06.09.2013 Views

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Kriget förstör<br />

biståndet<br />

Först efter ett slut på den utländska<br />

ockupationen kan civilt bistånd till<br />

<strong>Afghanistan</strong> bli meningsfullt, hävdar<br />

Lars–Gunnar Liljestrand i den här debattartikeln.<br />

Målet för Sveriges civila bistånd till<br />

<strong>Afghanistan</strong> beskrivs av regeringspartierna,<br />

socialdemokraterna och miljöpartiet<br />

i ett gemensamt dokument<br />

från 29 augusti 2011: Fortsatta civila–<br />

och biståndsinsatser till <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Behovet av bistånd beror enligt rapporten<br />

på att <strong>Afghanistan</strong> är ett fattigt<br />

land utan fungerande rättsystem, med<br />

utbredd korruption, arbetslöshet och<br />

där det saknas rättigheter för kvinnorna.<br />

Livsmedelskris och naturkatastrofer<br />

försvårar utvecklingen. Kriget<br />

finns med på ett hörn men inte som orsak<br />

till situationen i landet utan mer<br />

som en besvärande faktor som saboterar<br />

ett framgångsrikt biståndsarbete:<br />

"Den väpnade konflikten är för närvarande<br />

det enskilt största hindret för<br />

en positiv utveckling.”<br />

Den utländska militären behövs menar<br />

man för att biståndet skall fungera:<br />

"Arbetsguppen konstaterar vikten<br />

av fortsatt samverkan mellan det militära<br />

och civila bidraget i syfte att upprätthålla<br />

en gemensam bild av utvecklingen.”<br />

På liknande sätt beskriver regeringen<br />

situationen i propositionen 2011 för<br />

fortsatt trupp i <strong>Afghanistan</strong>:<br />

"Trots framsteg inom vissa områden<br />

råder stora brister i möjligheterna<br />

för många afghaner att tillgodose sina<br />

grundläggande behov. Situationen<br />

är komplex på grund av stridigheterna<br />

och återkommande naturkatastrofer.<br />

Extrem väderlek och bristande infrastruktur<br />

begränsar möjligheterna<br />

till återhämtning och i kombination<br />

med säkerhetssituationen innebär<br />

detta att de humanitära aktörerna i<br />

vissa fall har svårt att nå de behövande.<br />

Mest utsatta är kvinnor och barn.”<br />

Kriget benämns "säkerhetssituationen"<br />

som försvårar för biståndet att<br />

nå fram.<br />

14 <strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong><br />

Rapporten från partierna säger att<br />

Sverige satsar på civilt bistånd och att<br />

det militära får en allt mindre roll:<br />

"Det är också av stor vikt att se helheten<br />

av det svenska engagemanget<br />

i norra <strong>Afghanistan</strong>, där Sverige för<br />

närvarande har både militär trupp och<br />

en civil representation, men där biståndet<br />

ökar och de civila insatserna<br />

får en allt mer framträdande roll i takt<br />

med att det svenska militära bidraget<br />

minskar. Stöd till demokratisk utveckling<br />

och fattigdomsbekämpning är<br />

den överordnande målsättningen för<br />

de svenska insatserna och stöd till förbättrad<br />

säkerhet är ett led i att uppnå<br />

detta.”<br />

Kanske bara 10 procent<br />

Talet om stora biståndssatsningar<br />

stämmer inte. Sveriges militära insats<br />

är enligt officiella siffror ca 2 miljarder<br />

kronor per år. Riksrevisionens rapport<br />

säger att den verkliga kostnaden är<br />

avsevärt högre ("flera miljarder"). Det<br />

civila biståndet är cirka 500 miljoner<br />

och utgör kanske bara 10 procent av<br />

den verkliga militära kostnaden.<br />

USA:s militärkostnader i <strong>Afghanistan</strong><br />

är enligt de officiella uppgifterna<br />

335 miljarder dollar per år. De verkliga<br />

kostnaderna har av amerikanska<br />

ekonomer beräknas till 6–7 gånger högre<br />

än den officiella. Det amerikanska<br />

civila biståndet till <strong>Afghanistan</strong> är endast<br />

ett par procent av den militära.<br />

USA har infört systemet med PRT<br />

(Provincial Reconstruction Team) i<br />

<strong>Afghanistan</strong>. Hela landet är indelat i<br />

olika PRT där den militära och civila<br />

insatsen knyts ihop.<br />

Den svenska Isaf–styrkan har ansvaret<br />

för ett sådant PRT i Mazar-e<br />

Sharif. Med PRT-konstruktionen<br />

kopplas civilt bistånd ihop med de militära<br />

operationerna. För afghanerna<br />

innebär att det att biståndet ses som<br />

en del av den militära ockupationen<br />

och försvårar för civila hjälporganisationer<br />

att verka i landet.<br />

Svenska <strong>Afghanistan</strong>kommittén<br />

har av det skälet försökt distansera<br />

sig från de utländska trupperna och<br />

kriget för att inte riskera att kopplas<br />

ihop med ockupationen. International<br />

Crisis Group beskriver kopplingen<br />

mellan militär och bistånd i sin rapport<br />

om läget i <strong>Afghanistan</strong> 2011:<br />

”Effekten av det internationella<br />

stödet kommer att vara begränsat<br />

om inte givarna särskilt USA som är<br />

den största slutar att underordna sitt<br />

hjälpprogram under målen för kampen<br />

mot motståndet.”<br />

Rapporten beskriver modellen med<br />

PRT som en grund för misslyckandet<br />

med civila insatser och fastlår att det<br />

mesta av den civila hjälpen försvinner<br />

i korruptionen.<br />

Fred före bistånd<br />

Biståndet är idag en bråkdel av<br />

de utländska truppernas kostnad.<br />

Behöver då inte <strong>Afghanistan</strong><br />

bistånd? Landet behöver fred och ett<br />

slut på ockupationen. Först då blir det<br />

riktigt meningsfullt att ge bistånd till<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<br />

Det är kriget i <strong>Afghanistan</strong> som slår<br />

sönder det civila samhället. De hårdast<br />

drabbade är kvinnor och barn.<br />

Då mer utländska trupperna placeras<br />

i en region trappas kriget upp där.<br />

När den amerikanska administrationen<br />

satte in ytterligare 30 000 man<br />

i <strong>Afghanistan</strong> 2010 ökade krigsintensiteten<br />

och nådde rekord för det mer<br />

än 10-åriga kriget.<br />

Hårdaste striderna utkämpades<br />

i Helmandprovinsen i södra <strong>Afghanistan</strong><br />

där USA och Storbritannien<br />

valde att koncentrera sina insatser.<br />

Där blev också den civila förödelsen<br />

som störst. Omkring 500 000 afghaner<br />

är flyktingar i sitt eget land på grund<br />

av kriget. Varje dag dör 200–250 barn<br />

av köld, svält och sjukdomar som är<br />

följder av kriget.<br />

Exemplet Faryab<br />

Så länge kriget pågår skapas nya flyktingar,<br />

det civila samhället slås sönder<br />

och hela byar utplånas. Kriget göder<br />

korruptionen genom de stora summor<br />

som förs in i landet som militärt<br />

och civilt bistånd. Kriget har möjliggjort<br />

opiumodlingen som var nästan<br />

utplånad under talibanernas styre och<br />

<strong>nu</strong> är den största i världen och ger regimen<br />

i Kabul och lokala krigsherrar<br />

astronomiska vinster.<br />

Ett exempel på hur det civila samhället<br />

påverkas av kriget gavs av en<br />

australiensisk översättare och tolk,<br />

som bott i <strong>Afghanistan</strong> sedan 20 år<br />

tillbaka, i The Sydney Morning Herald<br />

3 april 2012:

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!