bakgrund till projektet(teoretisk studie)

Recommendations

Info

process där mycket ska vägas in måste gå snabbt för att kunna genomföra det som ett EU-projekt. Det visar sig att visionsarbetet blir svårare än väntat och Stadsbyggnadskontoret föreslår att den redan framtagna visionen ska vara en grund för den nya. Men planeringen stagnerar och markägarna blir besvikna över hur lite som har hänt när förslaget presenteras. Det handlar i huvudsak om att dra om den centrala vägen genom området. Rekonstrueringen av Kvillebäckens framtid är inte tillräckligt förankrad. Under tiden har området blivit ett “permanent provisorium” (Gabriella Olshammar) och illegala klubbar och kriminalitet är det som tidningsartiklarna handlar om. I vetskapen att någonting ska hända i området bryr sig inte fastighetsägarna om förfallet. Fokuspunkten flyttas istället till Backaplan och Älvstranden Utveckling tar över hela projektet. De har visat att de “klarat av uppgiften” tidigare i samband med utvecklingen av Norra Älvstranden och de utnämner sig själva till “hjälten” i olika verksamhetsberättelser (Joakim Forsemalm). Visionsarbetet genomförs till slut som ett parallellt uppdrag. Området totalsaneras och blir nu en del av Norra Älvstranden som kommit att bli en ny fasad för hela Göteborgs stad. Husen i det nya Kvillebäcken är nya, dyra och stora och liknar resten av hela Norra Älvstranden. Älvstranden Utveckling beskriver Kvillebäcken såhär: “Hit söker sig kreativa och medvetna människor som gillar inspirerande möten. I Kvillebäcken lever och bor man miljösmart – en självklar del av livskvaliteten. Kvillebäcken är lite kontinentalt – och samtidigt så göteborgskt.” På internet finns det intervjuer med arkitekterna bakom den nya stadsdelen där de berättar om deras huvudgrepp. Några nyckelord är; stadsmässighet, stora balkonger, ljusa trapphus, lekfulla kulörer, detaljer på fasaderna, lusthus på gården, cykelrum och energieffektiva och miljövänliga material. Detaljplan för Östra Kvillebäcken, 2009. Simon: Ett område med 25% hyresrätter där en etta kostar 6-8000 spänn skapar absolut en härlig blandning av både välbeställda par, singlar och barnfamiljer. Johanna Smedberg: Byggnormen för nya bostäder kräver en viss standard. Lägenheterna i Kvillebäcken kommer inte vara några lyxbostäder men nya och fräscha med vanliga bekvämligheter och god standard. Om vi ska subventionera bebyggelse för att komma ned i kostnadsnivå för lägenheterna så krävs det ett politiskt beslut – Tyvärr.
alternativ Ett alternativ till att omvandla och gentrifiera hela stadsdelar på en gång är att låta staden långsamt förändras och genomföra omvandlingarna steg för steg. På så sätt skulle det sociala livet i stadsdelen inte ta lika stor skada på en gång. Att plötsligt ersätta det befintliga i ett område kan ju ses som en spännande händelse men det anses knappsast vara önskvärt ur ett ekologiskt perspektiv. Man kan leka med tanken att det som hände i Kvillebäcken inte skulle hänt. Hur skulle man kunnat skapa en socialt hållbar utveckling? En stor fråga har varit den om “blandstaden”. Vissa menar att genom att spara bebyggelsen som fanns i Kvillebäcken skulle situationen blivit annorlunda. Den stökiga platsen skulle inte dra till sig samma människor som ett dyrt bostadsområde. En kontrast till den aktiva stadsplaneringen kunde varit att öka toleransen i området och se vad som händer. Genom att låta Kvillebäcken förändras i sin egen takt hade en annan stadsdel/ kultur växt fram. Men även en aktiv stadsplanering kanske skulle kunna resultera i en socialt hållbar stadsdel. En mer långsiktig förändring känns nödvändig. Någonting hoppas över när man river en hel stasdsdel och bygger upp den igen på bara några år. norra Sorgenfri Utdrag ur bloggen om nya Kvillebäcken http://blog.kvillebäcken.se Ett liknande svenskt projekt är visionsarbetet med Norra Sorgenfri i Malmö. Det har en liknande karaktär men skiljer sig i utförandet. Norra Sorgenfri är ett industriområde som tidigare räknades som Malmös utkant men som nu har blivit mer och mer centralt. Det ska utgöra en länk mellan centrum och de östra delarna av Malmö och i planarbetet sammanlänkas projektet med planeringen av hela östra centrum. Det verkar på ytan som ett öde område men innehåller redan idag ett rikt och varierat liv. Området har hela 30 fastighetsägare och många småskaliga verksamheter och företag och ett rikt föreningsliv. Planer, Norra Sorgenfri. Kvarter- och tomtprogram. I visionen ska bostäder växa fram i området parallellt med att viss industri och verksamhet får finnas kvar. Utvecklingen sker i olika delar vid olika tidpunkter. För att visionen ska bli verklighet finns ett antal nyckelpunkter i varje litet projekt. Några viktiga punkter som nämns är att bevara områdets historia och identitet. De konstnärliga och kreativa verksamheterna som redan existerar ska stödjas och utvecklas. En viktig del är att det ska finnas arkitektur från olika tider och med offentliga bottenvåningar. De småskaliga verksamheterna är av stor betydelse för det offentliga livet i området. Alla kvarter ska bestå av en stor mångfald och de existerande byggnaderna bevaras och skapar utrymmen för evenemang. Ett exempel är det stora gamla bussgaraget som ska göras om till aktivitetshus med bland annat kulturhus och sporthall. Även ett urbanpedagogiskt center ska öppna i området. Planeringsprocessen beskrivs som bred och under tiden har Stadsbyggnadsforum hållt öppet i Norra Sorgenfri för allmänheten varje vecka för att ställa ut material, anordna workshops och hålla föreläsningar. Skillnaderna mellan Norra Sorgenfri och Kvillebäcken är många, men i det stora hela kan man se ett helt annat tillvägagångssätt i
Page 1 and 2: Foto från Kvillebäcken, 2011. “
Page 3 and 4: identitet men gemensamt för de fle
Page 5 and 6: När jag själv går runt i Kvilleb
Page 7: Reklamkampanjen för Kvillebäcken.
Page 11: källor Clément, Gilles (2008) For

bakgrund till projektet(teoretisk studie)

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?