikaforum som 

ska utgöra en plattform för samverkan mellan 

myndigheter, organisationer, näringsliv och andra 

intressenter inom området. Detta Antibiotikaforum 

är en konferens som ska ge möjligheter 

för de olika aktörerna att interagera, samarbeta, 

inventera behov och utbyta information, kunskap 

och erfarenheter. Svensk Fågel medverkade 

vid konferensen och omnämndes också för det 

arbete som görs internationellt för att minska 

användningen av antibiotika. 

Kraftfullare salmonellalagar 

Inom EU trädde under året den sista delen 

(rörande provtagning av 25 gram fjäderfäkött) i 

det nya salmonelladirektivet i kraft. Många länder 

inom EU har haft ända upp till 80 procent positiva 

flockar före slakt vilket pekar på att hanterin-

gen av direktivet har varierat kraftigt. Den svenska 

modellen som går ut på att förebygga och inte 

alls få in salmonella i livsmedelskedjan fungerar 

inte i länder med så många smittade flockar. 

Lagstiftningen med krav på provtagning före slakt 

och förbud mot saluföring av färskt kött från 

flockar smittade med de två allvarligaste serotyperna 

innebär att smittade produkter värmebehandlas 

istället. Kycklingspett och kycklingsallad 

är två sätt att använda kött som inte får saluföras 

färskt. 

Kunskapsdelning för veterinärer 

Under året har Svensk Fågel träffat de fältverksamma 

veterinärerna vid ett möte i Hässleholm. 

På mötet diskuterades den lagstiftning som 

reglerar branschens olika aktörer inom avel och 

matfågel. Dessutom diskuterades innehållet i den 

plan och de riktlinjer som sätter standarden för 

biosäkerhet på gårdsnivå. 

Utöver den fysiska träffen diskuteras, kalibreras 

och utbildas veterinärerna vid diverse besättningsbesök, 

utbildningstillfällen och även via mail 

och telefon. Stina Roupé, ny fältverksam veterinär 

i Laholm, har tagit över uppdraget som 

besättningsveterinär i flertalet av de besättningar 

i Falkenberg, Bjäre och Knäred som levererar till 

Guldfågelns slakteri. 

8 


Test av ny desinficeringsmetod 

Desinficeringsmetoden från Anolytech har under 

året testats i ett fältmässigt försök vid en kycklingbesättning 

i Skåne. Installationen för desinficering 

av dricksvatten fungerade tillfredsställande 

och i ett försök med omgångsvis desinficering 

sågs en signifikant minskning av antalet bakterier. 

Efter två genomförda försök blev dock slutsatsen 

att effekten inte går att säkerställa. Tekniken 

behöver fortsättningsvis utvärderas och jämföras 

med ett antal traditionella desinfektionsmedel. 

Vid omgångsvis rengöring och desinfektion efter 

en flock utan tecken på sjukdom eller 

Försäkringsgruppen 

Kyckling- och kalkonbönder som är anslutna 

till Svensk Fågel och följer dess hårda krav har 

möjlighet att teckna en djurförsäkring hos Agria 

Djurförsäkring. Svensk Fågels försäkringsgrupp 

träffas regelbundet för att i samråd med Agria 

diskutera skadeutfall och försäkringsvillkor. 

Försäkringsgruppen har under året haft fyra 

möten och årets skadeutfall redovisades på branschmötet. 

Svensk Fågel och SVA:s projektråd 

Svensk Fågel medverkade vid SVA:s projektråd 

där aktuella frågor och forskningsprojekt redovisades. 

Den nye generaldirektören Jens Mattsson 

inledde rådsmötet och Svensk Fågel fick möjlighet 

att presentera branschen i sin helhet och aktuella 

program som drivs tillsammans med myndigheter.

Avel i fokus på djurskyddskonferensen 

Jordbruksverkets årliga djurskyddskonferens hade 

i år temat ”Avel och uthållig djurhållning”. På 

mötet den 13 november togs flera frågor kring 

avel upp. Genom avel påverkar vi hur våra djur 

ser ut och fungerar. Rätt avel ger också friskare 

djur med goda och uthålliga egenskaper. Men en 

ensidig avel riskerar å andra sidan att öka antalet 

defekter hos djuren och göra dem sämre rustade 

att möta olika miljöer. 

Ett annat diskussionsämne var det faktum att 

avelsarbetet för många av våra djur idag sker 

utanför Sveriges gränser. Exempelvis föds alla 

avelsdjur för kycklingar upp i andra länder, vilket 

minskar våra möjligheter att påverka. Frågan 

ställdes om vilka risker och möjligheter som 

finns med detta och vad branschen kan göra för 

att uppnå en uthållig djurhållning med ett gott 

djurskydd. 

Utbildningsmaterial till slakteri 

EU-förordningen om slakt och avlivning av djur 

som antogs 2009 innehåller sedan 1 januari 2013 

ett krav på utbildning av all slakteripersonal som 

arbetar med levande djur. För att anpassa utbildningen 

specifikt för matfågel ansökte Svensk 

Fågel om att få arrangera utbildningen för sina 

medlemmar och ansökan är nu godkänd av 

Jordbruksverket. Utbildningstillfällen genomförs 

under februari/mars 2013 och omfattar teori, 

praktik samt en webbaserad tentamen. 

Mat och klimat 

Svensk Fågel är för fjärde gången med i SIK:s 

nätverk Mat och klimat för att hålla sig uppdaterad 

vad som händer kring miljöarbetet men 

också för att inhämta inspiration till branschens 

medlemmar. Miljön och klimatet på vår jord 

påverkas av maten på vårt bord. I nätverket Mat 

och klimat diskuteras den senaste kunskapen 

om livsmedels klimatpåverkan och andra viktiga 

miljöfrågor kopplat till livsmedelsproduktion 

såsom mark-, pesticid- och vattenanvändning och 

svinn. Dessutom tar man upp frågor kring de internationella 

initiativen för beräkningsstandarder 

och produktmärkning. Allt syftar till att hitta sätt 

för att livsmedelsproduktionen och verksamheten 

ska bli mer resurs- och klimateffektiv. 

9 


Hållbar sojaproduktion 

Svensk Fågel har medverkat i ett projekt 

som syftar till att utvärdera internationella 

hållbarhetsstandarder för sojaproduktion 

med avseende på hantering och användning 

av pesticider i produktionen. Frågan som 

utvärderas är hur väl standarderna tar hänsyn 

till faktiska miljöeffekter av pesticiderna. 

Målet är att kunskaperna från projektet ska 

utgöra ett underlag för företag inom livsmedelindustrin 

(framför allt foderföretag) som 

köper in soja. 

Dialog om soja 

Svensk Fågel medverkar i arbetet för en mer 

hållbar produktion av sojaproduktion där 

Världsnaturfonden är initiativtagare. Andra 

intressenter är bland annat detaljhandeln, animalieproducenter 

och foderföretag. En avsiktsförklaring 

har tagits fram kring syftet att 

tillsammans ställa sig bakom om en hållbar 

produktion av soja. Målet är att enas kring en 

avsiktsförklaring om en hållbar produktion 

av soja. Målet är även att öka kunskapen om 

och skapa en gemensam nationell dialog om 

ansvarsfullt producerad och certifierad soja. 

GMO-fodergrupp 

Svensk Fågel sitter med i en branschövergripande 

grupp som inkluderar både djurnäringarna 

och foderindustrin. Här diskuteras gemensamma 

frågor kring marknad och logistik 

avseende framtida användning av GMO i 

foderråvaror. 

Politikermöten om branschen 

Under året har Svensk Fågels kansli träffat 

politiker i Miljö- och jordbruksutskottet för att 

presentera branschen och ta upp aktuella frågor. 

Förhoppningen är att politiker även ska ta sig ut 

till verkligheten och besöka branschens medlemmar. 

Kvalitet i offentlig upphandling 

Då en stor mängd av den importerade kycklingen 

hamnar i storkök på exempelvis skolor och vårdhem 

är det oerhört viktigt att hålla en kontinuerlig 

kontakt med alla intressenter inom offentlig upphandling. 

Svensk Fågel har medverkat vid möten

som hålls av Miljöstyrningsrådet med målet att 

upprätta kvalitetskrav vid offentlig upphandling. 

Utöver det har Svensk Fågel även medverkat vid 

flera konferenser där frågor om offentlig upphandling 

behandlats. Dessutom besökte Svensk 

Fågel under året upphandlingsenheten i Halmstad 

och presenterade hela branschens arbete för att 

säkerställa en hög kvalitet på matfågel. 

Studiebesök med Svensk Fågel 

Djurskyddet Sverige fick insyn 

I januari var Svensk Fågel på studiebesök med 

Djurskyddet Sverige och Veterinärförbundet 

för att visa upp en modern kycklinguppfödning. 

Djurskyddet Sverige är en djurskyddsorganisation 

som med demokratiska spelregler verkar för ett 

gott djurskydd såväl i Sverige som internationellt. 

Djurskyddet sitter också med i Jordbruksverkets 

referensgrupp för matfågel. Besöket gick först 

till Elisabeth Nilsson på Flättorps gård i Ärla. 

På plats fanns även rikslikaren Lotta Waldenstedt 

från Agria Djurförsäkring. Hon redovisade 

vad som ingår i besiktningen, vilka parametrar i 

Djuromsorgsprogrammet som poängbedöms och 

viktas samt vilka krav som ställs för att man ska 

bli godkänd. 

Besöket fortsatte sedan till Lantmännen Kronfågel 

i Valla där chefsveterinär och djurskyddsansvarige 

Tomasz Dzieciolowski tog emot. 

På slakteriet finns bland annat ett nytt och 

unikt system för koldioxidbedövning av djuren. 

Besöket visades runt i mottagningshallen där kycklingarna 

transporteras in i speciella klimatbilar 

och tas emot i en väl ventilerad hall. En genomgång 

gjordes av hela flödet med start vid bedövning. 

Sedan avslutades rundturen med frågor och 

diskussion kring verksamheten. 

Besöket resulterade bland annat i en debattartikel 

på Svt Debatt där hanteringen på slakteriet 

re-dogjordes för som exempel på hur kycklingar 

bedövas med koldioxid utan att djuren blir 

skrämda. 

Eskil imponerad 

Regeringens vision om ”Sverige - det nya matlandet” 

handlar bland annat om god mat, upplevelser, 

en levande landsbygd och att skapa sys- 

10 


selsättning. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson 

ville se mer av hur svensk kycklinguppfödning går 

till och besökte under året ordförande Per Lindahl 

på Mosslunda Gård. Besöket i kycklingstallarna 

gjorde intryck på ministern, som menade att 

kycklinguppfödningen är förhållandevis storskalig 

men att den också är ”rent av vacker att titta på”. 

Efter besöket kommenterade Eskil att han tyckte 

att djuren har det väldigt bra i en otroligt fin miljö 

som dessutom håller dem friska. Han lyfte också 

upp att det är positivt att konsumenterna uppskattar 

svensk kyckling. 

Marknadsenheten mötte verkligheten 

Marknadsenheten på Jordbruksverket besökte 

Richard Limmergård på Lars Olovsgården för 

att få en uppfattning om den verkliga marknaden 

och förutsättningarna för Svensk Fågels medlemmar. 

Många frågor ställdes och Richard fick 

möjlighet att berätta om villkoren, investeringarna 

och utmaningarna i branschen.

Politik och matfågel 

Möte med Landsbygdsdepartementet 

Svensk Fågel träffade under året landsbygdsminister 

Eskil Erlandssons statssekreterare Magnus 

Kindbom för att diskutera kostnadsutveckling 

kring kontrollen på slakterierna. Med på mötet 

var även tjänstemän från regeringskansliet som 

fick en genomgång kring branschens aktuella 

utmaningar och brist på konkurrenskraft jämfört 

med importen. 

Branschen har identifierat 16 punkter inom 

svensk matfågeluppfödning som hindrar tillväxten. 

Under 2013 kommer Svensk Fågel att starta 

en genomgång av dessa punkter tillsammans med 

sakkunniga hos berörda myndigheter. 

Nya generaldirektörer på SVA och SJV 

Två nya generaldirektörer tillträdde Statens veterinärmedicinska 

anstalt (SVA) samt Jordbruksverket 

då Anders Engvall och Mats Person avgick 

under året. På Jordbruksverket tillträdde Leif 

Dennerberg, sedan många år veterinärchef och 

överdirektör, nu tjänsten som generaldirektör. 

Generaldirektör på SVA är nu Jens Matsson och 

han mötte branschen i samband med projektrådskonferensen 

som SVA bjöd in till. Svensk Fågel 

välkomnar både Jens och Leif i sina nya tjänster. 

Revidering av brandskyddsregler 

Svensk Fågel har under lång tid arbetat tillsammans 

med Lantbrukets Brandskyddskommitté, 

LBK, för att få till stånd rimliga krav och bästa 

möjliga lösningar för att förebygga och larma för 

brand i matfågelstallar. 

Detaljer avseende den överenskommelse för 

djuravdelningar och ekonomiutrymmen som 

gjordes för kyckling- och kalkonstallar tagna i 

drift efter 1 juli 2010 kan läsas på www.lantbruketsbrandskydd.nu/lbk-parmen. 

Vad det gäller lösningar för vindsutrymmen ovanför 

stallar kommer Svensk Fågel tillsammans med 

LBK under vintern och sommaren 2013 prova ett 

system med optiska linjedetektorer. Testet kommer 

att redovisas i september 2013. 

11 


Referensgrupp för utveckling 

Svensk Fågel deltog på Jordbruksverkets referensgrupp 

vid två tillfällen under året. 

I referensgruppen ingår, förutom företrädare 

för Svensk Fågel (uppfödare, slakteri och kläckeri) 

samt rikslikaren från Agria Djurförsäkring, 

representanter från Djurskyddet Sverige, Jordbruksverket, 

Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska 

anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet. 

Referensgruppens uppgift är att följa 

upp kontrollprogrammets funktion i praktiken, 

samt vid behov utveckla och förändra programmet. 

Jordbruksverkets marknadsråd för 

fågelkött 

Två gånger per år kallar Jordbruksverket till 

Marknadsråd för fågelkött. Inbjudna är övriga 

myndigheter samt näringen och detaljhandeln. 

Vid årets första möte presenterades Miljöstyrningsrådets 

arbete om möjligheten att ställa djurskydds- 

och miljökrav vid offentlig upphandling. 

Rådande marknadssituation i Sverige, Europa och 

världen diskuterades också. 

Vid höstmötet redogjorde bland annat Jordbruksverket 

om sin rapport om jordbruksföretagens 

administrativa kostnader. En genomgång presenterades 

också från branschen vad gäller skillnader 

i lagstiftning mellan svensk lagstiftning (avseende 

djurhälsa, djurvälfärd och smittskydd) och 

regelverk som finns på EU-nivå samt vad som 

regleras i övriga länder.

Svensk Fågel internt 

Djuromsorgsprogram under omarbetning 

Ett större arbete pågår med att se över de olika 

kontrollprogrammen inom Svensk Fågel. Målet är 

att ta fram ett samlat, mer moderniserat dokument. 

Med anledning av den översynen som 

genomfördes under året vad det gäller de olika 

kontrollprogrammen samt pågående djurskyddsutredning 

har arbetet förlängts. 

Mycket tekniska diskussioner har gällt fothälsoprogrammet. 

En arbetsgrupp bestående av 

uppfödare och rikslikare tillsammans med VD 

och chefsveterinär på Svensk Fågel träffades under 

våren för att gå igenom de tekniska frågorna 

i checklistan avseende besiktning på gården. 

Förslaget diskuterades även under Utbildningsdagarna. 

Granskning av djuromsorg 

Rikslikning och kontroll genomförs av Agria 

Djurförsäkrings rikslikare Lotta Waldenstedt och 

pågår kontinuerligt. Kontrollen sammanställs till 

en rapport som två gånger per år redovisas till 

Jordbruksverkets referensgrupp för matfågel samt 

skickas till samtliga berörda länsstyrelser. Under 

året har även ett antal nybyggda stallar besiktigats. 

Under 2012 var medelpoängen för fotbedömningarna 

något högre än för 2011. Neddragningar i 

beläggning har skett hos tio uppfödare på grund 

av höga fotpoäng. Diskussioner har även förts 

med foderföretagen när det gäller foderrelaterade 

fotförändringar. Utvärdering och utveckling pågår 

och dessutom görs en revision av fothälsoprogrammet. 

Framgångsrikt djurskyddsarbete 

Djuromsorgsprogrammets del som rör lastning, 

transport och utlastning på slakterierna kontrolleras 

av Prosanitas, som är ett oberoende kontrollorgan 

ackrediterade genom Swedac. 

Samtliga slakterier är reviderade och godkända 

2012. Avvikelser under året var färre än 

föregående år och enligt revisorernas bedömning 

har det inte skett några allvarliga avvikelser 

12 


ur djurskyddssynpunkt. Resultatet tyder på att 

djurskyddsarbetet fungerar väl och att slakterier, 

uppfödare och transportörer blivit bättre på rutiner 

och dokumentation. 

Hälsokontroll avseende koccidier 

och clostridier 

KC-programmet är ett frivilligt program för 

kontroll och bekämpning av koccidier och clostridier 

hos slaktkyckling inom ramen för Statens 

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:42) om 

organiserad hälsokontroll av husdjur. 

Under 2012 hade 48 (av 2 344 slaktade) flockar 

mer än 0,5 procents kassation på grund av diagnostiserade 

leverskador. Medelvärdet för leverskador 

vid slakt för de fem största slakterierna 

ligger på 0,12 procent. Majoriteten (90 procent) 

av analyssvaren från 2012 innehåller Clostridium 

perfringens som trolig orsak, en bakterie som kan 

orsaka tarm- och leverskador hos kyckling. 

Ett antal utvalda flockars så kallade lesion score 

visar inga tecken på störningar orsakade av coccidios 

(eller resistens mot coccidiostatika) under 

2012. 

Campylobacterprogrammet 

Svensk Fågel sökte och godkändes av Jordbruksverket 

för att även under år 2012 organisera 

övervakning och kontroll avseende Campylobacter 

hos kyckling. Programmet leds av chefsveterinär 

Pia Gustafsson. En nämnd är tillsatt där 

företrädare från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, 

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), 

Smittskyddsinstitutet och Sahlgrenska Sjukhuset 

(mikrobiologen) finns representerade. 

Svensk Fågels branschriktlinjer för kontroll av 

campylobacter antogs av styrelsen under 2012. 

Riktlinjerna är framtagna i samråd med Jordbruksverket, 

Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska 

anstalt, Smittskyddsinstitutet 

och Sahlgrenska (mikrobiologen). Dokumentet 

beskriver kontroll och resultat sedan 2001 inklusive 

de studier som genomförts inom programmet.

Framgångsrikt arbete mot campylobacter 

Under 2012 har 2 346 flockar uppfödda hos 

medlemmar i Svensk Fågel provtagits vid slakt 

inom ramen för Campylobacterprogrammet. 

Campylobacter påvisades i 9,2 procent av de 

provtagna flockarna, den lägsta siffran sedan 

programmet startade. 

Under de senaste åren har det skett en förändring 

i riskvärdering av Campylobacter i livsmedel. 

Tidigare diskuterades om Campylobacter kunde 

påvisas i livsmedlet eller inte, numera är fokus 

på mängden av Campylobacter som kan påvisas 

i livsmedlet. Det finns idag inga fastställda 

riktvärden för vilken mängd Campylobacter i 

kyckling man anser innebära en risk för konsumtion. 

Kvantifiering av Campylobacter hos kyckling 

har dock använts vid riskvärderingsanalyser 

för konsumtion av kyckling. I ett danskt riskvärderingsprojekt 

ansågs prov med mer än 100 cfu 

Campylobacter/g utgöra en risk vid humankonsumtion. 

I ett projekt som genomförts under 2012 inom 

ramen för cambylobacterprogrammet var syftet 

att undersöka mängden av campylobacter i såväl 

kycklingskinn, underliggande muskulatur som i 

konsumentförpackad kycklingfilé från kycklingar 

som var positiva vid provtagning på tarm. Resultat 

av undersökningen visar att inget av de 125 

prov som analyserats från färdigpackad kyckling 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

13 


innehöll campylobacter i sådana nivåer att det 

förmodas utgöra en risk för konsument. Utifrån 

resultaten är myndigheternas nyligen antagna 

strategidokument viktigt. Här fokuserar man på 

andra möjliga smittkällor (än kyckling) till campylobacterinfektion 

hos människor. 

Aktivt arbete mot ESBL 

ESBL-programmets syfte har varit att kartlägga 

förekomsten av ESBL i avelsflockar samt att testa 

och utvärdera olika åtgärder för att förhindra 

överföring från avelsflock till kyckling. 

Förekomst av ESBL i tarmen hos kyckling har 

konstaterats trots att den typ av antibiotika som 

driver ESBL resistens inte använts inom svensk 

kycklinguppfödning. Efter de första fynden av 

ESBL tidigt under 2010 påbörjades en omedelbar 

smittspårning i avelsleden. Proverna visade sig 

vara positiva hela vägen tillbaks till importen av 

daggamla avelsdjur från Storbritannien. 

EU-lagstiftningen med förbud mot antibiotika 

i tillväxtbefrämjande och förebyggande syfte är 

gemensam men tolkningen och tillämpningen är 

olika i medlemsstaterna. Många kycklingar i Storbritannien 

har fått Excenel (cephalosporin) som 

nykläckta kycklingar i samband med vaccination. 

När det förebyggande givandet av antibiotika 

blev känt ställde svenska avelsföretag krav på att 

detta omedelbart skulle avbrytas för avelsdjur till 

Sverige. 

ESBL-positiva prov i Sverige (i procent) 

2010 2011 2012

Ursprunget för ESBL är fortsatt huvudsakligen 

via import av daggamla kycklingar (farföräldradjur). 

Det är troligt att egenskapen kopplad till ecoli 

innebär att det rör sig om en ytkontamination 

av ägget i samband med värpning och kläckning. 

Projekt kring spridning av ESBL 

Samtidigt som avelsföretagen utomlands arbetar 

med att reducera förekomsten av ESBL i avelsleden 

har diverse projekt genomförts i Sverige 

med syfte att reducera överföringen från avelsdjur, 

via farföräldradjur och föräldradjur och slutligen 

till kyckling. Svenska uppfödare av kyckling 

använder ingen antibiotika så miljön i ett svenskt 

stall gynnar inte en fortsatt ökning/spridning. 

I ett försök som genomförts under 2012 har 

syftet varit att fastställa om det är teoretiskt 

möjligt att kläcka ESBL/AmpC fria kycklingar 

från en flock höns som är bärare av ESBL/ 

AmpC E coli. Resultatet har genomförts i ett 

småskaligt försök och har visat att det verkar vara 

möjligt förutsatt att strikta hygieniska rutiner 

följs. Detta är en viktig kunskap i den framtida 

kontroll- och bekämpningsstrategin avseende 

ESBL och AmpC i fjäderfäpopulationen. 

Ett annat försök som pågår är att utvärdera en 

typ av probiotika, Broilact, för att reducera ESBL 

i tarmen. Resultaten är hittills inte samstämmiga 

så projektet fortsätter under 2013. 

Samtliga importer provtas numer avseende ESBL 

vid ankomst till karantän i Sverige. Utvecklingen 

går helt klart åt rätt håll men ännu återstår arbete 

för avelsföretagen. 

Viktiga affärshändelser 

Ny vd på Lantmännen Kronfågel 

Leif Bergvall Hansen tillträder som affärsområdeschef 

och vd för Lantmännen Kronfågel. Han efterträder 

Jan K. Henriksen som sedan årsskiftet är vd 

för Lantmännen Unibake. Reinhold Svensson som 

varit tillförordnad vd lämnade därmed över till Leif. 

Ny vd på Blenta 

Under året tillträdde Peter Andersson som vd till 

Blenta AB. Peter har lång bakgrund inom livsmedelsindustrin. 

14 


Framstående entreprenörskap 

Den 25 april mottog Jan Håkansson, ägare av 

Blentagruppen och styrelseledamot i Svensk Fågel 

medalj vid en högtidlig ceremoni på Riddarhuset 

i Stockholm. Kungliga Patriotiska Sällskapets 

medalj är en belöning för framstående entreprenörskap.

Resor, konferenser och utbildningar 

Utbildningsdagarna 2012 

Utbildningsdagarna hölls vid sex tillfällen under 

året och hade en fantastisk uppslutning. Varje 

Utbildningsdag anordnades slakterivis men även 

med uppfödare som levererar till olika slakterier. 

Här lyftes aktuella frågor som haft koppling till 

djurskydd, djurhälsa och smittskydd. Fokus låg 

främst på fothälsa, lastning och transport. Rikslikaren 

Lotta Waldenstedt var tyvärr sjukskriven 

men inhopparen Per Lindahl gjorde ett fantastiskt 

jobb som branschens fothälsoexpert vilket 

uppskattades. 

På avelsproducentmötet fokuserades på lastning, 

sittpinnar och ventilation. Eva Berndtson höll 

också en dragning kring projektet med ljusprogram 

för värpande höns samt projektet kring 

alternativa metoder än mekanisk utgödsling. 

Utbildningsdagarna genomfördes på följande 

platser: 

• 10 okt Österslövs Bykrog, Kristianstad 

• 11 okt Ingelsta Kalkons nya 

konferenslokal, Tomelilla 

• 16 okt Aspa Herrgård, Aspa bruk 

• 17 okt Quality Hotel, Jönköping 

• 18 okt Öjaby Herrgård, Växjö 

• 19 okt Hotell Skansen, Båstad 

Branschmötet i Jönköping 

Svensk Fågels branschmöte hölls den 22 november 

på Comfort Hotel i Jönköping. Aktuella 

frågor och framtidens utmaningar diskuteras. 

Jordbruksverket och Mattias Gårdlund från Länsstyrelsen 

Skåne fanns även på plats. Ove Karlsson 

från Hushållningssällskapet Halland är projektansvarig 

för LEAN Lantbruk. Han redogjorde 

för en anpassad LEAN-systemuppbyggnad till 

lantbruksföretagen för att utveckla ett effektivare 

arbetssätt samt utveckla arbetsorganisation 

och ledarskap på gården. Syftet är att bli än 

mer konkurrenskraftig och resurseffektiv för att 

ständigt kunna förbättra och utveckla sitt företag. 

Vidare presenterades aktuella frågor och diskuterades 

framtida utmaningar. 

15 


WPSA i Sverige 

The World’s Poultry Science Association (WPSA) 

är en världsomspännande förening med syfte att 

aktivt arbeta för att främja samarbete och utveckling 

av kunskap inom och mellan fjäderfäforskning 

och näring. Årligen hålls konferenser och 

seminarier på internationell nivå. WPSA internationellt 

har cirka 7 000 medlemmar och firade 

2012 sitt 100-årsjubileum. Totalt finns sektioner 

av WPSA i ett 60-tal länder. I styrelsen för Svenska 

WPSA är matfågelnäringen representerad av 

Thomas Carlsson från Aviagen Swe-Chick och 

Lotta Waldenstedt från Svensk Fågel. 

Svenska WPSA:s största uppgift i den närmaste 

framtiden är organisationen av ”IX European 

Symposium on Poultry Welfare” den 17-20 juni 

2013 på SLU i Uppsala. Med anledning av denna 

kommande konferens höll WPSA:s europeiska 

arbetsgrupp för djurvälfärd ett möte i Uppsala. 

I samband med detta bjöds de 23 delegaterna 

(från 11 länder) på middag hemma hos rikslikaren 

Lotta Waldenstedt. Vid middagen, som sponsrades 

av Svensk Fågel, bjöds bland annat på 

svensk kyckling. 

Lotta Waldenstedt sitter även som svensk representant 

i den europeiska arbetsgruppen för foder. 

Denna arbetsgrupp har bland annat som uppgift 

att arrangera ”the European Symposium for 

poultry nutrition” som hålls vartannat år i olika 

länder i Europa. Gruppen driver även ett projekt 

rörande fosforvärdering i fjäderfäfoder. 

Undervisning på SLU 

Under året har undervisning hållits för blivande 

husdjursagronomer och veterinärer inom djurskydd 

och smittskydd. 

Mässor och konferenser 

Världens bästa kyckling på SLU 

Svensk Fågels kycklinguppfödare Gabriell Trozelli 

höll ett föredrag för utländska utbytesstudenter 

på LEARN-dagen som genomfördes vid 

SLU Lövsta.

MatlandetKonferensen 

Visionen för MatlandetKonferensen är att skapa 

en branschöverskridande mötesplats i anslutning 

till Ölands Skördefest. Här möts politiker, 

intresseorganisationer, företagare, eldsjälar och 

andra intresserade årligen för att delta i arbetet 

med att utveckla Sverige som matnation och 

besöksmål. Svensk Fågel fick möjlighet att berätta 

om branschen med historiken från fryst klump till 

dagens förädlade produkter. Svensk Fågel passade 

även på att redogöra för den senaste konsumentundersökningen 

samt informera om den kommande 

kommunikationskampanjen. 

På MatlandetKonferensen delade Eskil Erlandsson 

även ut priset Årets Uppstickare till Qibbla 

Halal, ett företag som saluför importerad kyckling 

som inte uppfyller de krav som gäller i Sverige. 

Detta uppmärksammades av tidningen Fjädefä 

och resulterade i en rad frågetecken från branschens 

medlemmar. Kriterierna för priset kommer 

nu att ses över och LRF har meddelat att 

man kommer att göra en noggrannare granskning 

vid kommande utdelning. 

Skansen 2012 

Kul med pippi ... 

16 


Fokus upphandling 

Att få upphandlingsansvariga att välja kvalitet 

framför pris är ett mycket viktigt mål för Svensk 

Fågel. När Upphandling 24, en konferens som 

vänder sig till upphandlingsansvariga i Sverige, 

genomfördes deltog Svensk Fågel för att nätverka 

och skaffa sig mer kunskap. 

Jorden och skogen på Skansen 

Återigen bemannade Svensk Fågel sin monter på 

Skansen med glada ambassadörer som sakkunnigt 

och lättillgängligt pratade om svensk kyckling. 

Skansendagarna är som vanligt bästa sättet för 

oss att få veta vad som snurrar i barnens huvud 

vad gäller kyckling och kalkon. Dessutom är det 

också ett härligt tillfälle att få berätta hur våra 

duktiga bönder jobbar varje dag, året om. 

Att få träffa bönder är tyvärr något som barnen 

i storstaden allt mer sällan får vara med om. 

Därmed blir kunskapen om och hur mat kommer 

till än mer främmande. Att våra svenska 

familjegårdar med djuruppfödning och egenproducerad 

spannmål inte är djurfabriker men storskaliga 

är en utmaning att berätta om – men vi 

måste fortsätta göra det. Detta är kanske ett av de 

viktigaste uppdragen som våra medlemmar har.

Remisser och utredningar 

Remisser 

En viktig del av svensk Fågels verksamhet är att 

fungera som remissinstans. Under året har vi 

svarat på bland annat följande remisser: 

Jordbruksverkets förslag till ändringar i 

föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel 

och läkemedelsanvändning, dnr 35- 

14045/11 

Svensk Fågel har sedan många år en antibiotikapolicy 

som innebär att förebyggande arbete 

för god djurhälsa ska främjas. I december 2011 

tydliggjordes detta ytterligare i Svensk Fågels Djuromsorgsprogram. 

Svensk Fågel hade därför inga 

invändningar i förslaget om ändringar. 

Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna 

råd om förprövning Dnr 31-9091/09 

Svensk Fågel välkomnade Jordbruksverkets ambition 

att förenkla regelbördan, förstärka rättssäkerheten 

och skapa förutsägbarhet i besluten 

i samband med förprövning. De förslag som 

Jordbruksverket föreslår riktar sig till en mycket 

liten andel av den totala matfågelproduktionen. 

I praktiken leder det inte till regelförenkling för 

branschen och därmed ej heller någon minskning 

av den administrativa bördan. 

Jordbruksverket angående EU:s djurskyddsstrategi, 

dnr 31-1381/12 

I början av året lade Europeiska kommissionen 

fram ett förslag till en ny strategisk handlingsplan 

för djurskyddsarbetet under åren 2012-2015. 

Förslaget kommer att behandlas i rådsarbetsgrupp 

under våren. Svensk Fågel ställde sig 

positiv till att en gemensam strategi utarbetas där 

man vid genomförandet av de gällande bestämmelserna 

utnyttjar de vetenskapliga och tekniska 

framsteg som gjorts för att förena djurskyddet 

med den ekonomiska verkligheten. Detta är också 

viktigt att beakta av samtliga medlemsstater inom 

EU och av de nationella myndigheterna som ansvarar 

för antagande och verkställande lagstiftning 

inom området. 

En översyn av föreskrifterna är ju också vad Eva 

Eriksson, utredaren till Djurskyddsutredningen, 

17 


pekar på behöver göras. Det är ju inte förrän en 

översyn har gjorts som man vet om arbetet resulterar 

till modernare regelverk som innebär förenklingar 

med bibehållet djurskydd. Remissarbetet 

för att besvara den närmare 900 sidorsutredningen 

har skett genom ett samarbete mellan de 

olika branschorganisationerna och LRF. Därför 

har LRF huvudsakligen pekat på de övergripande 

frågorna medan branscherna besvarat de branschspecifika 

förslagen. Arbetet har fungerat mycket 

bra och det bygger sannolikt på att samsynen 

har varit hög. Detta måste regeringen ta till sig när 

sammanställningen nu ska göras. Utredaren anger 

vikten av samråd mellan myndighet och näringen 

som ska präglas av respekt och samarbetsvilja. 

Detta är självklart viktigt men också att det finns 

lyhördhet och respekt för professionen som finns 

i näringen. 

Statens jordbruksverks föreskrifter och 

allmänna råd (SJVFS 2007:77) om slakt 

och annan avlivning av djur, dnr 31- 

6484/12 

Föreskriften ska implementera EU:s avlivningsförordning 

som trädde i kraft den 1 jan 2013. 

Huvudsakligen handlar förordningen om utbildning 

av slakteripersonal. Något som den svenska 

branschen länge arbetat med. Utbildningsmaterial 

har tagits fram och Svensk Fågel har godkänts 

som utbildningsansvarig för personal verksamma 

inom branschen. 

Statens jordbruksverks föreskrifter om 

anmälningspliktiga djursjukdomar och 

smittämnen samt hantering av vissa smittämnen, 

(SJVFS 2012:00, Saknr 4), dnr 

33-5877/12 

Bestämmelsen innehåller bland annat hur och 

var smittsamma sjukdomar ska hanteras. Jordbruksverkets 

förslag till ändring och dess konsekvensanalys 

väckte en rad frågor. Syftet med 

anmälningsplikten saknas helt och vad avser myndigheten 

göra vid ett eventuellt positivt prov? Det 

är också oklart om det finns det tillräcklig vetenskap 

och beprövad erfarenhet för de åtgärder 

som kan bli aktuella.

Tekniskt underlag för Landsbygdsprogram 

2014 – 2020, remiss L2012/1449 

I diskussioner med Jordbruksverket har Svensk 

Fågel lyft problematiken kring att djurvälfärdsersättningar 

inom det framtida Landsbygdsprogrammet 

enbart ska beviljas lantbrukare som 

förbinder sig att göra insatser/djurskyddsåtaganden 

som går utöver lagkraven och som inte redan 

görs av alla (går utöver ”common practice”). 

Det är uppenbart att det missgynnar svenska 

kyckling- och kalkonbönder som genom frivilliga 

åtaganden redan efterlever både de långtgående 

krav som Sverige har avseende djurskydd inom 

nationell lagstiftning jämfört med EU-direktiv 

och förordningar samt deltar i en rad frivilliga 

kontrollprogram. Detta innebär också en snedvridning 

i förhållande till producenter utomlands 

som saluför produkter på den svenska 

marknaden, vilket idag beräknas omfatta cirka 

30-40 procent av den totala konsumtionen av 

fågelkött i Sverige. 

Remissvar till regeringens betänkande 

Bättre miljö – minskade utsläpp (SOU 

2011:86), M2012/1005/R 

I princip samtliga anläggningar inom matfågelbranschen 

anses som miljöfarlig verksamhet och behandlas 

som tillståndspliktig verksamhet. Majoriteten 

av verksamhetsutövarna i branschen är lantbruksföretagare 

och driver sin gård som privata näringsidkare 

med begränsade administrativa resurser. Dessa 

aspekter är viktiga att svenska representanter har 

med sig i framtida förhandlingar av BAT-slutsatser 

och framtida implementering av dessa. 

Beträffande ställningstagandet mellan generella 

föreskrifter och individuella prövningar ställde sig 

Svensk Fågel mer tveksamma till vilket förfarande 

som ska tillämpas. Den erfarenhet som branschen 

har kring prövningstillstånden är att de är kostsamma, 

tidsödande för den enskilde bonden och 

kan dessutom innebära mer långtgående regionala 

krav beroende på var i landet prövningen genomförs. 

Det har även aviserats att framtida tillståndsprövningar 

ska bli än mer kostsamma och det är 

därför viktigt att beakta dessa aspekter vid valet 

av implementering. 

18 


Remiss gällande ny föreskrift avseende 

statistisk undersökning av djurinnehav, dnr 

42-1106/12 

Svensk Fågel lämnade synpunkter om att data 

borde kunna inhämtas från annat befintligt register, 

exempelvis fjäderfäregistret, genom MKBansökan 

eller sammanställning från salmonellarapporterna 

som finns i varje län. Det skulle 

innebära en förenkling genom att myndigheterna 

sitter på ett flertal andra register som borde 

kunna tillämpas istället för att fråga djurägaren. 

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 

2008:67) om offentlig djurskyddskontroll 

Föreskriften reglerar hur kontrollen ska utföras, 

rapporteras och vilka typer av kontrollobjekt 

som i första hand ska prioriteras. Svensk Fågel 

lämnade genom LRF synpunkter på förslaget och 

ställde sig bakom en gemensam remissyttring. 

Utredningar 

Svensk Fågel har bidragit med fakta och synpunkter 

i bland annat följande utredningar: 

Jordbruksverkets och Nationell centrum 

för djurvälfärd (SLU) sammanställning på 

relevant forskning 

Regeringen uppdrog åt Jordbruksverket och 

Nationella centrum för djurvälfärd att sammanställa 

relevant forskning, såväl svensk som 

internationell, kring hur man kan minska stressen 

för djur vid transporter. Svensk Fågel lämnade 

synpunkter med det fanns oklarheter vilket gjorde 

det svårt att se om det dessutom i sammanställning 

även behövdes en konsekvensutredning 

och därmed beaktat andra förutsättningar, tex. 

konsekvenser avseende ekonomiska aspekter och 

konkurrensförutsättningar. En ordinarie tillvägagångssätt 

i form av en offentlig statlig utredning 

hade därför hellre föredragits. 

Utredning om implementering av Industriutsläppsdirektivet 

(SOU 2011:86) 

Utredningen som hanterar EU:s nya industriemissionsdirektiv 

innebär bland annat en skärpning 

för tillämpningen av bästa tillgängliga teknik 

(BAT). Detta att kommer innebära större krav på 

branschen att bevaka de standarder som utarbetas 

i de bilagor som är anslutna till direktivet, de så 

kallade BREF-dokumenten, eftersom de kommer

att få större betydelse och därmed bli bindande 

när nya tillstånd ska lämnas. 

Tekniskt underlag till framtida Landsbygdsprogram 

2014-2020 

Landsbygdsprogrammet där Jordbruksverket fått 

i uppdrag att lämna förslag för ett nytt program 

för perioden 2014-2020 ska vara förenliga med 

regeringens mål om regelförenkling. Djurskyddsstöd 

ska beviljas lantbrukare som på frivillig 

basis förbinder sig att göra insatser som utgörs 

av ett eller flera djurskyddsåtagaden. Men detta 

gäller endast åtagande som går utöver lagkraven 

och som inte redan görs av alla (går utöver ”common 

practice”). De ska tillföra extra djurvälfärd 

och helst innefatta vetenskapliga studier som 

styrker detta. 

Konsekvensen riskerar att bli att svenska skattebetalare 

betalar resten av EU:s kycklingbönder 

för att införa samma tuffa krav som de svenska 

kycklingbönderna redan följer. De svenska 

bönderna missar stödet för att Sverige är föregångare 

och har antagit alla de vetenskapliga, och 

icke vetenskapliga krav, som finns att hämta på 

marknaden. Därmed tappar man incitamentet för 

att ligga långt före och signalen är att endast vidta 

förbättringsåtgärder om det sker genom subvention 

– och inte utifrån vad konsumenten eller 

marknaden önskar. Eller det viktigaste av allt – 

vad lantbrukaren anser är bäst för sina djur. 

Utvärdering av sänkta avgifter för köttkontrollen 

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att 

utvärdera hur den från 2012 genomförda generella 

nedsättningen av köttkontrollavgifterna har 

kommit primärproducenterna tillgodo. Branschen 

har genom uppfödargruppen och inom Svensk 

Fågels styrelse beslutat att nedsättningen ska användas 

till gemensamma aktiviteter som främjar 

svensk matfågelkonsumtion. I svaret har också 

frågan lyfts om bristen kring effektivisering av 

kontrollen riskerar att innebära att kostnaden för 

kontrollen fortsätter att stiga för medlemsföretagen. 

19 


Rapport från Jordbruksverket om administrativa 

kostnader 

För att få en uppfattning om hur många och vilka 

krav som jordbruksföretag omfattas av så inventerar 

den här utredningen både myndighetskrav 

och branschkrav utifrån ett företagsperspektiv. 

Det är i hög grad Jordbruksverket som ligger 

bakom många av de kontroller och administrativa 

kostnader som uppstår även om utredningen gör 

sitt bästa för att påvisa att det egentligen är branschkrav 

som styr kontroll och administration. 

Utredningen är inte särskilt kritisk till om myndigheternas 

kontroller och kostnader verkligen 

behövs eller fyller ett viktigt syfte. Den här rapporten 

bör därför genomföras av oberoende/ 

externa konsulter om man har för avsikt att 

verkligen granska och tydliggöra vilka hinder det 

finns för att främja en konkurrenskraftig lantbruksproduktion 

i Sverige.

Forskning 

Viktiga forskningsprojekt 

Svensk Fågels medverkan i angelägna forskningsprojekt 

är viktigt för att fördjupa och bredda 

kunskapen inom områdena djurhälsa, djuromsorg 

och livsmedelssäkerhet. 

Svensk Fågel och Uppfödargruppen inom Svensk 

Fågel har gemensamt tillfört ekonomiska medel 

för att finansiera ett flertal forskningsprojekt via 

Stiftelsen Lantbruksforskning. 

Beviljade och pågående projekt 2012: 

Pesticidprojekt med SIK 

Projektet syftar till att utvärdera internationella 

hållbarhetsstandarder för sojaproduktion med 

avseende på hantering och användning av pesticider 

i produktionen. Kunskaperna om hur väl 

standarderna tar hänsyn till faktiska miljöeffekter 

av pesticiderna ska utgöra ett underlag för företag 

inom livsmedelindustrin (framför allt foderföretag) 

som köper in soja. 

20 

Året som gått

Kommunikation 

Nyhetsbrevet Fågel i Fokus 

Svensk Fågels nyhetsbrev Fågel i Fokus vänder 

sig till alla som intresserar sig för svensk kyckling 

och kalkon – från jord till bord. Målet är att 

spegla branschen och vår omvärld och ge en tydligare 

bild av den svenska kycklingen. Målgruppen 

är opinionsbildare, myndigheter, matjournalister 

samt intresseorganisationer. 

Under 2012 publicerades fyra nummer med kända 

och okända profiler. Nyhetsbrevet har bland 

annat innehållit intervju med matkonnässören 

Carl-Jan Granqvist, ordförande i riksdagens 

miljö- och jordbruksutskott Matilda Ernkrans 

och rikslikare Lotta Waldenstedt. 

Webbsidan 

Webbsidan utvecklas ständigt och chefredaktören 

jobbar ständigt för att hålla den fräsch och uppdaterad. 

Svenskfågelbloggen 

På Svensk Fågels hemsida finns bloggar där 

uppfödare skriver om vardagliga händelser. Även 

medarbetare på kansliet har möjlighet att skriva 

inlägg och berätta om vardagliga frågor och 

tankar kring arbetet. 

Svensk Fågel på Facebook 

Svensk Fågel har en sida på Facebook för att 

kunna kommunicera med den målgrupp som befinner 

sig där. På sidan läggs intressanta matfågelrelaterade 

artiklar upp liksom recept och lite mer 

lättsamma nyheter. 

Hemma hos 

Den kända TV-kocken Filip Fastén gjorde i början 

av året ett hemma hos-besök hos Linda som 

driver bloggen Matstugan, vinnare av tävlingen 

om det bästa vita julbordet. Linda fick tillaga 

en kycklingrätt tillsammans med Filip och fick 

med sig en massa smarta tips kring hur man ska 

tillaga fågel på bästa sätt. Filip har även tidigare 

besökt medlemmarna Ola och Åsa på Röhls går i 

Sörmland. 

21 


Konsumentundersökningen 

Under året genomförde Svensk Fågel en konsumentundersökning 

med medel från Matlandet 

Sverige som återigen visade att svenska konsumenter, 

när de får välja, helst väljer svenskt. Orsakerna 

till detta pekar undersökningen kan vara 

många; allt från att det känns tryggare och säkrare 

tack vare det långa och ihärdiga arbetet som svenska 

bönder lagt ner för att leverera en säkrare och 

tryggare kyck-ling. Andra orsaker är till exempel 

att man vill stötta bonden och därmed bevara en 

levande landsbygd som genererar arbetstillfällen, 

eller att bonden har en högre djurvälfärd i sin 

uppfödning eller helt enkelt för att den svenska 

kycklingen är godare och klimatsmartare. 

Pippi på Svensk Fågel 

Under 2012 genomförde Svensk Fågel bloggprojektet 

”Pippi på Svensk Fågel 2012”. Syftet med 

projektet var att möta den yngre moderna konsumentkretsen 

och få dem att uppmärksamma vår 

märkning och välja svensk kyckling och kalkon. 

De tio utvalda bloggarna var familjebloggare som 

blev ambassadörer för Svensk Fågel. Bloggarna 

lagade kyckling på olika teman i fem utmaningar 

och sedan fick deras läsare rösta på de olika 

bidragen. Under hela året hade de en widget på 

sin blogg där de visade att de tävlade i ”Pippi 

på Svensk Fågel”. Sammanlagt lästes de olika 

inläggen 219 000 gånger och 6000 personer lade 

sina röster på tävlingen. Då är inte spridningen på 

andra bloggar eller twitter inräknade. I slutet av 

året utsågs Gunnar Skarland som driver bloggen 

Heja Abbe till Årets kycklingbloggare. 

Pippi på We R Family 

Hela bloggtävlingen startades upp på bloggeventet 

We R Family som arrangerades i 

april av Loppi.se. Svensk Fågel närvarade 

med Urban Kvarnefält och hans söner som 

presenterade tävlingen och bjöd på goda kycklingrätter. 

Dessutom deltog två av Svensk 

Fågels kycklingbönder som berättade om sin 

vardag i kycklingstallet och men även om sin 

roll som föräldrar och tankar kring matlagning.

Cirka 200 mat- och familjebloggare var på 

plats och Svensk Fågels monter var välbesökt 

under hela eventet. För gästerna var eventet 

också en möjlighet att knipa den tionde och 

sista platsen i tävlingen Pippi på Svensk 

Fågel. Många nyfikna bloggare anmälde sitt 

intresse och en valdes ut. 

Mästerbloggarnas final 

Den 14 november samlades bloggarna och tre 

utmanare i Pippi på Svensk Fågel för tävlingens 

grand final på PS Matsal. Tävlingen gick ut på att 

stycka och laga svensk kyckling på tid. Deras insatser 

bedömdes av ingen mindre än stjärnkocken 

Leif Mannerström och Ubbe Kvarnefält från 

Sveriges Mästerkock. Finalen dokumenterades 

också och kommer att mynna ut i en digital broschyr 

som berättar om tävlingen och lyfter upp de 

bästa recepten. 

Svensk Fågels kommunikationskampan 

Det var glädjande att styrelsen under 2012 

beslutade att satsa hårt på att fortsätta lyfta fram 

sin blågula kvalitetsmärkning. Matfågelbranschen 

var först med att enas bakom en gemensam 

märkning som garanterar att kycklingen och 

kalkonen är född, slaktad och förädlad i Sverige 

under tuffa kontrollprogram. En arbetsgrupp 

tillsattes med företrädare från medlemsföretagen 

samt ordförande och vd på Svensk Fågel. Uppdraget 

efter en pitch gick till Hero Kommunikation 

och Dallas och deras idé att ”kolla efter den 

22 


gula pippin” och vardagskvalitet. Ubbe Kvarnefält 

från Sveriges Mästerkock är kampanjens ansikte 

utåt. 

TV-reklam, annonser, butiksmaterial 

och kampanjsida 

Hero Kommunikation agerade huvudbyrå och 

producerade tillsammans med Dallas och Social 

Club två reklamfilmer med Ubbe Kvarnefält som 

lagar svensk kyckling tillsammans med sonen 

Jesper Kvarnefält och grannflickan. Filmerna 

visades under hösten 2012 och våren 2013 på 

TV4. Två varianter av annonser för magasin togs 

fram med bilder på Ubbe Kvarnefält och budskapen 

”Kolla efter den gula pippin!” och ”Dé é 

dé som é kvalité!”. Sju blågula skyltar och klistermärken 

med budskapen formgavs och användes 

ute i butik på hyllor och frysdiskar under hösten. 

Till kampanjen kopplades även en kampanjsida 

på webben, gulapippin.se, med information om 

kampanjen, svensk kyckling och tävlingar. 

Kampanjen kickade igång på Moderna 

Museet 

Den 28 augusti lanserades kampanjen inför 

journalister, opinionsbildare och bloggare inom 

mat, hälsa, jordbruk och handel. Förmiddagen 

inleddes med en fika med bloggarna i Svensk 

Fågels tävling Pippi på Svensk Fågel. Resultatet 

från konsumentundersökningen presenterades, 

ordförande Per Lindahl berättade om livet som 

kycklingbonde och kostekonomen Anna Sjögren 

pratade om de senaste koströnen om kyckling

elaterat till den uppdaterade versionen av broschyren 

Det goda valet. 

Ubbe Kvarnefält var hemlig gäst och berättade 

om sin medverkan i kampanjen samt sin syn på 

mat och kvalitet. Nobelkocken Malin Söderström 

bjöd på tre goda kycklingrätter speciellt framtagna 

till lunchen. Gästerna fick med sig en goodie 

bag med recepten från lunchen, mer information 

om kampanjen, broschyren Det goda valet samt 

biljetter till Moderna Museets brunch. 

Svensk Fågel debatterar 

Svensk Fågel har figurerat på debattsidor under 

flera gånger under 2012. Något som präglade året 

var att Djurens rätt valde att fokusera på kycklingar 

och deras debattutspel kring den svenska 

kycklingbranschen duggade tätt. 

Tidningen Fjäderfä 

Medlemstidningen för Svensk Fågel har getts ut 

tio gånger under året. Under året har reportage 

gjorts hos medlemmarna men även kring branschens 

omvärld. Man har även kunnat läsa om 

verksamheten på kansliet. Ansvarig utgivare är 

Sven Secher. 

Att veta vad man äter 

Under året har broschyren ”Att veta vad man 

äter” uppdaterats. Det är en skrift som visar upp 

hela den svenska matfågelbranschen med dess 

arbete för att stärka mervärdet i hela värdekedjan. 

Allt från djuromsorg till klimatsmarthet avhandlas. 

Skriften är uppdaterad med den senaste statistiken 

och fakta samt med ny form och bilder. 

Skriften vänder sig främst till opinionsbildare. 

Kyckling är klimatsmart 

Under året uppdaterades broschyren Kyckling 

är klimatsmart. Skriften berättar om den klimatsmarta 

kycklingen och förklarar varför kycklinguppfödning 

genererar så pass små mängder 

växthusgaser jämfört med andra köttslag. Den 

senaste statistiken i detta ständigt debatterade 

ämne lades till och även fakta kring soja i foder. 

Populära trycksaker och produktioner 

Svensk Fågel har många broschyrer och foldrar 

som lyfter upp den svenska kycklingen och 

kalkonens mervärden. Samtliga produktioner 

23 


finns även på Svensk Fågels webbsida där det 

även finns möjlighet att beställa material. 

Nytryck under 2012 

Världens bästa kyckling 5 000 ex 

Att veta vad man äter 5 000 ex 

Kyckling är klimatsmart 14 000 ex 

Fyra klimatsmarta skäl 10 000 ex 

Det goda valet 4 000 ex 

Beställt under 2012 

Att veta vad man äter 3 464 ex 

Världens bästa kyckling 1 350 ex 

Kyckling är klimatsmart 12 583 ex 

Det goda valet 957ex 

Fyra klimatsmarta skäl 10 405 ex

Fakta Svensk Fågel 

Svensk Fågels kansli 

Svensk Fågel hyr kontorsplats på Lantbrukarnas 

Riskförbunds huvudkontor i Stockholm och 

sitter numera i öppet landskap då hyresvärden 

beslutat att inga hyresgäster på plan 7 får sitta 

i egna arbetsrum. På samma våningsplan finns 

även Svensk Kött, Svenska Ägg (som under år 

2013 lämnat lokalerna) samt LRF:s dotterbolag 

Samköp. 

Pia Gustafsson ansvarar för de veterinära frågorna 

i branschen och ansvarar för de program som 

drivs inom Svensk Fågel avseende Salmonella, 

Campylobacter samt KC-programmet. 

Rikslikaren Lotta Waldenstedt anlitas som djurskydds- 

och foderexpert. Hon är anställd av Agria 

och utför bland annat besiktning och rikslikning 

av branschens kyckling- och kalkonstallar. 

Elisabeth Secher ansvarar för ekonomi, administration 

och frågor om exempelvis medlemsavgifter. 

Elisabeth har även under året övertagit 

större delar av den administrativa verksamheten, 

se nedan. 

Sven Secher ansvar för Svensk Fågels webbsida 

samt medlemstidningen Fjäderfä. 

Anna Cedergren, Tomas Fyhr och Maria Vikberg 

på Hero Kommunikation stödjer kontinuerligt 

Svensk Fågel med allt från strategiska kommunikationsplaner 

till debattsvar och krishantering 

samt produktioner och Facebook-administration. 

Torgil Folger och Daniel Andersson på ITkonsultföretaget 

Agriprim supportar de tekniska 

lösningarna för TUPPEN® och IT. 

Arbetsgrupper utvecklar och förbättrar 

Inom branschen finns ett antal arbetsgrupper 

som tillsammans med kansliet arbetar med specifika 

frågor. I andra grupper sitter representanter 

från Svensk Fågel tillsammans med företrädare 

för olika myndigheter och verk. Syftet med gruppernas 

arbete är att ständigt utveckla och förbättra 

Svensk Fågels verksamhet. 

24 


Svensk Fågel arbetar i följande grupper: 

Fodergruppen 

Behandlar foderfrågor som riktar sig specifikt 

till matfågelbranschen. Sammankallande är Lotta 

Waldenstedt, foderexpert. 

Uppfödargruppen 

Behandlar frågor som är av intresse för uppfödare. 

Slaktgruppen 

Behandlar frågor kring kyckling- och kalkonproduktion 

som rör ankomst till och från anläggning 

samt fram till butik. 

SJV:s referensgrupp för matfågel 

Består av representanter från Jordbruksverket, 

Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges 

Lantbruksuniversitet samt Djurskyddet Sverige 

och företrädare för branschen. 

Försäkringsgruppen 

Består av representanter för uppfödare och 

företrädare från Agria. Här diskuteras försäkringslösningen 

för Svensk Fågels medlemmar. 

Falkenbergsgruppen 

Har som uppgift att diskutera och föra en dialog 

mellan olika aktörer inom branschen om aktuella 

problem i uppfödning och produktion. 

Representanter skall finnas från varje grupp 

och företag. Från respektive grupp ska aktuella 

problem tas vidare till samarbetsgruppen. Sammankallande 

är chefsveterinär Pia Gustafsson. 

Beredningsgruppen 

Stiftelsen Lantbruksforskning (SFL) har en grupp 

för matfågelproduktion där företrädare för branschen, 

SVA och SLF går igenom och beviljar medel 

till forskningsprojekt inom matfågelproduktionen. 

Föreningen för smittskyddskontroll av 

fjäderfä 

Föreningen utgörs av de organisationer, föreningar 

och företag som idag handlar med, ställer ut, 

tävlar med samt arbetar med avel och produktion 

av fjäderfä i Sverige.

Campylobacternämnden 

Campylobacternämnden ansvarar för frågor om 

campylobacterkontrollprogrammet. Svensk Fågel 

är huvudman för programmet. I nämnden ingår 

även Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska 

anstalt och Smittskyddsinstitutet. 

Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare 

Denna fristående stiftelse ska stödja och utveckla 

svensk kycklinguppfödning i samklang med såväl 

konsumenternas förväntningar som samhällets 

övriga krav och regler beträffande kvalitet och 

miljömål. 

Veterinärsamordningsgrupp (VSG) 

Samverkan mellan salmonellakontroll/ 

besättningsveterinärer och Svensk Fågel. Gruppen 

diskuterar alla frågor som rör djurproduktion, 

slakt och livsmedelshygien. 

Smittutredningsgruppen 

Smittutredningsgruppen (SUG) består av representanter 

från Agria och Svensk Fågel. Gruppens 

syfte är att utreda och komma med förslag till 

åtgärder vid utbrott av sjukdomar som är svåra 

att diagnostisera. 

Övriga sammankomster 

• Branschmöten 

• Arbetsutskott 

• Styrelsemöten 

• Uppfödarmöten 

• Stämman 

Olika grupper kan bildas beroende på vilka frågor 

som ska behandlas. Grupperna kan vara fasta 

eller drivas i projektform och upplösas när frågan 

är färdigbehandlad. 

2013 års bolags- och föreningsstämma 

Bolagsstämman äger rum fredagen den 22 mars 

2013 klockan 13.00 Ronneby Brunn. 

Kvällen avslutas med en festmiddag. 

Medlemmar i Svensk Fågel 

Ett nytt medlemsregister har under året tagits 

fram som enklare ska kunna administreras och 

uppdateras trots att kansliet sitter utspritt i landet. 

Vidare ska registret enkelt kunna administrera 

utskick till medlemmarna och akut vid behov. 

25 


Förkortningar 

SJV – Jordbruksverket 

SMI – Statens Smittskyddsinstitut 

SLV – Statens Livsmedelsverk 

SVA – Statens Veterinärmedicinska Anstalt 

SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet 

SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB 

SLF – Stiftelsen Lantbruksforskning 

LRF – Lantbrukarnas Riksförbund

Svensk Fågels medlemmar 

Styrelsen 

Jenny Andersson 

Uppfödare 

Leif Bergvall 

Hansen 

Slakteriföretag 

Suppleanter till uppfödare 

Ulrik Larsson 

Ulrika Magnesson 

Anders Larsson 

Elisabeth Nilsson 

Uppfödare 

Jimmy Samuelsson 

Vice Ordförande 


Suppleanter till kläckeriföretag 

Bengt Persson 

Olle Persson 

Suppleanter till slakteriföretag 

Jan Håkansson 

Reinhold Svensson 

Bengt-Göran Johansson 

Per Lindahl 

Ordförande 

Uppfödare 

Peter Lagerberg 


26 

Jan Pettersson 

Kläckeriföretag 

Anna Månsson 

Fodertillverkning 

och övriga 


2012 2011 2010 2009 2008 

Uppfödare 135 140 139 145 144 

Kläckerier 4 4 4 4 4 

Slakteriföretag 7 7 7 6 6 

Fodertillverkare mm 4 3 3 3 3 

Övriga medlemmar 8 8 10 12 12 

Totalt 158 162 163 170 169 

Erik Hult 

Kläckeriföretag 

Maria Donis 

Vd Svensk Fågel 

Suppleanter till fodertillverkning och övrigt 

Joachim Brahce 

Revisor 

Björn Sténson 

Lekmannarevisor 

Ulf Danielsson 

Suppleant till revisorn 

Kristina Ahlstrand 

Suppleant till lekmannarevisorn 

Jan Weijber

Resultaträkning Svensk Fågel Service AB 

27 

Resultat- och balansräkning 

2012-01-01 2011-01-01 

2012-12-31 2011-12-31 

Nettoomsättning 14 115 001 7 716 132 

Övriga rörelseintäkter 4 064 173 2 812 896 

18 179 174 10 529 028 

Rörelsens kostnader 

Övriga externa kostnader -15 320 125 -7 768 285 

Personalkostnader -2 917 126 -2 763 165 

Avskrivningar och nedskrivningar av 

materiella och immateriella 

anläggningstillgångar -6 864 0 

-18 244 115 -10 531 450 

Rörelseresultat -64 941 -2 422 

Resultat från finansiella poster 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 4 563 7 677 

Räntekostnader och liknande resultatposter -187 0 

4 376 7 677 

Resultat efter finansiella poster -60 565 5 255 

Bokslutsdispositioner 0 14 000 

Resultat före skatt -60 565 19 255 

Skatt på årets resultat -1 933 -13 520 

Årets resultat -62 498 5 735

Balansräkning Svensk Fågel Service AB 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

28 


2012-12-31 2011-12-31 

Inventarier 30 806 3 350 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 1 362 153 1 074 732 

Övriga fordringar 496 656 63 785 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 537 223 1 522 336 

3 396 032 2 660 853 

Kassa och bank 1 587 943 2 365 418 

Summa omsättningstillgångar 4 983 975 5 026 271 

Summa tillgångar 5 014 781 5 029 621 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 100 000 100 000 

Reservfond 20 000 20 000 

120 000 120 000 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst eller förlust 361 862 322 026 

Årets resultat -62 498 5 735 

299 364 327 761 

Summa eget kapital 419 364 447 761 

Obeskattade reserver 18 000 18 000 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 1 671 593 1 734 487 

Skulder till koncernföretag 1 323 714 1 334 614 

Aktuella skatteskulder 14 877 18 186 

Övriga skulder 188 789 221 669 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 378 444 1 254 904 

Summa kortfristiga skulder 4 577 417 4 563 860 

Summa eget kapital och skulder 5 014 781 5 029 621 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga

Resultaträkning föreningen Svensk Fågel 

29 


2012-01-01 2011-01-01 

2012-12-31 2011-12-31 

Nettoomsättning 23 200 22 900 

23 200 22 900 

Rörelsens kostnader 

Övriga externa kostnader -800 -800 

Personalkostnader 0 0 

-800 -800 

Rörelseresultat 22 400 22 100 

Resultat från finansiella poster 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 34 102 14 541 

Resultat efter finansiella poster 56 502 36 641 

Bokslutsdispositioner 0 -14 000 

Resultat före skatt 56 502 22 641 

Årets resultat 22 190 22 944

Balansräkning föreningen Svensk Fågel 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

30 


2012-12-31 2011-12-31 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i dotterföretag 155 000 155 000 

Fordringar hos dotterföretag 1 323 714 1 334 614 

Summa anläggningstillgångar 1 478 714 1 489 614 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Övriga fordringar 1 1 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 657 1 657 

Kortfristiga placeringar 

1 658 1 658 

Övriga kortfristiga placeringar 837 317 803 215 

Kassa och bank 38 964 39 764 

Summa omsättningstillgångar 877 939 844 637 

Summa tillgångar 2 356 653 2 334 251 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Reservfond 160 000 160 000 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst eller förlust 2 135 151 2 146 610 

Årets resultat 56 502 22 641 

2 191 653 2 169 251 

Summa eget kapital 2 351 653 2 329 251 

Kortfristiga skulder 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5 000 5 000 



Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga

År 2012 - Svensk Fågel

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?