antikvariat mats rehnström

antikvariat mats rehnström
nyhetsbrev 205
äldre varia (biby)
13 december 2012
Jakobsgatan 27 nb | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61
e-post: rehnstroem@svaf.se | www.matsrehnstroem.se
öppet torsdagar 15.00–18.30
Detta är årets sista nyhetsbrev. Det innehåller 25 äldre böcker och
småskrifter ur det gamla fideikommissbiblioteket på Biby i Södermanland.
Huvuddelen av boksamlingen byggdes upp av diplomaten Ulric
Celsing (1731-1805) som periodvis var en mycket aktiv kund på bokauktionerna
i Sverige från 1780-talet till sin död. Det finns även böcker som härrör från andra
familjemedlemmar, mest i hans egen och tidigare generationer. En del äldre häftat
material bands in i mitten av 1800-talet, annars är samlingen orörd sedan början
av 1800-talet.
Magnus Wallin kommer att vara barnledig under åtminstone det första halvåret
2013 och Eva K. Johansson vikarierar för honom.
Alla vi på antikvariatet ber att få tacka för 2012 och önskar god jul och gott nytt år!
ps. Butiken är öppen som vanligt på torsdagar 15-18:30. ds.

1. BERGIUS, N. [preses och författare] & KROOK,
G. [respondent till del i]. De statu ecclesiæ et
religionis Moscoviticæ. i-ii. A.a. Sthlm, O. Enæus,
1704-05. 8:o. (36),272 s. & 1 utvikbar träsnittsplansch.
Träsnittsillustrationer i texten på s. 270 + (24),273-352
s. Häftad i blått klistermarmorerat pappomslag från
1700-talets mitt med en lite trasig tegelröd handskriven
titeletikett. Aningen snedläst. Del i med fuktfläckar och
en del rostfläckar, t.ex. på s. 217-18 samt delvis snävt
skuren i övre marginalen. Del ii å andra sidan hårt
skuren i den nedre marginalen, t.ex. på titelbladet med
viss textförlust i nedersta raden i impressum, och en
mindre reva i övre marginalen på titelbladet. Med ett
litet hål och en längre reva med obetydlig textförlust på
s. (21) i del ii. Felskuren yttermarginal på s. 339. Med
Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. *5000
Lidén Catalogus disputationum 1. Nya upplagor trycktes i
Lübeck 1709 och Frankfurt 1723. Med tryckt dedikation till Karl
xii respektive Carl Piper samt med en hyllningsvers på ryska
respektive latin av ”Ioann Ghawril Iwanowitsch Sparwenfeldt”.
Del ii, som inte var en avhandling, har undertiteln: ”Confessionis
ecclesiæ orientalis & moscoviticæ partium 2 & 3. Theologiam
moralem complectentium brevem censuram exhibens”. Verket behandlar den grekiskortodoxa
kristendomen och dess främsta företrädare i samtiden, Ryssland. Nicolaus
Bergius (1658-1706), född i Reval, var kyrkoherde i den franska församlingen i Stockholm,
pastor i Narva, superintendent i Ingermanlands och Livlands stift samt prokansler i Pernau.
Han bedrev omfattande studier i den slaviska och ryska lärdomshistorien, av vilket föreliggande
arbete är ett resultat, och ivrade livet igenom för en strikt ortodox hållning i trosfrågor.
På s. 271-72 återfinns en ”Kort påminnelse” om drottning Kristinas instruktioner
för bokutgivning rörande Ryssland, ryska och ”ryske religionen”, undertecknad av Johan
Roselin (adlad Rosenlindt 1650), ”ryss-tolck”. Ulric Celsing (1731-1805) var diplomat,
bl.a. i Konstantinopel.
2. (BILBERG, G. O.) Tideräkning, uti ett kårt begrep, under högst sal. hans
maj:ts konung Carl den xi:s regering, uti 41 år 4 månader och 11 dagar
beräknat från år 1655 d. 24 nov. til år 1697 den 5 april, til allmän tjenst, genom
tryck befordrad, år 1775. Af T. G. F. Sthlm, L. Wennberg, 1775. 8:o. 32 s. Häftad
och oskuren. Titelsidan ngt småfläckig och med en fuktfläck nedtill i yttermarginalen.
Har varit vikt. Från Biby. *1500
Setterwall Svensk historisk bibliografi 2454. Varianten utan prisuppgift. Ursprungligen
tryckt i författarens ”Stockholms historie- och skrif-kalender” 1701.
3. BROWALLIUS, J. Betänkande om vattu-minskningen, hvaruti denna
läran efter den heliga skrift, naturens lagar och förfarenheten pröfvas, samt
oriktig befinnes. Sthlm, L. Salvius, 1755. 8:o. (2),250,(24) s. & 1 utvikbar grav.
plansch. Hfrbd från 1800-talets mitt med sparsamt guldornerad rygg och
stänkta snitt. Enstaka mindre lager- och småfläckar, t.ex. i yttermarginalen på
s. 42-43 och en pappersförorening i texten på s. 92. Från Biby. *6000
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1168. Soulsby A catalogue of the works of
Linnæus 1025c för redogörelsen för Linnés åsikter om landhöjningen som upptar s. 16-25.
En tysk översättning trycktes 1756. Landhöjningen vid Östersjöns kuster, vilken redan
Urban Hiärne hade observerat, väckte stor debatt under 1740-talet. Striden stod mellan
dem som, likt Carl von Linné och Anders Celsius, ansåg att vattnet på jorden hela tiden
minskade, och det läger som företräddes av bl.a. Rhyzelius och Biörner, som hävdade
det orimliga i teorin om vattuminskningen. Motargumenten var många, från ortodoxt
håll utgick man från bibelns skapelsekronologi där jordklotet var färdigt från första stund,
medan rudbeckianerna såg sitt forngötiska rike hotat av översvämning med anledning

av de nya teorierna. Browallius låter i denna bok sin ortodoxa bibeltro gå hand i hand
med övertygande vetenskapliga argument och hans framställning kom att bli dödsstöten
för teorin om vattuminskningen. Browallius upplevde dock inte detta, då han dog innan
boken var färdigtryckt.
4. CEDERBOURG, E. En kort beskrifning öfwer den wid wästra hafwet
belägna, wäl bekanta och mycket berömliga siö- handel- och stapulstaden
Götheborg, utur åtskillige trowärdige historie-böcker, gamla bref,
minnesmärken och andre tilförlåtelige bewis, både med nöye och flit sammanletad.
Göteborg, J. E. Kallmeyer, 1739. 4:o. (8),231,(5) s. & 4 grav. plr &
1 utvikbar grav. karta. Mörkbrunt hklbd från 1800-talets mitt med sparsamt
guldornerad rygg och stänkta snitt. Bakre pärmen
ngt blekt upptill. Pappersförtunning och små
hål i nedre marginalen på s. 5 och 11. Lätt
lagerfläckig. Ngt bruntonad på s. 169-208
och 225-31. En gammal beskuren bläcksignatur
och numrering i nedre marginalen
på titelsidan, sannolikt av Gustaf Celsing.
Från Biby. *6000
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica
527. Aberstén Bibliographia Gothoburgensis 2.
Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0650. Med
hyllningsdikter av E. Poppelman, E. Wall och A. D.
Leenberg. Några av planscherna är signerade Gudmund
Svensson (1687-1744). Ett kapitel behandlar stadens handel
och bl.a. Ostindiska kompaniet. Eric Cederbourg (död 1758) var rådman i Göteborg.
5. COCHLÆUS, J. Vita Theoderici
regis Ostrogothorum et Italiæ. Cum
additamentis & annotationibus, quæ
Sveo-Gothorum ex Scandia expeditiones
& commercia illustrant; operâ
Johannis Peringskiöld. Sthlm, literis
Enæanis, 1699. 4:o. (16),662,(2) s. & 1
grav. plansch. Med 2 tryckta tabeller
medräknade i pagineringen och träsnittsillustrationer
föreställande bl.a.
runstenar i texten. Fint samtida pergamentbd
med infärgat titelfält och rödstänkta
snitt. Bandet obetydligt solkigt
på pärmar och rygg. Pärmarna bågnar
lite. För- och eftersättsblad med gamla
prydliga anteckningar. Bra inlaga med
enstaka lager- och rostfläckar. En solkfläck
i inre marginalen på s. 251-55
och planschen har en liten lagerfläck,
dock knappast störande. Vikta hörn
och någon enstaka marginalanteckning
i blyerts. Med Joh. Bergmans
namnteckning daterad Stockholm den
12 februari 1743. Från Biby. *6500
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 173. Hesse Svensk numismatisk bibliografi 0666.
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1350: ”det som sätter största värde på
denna edition äro anmärkningarne”. Den fina planschen graverad av Thomas Campanius
Holm. Arbetet avslutas med en latinsk hyllningsdikt av A. Stobæus. På s. 541-42 behand-

las och visas ett mynt av Theoderic och på s. 580-81 av Olof Skötkonung och Anund
Jakob samt några runmynt. Verket trycktes första gången 1544 i Ingolstadt. Utgivaren
Peringskiöld använde en handskrift som Sparfvenfelt skänkt till Antikvitetskollegium.
Cochlæus hette egentligen Dobnek och utmärkte sig annars som en hätsk motståndare
till Luther och alla reformationsplaner.
6. CRANZ, D. Historia om Grönland,
deruti landet och dess inbyggare &c. I synnerhet
Evangeliska brödra-församlingens där
warande mission, och dess förrättningar i
Ny-Herrnhut och Lichtenfels, beskrifwas; af
David Cranz på tyska författad, men för dess
märkwärdiga innehåll på swenska öfwersatt,
samt med 8 kopparstycken och fullständigt
register försedd. i-ii. Sthlm, J. G. Lange, 1769.
8:o. 32,1-526 s, & 2 utvikbara grav. kartor
& 5 utvikbara grav. plr + 529-1216 s.
& 1 utvikbar grav. plansch. + CRANZ, D.
Fortsättning af historien om Grönland, i
synnerhet af Evangeliska brödra-församlingens
där warande missioners förrättningar i
Ny-Herrnhut och Lichtenfels ifrån år 1763
til 1768, jemte betydeliga anmärkningar och
tilökningar, rörande landets natural-historia.
Sthlm, J. G. Lange, 1770. 8:o. (16),380,(18) s.
Tre samtida hfrbd med upphöjda bind, sparsamt
guldornerade ryggar och röda titeletiketter i marokäng. Stänkta snitt.
Ryggarna ngt blekta, torra och flammiga. Den första volymen med liten reva
överst på ryggen. Enstaka lager- och småfläckar. Första delen har en del solkfläckar
i nedre marginalen på s. 19-20, 103-06, 172-82 och 384, några mindre
fläckar i övre marginalen på s. 358 och en sotfläck på s. 277 samt tråkiga
fläckar på s. 302-05. I del ii några fläckar i texten på s. 630-31 och i yttermarginalen
på s. 1050-51. Med Elof Ihres namnteckning. Från Biby. *6500
Bibliotheca danica iii:642. Översatt av Magnus Orrelius. David Cranz (1723-77) flyttade
efter en tids missionerande på Grönland tillbaka till Tyskland där han verkade som präst.
Missionsarbetet bedömde han ur herrnhutisk ståndpunkt och var starkt kritisk till den
påbörjade danska missionen med Hans Egede, sedermera biskop på Grönland, som förgrundsfigur.
Del ii med titeln ”Grönländska historiens sednare del, om brödra-församlingens
missioner ifrån 1740 års början til 1762 års slut”. Elof Ihre (1766-1828) var ryttmästare och
gift med Elisabeth Lovisa Celsing.
7. ENEROTH, O. Fruktträds plantering och wård. (Aftryck ur tidskriften:
Läsning för folket.) Sthlm, P. A. Norstedt & söner, 1860. 8:o. 31,(1) s. Med
illustrationer i texten. Häftad med samtida ryggremsa. Enstaka obetydliga
lagerfläckar. Fint ex. från Biby. *1000
Olof Eneroth (1825-81) är väl mest känd som den svenska pomologiens fader. I detta ämne
gav han även ut ”Handbok i svensk pomologi” och ”Om Sweriges fruktträdsodling samt
om allmänna fruktutställningar”.
8. (ENGESTRÖM, L. von) Remarques sur la lettre du prince de Nassau
au roi de Suéde. Nouvelle edition. Sthlm, J. C. Holmberg, 1790. 4:o. 26 s.
Häftad i samtida gråpappersomslag. Mindre reva upptill i häftningen på det
bakre omslaget. Några vikta hörn. Bra ex. med Ulric Celsings signatur i blyerts.
Från Biby. *3500
Klemming Sveriges krig s. 309. Översattes till svenska samma år. Första upplagan trycktes
i Warszawa 1789. Rör slaget vid Svensksund.

9. EURENIUS, J. Atlantica orientalis eller Atlands näs, til des rätta
belägenhet beskrifwet för många år sedan. Nu, tillika med Platonis berättelse
därom på swenska och Carl Fr. Ljungbergs företal, uplagde af O. Bid.
Renhorn. Strängnäs, L. A. Collin, 1751. 8:o. (2),16,1-140,(1) s. Samtida stänkdekorerat
hfrbd med upphöjda bind och stänkta snitt. Bakre falsen sprucken
allra överst och med ett maskhål. En liten fläck på eftersättsbladet. Titelbladet
med en fuktfläck i yttermarginalen. För övrigt endast obetydliga lager- och
småfläckar. Från Biby. *3000
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 1256. Med dedikation underskriven av
utgivaren Olof Bidenius Renhorn och förord av C. F. Ljungberg. Den sistnämndes son
har översatt Platons uppgifter om Atlantis i ”Kritias” och ”Timaios” på s. 125-40. ”Atlands
näs” är ett arbete i Rudbecks efterföljd, men stridande mot honom på många punkter.
Eurenius hävdar att Rudbecks ”Atland” inte är Sverige utan Palestina, och att svear och
göter är utvandrade israeliska folk. Dessa tankar sågs ogärna i författarens samtid och
skriftens tryckande förhindrades i trettio års tid, då den endast spreds i avskrifter. Eurenius
dog 1751 strax före denna bok utkom. Arbetet innehåller i övrigt särskilda kapitel ”Om
amazonerna eller det folk som omgicks med boskap” och ”Om arabernas land och namn
Hesperia”. En latinsk översättning utkom i Tyskland 1764.
10. Gothlandz-laghen på gammal
göthiska/ med en historisk berättelse
wid ändan/ huruledes Gothland först är
upfunnit och besatt/ så och under Swea
rijke ifrån hedna werld altijd lydt och
sin skatt giordt. Med nu brukelig swensk
uthtolkning och fullkomligit register på
alla dhe måål i thenne lagbook finnes.
Första gång uplagd genom hans kongl:
may:tz bekostnadt. Sthlm, H. Keyser,
1687. Folio. (14),53,(23) s. Titelsidan
tryckt i rött och svart. Med flera träsnitt i
texten. + Wisby stadz lag på Gotland/
såsom then i forna tijder giord/ och
sedan af swenske konungar och regenter
/kon. Magno Ladulås/ kon. Byrger/
hertig Erik/ hertig Waldemar/ och kon.
Magno Erikson/ stadgat/ förbättrat och
stadfäst är. Med hans kongl. may:tz
bekostnadt. Sthlm, H. Keyser, (1688).
Folio. (12),86,(14) s. + Then gambla
Wijsby siö-rätt/ fordom på göthiska
sammansatt af dhe förnämste kiöpmän
och skieppare i Wijsby/ at bruka för
rätt lag uthi stora siön emillan skieppare/
kiöpmän/ redare/ skiepzmän/ det
är båtzmän och allehanda skiepzfolk/
högre och lägre widh påkommande händelser. Förra uthrijkes på åtskillige
orter tryckt uppå gammal och ny tyska/ hollendska och engelska; men nu
först på wårt swenska språk med några åthskillnader och ett kort register
uplagd. Med hans kongl. may:tz bekostnadt. Sthlm, H. Keyser, 1689. Folio.
(4),17,19-20,(5) s. Med träsnitt på titelbladet. + Biärköa rätten/ thet är: then
äldsta stadz lag i Sweriges rjke/ först brukat i Biörköö många hundrade åhr
sedan. Men af Byrger Järl sedermera något tilökt åhr 1254 och Stockholms stad
gifwen. Nu först på gammalt pergament igenfunnen och uplagd. Hwar hoos
föllia några the äldsta konunga stadgar som ifrån konung Magno Ladulås til

kon: Gustafs I tijdh ära uthgifne och fordom wid domstolarne brukade warit.
Bägge medh fullkomlige register förfärdigade/ och medh hans kongl: may:tz
bekostnadt. Sthlm, H. Keyser, 1687. Folio. (12),15,(9),1-73,(24) s. Titelsidan
tryckt i rött och svart. Med ett träsnitt på s. (8). Stiligt skinnbd från 1700-talets
första hälft med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, bruna titeletiketter
av glättad papp och stänkta snitt. Oxiderad kantförgyllning. Några minimala
maskhål i falsarna. Pärmarna med spår av små ytliga maskangrepp. Pappret på
pärmarnas insidor, för- och eftersättsblad utbytta ca 1800, liksom sannolikt
de prydliga titeletiketterna. Genomgående fina inlagor. Första arbetet har en
gammal lagning i inre marginalen på s. 22. Andra arbetet har en fuktfläck i
yttermarginalen på s. 37-40 och 83-84, den senare med en gammal lagning,
samt även en gammal lagning i övre yttre hörn på s. 77. Fjärde arbetets titelblad
har en fuktfläck i inre marginalen och en fuktfläck i yttermarginalen på
s. 65-68 samt en kraftig rostfläck i texten på s. 39-40. I den avslutande opaginerade
delen en lagad reva i yttermarginalen på s. (7). Från Biby. *15000
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 487, 493, 491, 492. Rudbeck Svensk lagbibliografi
32, 34 och 33. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 8172 för ”Wijsby
siö-rätt”. ”Biärköa rätten” har i några få ex. en graverad karta över Björkö som dock
saknas här. Utgivare var Johan Hadorph (1630-93) som blev riksantikvarie 1666. När
Antikvitetskollegiet tillkom 1667 för vården av landets antikviteter och fornlämningar
blev han från början dess främsta kraft. Hadorph reste runt i landet tillsammans med kollegiets
tecknare för inventering och undersökning av fornlämningarna. Särskilt runstenar
intresserade honom och vissa känner vi nu endast till genom hans avteckningar. Han var
även utgivare av en rad handskrifter.
11. GÖRANSSON, J. Svea rikes konungars historia ok ättartal, ifrån 2200
år före Christum, intil 1749. Efter de äldsta och bästa handlingar i korthet
författad, jämte införda bevis uti tvenne bihang, geographiska anmärkningar,
ok jämnförelse imellan alla sveo-götiska konunga historier. Sthlm, L. L.
Grefing, 1748-49. 8:o. (32),416,1-23,(9) s. & 2 utvikbara grav. kartor & 1
utvikbar grav. plansch & 1 stor utvikbar tryckt tabell. Torrt och lite flammigt
samtida skinnbd med upphöjda bind, rikt guldornerad rygg, blekt brun
titeletikett av glättad papp och röda snitt. Skinnet ytligt nött på sina håll, t.ex.
på binden. Ngt sotig i inre marginalen vid s. 1. För övrigt endast sporadiska
lager- och småfläckar. Den avslutande tabellen har en gammal lagad reva på
baksidan. Med Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. *7500
11.

Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2534: ”Onekeliget är, at författaren, vid
sit arbete, nedlagt mycken möda; men deremot saknas granskning och smak”. Den andra
pagineringsföljden med eget titelblad: ”Hennes kgl. höghets af Svearike, Lovisa Ulricas
Svearikes, Vendes ok Götes kron prinsessas &c. &c. &c. langfädgar eller förfäder, man efter
man räknad, ifrån forna Svea konungar, uti underdånighet beskrefne”. Tabellen med eget
impressum har rubriken ”Atlands eller Svearikes konunga längder”. Den första kartan
föreställer postvägen mellan Stockholm och Åbo och planschen avbildar i kraftig sjögång
båten med vilken överste von Lingen tog sig över Ålands hav från Åbo till Stockholm via
Åland och Grisslehamn med fredspreliminären den 19 juni 1743. Lindroth skriver: ”Liksom
andra rudbeckianer prövade också Göransson lyckan med en götisk kungalängd. Denna
behandlar i biografisk form de 111 konungar, som regerat i Sverige från Gomer ca 2200
år f. Kr. till Fredrik i. Det mesta är välbekant, annat av eget fabrikat. Oden möter alltjämt
som identisk med Näcken eller Platons Poseidon, den Fornjoterska ätten är medtagen
men sent placerad, liksom hos Bonde vid makten fram till den andre Oden eller Sigge
Friduvaldson. På varje punkt menade sig Göransson ha de bästa källor, alla uppräknade och
sedan länge välkända, från feniciern Sankuniaton, Homeros och andra greker till Snorre
och den isländska sagaskatten”.
12. Hervarar saga på gammal götska med Olai Vereli uttolkning och notis.
Uppsala, H. Curio, 1672. Folio. (8),194,(6) s. & 2 träsnittsplr. Med några träsnittsillustrationer
i texten. Samtida stänkdekorerat skinnbd med upphöjda
bind, oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Smala oxiderade pärmbårder.
Ryggen blekt och flammig. Falsarna spruckna allra överst och med smärre
maskangrepp nederst. Pärmhörnen stukade. Insidan av pärmarna samt för-
och eftersättsbladen och även några kringliggande blad missfärgade i marginalerna
på grund av skinnet. Ställvis ngt solkig i marginalerna. En solkfläck i
yttermarginalen på s. 61-66 och på planscherna. Sidorna 59-62 helt loss och
en fläck i inre marginalen och även en bit in i texten på s. 165-66. Fuktfläck
i inre marginalen från s. 193 till slutet. Raderad namnteckning på pärmens
insida. Med Ulric Celsings namnteckning. Bra ex. från Biby. *7500
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 384. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica
2555. Fiske Icelandic collection s. 240. Variant med två enkelsidiga planscher istället för en
dubbelsidig. I denna den första svenska upplagan av ”Hervarar saga” är den isländska originaltexten
parallelltryckt med den svenska översättningen och varje kapitel avslutas med
Verelius noter på latin. Enligt Warmholtz förtjänar de sistnämnda att läsas: ”de vitna om
denna mannens ogemena lärdom och stora insikt uti våra äldsta handlingar.” Lindroth kallar
arbetet ”Verelius’ förnämsta verk som isländsk textutgivare”. ”Hervarar saga” rör till sitt
innehåll bl.a. folkvandringstidens strider mellan ostrogoter och hunner samt anknyter till
svenska förhållanden. Språkligt fick Verelius utgåvor av isländska sagor, skrivna på ”gammal
götska”, betydelse för svenskan. I ”Hervarar saga” introduceras i nysvenskan t.ex. ordet
”idrott” och begreppet ”ättestupa”. En av Olof Rudbeck d.ä. stucken karta över Mälaren,
som ursprungligen var avsedd för Verelius upplaga av ”Hervarar saga”, färdigställdes först
1674 och saknas därför i nästan alla exemplar av verket, så också i detta.
13. KRANTZ, A. Rerum Germanicarum historici claris. regnorum
aquilonarium, Daniæ, Sueciæ, Noruagiæ, chronica. Quibus gentium origo
vetustissima, & ostrogothorum, wisigothorum, longobardorum atq normannorum,
antiquitus inde profectorum, res in Italia, Hispania, Gallia & Sicilia
gestæ, præter domesticam historiam, narrantur. Accessit, supplementi cuiusdam
instar, dithmarsici belli historia, christiano cilicio cimbro autore. Item
Iacobi Ziegleri Schondia, id est regionum & populorum septentrionalium,
ad Krantzianam historiam perutilis descriptio. Cum præfatione ad illustrissimum
principem Ludovicum ducem Wirtenbergensem, Ioan. Wolfij I. C.
Addito indice locupletissimo. Frankfurt am Main, A. Wechelum, 1575. Folio.
(20),505,(39) s. Med några träsnittsillustrationer i texten. + KRANTZ, A.
A. Krantzii, viri in theologia et ivre pontificio celeberrimi, historicique
clarissimi, Wandalia. De Wandalorum vera origine, variis gentibus,
crebris è patria migrationibus, regnis item, quorum velautores vel euersores

fuerunt. Cum indice lockupletiss. Frankfurt am Main, A. Wechelum, 1580.
Folio. (6),338,(22,1 blank,1) s. Samtida pergamentbd med handskriven titel.
Knytband av skinn där det övre är defekt. Främre pärmen ngt fläckig upptill.
Fuktfläckar i övre marginalen fram till s. 25 i det första arbetet. Några sotfläckar
i yttermarginalen på s. 21. Några mindre pappersföroreningar, t.ex. i
yttermarginalen på s. 319. Ställvisa svaga, men knappast störande fuktränder i
övre marginalen, även i det andra arbetet. En reva i övre marginalen på s. 431.
I det andra arbetet en liten solkfläck i övre marginalen på s. 131-34 och en
större fuktfläck i nedre marginalen från s. 207 till slutet. Felskuret övre hörn
på s. 337. Med Ulric Celsings namnteckning. Trevligt ex. från Biby. *20000
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 2497, noten, för det första arbetet: ”Bästa
och riktigaste uplagorne af Krantzii krönikor öfver de tre nordiske riken äro de Frankfurtiske,
typis Wechelianis, 1575 och 1583”. Tidigare upplagor av ”Rerum Germanicarum” hade
utkommit i Basel 1548 och Köln 1574. Albert Krantz (1448-1517) var lärd tysk historieskrivare
och gav ut flera krönikor över Nordens och de germanska områdenas historia
i Adam av Bremens anda. Hans skrifter studerades bl.a. av Olaus Magnus som refererar till
dem vid flera tillfällen i sina egna arbeten. Historikern Matti Klinge har visat hur Krantz
uppfattning att antikens vandaler och Sveriges vender var samma folk påverkade Gustav
Vasa att för att stärka sin historiska legitimitet lägga till vendernas och vandalernas konung
i sin titel. Flera av Krantz krönikor fortsattes av David Chytraeus (1530-1600), lärjunge till
Luther, teolog, historieskrivare och ”en vän av allt svenskt” enligt Lindroth.
14. Kununga ok höfdinga styrilse hoc est regum principumque institutio
ab incerto auctore gentis sueticæ ante sæcula nonnulla patrio sermone
conscripta. Quam ex mandato illustrissimi regni cancellarii comitis Magni
Gabr. De-la Gardie &c. &c. In sermonem latinum vertit, notisq’; necessariis
illustravit Joannes Schefferus argentoratentis. Sthlm, N. Wankivius, 1669. Folio.
Grav. front,(14),234,(1) s. Samtida marmorerat skinnbd med upphöjda bind,
delvis oxiderad rik ryggdekor och stänkta snitt. Minimala maskhål upptill i
bakre falsen och pärmarna med en del ytliga maskangrepp, framförallt den
främre. Gamla bläcknumreringar och en överstruken namnteckning på insidan
av främre pärmen. Några smårevor i övre marginalen på s. 1. Enstaka
obetydliga lager- och småfläckar. Bra ex. från Biby. *6000
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 462. Exemplar med den ovanliga extra hyllningsdikten
av N. Heinsius. Frontespisen graverades av Dionysius Padt Brugge efter förlaga av
David Klöcker Ehrenstrahl. Den föreställer den unga Karl xi styrande skeppet Sverige.
Texten utgavs första gången av J. T. Bureus 1634 och trycktes om 1650. Det manuskript
Bureus använt för sin utgåva var inte längre tillgängligt, och Schefferus fick utgå ifrån den
tryckta texten till Bureus utgåva och förse den med latinsk parallelltext, dock inte utan att
införa ett flertal förbättringar. Arbetet är en uppfostringslära för en ung kung skriven under
svensk medeltid. Det kan vara författad för Magnus Eriksson ca 1330. Författaren är okänd,
men troligen är verket en bearbetning av den italienska teologen och författaren Colonnas
”De regimine principum” som var avsedd för Filip den sköne av Frankrike. Även om
texten bygger på utländska förlagor är den både språkligt och innehållsmässigt en mycket
lyckad och självständigt hållen bearbetning. Manuskriptet kom i Bureus händer via Johan
Skytte och det stammar sannolikt ursprungligen från Vadstena kloster. Bureus hade redan
1624 arbetet färdigt för utgivning och Gustav ii Adolf hade tankar på att anbefalla det för
skolbruk. Det manuskript som Bureus använde sig av är i dag försvunnet och i äldre tid
ifrågasattes arbetets äkthet. I och med fyndet av det s.k. ”Vadstenafragmentet” i Helsingfors
senatsarkiv 1867 har dock verkets äkthet bestyrkts. Schefferus edition utfördes på uppdrag
av Magnus Gabriel De la Gardie som också bekostade tryckningen.
15. [LUNDIUS, C. Notæ ac observationes in literas rom. pontificis
Agapeti II de prærogativa atque eminentia regis Upsalensis, sive Svioniæ.
Accedunt prolegomena, quibus gloria linguæ & rei svionicæ, contra nonneminis
insultus, atque haud ita pridem editas cavillationes, evidentissimis rationibus
vindicatur. Uppsala, (Rudbeckska tryckeriet), (1702)-03.] Folio. 20,1-48
s. Med träsnittsillustrationer i texten. Häftad i samtida nött och fuktfläckigt

gråpappomslag med handskriven titeltext på främre omslaget. Ryggen delvis
defekt och omslaget med maskangrepp nedtill. På det sista försättsbladet är
titeltexten skriven med bläck i gammal
tid. Sporadiska fuktfläckar i övre yttre
hörn. Några marginalanteckningar och
understrykningar. Med G. Wallins namnteckning.
Från Biby. Titel- och dedikationsbladen
saknas i detta ex. *2750
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6896: ”boken är nu för tiden nog sälsynt”.
Enligt Per Hierta var Lundius ”Notæ” det Rudbeckska tryckeriets sista arbete före branden
(jämte sista delen av Atland) och en stor del av upplagan gick upp i rök. Lundius lät
1703 trycka ett nytt titelblad samt tre olika dedikationer till en del av de exemplar som
fanns kvar. Dessa blad är mycket ovanliga. Själva påvebullan är ett grovt falsarium som
går ut på att visa att ”Västgötalagens” beskrivning av Danaholmstraktaten, då den svenske
kungen satt till häst och den danske kungen höll i betslet, är sann, till skillnad från
”Skånelagens” skildring, som är den omvända. Nils Ahnlund har visat att den notoriska
lustlögnaren Nils Rabenius, kyrkoherde i Hedemora, lämnat sitt visitkort i texten, då
den västmanländska representanten påstås tillhöra släkten Rabbe, en uppdiktad medeltida
släkt som Rabenius hävdade sig vara ättling till. Han skapade sig ett fint stamträd
genom att föra in Rabbenamnet i medeltida handskrifter och i egna falsarier som denna.
Gränsförteckningen är slarvigt redigerad, så samma gränsmärken återkommer i olika förvanskade
skepnader och Västergötlands gräns mot Småland har också kommit med! Georg
Wallin (1686-1760) var verksam som universitetsbibliotekarie i Uppsala och senare som
superintendent i Visby och biskop i Göteborg. Han är mest känd för sina ”Gothländska
samlingar” (1747-76). Hans efterlämnade böcker såldes på auktion i Göteborg 1762.
16. MODEER, A. Samling af kongl. förordningar, resolutioner, bref och
andra stadgar rörande landtmäteriet och lands culturen i almänhet samt
the theraf fölljande förmoner och rättigheter: med nödige parallel ställen ock
anmärkningar samt tillämpning af allmänna lagen, författad och utgifwen.
Kalmar, L. Lindeblad, 1765. 4:o. (12),209,(35) s. Ngt nött samtida hfrbd med
upphöjda bind. oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen torr, blekt och
flammig. Författarnamnet skrivet med rödkrita i yttermarginalen på s. (2).
Enstaka lagerfläckar och råkanter. Fint ex. med handskriven dedikation till
Christopher Faxell och Ulric Celsings initialer. Från Biby. *5000
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1987. Med förklarande anmärkningar och register.
Christopher Faxell (1704-80) var överinspektör vid Lantmäteriverket och från 1775
överdirektör, en tjänst han redan periodvis skött under Jacob Faggots sjukdom.
17. OLAI, E. The swenskes och göthers historia, skrifwen på latin aff Erico
Olai, widh pasz tuhundrade och siutton åhr sedan/ hwilken war doctor och
prof. uthi then h. skrifft/ sampt decanus och domprobst i Upsala. Han begynner
henne aff Christi födelses tijd/ berättar om siu och sextijo mächtige
konungar/ och fullföllier henne in til åhr 1464. Verteradt på swenska aff Joh.
Sylvio. Widh ändan på boken är infördt ett register på alla Sweriges konungar/
in til nu regerande herre/ then stormächtigste konung Carl den elloffte.
Sthlm, N. Wankijff, 1678. 4:o. (12),531,(5) s. Titelsidan tryckt i rött och
svart. Nött men trevligt samtida skinnbd med upphöjda bind, oxiderad rik
ryggdekor och pärmspännen av mässing. Pärmarna med dubbla linjer som
ramar. Ytligt litet maskangrepp på bakre pärmen. Lite sprickor i inre falsarna.
En gammalt lackfläck på insidan av främre pärmen. Försättsbladet delvis loss

och med gammal anteckning och pappersförluster. Gamla lagningar i ytter-
och nedermarginalen på s. 1. Ställvis småsolkig och fläckig, t.ex. på s. 31-36.
Sporadiska smärre fuktfläckar i marginalerna. En del marginalanteckningar
och understrykningar. Med Ulric Celsings namnteckning. Från Biby. *7000
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 657. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica
2496, som skriver att ”boken öfverflödar av tryckfel.” Ericus Olais (död 1486) svenska historia,
en viktig inspirationskälla för stormaktstidens göticism, är Sveriges äldsta historieverk
på prosa och behandlar tiden fram til 1468. Det trycktes första gången på latin 1615 i en
edition av Johannes Messenius. Detta är den första och enda svenska översättningen. På
bakre pärmens insida finns anteckningar om ställen i boken som berör Skåne.
18. PERINGSKIÖLD, J. Ättartal för Swea och Götha konunga hus, efter
trowärdiga historier och documenter i underdånighet upräknadt. Sthlm, J. L.
Horrn, 1725. Folio. (4),92,95-97,96-140,(74) s. & 1 träsnittsplansch & 15 grav.
plr, varav 6 utvikbara. Med 9 inklistrade grav. illustrationer och en mängd
träsnittsillustrationer i texten. Ngt nött och snedläst samtida halvpergamentbd
med handskriven titel och stänkta snitt. Pärmarna med turkmarmorerat papper
som är blekt upptill på den bakre pärmen. Småfläckar på främre pärmen.
Arabisk text med årtalet 1773 på insidan av främre pärmen. En del småfläckar,
t.ex. i nedre marginalen
på s. 18. Den
första planschen på
s. 56 har en lång
reva i vikningen.
Minimal reva i
övre marginalen
på s. 113. Pagineringen ändrad med bläck på s. 92-95. Några av de avslutande
registerbladen är vikta i yttermarginalen för att de inte skulle beskäras vid
inbindningen. Från Biby. *14000
Hesse Svensk numismatisk bibliografi 1455. Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-
Gothica 6510 som dock måste ”tilstå, at författaren mycket utan ringaste bevis antagit,
samt rätt ofta, genom egen upfinning, ökt släktlederna”. Arbetet utgavs efter författarens
död av sonen Johan Fredrik Peringskiöld. De avslutande opaginerade sidorna upptas av
släkttabeller och register.
19. ROSENSTEN, A. Grundeliga underwisning om skogars skötsel, eller
wilda träns och buskars plantering, natur och egenskaper, jämte bihang om
allahanda fruktbärande träns wård, hwilka höra til trägården; på hög befallning,
det allmänna til tjenst, tredje uplagan, med förnyat företal och behörige
anmärkningar, tilökt och förbättrad af d. Clas Bliechert Trozelius. Sthlm, L.

Salvius, 1771. 4:o. (8),263,(41) s. & 1 utvikbar grav. plansch. Blått hklbd från
1800-talets mitt med sparsam oxiderad ryggdekor. Stänkta snitt. Ryggen
blekt. Fin inlaga med enstaka lagerfläckar. En mindre fläck i texten på s. 187-
88. Från Biby. *3500
Hebbe Den svenska lantbrukslitteraturen 1382. Första upplagan utkom 1737. Även andra
mycket utvidgade upplagan utgavs av Trozelius 1752. Denne var då sedan 1750 docent i
ekonomi i Uppsala, där han tog starka intryck av Linnés undervisning. 1758 blev han professor
i ekonomi vid Lunds universitet, dit han senare donerade medel till en ekonomisk
adjunktur.
20. Sagan om Ingwar Widtfarne och hans son Swen, från gamla isländskan
öfwersatt, och undersökning om wåre runstenars ålder, i anledning af samma
saga, samt företal om sagans trowärdighet; hwaruti de förr hos oss utgifna
sagors wärde tillika stadfästes. Altsammans, til nordiska historiens och språkets
förbättring, utgifwet af Nils Reinhold Brocman. Sthlm, L. Salvius, 1762. 4:o.
(2),xliv,131,133-37,137-280,(6) s. Med runavbildningar i texten. Häftad och
oskuren i samtida gråpappomslag. Ryggen ngt solbränd och delvis defekt. Bra
inlaga med endast obetydliga småfläckar. Med Ulric Celsings namnteckning.
Fint ex. från Biby. *4500
Warmholtz Bibliotheca historica
Sueo-Gothica 2615. Fiske
Icelandic collection s. 644.
Afzelius Svenska skrifter rörande
Island s. 60. Med isländsk-svensk
parallelltext. Den romerska pagineringsföljden
upptas av en diskussion
om sagans trovärdighet
och den försvaras gentemot bl.a.
Biörner. Själva sagan upptar s.
1-48 och är sammanskriven vid
1100-talets slut av den isländska
benediktinermunken, historikern
och författaren Odd
Snorreson, även kallad Oddur
Munk. På s. 49-280 utreder
Brocman de nordiska runstenarnas
ålder och innehåll, inte
minst de s.k. Ingvarsstenarna.
Nils Reinhold Brocman (1731-
70) var assessor och translator
i Antikvitetskollegiet och bl.a. medarbetare till Berch. Han hade 1753-54 arbetat som
kopist åt J. Langebek, som låtit trycka det arnamagnæanska manuskript på isländska, vilket
Brocmans utgåva bygger på.
21. (SPEGEL, H.) Gudz werk och hwila/ thet är hela werldenes undersamma
skapelse/ uti sex dagar af then altzmäktige gud fullbordad: sampt then
siunde dagens nödwendiga helgelse/ af samme alwise gud instiktad: efter
månge lärde mäns anledning af christeligit ock wälmeent upsåt uti swenska
rijm beskrefwen them til tiänst som gerna betrakta thet himmelska. Sthlm, N.
Wankijf, 1685. Folio. (8),298,(18,2 blanka) s. Hfrbd från 1700-talets första hälft
med upphöjda bind, sparsam oxiderad ryggdekor och stänkta snitt. Ryggen
ngt blekt och med några små fuktfläckar. Pärmarna ställvis ytligt nötta och en
del nagg på frampärmen. Titelbladet med en bortklippt namnteckning i nedre
marginalen. En lagad reva i nedre marginalen på s. 19. Sporadiska småfläckar,
t.ex. på s. 62 och 105-08 i övre yttre hörnet. Smärre fuktfläckar i övre marginalen
på s. 143-45 och en reva i texten på s. 187. Med Anna Lisa Celsings
namnteckning. Från Biby. *12000

Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 870. Första upplagan av den 11000 verser långa
lärodikten som trycktes om flera gånger under 1700-talet. Den har antika förebilder i
Lucretius och Ovidius men även mer moderna som t.ex. Guillaume de Salluste du Bartas
och i synnerhet dansken Anders Arrebo. Spegel, född i Skåne, var föga förvånande danskorienterad
men tog ovanligt nog intryck också från engelskt kulturliv. ”Gudz werk och
hwila” har likheter med Miltons ”Paradise lost” (1667), något som föranlett litteraturhistoriker
att kalla ”Gudz werk och hwila” den första influensen av Miltons epos på kontinentens
litteratur. Samtidigt är verket lärdomshistoriskt intressant då det söker ge en bild
av hela skapelsen, en skapelse som fortfarande var under upptäckt: ”Jag skal likwäl rätt nu
om andra saker röra/ så framt man tåleligt tekz blotta nampnen höra / om giraf, hwilket
diur iag fuller intet kenner/ men andra säya thet uti Jamaica renner”. Anna Elisabeth (Lisa)
Celsing (1681-1761) var syster till Gustaf Celsing d.ä. Hon gifte sig 1709 med Johannes
Albertus Lubomirski. Denne var polsk furste av Wiesnick och Jaroslaw, hade enligt egen
uppgift varit katolsk missionär i Kina och vände sig 1708 till Karl xii med önskan att
omvända sig till den lutherska läran. Han fick kunglig pension och dog i Sverige 1732
samt begravdes bland Celsingarna i Sollentuna kyrka.
22. Then gambla Skåne lagh/ som i forna tijder hafwer bruka warit/ och
nu aff ett gammalt pergamentz ms.to med flijt uthskrifwin/ medh nyare
codicibus jempnförd och förbättrat som på nästfölliande blad finnes antecknat/
sampt medh hans kongl. may:tz bekostnat uplagd. Sthlm, J. G. Eberdt,
1676. Folio. (22),72 s. Lösa oskurna vikta ark inlagda i ngt fläckigt och nött
gammalt omslag. Titelsidan fläckig. En del svaga fuktfläckar i nedre och yttre
marginalen, mer från s. 65 till slutet. Från Biby. *3500
Collijn Sveriges bibliografi 1600-talet 488. Rudbeck Svensk lagbibliografi 30. Cappelin
Hvar finns Skåne beskrifvet s. 118. Utgavs av Johan Hadorph som även författat förordet.

23. [Thorild] HERNBERGH, A. [preses] & THORILD, T. [respondent].
Critik öfver Montesquieu. A.a. Uppsala, J. Edman (1788). 4:o. 7 s. Häftad
och oskuren. Loss i häftningen och med vikmärken. Småfläckig. Liten pappersförlust
i övre marginalen på s. 3-4. Från Biby. *1800
Marklin Catalogus disputationum 85. ”Ord utan klar tanke har altid gäckat mänsklighetens
både förstånd och lycksalighet. Man borde aldrig i stora ämnen hafva andra än rena och
allmänna.” Opponent på avhandlingen var Leopold. Enligt Arvidson föranledde avhandlingen
en ”personlig sammanstötning” mellan honom och Thorild.
24. Witterhets arbeten, utgifne af et samhälle
i Stockholm. Andra uplagan, öfversedd och
ansenligen tillökt. i-ii. Sthlm, Kongl. tryckeriet,
1759-62. 8:o. (12),iv,230,(3) + (4),172,(4),173-
278,(4) s. Titelsidorna tryckta i rött och svart.
Samtida elegant marmorerat skinnbd med
mycket rikt guldornerad rygg, grön titeletikett
i marokäng och röda snitt. Ryggen ngt blekt
och nött. Inlagan ngt lager- och småfläckig.
Med Ulrik Celsings signatur. Från Biby. Saknar
smutstitelbladet i del i. *6000
Leijonhufvud & Brithelli Kvinnan inom svenska litteraturen
s. 127 för Nordenflychts medverkan. Ett
dedikationsblad till Lovisa Ulrika saknas som vanligt,
å andra sidan finns de opaginerade dedikationsbladen
till kronprinsen i mitten av del ii, vilka bara återfinns
i en del av upplagan. Detta är den omarbetade och
till stor del förnyade, andra upplagan av ”Våra försök”
som utgavs av Tankebyggarorden 1753-55. I denna
andra upplaga publicerades för första gången flera av
periodens mest berömda dikter, såsom Creutz ”Atis
och Camilla” och Nordenflychts ”Fruentimrets försvar”.
Den innehåller dessutom Creutz ”Daphne” och Gyllenborgs ”Vinterqväde” i dess
första version.
25. WREECH, C. F. von. Wahrhaffte und umständliche Historie von
denen schwedischen Gefangenen in Russland und Siberien, welchergestalt
dieselbe nach dem a. 1709 bey Pultawa in der Ukraine mit denen russen
gehaltenen unglücklichen Treffen, in ihrer Gefangenschafft, zum Theil von
Gott kräfftig zur Busse erwecket worden, und was sich insonderheit bey der,
von einigen unter ihnen angerichteten Schule, zu Tobolsky von Anfange bis
zu Ende, wie auch auf ihrer Zurückkunfft nach erfolgten Friedens-Schluss
begeben hat. Sorø, J. G. Rothe, 1725. 8:o. (40),480,471-861,(21) s. Titelsidan
tryckt i rött och svart. Ngt nött samtida skinnbd med upphöjda bind och
oxiderad ryggdekor. Rödstänkta snitt. Ryggen torr, nött på binden och ytligt
sprucken samt med en liten pappersetikett klistrad upptill. Bakre pärm med
ett mindre maskangrepp. Bra inlaga med enstaka lagerfläckar. Några små
bläckstänk på övre och främre snitt har trängt in
en liten bit i marginalerna. Ett felskuret nedre
hörn på s. 541. Med Ulric Celsings namnteckning.
Från Biby. *6500
Warmholtz Bibliotheca historica Sueo-Gothica 6076. En andra upplaga utkom 1728, den
är utökad med ett bihang och en plansch. En viktig källskrift till de karolinska krigsfångarnas
historia i Ryssland.