06.09.2013 Views

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Fp–talesman</strong>:<br />

<strong>TA</strong> <strong>HEM</strong> <strong>VÅRA</strong><br />

<strong>TRUPPER</strong><br />

<strong>NU</strong><br />

www.afghanistan.<strong>nu</strong> # 2 årg 2012 Pris 15 kr<br />

www.afghanistan.<strong>nu</strong> # 2 årg 2012 Pris 15 kr<br />

En glasbägare från<br />

Bagram, <strong>Afghanistan</strong>,<br />

första århundradet e.Kr.<br />

En kvinna som arbetar<br />

med dadelskörd.<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 1<br />

TO: EVA WERNLID


När Hillary Clinton hemsökte Stockholm...<br />

Hillary Clinton hemsöker<br />

Sverige, en frusenhetens<br />

sommardag...<br />

Så började satirikern<br />

Olof Buckard sitt tal på<br />

Sergels torg 3 juni:<br />

Namnet HILL–ary! Det låter<br />

ju toppen. Som en verklig<br />

höjdare!<br />

Men den musikaliskt<br />

känslige kan i den metalliska<br />

klangen, den bräkigt<br />

bitchiga voicen avlyssna ett<br />

eko från dvärgalåten under<br />

Irak–krigets dagar.<br />

Det var på den tiden då<br />

en radda politiska dvärgar<br />

och andliga Bush–men over<br />

there styrde och ställde med<br />

världen. Och därmed bara<br />

i Irak tog död på en miljon<br />

människor. Detta bland annat<br />

utifrån den maligna föreställningen<br />

om JESUS<br />

som yttersta garant och ledstjärna<br />

för djävulskapet.<br />

USA:s högsta politiska<br />

ledning har under en lång<br />

följd av år i militära hänseenden<br />

kommit att framstå<br />

som ett förbannat rövarpack,<br />

ett andligt patrask.<br />

Inför detta politiska etablissemang,representerat<br />

denna sommar i vårt<br />

land av Hillary Clinton,<br />

har Göran Persson, Fredrik<br />

Reinfeldt och Carl Bildt bu-<br />

2 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

gat, bockat och fjäsat.<br />

Vilken exempellös moralisk<br />

ruttenhet!<br />

S<br />

Det har blivit KALLT i<br />

Sverige!<br />

Det svenska STÅLET biter<br />

som aldrig förr. Det biter<br />

duktigt. Glänsande varor<br />

i en tung industri som<br />

givetvis inbringar enormt<br />

KAPI<strong>TA</strong>L, ger klirr i<br />

statskassan. Och JOBB,<br />

JOBB, JOBB, för att tala<br />

REINFELDTSKA. Fredrik<br />

Reinfeldt, med en röst lika<br />

ME<strong>TA</strong>LLISK som stål.<br />

Ordförande i vårt ”ENDA<br />

ARBE<strong>TA</strong>RPARTI”.<br />

Det är kallt i Sverige men<br />

det svenska stålet biter.<br />

Sen 2001 har vi ökat vår<br />

vapenexport med 400 procent!<br />

Vi hör till de tio största<br />

vapenexporterande länderna.<br />

Så det går bra för Sverige.<br />

Som det skallas snart sagt<br />

öronbedövande inom den<br />

Oheliga Alliansen.<br />

Bra för tillväxten!<br />

Och minns ni även Göran<br />

Persson inför upptakten till<br />

Irak–kriget, för att göra en<br />

kort erinran om USA:s olagliga<br />

krig och ockupation. En<br />

passus som Erik Fichtelius<br />

inte tog med i sin TV–serie<br />

om Göran Persson. Så här<br />

lät uttalandet: ”Ett snabbt<br />

krig vore bra för tillväxten!”<br />

Hör ni vidare den outtalade<br />

undertexten:<br />

”Det är givet att vi får räkna<br />

med kringströdda lemmar<br />

som skräpar på gatorna<br />

i Bagdad. Barnhuvuden<br />

som rullar i rännstenen.<br />

Sönderstyckade kroppar.<br />

Men kom ihåg; allt ekonomiskt<br />

uppsving kräver uppoffringar.<br />

Så ser KALLA<br />

FAK<strong>TA</strong> ut!”<br />

Det är kallt i Sverige!<br />

Tilliten till VAPENMAKT<br />

har knappast varit större<br />

än <strong>nu</strong>. Och <strong>nu</strong> befinner<br />

vi oss sen ett tag tillbaka i<br />

krig dessutom! Det har vi<br />

inte gjort på 200 år. Det kan<br />

ju vara på tiden.<br />

Så ”KRIEG HEIL!”<br />

Det här utropet är inget<br />

som jag hittat i något<br />

gammalt arkivmaterial hos<br />

Sverigedemokraterna, om<br />

någon trodde det.<br />

Det är rubriken på ett kabaré<strong>nu</strong>mmer<br />

som jag avlyssnade<br />

vid ett tillfälle i<br />

Berlin.<br />

”Vad vore världen utan<br />

krig?” frågades.<br />

”Någonting skulle fattas.<br />

Krig måste finnas även om<br />

den mänskliga rasen går<br />

under.<br />

Dinosarierna dog ju ut<br />

som ras en gång. Vad dom<br />

kunde med sin svans måste<br />

vi också kunna!”<br />

Utan beslut<br />

Sveriges riksdag och regering<br />

har aldrig beslutat att<br />

gå i krig.<br />

<strong>Afghanistan</strong>–kriget är<br />

inte heller ett uppdrag<br />

från FN utan från USA och<br />

Nato! Vi tillhör faktiskt<br />

än<strong>nu</strong> inte Nato. Så bombövningarna<br />

i Norrbotten är<br />

helt utan demokratisk och<br />

parlamentarisk förankring.<br />

I flera år har det förnekats<br />

att svenska soldater<br />

lyder under samma regler<br />

(Rules of Engagement) som<br />

Nato. Men <strong>nu</strong> erkänns att<br />

så är fallet. Regler som säger:<br />

”SKJUT FÖRST OCH<br />

FRÅGA SEDAN!”<br />

S<br />

Från Carl Bildt, vår svårt<br />

kriminellt belastade utrikesminister,<br />

har vi bland<br />

annat fått höra om bekämpningen<br />

av knarket som<br />

skäl för militär närvaro i<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Samtidigt som både Bildt<br />

och Reinfeldt bugat och<br />

bockat för den afghanske<br />

presidenten Hamid Karzai,<br />

vilken Malalaj Joya har utpekat<br />

som kopplad till en<br />

gigantisk knarkhandel.<br />

Malalaj Joya är före detta<br />

parlamentsledamot i<br />

<strong>Afghanistan</strong> och har beskrivits<br />

som <strong>Afghanistan</strong>s modigaste<br />

kvinna. Dessutom en<br />

av Fredspriskandidaterna.<br />

Vi har tre fiender sa hon vid<br />

ett besök i Sverige: talibaner,<br />

skurkar kring åsnan<br />

Karzai och utländska ockupationstrupper.<br />

Om vi blir<br />

av med de senare har vi åtminstone<br />

en fiende mindre.<br />

USA liksom Sverige gör<br />

bort sig i <strong>Afghanistan</strong> hävdade<br />

hon. Har vi slutat att<br />

tänka i Sverige?<br />

En satirisk kollega till<br />

mig från 20– och 30–talens<br />

Wien, Karl Kraus, har tänkvärt<br />

formulerat sig om krig:<br />

”Krig är först förhoppningen<br />

att det ska gå en bättre,<br />

därpå förväntan att det ska<br />

gå andra sämre, sedan belåtenheten<br />

över att det inte<br />

heller går de andra bättre,<br />

och därefter överraskningen<br />

att det går båda sämre.”<br />

Det finns två mentaliteter<br />

som i en mångfald sammanhang<br />

ingår en besvärande<br />

allians.<br />

Och som påfallande kan<br />

sägas känneteckna såväl<br />

amerikansk som svensk utrikespolitik<br />

idag.<br />

En till den grad kortsiktig,<br />

cynisk, människoföraktande,<br />

brutalt ekonomiskt<br />

baserad SMARTNESS<br />

kombinerad med ETT<br />

FÖRFÄRANDE INTELLI-<br />

GENSUNDERSKOTT!<br />

Gud bevare oss för denna<br />

DÖDSBRINGANDE AL-<br />

LIANS!<br />

Olof Buckard<br />

Satiriker och samhällsdebattör,<br />

ordf. i ARTISTER<br />

FÖR FRED


Svensk trupp lyder<br />

Nato:s operativa order,<br />

inget annat<br />

Den svenska styrkan i <strong>Afghanistan</strong><br />

framställs oftast som om den uppträder<br />

på ett annat sätt än övriga Isaf–<br />

styrkor från väst.<br />

De övergrepp och krigsförbrytelser vi<br />

läser om, som amerikanska och brittiska<br />

soldater upprepade gånger gjort<br />

sig skyldiga till, hör hemma i ett helt<br />

annat krig än det som svenska soldater<br />

deltar i, tycks man mena.<br />

Regeringen vill ge bild av att<br />

Sverige för någon slags egen politik<br />

i <strong>Afghanistan</strong>. I propositioner till<br />

riksdagen om fortsatt svensk trupp i<br />

<strong>Afghanistan</strong> kan det till exempel stå:<br />

"Enligt strategin ska Sveriges engagemang<br />

vara långsiktigt och stärka<br />

<strong>Afghanistan</strong>s förmåga att upprätthålla<br />

stabilitet och säkerhet, demokrati<br />

och mänskliga rättigheter, erbjuda<br />

sina invånare möjligheter att förbättra<br />

sina levnadsvillkor samt bidra till<br />

en rättvis och hållbar utveckling.<br />

Insatsreglerna<br />

Men den svenska Isaf–styrkan är inte<br />

på något sätt skild från USA:s och<br />

Nato:s planering och genomförande av<br />

kriget.<br />

Avtalet mellan Nato och Sverige<br />

slår fast att det är Nato-kommandot<br />

i <strong>Afghanistan</strong> som bestämmer insatsreglerna<br />

de så kallade rules of engagement<br />

som anger vilka vapeninsatser<br />

som får göras.<br />

Tidigare försvarsministern Tolgfors<br />

medgav 2009 att svenska soldater<br />

"stod under Nato:s befäl" och måste<br />

följa vad Nato bestämmer. Då gällde<br />

det utlämnandet av en fånge som riskerade<br />

tortyr.<br />

I TV4:s reportage 2006 om en nattlig<br />

räd mot en afghansk by framgick<br />

att svenska soldaterna ingick i en<br />

styrka ledd av amerikanska militärer.<br />

Vidare kom det fram att svenska<br />

officerare tar del av amerikanarnas<br />

"catch–or–kill"–listor på utpekade<br />

motståndsmän. Expressen kunde 2010<br />

avslöja att svenska styrkan hade samma<br />

offensiva uppgifter som USA:s. Det<br />

som kallas targeted killings är alltså<br />

en uppgift också för den svenska Isaf–<br />

styrkan.<br />

Riksrevisionens kritik<br />

Riksrevisionen påtalade 2011 i<br />

sin kritiska granskning av kriget i<br />

<strong>Afghanistan</strong> att den svenska regeringen<br />

inte talar klarspråk om Nato och<br />

inte redovisar för riksdagen att det är<br />

Nato:s mål för kriget som styr svenska<br />

insatsen.<br />

Försvarsmaktens Högkvarter har<br />

formellt bekräftat att Nato bestämmer.<br />

Det sker i ett skriftligt svar 14<br />

mars i år på en fråga om hur man hanterat<br />

en rapport från svenska militärer<br />

som rörde organisering av milis i<br />

norra <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Det handlade om milisgrupper<br />

som satts upp av USA och som på<br />

olika sätt terroriserade befolkningen.<br />

Uppgifterna kom fram i artiklar i<br />

bland annat i Der Spiegel i december<br />

2011. Uppgifterna var graverande och<br />

visade hur USA värvade kriminella<br />

till milisgrupper för att behålla greppet<br />

om den afghanska landsbygden.<br />

"Till Nato:s förfogande"<br />

Men ur svensk synpunkt var det uppseendeväckande<br />

hur totalt underordnad<br />

den svenska Isaf–styrkan<br />

är under Nato. Högkvarteret skriver<br />

att man inte har någon anledning<br />

att befatta sig med rapporten<br />

från de svenska militärerna. Det rörde<br />

sig om en rapport "som gått helt i<br />

Isaf:s befälkedja". Vidare förklarade<br />

Högkvarteret att den svenske befälhavaren<br />

inte hade någon som helst<br />

behörighet att fatta beslut om de militära<br />

operationerna. Den armétaktiske<br />

chef som leder den svenska kontingenten<br />

har endast uppgifterna att leda<br />

"personaltjänst och logistik" och "leder<br />

alltså ingen operativ verksamhet".<br />

Det ligger istället på Nato. Sverige<br />

har bara "ställt militärt bidrag till<br />

Nato och Isaf:s förfogande" .<br />

Så blev det alltså helt klargjort: den<br />

svenske befälhavaren bestämmer över<br />

fordonsparkens skötsel, marketenterifrågor<br />

och persedelvård. Nato sköter<br />

kriget med svenska soldater som fotfolk.<br />

Claes Engelbrand & Lars–Gunnar<br />

Liljestrand<br />

Styrelseledamot resp. ordförande i<br />

Föreningen <strong>Afghanistan</strong>solidaritet.<br />

C:a 15 000 fredsaktivister samlades för att protestera mot Nato:s krigspolitik<br />

när krigsorganisationen höll sitt toppmöte i Chicago 20–21 maj. Många krigsveteraner<br />

kastade sina medaljer i protest.<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 3


Används uranvapen i <strong>Afghanistan</strong>?<br />

dock med stor majoritet fyra gånger<br />

röstat mot DU-vapen.<br />

Uranvapen har använts av USA<br />

och Storbritannien under Gulfkriget<br />

1990–91, i krig i f.d. Jugoslavien, i<br />

Irak åter efter 2003. De tillverkas<br />

i bl.a. USA Frankrike, Indien och<br />

Ryssland och Pakistan – och kanske i<br />

Sverige av Bofors, som ingår i den stora<br />

vapenkoncernen BAE Systems, och<br />

som vägrat besvara frågor om detta.<br />

Tekniker spårar rester av uranvapen på slagfältet i Irak. Svenska forskare vill<br />

<strong>nu</strong> undersöka situationen i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

En grupp svenska forskare har sökt<br />

forskningsanslag för att undersöka<br />

om uranvapen använts i <strong>Afghanistan</strong><br />

och vilka hälsoeffekter det haft.<br />

Professor Anders Romelsjö vid<br />

Karolinska institutet är en av dem.<br />

Uranvapen är projektiler som används<br />

därför att de är mycket tyngre<br />

än bly och har mycket större penetrationsförmåga<br />

genom pansar och bunkrar.<br />

I uranvapen, som helt domineras<br />

av uranisotopen U-238,kan finnas avfall<br />

från anrikning av U-235 till kärnkraftsbränsle<br />

(utarmat uran, “depleted<br />

uranium”, DU), låganrikat uran<br />

och det särskilt farliga uranet som redan<br />

använts i kärnkraftverk, med små<br />

mängder mycket giftigt plutonium.<br />

Urankomponenten är toxisk, skadar<br />

gener och kan orsaka cancer, vilket<br />

också framgår av djurstudier.<br />

Vid nedslag brinner projektilerna<br />

med hög temperatur och bildar ett fint<br />

stoft av uranoxider, som lätt sprids.<br />

När stoftet inandas eller på annat sätt<br />

kommer in i kroppen kan partiklar<br />

fastna i lungorna och nå andra organ.<br />

En miljondels gram U-238 sönderfaller<br />

med tusentals alfa–partiklar per<br />

dygn, som skadar celler och arvsmassan,<br />

liksom små mängder giftiga och<br />

andra radioaktiva ämnen.<br />

Hälsoeffekter<br />

Uranvapen kan orsaka cancer, missbildningar<br />

och ökad dödlighet, vilket<br />

4 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

stöds av forskning på försöksdjur och<br />

cellkulturer. Man har funnit en signifikant<br />

ökning av barnleukemi i Basra,<br />

Irak och en fyrfaldig ökning av cancer<br />

och hög nivå av fosterskador i Falluja,<br />

där hårda strider pågick mellan trupper<br />

från USA och irakier 2004.<br />

Forskare fann att uranrester är en<br />

sannolik orsak efter analyser av prover<br />

från föräldrar till missbildade<br />

barn, Enligt rapporter från Irak är<br />

uppemot 300 platser förorenade med<br />

uranrester. Ökad cancerfrekvens har<br />

också rapporterats efter krigen i f.d.<br />

Jugoslavien.<br />

Sverige lade ner sin röst<br />

I november 2011 redovisade forskare<br />

från Irak och Sverige en omfattande<br />

nedsmutsning i Irak av uranrester<br />

och allvarliga hälsoeffekter vid en<br />

konferens på Luleå tekniska universitet.<br />

Forskarna antog en resolution som<br />

beskriver uranvapen som mycket farliga,<br />

och som påtalar att de stater som<br />

tillverkar dessa vapen måste erkänna<br />

detta.<br />

Uranvapen står i strid med internationella<br />

konventioner. I december 2010<br />

uppmanade 148 stater i FN:s generalförsamling<br />

alla stater att informera<br />

om innehav och användning av DU i<br />

en resolution. USA, Storbritannien,<br />

Frankrike och Israel röstade mot medan<br />

Sverige lade ned sin röst, liksom<br />

flera EU-länder. EU-parlamentet har<br />

Uranvapen i <strong>Afghanistan</strong>?<br />

Det finns indikationer på att uranvapen<br />

har använts i <strong>Afghanistan</strong>, men<br />

inga bevis. Många av de 12 000 styrda<br />

missiler som användes i <strong>Afghanistan</strong> i<br />

krigets början var inriktade på bunkrar,<br />

och kanske användes därför<br />

uranvapen med hårda stridsspetsar.<br />

Uranium Medical Research Center<br />

(UMRC) i Kanada samlade urinprover<br />

från civila i bombade områden i<br />

<strong>Afghanistan</strong> och fann mångdubbelts<br />

förhöjda halter av låganrikat uran<br />

på 80–400 nanogram / liter. I en tysk<br />

handbok för militär i <strong>Afghanistan</strong><br />

står ”During the operation 'Enduring<br />

Freedom' in support of the Northern<br />

Alliance against the Taliban–Regime,<br />

US–aircraft used, amongst others, armour–piercing<br />

incendiary munitions<br />

with a DU-core.” (http://www.bandepleteduranium.org/en/a/283.html)<br />

Då jag träffade Dr Hamta, en barnkirurg<br />

från Kabul i Stockholm i ja<strong>nu</strong>ari<br />

i år i annat ärende, berättade<br />

denne att man iakttagit att det kom<br />

många föräldrar med missbildade<br />

barn till nationella sjukhuset i Kabul,<br />

en tydlig ökning enligt äldre kolleger.<br />

Barnkirurgen har tillsammans med<br />

kolleger börjat samla in data om barnmissbildningar.<br />

Ett problem är att det<br />

är svårt fastställa trender, då tillförlitliga<br />

data om missbildningar under tidigare<br />

år saknas för närvarande.<br />

Vi har också tillsammans med kolleger<br />

sökt forskningsanslag för analys<br />

av trender och f.a. för analys av vävnadsprover,<br />

och även anmält studien,<br />

inkl. etisk granskning, till hälsodepartementet<br />

i Kabul.<br />

Anders Romelsjö<br />

Professor vid instiutionen för folkhälsovetenskap<br />

vid Karolinska Institutet<br />

anders.romelsjo@ki.se


FOTO: STEVE MCCURRY<br />

Talibaner vädjar<br />

till Röda korskommittén<br />

Islamiska emiratet <strong>Afghanistan</strong><br />

vände sig i ett uttalande 9 juni 2012<br />

till Röda korset:<br />

“Den internationella kommittén<br />

för Röda Korset (ICRC) är en av de<br />

välkända organisationer som arbetat<br />

i vårt område under de senaste sextio<br />

åren. Särskilt under den sovjetiska<br />

invasionen gjorde den afghanerna<br />

värdefulla tjänster genom att behandla<br />

sårade.<br />

För det ändamålet hade ICRC<br />

sjukhus i Peshawar och Quetta där<br />

sårade personer från alla jihadgrupper<br />

behandlades eller skickades utomlands<br />

för behandling. För närvarande<br />

tillhandahåller ICRC värdefulla tjänster<br />

genom att leverera brev till fångar<br />

och informera familjerna om deras<br />

hälsotillstånd, vilket är en verkligt<br />

humanitär tjänst.<br />

Det islamiska emiratet <strong>Afghanistan</strong><br />

stöder enligt sin policy alla icke-statliga<br />

organisationer som är till nytta<br />

för vanliga afghanska och inte stödjer<br />

den utländska ockupationen. På samma<br />

sätt försöker för Islamska emiratet<br />

<strong>Afghanistan</strong> sitt bästa för att i<br />

mån av möjligheter underlätta för<br />

dem.<br />

Vi fördömer tortyr och dödande<br />

av ICRC:s medarbetare inom landet<br />

såväl som utomlands, eftersom det är<br />

en opartisk organisation som arbetar<br />

över hela världen för behövande och<br />

förtryckta människor.<br />

Vi vill uppmärksamma den<br />

Internationella Rödakorskommittén<br />

på alla fångar som arbetat för Islamiska<br />

emiratet <strong>Afghanistan</strong> och som<br />

<strong>nu</strong> torteras i fängelser, kända eller<br />

underjordiska, av marionettregimen i<br />

Kabul och av USA direkt. De behandlas<br />

på ett partiskt och diskriminerande<br />

sätt.<br />

Barbariska metoder som var vanliga<br />

under den kommunistiska regimen<br />

i <strong>Afghanistan</strong> används återigen<br />

för att tortera fångarna. Detta är inte<br />

bara ett påstående, utan fakta styrks<br />

av rapporter från opartiska organisation<br />

för mänskliga rättigheter som<br />

publicerats i media.<br />

Dessutom har amerikanerna har<br />

upprättat hemliga celler i alla sina<br />

baser där de fångar torteras utan att<br />

det blivit känt.<br />

Vi ber ICRC att undersöka de dolda<br />

fängelserna i de amerikanska baserna<br />

Bagram och Qandahar. ICRC bör<br />

sätta press på ockupationsstyrkorna<br />

att avstå från tortyr och förnedring<br />

av fångarna. Likaså är det väl känt<br />

att det under det senaste årtiondet<br />

hållits afghaner utan rättegång och<br />

officiella åtal i Guantànamo och fängelser<br />

i <strong>Afghanistan</strong> som kontrolleras<br />

av amerikanerna liksom av marionettregimen<br />

i Kabul. Vi ber ICRC<br />

att påskynda sina ansträngningar<br />

för deras frigivning eftersom gripandet<br />

och fängslandet av dessa människor<br />

i sig är ett brott mot de internationella<br />

mänskliga rättigheterna och<br />

en vanära för den civiliserade mänskligheten.<br />

uruqnet 9/6<br />

Var tredje<br />

projektil<br />

innehåller uran<br />

Om man tittar på <strong>Afghanistan</strong>, Irak<br />

liksom Jugoslavien finner man förhöjda<br />

tal av människor som dör i cancer<br />

och ovanliga sjukdomar, säger dr.<br />

Mohammad Daud Miraki, en afghansk<br />

läkare bosatt<br />

i USA<br />

som ända<br />

sedan 2001<br />

har bedrivit<br />

kampanj<br />

om effekter<br />

på folkhälsan<br />

av USA/<br />

Nato:s krigföring.<br />

Enligt dr. Miraki är minst var tredje<br />

projektil som avskjuts från det amerikanskt<br />

attackflygplanet A-10 Warthog<br />

en projektil med uraninnehåll. Även<br />

Apachehelikoptrar och Bradleyfordon<br />

använder dessa projektiler, säger han.<br />

Miraki uppger att en grupp som<br />

samlat in urinprover på människor i<br />

<strong>Afghanistan</strong> funnit uranisotoper i urinen,<br />

i cirka 300 procent till 2000 procent<br />

högre mängd än normalt.<br />

Under sina resor i <strong>Afghanistan</strong> i<br />

framför allt pashtunska områden har<br />

han träffat och dokumenterat många<br />

fall av missbildingar, hudsjukdomar,<br />

plötsliga dödsfall och spontana aborter<br />

bland kvinnor, liksom ovanlig cancer.<br />

Enligt Miraki strider användningen<br />

av uranvapen mot internationell och<br />

amerikansk lagstiftning.<br />

Miraki kritiserar både amerikanska<br />

tjänstemän och <strong>Afghanistan</strong>s president<br />

Hamid Karzai för att inte utreda<br />

de brott som begåtts av den amerikanska<br />

administrationen.<br />

“Vi har vidarebefordrat våra rapporter<br />

till USA:s utrikesdepartement<br />

för tre år sedan men än så länge har<br />

vi bara bemötts med ord och inga åtgärder.<br />

Detsamma gäller den afghanska<br />

regeringen, eftersom det inte har<br />

någon kontroll utan bara är en installerad<br />

regim”, sade han.<br />

“Dr. Miraki varnade också för att så<br />

länge som jorden finns kommer afghaner<br />

att dö av strålning, eftersom uran–<br />

238 har en halveringstid på 4,5 miljarder<br />

år.<br />

PressTV (Iran) 1/2 2012<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 5


Tjugo dagar<br />

i ovisshet för<br />

Solidaritetspartiet<br />

I tjugo dagar såg de ut som om de<br />

afghanska myndigheterna tänkte förbjuda<br />

Solidaritetspartiet, som ingår<br />

i en växande proteströrelse mot den<br />

utländska ockupationen och deras inhemska<br />

verktyg.<br />

Först efter påtryckningar från USA<br />

lät Karzairegimen ge med sig och<br />

meddelade att inga partier "suspenderats"<br />

eller förbjudits.<br />

29 maj beslutade ett utskott i Meshrano<br />

Jirga, det afghanska marionettparlamentets<br />

överhus, att begära att regeringen<br />

skulle förbjuda ”<strong>Afghanistan</strong>s solidaritetsparti”<br />

för att partiet skulle ha<br />

6 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

kallat Mujahedins segerdag för ”en<br />

dag av landssorg”.<br />

<strong>Afghanistan</strong>s Solidaritetsparti<br />

(SPA) har varit registrerat som politiskt<br />

parti sedan 2004. Det har inte<br />

deltagit i val, men har uttalat sig<br />

i kontroversiella frågor, bland annat<br />

organisera stora gatuprotester<br />

mot USA och Nato-styrkorna i<br />

<strong>Afghanistan</strong>, mot avrättningar av afghaner<br />

i Iran och civila offer som orsakas<br />

av internationella trupper. Det<br />

har också uttalat sig mot talibanernas<br />

övergrepp och till stöd för kvinnors<br />

rättigheter.<br />

Partiet betraktar <strong>Afghanistan</strong>s<br />

”krigsherrar” – en beteckning som<br />

används på såväl styrande potenta-<br />

Solidaritetspartiet har genomfört<br />

stora demonstrationer mot USA/<br />

Nato:s ockupation av <strong>Afghanistan</strong>,<br />

som här på bilderna från november<br />

2011. Karzais avtal med Obama som<br />

ger USA rätt att hålla baser i landet<br />

till 2024 kallas för "förräderi".<br />

ter ur t ex Norra alliansen som på talibaner<br />

med en reaktionär kvinnosyn –<br />

som en lika stor plåga för befolkningen<br />

som de utländska ockupanterna.<br />

Detta retar naturligtvis många av<br />

politikerna i parlamentet som i många<br />

fall vann ryktbarhet som ledare för<br />

motståndet mot Sovjets ockupation.<br />

Dessutom måste Solidaritetspartiets<br />

stora manifestationer mot USAockupationen<br />

i december i fjol och i<br />

april i år ha oroat makthavarna.<br />

Krigsförbrytare<br />

SPA kräver att alla krigsförbrytare<br />

ska ställas inför rätta. Att de deltagit i<br />

befrielsen från Sovjetockupationen befriar<br />

dem inte från skuld för det som<br />

sedan hände – inbördeskriget 1992–<br />

1996, den följande talibanregimen och


USA-ockupationen som startade 2001.<br />

Parlamentsutskottet menade att<br />

SPA:s agerande stred mot artikel 59<br />

i konstitutionen, som säger att ingen<br />

får missbruka sina konstitutionella<br />

friheter till att skada landets suveränitet,<br />

territoriella integritet och enhet.<br />

Kallad till förhör<br />

Den 2 juni 2012 skrev justitieministeriet<br />

till SPA för att informera dem<br />

om parlamentsutskottets beslut. En<br />

av partiets ledare, Hafizullah Rasekh,<br />

kallades till statsåklagarens kontor<br />

för förhör. Han förnekade att SPA<br />

hade kallat Mujahedins segerdag för<br />

”en sorgens dag”. Tvärtom har SPA<br />

stor respekt för jihad och ett antal<br />

partimedlemmar hade deltagit i det<br />

heliga kriget.<br />

”Vi vill inte svärta ned jihad, men vi<br />

vill att alla de element som missbrukat<br />

Jihad och begått brott mot mänskligheten<br />

bör ställas inför rätta", fortsatte<br />

han.<br />

Han påminde om att tusentals<br />

Kabulbor dödats under de senaste tre<br />

decennierna.<br />

Samtidigt hade parlamentarikernas<br />

framstöt mot SPA lett till starka internationella<br />

reaktioner, bl.a. gjorde<br />

det Soros–finansierade Human Rights<br />

Watch ett skarpt uttalande mot det<br />

planerade partiförbudet.<br />

"Regeringar bör inte stoppa ett politiskt<br />

parti bara för att de inte gillar<br />

partiets ståndpunkter eller uttalanden",<br />

sa Brad Adams, Asienchef på<br />

Human Rights Watch. "Alla afghaner<br />

har rätt att fredligt uttrycka sina åsikter,<br />

oavsett om andra håller med dem<br />

eller inte."<br />

Human Rights Watch påpekade också<br />

sakligt att det inte finns någon afghansk<br />

lag som förutser suspension eller<br />

förbud av enskilda politiska partier.<br />

Dagen efter HRW:s uttalande, måndag<br />

den 18 juni kom till sist justitiedepartementets<br />

besked att ”inget politiskt<br />

parti” har stoppats i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

En regering lomhörd för det egna folket<br />

var i alla fall beredd att lyssna på ett<br />

råd från Washington.<br />

Stefan Lindgren<br />

http://www.hambastagi.org/new/english–section.html<br />

Carterprotest<br />

mot lagbrott<br />

USA håller på att överge sin roll som<br />

global förkämpe för mänskliga rättigheter,<br />

hävdar USA:s tidigare president<br />

Jimmy Carter i en debattartikel<br />

i New York Times 24/6.<br />

“Avslöjanden att topptjänstemän<br />

gör listor på människor som ska mördas<br />

utomlands, däribland amerikanska<br />

medborgare, är bara det senaste<br />

störande beviset på hur långt vår nations<br />

kränkningar av de mänskliga<br />

rättigheterna har gått.<br />

Denna utveckling började efter<br />

terrorattackerna den 11 september<br />

2001, sa Carter, och den har haft stöd<br />

av båda partier och inte mött några<br />

hårda protester från allmänheten.<br />

“Följden är att vårt land inte längre<br />

kan tala med moralisk auktoritet i<br />

dessa kritiska frågor.”<br />

Även om landet har gjort misstag i<br />

det förflutna har de utbredda kränkningarna<br />

av de mänskliga rättigheterna<br />

under det senaste decenniet varit<br />

en dramatisk förändring från det förflutna,<br />

fortsatte Carter och påminde<br />

om att USA 1948 spelade en ledande<br />

roll i utarbetandet av FN:s förklaring<br />

om de mänskliga rättigheterna.<br />

“Det är oroväckande att vår<br />

regering, i stället för att stärka dessa<br />

principer, <strong>nu</strong> i terroristbekämpningen<br />

tydligt bryter mot minst 10<br />

av deklarationens 30 artiklar, bland<br />

annat förbudet mot “grym, omänsklig<br />

eller förnedrande behandling eller<br />

bestraffning.”<br />

“Ny lagstiftning har gett presidenten<br />

laglig rätt att kvarhålla en person<br />

på obestämd tid, om han eller hon<br />

är misstänkt för anknytning till terroristorganisationer<br />

eller ‘förbundna’<br />

organisationer, en bred, vag fullmakt<br />

som kan missbrukas utan meningsfull<br />

tillsyn från domstolar eller<br />

kongressen (lagen blockeras som för<br />

närvarande av en federal domare).<br />

Denna lag strider mot rätten till yttrandefrihet<br />

och principen att betraktas<br />

som oskyldig tills man överbevisats<br />

om sin skuld, två andra rättigheter<br />

inskrivna i deklarationen.”<br />

“Förutom att amerikanska medborgare<br />

kan mördas eller interneras på<br />

obestämd tid, har de senaste lagarna<br />

Forts sid 13 ner t h<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 7


<strong>Afghanistan</strong>,imper<br />

Sedan maj månad står det klart att<br />

USA och Nato har tvingats ge upp<br />

försöken att kontrollera <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Priset har blivit för högt.<br />

Än en gång har stolta och obändiga<br />

afghaner stått upp och besegrat<br />

en supermakt – denna gång världens<br />

mäktigaste stat, USA, understödd av<br />

42 länders arméer.<br />

USA/Nato:s krig i <strong>Afghanistan</strong> har<br />

kostat summor som det är svårt för att<br />

föreställa sig.<br />

Enligt en rapport från Brown<br />

University 1 hade krigen i Irak och<br />

<strong>Afghanistan</strong> 2001–2011 medfört kostnader<br />

på 3,2–4 biljoner dollar (en biljon<br />

har tolv nollor; USA:s BNP är på<br />

15 biljoner).<br />

Om man gissningsvis antar att 800<br />

miljarder dollar av dessa kostnader<br />

gäller kriget i <strong>Afghanistan</strong> motsvarar<br />

8 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

det en kvarts miljon kronor per varje<br />

afghansk invånare, pengar som bränts<br />

på krig, istället för att användas på de<br />

skriande hjälpbehoven.<br />

Kostnaderna har skenat samtidigt<br />

som hela västvärlden är i ekonomisk<br />

depression. En enda USA-soldat, som<br />

i början av kriget kostade 300 000 dollar<br />

om året att underhålla kostade förra<br />

budgetåret 694 000 dollar.<br />

Borlänge utplånat<br />

Till råga på allt har konflikten med<br />

Pakistan inneburit att trupperna<br />

i <strong>Afghanistan</strong> varit avskurna från<br />

bränsletransporter landvägen i snart<br />

ett år. Redan innan detta konstaterades<br />

att en gallon (3,8 liter) bränsle levererad<br />

till USA:s baser kunde kosta<br />

hundratals dollar.<br />

Enbart luftkonditioneringen för<br />

USA:s trupper, inklusive transport<br />

och underhåll kostar 20 miljarder dollar<br />

per år, mer än fattiga <strong>Afghanistan</strong>s<br />

hela BNP. 2<br />

Lika dimhöljda som de ekonomiska<br />

kostnaderna är kostnaderna<br />

i människoliv. Totalt omkom under<br />

de första tio åren av USA:s krig i<br />

<strong>Afghanistan</strong> mellan 30 000 och 46 000<br />

människor, säger en rapport från<br />

Bosto<strong>nu</strong>niversitetet. 3 Det är ändå bara<br />

de dödsfall som rapporterats i media –<br />

toppen på ett isberg.<br />

46 000 människor – det är som om<br />

en medelstor svensk stad, Borlänge eller<br />

Piteå, skulle ha utplånats från kartan.<br />

Krigets "afghanisering"<br />

Massmord på afghaner hindrar inte<br />

Pentagon. Men även de egna förlusterna<br />

är kännbara. USA och Isaf har till<br />

dags dato förlorat 3 064 soldater 4 . Till<br />

detta kommer 887 stupade kontraktsanställda<br />

fram till förra sommaren. 5<br />

Antalet sårade räknas i tiotusental.<br />

Alltsammans gör det ytterst osanno-


iernas kyrkogård<br />

likt att ens ett presidentskifte i USA<br />

kan ändra på Obamas beslut att lämna<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Precis som Sovjet gjorde försöker<br />

USA dölja nederlaget bakom en ”afghanisering”<br />

av kriget. Men kalkylerna<br />

är orealistiska.<br />

<strong>Afghanistan</strong> vars armé i historisk<br />

tid aldrig överstigit 90 000 man ska <strong>nu</strong><br />

förvandlas till en militärstat med en<br />

armé på 228 500 man.<br />

Tanken är att <strong>Afghanistan</strong>, ett land<br />

med 16 miljarder dollar i BNP (2010),<br />

under en tioårsperiod gradvis ska ta<br />

över kostnaderna för den armén (4,1<br />

miljarder dollar om året). Det skulle<br />

göra <strong>Afghanistan</strong> till ett av världens<br />

mest militariserade länder.<br />

Samtidigt visar data att så mycket<br />

som 25 000 afghanska soldater deserterat<br />

på ett halvår. 6<br />

Amerikanska interna rapporter berättar<br />

om att man med avlyssnad radiotrafik<br />

och på annat sätt konstaterat<br />

att den afghanska regeringsarmén<br />

som regel har lokala ”non–aggressionsavtal”<br />

med talibanerna. 7<br />

Krigsanhängarna driver <strong>nu</strong> en<br />

skrämselpropaganda som går ut på<br />

att <strong>Afghanistan</strong> kommer att bryta<br />

samman när de västerländska arméerna<br />

lämnar.<br />

USA ska behålla militärbaser i landet<br />

till år 2024, men även de sista resterna<br />

av en ockupationsarmé kan få<br />

det hett om öronen och bråttom hem.<br />

Stefan Lindgren<br />

Noter<br />

ILL: KARIN SUNVISSON<br />

1 http://costsofwar.org/article/economic–<br />

cost–summary<br />

2 Nancy Youssef i McClatchy<br />

Newspapers, 15/8 2011.<br />

3 http://costsofwar.org/sites/default/<br />

files/articles/14/attachments/Crawford<br />

procent20<strong>Afghanistan</strong> procent20Casualties.<br />

pdf<br />

4 http://icasualties.org/ 26/6 2012.<br />

5 Neta C Crawford: Ten Years of War in<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

6 http://news.antiwar.com/2011/09/02/<br />

data–shows–afghan–troops–deserting–at–<br />

growing–rates/<br />

7 Dereliction of Duty II. 27/1 2012. S 15.<br />

Nere t.v.: Röjningsarbete i Logar där 18 kvinnor och barn dödades av<br />

USA-flyg i början av juni. Nere i mitten: En bild tagen i Karachi 20 maj i<br />

år. Tankbilar står stilla sedan alla bränsletransporter till <strong>Afghanistan</strong> stoppats<br />

i protest mot att USA dödat 20 gränssoldater. Nedan: Krigets skörd<br />

– <strong>Afghanistan</strong> är fortfarande ett av världens fattigaste länder. Bara 13<br />

procent av kvinnorna kan läsaa, trots alla löften om att kriget skulle befria<br />

kvinnorna.<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 9


Kvinnors säkerhet sämre under<br />

De afghanska kvinnornas säkerhet<br />

har blivit sämre under de senaste tio<br />

åren, hävdar dr. Mariam Raqib, som<br />

leder ett skogsplanteringsprojekt i<br />

<strong>Afghanistan</strong> och i den egenskapen<br />

har rest runt och intervjuat kvinnor.<br />

Här beskriver hon kvinnornas situation.<br />

Kvinnor i <strong>Afghanistan</strong> är intresserade<br />

av frågor som är universella till sin<br />

natur. De vill sörja för sina och sina<br />

närmastes grundläggande behov. Mat,<br />

husrum, kläder, säkerhet och fri rörlighet<br />

är av största vikt. De vill känna<br />

sig trygga, de vill föda sina barn, kunna<br />

ge dem mediciner när de är sjuka<br />

och skicka dem till skolan.<br />

Men afghanska kvinnor har inte<br />

kontroll över sina öden. Andra – talibanerna,<br />

Nato, USA och internationella<br />

biståndsorganisationer – är kvinnornas<br />

självutnämnda väktare och advokater.<br />

Hälsoindikatorerna är dystra. Medellivslängden<br />

för män är 49 år och<br />

för kvinnor 51 år. Enligt UNICEF lider<br />

68 procent av barnen under fem år<br />

antingen av kort kroppsväxt eller otillräcklig<br />

kroppsvikt på grund av undernäring.<br />

Ett av fem barn dör före sin<br />

10 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

femte födelsedag. Tillgången till rent<br />

vatten är mycket begränsad.<br />

Läskunnighet är bland de lägsta i<br />

världen, 28 procent totalt och 13 procent<br />

för kvinnor. Detta är nära relaterat<br />

till bristen på trygghet och säkerhet<br />

i landet. Ja, det finns skolor. Men<br />

vem kan säkert lämna hemmet för att<br />

gå till dessa skolor? Det fanns många<br />

skolor också när <strong>Afghanistan</strong> styrdes<br />

av talibanerna, men i hemlighet. Vad<br />

avhåller folk från att gå till skolan?<br />

Laglöshet, könsrelaterat våld, hot från<br />

fundamentalistiska element, inklusive<br />

talibanerna och Norra alliansens gäng<br />

och milis, självmordsbombare, landminor<br />

och bombningar av utländska militär<br />

förekommer överallt och fortsätter<br />

att hota befolkningen.<br />

Posttraumatiskt stress<br />

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)<br />

är inte en sjukdom som uteslutande<br />

drabbar soldater. Kvinnor klagar över<br />

extrem stress när det gäller osäkerheten<br />

i deras och familjemedlemmarnas<br />

liv. De fruktar för sina barn, makar,<br />

fäder, söner och bröder. De går varken<br />

säkra från övergrepp från talibanerna<br />

eller från ockupanterna.<br />

Genomsökningar hus för hus är bru-<br />

tala och förnedrande och sätter fortfarande<br />

skräck i befolkningen, inklusive<br />

de små barnen. Soldater bryter<br />

sig in i hemmen mitt i natten, skriker<br />

och kastar obsceniteter mot familjerna<br />

och skiljer fäderna från deras barn.<br />

Barnen traumatiseras när de ser soldaterna<br />

rota igenom deras tillhörigheter<br />

och förstöra saker, utan minsta<br />

respekt för människorna.<br />

Eldar med plast<br />

Andra svårigheter som gäller kvinnor<br />

är att de ibland eldar med plastföremål<br />

när de ska laga mat, bitar av gamla<br />

tofflor och andra föremål som barn<br />

samlar in från soptippar. När de lagar<br />

mat andas de in den giftiga röken, som<br />

också förorenar maten. Brist på ved<br />

och bränsle är något som kan åtgärdas<br />

och i själva verket var det en inspirationskälla<br />

för Samsortyas plantskolor<br />

när jag såg kvinnor laga mat under sådana<br />

förhållanden.<br />

Kvinnor rapporteras drabbade av<br />

många missfall, och det hänger troligen<br />

ihop både med luft– och vattenföroreningar<br />

och med olika vapen som<br />

utarmat uran. Jag fick höra talas om<br />

foster med så konstiga fel att de inte<br />

alls liknat människor. Dessutom sägs<br />

afghaner dö av cancer i en mycket hö-<br />

FOTO: EVA WERNLID


utländsk ockupation<br />

gre takt än tidigare. Tyvärr finns det<br />

mycket lite dokumentation, vetenskaplig<br />

eller annan, om dessa tragedier,<br />

på grund av krigets kaos.<br />

Luft– och vattenföroreningarna är<br />

en av de värsta effekterna<br />

av kriget för kvinnor.<br />

Damm fyller luften hela<br />

tiden på grund av bristen<br />

på träd och buskar. Men<br />

än<strong>nu</strong> värre är bullret. Till<br />

exempel kan drönare göra<br />

mycket genomträngande<br />

ljud som hörs under en<br />

lång tid.<br />

Helikoptrar skapar ett<br />

enormt buller, särskilt<br />

när de kommer i par.<br />

Eftersom eliten inte reser<br />

landvägen kommer<br />

de med flyg. Planen är stora och mörka,<br />

som gamar. Oväsen kommer också<br />

från stridsvagnar och lastbilar som<br />

får byggnader att skaka. Rader av<br />

sandfärgade lastbilar stora som hus<br />

rullar förbi, med moderna kanoner<br />

på taken. Soldaterna har hjälmar och<br />

skottsäkra västar, men man kan ändå<br />

känna deras rädsla. Någonting i deras<br />

hållning skvallrar om det. Alla är på<br />

helspänn.<br />

Inte utan burqa<br />

Nu känner sig inte kvinnor säkra att<br />

gå hemifrån och om de gör det vill de<br />

inte gå utan burqa. Så är det även i<br />

Kabul <strong>nu</strong>mera. Min vän och jag gick<br />

♦ I endast fem länder<br />

i världen lever kvinnor<br />

kortare än män.<br />

<strong>Afghanistan</strong> är ett av<br />

dem.<br />

♦ Bara 13 procent av<br />

flickorna går i skola.<br />

♦ 2/3 av flickorna gifts<br />

bort med tvång.<br />

för att möta en kvinna från det amerikanska<br />

utrikesdepartementet och hon<br />

sa till min vän: "Varför bär ni burqa?<br />

Varför inte vara modern?" Hon hade<br />

ingen aning om hur dålig säkerhetssi-<br />

tuationen är för kvinnor<br />

i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Har då kvinnor på det<br />

hela taget gjort framsteg<br />

under Natos närvaro?<br />

USA är i <strong>Afghanistan</strong><br />

för att främja sina egna<br />

strategier och upprätta<br />

militäraser som de<br />

kan styra Asien från.<br />

De bryr sig inte om<br />

<strong>Afghanistan</strong>s kvinnor<br />

och barn. De används<br />

som politiskt verktyg för<br />

att lugna och framför<br />

allt bedra den amerikanska allmänheten.<br />

Förenta staterna har gjort ett fantastiskt<br />

jobb med att bygga allianser<br />

med krigsherrar, köpa dem med pengar<br />

och använda dem som ombud. På<br />

tio år har kvinnornas säkerhetsvillkor<br />

inte förbättrats och har i vissa fall till<br />

och med försämrats.<br />

Dr. Mariam Raqib är född i<br />

<strong>Afghanistan</strong> och har bedrivit forskning<br />

vid Northeastern University i Boston,<br />

USA sedan 2006. För det skogsplanteringsprojekt<br />

hon bedriver, se<br />

www.afghanistansamsortya.org<br />

Unga afghanska kvinnor tar sig ton. Här i en protest mot USA:s basavtal.<br />

Den afghanske upplysningsmannen<br />

Mahmud Tarzi och hans hustru Asma<br />

Rasmiya<br />

Kapten Nemo<br />

för afghaner<br />

Jan Myrdal skrev i Aftonbladet 5 maj<br />

2012 om Jules Vernes "En världsomsegling<br />

under haven".<br />

Han beskrev hur denna märkliga<br />

roman från 1870 var ett brinnande<br />

ställningstagande för de förtryckta,<br />

bl.a. afganerna i Brittiska<br />

Indien: ”Indiern var en medborgare<br />

i de förtrycktas stora rike och till mitt<br />

sista andetag kommer jag själv alltid<br />

att betrakta mig som medborgare i<br />

detta land!” säger kapten Nemo.<br />

Visst är det väl ett märkligt faktum<br />

att just den boken var en av de allra<br />

första västerländska böcker att tryckas<br />

och ges ut i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Den utkom först som följetong i<br />

<strong>Afghanistan</strong>s första tidning, Siradj<br />

al–Akhbar (Nyhetens lykta) som utgavs<br />

av upplysningsivraren Mahmud<br />

Tarzi, senare svärfar till <strong>Afghanistan</strong>s<br />

befriare, kung Ama<strong>nu</strong>llah.<br />

Tarzis tidning och översättargärning<br />

omfattade alla viktigare romaner<br />

av Jules Verne och de fick en stor<br />

betydelse för att bekanta afghanerna<br />

med västvärldens tekniska framsteg<br />

och franskt progressivt tänkande.<br />

"Siraj Al Akhbar Afghaniya är varken<br />

brittisk eller rysk eller fransk eller<br />

italiensk eller tysk eller kinesisk<br />

eller japansk", skrev tidningen i sin<br />

programförklaring. "Det är en mus<br />

Forts sid 15<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 11


Korruptionens fiende<br />

nr 1 gästar Sverige<br />

Årets <strong>Afghanistan</strong>vecka, 1–6 oktober,<br />

får en celeber gäst: Ramazan<br />

Bashardost (född 1965), tidigare<br />

planeringsminister i <strong>Afghanistan</strong>, ledamot<br />

av nationalförsamlingen och<br />

oberoende kandidat i presidentvalet<br />

2009.<br />

Under Sovjets ockupation levde<br />

Bashardost i exil i Iran, Pakistan,<br />

Frankrike och Schweiz. Han kom<br />

hem med en doktorsexamen i juridik<br />

– avhandlingen handlade om FN:s roll<br />

under den sovjetiska invasionen av<br />

<strong>Afghanistan</strong>. 2002 inbjöds han att arbeta<br />

med FN–frågor på <strong>Afghanistan</strong>s<br />

utrikesministerium och utsågs senare<br />

till planeringsminister.<br />

Bashardost på valturné 2009. Toppfart 60 km/tim.<br />

Talibanattacker<br />

mörkas<br />

Wall Street Journal rapporterar att<br />

antalet ”rebellattacker” i <strong>Afghanistan</strong><br />

uppgick till nära 3 000 i maj i år,<br />

vilket var en ökning med 21 procent<br />

från samma månad i fjol.<br />

12 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

"Det blev dock ett kortvarigt samarbete<br />

med Karzai. Bashardost ville<br />

granska biståndsorganisationerna<br />

som misstänktes slösa bort miljardtals<br />

dollar som egentligen var ”gåvor” till<br />

<strong>Afghanistan</strong>. Bara 437 av de 2 355 tillfrågade<br />

organisationerna var tillmötesgående.<br />

"Han väckte också ont blod med att<br />

jämföra ministrars och FN–personals<br />

löner med vanliga afghaners inkomster.<br />

Till sist avgick han i protest mot<br />

korruptionen.<br />

Men eftersom han vigt sitt liv<br />

åt landet lämnade han inte politiken.<br />

2006 var han tillbaka som<br />

Kabulrepresentant i parlamentet. Han<br />

fick tredje högsta antalet röster.<br />

2009 kandiderade så Bashardost i<br />

“Militäranalytikern Anthony Cordesman<br />

vid Center for Strategic and<br />

International Studies i Washington<br />

säger att en tidigare rapport från “koalitionsstyrkorna”<br />

var rent “spin”, dvs.<br />

ett försök att framställa verkligheten i<br />

mer gynnsam dager.<br />

Wall Street Journal 25/6<br />

presidentvalet. Hans gamla Suzuki<br />

(toppfart 60 km/tim och med stort rosthål<br />

i golvet), ommålad i den afghanska<br />

flaggans färger blev hans mobila högkvarter<br />

när han körde runt i landet.<br />

Korruptionen blev hans huvudtema.<br />

En gång klagade han på att talibanerna<br />

gjorde bättre vägjobb i sina distrikt<br />

än regeringen med sitt miljardbistånd.<br />

Bashardost hade ingen stor kampanjstab,<br />

bara sitt enkla tält,<br />

"Nationens tält", som han satte upp på<br />

Darulmanvägen i Kabul. Som kandidater<br />

till vice president hade han professor<br />

Mohammad Mosa Barekzai vid<br />

jordbruksinstitutet och Afifa Maroof,<br />

som arbetar i den afghanska oberoende<br />

kommissionen för mänskliga rättigheter.<br />

En vit duva var hans valsymbol<br />

och han predikade ständigt enhet över<br />

etniska och religiösa gränser.<br />

Häpnadsväckande nog fick han nära<br />

12 procent av rösterna. I provinserna<br />

Ghazni och Daykundi slog han de<br />

två huvudkandidaterna Karzai och<br />

Abdullah.<br />

Stefan Lindgren<br />

♦ USA satsar 92 miljoner dollar<br />

på att bygga ett Pentagon i Kabul,<br />

ett fem våningar högt militärt högkvarter.<br />

Men när försvarsminister<br />

Abdul Rahim Wardak bad om att få<br />

ett lite större kontor fick han nej av<br />

Washington.<br />

Washington Post 1 juli


Piskan viner över<br />

Allan Widman (fp)<br />

Sverige bör dra hem sina trupper<br />

från <strong>Afghanistan</strong> redan <strong>nu</strong>, istället<br />

för att vänta till 2014, säger<br />

Folkpartiets försvarspolitiske talesman<br />

Allan Widman.<br />

Men varför ställer han det<br />

inte som ett skarpt förslag? frågade<br />

<strong>Afghanistan</strong>.Nu honom i<br />

Almedalsvimlet.<br />

Allan Widman har varit en av sitt<br />

partis mest engagerade förespråkare<br />

för en aktiv svensk militär insats<br />

i <strong>Afghanistan</strong>. Men under påskhelgen<br />

gick han ut och krävde att de svenska<br />

trupperna skulle tas hem redan <strong>nu</strong>.<br />

– Bakgrunden är helt enkelt att<br />

så många andra länder – Norge,<br />

Holland, Kanada m fl. – tar hem trupperna<br />

tidigare, så det känns inte meningsfullt<br />

av oss att stanna.<br />

Australiens premiärminister Julia<br />

Gillard har just sagt att de australiska<br />

trupperna ska börja dras hem och<br />

att alla ska lämna <strong>Afghanistan</strong> till<br />

2013, som av en händelse råkar vara<br />

valår i Australien. Landet har i dag<br />

1 500 soldater i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Inget skarpt förslag<br />

Har då Allan Widman ställt det som<br />

ett skarpt förslag i riksdagen att ta<br />

hem trupperna <strong>nu</strong>?<br />

– Inte än<strong>nu</strong>. Det finns en sexpartiöverenskommelse<br />

om <strong>Afghanistan</strong>,<br />

som innebär att trupperna ska vara<br />

hemma före utgången av 2014. Politik<br />

är "det möjligas konst" och jag får<br />

vänta tills frågan kommer upp igen i<br />

december.<br />

Idag bedöms den svenska styrkan<br />

vara 500 man men ska trappas ner<br />

till 400 man till årets slut. Men skulle<br />

något exceptionellt hända kan styrkan<br />

fortfarande expanderas till 855<br />

man.<br />

När du ser tillbaka på de här tio,<br />

elva åren av krig i <strong>Afghanistan</strong>, vilka<br />

är lärdomarna?<br />

– Det här har förmodligen varit den<br />

internationella operation som krävt<br />

mest av Sverige i modern tid, så jag<br />

ser det som oerhört viktigt att en offentlig<br />

utredning får till uppgift att<br />

undersöka den frågan.<br />

Alla inte ombord<br />

– En erfarenhet är att det är oerhört<br />

viktigt att det finns ett så heltäckande<br />

ramverk som möjligt. I fallet<br />

<strong>Afghanistan</strong> har stora länder som<br />

Ryssland, Kina och Iran, som alla har<br />

sina egna agendor, inte varit med ombord.<br />

– Jag kan också så här i efterhand<br />

se att det borde varit annat fokus på<br />

det civila biståndet. I något läge tror<br />

jag att det var sju gånger mera pengar<br />

som gick till militära ändamål än till<br />

civila.<br />

– Dessutom kan man ifrågasätta om<br />

hela operationen var för centralstyrd.<br />

<strong>Afghanistan</strong> är ett land som bara i<br />

ringa mån styrs från Kabul.<br />

Ni som trodde på det här kriget, tog<br />

ni för lätt på folkrätten?<br />

– Det har funnits och finns alltjämt<br />

ett starkt folkrättsligt mandat för operationen<br />

i form av en rad säkerhetsrådsresolutioner.<br />

Möjligen kan man<br />

ha olika bedömningar av de inledande<br />

s.k. terroristresolutionerna som kanske<br />

inte var vattentäta.<br />

Forts fr s 7 Carter...<br />

upphävt begränsningarna i Foreign<br />

Intelligence Surveillance Act från<br />

1978 för att möjliggöra helt nya brott<br />

mot våra rättigheter till privatliv<br />

genom att avlyssning utan domstolsbeslut<br />

och kontroll av vår elektroniska<br />

kommunikation. Populära delstatliga<br />

lagar medger att man kvarhåller<br />

individer på grund av deras utseende,<br />

vem de tillber eller vem de umgås.”<br />

“Förutom en godtycklig regel att<br />

en människa som dödats av drönare<br />

förklaras vara en fientlig terrorist, accepteras<br />

oskyldiga kvinnors och barns<br />

dödsfall i närheten som oundvikliga.<br />

Efter mer än 30 flyganfall mot civila<br />

bostäder i år i <strong>Afghanistan</strong>, har president<br />

Hamid Karzai krävt att sådana<br />

attacker upphör, men praxis fortsät-<br />

Folkpartiledaren Jan Björklund håller<br />

inte med Allan Widman om att trupperna<br />

ska hem <strong>nu</strong> från <strong>Afghanistan</strong> och<br />

andra borgerliga partiernas försvarspolitiker<br />

har polemiserat mot Widman.<br />

Centerns försvarspolitiske talesman<br />

Staffan Danielsson tar till det grova artilleriet<br />

för att tysta Widman och skriver<br />

på sin blogg:<br />

"I den mån Widmans uttalande når<br />

till <strong>Afghanistan</strong> så torde det uppmuntra<br />

talibanerna och inte förbättra säkerheten<br />

för soldaterna."<br />

Widman äventyrar alltså svenskarnas<br />

säkerhet för att han vill hemkalla<br />

dem tidigare.<br />

Det är ju alldeles precis tvärtom.<br />

Men en riksdagsman som tänker själv<br />

får tydligen räkna med att snabbt höra<br />

piskan vina...<br />

red<br />

ter i områden i Pakistan, Somalia och<br />

Jemen som inte är någon krigszon. Vi<br />

vet inte hur många hundratals oskyldiga<br />

civila har dödats i dessa attacker,<br />

men varje sådant anfall har godkänts<br />

av de högsta myndigheterna<br />

i Washington. Detta skulle ha varit<br />

otänkbart förr i tiden.”<br />

Carter tog också upp de 169 fångarnas<br />

situation i Guantánamo Bay, varav<br />

hälften godkänts för frigivning men<br />

ändå har små utsikter att någonsin få<br />

sin frihet.<br />

Amerikanska myndigheter har avslöjat<br />

att några av dem torterats med sk<br />

waterboarding mer än 100 gånger för<br />

att “erkänna”.<br />

New York Times 24/6<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 13


Kriget förstör<br />

biståndet<br />

Först efter ett slut på den utländska<br />

ockupationen kan civilt bistånd till<br />

<strong>Afghanistan</strong> bli meningsfullt, hävdar<br />

Lars–Gunnar Liljestrand i den här debattartikeln.<br />

Målet för Sveriges civila bistånd till<br />

<strong>Afghanistan</strong> beskrivs av regeringspartierna,<br />

socialdemokraterna och miljöpartiet<br />

i ett gemensamt dokument<br />

från 29 augusti 2011: Fortsatta civila–<br />

och biståndsinsatser till <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Behovet av bistånd beror enligt rapporten<br />

på att <strong>Afghanistan</strong> är ett fattigt<br />

land utan fungerande rättsystem, med<br />

utbredd korruption, arbetslöshet och<br />

där det saknas rättigheter för kvinnorna.<br />

Livsmedelskris och naturkatastrofer<br />

försvårar utvecklingen. Kriget<br />

finns med på ett hörn men inte som orsak<br />

till situationen i landet utan mer<br />

som en besvärande faktor som saboterar<br />

ett framgångsrikt biståndsarbete:<br />

"Den väpnade konflikten är för närvarande<br />

det enskilt största hindret för<br />

en positiv utveckling.”<br />

Den utländska militären behövs menar<br />

man för att biståndet skall fungera:<br />

"Arbetsguppen konstaterar vikten<br />

av fortsatt samverkan mellan det militära<br />

och civila bidraget i syfte att upprätthålla<br />

en gemensam bild av utvecklingen.”<br />

På liknande sätt beskriver regeringen<br />

situationen i propositionen 2011 för<br />

fortsatt trupp i <strong>Afghanistan</strong>:<br />

"Trots framsteg inom vissa områden<br />

råder stora brister i möjligheterna<br />

för många afghaner att tillgodose sina<br />

grundläggande behov. Situationen<br />

är komplex på grund av stridigheterna<br />

och återkommande naturkatastrofer.<br />

Extrem väderlek och bristande infrastruktur<br />

begränsar möjligheterna<br />

till återhämtning och i kombination<br />

med säkerhetssituationen innebär<br />

detta att de humanitära aktörerna i<br />

vissa fall har svårt att nå de behövande.<br />

Mest utsatta är kvinnor och barn.”<br />

Kriget benämns "säkerhetssituationen"<br />

som försvårar för biståndet att<br />

nå fram.<br />

14 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

Rapporten från partierna säger att<br />

Sverige satsar på civilt bistånd och att<br />

det militära får en allt mindre roll:<br />

"Det är också av stor vikt att se helheten<br />

av det svenska engagemanget<br />

i norra <strong>Afghanistan</strong>, där Sverige för<br />

närvarande har både militär trupp och<br />

en civil representation, men där biståndet<br />

ökar och de civila insatserna<br />

får en allt mer framträdande roll i takt<br />

med att det svenska militära bidraget<br />

minskar. Stöd till demokratisk utveckling<br />

och fattigdomsbekämpning är<br />

den överordnande målsättningen för<br />

de svenska insatserna och stöd till förbättrad<br />

säkerhet är ett led i att uppnå<br />

detta.”<br />

Kanske bara 10 procent<br />

Talet om stora biståndssatsningar<br />

stämmer inte. Sveriges militära insats<br />

är enligt officiella siffror ca 2 miljarder<br />

kronor per år. Riksrevisionens rapport<br />

säger att den verkliga kostnaden är<br />

avsevärt högre ("flera miljarder"). Det<br />

civila biståndet är cirka 500 miljoner<br />

och utgör kanske bara 10 procent av<br />

den verkliga militära kostnaden.<br />

USA:s militärkostnader i <strong>Afghanistan</strong><br />

är enligt de officiella uppgifterna<br />

335 miljarder dollar per år. De verkliga<br />

kostnaderna har av amerikanska<br />

ekonomer beräknas till 6–7 gånger högre<br />

än den officiella. Det amerikanska<br />

civila biståndet till <strong>Afghanistan</strong> är endast<br />

ett par procent av den militära.<br />

USA har infört systemet med PRT<br />

(Provincial Reconstruction Team) i<br />

<strong>Afghanistan</strong>. Hela landet är indelat i<br />

olika PRT där den militära och civila<br />

insatsen knyts ihop.<br />

Den svenska Isaf–styrkan har ansvaret<br />

för ett sådant PRT i Mazar-e<br />

Sharif. Med PRT-konstruktionen<br />

kopplas civilt bistånd ihop med de militära<br />

operationerna. För afghanerna<br />

innebär att det att biståndet ses som<br />

en del av den militära ockupationen<br />

och försvårar för civila hjälporganisationer<br />

att verka i landet.<br />

Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommittén<br />

har av det skälet försökt distansera<br />

sig från de utländska trupperna och<br />

kriget för att inte riskera att kopplas<br />

ihop med ockupationen. International<br />

Crisis Group beskriver kopplingen<br />

mellan militär och bistånd i sin rapport<br />

om läget i <strong>Afghanistan</strong> 2011:<br />

”Effekten av det internationella<br />

stödet kommer att vara begränsat<br />

om inte givarna särskilt USA som är<br />

den största slutar att underordna sitt<br />

hjälpprogram under målen för kampen<br />

mot motståndet.”<br />

Rapporten beskriver modellen med<br />

PRT som en grund för misslyckandet<br />

med civila insatser och fastlår att det<br />

mesta av den civila hjälpen försvinner<br />

i korruptionen.<br />

Fred före bistånd<br />

Biståndet är idag en bråkdel av<br />

de utländska truppernas kostnad.<br />

Behöver då inte <strong>Afghanistan</strong><br />

bistånd? Landet behöver fred och ett<br />

slut på ockupationen. Först då blir det<br />

riktigt meningsfullt att ge bistånd till<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Det är kriget i <strong>Afghanistan</strong> som slår<br />

sönder det civila samhället. De hårdast<br />

drabbade är kvinnor och barn.<br />

Då mer utländska trupperna placeras<br />

i en region trappas kriget upp där.<br />

När den amerikanska administrationen<br />

satte in ytterligare 30 000 man<br />

i <strong>Afghanistan</strong> 2010 ökade krigsintensiteten<br />

och nådde rekord för det mer<br />

än 10-åriga kriget.<br />

Hårdaste striderna utkämpades<br />

i Helmandprovinsen i södra <strong>Afghanistan</strong><br />

där USA och Storbritannien<br />

valde att koncentrera sina insatser.<br />

Där blev också den civila förödelsen<br />

som störst. Omkring 500 000 afghaner<br />

är flyktingar i sitt eget land på grund<br />

av kriget. Varje dag dör 200–250 barn<br />

av köld, svält och sjukdomar som är<br />

följder av kriget.<br />

Exemplet Faryab<br />

Så länge kriget pågår skapas nya flyktingar,<br />

det civila samhället slås sönder<br />

och hela byar utplånas. Kriget göder<br />

korruptionen genom de stora summor<br />

som förs in i landet som militärt<br />

och civilt bistånd. Kriget har möjliggjort<br />

opiumodlingen som var nästan<br />

utplånad under talibanernas styre och<br />

<strong>nu</strong> är den största i världen och ger regimen<br />

i Kabul och lokala krigsherrar<br />

astronomiska vinster.<br />

Ett exempel på hur det civila samhället<br />

påverkas av kriget gavs av en<br />

australiensisk översättare och tolk,<br />

som bott i <strong>Afghanistan</strong> sedan 20 år<br />

tillbaka, i The Sydney Morning Herald<br />

3 april 2012:


"Faryab, en av de fem norra provinserna<br />

har det högsta antalet internflyktingar,<br />

omkring 25 000 jämfört med<br />

1200 i Balkh. Skälet? Talibanerna gick<br />

in och orsakade en del oro i början som<br />

dock snabbt la sig. USA:s militär gick<br />

sedan in med drönarattacker, nattliga<br />

räder, attacker på marken och tung militär<br />

närvaro i huvudstaden Maimana.<br />

Det slet sönder allting och naturligtvis,<br />

som alla vet, kopplar USA hjälp med<br />

militära operationer. Så hjälpbudgeten<br />

för Faryab ökade med 500 procent vilket<br />

gav en anledning för USA att hålla<br />

konflikten vid liv...<br />

Om talibanerna haft fått vara ifred<br />

skulle de ha gått vidare eller slagit sig<br />

ned vilket var vad som höll på att ske<br />

när Uncle Sam kom till stan. Nu är det<br />

orsaken till att folk kryper ihop i flyktingläger,<br />

svälter och fryser i provisoriska<br />

tält."<br />

De svenska riksdagspartierna som<br />

beslutat om fortsatt krig i <strong>Afghanistan</strong><br />

försöker få biståndsbehovet att framstå<br />

som något som är oberoende av kriget.<br />

Med det fortsätter mytskapandet<br />

om kriget och opinionen vilseleds om de<br />

verkliga orsakerna till den katastrofala<br />

situationen i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Lars–Gunnar Liljestrand<br />

Upptäck<br />

Miljömagasinet<br />

Alternativet i svensk press<br />

Alternativet i svensk press<br />

Miljömagasinet bevakar miljö, politik,<br />

sociala frågor, mänskliga rättigheter, kultur<br />

och livsstilsfrågor med ett nytt 16-sidigt<br />

<strong>nu</strong>mmer varje fredag.<br />

Miljömagasinet är en politiskt oberoende<br />

tidning som verkar för en socialt och<br />

ekologiskt uthållig värld.<br />

Sätt in beloppet på plusgiro 24 27-3<br />

uppge ”<strong>Afghanistan</strong>” samt namn, adress<br />

och telefon.<br />

Eller kontakta oss på telefon: 08-640 82 80<br />

E-post: pre<strong>nu</strong>meration@miljomagasinet.se<br />

www.miljomagasinet.se<br />

WikiLeaks<br />

avslöjar<br />

WikiLeaks har avslöjat hur USA försökte<br />

stoppa det internationella förbudet<br />

mot klustervapen. USA kontaktade<br />

över 100 länder för att få<br />

dem att inte skriva på.<br />

USA använde dessa vapen 2001<br />

och 2002 mot talibanerna. Det finns<br />

fortfarande 24 provinser där sådana<br />

odetonerade bomber ligger kvar och<br />

40 människor rapporteras ha dödats<br />

av dem sedan 2001.<br />

När <strong>Afghanistan</strong> trots USA:s varningar<br />

skrev på avtalet i Oslo 2008<br />

gick Pentagon ut med en tolkning att<br />

avtalet ändå skulle medge att vapnen<br />

användes i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

En "snävare tolkning" skulle "skada<br />

våra möjligheter att försvara<br />

våra och våra koaltionspartners soldaters<br />

liv", förklarade amerikanska<br />

diplomater i Kabul. Till sist tvingades<br />

Nato backa och uppger att det<br />

<strong>nu</strong> inte längre finns klustervapen i<br />

Aghanistan.<br />

Utan WikiLeaks tätnar mörkret.<br />

Prova 25 <strong>nu</strong>mmer<br />

för bara 175 kr!<br />

Washington Post 16/9<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

ISSN 1652–3679, utges av<br />

Föreningen <strong>Afghanistan</strong>solidaritet,<br />

Fraktflygarg 5, 128 30 Skarpnäck<br />

Ansv. utgivare: Lars–Gunnar<br />

Liljestrand<br />

Red: Stefan Lindgren<br />

Hemsida: www.afghanistan.<strong>nu</strong><br />

Epost: red@afghanistan.<strong>nu</strong>. Tel:<br />

0736 151 999<br />

Presstopp: 1 juni 2012.<br />

Pre<strong>nu</strong>meration: 150 kr på plusgiro<br />

33 13 24–4. Icke–medlemmar: betalar<br />

100 kr. för fyra <strong>nu</strong>mmer/år.<br />

Tryck: Norra Skåne Offset<br />

Kontaktpersoner:<br />

Arvika: Veine Wallin 070 351 97 65<br />

Falun: P–O Tellander 023–21230<br />

perolof.tellander@telia.com<br />

Gnesta: Sixten Thuresson 0158–<br />

20168 sixtenthuresson@telia.com<br />

Göteborg: Gunnar Olofsson gunnaroson@gmail.com<br />

Haninge: Dan Kotka 08–50025417<br />

dan.kotka@spray.se<br />

Karlskrona: Ulf Bjerén 0455–17595<br />

ulf@bjeren.se<br />

Lund: Anders Davidson anders.davidson@telia.com<br />

Linköping: Kerstin Käll<br />

070–2354922 kerstin.kall@lio.se<br />

Malmö: Love Flygren 070 305 6281<br />

love_flygren@hotmail.com<br />

Mariefred: Peter Hjukström 0159–<br />

230 41 peter.hjukstrom@bredband.net<br />

Norrköping: Ulf Karlström macoma.<br />

karlstrom@telia.com<br />

Piteå: Bo Persson 0911–16433<br />

boklar@spray.se<br />

Södertälje: Jörgen Wide 08–550 199<br />

21 cederbladwide@telia.com<br />

Stockholm: Hans Söderling 08–<br />

6493473 hans_soderling@msn.com<br />

Uppsala: Kristoffer Larsson 0736–<br />

747974 krislarsson@gmail.com<br />

Umeå: Robert Pedersen rotpen@<br />

gmail.com<br />

Visby: Klas Hallberg 0498–219702<br />

klasojh@gmail.com.<br />

Växjö: Ulf Nilsson, 0470–124 21, ulf.<br />

nilssonguide@comhem.se<br />

Forts från sid 11. Kapten Nemo<br />

limsk tidning och närmare bestämt<br />

en afghansk dagstidning. Vad som<br />

står i den är, oavsett vilken melodi det<br />

sjunger, skrivet från en afghansk synvinkel<br />

och hämtar sin ton ur afghanernas<br />

nationella värdighet." Det finns<br />

en direkt koppling mellan Tarzis tidning<br />

och det stigande missnöjet med<br />

landets halvkoloniala ställning under<br />

Storbritannien.<br />

När Habibullah mördats och<br />

Ama<strong>nu</strong>llah tillträdde var tiden mogen<br />

att kasta ut britterna, vilket skedde i<br />

det tredje anglo–afghanska kriget.<br />

En djärv attack i kapten Nemos<br />

anda.<br />

Stefan Lindgren<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 15


Nordiska fredssamtal i Degerfors<br />

För 107 år sedan stoppade nordisk fredsrörelse och arbetarrörelse<br />

ett överhängande krigshot mellan Norge och<br />

Sverige. Idag deltar alla nordiska länder i orättfärdiga krig<br />

på USA:s sida.<br />

Kom till Degerfors Folkets hus för samtal om hur kan<br />

vi bygga en fredsfront mot de nya krigen och hur kan vi<br />

förhindra att FN används för att starta nya krig.<br />

Alla kommer att vara där: Thage G. Peterson, Maj Britt<br />

Theorin, Anders Ferm, Jan Myrdal... och du!<br />

Här några utdrag ur programmet:<br />

Fredag 3 augusti<br />

16:00 Jan Ask, kommunfullmäktiges ordförande i<br />

Degerfors håller ett hälsningsanföramnde.<br />

16:15 Arbetsgruppen för Nordiska fredssamtal presenterar<br />

programmet och moderator Anders Björnsson<br />

16:25–17:10 Anders Ferm, tidigare FN–ambassadör,<br />

”Över folkets huvud" – Hur militärer och politiker helt förändrat<br />

Sveriges utrikes– och säkerhetspolitik.<br />

17:15–18:00 Jan Myrdal, "Att sälja krig som margarin –<br />

hur de imperialistiska krigen gjorts möjliga".<br />

18:05–18:50 Lars–Gunnar Liljestrand, "Folkrätten, FN:s<br />

aggressionsförbud och Sveriges deltagande<br />

i Natos krig".<br />

19:00–20:00 Modererat samtal kring<br />

dagens ämnen, ple<strong>nu</strong>m. Samtalet<br />

fortsätter under fria former och i<br />

valfria konstellationer<br />

Lördag 4 augusti<br />

Anfallskrig och aggression med motiv<br />

att skydda civila, "humanitär intervention",<br />

exempel<br />

09:00–12.00 De humanitära och<br />

politiska konsekvenserna av krigen<br />

mot Jugoslavien, <strong>Afghanistan</strong>,<br />

Irak, Libyen och av den utländska<br />

inblandningen i Syrien. Christer<br />

Lundgren, Lars–Gunnar<br />

Liljestrand, Mike Powers, Ulf<br />

Bjerén, Ulf Karlström följt av modererat<br />

samtal mellan inledarna.<br />

13:00–13:40 Thage G. Peterson, tidigare<br />

försvarsminister, "Varför ta-<br />

16 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

lar vi så lite om freden? Om Sveriges krig i <strong>Afghanistan</strong>".<br />

13:45–14:25 Jan–Erik Gustafsson, "Natos och EU:s krigsföring<br />

och Sveriges upplåtelse av territorium för krigsövningar."<br />

15:30–16:15 Maj–Britt Theorin, ledare av den svenska<br />

nedrustningskommissionen 1982–1991,<br />

16:20–16:45 Stefan Lindgren, Opinionsarbete i Sverige<br />

mot kriget i <strong>Afghanistan</strong><br />

16:50–17:20 Pål Steigan, Opinionsarbetet i Norge mot<br />

Libyenkriget<br />

17:20–18:00 Modererat samtal kring dagens ämnen, ple<strong>nu</strong>m<br />

Middag<br />

19:30–21:00 Kulturprogram på Folkets Hus<br />

Söndag 5 augusti<br />

09:00–09:40 Kvinnor för fred<br />

09:45–10:25 Aslak Storaker, Bevegelse for Sosialisme<br />

och Marielle Leraand medlem i Rodt Aksjon mot krig,<br />

Erfarenheter av opinionsarbete mot Norges deltagande i<br />

anfallskrig.<br />

10:30–11:10 Ofogs erfarenheter av opinionsarbete.<br />

13:15–14:00 Föreningen Fredskämparna i Finland,<br />

Anmälan: Görs genom att betala<br />

in deltagaravgiften 250 kr/person<br />

till plusgiro 51653–4, Folket i Bilds<br />

Stockholmsavdelning.<br />

Plats: Degerfors Folkets Hus,<br />

Medborgargatan 11.<br />

Arrangör: Folket i Bild/Kultur–<br />

fronts Stockholmsavdelning.<br />

I Folkets hus kommer det att skapas<br />

ett Fredstorg där föreningar och<br />

förlag under eget ansvar dukar upp<br />

sina bokbord.<br />

För alla detaljer om seminariet inklusive<br />

olika boendealternativ och<br />

mat, se www.afghanistan.<strong>nu</strong> eller<br />

www.fib.se.<br />

Den sönderbrutna kanonen. Ur<br />

Fredsfanans julkalender 1904.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!