06.09.2013 Views

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

utländsk ockupation<br />

gre takt än tidigare. Tyvärr finns det<br />

mycket lite dokumentation, vetenskaplig<br />

eller annan, om dessa tragedier,<br />

på grund av krigets kaos.<br />

Luft– och vattenföroreningarna är<br />

en av de värsta effekterna<br />

av kriget för kvinnor.<br />

Damm fyller luften hela<br />

tiden på grund av bristen<br />

på träd och buskar. Men<br />

än<strong>nu</strong> värre är bullret. Till<br />

exempel kan drönare göra<br />

mycket genomträngande<br />

ljud som hörs under en<br />

lång tid.<br />

Helikoptrar skapar ett<br />

enormt buller, särskilt<br />

när de kommer i par.<br />

Eftersom eliten inte reser<br />

landvägen kommer<br />

de med flyg. Planen är stora och mörka,<br />

som gamar. Oväsen kommer också<br />

från stridsvagnar och lastbilar som<br />

får byggnader att skaka. Rader av<br />

sandfärgade lastbilar stora som hus<br />

rullar förbi, med moderna kanoner<br />

på taken. Soldaterna har hjälmar och<br />

skottsäkra västar, men man kan ändå<br />

känna deras rädsla. Någonting i deras<br />

hållning skvallrar om det. Alla är på<br />

helspänn.<br />

Inte utan burqa<br />

Nu känner sig inte kvinnor säkra att<br />

gå hemifrån och om de gör det vill de<br />

inte gå utan burqa. Så är det även i<br />

Kabul <strong>nu</strong>mera. Min vän och jag gick<br />

♦ I endast fem länder<br />

i världen lever kvinnor<br />

kortare än män.<br />

<strong>Afghanistan</strong> är ett av<br />

dem.<br />

♦ Bara 13 procent av<br />

flickorna går i skola.<br />

♦ 2/3 av flickorna gifts<br />

bort med tvång.<br />

för att möta en kvinna från det amerikanska<br />

utrikesdepartementet och hon<br />

sa till min vän: "Varför bär ni burqa?<br />

Varför inte vara modern?" Hon hade<br />

ingen aning om hur dålig säkerhetssi-<br />

tuationen är för kvinnor<br />

i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Har då kvinnor på det<br />

hela taget gjort framsteg<br />

under Natos närvaro?<br />

USA är i <strong>Afghanistan</strong><br />

för att främja sina egna<br />

strategier och upprätta<br />

militäraser som de<br />

kan styra Asien från.<br />

De bryr sig inte om<br />

<strong>Afghanistan</strong>s kvinnor<br />

och barn. De används<br />

som politiskt verktyg för<br />

att lugna och framför<br />

allt bedra den amerikanska allmänheten.<br />

Förenta staterna har gjort ett fantastiskt<br />

jobb med att bygga allianser<br />

med krigsherrar, köpa dem med pengar<br />

och använda dem som ombud. På<br />

tio år har kvinnornas säkerhetsvillkor<br />

inte förbättrats och har i vissa fall till<br />

och med försämrats.<br />

Dr. Mariam Raqib är född i<br />

<strong>Afghanistan</strong> och har bedrivit forskning<br />

vid Northeastern University i Boston,<br />

USA sedan 2006. För det skogsplanteringsprojekt<br />

hon bedriver, se<br />

www.afghanistansamsortya.org<br />

Unga afghanska kvinnor tar sig ton. Här i en protest mot USA:s basavtal.<br />

Den afghanske upplysningsmannen<br />

Mahmud Tarzi och hans hustru Asma<br />

Rasmiya<br />

Kapten Nemo<br />

för afghaner<br />

Jan Myrdal skrev i Aftonbladet 5 maj<br />

2012 om Jules Vernes "En världsomsegling<br />

under haven".<br />

Han beskrev hur denna märkliga<br />

roman från 1870 var ett brinnande<br />

ställningstagande för de förtryckta,<br />

bl.a. afganerna i Brittiska<br />

Indien: ”Indiern var en medborgare<br />

i de förtrycktas stora rike och till mitt<br />

sista andetag kommer jag själv alltid<br />

att betrakta mig som medborgare i<br />

detta land!” säger kapten Nemo.<br />

Visst är det väl ett märkligt faktum<br />

att just den boken var en av de allra<br />

första västerländska böcker att tryckas<br />

och ges ut i <strong>Afghanistan</strong>.<br />

Den utkom först som följetong i<br />

<strong>Afghanistan</strong>s första tidning, Siradj<br />

al–Akhbar (Nyhetens lykta) som utgavs<br />

av upplysningsivraren Mahmud<br />

Tarzi, senare svärfar till <strong>Afghanistan</strong>s<br />

befriare, kung Ama<strong>nu</strong>llah.<br />

Tarzis tidning och översättargärning<br />

omfattade alla viktigare romaner<br />

av Jules Verne och de fick en stor<br />

betydelse för att bekanta afghanerna<br />

med västvärldens tekniska framsteg<br />

och franskt progressivt tänkande.<br />

"Siraj Al Akhbar Afghaniya är varken<br />

brittisk eller rysk eller fransk eller<br />

italiensk eller tysk eller kinesisk<br />

eller japansk", skrev tidningen i sin<br />

programförklaring. "Det är en mus<br />

Forts sid 15<br />

<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!