Anatomirapport 120905.pdf - Medicinska Föreningen

Anatomiämnet i Lund –
en kårutredning

“Genom snillets skapelser överlever man, resten tillhör döden”
Detta är slutrapporten till en utredning genomförd av Medicinska Föreningen Lund-Malmö
under vår och sommar 2012, inom ramen för EQ11, ett utbildningsutvärderande projekt vid
Lunds universitet. Rapporten är författad av Hannes Jansson och Karl A Lundblad.
2

Innehåll
sid.
Introduktion ........................................................................................ 4
Lokal bakgrund ............................................................................... 5-6
Nationell översikt ............................................................................ 7-8
Rapport från fakultetshearing ........................................................ 9-10
Rapport från studenthearing ........................................................ 11-12
Diskussion ................................................................................... 13-14
Referenser ........................................................................................ 15
Bilagor ............................................................................................. 16-
3

EQ11-rapport: Anatomiämnet i Lund
Anatomikunskaper är en central del i lärandemålen för läkarutbildningen.
Studenten skall efter genomgången kurs kunna:
• redogöra för rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad inkluderande hela
skelettet, kroppens muskler och dessas funktioner samt cirkulationen och
innervationen av rörelseapparaten.
• förklara hur rörelser genereras genom samverkan av olika delar av
rörelseapparaten.
Kunskapsmål Termin 2 [1]
Under 2011 uppmärksammades anatomiundervisning för läkare i media [2, 3, 4]. Dels
diskuterades undervisningsformer, dels ifrågasattes om kunskapsnivån hos utexaminerade var
tillräcklig.
Grundläggande kunskap om ytanatomi, vävnadslära, anatomisk nomenklatur och
organanatomi har traditionellt undervisats under läkarutbildningens tidiga prekliniska del.
Tillämpade anatomiska kunskaper med avseende på medicinsk utredning och behandling har
undervisats i klinisk praktik.
Uppdelningen av läkarutbildningen i en preklinisk och klinisk del har under de två senaste
decennierna blivit mindre tydlig. På grundutbildningsnivå har man eftersträvat dels ett
integrerat curriculum med samordnad undervisning, dels att i större utsträckning och redan
inledningsvis erbjuda studenter kliniskt tillämpbara kunskaper [5].
Som en del i Medicinska föreningens uppdrag att verka studiebevakande utfördes inom ramen
för kvalitetsprojektet EQ11 en fakultetshearing om anatomiämnet i Lund i maj 2012. Syftet
var att ge en god bild av dagens anatomiundervisning. Inför fakultetshearingen hölls en
studenthearing för att lyfta fram studenternas aktuella erfarenheter. Inom ramen för projektet
utfördes även en kunskapssammanställning för att sätta dagens anatomiundervisning i Lund i
ett historiskt och nationellt perspektiv.
Denna rapport innehåller fem delar:
- lokal bakgrund
- nationell översikt
- rapport från fakultetshearing
- rapport från studenthearing
- slutdiskussion
4

Lokal bakgrund
Förändrad organisation
Vid läkarutbildningen i Lund bedrivs sedan 1995 preklinisk anatomiundervisning integrerad i
de tre första terminskurserna, vilka koordineras av terminsansvariga lärare. Dessförinnan hade
undervisningsansvaret vilat på en ämnesinstitution. Idag finns en adjungerad professor i
makroanatomi, och en universitetslektor i mikro- och makroanatomi på fakulteten. Den senare
medverkar inte i undervisningen.
Reformen 1995 skedde till följd av två parallella förändringar av läkarutbildningens
organisation:
- ämnesinstitutionerna lades ned
- integrerade terminskurser infördes successivt
Fakultetsutredning 1994
Genomförandet av den nya organisationen för anatomiundervisning skedde efter en
fakultetsintern utredning från 1994 [6, bilaga 1]. En ny studieplan för makroanatomi
upprättades 1995 [7, bilaga 1]. Utredningen från 1994 innehåller:
- en problembeskrivning
- en sammanställning av nationella och internationella erfarenheter
- en presentation av dåvarande anatomikurs
- ett nytt kursförslag
I problembeskrivningen betonas att generella, och inte specialiserade kunskaper, ska vara
fokus för grundutbildningen. Man ifrågasätter värdet av dissektionsundervisning och menar
att traditionella ämneskurser inte ger beständig kunskap.
I kunskapssammanställningen beskrivs omfattningen av traditionella anatomikurser i flera
länder: föreläsningstiden varierade mellan 126 och 197 timmar. Tiden för gruppövningar
varierade mellan 96 och 160 timmar.
Den dåvarande anatomikursen i Lund presenteras: föreläsningstiden 1994 var 75 timmar.
Tiden för gruppövningar var 88 timmar.
I utredningens kursförslag och den senare studieplanen presenteras hur
anatomiundervisningen skall organiseras inom ramen för integrerade terminskurser med
problembaserat lärande. Den föreslagna föreläsningstiden var 78 timmar. Föreslagen tid för
gruppövningar var 49 timmar.
Minskad lärarledd undervisning i anatomi
Inom ramen för EQ11-projektet gjordes en sammanställning av hur undervisningstiden för
makroanatomi utvecklats i Lund under de senaste decennierna. Äldre schema och kursplaner
har gjorts tillgängliga av universitetsarkivet [8-16]. Dagens terminskurser har integrerad
undervisning, men enskilda föreläsningars huvudtema framgår av schema och
kursbeskrivning. Exempel på anatomiföreläsningar är: “Bålen, funktionell anatomi och
rörlighet”, “Ryggen - vår styrka eller svaghet?”, “Nedre extremitetens rörelseapparat”,
“Handen och hjärnan”. Exempel på föreläsningar med andra huvudtema (t.ex. fysiologi,
5

histologi, farmakologi) är: “Vilopotential och aktionspotential”, “Spinal learning”, “Bindväv
och extracellulär matrix”.
Föreläsningstiden halverades i mitten på 1990-talet. Läsåret 1992-1993 förelästes 143 timmar
anatomi på termin 2 och 3. Under senare delen av 90-talet var föreläsningstiden för anatomi
under dessa terminer 72 timmar.
Även tiden för gruppundervisning inskränktes kraftigt. För en jämförelse över både
föreläsningar och gruppövningar har lärarledd undervisningstid för delområdet
rörelseapparatens anatomi åren 1979, 1993 (vt), 1996 (ht), 2003 (ht) och 2012 (vt)
sammanställts (se tabell och diagram nedan) [8-18].
Lärarledd undervisning rörelseapparatens anatomi:
År Total tid (h) Föreläsningstid Gruppövningar
1979 92 38 54
1993 105 65 40
1996 39 24 15
2003 26 15 11
2012 32 21 11
Under perioden 1995-2012 översteg den sammanlagda undervisningstiden för
rörelseapparatens anatomi aldrig 40 timmar, vilket innebar en minskning med omkring två
tredjedelar jämfört med tidigare.
6

Nationell översikt
Följande sammanställning syftar till att belysa anatomiundervisningens omfattning och
organisation på de sex svenska lärosäten som har fullständig läkarutbildning. Jämförelsen
syftar till att ge en översikt och har inte som anspråk att ge en exakt bild av
fakultetsorganisation, undervisningstid eller -metoder. Uppgifterna baseras på tillgängliga
schema och kursplaner, samt telefon- och mailkontakt med fakulteterna mars 2012.
Praktisk lärarledd undervisning (timmar)
LU - Lunds univ, LiU - Linköpings univ, UU - Uppsala univ, KI - Karolinska
institutet, UmU - Umeå univ, GU - Göteborgs univ/Sahlgrenska akademin
Uppsala:
- ämnesansvarig är adjunkt Mats Hjortberg
- undervisningsansvar hos fyra lektorer/docenter, två på anatomiavdelningen undervisande
kirurger (transplantationskirurg och barnkirurg) samt studentamanuenser
- anatomikurs under T3 omfattar 1-1,5 månad med 14 dissektionsdagar. Under T1-T3 finns
åtta timmar praktisk ytanatomi
7

Umeå:
- övergripande ansvarig är professor Per Lindström, kursansvarig för T2 och T3
- ämnesansvar hos undervisande docenter på anatomiavdelning, flertalet disputerade i anatomi
- på Umeås medicinska fakultet finns sju professorer/lektorer i anatomi
- anatomiundervisning på T1-T3 omfattar 11-12 veckor (17 hp), inklusive tre timmar
preparatdemonstrationer och 12-14 timmar funktionell ytanatomi med bla palpationsövningar
Stockholm:
- ämnesansvarig är professor Jonas Broman
- undervisningsansvar hos tre professorer i anatomi, två doktorerande läkare samt
studenttutorer
- anatomiundervisning på T1-T3 omfattar demonstrationer av organpaket under termin 1 och
2 samt ca fem dissektionsdagar under termin 2 och 3 för studiet av rörelseapparaten, huvud,
hals, thorax och buk. Praktisk ytanatomi med palpationsövningar omfattar 12 timmar.
Göteborg:
- ämnesansvarig är professor Bengt R Johansson
- undervisningsansvar hos fyra professorer, en doktorand i anatomi samt student- och
läkaramanuenser
- anatomiundervisning under termin 1, 3 och 4, totalt 17 veckor (25,5 hp), inklusive 15-20
timmar funktionell ytanatomi med palpation och 12 timmar demonstrationer av humana
preparat
Linköping:
- övergripande ansvarig är docent David Engblom, momentansvarig T2
- undervisningsansvar hos professor (reproduktionsbiolog), doktorander i cellbiologi samt
studentamanuenser
- anatomiundervisning på T1-T3 omfattar modelldemonstrationer, praktisk ytanatomi och
dissektionsövningar. Under termin 2 har studenten sex dissektionshalvdagar om totalt 20
timmar för studiet av extremiteterna där studenten själv dissekerar vid två tillfällen. På T2 ges
också fyra timmar praktisk ytanatomi. Under termin 3-5 demonstreras/dissekeras inre organ
samt thorax och bål under tio timmar.
Lund:
- övergripande ansvariga är Dr Med Vet Fredrik Bengtsson och Dr Med Vet Marcus Granmo,
terminsansvariga T2, samt docent Catarina Rippe och professor Cecilia Holm,
terminsansvariga T3
- undervisningsansvar hos studentamanuenser och doktorand i neurobiologi
- anatomiundervisning på T2-T3 omfattar tjugo timmar modelldemonstrationer, två timmar
dissektion av animala cirkulations-/respirationsorgan samt tre timmar palpationsträning.
8

Rapport från fakultetshearing 15 maj 2012
Till fakultetshearingen inbjöds ansvariga för de prekliniska terminerna, samt lärare från
anatomiintensiva kliniska kurser under de senare terminerna. Närvarande var:
Fredrik Bengtsson (ansvarig termin 2)
Catarina Rippe (ansvarig termin 3)
Lo Persson (nivåansvarig grundnivå)
Anders Björkman (handkirurgi)
Peter Krantz (rättsmedicin)
Christian Ingvar (kirurgi, ansvarig termin 8, Lund)
Martin Johansson (patologi, momentansvarig patologi termin 4 och 5, Malmö)
Arne Lindgren (neurologi, momentansvarig neurologi termin 7, Lund)
På mötet framkom följande:
• Dagens kunskaper diskuterades:
Neurologi: Brokig bild, men god baskunskap. Dåliga kunskaper i radiologisk anatomi på
termin 7.
Rättsmedicin: Dålig konsistens i anatomikunskaperna på termin 11. Oprecis påhittad
nomenklatur vid t.ex. anatomisk beskrivning av skador. Ingen 3D-känsla för anatomi.
Patologi: Stor varians mellan de olika studenterna på termin 5. Ett återkommande behov av
mycket grundläggande anatomidiskussioner i samband med obduktionsundervisning.
Handkirurgi: ”Det där vita, är det en sena?” är en ungefärlig bild av studenters
anatomikunskaper vid ett operationssår termin 8. Man möts även av bristande kunskaper i
AT-läkares bedömningar av sårskador.
Som representant för bildmedicin valde docent Thomas Fork att skicka in ett skriftligt
underlag då han inte kunde närvara vid hearingen [bilaga 2]. Som mångårig ansvarig för
strimman av radiologisk undervisning för kandidater i Malmö gav han följande bild av
kunskapsnivån:
Hur ser kunskapen i anatomi ut idag bland medicine kandidater:
Termin 5 Nästan ingen kandidat kan redogöra för lungans makroanatomi:
hilus, lunglober, mediastinum inkl. luftvägar
Termin 6 Samma gäller urogenitalia och vensystemets anatomi som bakgrund
till föreläsningarna i nephrologi och tromboembolism
Termin 7 Stora brister i CNS-anatomi
Termin 8 Bukens och retroperitoneums anatomi och topografi med kärl,
gångsystem och körtelstationer har upprepat visat sig bristfällig vid seminarier på
ultraljudslab och vid datortomografens arbetsstationer.
9

• Oklar ansvarsfördelning för anatomiundervisningen påtalades:
Ingen helhetsbild, ingen ämnesansvarig. En lektorstjänst finns i makroskopisk anatomi men
denne deltar ej i undervisning. En samlande nod för anatomi skulle behövas. Enskilda
entusiaster är inte nog.
• Bristande samordning och kommunikation mellan tidig och sen del av utbildningen
påtalades:
Skulle kliniska lärare kunna involveras för att identifiera relevanta strukturer som bör
undervisas tidigt? I de fall där studenterna kan mycket anatomi är kunskaperna inte alltid
kliniskt relevanta.
• Svårigheter att upprätthålla även dagens organisation med begränsade praktiska
anatomiförhör påtalades:
Anatomi är resurs- och utrymmesmässigt en begränsad del av terminskursen på termin 2.
• Fler, gärna kliniska lärare på tidigare terminer efterfrågades för att uppnå relevant
anatomiinlärning:
Vore det möjligt att diskutera undervisningstid med regionen för att entlediga ST-läkare?
Kunskapsnivån blir otillräcklig med enbart studentamanuenser och PBL-tutorer, vilka saknar
fördjupad kunskap.
• Den kompletta frånvaron av preklinisk dissektionsundervisning har bidragit till en bland
studenter spridd missuppfattning att obduktionsundervisningen syftar till dissektionsträning
och anatomiinlärning.
• Inget virtuellt hjälpmedel för anatomiundervisning finns upphandlat för undervisningen.
• Internationellt har fortfararande anatomi en framträdande plats såväl i undervisning som
forskning.
10

Rapport från studenthearing 26 april 2012
En utvärdering av nuvarande anatomiundervisning genomfördes i form av en SWOT-analys
(Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) vilket ledde fram till ett förslag på förbättrad
undervisning.
Studenternas förslag till förbättrat anatomimoment termin 2:
Intro i latin med de viktigaste termerna översatta för förståelse. Glosprov
Lära sig strukturer på modeller med amanuensledda modelldemonstrationer och
grundföreläsningar kursvecka 2-7. Självklart får amanuenserna tillgång till
formell anatomisk kompetens som kan vägleda dem att lära ut riktigt
Anatomitentamen/-förhör kursvecka 8-10
Övriga delar av termin 2 (kursvecka 10-20):
(a) Ytanatomiundervisning och palpationsövning
(b) Undervisning i funktionell anatomi
(c) Radiologisk ”frisk” anatomi. En grundöversikt över de viktigaste
röntgenprojektionerna och anatomin på slätröntgen, CT och MR
(d) Dissektionsmoment
V.20 Integrerad skriftlig tentamina för termin 2, med anatomiska delmoment?
Under termin 3 liknande koncept med översiktlig anatomiundervisning följt av
deltentamen/-förhör, därefter fördjupad undervisning med t.ex.
palpationsövning av buk, gruppövningar och radiologisk anatomi
Styrkor
• Ingen dissektionsundervisning (Utgjorde den inte bara ett ’mandomsprov’? Onödigt utan
tillräckliga anatomikunskaper innan?)
• Goda möjligheter till självstudier
• Peer-learning
• Studentengagemang
• Kostnadseffektivitet
• Bra anatomiföreläsningar
• Amanuenssystem med äldrekursare (Pedagogisk och anatomisk kompetensutveckling för
dessa. Bra förklaringar.)
• Bra anatomiundervisning i samband med obduktioner
• Sållad lista (ca 1500 strukturer)
• Lite latin
Svagheter
• Obduktion är inte det samma som anatomiundervisning!
• För få anatomiföreläsningar
• Ingen 3D-anatomi eller datorprogram
• Oklar urskiljningsprocess i anatomilistan (Katalogiseringen är oklar. Alla strukturer framstår
som lika viktiga. Vissa strukturer tycks meningslösa, vissa kliniskt relevanta strukturer
saknas)
• För lite lärarledd tid
• Ingen radiologisk anatomi
• Otillräcklig träning i ytanatomi
11

• Osynkroniserad ytanatomi (träningstillfället ges innan vi lärt oss grundanatomin)
• Ingen dissektionsundervisning (ingen vävnadskunskap, ingen förberedelse inför kirurgi,
ingen 3D-anatomi)
• För kort tid av anatomiundervisning
• För lite latin
• Anatomicurriculum dåligt känt på klinik (ingen kontakt/förståelse mellan preklin och klin?)
• Integrerade kurser där anatomin försvinner
• Inga ämnesföreträdare i undervisningen
• Studentamanuenserna har ingen att vända sig till med sina frågor, utan tvingas improvisera
fram svar själva i gruppen!
• Fokus enbart på anatomitenta = ytinlärning. För mycket modellfokus?
• Ingen standardisering av amanuensundervisningen
• Skillnad Malmö-Lund. Fr.a. rörande obduktionsundervisning
Möjligheter
• Latin-glosprov
• Dissektionsundervisning! Obligatorisk eller frivillig!
• Samarbete med Köpenhamns universitet?
• Smågruppsundervisning med funktionell/klinisk anatomi. Kliniska lärare: ortopeder?
• Mer ytanatomiträning. Med sjukgymnaster?
•”Frisk” radiologi-undervisning
• Återgång till undervisning i ordningsföljden: Frisk-Sjuk-Klinik
• Man kunde haft modelltentamen tidigt i terminen (efter ca 6 veckor) och sedan komplettera
med yt-, radiologi-, dissektions- och funktionell anatomi därefter!
• E-lösningar att använda själv i sina studier
• Människor är villiga att donera kroppar till anatomiundervisning
• Bättre förberedda studenter på klinik!
• Bättre ansvar för modeller
• Samordna amanuensundervisning
• Förbättrad kommunikation och gruppkänsla mellan preklin och de kliniska kurserna. Om
man kunde ha tydlighet inför de kliniska lärarna med vad och hur man undervisar för att
sedan kunna bygga vidare på detta!
• Samarbete mellan medfaks utbildningar (undervisning av kompetenta sjukgymnaster i t.ex.
ytanatomi/funktionell anatomi)
• Tänk constructive alignment!
Hot
• Modellerna i oordning och förstörs (Dyrt och ger dålig undervisning)
• Ingen formell lärarkompetens i anatomi!
• Ingen ämnesföreträdare!
• Minimal undervisningstid ger ytlig och dålig inlärning!
• Tentorna prövar inte förståelse – Ytliga!
• En känsla av att anatomi är oviktigt råder på fakulteten!
• Illusionen att anatomi är lätt att lära sig ensam verkar vara ett faktum
• Terminsansvariga T2 ej intresserade av anatomi
• - ”Kan inte bli sämre”
• Bristande samordning av amanuenser och anatomiansvariga
• -”Lär sig var nålar sitter på modeller men förstår inte”
• Löjligt lite tid för modelldemonstrationer termin 2
12

Diskussion
I den lokala bakgrunden framkommer att den formella kompetensen i anatomi är svag i Lund,
och att både föreläsningstid och gruppundervisning starkt begränsats.
I den nationella översikten placerar sig Lund sist i båda jämförelserna. De praktiska
momenten omfattar i Lund 5 timmar, där samtliga övriga lärosäten har minst 15 timmar (och
ofta betydligt mer) av lärarledd gruppundervisning i ytanatomi och
dissektion/preparatdemonstration.
Vid fakultetshearingen gav kliniskt verksamma kurs-/momentansvariga lärare en
sammantaget kritisk bild av både studenternas kunskaper och fakultetens organisation. Vad
gäller kunskaper sågs brister i överblick, 3D-förståelse och terminologi. Studenternas
engagemang och förmåga till egensansvar lyftes fram som positiva faktorer.
Anatomikunskaperna beskrevs som ojämna och bitvis bristfälliga. Kunskapsbristerna ansågs
påverka klinisk undervisning och patientkontakt negativt.
Vid studenthearingen gavs en liknande bild där lärandemiljön beskrevs positivt men
måluppfyllelsen ifrågasattes. Otillräcklig handledning med brister i formell kompetens
påpekades. Demonstration av anatomimodeller handhas av studentamanuenser, vilka ofta är
uppskattade men saknar stöd eftersom ingen ämnesansvarig är engagerad i undervisningen.
Eftersom undervisningen är upplagd kring modelldemonstrationer, med endast två praktiska
gruppövningar om sammanlagt 5 timmar, blir fokus för studenterna lätt ytinlärning av
nomenklatur från listor.
Utredningen från 1994 och studieplanen från 1995 överenstämmer i sina förslag med dagens
önskemål från lärare och studenter om hur anatomiundervisningen kunde organiseras:
föreläsningar skulle kombineras med gruppövningar där både ytanatomi, vävnadslära, 3Danatomi,
röntgenanatomi och nomenklatur undervisas.
Granskningen av faktisk undervisning de senaste decennierna ger, tillsammans med de båda
hearingarna, en bild av en sedan 1995 starkt begränsad anatomiundervisning som inte uppfyllt
de föreslagna undervisningsplanerna från 1994-95.
I den fakultetsinterna utredningen från 1994 uttrycks en vilja att med hjälp av problembaserat
lärande bygga en väl sammanhållen undervisning med stort studentansvar och -engagemang.
Dagens lärare och studenter ger en bild av att detta delmål uppnåtts, men att ämneskunskaper,
akademisk nivå och undervisningstid samtidigt urholkats. I fakultetsutredningen från 1994 [6]
sågs risker, men dessa betraktades som ett övergående problem:
...gränserna mellan de nuvarande ämnena och institutionerna [...] kommer att
utplånas. [---] Den person som organiserar en kurs eller delkurs ansvarar
också för att tillsammans med studenter och engagerade lärare planera och
genomföra den på sådant sätt att morfologiska aspekter blir beaktade. Detta
blir en svårighet endast under en övergångsfas, tills dess kursansvariga och
lärare är helt på det klara med att studenterna inte läser någon separat kurs i
anatomi och histologi.
Den framtida morfologiundervisningen i Lund, 1994, , sid 8-9 [6, bilaga 1]
13

Vi kan snart tjugo år senare konstatera att ämneskunskap och ämnesansvar inte bevaras per
automatik, utan är beroende av struktur, organisatoriska resurser, ämnesföreträdare, formell
kompetens och fortgående kvalitetsgranskning. Studentansvar, -engagemang och en känsla för
sammanhang är visserligen förutsättningar för varaktiga kunskaper och en förmåga att själv
inhämta kunskap. Men universitetets roll som garant för examinerade läkares grundläggande
kompetens ställer krav på en god undervisning som ger studenten möjlighet att lära djupt och
rätt, vilket skall prövas i examination.
I denna rapport redovisas således hur anatomiämnet i lund har brister vad gäller kompetens,
organisation, undervisning och måluppfyllelse.
Studenternas förslag till åtgärder över hur man akut skulle kunna förbättra
anatomiundervisningen på termin 2 och 3 bifogas.
På fakultetshearingen efterfrågades organisatoriska förändringar för bygga upp en struktur för
fungerande anatomiundervisning i Lund.
14

Referenser
1, Kursplan LÄKA22 Nervsystemet och rörelseapparaten, Dnr 2007/1971. Medicinska
fakulteten, Lunds universitet. Lund, 2007
2, Svenska studenter övar på danska lik. Sydsvenska Dagbladet 2011-08-18.
http://www.sydsvenskan.se/lund/svenska-studenter-ovar-pa-danska-lik/ Hämtad 2012-08-24
3, ”Kroppsdonationer viktigt för studenter”. Dagens Nyheter 2011-09-15.
http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kroppsdonationer-viktigt-for-studenter Hämtad 2012-
08-24
4, Sämre läkare när dockor ersätter lik,. Dagens Nyheter 2011-08-17.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/samre-lakare-nar-dockor-ersatter-lik Hämtad 2012-08-24
5, Lindgren S, Danielsen N. Från ämnesbaserad linje till resultatstyrt program. Läkartidningen
2007;104:2693-7
6, Den framtida morfologiundervisningen i Lund. Nämnden för läkarutbildning vid Lunds
universitet 1994-09-22, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1994
7, Danielsen N, Aspegren K. Studieplan för makroanatomi T1-3 vt 1995, 1995-02-20.
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1995
8, Ämnesbeskrivning för anatomi i terminskurs 2 och 3 i läkarlinjen vid Lunds universitet,
fastställd av linjenämnden för läkarlinjen 1979-01-16. Medicinska fakulteten, Lunds
universitet. Lund, 1979
9, Ämnesbeskrivning för neurobiologi i terminskurs 3 i läkarlinjen vid Lunds universitet,
fastställd av linjenämnden för läkarlinjen 1979-01-16. Medicinska fakulteten, Lunds
universitet. Lund, 1979
10, Läkarlinjen T2, schema för kursen i anatomi 20 nov 1992 - 17 jan 1993. Institutionen för
anatomi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1992
11, Läkarlinjen T3, schema Anatomi, delkurs i rörelseapparatens, huvudets, halsens och
ryggens anatomi Vt 1993, Institutionen för anatomi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Lund 1993
12, Kursbeskrivning Organbiologi I (LÄK 524, Läkarlinjen Lunds universitet), Ht 1996.
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1996
13, Kursbeskrivning Organbiologi II (LÄK 533, Läkarlinjen Lunds universitet), T3, Ht 1996.
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1996
14, Kursbeskrivning Läkarlinjens kurs i Organbiologi III, Neurobiologi, T3, Ht 1999.
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1999
15, Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Nervsystemet och rörelseapparaten T2, Ht
2003. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 2003
15

16, Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Homeostas T3, Vt 2004. Medicinska fakulteten,
Lunds universitet. Lund, 2004
17, Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Nervsystemet och rörelseapparaten T2, Vt
2012. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 2012
18, Kursbeskrivning Läkarutbildningens kurs Homeostas T3, Vt 2012. Medicinska fakulteten,
Lunds universitet. Lund, 2012
16

Bilagor
1, Utbildningen i makroanatomi, Bilaga 13 till självvärdering inför Högskoleverkets
utvärdering 1997:29R. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund 1996, innehållande:
Den framtida morfologiundervisningen i Lund. Nämnden för läkarutbildning vid Lunds
universitet 1994-09-22, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1994
Danielsen N, Aspegren K. Studieplan för makroanatomi T1-3 vt 1995, 1995-02-20.
Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1995
2, Fork F-Th. Anatomi, inför anatomimöte 2012-05-15
17