Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu
Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu
Fp–talesman: TA HEM VÅRA TRUPPER NU - Afghanistan.nu
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utländsk ockupation<br />
gre takt än tidigare. Tyvärr finns det<br />
mycket lite dokumentation, vetenskaplig<br />
eller annan, om dessa tragedier,<br />
på grund av krigets kaos.<br />
Luft– och vattenföroreningarna är<br />
en av de värsta effekterna<br />
av kriget för kvinnor.<br />
Damm fyller luften hela<br />
tiden på grund av bristen<br />
på träd och buskar. Men<br />
än<strong>nu</strong> värre är bullret. Till<br />
exempel kan drönare göra<br />
mycket genomträngande<br />
ljud som hörs under en<br />
lång tid.<br />
Helikoptrar skapar ett<br />
enormt buller, särskilt<br />
när de kommer i par.<br />
Eftersom eliten inte reser<br />
landvägen kommer<br />
de med flyg. Planen är stora och mörka,<br />
som gamar. Oväsen kommer också<br />
från stridsvagnar och lastbilar som<br />
får byggnader att skaka. Rader av<br />
sandfärgade lastbilar stora som hus<br />
rullar förbi, med moderna kanoner<br />
på taken. Soldaterna har hjälmar och<br />
skottsäkra västar, men man kan ändå<br />
känna deras rädsla. Någonting i deras<br />
hållning skvallrar om det. Alla är på<br />
helspänn.<br />
Inte utan burqa<br />
Nu känner sig inte kvinnor säkra att<br />
gå hemifrån och om de gör det vill de<br />
inte gå utan burqa. Så är det även i<br />
Kabul <strong>nu</strong>mera. Min vän och jag gick<br />
♦ I endast fem länder<br />
i världen lever kvinnor<br />
kortare än män.<br />
<strong>Afghanistan</strong> är ett av<br />
dem.<br />
♦ Bara 13 procent av<br />
flickorna går i skola.<br />
♦ 2/3 av flickorna gifts<br />
bort med tvång.<br />
för att möta en kvinna från det amerikanska<br />
utrikesdepartementet och hon<br />
sa till min vän: "Varför bär ni burqa?<br />
Varför inte vara modern?" Hon hade<br />
ingen aning om hur dålig säkerhetssi-<br />
tuationen är för kvinnor<br />
i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Har då kvinnor på det<br />
hela taget gjort framsteg<br />
under Natos närvaro?<br />
USA är i <strong>Afghanistan</strong><br />
för att främja sina egna<br />
strategier och upprätta<br />
militäraser som de<br />
kan styra Asien från.<br />
De bryr sig inte om<br />
<strong>Afghanistan</strong>s kvinnor<br />
och barn. De används<br />
som politiskt verktyg för<br />
att lugna och framför<br />
allt bedra den amerikanska allmänheten.<br />
Förenta staterna har gjort ett fantastiskt<br />
jobb med att bygga allianser<br />
med krigsherrar, köpa dem med pengar<br />
och använda dem som ombud. På<br />
tio år har kvinnornas säkerhetsvillkor<br />
inte förbättrats och har i vissa fall till<br />
och med försämrats.<br />
Dr. Mariam Raqib är född i<br />
<strong>Afghanistan</strong> och har bedrivit forskning<br />
vid Northeastern University i Boston,<br />
USA sedan 2006. För det skogsplanteringsprojekt<br />
hon bedriver, se<br />
www.afghanistansamsortya.org<br />
Unga afghanska kvinnor tar sig ton. Här i en protest mot USA:s basavtal.<br />
Den afghanske upplysningsmannen<br />
Mahmud Tarzi och hans hustru Asma<br />
Rasmiya<br />
Kapten Nemo<br />
för afghaner<br />
Jan Myrdal skrev i Aftonbladet 5 maj<br />
2012 om Jules Vernes "En världsomsegling<br />
under haven".<br />
Han beskrev hur denna märkliga<br />
roman från 1870 var ett brinnande<br />
ställningstagande för de förtryckta,<br />
bl.a. afganerna i Brittiska<br />
Indien: ”Indiern var en medborgare<br />
i de förtrycktas stora rike och till mitt<br />
sista andetag kommer jag själv alltid<br />
att betrakta mig som medborgare i<br />
detta land!” säger kapten Nemo.<br />
Visst är det väl ett märkligt faktum<br />
att just den boken var en av de allra<br />
första västerländska böcker att tryckas<br />
och ges ut i <strong>Afghanistan</strong>.<br />
Den utkom först som följetong i<br />
<strong>Afghanistan</strong>s första tidning, Siradj<br />
al–Akhbar (Nyhetens lykta) som utgavs<br />
av upplysningsivraren Mahmud<br />
Tarzi, senare svärfar till <strong>Afghanistan</strong>s<br />
befriare, kung Ama<strong>nu</strong>llah.<br />
Tarzis tidning och översättargärning<br />
omfattade alla viktigare romaner<br />
av Jules Verne och de fick en stor<br />
betydelse för att bekanta afghanerna<br />
med västvärldens tekniska framsteg<br />
och franskt progressivt tänkande.<br />
"Siraj Al Akhbar Afghaniya är varken<br />
brittisk eller rysk eller fransk eller<br />
italiensk eller tysk eller kinesisk<br />
eller japansk", skrev tidningen i sin<br />
programförklaring. "Det är en mus<br />
Forts sid 15<br />
<strong>Afghanistan</strong>.<strong>nu</strong> 11