Cirkulär migration och utveckling - kartläggning av ... - Regeringen

Sammanfattning SOU 2010:40
migration och utveckling. PGU slår fast att Sverige ska bli bättre på
att främja migrationens utvecklingspotential.
Migrationen påverkar utvecklingen i såväl det land som migranten
lämnar som i det land han eller hon kommer till. Samtidigt förändras
och utvecklas personen som migrerar. Den cirkulära migrationen
kan medföra vinster för ursprungslandet på många sätt –
genom hemsändande av pengar, främjande av handelsflöden och
investeringar, kunskapsöverföring samt överföring av idéer och
värderingar som lämnar viktiga bidrag till ett samhälles utformning
(s.k. sociala remitteringar).
I destinationslandet utgör migranterna många gånger efterfrågad
arbetskraft som fyller behov för att samhället ska fungera. De för
samtidigt med sig värderingar och förhållningssätt från sina
ursprungsländer som gynnar den kulturella mångfalden, vidgar vyer
och manar till nytänkande. Genom sin roll som ”brobyggare” och
främjare av bl.a. handel och investeringar mellan destinations- och
ursprungsländer, bidrar migranterna till att skapa arbetstillfällen
och skatteintäkter på båda håll.
Slutligen kan även den enskilda individen vinna på migrationen.
Anledningarna till att en person väljer att migrera är många och
sammansatta. En del flyr sina hemländer för att komma undan krig
och förföljelse, för andra ligger förhoppningar om bättre arbetsförhållanden,
högre lön, nya utvecklingsmöjligheter och karriärutveckling
bakom beslutet att flytta. Gemensamt för alla migranter är
önskan om att få en bättre framtid, för sig själv och sin familj.
Migration kan, med detta synsätt, skapa fördelar både för
ursprungslandet, destinationslandet och för individen och ger därmed
en ”trefaldig vinst” (win-win-win).
Migranter världen över skickar varje år hem stora summor
pengar, s.k. remitteringar, till familj och släkt i ursprungslandet.
Dessa flöden är privata medel som lämnar ett viktigt bidrag till
utvecklingen, inte bara till mottagaren utan också till samhället i
stort genom att stimulera konsumtion, öka medborgarnas investeringar
i samhällsservice som utbildning och hälsovård. Detta skapar
sysselsättning som i sin tur genererar inkomster för en vidare krets.
En stor del av remitteringarna skickas via informella kanaler.
De administrativa kostnaderna för remitteringar uppgår i dag i
många fall till mellan 10 och 20 procent av det remitterade beloppet.
För att främja remitteringarnas utvecklingseffekt är det av stor
vikt att underlätta för migranter att hitta de billigaste sätten att
överföra pengar och minska transaktionskostnaderna.
28