antikvariat mats rehnström

fuerunt. Cum indice lockupletiss. Frankfurt am Main, A. Wechelum, 1580.
Folio. (6),338,(22,1 blank,1) s. Samtida pergamentbd med handskriven titel.
Knytband av skinn där det övre är defekt. Främre pärmen ngt fläckig upptill.
Fuktfläckar i övre marginalen fram till s. 25 i det första arbetet. Några sotfläckar
i yttermarginalen på s. 21. Några mindre pappersföroreningar, t.ex. i
yttermarginalen på s. 319. Ställvisa svaga, men knappast störande fuktränder i
övre marginalen, även i det andra arbetet. En reva i övre marginalen på s. 431.
I det andra arbetet en liten solkfläck i övre marginalen på s. 131-34 och en
större fuktfläck i nedre marginalen från s. 207 till slutet. Felskuret övre hörn
på s. 337. Med Ulric Celsings namnteckning. Trevligt ex. från Biby. *20000
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2497, noten, för det första arbetet: ”Bästa
och riktigaste uplagorne af Krantzii krönikor öfver de tre nordiske riken äro de Frankfurtiske,
typis Wechelianis, 1575 och 1583”. Tidigare upplagor av ”Rerum Germanicarum” hade
utkommit i Basel 1548 och Köln 1574. Albert Krantz (1448-1517) var lärd tysk historieskrivare
och gav ut flera krönikor över Nordens och de germanska områdenas historia
i Adam av Bremens anda. Hans skrifter studerades bl.a. av Olaus Magnus som refererar till
dem vid flera tillfällen i sina egna arbeten. Historikern Matti Klinge har visat hur Krantz
uppfattning att antikens vandaler och Sveriges vender var samma folk påverkade Gustav
Vasa att för att stärka sin historiska legitimitet lägga till vendernas och vandalernas konung
i sin titel. Flera av Krantz krönikor fortsattes av David Chytraeus (1530-1600), lärjunge till
Luther, teolog, historieskrivare och ”en vän av allt svenskt” enligt Lindroth.
14. Kununga ok höfdinga styrilse hoc est regum principumque institutio
ab incerto auctore gentis sueticæ ante sæcula nonnulla patrio sermone
conscripta. Quam ex mandato illustrissimi regni cancellarii comitis Magni
Gabr. De-la Gardie &c. &c. In sermonem latinum vertit, notisq’; necessariis
illustravit Joannes Schefferus argentoratentis. Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio.
Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind,
delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i
bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den
främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan
av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka
obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. *6000
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten
av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av
David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl xi styrande skeppet Sverige.
Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript
Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den
tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att
införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under
svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd,
men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas
”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om
texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket
lyckad och självständigt hållen bearbetning. Manuskriptet kom i Bureus händer via Johan
Skytte och det stammar sannolikt ursprungligen från Vadstena kloster. Bureus hade redan
1624 arbetet färdigt för utgivning och Gustav ii Adolf hade tankar på att anbefalla det för
skolbruk. Det manuskript som Bureus använde sig av är i dag försvunnet och i äldre tid
ifrågasattes arbetets äkthet. I och med fyndet av det s.k. ”Vadstenafragmentet” i Helsingfors
senatsarkiv 1867 har dock verkets äkthet bestyrkts. Schefferus edition utfördes på uppdrag
av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen.
15. [LUNDIUS, C. Notæ ac observationes in literas rom. pontificis
Agapeti II de prærogativa atque eminentia regis Upsalensis, sive Svioniæ.
Accedunt prolegomena, quibus gloria linguæ & rei svionicæ, contra nonneminis
insultus, atque haud ita pridem editas cavillationes, evidentissimis rationibus
vindicatur. Uppsala, (Rudbeckska tryckeriet), (1702)-03.] Folio. 20,1-48
s. Med träsnittsillustrationer i texten. Häftad i samtida nött och fuktfläckigt