Karolinska Institutets folkhälsoakademi - Folkhälsoguiden

Hälsoinformation till utsatta grupper
bland utrikes födda
- aktuellt utvecklingsarbete
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
På uppdrag av
Stockholms läns landsting

Sammanställt av: Gunnar Åberg, Barbro Eriksson
Institutionen för folkhälsovetenskap
Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete
Box 17070
104 62 Stockholm
Foto framsidan: Solveig Edlund
Karolinska Institutets folkhälsoakademi,
Oktober 2010
E-post: info@kfa.ki.se
Telefon: 08-524 800 00
www.ki.se/kfa
Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband
med att Stockholms läns landstings Centrum för folkhälsa gick över till Karolinska
Institutet (KI).
KFA bedriver folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt strategiskt och
praktiskt folkhälsoarbete på regional och nationell nivå. En grundtanke är att praktik och
teori ska stimulera varandra och ge synergieffekter, till nytta för vården och befolkningen.
KFA ska vara en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred
implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa.
Målet är att vara ett regionalt, nationellt och internationellt kunskapsnav som förstärker
de folkhälsovetenskapliga inslagen i medicinsk utbildning och forskning samt i det
strategiska och praktiska folkhälsoarbetet. Visionen är att ha en sådan ämnesmässig
bredd och kvalitet att KFA räknas till en av de främsta School of Public Health i världen.
KFA:s långsiktiga arbete leds av styrelse och en föreståndare som samordnar, stimulerar
och utvecklar folkhälsovetenskapen vid KI, i samverkan med KI:s övriga beslutande organ.
Stockholms läns landsting beställer stora delar av sitt folkhälsoarbete från Karolinska
Institutets folkhälsoakademi.
Sammanfattningen kan laddas ner från
Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se
2

Innehållsförteckning
Hälsoinformation till utsatta grupper bland utrikes födda .............................................. 4
Erfarenheter ............................................................................................................................... 5
HSNs riktlinjer för mångkulturell kommunikation ....................................................... 5
Vårdguiden .......................................................................................................................... 5
ReSa- projektet .................................................................................................................... 6
Hälsokommunikatörer i Stockholms län ......................................................................... 7
Hälsokommunikation i ett mångkulturellt samhälle ..................................................... 7
Hälsosamtal och psykosocial hälsokurs för asylsökande ............................................... 8
Transkulturellt centrum ..................................................................................................... 8
Samhällsorientering i samverkan ...................................................................................... 9
Utveckling av ”Bädda för en god start” ............................................................................ 9
Hälsoinformation kopplat till föreningen Livstycket ................................................... 10
Kulturanpassat bildmaterial om mat .............................................................................. 10
Rökfri ramadan ................................................................................................................. 11
Externa kontakter utanför referensgruppen .................................................................. 11
Förslag från referensgruppen ............................................................................................... 12
3

Hälsoinformation till utsatta grupper bland utrikes födda
– aktuellt utvecklingsarbete (oktober 2010)
I Handling för hälsa, en handlingsplan för landstingets folkhälsopolicy, prioriteras 25 insatser.
En av dessa är behovet av att förmedla hälsoinformation till de grupper som i Folkhälsorapport
2007 och Arbetshälsorapport 2007 pekas ut som särskilt utsatta. Detta gäller både
hälsa och vissa levnadsvanor i olika invandrargrupper. I uppdraget står det att: ”Arbetet ska
ske i samverkan med berörda grupper och relevanta aktörer som kommuner och frivilligorganisationer.
För att hälsoinformation ska bli verkningsfull krävs att dessa insatser ingår i
ett sammanhang och kompletteras med insatser för stödjande miljöer”.
Under våren 2008 bildades en referensgrupp med personer från olika verksamheter inom
Stockholms län som har erfarenheter av att arbeta med hälsoinformation särskilt till invandrargrupper.
Gruppen består av representanter från:
HSN-förvaltningen genom
- Vårdguiden
- ReSa-projektet (Regional samverkan för integration)
- Kommunikationsenheten
Samhällsorientering i samverkan, Botkyrka kommun; ett projekt som arbetar med
att ta fram ett gemensamt material till nyanlända för översättning till olika språk
Transkulturellt Centrum, som arbetar med information, utbildning och konsultation/handledning
för hälso- och sjukvårdspersonal samt anställda i tandvården i
Stockholms läns landsting.
Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete, Karolinska institutets Folkhälsoakademi
(KFA), sammankallande.
Syftet med att bilda en referensgrupp var att göra en kartläggning av vilka som arbetar med
hälsoinformation, behov av översättning alternativt särskilt material samt hur ett eventuellt
samarbete för spridning av hälsoinformation till utrikes födda utsatta grupper kan ske.
Diskussionerna i referensgruppen har exempelvis handlat om: Hur arbetar man förebyggande
med folkhälsa? Hur ser målgruppen ut och vilka behov av hälsoinformation har flyktingar
och asylsökande? Med vilka kanaler når man målgruppen? Ska information översättas
till andra språk eller ska det skrivas på lätt svenska? Gruppen har också gjort en
genomgång av hemsidor och tryckt material vad gäller översättning till olika språk och konstaterat
att det finns många brister och ett stort behov av aktuellt material.
4

Erfarenheter
HSNs riktlinjer för mångkulturell kommunikation
Riktlinjerna för mångkulturell kommunikation har arbetats fram under 2009-2010 och är
ett verktyg för att bättre kunna möta behov bland befolkningen med utländsk bakgrund.
Riktlinjerna ska beaktas vid alla kommunikationsinsatser till länets invånare och till vårdgivare
vad gäller hälso- och sjukvård. Det innebär att kommunikation ska anpassas till olika
målgruppers kunskaper, hälsostatus och vårdanvändning samt förmåga att ta till sig information
på svenska och på vilket sätt. Syftet är att införliva det mångkulturella perspektivet
i målgruppsanalyser och kommunikationslösningar. Till riktlinjerna ska kopplas en
handlingsplan med förslag på aktiviteter som ska genomföras under de kommande åren,
t.ex. att utveckla Vårdguiden och Uppdragsguiden. Riktlinjerna ska beredas i Hälso-sjukvårdsnämndens
ledningsgrupp (HSLG) under hösten 2010.
Kontaktperson: Ulrika Borgelin Stoltz, HSN- förvaltningen
Vårdguiden
Vid genomgång av Vårdguiden har konstaterats att den inte är lättnavigerad för grupper
som inte har svenska som förstaspråk. Ett arbete med utveckling kommer att ansluta till
arbetet med HSN:s riktlinjer enligt ovan.
I samband med erbjudandet om vaccinering för svininfluensan
gjordes särskilda satsningar för att nå olika invandrargrupper.
Informationen översattes till 21 språk som publicerades
på Vårdguidens webbplats samt en broschyr med
information på 10 språk.
För att nå ut med informationen valdes en mix av uppsökande
aktiviteter och annonsering/PR genom målgruppernas egna
mediakanaler.
Flerspråkiga informatörer besökte invandrartäta områden. Sammanlagt 27 centrum
vid 49 tillfällen, 34 vårdcentraler, 105 samlingsplatser, 8 medborgarkontor och 3 introduktionsenheter.
Annonsering i etniskt media som tidningar, radio och webb. En informationsträff
genomfördes där 19 medier deltog.
Till SFI producerades ett läsförståelsematerial i två svårighetsgrader för att användas
i undervisningen.
Somaliska hälsoteamet ordnade tillsammans med Vårdguiden 10 informationsträffar
där man i hemmiljö diskuterade influensan och vaccination.
Vårdguiden hade även ett samarbete med Kinesiska riksförbundet som bland annat
sökte upp kinesiska skolor, restauranger och kinesiska studenter.
5

För att följa upp insatserna genomfördes 504 enkätintervjuer med invånare i 5 områden där
aktiviteter hade genomförts. Resultaten visar att 90% av målgruppen hade uppfattat kampanjen
men få sökte vidare information genom SLL-kanaler. En anledning kan vara att
kännedomen om Vårdguiden är låg. Enkäten som gjordes efter kampanjen visade att 79%
fortfarande inte känner till eller inte använder Vårdguiden.
Uppsökande verksamhet var en framgångsfaktor för alla aktiviteter. Det säkerställde att
information nådde fram och användes, öppnade upp för dialog och möjligheter till nya
kontaktytor som vi inte tidigare kände till, framförallt genom medborgarkontorens kontaktnät
och lokalkännedom. En framgångsfaktor var de flerspråkiga informatörerna som
skapade positiva informationstillfällen med invånare, där frågan tydligt engagerade folk.
Genom den uppsökande verksamheten fick vi tillbaka värdefull information om vad invånarna
undrade över och oroades av.
Samarbetet med SFI var lyckat och uppskattades av verksamheterna. De främsta framgångsfaktorerna
var att innehållet hade hög relevans för eleverna, att materialet var utformat
för att kunna användas utan bearbetning i undervisningen och att enskilda SFI- utbildare
aktivt söktes upp av Vårdguiden.
Flera försök gjordes för att etablera en kontakt med religiösa samfund genom deras centralorganisationer
utan att det ledde till några större resultat. Erfarenheten från kampanjen är
att samverkan med samfund förutsätter att kontakter förs lokalt genom personliga möten.
Under kampanjen fanns inte resurser för detta och det tros vara orsaken till de uteblivna
resultaten.
Kampanjen har gett Vårdguiden viktig erfarenhet och en vägledning om hur vi kommer
arbeta vidare med kommunikation med befolkningen, särskilt kopplat till olika invandrargrupper.
Kontaktperson: Carl Mill, Vårdguiden
ReSa- projektet
Syftet med ReSa-projektet (Regional samverkan för integration) har varit att driva fram ett
utvecklingsarbete tillsammans med interna och externa myndigheter inom fyra olika områden:
utveckla kliniskt stöd till första linjens psykiatri,
aktivt arbete inom de kommunala integrationsprogrammen genom Hälsokommunikatörer
(se nedan),
analys av vårdstrukturen för asylsökande samt
framtagande av en landstingsgemensam policy för vård av asylsökanden och nyanlända.
6

Eftersom det är mindre än hälften av asylsökande i Stockholms län som genomgår hälsoundersökningen,
har ett arbetsområde varit att hitta en lämpligare vårdstruktur som kan
integrera asylsökande i den reguljära vården. Arbetet har resulterat i att alla vårdcentraler i
länet ska ta emot vårdsökande med vårdbehov som inte kan anstå, medan sex vårdcentraler
(Rinkeby, Rissne, Valsta, Fittja, Rågsved och Carema Wasa Vårdcentral i Södertälje) har
avtal för att särskilt arbeta med hälsoundersökningar av asylsökande.
Under förprojekteringstiden har ett arbete pågått för att skapa de samverkansstrukturer som
behövs och möjligheterna att också inom Stockholms län utveckla och etablera det nya yrket
hälsokommunikatör. Arbetet har skett i samarbete med de kommuner i Stockholms län som
tar emot flest invandrare och flyktingar: Stockholms stad, Huddinge och Södertälje. Projektet
har också utvecklat ett samarbete med Migrationsverkets mottagningsenhet. ReSaprojektet
är nu avslutat men hälsokommunikatörerna arbetar vidare, se nedan.
Kontaktperson: Mehrnaz Aram, HSN förvaltning
Hälsokommunikatörer i Stockholms län
Syftet med projektet Hälsokommunikatörer i Stockholms län, är att främja hälsa och förebygga
ohälsa i samband med migration genom att förstärka de hälsofrämjande och förebyggande
åtgärder inom primärvården med språkkunniga hälsokommunikatörer.
Målgruppen är i första hand asylsökande och nyanlända. Projektet är ett samarbete mellan
HSN-förvaltningen, tre kommuner (se ovan), migrationsverket och med stöd av EUs flyktingfond.
Tio hälsokommunikatörer med språk- och kulturkompetens från sitt hemland, vårdutbildning
samt erfarenhet av svensk hälso- och sjukvård har anställts inom SLL. Arabiska, persiska,
tigrinja, och somaliska talas i gruppen. En sex månaders utbildning i folkhälsoarbete
har genomfört av Karolinska Institutets Folkhälsoakademi, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete.
I utbildningen ingick praktik inom olika organisationer som SFI, flyktingmottagningar
m.m. Genom utbildningen gavs kompetens att, i ett folkhälsoperspektiv, vara
en länk mellan de nyanlända och samhället (kommunen och vården). Från och med hösten
2010 är hälsokommunikatörerna verksamma på uppdrag från vården och kommuner och
med Transkulturellt centrum som bas.
Kontaktpersoner: Marcela Bravo, projektledare, HSN förvaltning och Jenny Sydhoff,
utbildningsansvarig, KFA
Hälsokommunikation i ett mångkulturellt samhälle
I november 2009 genomförde Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete, KFA ett seminarium
och en workshop för att lyfta exempel på hälsokommunikation med fokus på olika
invandrargrupper. Seminariet ingår i ett generellt utvecklingsarbete kring hälsokommunikation.
Fyra ”metoder” presenterades; Bilden i hälsokommunikation, Det personliga samtalet,
Home-information och Dialogmetoden. Några framgångsfaktorer som kom fram var
vikten av att föra dialog, att lyssna och ställa frågor – en lyssnande pedagogik, att visa
7

espekt och vara lyhörd för kulturskillnader, att vara flexibel och inte för strikt följa metoder,
att ge tid för självreflektion kring vilken kultur man representerar både den svenska och
invandrargruppens, väl genomförd målgruppsanalys – t. ex att bilder kan tolkas olika, att
arbeta med stärkande metoder (empowerment) samt att processen är en viktig del i kommunikationen.
Kontaktperson: Jenny Sydhoff, KFA
Hälsosamtal och psykosocial hälsokurs för asylsökande
Professionell vårdpersonal har tillsammans med tolk utfört samhällsinformation med inslag
av e-hälsa inom ramen för introduktion till vuxna asylsökande. Begreppet e-hälsa betyder
användning av informations- och kommunikationsteknologi inom klinisk verksamhet, utbildning,
forskning och administration inom hälsoområdet.
En Hälsoskola på tio timmar har genomförts i Södertälje där ca 80 arabisk- och somalisktalande
med flyktingbakgrund deltagit. Kursen har fokus på migration, stress och hälsa och
pågår i fem veckor. Kliniskt utbildad personal tar upp svåra och känsliga ämnen på ett
strukturerat sätt med kognitiva inslag. Utbildningen ger möjlighet att genom delaktighet
och trygghet i ett socialt sammanhang främja inlärning utifrån teorin ”vi sitter alla i samma
båt”. Projektet har genomförts med stöd från folkhälsoanslaget. En handbok för professionen
har tagits fram och verksamheten har dokumenterats bland annat i ett examensarbete
(Linander), www.folkhalsoguiden.se.
Kontaktperson: Solvig Ekblad, LIME/KFA
Transkulturellt centrum
Transkulturellt centrum är ett kunskapscentrum i transkulturell
psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård och tandvård för asylsökande
och ”papperslösa”. En strävan är att förstärka förmedling av bl.a.
hälsoinformation genom ökad förståelse för och bättre kunskaper
om kulturmötesfrågor i patientmöten. Transkulturellt centrum
arrangerar både arbetsplatsanpassade och arbetsplatsanknutna
utbildningar inom sina områden samt nätverksmöten för olika
professioner. Exempel på utbildningar är ”Flyktingskapets livsvillkor”,
”Existentiella frågor i mångkulturell psykiatrisk vård”, ”Kultur, kontext och
psykiatrisk diagnostik och bedömning” och ”Följdverkningar av migration och trauma -
munhälsa och tandvård”.
Kontaktperson: Ann Johansson-Olsson, Victoria Corbo, Transkulturellt centrum
www.slso.sll.se/tc
8

Samhällsorientering i samverkan
Projektet drivs av Botkyrka kommun, Kommunförbundet Stockholms län och medfinansieras
av Länsstyrelsen och EU:s flyktingfond. Syftet är att nyanlända i Stockholms län ska få
likartad och bra samhällsorientering som ska underlätta etablering i samhälls- och arbetsliv.
Samhällsorienteringen sker i form av kursmaterial, professionella informatörskontakter,
kontakter med myndigheter och via en webbplats.
Webbplatsen som har nyanlända personer i länet som
målgrupp fungerar även som ett verktyg för personal som
arbetar med samhällsorientering och som kanal för att nå
ut med aktuell information från olika myndigheter.
Ett faktamaterial för nyanlända, som är översatt till arabiska,
somaliska, persiska, tigrinja och engelska har
utvecklats i Botkyrka bland annat i form av en hemsida
www.nyistockholm.se. Hemsidan administreras av Botkyrka
kommun i samarbete med ett antal kommuner och myndigheter
i Stockholms län. En extern utvärdering som gjorts
av verksamheten rekommenderar att länet ska inrätta en regional enhet för samhällsorientering.
Kontaktperson: Cecilia Gustafsson, Lisa Alm, Botkyrka kommun
Utveckling av ”Bädda för en god start”
Samordningsbarnmorskor och mödravårdsöverläkare i Stockholms läns
landsting har i samarbete med Centrum för Folkhälsa, numera KFA, tagit
fram en skriftlig information i Livsstilsfrågor, ”Bädda för en god start”.
Broschyren vänder sig till blivande föräldrar och delas ut av barnmorskor
på mödravårdscentraler.
Samordningsbarnmorskorna har genomfört intervjuer alternativt enkätundersökning
till barnmorskorna i sina distrikt om användbarhet, innehåll och önskan om
vidareutveckling av broschyren. Syftet är att ta reda på behov av information och material
till invandrargrupper som inte har svenska som första språk.
Ett förslag till OH-material har tagits fram och överlämnats till MVC för synpunkter och
samordning med Vårdguiden. OH-materialet ska användas som ett stöd i samtal kring
broschyren ”Bädda för en god start”. Samordningsbarnmorskorna utvecklar detta med
Vårdguiden och KFA
Kontaktperson: Gunnar Åberg, KFA
9

Hälsoinformation kopplat till föreningen Livstycket
Livstycket driver sedan många år ett design- och kunskapscentrum i Tensta. Föreningens
syfte är att förbättra invandrares och flyktingars situation i Sverige genom att erbjuda utbildning,
arbetsträning och kreativ verksamhet till invandrare/flyktingar. Målet är att alla
deltagare ska komma in i arbetslivet och efter förmåga kunna försörja sig. Verksamheten
riktar sig till kvinnor och män, unga och äldre, med olika etnisk bakgrund, främst bosatta i
Stockholms norra förorter.
Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) genomför inom sin utbildning en praktikperiod, i
samarbete med Livstycket. Den innefattar hälsoupplysning med fysisk aktivitet, enkät och
provtagning. På uppdrag från Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete har en student vid
GIH gjort en enkätundersökning/intervjuer, om kunskaper i olika hälsofrågor och vad deltagarnas
i Livstyckets verksamhet behöver veta mer om och på vilket sätt de vill ha information.
Totalt har 22 personer svarat. Intervjuer har också gjorts vid Tensta vårdcentral.
Resultatet visar att kunskaper om kost, fysisk aktivitet, sömn, stress och smärta är relativt
låg bland deltagarna och de flest vill lära sig mer. Kunskaper om ”bra och dålig mat”, träning
med instruktör, lära sig stressa mindre, hur man kan förbättra sömnen samt kunskap
om och åtgärder mot smärta i ryggen är mest efterfrågade. Ordet stress har oftast innebörden
av oro och ängslan över egen och anhörigas livssituation, vanligt kopplat till dålig
sömn. Hög läkemedelskonsumtion/användning har också framkommit som ett problem.
Majoriteten av deltagarna har svarat att de vill ha hälsoinformation genom Livstycket och
på vårdcentralen hos läkaren. Personalen vid Tensta vårdcentral har informerat om olika
aktiviteter som genomförs för målgruppen och är öppen för ytterligare samarbete. Ett samarbete
mellan Livstycket och vårdcentralen skulle därför vara gynnsamt i arbetet för ökade
kunskaper om hälsa bland Livstyckets deltagare. ”Hur får man information för hälsa istället
för piller mot smärta?” är titeln på en rapport som publiceras i oktober 2010.
Kontaktperson: Barbro Eriksson, KFA
Kulturanpassat bildmaterial om mat
En del av arbetet inom det tidigare Centrum för folkhälsa har riktat in sig
på att kulturanpassa bildmaterial om hälsofrämjande mat och rörelse. Målgruppen
har varit personal inom mödra- och barnhälsovård. Enkla bildrika
broschyrer om nyttan av att äta mycket frukt och grönsaker samt att
minska på godis och snacks finns även att tillgå. Det pågår en diskussion
om att översätta broschyrerna till några andra språk.
Kontaktperson: Elinor Sundblom, KFA
10

Rökfri ramadan
Projektet Rökfri Ramadan, är ett samarbete mellan Sluta-Röka-Linjen,
Karolinska Institutet, Islamska förbundet och Stockholms
moské. Syftet är att få mer kunskap om vilket stöd muslimer som
besöker moskén vi Medborgarplatsen och som vill sluta röka under
månaden ramadan 2010 behöver samt att utveckla en logistik för
tobaksinformation och rökslut. Personal från Sluta-Röka-Linjen har
delat ut olika informationsmaterial vid moskén i samband med fredagsbönen
och informerat om Rökfri Ramadan vid konferenser och
olika events. Ett 20-tal intervjuer har genomförts i samband med
besöken i moskén för att ta reda på vilken typ av stöd målgruppen föredrar. En beskrivning
av projektet presenteras i december 2010.
Kontaktperson: Barbro Eriksson, KFA
Externa kontakter utanför referensgruppen
För att få veta om och hur andra bedriver hälsoinformation har vi gjort en bredare ”omvärldsbevakning”.
Vi har haft kontakt olika organisationer också med målsättningen att
hitta något sammanhang att ingå i och att samverka med.
Erfarenheterna från de olika kontakterna har rapporterats till referensgruppen.
Här beskrivs några av dessa kontakter:
Afrosvenskarnas Riksförbund, är en humanitär, kulturell och ideell sammanslutning för
personer i Sverige med bakgrund i Afrika. Förbundet arbetar för att skapa en meningsfull
tillvaro i Sverige.
Centrum för allmänmedicin CeFAM
CeFAM:s mål är bättre hälsa i befolkningen genom att skapa förutsättningar i primärvården
för forskning, utbildning och verksamhetsutveckling. CeFAM bedriver delar av läkarnas
grundutbildning samt ansvarar för allmäntjänstgöring, specialistutbildning och fortbildning
i allmänmedicin samt forskning och utveckling.
Exempel på projekt inom området folkhälsa och invandrare är Diabetes och etnicitet, Fysisk
aktivitet för invandrarkvinnor och migration samt Bostadsområde och hälsa/sjukvård. Mer
information: www.cefam.se.
Forum Syd, en samarbetsorganisation för svenska biståndsorganisationer som arbetar med
opinions- och informationsarbete bl.a. för global hälsa.
LAFA, Landstinget förebygger aids, ett kunskaps- och metodcentrum som arbetar med sex
och samlevnad i Stockholms län. Från mitten av 1990-talet har Lafa arbetat för att finna
former för utveckling av lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete i bostadsområden
där en stor andel har utländsk bakgrund. Mer information: www.lafa.nu.
11

Länsstyrelsen i Stockholms län/Tema nyanlända
Genom samordnad kunskapsinsamling, informationsspridning (konferenser och nyhetsbrev)
och omvärldsbevakning ska projektet göra det möjligt för erfarenheter att få större
genomslag som leder till långsiktig förändring inom området nyanländas etablering. Aktuella
teman är arbetsmarknad, boende och hälsa. Projektet stöds av Europeiska Socialfonden
(ESF) och Europeiska Flyktingfonden (ERF) perioden 2008-09-01--2011-07-01 och administreras
av Länsstyrelsen i Stockholms län.
Ytterligare information: www.temanyanlanda.se.
Riksförbundet för invandrarkvinnor, RIFFI en riksomfattande organisation som arbetar
för att tillvarata invandrarkvinnors intressen.
Statens folkhälsoinstitut
Statens folkhälsoinstitut har inte mycket material med fokus på olika invandrargrupper eller
översatt material. En del information finns översatt vad gäller spelberoende och STD/HIV.
Inventering pågår inför eventuell utveckling tillsammans med andra storstadsområden utifrån
ett uppdrag kallat ”urbansatsning”.
Ungdomsstyrelsen, en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande
och välfärd och som bl.a. fördelar bidrag till integrationsprojekt.
Förslag från referensgruppen
På regeringens uppdrag presenterades i maj 2010 ett förslag till utformning av kommunernas
samhällsorientering för nyanlända invandrare som omfattas av den kommande etableringslagen.
Utredningsförslaget innebär bland annat att varje nyanländ ska erbjudas minst
60 timmars samhällsorientering. Kommunerna ska ansvara för att ge samhällsorienteringen
som ska ske så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd.
Enligt nya lagen ska information ges på hemspråk. Ökar kravet på att den hälsoinformation
som ska rymmas inom ramen för samhällsinformation bör översättas? Hur kopplar detta till
landstingets roll och Vårdguiden?
En av slutsatserna som referensgruppen kommit fram till är att man inte når målgruppen
enbart med broschyrer utan att dessa måste kombineras med någon annan aktivitet eller
ingå i ett sammanhang och efter noggrann behovsanalys. Samhällsorienteringen enligt ovan
kan vara ett sådant sammanhang. Material kan användas vid olika tillfällen i olika miljöer
till exempel informationstillfällen i migrationsverkets regi, inom SFI, vid patientmöten eller
på myndigheter som skatteverket. Hemsidor har en viktig funktion, men har erfarenhetsmässigt
svårt att fylla hela informationsbehovet. Det kräver ofta möten som ger möjlighet
till interaktion och kommunikation.
12

Nedan föreslås några insatsområden att arbeta vidare med:
Genomföra fördjupade analyser av data från kommande folkhälsoenkät och
tandhälsoredovisningar avseende olika invandrargruppers hälsostatus.
Genomföra fortsatta analyser av olika invandrargruppers behov av hälsoinformation
både vad gäller innehåll, utformning, språk och kanaler. Det är viktigt att löpande
uppdatera språkbehov. Eventuellt kan detta ske i samverkan med andra storstäder
och Statens folkhälsoinstitut.
Följa upp och ta del av Hälsokommunikatörernas arbete och erfarenheter. Detta bör
omfatta vilka man når, vilka behov som identifieras både hos målgruppen och hos
Hälsokommunikatörerna samt hur man når ut? KFA bör vara ett viktigt kunskapsstöd
för Hälsokommunikatörerna bl. a med koppling till kommunala folkhälsostrateger,
särskilt om verksamheten ska kunna spridas till fler kommuner i länet.
Utveckla Vårdguiden när det gäller information till olika invandrargrupper vad gäller
språk och att förbättra navigeringsmöjligheterna för de som inte kan svenska.
I samverkan mellan landstinget, länsstyrelsen, KSL, Botkyrka m.fl. se till att den
framtagna hemsidan www.nyistockholm.se för samhällsinformation får en tydlig
hemvist och utvecklas vad gäller hälsa. Förslagsvis ansvarar landstinget och KFA för
avsnitten om hälsa, vård och munhälsa i samarbete med Vårdguiden.
Utveckla vårdcentralernas arbete vad gäller hälsosamtal, kulturkompetens m.m.
Inventering av insatser vid vårdcentraler i invandrartäta områden (se Livstycket
ovan) och aktiva vårdcentraler kan vara en bra utgångspunkt. Ett viktigt område att
bevaka är hög läkemedelsförskrivning och -användning.
Kunskap kring oro, ängslan, stress och sömnsvårigheter bör sammanställas på ett
lättillgängligt sätt och genom översättning och kulturanpassning överföras till olika
grupper. Genomförda utbildningar och projekt, t ex transkulturellt centrums
manual ”Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik” kan vara en utgångspunkt. Här
kan också pågående utveckling av diagnosmanualen DSM- V ge ett underlag för att
göra kunskapen om ”kulturförståelse” kring psykisk hälsa och ohälsa tillgänglig
direkt för målgruppen och de som möter den.
Utveckla en strategi för användning av folkhälsoanslaget för att nå vissa grupper
bland annat utifrån gjorda erfarenheter av tidigare projekt.
Referensgruppen kommer under 2010 att löpande träffas och ta olika initiativ enligt ovan
tillsammans med berörda organisationer. Genomförda insatser kommer att avrapporteras
till aktuell ledningsgrupp för det fortsatta arbetet med Handling för hälsa och landstingets
folkhälsopolicy. Ytterligare aktörer kommer att vid behov bjudas in till referensgruppen och
arbetsgrupper.
13

På uppdrag av
Stockholms läns landsting
3