2. - Metro Student

38 metro student möter
”vi åker
ut i rymden för
att lära oss om
jorden”
så blir du
astronaut
Senast en ESAansökning
för astronauter
utlystes sökte
22 000 män och kvinnor
från hela Europa. Totalt
fanns tio platser.
Astronautsökande
delas in i två kategorier;
De med flygarbakgrund
och de med
forskarbakgrund (främst inom
fysik, men även medicin).
Fysisk form: Man får inte vara
längre än 190 cm och inte kortare
än 153 cm för att få plats i
trånga rymdkapslar och för att
dräkterna ska passa. Man ska
också vara fullt frisk och allmänt
vara i god fysisk form.
Psykisk form: Man ska ha
hög koncentrationsförmåga,
stark motivation, flexibilitet,
gruppkänsla, låg aggressivitet
och känslomässig stabilitet.
Man måste även ha tålamod.
Christer Fuglesangs väntan från
antagningen till rymdfärden var
14 år (ej inkluderat alla hans år
som studerande och forskare).
Nästa ESA-ansökning är inte
spikad i dagsläget, men kommer
att komma i framtiden.
5 000 000
Så många ton sjunker solens massa med
varje sekund. fyra miljoner ton per
sekund omvandlas till energi längst inne
i solen så att den blir varm och lysande,
resten blåser ut i alla riktningar
och kallas för solvindar.
dyr ryMdforskning
2006 satsade svenska Rymdstyrelsen
171 miljoner kronor
på rymdforskningen. NASA:s
budget för samma år var på 5,5
miljarder dollar.
C
hrister Fuglesang bor i Houston i USA, men
Sverige känns hemma och det är inte otroligt
att flyttlasset snart går tillbaka mot vårt avlånga
land. Christer Fuglesang har gjort sitt i USA, han
har nått sitt mål och han är färdig
som astronaut.
Hemma i Sverige får hans
framfart såklart mycket uppmärksamhet,
det är stort att vi
har en rymdfarare från Sverige.
Annat är det i hans nuvarande
hemland USA. Där blir
Fuglesang aldrig igenkänd på
stan, ingen annan astronaut heller
för den delen. Det är i och för
sig inte kändisskapet som driver
honom.
− Här hemma i Sverige får
jag skriva autografer ibland och de flesta vet vem jag
är. Men uppmärksamheten är absolut inte drivkraften,
det är lika kul att åka upp i rymden ändå, konstaterar
Fuglesang och berättar att han alltid har varit
lagom fascinerad av rymden, men utan att vara någon
superentusiast.
− Jag hade faktiskt inga drömmar om att komma ut
i rymden när jag var liten, berättar han.
Detta skulle dock komma att ändras. Som 20-åring
gjorde han någonting som fungerade som ett slags uppvaknande.
Han seglade över Atlanten och det väckte
äventyraren inom honom.
− Efter den resan började jag fundera på att försöka
bli astronaut. Jag sa till mig själv att jag skulle ta
chansen att åka ut i rymden om jag någon gång skulle
få den.
en vacker dag tipsade en kompis om en jobbannons
i en tidning, det var organisationen European Space
Agency som sökte astronauter. 300 personer sökte och
Fuglesang tog chansen. En annons om jobb som astronaut
idag, efter Fuglesangs framfart, skulle förmodligen
ha lockat långt fler än 300 sökanden. Det hade blivit
köer lika långa som vid Idol-uttagningarna, men så var
alltså inte fallet när Christer Fuglesang på vinst och
förlust skickade in en ansökan.
− För att bli astronaut krävs att du är i fysiskt god
form, men man behöver absolut inte var någon elitidrottare.
Du bör ha lätt för att lära dig saker snabbt, det
gäller att klara av en bredd av många olika uppgifter.
Att vara astronaut är både ett fysiskt och intellektuellt
krävande jobb.
Christer Fuglesang ger ett ganska lågmält, men väldigt
tryggt intryck under intervjun. För honom är rymden
vardagsmat, medan det för oss vanliga dödliga är
metro student magazine
något vi mest har läst om på baksidan av mjölkpaketen.
– Det är inga speciellt konstiga grejer, säger
Fuglesang när vi ber honom berätta mer om livet i
rymden och jobbet som astronaut. Ett modest svar som
verkar typiskt honom.
Det tog dock lång tid innan Christer till slut fick
möjligheten att komma upp i rymden, något som
Killinggänget tog fasta på i serien ”Percy Tårar”. Hela
serien handlade om karaktären Christer Fuglesang som
aldrig fick komma upp i rymden. Den ene tafflige astronauten
efter den andre kom upp före. Killinggänget
strödde salt i såren på en Christer Fuglesang som hade
börjat tvivla lite.
− Ärligt talat var det tillfällen då det var väldigt
frustrerande att andra astronauter fick komma iväg
tidigare. Det berodde bland annat på pengar, att andra
länder betalade för att deras astronauter skulle komma
iväg, men även på olika tillfälligheter, berättar Christer
och fortsätter:
− Jag har aldrig haft känslan; ”Ha, där fick de”, när
jag till slut fick chansen. För mig var det självklart
att jag skulle få åka ut i rymden till slut. Jag kan vara
väldigt tålmodig och envis om det behövs.
när det gäller ”Percy Tårar” har serien i förlängningen
gynnat honom eftersom hans namn blev känt.
Däremot tycker han att det var en ”fånig tv-serie”.
− Om man verkligen bestämmer sig för någonting
blir det ofta verklighet. Det har jag lärt mig. När jag
till slut fick reda på att jag skulle få chansen att åka ut i
rymden var det en härlig känsla, men det var inte som
att vinna på lotto. Jag visste hela tiden att chansen skulle
komma så småningom.
En bidragande faktor till att Christer Fuglesang blev
antagen som astronaut är hans gedigna utbildning och
forskarbakgrund. Han minns studietiden som väldigt
trevlig och avslöjar att han betraktades som en festprisse
på KTH, något som är lite svårt att tänka sig idag, men
det har ju runnit lite vatten under broarna sedan dess.
− Jag tyckte att studentlivet var roligt, dessutom
gillade jag mitt huvudämne fysik. Jag var aldrig särskilt
strategisk med mina studier och valde alltid utbildning
utifrån vad jag tyckte var roligt att göra, inte vad det
skulle leda till.
Strategisk eller inte, studierna ledde så småningom
hela vägen ut i rymden. Det brukar ju sägas att man
ska sikta mot stjärnorna för att komma någon vart
i livet. Christer Fuglesang tog verkligen fasta på det
karriärrådet.
100 000 000 000 000 000
000 000 000 000 000
Så många atombomber motsvarar kraften i en stjärnexplosion.
En stjärnexplosion är något av det mest våldsamma man känner till.