Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu
Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu
Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Fp–talesman</strong>:<br />
<strong>TA</strong> <strong>HEM</strong> <strong>VÅRA</strong><br />
<strong>TRUPPER</strong><br />
<strong>NU</strong><br />
www.afghanistan.<strong>nu</strong> # 2 årg 2012 Pris 15 kr<br />
www.afghanistan.<strong>nu</strong> # 2 årg 2012 Pris 15 kr<br />
En glasbägare från<br />
Bagram, <strong>Afghanistan</strong>,<br />
första århundradet e.Kr.<br />
En kvinna som arbetar<br />
med dadelskörd.<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 1<br />
TO: EVA WERNLID
När Hillary Clinton hemsökte Stockholm...<br />
Hillary Clinton hemsöker<br />
Sverige, en frusenhetens<br />
sommardag...<br />
Så började satirikern<br />
Olof Buckard sitt tal på<br />
Sergels torg 3 juni:<br />
Namnet HILL–ary! Det låter<br />
ju toppen. Som en verklig<br />
höjdare!<br />
Men den musikaliskt<br />
känslige kan i den metalliska<br />
klangen, den bräkigt<br />
bitchiga voicen avlyssna ett<br />
eko från dvärgalåten under<br />
Irak–krigets dagar.<br />
Det var på den tiden då<br />
en radda politiska dvärgar<br />
och andliga Bush–men over<br />
there styrde och ställde med<br />
världen. Och därmed bara<br />
i Irak tog död på en miljon<br />
människor. Detta bland annat<br />
utifrån den maligna föreställningen<br />
om JESUS<br />
som yttersta garant och ledstjärna<br />
för djävulskapet.<br />
USA:s högsta politiska<br />
ledning har under en lång<br />
följd av år i militära hänseenden<br />
kommit att framstå<br />
som ett förbannat rövarpack,<br />
ett andligt patrask.<br />
Inför detta politiska etablissemang,representerat<br />
denna sommar i vårt<br />
land av Hillary Clinton,<br />
har Göran Persson, Fredrik<br />
Reinfeldt och Carl Bildt bu-<br />
2 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
gat, bockat och fjäsat.<br />
Vilken exempellös moralisk<br />
ruttenhet!<br />
S<br />
Det har blivit KALLT i<br />
Sverige!<br />
Det svenska STÅLET biter<br />
som aldrig förr. Det biter<br />
duktigt. Glänsande varor<br />
i en tung industri som<br />
givetvis inbringar enormt<br />
KAPI<strong>TA</strong>L, ger klirr i<br />
statskassan. Och JOBB,<br />
JOBB, JOBB, för att tala<br />
REINFELDTSKA. Fredrik<br />
Reinfeldt, med en röst lika<br />
ME<strong>TA</strong>LLISK som stål.<br />
Ordförande i vårt ”ENDA<br />
ARBE<strong>TA</strong>RPARTI”.<br />
Det är kallt i Sverige men<br />
det svenska stålet biter.<br />
Sen 2001 har vi ökat vår<br />
vapenexport med 400 procent!<br />
Vi hör till de tio största<br />
vapenexporterande länderna.<br />
Så det går bra för Sverige.<br />
Som det skallas snart sagt<br />
öronbedövande inom den<br />
Oheliga Alliansen.<br />
Bra för tillväxten!<br />
Och minns ni även Göran<br />
Persson inför upptakten till<br />
Irak–kriget, för att göra en<br />
kort erinran om USA:s olagliga<br />
krig och ockupation. En<br />
passus som Erik Fichtelius<br />
inte tog med i sin TV–serie<br />
om Göran Persson. Så här<br />
lät uttalandet: ”Ett snabbt<br />
krig vore bra för tillväxten!”<br />
Hör ni vidare den outtalade<br />
undertexten:<br />
”Det är givet att vi får räkna<br />
med kringströdda lemmar<br />
som skräpar på gatorna<br />
i Bagdad. Barnhuvuden<br />
som rullar i rännstenen.<br />
Sönderstyckade kroppar.<br />
Men kom ihåg; allt ekonomiskt<br />
uppsving kräver uppoffringar.<br />
Så ser KALLA<br />
FAK<strong>TA</strong> ut!”<br />
Det är kallt i Sverige!<br />
Tilliten till VAPENMAKT<br />
har knappast varit större<br />
än <strong>nu</strong>. Och <strong>nu</strong> befinner<br />
vi oss sen ett tag tillbaka i<br />
krig dessutom! Det har vi<br />
inte gjort på 200 år. Det kan<br />
ju vara på tiden.<br />
Så ”KRIEG HEIL!”<br />
Det här utropet är inget<br />
som jag hittat i något<br />
gammalt arkivmaterial hos<br />
Sverigedemokraterna, om<br />
någon trodde det.<br />
Det är rubriken på ett kabaré<strong>nu</strong>mmer<br />
som jag avlyssnade<br />
vid ett tillfälle i<br />
Berlin.<br />
”Vad vore världen utan<br />
krig?” frågades.<br />
”Någonting skulle fattas.<br />
Krig måste finnas även om<br />
den mänskliga rasen går<br />
under.<br />
Dinosarierna dog ju ut<br />
som ras en gång. Vad dom<br />
kunde med sin svans måste<br />
vi också kunna!”<br />
Utan beslut<br />
Sveriges riksdag och regering<br />
har aldrig beslutat att<br />
gå i krig.<br />
<strong>Afghanistan</strong>–kriget är<br />
inte heller ett uppdrag<br />
från FN utan från USA och<br />
Nato! Vi tillhör faktiskt<br />
än<strong>nu</strong> inte Nato. Så bombövningarna<br />
i Norrbotten är<br />
helt utan demokratisk och<br />
parlamentarisk förankring.<br />
I flera år har det förnekats<br />
att svenska soldater<br />
lyder under samma regler<br />
(Rules of Engagement) som<br />
Nato. Men <strong>nu</strong> erkänns att<br />
så är fallet. Regler som säger:<br />
”SKJUT FÖRST OCH<br />
FRÅGA SEDAN!”<br />
S<br />
Från Carl Bildt, vår svårt<br />
kriminellt belastade utrikesminister,<br />
har vi bland<br />
annat fått höra om bekämpningen<br />
av knarket som<br />
skäl för militär närvaro i<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Samtidigt som både Bildt<br />
och Reinfeldt bugat och<br />
bockat för den afghanske<br />
presidenten Hamid Karzai,<br />
vilken Malalaj Joya har utpekat<br />
som kopplad till en<br />
gigantisk knarkhandel.<br />
Malalaj Joya är före detta<br />
parlamentsledamot i<br />
<strong>Afghanistan</strong> och har beskrivits<br />
som <strong>Afghanistan</strong>s modigaste<br />
kvinna. Dessutom en<br />
av Fredspriskandidaterna.<br />
Vi har tre fiender sa hon vid<br />
ett besök i Sverige: talibaner,<br />
skurkar kring åsnan<br />
Karzai och utländska ockupationstrupper.<br />
Om vi blir<br />
av med de senare har vi åtminstone<br />
en fiende mindre.<br />
USA liksom Sverige gör<br />
bort sig i <strong>Afghanistan</strong> hävdade<br />
hon. Har vi slutat att<br />
tänka i Sverige?<br />
En satirisk kollega till<br />
mig från 20– och 30–talens<br />
Wien, Karl Kraus, har tänkvärt<br />
formulerat sig om krig:<br />
”Krig är först förhoppningen<br />
att det ska gå en bättre,<br />
därpå förväntan att det ska<br />
gå andra sämre, sedan belåtenheten<br />
över att det inte<br />
heller går de andra bättre,<br />
och därefter överraskningen<br />
att det går båda sämre.”<br />
Det finns två mentaliteter<br />
som i en mångfald sammanhang<br />
ingår en besvärande<br />
allians.<br />
Och som påfallande kan<br />
sägas känneteckna såväl<br />
amerikansk som svensk utrikespolitik<br />
idag.<br />
En till den grad kortsiktig,<br />
cynisk, människoföraktande,<br />
brutalt ekonomiskt<br />
baserad SMARTNESS<br />
kombinerad med ETT<br />
FÖRFÄRANDE INTELLI-<br />
GENSUNDERSKOTT!<br />
Gud bevare oss för denna<br />
DÖDSBRINGANDE AL-<br />
LIANS!<br />
Olof Buckard<br />
Satiriker och samhällsdebattör,<br />
ordf. i ARTISTER<br />
FÖR FRED
Svensk trupp lyder<br />
Nato:s operativa order,<br />
inget annat<br />
Den svenska styrkan i <strong>Afghanistan</strong><br />
framställs oftast som om den uppträder<br />
på ett annat sätt än övriga Isaf–<br />
styrkor från väst.<br />
De övergrepp och krigsförbrytelser vi<br />
läser om, som amerikanska och brittiska<br />
soldater upprepade gånger gjort<br />
sig skyldiga till, hör hemma i ett helt<br />
annat krig än det som svenska soldater<br />
deltar i, tycks man mena.<br />
Regeringen vill ge bild av att<br />
Sverige för någon slags egen politik<br />
i <strong>Afghanistan</strong>. I propositioner till<br />
riksdagen om fortsatt svensk trupp i<br />
<strong>Afghanistan</strong> kan det till exempel stå:<br />
"Enligt strategin ska Sveriges engagemang<br />
vara långsiktigt och stärka<br />
<strong>Afghanistan</strong>s förmåga att upprätthålla<br />
stabilitet och säkerhet, demokrati<br />
och mänskliga rättigheter, erbjuda<br />
sina invånare möjligheter att förbättra<br />
sina levnadsvillkor samt bidra till<br />
en rättvis och hållbar utveckling.<br />
Insatsreglerna<br />
Men den svenska Isaf–styrkan är inte<br />
på något sätt skild från USA:s och<br />
Nato:s planering och genomförande av<br />
kriget.<br />
Avtalet mellan Nato och Sverige<br />
slår fast att det är Nato-kommandot<br />
i <strong>Afghanistan</strong> som bestämmer insatsreglerna<br />
de så kallade rules of engagement<br />
som anger vilka vapeninsatser<br />
som får göras.<br />
Tidigare försvarsministern Tolgfors<br />
medgav 2009 att svenska soldater<br />
"stod under Nato:s befäl" och måste<br />
följa vad Nato bestämmer. Då gällde<br />
det utlämnandet av en fånge som riskerade<br />
tortyr.<br />
I TV4:s reportage 2006 om en nattlig<br />
räd mot en afghansk by framgick<br />
att svenska soldaterna ingick i en<br />
styrka ledd av amerikanska militärer.<br />
Vidare kom det fram att svenska<br />
officerare tar del av amerikanarnas<br />
"catch–or–kill"–listor på utpekade<br />
motståndsmän. Expressen kunde 2010<br />
avslöja att svenska styrkan hade samma<br />
offensiva uppgifter som USA:s. Det<br />
som kallas targeted killings är alltså<br />
en uppgift också för den svenska Isaf–<br />
styrkan.<br />
Riksrevisionens kritik<br />
Riksrevisionen påtalade 2011 i<br />
sin kritiska granskning av kriget i<br />
<strong>Afghanistan</strong> att den svenska regeringen<br />
inte talar klarspråk om Nato och<br />
inte redovisar för riksdagen att det är<br />
Nato:s mål för kriget som styr svenska<br />
insatsen.<br />
Försvarsmaktens Högkvarter har<br />
formellt bekräftat att Nato bestämmer.<br />
Det sker i ett skriftligt svar 14<br />
mars i år på en fråga om hur man hanterat<br />
en rapport från svenska militärer<br />
som rörde organisering av milis i<br />
norra <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Det handlade om milisgrupper<br />
som satts upp av USA och som på<br />
olika sätt terroriserade befolkningen.<br />
Uppgifterna kom fram i artiklar i<br />
bland annat i Der Spiegel i december<br />
2011. Uppgifterna var graverande och<br />
visade hur USA värvade kriminella<br />
till milisgrupper för att behålla greppet<br />
om den afghanska landsbygden.<br />
"Till Nato:s förfogande"<br />
Men ur svensk synpunkt var det uppseendeväckande<br />
hur totalt underordnad<br />
den svenska Isaf–styrkan<br />
är under Nato. Högkvarteret skriver<br />
att man inte har någon anledning<br />
att befatta sig med rapporten<br />
från de svenska militärerna. Det rörde<br />
sig om en rapport "som gått helt i<br />
Isaf:s befälkedja". Vidare förklarade<br />
Högkvarteret att den svenske befälhavaren<br />
inte hade någon som helst<br />
behörighet att fatta beslut om de militära<br />
operationerna. Den armétaktiske<br />
chef som leder den svenska kontingenten<br />
har endast uppgifterna att leda<br />
"personaltjänst och logistik" och "leder<br />
alltså ingen operativ verksamhet".<br />
Det ligger istället på Nato. Sverige<br />
har bara "ställt militärt bidrag till<br />
Nato och Isaf:s förfogande" .<br />
Så blev det alltså helt klargjort: den<br />
svenske befälhavaren bestämmer över<br />
fordonsparkens skötsel, marketenterifrågor<br />
och persedelvård. Nato sköter<br />
kriget med svenska soldater som fotfolk.<br />
Claes Engelbrand & Lars–Gunnar<br />
Liljestrand<br />
Styrelseledamot resp. ordförande i<br />
Föreningen <strong>Afghanistan</strong>solidaritet.<br />
C:a 15 000 fredsaktivister samlades för att protestera mot Nato:s krigspolitik<br />
när krigsorganisationen höll sitt toppmöte i Chicago 20–21 maj. Många krigsveteraner<br />
kastade sina medaljer i protest.<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 3
Används uranvapen i <strong>Afghanistan</strong>?<br />
dock med stor majoritet fyra gånger<br />
röstat mot DU-vapen.<br />
Uranvapen har använts av USA<br />
och Storbritannien under Gulfkriget<br />
1990–91, i krig i f.d. Jugoslavien, i<br />
Irak åter efter 2003. De tillverkas<br />
i bl.a. USA Frankrike, Indien och<br />
Ryssland och Pakistan – och kanske i<br />
Sverige av Bofors, som ingår i den stora<br />
vapenkoncernen BAE Systems, och<br />
som vägrat besvara frågor om detta.<br />
Tekniker spårar rester av uranvapen på slagfältet i Irak. Svenska forskare vill<br />
<strong>nu</strong> undersöka situationen i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
En grupp svenska forskare har sökt<br />
forskningsanslag för att undersöka<br />
om uranvapen använts i <strong>Afghanistan</strong><br />
och vilka hälsoeffekter det haft.<br />
Professor Anders Romelsjö vid<br />
Karolinska institutet är en av dem.<br />
Uranvapen är projektiler som används<br />
därför att de är mycket tyngre<br />
än bly och har mycket större penetrationsförmåga<br />
genom pansar och bunkrar.<br />
I uranvapen, som helt domineras<br />
av uranisotopen U-238,kan finnas avfall<br />
från anrikning av U-235 till kärnkraftsbränsle<br />
(utarmat uran, “depleted<br />
uranium”, DU), låganrikat uran<br />
och det särskilt farliga uranet som redan<br />
använts i kärnkraftverk, med små<br />
mängder mycket giftigt plutonium.<br />
Urankomponenten är toxisk, skadar<br />
gener och kan orsaka cancer, vilket<br />
också framgår av djurstudier.<br />
Vid nedslag brinner projektilerna<br />
med hög temperatur och bildar ett fint<br />
stoft av uranoxider, som lätt sprids.<br />
När stoftet inandas eller på annat sätt<br />
kommer in i kroppen kan partiklar<br />
fastna i lungorna och nå andra organ.<br />
En miljondels gram U-238 sönderfaller<br />
med tusentals alfa–partiklar per<br />
dygn, som skadar celler och arvsmassan,<br />
liksom små mängder giftiga och<br />
andra radioaktiva ämnen.<br />
Hälsoeffekter<br />
Uranvapen kan orsaka cancer, missbildningar<br />
och ökad dödlighet, vilket<br />
4 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
stöds av forskning på försöksdjur och<br />
cellkulturer. Man har funnit en signifikant<br />
ökning av barnleukemi i Basra,<br />
Irak och en fyrfaldig ökning av cancer<br />
och hög nivå av fosterskador i Falluja,<br />
där hårda strider pågick mellan trupper<br />
från USA och irakier 2004.<br />
Forskare fann att uranrester är en<br />
sannolik orsak efter analyser av prover<br />
från föräldrar till missbildade<br />
barn, Enligt rapporter från Irak är<br />
uppemot 300 platser förorenade med<br />
uranrester. Ökad cancerfrekvens har<br />
också rapporterats efter krigen i f.d.<br />
Jugoslavien.<br />
Sverige lade ner sin röst<br />
I november 2011 redovisade forskare<br />
från Irak och Sverige en omfattande<br />
nedsmutsning i Irak av uranrester<br />
och allvarliga hälsoeffekter vid en<br />
konferens på Luleå tekniska universitet.<br />
Forskarna antog en resolution som<br />
beskriver uranvapen som mycket farliga,<br />
och som påtalar att de stater som<br />
tillverkar dessa vapen måste erkänna<br />
detta.<br />
Uranvapen står i strid med internationella<br />
konventioner. I december 2010<br />
uppmanade 148 stater i FN:s generalförsamling<br />
alla stater att informera<br />
om innehav och användning av DU i<br />
en resolution. USA, Storbritannien,<br />
Frankrike och Israel röstade mot medan<br />
Sverige lade ned sin röst, liksom<br />
flera EU-länder. EU-parlamentet har<br />
Uranvapen i <strong>Afghanistan</strong>?<br />
Det finns indikationer på att uranvapen<br />
har använts i <strong>Afghanistan</strong>, men<br />
inga bevis. Många av de 12 000 styrda<br />
missiler som användes i <strong>Afghanistan</strong> i<br />
krigets början var inriktade på bunkrar,<br />
och kanske användes därför<br />
uranvapen med hårda stridsspetsar.<br />
Uranium Medical Research Center<br />
(UMRC) i Kanada samlade urinprover<br />
från civila i bombade områden i<br />
<strong>Afghanistan</strong> och fann mångdubbelts<br />
förhöjda halter av låganrikat uran<br />
på 80–400 nanogram / liter. I en tysk<br />
handbok för militär i <strong>Afghanistan</strong><br />
står ”During the operation 'Enduring<br />
Freedom' in support of the Northern<br />
Alliance against the Taliban–Regime,<br />
US–aircraft used, amongst others, armour–piercing<br />
incendiary munitions<br />
with a DU-core.” (http://www.bandepleteduranium.org/en/a/283.html)<br />
Då jag träffade Dr Hamta, en barnkirurg<br />
från Kabul i Stockholm i ja<strong>nu</strong>ari<br />
i år i annat ärende, berättade<br />
denne att man iakttagit att det kom<br />
många föräldrar med missbildade<br />
barn till nationella sjukhuset i Kabul,<br />
en tydlig ökning enligt äldre kolleger.<br />
Barnkirurgen har tillsammans med<br />
kolleger börjat samla in data om barnmissbildningar.<br />
Ett problem är att det<br />
är svårt fastställa trender, då tillförlitliga<br />
data om missbildningar under tidigare<br />
år saknas för närvarande.<br />
Vi har också tillsammans med kolleger<br />
sökt forskningsanslag för analys<br />
av trender och f.a. för analys av vävnadsprover,<br />
och även anmält studien,<br />
inkl. etisk granskning, till hälsodepartementet<br />
i Kabul.<br />
Anders Romelsjö<br />
Professor vid instiutionen för folkhälsovetenskap<br />
vid Karolinska Institutet<br />
anders.romelsjo@ki.se
FOTO: STEVE MCCURRY<br />
Talibaner vädjar<br />
till Röda korskommittén<br />
Islamiska emiratet <strong>Afghanistan</strong><br />
vände sig i ett uttalande 9 juni 2012<br />
till Röda korset:<br />
“Den internationella kommittén<br />
för Röda Korset (ICRC) är en av de<br />
välkända organisationer som arbetat<br />
i vårt område under de senaste sextio<br />
åren. Särskilt under den sovjetiska<br />
invasionen gjorde den afghanerna<br />
värdefulla tjänster genom att behandla<br />
sårade.<br />
För det ändamålet hade ICRC<br />
sjukhus i Peshawar och Quetta där<br />
sårade personer från alla jihadgrupper<br />
behandlades eller skickades utomlands<br />
för behandling. För närvarande<br />
tillhandahåller ICRC värdefulla tjänster<br />
genom att leverera brev till fångar<br />
och informera familjerna om deras<br />
hälsotillstånd, vilket är en verkligt<br />
humanitär tjänst.<br />
Det islamiska emiratet <strong>Afghanistan</strong><br />
stöder enligt sin policy alla icke-statliga<br />
organisationer som är till nytta<br />
för vanliga afghanska och inte stödjer<br />
den utländska ockupationen. På samma<br />
sätt försöker för Islamska emiratet<br />
<strong>Afghanistan</strong> sitt bästa för att i<br />
mån av möjligheter underlätta för<br />
dem.<br />
Vi fördömer tortyr och dödande<br />
av ICRC:s medarbetare inom landet<br />
såväl som utomlands, eftersom det är<br />
en opartisk organisation som arbetar<br />
över hela världen för behövande och<br />
förtryckta människor.<br />
Vi vill uppmärksamma den<br />
Internationella Rödakorskommittén<br />
på alla fångar som arbetat för Islamiska<br />
emiratet <strong>Afghanistan</strong> och som<br />
<strong>nu</strong> torteras i fängelser, kända eller<br />
underjordiska, av marionettregimen i<br />
Kabul och av USA direkt. De behandlas<br />
på ett partiskt och diskriminerande<br />
sätt.<br />
Barbariska metoder som var vanliga<br />
under den kommunistiska regimen<br />
i <strong>Afghanistan</strong> används återigen<br />
för att tortera fångarna. Detta är inte<br />
bara ett påstående, utan fakta styrks<br />
av rapporter från opartiska organisation<br />
för mänskliga rättigheter som<br />
publicerats i media.<br />
Dessutom har amerikanerna har<br />
upprättat hemliga celler i alla sina<br />
baser där de fångar torteras utan att<br />
det blivit känt.<br />
Vi ber ICRC att undersöka de dolda<br />
fängelserna i de amerikanska baserna<br />
Bagram och Qandahar. ICRC bör<br />
sätta press på ockupationsstyrkorna<br />
att avstå från tortyr och förnedring<br />
av fångarna. Likaså är det väl känt<br />
att det under det senaste årtiondet<br />
hållits afghaner utan rättegång och<br />
officiella åtal i Guantànamo och fängelser<br />
i <strong>Afghanistan</strong> som kontrolleras<br />
av amerikanerna liksom av marionettregimen<br />
i Kabul. Vi ber ICRC<br />
att påskynda sina ansträngningar<br />
för deras frigivning eftersom gripandet<br />
och fängslandet av dessa människor<br />
i sig är ett brott mot de internationella<br />
mänskliga rättigheterna och<br />
en vanära för den civiliserade mänskligheten.<br />
uruqnet 9/6<br />
Var tredje<br />
projektil<br />
innehåller uran<br />
Om man tittar på <strong>Afghanistan</strong>, Irak<br />
liksom Jugoslavien finner man förhöjda<br />
tal av människor som dör i cancer<br />
och ovanliga sjukdomar, säger dr.<br />
Mohammad Daud Miraki, en afghansk<br />
läkare bosatt<br />
i USA<br />
som ända<br />
sedan 2001<br />
har bedrivit<br />
kampanj<br />
om effekter<br />
på folkhälsan<br />
av USA/<br />
Nato:s krigföring.<br />
Enligt dr. Miraki är minst var tredje<br />
projektil som avskjuts från det amerikanskt<br />
attackflygplanet A-10 Warthog<br />
en projektil med uraninnehåll. Även<br />
Apachehelikoptrar och Bradleyfordon<br />
använder dessa projektiler, säger han.<br />
Miraki uppger att en grupp som<br />
samlat in urinprover på människor i<br />
<strong>Afghanistan</strong> funnit uranisotoper i urinen,<br />
i cirka 300 procent till 2000 procent<br />
högre mängd än normalt.<br />
Under sina resor i <strong>Afghanistan</strong> i<br />
framför allt pashtunska områden har<br />
han träffat och dokumenterat många<br />
fall av missbildingar, hudsjukdomar,<br />
plötsliga dödsfall och spontana aborter<br />
bland kvinnor, liksom ovanlig cancer.<br />
Enligt Miraki strider användningen<br />
av uranvapen mot internationell och<br />
amerikansk lagstiftning.<br />
Miraki kritiserar både amerikanska<br />
tjänstemän och <strong>Afghanistan</strong>s president<br />
Hamid Karzai för att inte utreda<br />
de brott som begåtts av den amerikanska<br />
administrationen.<br />
“Vi har vidarebefordrat våra rapporter<br />
till USA:s utrikesdepartement<br />
för tre år sedan men än så länge har<br />
vi bara bemötts med ord och inga åtgärder.<br />
Detsamma gäller den afghanska<br />
regeringen, eftersom det inte har<br />
någon kontroll utan bara är en installerad<br />
regim”, sade han.<br />
“Dr. Miraki varnade också för att så<br />
länge som jorden finns kommer afghaner<br />
att dö av strålning, eftersom uran–<br />
238 har en halveringstid på 4,5 miljarder<br />
år.<br />
PressTV (Iran) 1/2 2012<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 5
Tjugo dagar<br />
i ovisshet för<br />
Solidaritetspartiet<br />
I tjugo dagar såg de ut som om de<br />
afghanska myndigheterna tänkte förbjuda<br />
Solidaritetspartiet, som ingår<br />
i en växande proteströrelse mot den<br />
utländska ockupationen och deras inhemska<br />
verktyg.<br />
Först efter påtryckningar från USA<br />
lät Karzairegimen ge med sig och<br />
meddelade att inga partier "suspenderats"<br />
eller förbjudits.<br />
29 maj beslutade ett utskott i Meshrano<br />
Jirga, det afghanska marionettparlamentets<br />
överhus, att begära att regeringen<br />
skulle förbjuda ”<strong>Afghanistan</strong>s solidaritetsparti”<br />
för att partiet skulle ha<br />
6 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
kallat Mujahedins segerdag för ”en<br />
dag av landssorg”.<br />
<strong>Afghanistan</strong>s Solidaritetsparti<br />
(SPA) har varit registrerat som politiskt<br />
parti sedan 2004. Det har inte<br />
deltagit i val, men har uttalat sig<br />
i kontroversiella frågor, bland annat<br />
organisera stora gatuprotester<br />
mot USA och Nato-styrkorna i<br />
<strong>Afghanistan</strong>, mot avrättningar av afghaner<br />
i Iran och civila offer som orsakas<br />
av internationella trupper. Det<br />
har också uttalat sig mot talibanernas<br />
övergrepp och till stöd för kvinnors<br />
rättigheter.<br />
Partiet betraktar <strong>Afghanistan</strong>s<br />
”krigsherrar” – en beteckning som<br />
används på såväl styrande potenta-<br />
Solidaritetspartiet har genomfört<br />
stora demonstrationer mot USA/<br />
Nato:s ockupation av <strong>Afghanistan</strong>,<br />
som här på bilderna från november<br />
2011. Karzais avtal med Obama som<br />
ger USA rätt att hålla baser i landet<br />
till 2024 kallas för "förräderi".<br />
ter ur t ex Norra alliansen som på talibaner<br />
med en reaktionär kvinnosyn –<br />
som en lika stor plåga för befolkningen<br />
som de utländska ockupanterna.<br />
Detta retar naturligtvis många av<br />
politikerna i parlamentet som i många<br />
fall vann ryktbarhet som ledare för<br />
motståndet mot Sovjets ockupation.<br />
Dessutom måste Solidaritetspartiets<br />
stora manifestationer mot USAockupationen<br />
i december i fjol och i<br />
april i år ha oroat makthavarna.<br />
Krigsförbrytare<br />
SPA kräver att alla krigsförbrytare<br />
ska ställas inför rätta. Att de deltagit i<br />
befrielsen från Sovjetockupationen befriar<br />
dem inte från skuld för det som<br />
sedan hände – inbördeskriget 1992–<br />
1996, den följande talibanregimen och
USA-ockupationen som startade 2001.<br />
Parlamentsutskottet menade att<br />
SPA:s agerande stred mot artikel 59<br />
i konstitutionen, som säger att ingen<br />
får missbruka sina konstitutionella<br />
friheter till att skada landets suveränitet,<br />
territoriella integritet och enhet.<br />
Kallad till förhör<br />
Den 2 juni 2012 skrev justitieministeriet<br />
till SPA för att informera dem<br />
om parlamentsutskottets beslut. En<br />
av partiets ledare, Hafizullah Rasekh,<br />
kallades till statsåklagarens kontor<br />
för förhör. Han förnekade att SPA<br />
hade kallat Mujahedins segerdag för<br />
”en sorgens dag”. Tvärtom har SPA<br />
stor respekt för jihad och ett antal<br />
partimedlemmar hade deltagit i det<br />
heliga kriget.<br />
”Vi vill inte svärta ned jihad, men vi<br />
vill att alla de element som missbrukat<br />
Jihad och begått brott mot mänskligheten<br />
bör ställas inför rätta", fortsatte<br />
han.<br />
Han påminde om att tusentals<br />
Kabulbor dödats under de senaste tre<br />
decennierna.<br />
Samtidigt hade parlamentarikernas<br />
framstöt mot SPA lett till starka internationella<br />
reaktioner, bl.a. gjorde<br />
det Soros–finansierade Human Rights<br />
Watch ett skarpt uttalande mot det<br />
planerade partiförbudet.<br />
"Regeringar bör inte stoppa ett politiskt<br />
parti bara för att de inte gillar<br />
partiets ståndpunkter eller uttalanden",<br />
sa Brad Adams, Asienchef på<br />
Human Rights Watch. "Alla afghaner<br />
har rätt att fredligt uttrycka sina åsikter,<br />
oavsett om andra håller med dem<br />
eller inte."<br />
Human Rights Watch påpekade också<br />
sakligt att det inte finns någon afghansk<br />
lag som förutser suspension eller<br />
förbud av enskilda politiska partier.<br />
Dagen efter HRW:s uttalande, måndag<br />
den 18 juni kom till sist justitiedepartementets<br />
besked att ”inget politiskt<br />
parti” har stoppats i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
En regering lomhörd för det egna folket<br />
var i alla fall beredd att lyssna på ett<br />
råd från Washington.<br />
Stefan Lindgren<br />
http://www.hambastagi.org/new/english–section.html<br />
Carterprotest<br />
mot lagbrott<br />
USA håller på att överge sin roll som<br />
global förkämpe för mänskliga rättigheter,<br />
hävdar USA:s tidigare president<br />
Jimmy Carter i en debattartikel<br />
i New York Times 24/6.<br />
“Avslöjanden att topptjänstemän<br />
gör listor på människor som ska mördas<br />
utomlands, däribland amerikanska<br />
medborgare, är bara det senaste<br />
störande beviset på hur långt vår nations<br />
kränkningar av de mänskliga<br />
rättigheterna har gått.<br />
Denna utveckling började efter<br />
terrorattackerna den 11 september<br />
2001, sa Carter, och den har haft stöd<br />
av båda partier och inte mött några<br />
hårda protester från allmänheten.<br />
“Följden är att vårt land inte längre<br />
kan tala med moralisk auktoritet i<br />
dessa kritiska frågor.”<br />
Även om landet har gjort misstag i<br />
det förflutna har de utbredda kränkningarna<br />
av de mänskliga rättigheterna<br />
under det senaste decenniet varit<br />
en dramatisk förändring från det förflutna,<br />
fortsatte Carter och påminde<br />
om att USA 1948 spelade en ledande<br />
roll i utarbetandet av FN:s förklaring<br />
om de mänskliga rättigheterna.<br />
“Det är oroväckande att vår<br />
regering, i stället för att stärka dessa<br />
principer, <strong>nu</strong> i terroristbekämpningen<br />
tydligt bryter mot minst 10<br />
av deklarationens 30 artiklar, bland<br />
annat förbudet mot “grym, omänsklig<br />
eller förnedrande behandling eller<br />
bestraffning.”<br />
“Ny lagstiftning har gett presidenten<br />
laglig rätt att kvarhålla en person<br />
på obestämd tid, om han eller hon<br />
är misstänkt för anknytning till terroristorganisationer<br />
eller ‘förbundna’<br />
organisationer, en bred, vag fullmakt<br />
som kan missbrukas utan meningsfull<br />
tillsyn från domstolar eller<br />
kongressen (lagen blockeras som för<br />
närvarande av en federal domare).<br />
Denna lag strider mot rätten till yttrandefrihet<br />
och principen att betraktas<br />
som oskyldig tills man överbevisats<br />
om sin skuld, två andra rättigheter<br />
inskrivna i deklarationen.”<br />
“Förutom att amerikanska medborgare<br />
kan mördas eller interneras på<br />
obestämd tid, har de senaste lagarna<br />
Forts sid 13 ner t h<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 7
<strong>Afghanistan</strong>,imper<br />
Sedan maj månad står det klart att<br />
USA och Nato har tvingats ge upp<br />
försöken att kontrollera <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Priset har blivit för högt.<br />
Än en gång har stolta och obändiga<br />
afghaner stått upp och besegrat<br />
en supermakt – denna gång världens<br />
mäktigaste stat, USA, understödd av<br />
42 länders arméer.<br />
USA/Nato:s krig i <strong>Afghanistan</strong> har<br />
kostat summor som det är svårt för att<br />
föreställa sig.<br />
Enligt en rapport från Brown<br />
University 1 hade krigen i Irak och<br />
<strong>Afghanistan</strong> 2001–2011 medfört kostnader<br />
på 3,2–4 biljoner dollar (en biljon<br />
har tolv nollor; USA:s BNP är på<br />
15 biljoner).<br />
Om man gissningsvis antar att 800<br />
miljarder dollar av dessa kostnader<br />
gäller kriget i <strong>Afghanistan</strong> motsvarar<br />
8 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
det en kvarts miljon kronor per varje<br />
afghansk invånare, pengar som bränts<br />
på krig, istället för att användas på de<br />
skriande hjälpbehoven.<br />
Kostnaderna har skenat samtidigt<br />
som hela västvärlden är i ekonomisk<br />
depression. En enda USA-soldat, som<br />
i början av kriget kostade 300 000 dollar<br />
om året att underhålla kostade förra<br />
budgetåret 694 000 dollar.<br />
Borlänge utplånat<br />
Till råga på allt har konflikten med<br />
Pakistan inneburit att trupperna<br />
i <strong>Afghanistan</strong> varit avskurna från<br />
bränsletransporter landvägen i snart<br />
ett år. Redan innan detta konstaterades<br />
att en gallon (3,8 liter) bränsle levererad<br />
till USA:s baser kunde kosta<br />
hundratals dollar.<br />
Enbart luftkonditioneringen för<br />
USA:s trupper, inklusive transport<br />
och underhåll kostar 20 miljarder dollar<br />
per år, mer än fattiga <strong>Afghanistan</strong>s<br />
hela BNP. 2<br />
Lika dimhöljda som de ekonomiska<br />
kostnaderna är kostnaderna<br />
i människoliv. Totalt omkom under<br />
de första tio åren av USA:s krig i<br />
<strong>Afghanistan</strong> mellan 30 000 och 46 000<br />
människor, säger en rapport från<br />
Bosto<strong>nu</strong>niversitetet. 3 Det är ändå bara<br />
de dödsfall som rapporterats i media –<br />
toppen på ett isberg.<br />
46 000 människor – det är som om<br />
en medelstor svensk stad, Borlänge eller<br />
Piteå, skulle ha utplånats från kartan.<br />
Krigets "afghanisering"<br />
Massmord på afghaner hindrar inte<br />
Pentagon. Men även de egna förlusterna<br />
är kännbara. USA och Isaf har till<br />
dags dato förlorat 3 064 soldater 4 . Till<br />
detta kommer 887 stupade kontraktsanställda<br />
fram till förra sommaren. 5<br />
Antalet sårade räknas i tiotusental.<br />
Alltsammans gör det ytterst osanno-
iernas kyrkogård<br />
likt att ens ett presidentskifte i USA<br />
kan ändra på Obamas beslut att lämna<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Precis som Sovjet gjorde försöker<br />
USA dölja nederlaget bakom en ”afghanisering”<br />
av kriget. Men kalkylerna<br />
är orealistiska.<br />
<strong>Afghanistan</strong> vars armé i historisk<br />
tid aldrig överstigit 90 000 man ska <strong>nu</strong><br />
förvandlas till en militärstat med en<br />
armé på 228 500 man.<br />
Tanken är att <strong>Afghanistan</strong>, ett land<br />
med 16 miljarder dollar i BNP (2010),<br />
under en tioårsperiod gradvis ska ta<br />
över kostnaderna för den armén (4,1<br />
miljarder dollar om året). Det skulle<br />
göra <strong>Afghanistan</strong> till ett av världens<br />
mest militariserade länder.<br />
Samtidigt visar data att så mycket<br />
som 25 000 afghanska soldater deserterat<br />
på ett halvår. 6<br />
Amerikanska interna rapporter berättar<br />
om att man med avlyssnad radiotrafik<br />
och på annat sätt konstaterat<br />
att den afghanska regeringsarmén<br />
som regel har lokala ”non–aggressionsavtal”<br />
med talibanerna. 7<br />
Krigsanhängarna driver <strong>nu</strong> en<br />
skrämselpropaganda som går ut på<br />
att <strong>Afghanistan</strong> kommer att bryta<br />
samman när de västerländska arméerna<br />
lämnar.<br />
USA ska behålla militärbaser i landet<br />
till år 2024, men även de sista resterna<br />
av en ockupationsarmé kan få<br />
det hett om öronen och bråttom hem.<br />
Stefan Lindgren<br />
Noter<br />
ILL: KARIN SUNVISSON<br />
1 http://costsofwar.org/article/economic–<br />
cost–summary<br />
2 Nancy Youssef i McClatchy<br />
Newspapers, 15/8 2011.<br />
3 http://costsofwar.org/sites/default/<br />
files/articles/14/attachments/Crawford<br />
procent20<strong>Afghanistan</strong> procent20Casualties.<br />
pdf<br />
4 http://icasualties.org/ 26/6 2012.<br />
5 Neta C Crawford: Ten Years of War in<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
6 http://news.antiwar.com/2011/09/02/<br />
data–shows–afghan–troops–deserting–at–<br />
growing–rates/<br />
7 Dereliction of Duty II. 27/1 2012. S 15.<br />
Nere t.v.: Röjningsarbete i Logar där 18 kvinnor och barn dödades av<br />
USA-flyg i början av juni. Nere i mitten: En bild tagen i Karachi 20 maj i<br />
år. Tankbilar står stilla sedan alla bränsletransporter till <strong>Afghanistan</strong> stoppats<br />
i protest mot att USA dödat 20 gränssoldater. Nedan: Krigets skörd<br />
– <strong>Afghanistan</strong> är fortfarande ett av världens fattigaste länder. Bara 13<br />
procent av kvinnorna kan läsaa, trots alla löften om att kriget skulle befria<br />
kvinnorna.<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 9
Kvinnors säkerhet sämre under<br />
De afghanska kvinnornas säkerhet<br />
har blivit sämre under de senaste tio<br />
åren, hävdar dr. Mariam Raqib, som<br />
leder ett skogsplanteringsprojekt i<br />
<strong>Afghanistan</strong> och i den egenskapen<br />
har rest runt och intervjuat kvinnor.<br />
Här beskriver hon kvinnornas situation.<br />
Kvinnor i <strong>Afghanistan</strong> är intresserade<br />
av frågor som är universella till sin<br />
natur. De vill sörja för sina och sina<br />
närmastes grundläggande behov. Mat,<br />
husrum, kläder, säkerhet och fri rörlighet<br />
är av största vikt. De vill känna<br />
sig trygga, de vill föda sina barn, kunna<br />
ge dem mediciner när de är sjuka<br />
och skicka dem till skolan.<br />
Men afghanska kvinnor har inte<br />
kontroll över sina öden. Andra – talibanerna,<br />
Nato, USA och internationella<br />
biståndsorganisationer – är kvinnornas<br />
självutnämnda väktare och advokater.<br />
Hälsoindikatorerna är dystra. Medellivslängden<br />
för män är 49 år och<br />
för kvinnor 51 år. Enligt UNICEF lider<br />
68 procent av barnen under fem år<br />
antingen av kort kroppsväxt eller otillräcklig<br />
kroppsvikt på grund av undernäring.<br />
Ett av fem barn dör före sin<br />
10 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
femte födelsedag. Tillgången till rent<br />
vatten är mycket begränsad.<br />
Läskunnighet är bland de lägsta i<br />
världen, 28 procent totalt och 13 procent<br />
för kvinnor. Detta är nära relaterat<br />
till bristen på trygghet och säkerhet<br />
i landet. Ja, det finns skolor. Men<br />
vem kan säkert lämna hemmet för att<br />
gå till dessa skolor? Det fanns många<br />
skolor också när <strong>Afghanistan</strong> styrdes<br />
av talibanerna, men i hemlighet. Vad<br />
avhåller folk från att gå till skolan?<br />
Laglöshet, könsrelaterat våld, hot från<br />
fundamentalistiska element, inklusive<br />
talibanerna och Norra alliansens gäng<br />
och milis, självmordsbombare, landminor<br />
och bombningar av utländska militär<br />
förekommer överallt och fortsätter<br />
att hota befolkningen.<br />
Posttraumatiskt stress<br />
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)<br />
är inte en sjukdom som uteslutande<br />
drabbar soldater. Kvinnor klagar över<br />
extrem stress när det gäller osäkerheten<br />
i deras och familjemedlemmarnas<br />
liv. De fruktar för sina barn, makar,<br />
fäder, söner och bröder. De går varken<br />
säkra från övergrepp från talibanerna<br />
eller från ockupanterna.<br />
Genomsökningar hus för hus är bru-<br />
tala och förnedrande och sätter fortfarande<br />
skräck i befolkningen, inklusive<br />
de små barnen. Soldater bryter<br />
sig in i hemmen mitt i natten, skriker<br />
och kastar obsceniteter mot familjerna<br />
och skiljer fäderna från deras barn.<br />
Barnen traumatiseras när de ser soldaterna<br />
rota igenom deras tillhörigheter<br />
och förstöra saker, utan minsta<br />
respekt för människorna.<br />
Eldar med plast<br />
Andra svårigheter som gäller kvinnor<br />
är att de ibland eldar med plastföremål<br />
när de ska laga mat, bitar av gamla<br />
tofflor och andra föremål som barn<br />
samlar in från soptippar. När de lagar<br />
mat andas de in den giftiga röken, som<br />
också förorenar maten. Brist på ved<br />
och bränsle är något som kan åtgärdas<br />
och i själva verket var det en inspirationskälla<br />
för Samsortyas plantskolor<br />
när jag såg kvinnor laga mat under sådana<br />
förhållanden.<br />
Kvinnor rapporteras drabbade av<br />
många missfall, och det hänger troligen<br />
ihop både med luft– och vattenföroreningar<br />
och med olika vapen som<br />
utarmat uran. Jag fick höra talas om<br />
foster med så konstiga fel att de inte<br />
alls liknat människor. Dessutom sägs<br />
afghaner dö av cancer i en mycket hö-<br />
FOTO: EVA WERNLID
utländsk ockupation<br />
gre takt än tidigare. Tyvärr finns det<br />
mycket lite dokumentation, vetenskaplig<br />
eller annan, om dessa tragedier,<br />
på grund av krigets kaos.<br />
Luft– och vattenföroreningarna är<br />
en av de värsta effekterna<br />
av kriget för kvinnor.<br />
Damm fyller luften hela<br />
tiden på grund av bristen<br />
på träd och buskar. Men<br />
än<strong>nu</strong> värre är bullret. Till<br />
exempel kan drönare göra<br />
mycket genomträngande<br />
ljud som hörs under en<br />
lång tid.<br />
Helikoptrar skapar ett<br />
enormt buller, särskilt<br />
när de kommer i par.<br />
Eftersom eliten inte reser<br />
landvägen kommer<br />
de med flyg. Planen är stora och mörka,<br />
som gamar. Oväsen kommer också<br />
från stridsvagnar och lastbilar som<br />
får byggnader att skaka. Rader av<br />
sandfärgade lastbilar stora som hus<br />
rullar förbi, med moderna kanoner<br />
på taken. Soldaterna har hjälmar och<br />
skottsäkra västar, men man kan ändå<br />
känna deras rädsla. Någonting i deras<br />
hållning skvallrar om det. Alla är på<br />
helspänn.<br />
Inte utan burqa<br />
Nu känner sig inte kvinnor säkra att<br />
gå hemifrån och om de gör det vill de<br />
inte gå utan burqa. Så är det även i<br />
Kabul <strong>nu</strong>mera. Min vän och jag gick<br />
♦ I endast fem länder<br />
i världen lever kvinnor<br />
kortare än män.<br />
<strong>Afghanistan</strong> är ett av<br />
dem.<br />
♦ Bara 13 procent av<br />
flickorna går i skola.<br />
♦ 2/3 av flickorna gifts<br />
bort med tvång.<br />
för att möta en kvinna från det amerikanska<br />
utrikesdepartementet och hon<br />
sa till min vän: "Varför bär ni burqa?<br />
Varför inte vara modern?" Hon hade<br />
ingen aning om hur dålig säkerhetssi-<br />
tuationen är för kvinnor<br />
i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Har då kvinnor på det<br />
hela taget gjort framsteg<br />
under Natos närvaro?<br />
USA är i <strong>Afghanistan</strong><br />
för att främja sina egna<br />
strategier och upprätta<br />
militäraser som de<br />
kan styra Asien från.<br />
De bryr sig inte om<br />
<strong>Afghanistan</strong>s kvinnor<br />
och barn. De används<br />
som politiskt verktyg för<br />
att lugna och framför<br />
allt bedra den amerikanska allmänheten.<br />
Förenta staterna har gjort ett fantastiskt<br />
jobb med att bygga allianser<br />
med krigsherrar, köpa dem med pengar<br />
och använda dem som ombud. På<br />
tio år har kvinnornas säkerhetsvillkor<br />
inte förbättrats och har i vissa fall till<br />
och med försämrats.<br />
Dr. Mariam Raqib är född i<br />
<strong>Afghanistan</strong> och har bedrivit forskning<br />
vid Northeastern University i Boston,<br />
USA sedan 2006. För det skogsplanteringsprojekt<br />
hon bedriver, se<br />
www.afghanistansamsortya.org<br />
Unga afghanska kvinnor tar sig ton. Här i en protest mot USA:s basavtal.<br />
Den afghanske upplysningsmannen<br />
Mahmud Tarzi och hans hustru Asma<br />
Rasmiya<br />
Kapten Nemo<br />
för afghaner<br />
Jan Myrdal skrev i Aftonbladet 5 maj<br />
2012 om Jules Vernes "En världsomsegling<br />
under haven".<br />
Han beskrev hur denna märkliga<br />
roman från 1870 var ett brinnande<br />
ställningstagande för de förtryckta,<br />
bl.a. afganerna i Brittiska<br />
Indien: ”Indiern var en medborgare<br />
i de förtrycktas stora rike och till mitt<br />
sista andetag kommer jag själv alltid<br />
att betrakta mig som medborgare i<br />
detta land!” säger kapten Nemo.<br />
Visst är det väl ett märkligt faktum<br />
att just den boken var en av de allra<br />
första västerländska böcker att tryckas<br />
och ges ut i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Den utkom först som följetong i<br />
<strong>Afghanistan</strong>s första tidning, Siradj<br />
al–Akhbar (Nyhetens lykta) som utgavs<br />
av upplysningsivraren Mahmud<br />
Tarzi, senare svärfar till <strong>Afghanistan</strong>s<br />
befriare, kung Ama<strong>nu</strong>llah.<br />
Tarzis tidning och översättargärning<br />
omfattade alla viktigare romaner<br />
av Jules Verne och de fick en stor<br />
betydelse för att bekanta afghanerna<br />
med västvärldens tekniska framsteg<br />
och franskt progressivt tänkande.<br />
"Siraj Al Akhbar Afghaniya är varken<br />
brittisk eller rysk eller fransk eller<br />
italiensk eller tysk eller kinesisk<br />
eller japansk", skrev tidningen i sin<br />
programförklaring. "Det är en mus<br />
Forts sid 15<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 11
Korruptionens fiende<br />
nr 1 gästar Sverige<br />
Årets <strong>Afghanistan</strong>vecka, 1–6 oktober,<br />
får en celeber gäst: Ramazan<br />
Bashardost (född 1965), tidigare<br />
planeringsminister i <strong>Afghanistan</strong>, ledamot<br />
av nationalförsamlingen och<br />
oberoende kandidat i presidentvalet<br />
2009.<br />
Under Sovjets ockupation levde<br />
Bashardost i exil i Iran, Pakistan,<br />
Frankrike och Schweiz. Han kom<br />
hem med en doktorsexamen i juridik<br />
– avhandlingen handlade om FN:s roll<br />
under den sovjetiska invasionen av<br />
<strong>Afghanistan</strong>. 2002 inbjöds han att arbeta<br />
med FN–frågor på <strong>Afghanistan</strong>s<br />
utrikesministerium och utsågs senare<br />
till planeringsminister.<br />
Bashardost på valturné 2009. Toppfart 60 km/tim.<br />
Talibanattacker<br />
mörkas<br />
Wall Street Journal rapporterar att<br />
antalet ”rebellattacker” i <strong>Afghanistan</strong><br />
uppgick till nära 3 000 i maj i år,<br />
vilket var en ökning med 21 procent<br />
från samma månad i fjol.<br />
12 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
"Det blev dock ett kortvarigt samarbete<br />
med Karzai. Bashardost ville<br />
granska biståndsorganisationerna<br />
som misstänktes slösa bort miljardtals<br />
dollar som egentligen var ”gåvor” till<br />
<strong>Afghanistan</strong>. Bara 437 av de 2 355 tillfrågade<br />
organisationerna var tillmötesgående.<br />
"Han väckte också ont blod med att<br />
jämföra ministrars och FN–personals<br />
löner med vanliga afghaners inkomster.<br />
Till sist avgick han i protest mot<br />
korruptionen.<br />
Men eftersom han vigt sitt liv<br />
åt landet lämnade han inte politiken.<br />
2006 var han tillbaka som<br />
Kabulrepresentant i parlamentet. Han<br />
fick tredje högsta antalet röster.<br />
2009 kandiderade så Bashardost i<br />
“Militäranalytikern Anthony Cordesman<br />
vid Center for Strategic and<br />
International Studies i Washington<br />
säger att en tidigare rapport från “koalitionsstyrkorna”<br />
var rent “spin”, dvs.<br />
ett försök att framställa verkligheten i<br />
mer gynnsam dager.<br />
Wall Street Journal 25/6<br />
presidentvalet. Hans gamla Suzuki<br />
(toppfart 60 km/tim och med stort rosthål<br />
i golvet), ommålad i den afghanska<br />
flaggans färger blev hans mobila högkvarter<br />
när han körde runt i landet.<br />
Korruptionen blev hans huvudtema.<br />
En gång klagade han på att talibanerna<br />
gjorde bättre vägjobb i sina distrikt<br />
än regeringen med sitt miljardbistånd.<br />
Bashardost hade ingen stor kampanjstab,<br />
bara sitt enkla tält,<br />
"Nationens tält", som han satte upp på<br />
Darulmanvägen i Kabul. Som kandidater<br />
till vice president hade han professor<br />
Mohammad Mosa Barekzai vid<br />
jordbruksinstitutet och Afifa Maroof,<br />
som arbetar i den afghanska oberoende<br />
kommissionen för mänskliga rättigheter.<br />
En vit duva var hans valsymbol<br />
och han predikade ständigt enhet över<br />
etniska och religiösa gränser.<br />
Häpnadsväckande nog fick han nära<br />
12 procent av rösterna. I provinserna<br />
Ghazni och Daykundi slog han de<br />
två huvudkandidaterna Karzai och<br />
Abdullah.<br />
Stefan Lindgren<br />
♦ USA satsar 92 miljoner dollar<br />
på att bygga ett Pentagon i Kabul,<br />
ett fem våningar högt militärt högkvarter.<br />
Men när försvarsminister<br />
Abdul Rahim Wardak bad om att få<br />
ett lite större kontor fick han nej av<br />
Washington.<br />
Washington Post 1 juli
Piskan viner över<br />
Allan Widman (fp)<br />
Sverige bör dra hem sina trupper<br />
från <strong>Afghanistan</strong> redan <strong>nu</strong>, istället<br />
för att vänta till 2014, säger<br />
Folkpartiets försvarspolitiske talesman<br />
Allan Widman.<br />
Men varför ställer han det<br />
inte som ett skarpt förslag? frågade<br />
<strong>Afghanistan</strong>.Nu honom i<br />
Almedalsvimlet.<br />
Allan Widman har varit en av sitt<br />
partis mest engagerade förespråkare<br />
för en aktiv svensk militär insats<br />
i <strong>Afghanistan</strong>. Men under påskhelgen<br />
gick han ut och krävde att de svenska<br />
trupperna skulle tas hem redan <strong>nu</strong>.<br />
– Bakgrunden är helt enkelt att<br />
så många andra länder – Norge,<br />
Holland, Kanada m fl. – tar hem trupperna<br />
tidigare, så det känns inte meningsfullt<br />
av oss att stanna.<br />
Australiens premiärminister Julia<br />
Gillard har just sagt att de australiska<br />
trupperna ska börja dras hem och<br />
att alla ska lämna <strong>Afghanistan</strong> till<br />
2013, som av en händelse råkar vara<br />
valår i Australien. Landet har i dag<br />
1 500 soldater i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Inget skarpt förslag<br />
Har då Allan Widman ställt det som<br />
ett skarpt förslag i riksdagen att ta<br />
hem trupperna <strong>nu</strong>?<br />
– Inte än<strong>nu</strong>. Det finns en sexpartiöverenskommelse<br />
om <strong>Afghanistan</strong>,<br />
som innebär att trupperna ska vara<br />
hemma före utgången av 2014. Politik<br />
är "det möjligas konst" och jag får<br />
vänta tills frågan kommer upp igen i<br />
december.<br />
Idag bedöms den svenska styrkan<br />
vara 500 man men ska trappas ner<br />
till 400 man till årets slut. Men skulle<br />
något exceptionellt hända kan styrkan<br />
fortfarande expanderas till 855<br />
man.<br />
När du ser tillbaka på de här tio,<br />
elva åren av krig i <strong>Afghanistan</strong>, vilka<br />
är lärdomarna?<br />
– Det här har förmodligen varit den<br />
internationella operation som krävt<br />
mest av Sverige i modern tid, så jag<br />
ser det som oerhört viktigt att en offentlig<br />
utredning får till uppgift att<br />
undersöka den frågan.<br />
Alla inte ombord<br />
– En erfarenhet är att det är oerhört<br />
viktigt att det finns ett så heltäckande<br />
ramverk som möjligt. I fallet<br />
<strong>Afghanistan</strong> har stora länder som<br />
Ryssland, Kina och Iran, som alla har<br />
sina egna agendor, inte varit med ombord.<br />
– Jag kan också så här i efterhand<br />
se att det borde varit annat fokus på<br />
det civila biståndet. I något läge tror<br />
jag att det var sju gånger mera pengar<br />
som gick till militära ändamål än till<br />
civila.<br />
– Dessutom kan man ifrågasätta om<br />
hela operationen var för centralstyrd.<br />
<strong>Afghanistan</strong> är ett land som bara i<br />
ringa mån styrs från Kabul.<br />
Ni som trodde på det här kriget, tog<br />
ni för lätt på folkrätten?<br />
– Det har funnits och finns alltjämt<br />
ett starkt folkrättsligt mandat för operationen<br />
i form av en rad säkerhetsrådsresolutioner.<br />
Möjligen kan man<br />
ha olika bedömningar av de inledande<br />
s.k. terroristresolutionerna som kanske<br />
inte var vattentäta.<br />
Forts fr s 7 Carter...<br />
upphävt begränsningarna i Foreign<br />
Intelligence Surveillance Act från<br />
1978 för att möjliggöra helt nya brott<br />
mot våra rättigheter till privatliv<br />
genom att avlyssning utan domstolsbeslut<br />
och kontroll av vår elektroniska<br />
kommunikation. Populära delstatliga<br />
lagar medger att man kvarhåller<br />
individer på grund av deras utseende,<br />
vem de tillber eller vem de umgås.”<br />
“Förutom en godtycklig regel att<br />
en människa som dödats av drönare<br />
förklaras vara en fientlig terrorist, accepteras<br />
oskyldiga kvinnors och barns<br />
dödsfall i närheten som oundvikliga.<br />
Efter mer än 30 flyganfall mot civila<br />
bostäder i år i <strong>Afghanistan</strong>, har president<br />
Hamid Karzai krävt att sådana<br />
attacker upphör, men praxis fortsät-<br />
Folkpartiledaren Jan Björklund håller<br />
inte med Allan Widman om att trupperna<br />
ska hem <strong>nu</strong> från <strong>Afghanistan</strong> och<br />
andra borgerliga partiernas försvarspolitiker<br />
har polemiserat mot Widman.<br />
Centerns försvarspolitiske talesman<br />
Staffan Danielsson tar till det grova artilleriet<br />
för att tysta Widman och skriver<br />
på sin blogg:<br />
"I den mån Widmans uttalande når<br />
till <strong>Afghanistan</strong> så torde det uppmuntra<br />
talibanerna och inte förbättra säkerheten<br />
för soldaterna."<br />
Widman äventyrar alltså svenskarnas<br />
säkerhet för att han vill hemkalla<br />
dem tidigare.<br />
Det är ju alldeles precis tvärtom.<br />
Men en riksdagsman som tänker själv<br />
får tydligen räkna med att snabbt höra<br />
piskan vina...<br />
red<br />
ter i områden i Pakistan, Somalia och<br />
Jemen som inte är någon krigszon. Vi<br />
vet inte hur många hundratals oskyldiga<br />
civila har dödats i dessa attacker,<br />
men varje sådant anfall har godkänts<br />
av de högsta myndigheterna<br />
i Washington. Detta skulle ha varit<br />
otänkbart förr i tiden.”<br />
Carter tog också upp de 169 fångarnas<br />
situation i Guantánamo Bay, varav<br />
hälften godkänts för frigivning men<br />
ändå har små utsikter att någonsin få<br />
sin frihet.<br />
Amerikanska myndigheter har avslöjat<br />
att några av dem torterats med sk<br />
waterboarding mer än 100 gånger för<br />
att “erkänna”.<br />
New York Times 24/6<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 13
Kriget förstör<br />
biståndet<br />
Först efter ett slut på den utländska<br />
ockupationen kan civilt bistånd till<br />
<strong>Afghanistan</strong> bli meningsfullt, hävdar<br />
Lars–Gunnar Liljestrand i den här debattartikeln.<br />
Målet för Sveriges civila bistånd till<br />
<strong>Afghanistan</strong> beskrivs av regeringspartierna,<br />
socialdemokraterna och miljöpartiet<br />
i ett gemensamt dokument<br />
från 29 augusti 2011: Fortsatta civila–<br />
och biståndsinsatser till <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Behovet av bistånd beror enligt rapporten<br />
på att <strong>Afghanistan</strong> är ett fattigt<br />
land utan fungerande rättsystem, med<br />
utbredd korruption, arbetslöshet och<br />
där det saknas rättigheter för kvinnorna.<br />
Livsmedelskris och naturkatastrofer<br />
försvårar utvecklingen. Kriget<br />
finns med på ett hörn men inte som orsak<br />
till situationen i landet utan mer<br />
som en besvärande faktor som saboterar<br />
ett framgångsrikt biståndsarbete:<br />
"Den väpnade konflikten är för närvarande<br />
det enskilt största hindret för<br />
en positiv utveckling.”<br />
Den utländska militären behövs menar<br />
man för att biståndet skall fungera:<br />
"Arbetsguppen konstaterar vikten<br />
av fortsatt samverkan mellan det militära<br />
och civila bidraget i syfte att upprätthålla<br />
en gemensam bild av utvecklingen.”<br />
På liknande sätt beskriver regeringen<br />
situationen i propositionen 2011 för<br />
fortsatt trupp i <strong>Afghanistan</strong>:<br />
"Trots framsteg inom vissa områden<br />
råder stora brister i möjligheterna<br />
för många afghaner att tillgodose sina<br />
grundläggande behov. Situationen<br />
är komplex på grund av stridigheterna<br />
och återkommande naturkatastrofer.<br />
Extrem väderlek och bristande infrastruktur<br />
begränsar möjligheterna<br />
till återhämtning och i kombination<br />
med säkerhetssituationen innebär<br />
detta att de humanitära aktörerna i<br />
vissa fall har svårt att nå de behövande.<br />
Mest utsatta är kvinnor och barn.”<br />
Kriget benämns "säkerhetssituationen"<br />
som försvårar för biståndet att<br />
nå fram.<br />
14 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
Rapporten från partierna säger att<br />
Sverige satsar på civilt bistånd och att<br />
det militära får en allt mindre roll:<br />
"Det är också av stor vikt att se helheten<br />
av det svenska engagemanget<br />
i norra <strong>Afghanistan</strong>, där Sverige för<br />
närvarande har både militär trupp och<br />
en civil representation, men där biståndet<br />
ökar och de civila insatserna<br />
får en allt mer framträdande roll i takt<br />
med att det svenska militära bidraget<br />
minskar. Stöd till demokratisk utveckling<br />
och fattigdomsbekämpning är<br />
den överordnande målsättningen för<br />
de svenska insatserna och stöd till förbättrad<br />
säkerhet är ett led i att uppnå<br />
detta.”<br />
Kanske bara 10 procent<br />
Talet om stora biståndssatsningar<br />
stämmer inte. Sveriges militära insats<br />
är enligt officiella siffror ca 2 miljarder<br />
kronor per år. Riksrevisionens rapport<br />
säger att den verkliga kostnaden är<br />
avsevärt högre ("flera miljarder"). Det<br />
civila biståndet är cirka 500 miljoner<br />
och utgör kanske bara 10 procent av<br />
den verkliga militära kostnaden.<br />
USA:s militärkostnader i <strong>Afghanistan</strong><br />
är enligt de officiella uppgifterna<br />
335 miljarder dollar per år. De verkliga<br />
kostnaderna har av amerikanska<br />
ekonomer beräknas till 6–7 gånger högre<br />
än den officiella. Det amerikanska<br />
civila biståndet till <strong>Afghanistan</strong> är endast<br />
ett par procent av den militära.<br />
USA har infört systemet med PRT<br />
(Provincial Reconstruction Team) i<br />
<strong>Afghanistan</strong>. Hela landet är indelat i<br />
olika PRT där den militära och civila<br />
insatsen knyts ihop.<br />
Den svenska Isaf–styrkan har ansvaret<br />
för ett sådant PRT i Mazar-e<br />
Sharif. Med PRT-konstruktionen<br />
kopplas civilt bistånd ihop med de militära<br />
operationerna. För afghanerna<br />
innebär att det att biståndet ses som<br />
en del av den militära ockupationen<br />
och försvårar för civila hjälporganisationer<br />
att verka i landet.<br />
Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommittén<br />
har av det skälet försökt distansera<br />
sig från de utländska trupperna och<br />
kriget för att inte riskera att kopplas<br />
ihop med ockupationen. International<br />
Crisis Group beskriver kopplingen<br />
mellan militär och bistånd i sin rapport<br />
om läget i <strong>Afghanistan</strong> 2011:<br />
”Effekten av det internationella<br />
stödet kommer att vara begränsat<br />
om inte givarna särskilt USA som är<br />
den största slutar att underordna sitt<br />
hjälpprogram under målen för kampen<br />
mot motståndet.”<br />
Rapporten beskriver modellen med<br />
PRT som en grund för misslyckandet<br />
med civila insatser och fastlår att det<br />
mesta av den civila hjälpen försvinner<br />
i korruptionen.<br />
Fred före bistånd<br />
Biståndet är idag en bråkdel av<br />
de utländska truppernas kostnad.<br />
Behöver då inte <strong>Afghanistan</strong><br />
bistånd? Landet behöver fred och ett<br />
slut på ockupationen. Först då blir det<br />
riktigt meningsfullt att ge bistånd till<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<br />
Det är kriget i <strong>Afghanistan</strong> som slår<br />
sönder det civila samhället. De hårdast<br />
drabbade är kvinnor och barn.<br />
Då mer utländska trupperna placeras<br />
i en region trappas kriget upp där.<br />
När den amerikanska administrationen<br />
satte in ytterligare 30 000 man<br />
i <strong>Afghanistan</strong> 2010 ökade krigsintensiteten<br />
och nådde rekord för det mer<br />
än 10-åriga kriget.<br />
Hårdaste striderna utkämpades<br />
i Helmandprovinsen i södra <strong>Afghanistan</strong><br />
där USA och Storbritannien<br />
valde att koncentrera sina insatser.<br />
Där blev också den civila förödelsen<br />
som störst. Omkring 500 000 afghaner<br />
är flyktingar i sitt eget land på grund<br />
av kriget. Varje dag dör 200–250 barn<br />
av köld, svält och sjukdomar som är<br />
följder av kriget.<br />
Exemplet Faryab<br />
Så länge kriget pågår skapas nya flyktingar,<br />
det civila samhället slås sönder<br />
och hela byar utplånas. Kriget göder<br />
korruptionen genom de stora summor<br />
som förs in i landet som militärt<br />
och civilt bistånd. Kriget har möjliggjort<br />
opiumodlingen som var nästan<br />
utplånad under talibanernas styre och<br />
<strong>nu</strong> är den största i världen och ger regimen<br />
i Kabul och lokala krigsherrar<br />
astronomiska vinster.<br />
Ett exempel på hur det civila samhället<br />
påverkas av kriget gavs av en<br />
australiensisk översättare och tolk,<br />
som bott i <strong>Afghanistan</strong> sedan 20 år<br />
tillbaka, i The Sydney Morning Herald<br />
3 april 2012:
"Faryab, en av de fem norra provinserna<br />
har det högsta antalet internflyktingar,<br />
omkring 25 000 jämfört med<br />
1200 i Balkh. Skälet? Talibanerna gick<br />
in och orsakade en del oro i början som<br />
dock snabbt la sig. USA:s militär gick<br />
sedan in med drönarattacker, nattliga<br />
räder, attacker på marken och tung militär<br />
närvaro i huvudstaden Maimana.<br />
Det slet sönder allting och naturligtvis,<br />
som alla vet, kopplar USA hjälp med<br />
militära operationer. Så hjälpbudgeten<br />
för Faryab ökade med 500 procent vilket<br />
gav en anledning för USA att hålla<br />
konflikten vid liv...<br />
Om talibanerna haft fått vara ifred<br />
skulle de ha gått vidare eller slagit sig<br />
ned vilket var vad som höll på att ske<br />
när Uncle Sam kom till stan. Nu är det<br />
orsaken till att folk kryper ihop i flyktingläger,<br />
svälter och fryser i provisoriska<br />
tält."<br />
De svenska riksdagspartierna som<br />
beslutat om fortsatt krig i <strong>Afghanistan</strong><br />
försöker få biståndsbehovet att framstå<br />
som något som är oberoende av kriget.<br />
Med det fortsätter mytskapandet<br />
om kriget och opinionen vilseleds om de<br />
verkliga orsakerna till den katastrofala<br />
situationen i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Lars–Gunnar Liljestrand<br />
Upptäck<br />
Miljömagasinet<br />
Alternativet i svensk press<br />
Alternativet i svensk press<br />
Miljömagasinet bevakar miljö, politik,<br />
sociala frågor, mänskliga rättigheter, kultur<br />
och livsstilsfrågor med ett nytt 16-sidigt<br />
<strong>nu</strong>mmer varje fredag.<br />
Miljömagasinet är en politiskt oberoende<br />
tidning som verkar för en socialt och<br />
ekologiskt uthållig värld.<br />
Sätt in beloppet på plusgiro 24 27-3<br />
uppge ”<strong>Afghanistan</strong>” samt namn, adress<br />
och telefon.<br />
Eller kontakta oss på telefon: 08-640 82 80<br />
E-post: pre<strong>nu</strong>meration@miljomagasinet.se<br />
www.miljomagasinet.se<br />
WikiLeaks<br />
avslöjar<br />
WikiLeaks har avslöjat hur USA försökte<br />
stoppa det internationella förbudet<br />
mot klustervapen. USA kontaktade<br />
över 100 länder för att få<br />
dem att inte skriva på.<br />
USA använde dessa vapen 2001<br />
och 2002 mot talibanerna. Det finns<br />
fortfarande 24 provinser där sådana<br />
odetonerade bomber ligger kvar och<br />
40 människor rapporteras ha dödats<br />
av dem sedan 2001.<br />
När <strong>Afghanistan</strong> trots USA:s varningar<br />
skrev på avtalet i Oslo 2008<br />
gick Pentagon ut med en tolkning att<br />
avtalet ändå skulle medge att vapnen<br />
användes i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
En "snävare tolkning" skulle "skada<br />
våra möjligheter att försvara<br />
våra och våra koaltionspartners soldaters<br />
liv", förklarade amerikanska<br />
diplomater i Kabul. Till sist tvingades<br />
Nato backa och uppger att det<br />
<strong>nu</strong> inte längre finns klustervapen i<br />
Aghanistan.<br />
Utan WikiLeaks tätnar mörkret.<br />
Prova 25 <strong>nu</strong>mmer<br />
för bara 175 kr!<br />
Washington Post 16/9<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
ISSN 1652–3679, utges av<br />
Föreningen <strong>Afghanistan</strong>solidaritet,<br />
Fraktflygarg 5, 128 30 Skarpnäck<br />
Ansv. utgivare: Lars–Gunnar<br />
Liljestrand<br />
Red: Stefan Lindgren<br />
Hemsida: www.afghanistan.<strong>nu</strong><br />
Epost: red@afghanistan.<strong>nu</strong>. Tel:<br />
0736 151 999<br />
Presstopp: 1 juni 2012.<br />
Pre<strong>nu</strong>meration: 150 kr på plusgiro<br />
33 13 24–4. Icke–medlemmar: betalar<br />
100 kr. för fyra <strong>nu</strong>mmer/år.<br />
Tryck: Norra Skåne Offset<br />
Kontaktpersoner:<br />
Arvika: Veine Wallin 070 351 97 65<br />
Falun: P–O Tellander 023–21230<br />
perolof.tellander@telia.com<br />
Gnesta: Sixten Thuresson 0158–<br />
20168 sixtenthuresson@telia.com<br />
Göteborg: Gunnar Olofsson gunnaroson@gmail.com<br />
Haninge: Dan Kotka 08–50025417<br />
dan.kotka@spray.se<br />
Karlskrona: Ulf Bjerén 0455–17595<br />
ulf@bjeren.se<br />
Lund: Anders Davidson anders.davidson@telia.com<br />
Linköping: Kerstin Käll<br />
070–2354922 kerstin.kall@lio.se<br />
Malmö: Love Flygren 070 305 6281<br />
love_flygren@hotmail.com<br />
Mariefred: Peter Hjukström 0159–<br />
230 41 peter.hjukstrom@bredband.net<br />
Norrköping: Ulf Karlström macoma.<br />
karlstrom@telia.com<br />
Piteå: Bo Persson 0911–16433<br />
boklar@spray.se<br />
Södertälje: Jörgen Wide 08–550 199<br />
21 cederbladwide@telia.com<br />
Stockholm: Hans Söderling 08–<br />
6493473 hans_soderling@msn.com<br />
Uppsala: Kristoffer Larsson 0736–<br />
747974 krislarsson@gmail.com<br />
Umeå: Robert Pedersen rotpen@<br />
gmail.com<br />
Visby: Klas Hallberg 0498–219702<br />
klasojh@gmail.com.<br />
Växjö: Ulf Nilsson, 0470–124 21, ulf.<br />
nilssonguide@comhem.se<br />
Forts från sid 11. Kapten Nemo<br />
limsk tidning och närmare bestämt<br />
en afghansk dagstidning. Vad som<br />
står i den är, oavsett vilken melodi det<br />
sjunger, skrivet från en afghansk synvinkel<br />
och hämtar sin ton ur afghanernas<br />
nationella värdighet." Det finns<br />
en direkt koppling mellan Tarzis tidning<br />
och det stigande missnöjet med<br />
landets halvkoloniala ställning under<br />
Storbritannien.<br />
När Habibullah mördats och<br />
Ama<strong>nu</strong>llah tillträdde var tiden mogen<br />
att kasta ut britterna, vilket skedde i<br />
det tredje anglo–afghanska kriget.<br />
En djärv attack i kapten Nemos<br />
anda.<br />
Stefan Lindgren<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 15
Nordiska fredssamtal i Degerfors<br />
För 107 år sedan stoppade nordisk fredsrörelse och arbetarrörelse<br />
ett överhängande krigshot mellan Norge och<br />
Sverige. Idag deltar alla nordiska länder i orättfärdiga krig<br />
på USA:s sida.<br />
Kom till Degerfors Folkets hus för samtal om hur kan<br />
vi bygga en fredsfront mot de nya krigen och hur kan vi<br />
förhindra att FN används för att starta nya krig.<br />
Alla kommer att vara där: Thage G. Peterson, Maj Britt<br />
Theorin, Anders Ferm, Jan Myrdal... och du!<br />
Här några utdrag ur programmet:<br />
Fredag 3 augusti<br />
16:00 Jan Ask, kommunfullmäktiges ordförande i<br />
Degerfors håller ett hälsningsanföramnde.<br />
16:15 Arbetsgruppen för Nordiska fredssamtal presenterar<br />
programmet och moderator Anders Björnsson<br />
16:25–17:10 Anders Ferm, tidigare FN–ambassadör,<br />
”Över folkets huvud" – Hur militärer och politiker helt förändrat<br />
Sveriges utrikes– och säkerhetspolitik.<br />
17:15–18:00 Jan Myrdal, "Att sälja krig som margarin –<br />
hur de imperialistiska krigen gjorts möjliga".<br />
18:05–18:50 Lars–Gunnar Liljestrand, "Folkrätten, FN:s<br />
aggressionsförbud och Sveriges deltagande<br />
i Natos krig".<br />
19:00–20:00 Modererat samtal kring<br />
dagens ämnen, ple<strong>nu</strong>m. Samtalet<br />
fortsätter under fria former och i<br />
valfria konstellationer<br />
Lördag 4 augusti<br />
Anfallskrig och aggression med motiv<br />
att skydda civila, "humanitär intervention",<br />
exempel<br />
09:00–12.00 De humanitära och<br />
politiska konsekvenserna av krigen<br />
mot Jugoslavien, <strong>Afghanistan</strong>,<br />
Irak, Libyen och av den utländska<br />
inblandningen i Syrien. Christer<br />
Lundgren, Lars–Gunnar<br />
Liljestrand, Mike Powers, Ulf<br />
Bjerén, Ulf Karlström följt av modererat<br />
samtal mellan inledarna.<br />
13:00–13:40 Thage G. Peterson, tidigare<br />
försvarsminister, "Varför ta-<br />
16 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />
lar vi så lite om freden? Om Sveriges krig i <strong>Afghanistan</strong>".<br />
13:45–14:25 Jan–Erik Gustafsson, "Natos och EU:s krigsföring<br />
och Sveriges upplåtelse av territorium för krigsövningar."<br />
15:30–16:15 Maj–Britt Theorin, ledare av den svenska<br />
nedrustningskommissionen 1982–1991,<br />
16:20–16:45 Stefan Lindgren, Opinionsarbete i Sverige<br />
mot kriget i <strong>Afghanistan</strong><br />
16:50–17:20 Pål Steigan, Opinionsarbetet i Norge mot<br />
Libyenkriget<br />
17:20–18:00 Modererat samtal kring dagens ämnen, ple<strong>nu</strong>m<br />
Middag<br />
19:30–21:00 Kulturprogram på Folkets Hus<br />
Söndag 5 augusti<br />
09:00–09:40 Kvinnor för fred<br />
09:45–10:25 Aslak Storaker, Bevegelse for Sosialisme<br />
och Marielle Leraand medlem i Rodt Aksjon mot krig,<br />
Erfarenheter av opinionsarbete mot Norges deltagande i<br />
anfallskrig.<br />
10:30–11:10 Ofogs erfarenheter av opinionsarbete.<br />
13:15–14:00 Föreningen Fredskämparna i Finland,<br />
Anmälan: Görs genom att betala<br />
in deltagaravgiften 250 kr/person<br />
till plusgiro 51653–4, Folket i Bilds<br />
Stockholmsavdelning.<br />
Plats: Degerfors Folkets Hus,<br />
Medborgargatan 11.<br />
Arrangör: Folket i Bild/Kultur–<br />
fronts Stockholmsavdelning.<br />
I Folkets hus kommer det att skapas<br />
ett Fredstorg där föreningar och<br />
förlag under eget ansvar dukar upp<br />
sina bokbord.<br />
För alla detaljer om seminariet inklusive<br />
olika boendealternativ och<br />
mat, se www.afghanistan.<strong>nu</strong> eller<br />
www.fib.se.<br />
Den sönderbrutna kanonen. Ur<br />
Fredsfanans julkalender 1904.