läs mer här - TACTIC Företagsförmedling

FRÅN FRÅN FRÅN FRÅN KRIS KRIS KRIS KRIS TILL TILL TILL TILL 

NYSTART

TESTA 

GRATIS! 

®

4 

Systrarna som 

håller liv i ön 

24 

Vi som driver 

företag på ön 

ser varandra 

mer som kollegor 

än som 

konkurrenter. 

Caroline Wedberg, 

företagare på Sandhamn 

Under sommaren förvandlas glest bebodda Sandhamn i Stockholms skärgård till ett av landets hetaste semestermål. För företagarsystrarna 

Karin Almlöf, Catharina Almlöf och Caroline Wedberg består året på ön av tvära kast, från somrarnas intensiva liv till en lång tid av stiltje. 

/ Nummer 9-2010 www.entreprenor.se 

Ledare 

7 Hur lata är ungdomarna? 

Insänt / debatt 

8 Etablerade företag - framtiden eller soptippen? 

8 Fram för fl er unga! 

10 Äldretjänster – morgondagens företagande 

Nykläckt 

12 Voddler siktar mot stjärnorna 

14 Förskola med kvällsmat på menyn 

14 Nischad nätmäklare på framfart 

Innehåll # 9 2010 

Nyheter 

16 Uppror mot försäkringskassan 

Två delägare i samma företag fi ck barn nästan samtidigt. 

Trots detta fi ck de olika stor föräldrapenning. Nu gör de 

uppror mot Försäkringskassans luddiga regler. 

16 Lär känna entreprenören inom dig 

17 Hallå där Patrik Pålsson 

18 Kommunal kovändning sänker 

Karlstadföretagare 

18 Momschock för företagare som jobbar hemma 

19 Brinnande idéer behöver inga marknadsundersökningar 

20 Akademiska sjukhuset öppnar företagssluss 

20 ”Bank- och fi nanssektorn är felreglerad” 

22 Öppet hus på Café Entreprenör 

22 Hon är årets företagare 

FOTO: SÖREN ANDERSSON

12 

38 

Information från 

47 Vd har ordet 

Marcus Bäcklund, vd på Voddler, siktar på 

att skapa ett nytt svenskt världsföretag. 

Johan Johansson är internationell 

bergsguide. Han är en företagare med 

kontoret i mobilen. 

Det är endast genom fortsatta tillväxtskapande reformer 

som Sverige kan klara framtidens utmaningar, 

skriver Urban Bäckström. 

48-53 Svenskt Näringsliv 

Kommunerna följer lagen, trots det så skiljer sig patientsäkerheten 

åt mellan äldreboenden. Orsaken är att oönskade 

händelser tolkas på vitt skilda sätt. 

54 Kalendarium 

Axplock ur Svenskt Näringslivs digra evenemangstablå 

kommande månad. 

56-57 Opinion 

Stramare reglering och övervakning väntar fi nansmarknaden 

efter den senaste krisen. Därmed blir det dyrare 

för småföretag att låna pengar, skriver Victor Snellman, 

Svenskt Näringsliv. 

32 

42 

Svenskt Näringsliv Praktiskt 

I praktiken 

58 Entreprenören som hyrde sin arbetsgivare 

60 Resursteamet övervann oförutsedd kris 

Experterna 

62 Är ”Molnet” vår räddning? 

Tips & Trix 

64 Fram och bak - samtidigt 

På fritiden 

Lars-Göran Hagström har precis byggt en 

cykelvelodrom i Falun trots att Sverige inte har 

en enda aktiv velodromcyklist. 

Mai-Li Hammargren säljer in sin klocka i 29 

länder. Att starta eget under studietiden är 

perfekt, säger hon. 

66 Prima avkoppling med matematik 

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK 

www.entreprenor.se 

ADRESS 

Tidningen Entreprenör, 

114 82 Stockholm 

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE 

Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 

nicklas.mattsson@entreprenor.se 

NYHETSREDAKTÖR 

Anna Dalqvist, 08-762 61 90 

anna.dalqvist@entreprenor.se 

REPORTAGEREDAKTÖR 

Mats Samuelsson, 08-762 61 44 

mats.samuelsson@entreprenor.se 

REPORTRAR 

Anders Carlsson, 08-553 431 38 

anders.carlsson@entreprenor.se 

Peter Ceder, 08-762 61 39 

peter.ceder@entreprenor.se 

Sara Johansson, 08-553 432 46 

sara.johansson@entreprenor.se 

Suzanna Nilson, 08-553 432 45 

suzanna.nilson@entreprenor.se 

Pernilla Nordström, föräldraledig 

pernilla.nordstrom@entreprenor.se 

Daniel Mellwing 

daniel.mellwing@entreprenor.se 

Henrik Svidén, 08-762 61 91 

henrik.sviden@entreprenor.se 

ADMINISTRATION 

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 

annakarin.franzen@entreprenor.se 

ANNONSER 

Robert Wallner, MediaKraft 

Tfn: 08-23 45 32 

robert.wallner@mediakraft.se 

PRENUMERATION 

www.prenservice.se 08-762 61 40 

ISSN 1104-8891 

GRAFISK FORM pete skinner 

TRYCKERI 

Sörmlands Grafiska AB, 

Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se 

Papper: 

Omslag Arctic Matt 170g 

Inlaga AmberGraphic 90g 

OMSLAGSBILD: Daniel Roos 

Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt 

dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 

60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade 

i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. 

www.entreprenor.se Nummer 9-2010 / 5

EHRENSTRÅHLE BBDO 

HAR DU ANNAT ATT TÄNKA PÅ 

ÄN FÖRSÄKRINGAR? 

Vi på Trygg-Hansa vet att småföretagare har fullt upp. Därför har vi tagit 

fram Trygga Firman, ett komplett paket som löser företagets försäkringsbehov 

på bara fem minuter. Vi ser till att du blir rätt försäkrad, varken för 

mycket eller för lite. 

RING 0771-11 11 10 ELLER BESÖK TRYGGHANSA.SE/TRYGGAFIRMAN

Ledaren 

nicklas mattsson 

Chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se 

Visst finns unga, smått bortskämda, som tycker det är ok att ställa 

upp i tv och låtsas vara mer handlingsförlamade än de verkligen är. 

Hur lata är ungdomarna? 

svt:s nya dokusåpa ”Ung & Bortskämd” har orsakat en härlig debatt om huruvida 

dagens ungdomar egentligen är latare än tidigare generationer. Svaret är: Det finns 

det säkert de som är. 

Jag har naturligtvis hört många företagare stämma in i förvåningen över hur unga 

människor vill presentera sig för en potentiell arbetsgivare. De som kommer in på 

anställningsintervju klockan 13, gäspar stort och säger att de egentligen inte vill ha 

ett jobb, men att de är tvingade av myndigheterna att komma dit. Eller att 24-åringar 

i mössa och mysbyxor påpekar att det här jobbet egentligen inte intresserar dem, men 

om villkoren är bra kan de tänka sig att jobba här ”tills nåt bättre dyker upp”. 

Men det finns även de som är betydligt driftigare än någon generation tidigare. Jag 

tänker på alla de unga som redan före 25 års ålder startat både ett och två företag, 

som anställt både en och femtio personer och som skapar både tillväxt och spännande 

innovationer. För de är, upplever jag som chefredaktör för denna skrift, fler än någonsin 

tidigare (några av dem bloggar på www.generationen.se). 

Senast jag mötte dem i klump var på mässan Starta Eget i Älvsjö. Hundratals unga 

som är både skarpa i sinnet, arbetsvilliga och visionära. Som killen från en ökänd 

stockholmsförort som pluggar på Handels och samtidigt startat två företag ”vid sidan 

av”. Eller den tonåriga tjej som det lyste i ögonen på när hon berättade att hon fått sin 

f-skattsedel för en månad sedan och nu ”skulle slå världen med häpnad”. 

så. visst går det att hitta unga, lite smått bortskämda, som tycker det är ok att ställa 

upp i tv och låtsas vara mer handlingsförlamade än de verkligen är, för att rida på det 

kändisskap det kan generera. Glöm inte att det är tv! 

Samtidigt finns det fler kunniga, allmänbildade och driftiga unga än någonsin. 

Problemen kan väl snarare handla om att hitta dem, och locka dem till 

sig. För helt klart ställer de unga driftiga höga 

krav både på sig själva – och sina arbetsgivare. 

Det kanske är därför alltfler av dem kan 

tänka sig att bli sin egen chef… s 

Svenskt snus en frihandelsfråga 

eu-kommissionen gör just nu en översyn av tobaksdirektivet, som orättvist nog i dagsläget stipulerar 

att svenskt snus inte får säljas inom EU. Det var en eftergift när vi trädde in i unionen, en eftergift 

som tiden sprungit ifrån. Snus är ingen hälsoprodukt, men extremt mycket mindre hälsovådligt än 

cigaretter. Att snus ska få säljas inom EU är helt enkelt en frihandelsfråga. Över 100 miljoner rökare 

inom EU borde få möjlighet att prova snus. 

Ett sätt att göra sin röst hörd är att direkt höra av sig till kommissionen på deras hemsida och fylla 

i deras enkla formulär – http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/forms/dispatch?form=tobacco9 

Ett annat, ännu enklare sätt är att skriva på EU-parlamentarikern Christoffer Fjellners upprop 

“Stand up for snus”. 

http://eusnus.se 

www.entreprenor.se Nummer 9-2010 / 7 

FOTO: paTrik cederman

8 

Insänt/Debatt 

SVERIGE BEHÖVER FLER och 

växande företag, och fl er 

unga entreprenörer. Alliansregeringens 

nationella strategi 

innebär att entreprenörskap ska 

löpa som en röd tråd genom hela 

utbildningssystemet. 

Därtill har starta-eget-bidrag 

för unga under 26 år införts. Det 

är mycket positivt, och denna 

utveckling bör förstärkas ytter- 


HÖR AV DIG! 

Fram för fler unga! 

Mothugg, debatt och åsikter 

emottages. Skriv kort och gör det nu! 

Vi stryker nästan alltid. Anonymitet 

är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. 

Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller 

nicklas.mattsson@entreprenor.se 

Läs Entreprenör på 

webben också: 


ligare. 

Under riksdagens 

motionsperiod 

har vi därför lämnat 

in två motioner om just unga 

entreprenörer och framtidens 

företagande. 

För många unga är Ung Företagsamhet 

ofta den första 

kontakten med näringslivet och 

kanske den enda lektionen under 

GLÖM INTE! 

..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora 

uppslagsverket på Internet, www.wikipedia.se 

med näringslivsinformation. 

Etablerade företag - framtiden eller soptippen? 

I EN UNDERSÖKNING gjord av Företagarna i Västerbotten är mer än 

en tredjedel av företagarna äldre än 55 år. Enligt Bolagsverkets 

statistik fi nns drygt 45 000 registrerade företag i Norr- och Västerbotten, 

dessutom fi nns säkert ytterligare minst 10 000 som är registrerade 

enbart hos Skatteverket för F-skattsedel. Varje företag har i snitt två 

personer anställda eller i sysselsättning. 

Även om man kan räkna med att några kommer att fortsätta efter 

pensionsåldern, 65 år, så kommer troligtvis upp mot 15 000 företag att 

behöva nya ägare inom 10 år. Samma undersökning visar också att för 

vart fj ärde företag kan ett ägarskifte bli aktuellt inom fem år d v s drygt 

10 000 företag. 

Vi är en av de aktörer som kommer att göra allt som står i vår makt 

att tillse att vi fi nner nya ägare, oftast är det inget problem att få fram 

lämpliga personer som både har kunnande och viss grundfi nansiering 

ordnad, men det stupar tyvärr ofta på just svårigheten att få fi nansieringen 

ordnad fullt ut. 

Bankernas fi nansiering enligt SFR, Sveriges Företagsmäklares 

Riksförbund, som vi är medlem i, menar att bankernas del i fi nansieringen 

minskat från tidigare års 60 % till nuvarande 40 %. 

En annan viktig aktör är Almi Företagspartner AB, som ägs av staten 

och som ska tillhandahålla marknadskompletterande fi nansiering och 

aff ärsutveckling. Från 2008 till 2009 minskade tyvärr Almis utlåning 

till nya företag från 47,5 % av 31,2 % av deras totala utlåning, men t o m 

augusti 2010 har man ökat andelen till dryga 43 %. Då bankernas del 

av den totala fi nansieringen har minskat, fi nns det desto större anledning 

för Almi att snarast öka sin del av fi nansieringen i samband med 

företagsöverlåtelser. 

RÄKNAR VI BORT företagaren själv så kommer ca 15 000 personer att vara 

beroende av att dessa företag får nya ägare. 

Vi är övertygade att det ser ungefär liknande ut i övriga Sverige. Skulle 

dessa företag av en eller annan orsak inte få nya ägare riskerar upp 

emot 30 000 personer varje år att bli utan arbete då de är anställda i 

ett 55+företag. 

Bankerna måste ta sitt ansvar, de är ändå rätt så bra skyddade genom 

den återställda förmånsrätten på företagsinteckningar som gäller fr o 

m 2009. Bankernas kreditförluster kommer defi nitivt inte på krediter 

till småföretagare, dessa företagare har i stället en mycket stor förmåga 

att återbetala sina lån. 

För att vi inte ska få ett stort samhällsekonomiskt problem på halsen 

fordras krafttag för att underlätta fi nansieringarna vid företagsöverlåtelser. 

Frågan är inte ny, men det verkar som ingen på allvar tar ansvar för 

den. Löses inte frågan snabbt så kommer det att få till följd att många 

företag går i graven, stora investeringar går förlorade och inte minst 

värdefull kunskap och erfarenhet slängs på soptippen, som inget värt. 

Dags att agera! ▲ 

skolåren om hur 

man driver ett företag. 

Men även om 

många UF-företag 

skapas så upplevs 

skattesystemet ofta 

som krångligt då ett UF-företag 

hamnar mittemellan ett vanligt 

företag och en hobbyverksamhet. 

Unga företagare ska inte behöva 

avstå från att utveckla sina idéer, 

därför bör en utbildningslicens 

som kan liknas vid en F-skatt för 

STEN-OVE ERIKSSON, vd, Tactic Företagsförmedling 

UF-elever införas. Det skulle inte 

bara öka statusen för UF-företagen 

men också göra att skattesystemet 

inte längre hindrar unga 

människor att driva företag och 

utveckla nya idéer. 

Internetföretagande i olika 

former växer både i Sverige och 

i hela världen. Det fi nns fortfarande 

oupptäckta nischer och 

bra möjligheter att utveckla nya 

tjänster som ingen tänkt på eller 

prövat innan. Unga lever sina liv 

FOTO: COLOURBOX.COM

Den här kan göra 

din verksamhet 

ännu mer mobil. 

Fasttelefoni och bredband via 

mobilnätet gör jobbet enklare. 

När du ringer med en vanlig fast telefon går samtalet via det gamla kopparnätet. Det är 

dyrt att hålla i drift och därför får användarna betala mer. Men nu kan du koppla din fasta 

telefon till Tele2s mobilnät. Det kostar bara 69 kr/mån! Du kan ta med dig telefonen och 

numret om du behöver fl ytta din verksamhet, allt du behöver är ett eluttag. Dessutom kan du 

koppla på bredband så att du både ringer och surfar för bara 199 kr/mån! Då får du allt på 

en faktura – enklare, billigare och mer mobilt! Läs mer på tele2.se/business. 

tele2.se/business • 0200-23 23 23 

Nu med 

Bredband! 

0 mån å bind.tid, 3 mån å uppsägningstid. SSamtal 

till fasta nätet 19 öre/min, till mobiler 59 öre/min. Öppningsavg 59 öre/samtal. Startavg 249 kr (0 kr för kunder som byter från Tele2 Fasttelefoni via fasta nätet). Tjänsten 

går via mobilnätet och kan därmed inte att kombineras med larm, ADSL, fax och andra uppkopplingar via telejacket. Ev. brytavg från föreg operatör betalas av kund. Priserna gäller inom Sverige. Fasttelefoni och 

Bredband 199 kr/mån: hastighet upp till 6 Mbit/s, hastigheten begränsas upp till 200 Kbit/s om användandet överstiger 5 GB per månad. För utlandspriser och mer info se tele2.se/business.

på Internet i större utsträckning 

än för bara några år sedan och 

de har god tillgång till, och kompetens 

vad gäller användning av 

Internet. Därmed fi nns också 

stor potential för dem att skapa 

framtidens Internetföretag. På 

gymnasiet och högskolan samt 

i starta-eget-kurser bör därför 

kurser i Internetföretagande 

inkluderas, samtidigt som en 

statlig webbportal med tips och 

råd kring Internetföretagande 

bör inrättas. 

Unga måste se eget företagande 

och entreprenörskap som ett lika 

självklart alternativ som en anställning, 

och ha goda möjligheter 

att starta framtidens företag och 

utveckla sina idéer. Våra två förslag 

kan underlätta detta. ▲ 

ELIZA ROSZKOWSKA ÖBERG (M), riksdagsledamot 

Stockholms län, 

STEN BERGHEDEN (M), riksdagsledamot Skaraborg 

Äldretjänster – 

morgondagens företagande 

VI LEVER ALLT LÄNGRE, vilket är en stor framgång för mänskligheten. 

Ökande välstånd är huvudförklaringen till detta. Varje ny 

generation som går i pension har haft större inkomster än någon generation 

före dem. 

Sammantaget innebär detta att de äldre blir en allt större grupp, med 

betydande köpkraft och god hälsa. De fl esta är vana vid ett liv med god 

standard, med resor, nöjen, arbete och kontakter. 

I kontrast till denna goda utveckling, står de välfärdstjänster som 

riktar sig till äldre. Dessa har inte utvecklats i takt med vårt ökande 

välstånd. Resultatet är en äldreomsorg utan den kvalitet som vi har 

anledning att önska. Morgondagens 70- och 80-åringar kommer i allt 

mindre utsträckning att acceptera det de tilldelas – och de har råd att 

efterfråga något annat. Här fi nns en väldig möjlighet för framtidens 

företagande, och en stor utvecklingspotential. 

En kvarts miljon personer får del av äldreomsorg och kostnaden för 

detta är cirka 80 miljarder kronor per år, eller en femtedel av kommunernas 

utgifter. Cirka en kvarts miljon personer är sysselsatta inom 

äldreomsorgen. 

Visst har äldreomsorgen på fl era sätt blivit bättre med tiden, i synnerhet 

i kommuner som Nacka i Stockholms län, där valfrihet och etableringsfrihet 

har släppts in. Köer har försvunnit och den enskilde har 

fått mer omsorg per krona. 

Men fl era fundamentala problem består. Och det handlar i hög 

Redaktionens webb-tips 

www.singularity.com 

En sajt om en bok (Singularity is near) som handlar 

om hur människans utveckling är på väg att överskrida 

dess biologiska gräns med hjälp av teknik i form av 

artifi ciell intelligens. Mest spännande är avdelningen 

”Resources” där man bland annat kan hitta kurvor 

och utvecklingstrender över hur allt går snabbare 

mot den punkt där vi överskrider våra gränser. Vill du 

inspireras över hur historien, kanske, kan förutsäga 

framtiden, eller åtminstone förbluffas över hur människans och jordens 

historia accelererar är det här en sajt för dig. 

Hört & läst 

”Jag är väl en liberal regerings våta dröm, men är 

inte säker på att jag gillar det” 

Konstnären Martin Wickström som framgångsrikt kombinerat kulturellt entreprenörskap 

i egna företaget Kiwi med eget skapande. I SvD. 

”Revansch är en väldigt bra drivkraft och jag vill 

visa att vi invandrare kan lyckas, att vi har potential, 

förmåga, att vi är kompetenta.” 

Entreprenören Hesho Hama Rashid Olofsson, porträtterad i Kristianstadbladet 

grad om systemfel. Off entliga monopol är inte bättre än några andra 

monopol på att leverera tjänster i rätt tid, av rätt kvalitet, till rätt 

person. I äldreomsorgen råder fortfarande för mycket planekonomisk 

toppstyrning. 

DAGENS OCH MORGONDAGENS äldre förtjänar bättre och kan få det bättre. 

Förutsättningen är att vi vågar riva pyramider idag och ge mer makt åt 

den enskilde – och öppna för företagande. Där kan vi lära av pengsystemen 

inom skolan, som har lett till stora innovationer inom lärande och 

bättre kvalitet. 

Lagen om valfrihet är ett stort steg framåt. Redan har vårdvalen 

inneburit större tillgänglighet och valfrihet – och eff ektivare utförande. 

Lagen om valfrihet är idag frivillig för kommunerna avseende äldreomsorg. 

Den borde göras obligatorisk, precis som för primärvården. 

Valfriheten bör dessutom omfatta helheten i äldreomsorgen – från 

boende till omsorg och vård. En äldrepeng som faller ut efter ett läkarkonstaterat 

behov kan vara ett alternativ till den kommunala biståndsbedömningen. 

Ger vi den enskilde makten över de resurser man själv ändå betalar 

in kommer drivkrafterna att åstadkomma bättre äldreomsorg att bli 

helt andra. Därför bör det vara ett övergripande politiskt ansvar att nu 

tänka nytt och agera klokt för att öppna för det nya företagande som 

kan ge oss en helt annan välfärd, inte minst på äldre dagar. ▲ 

JOHNNY MUNKHAMMAR, riksdagsledamot (m) 


FOTO: COLOURBOX

En försäkringslösning 

för dig som driver eget. 

Egenföretagare har väldigt mycket att tänka på, men glömmer ibland det viktigaste av allt: sig själva. 

Med Trygga företagaren får du ett prisvärt grundförsäkringsskydd om något oförutsett skulle hända. 

Välkommen in på närmaste kontor, ring 0771-62 53 53 eller besök seb.se/tryggaforetagaren 

Olycksfalls-, 

tjänstegruppliv- och 

vårdförsäkring från 

189 kr/mån!

12 

Nykläckt 

Voddler 

siktar mot 

stjärnorna 

FILMTJÄNSTEN VODDLER beskrivs ofta 

som ett Spotify, fast för fi lmer. Företaget 

vill skapa en skattkista med fi lmer, 

där majoriteten ska vara annonsfi nansierade, 

det vill säga gratis. 

– Målet är att bli ett nytt, svenskt 

världsföretag, säger Marcus Bäcklund, 

vd på Voddler. 

SEDAN STARTEN HAR VODDLER kämpat med 

att utveckla en digital teknik för att kunna 

erbjuda ”strömmad” fi lm på nätet, och fungera 

som ett lagligt alternativ till piratnedladdningen. 

Teknikarbetet har tagit lång tid 

men nu är lösningen äntligen på plats, och 

sedan i slutet av 2009 kan företaget erbjuda 

gratis fi lm till alla som har en normal bredbandsuppkoppling. 

– Teknologin har kostat en förskräcklig 

massa pengar, blod, svett och tårar. Men den 

har även reducerat våra kostnader med 95 

procent, så idag är varje enskild ”strömning” 

lönsam för oss, säger Marcus Bäcklund. 

Förenklat kan tekniken beskrivas som en 

strukturerad ”peer-to-peer”-lösning, som 

klarar av hur många samtida fi lmvisningar 

som helst, och har en närmast oändlig lagringskapacitet. 

För att undvika rättighetsproblem 

laddas fi lmerna inte ned på datorn, utan 

strömmas direkt över internet. 

– I dagsläget har vi omkring 2 500 fi lmer, 

men under nästa år räknar vi med att erbjuda 

tiotusentals, där majoriteten av fi lmerna kommer 

att vara gratis, säger han. 

Förra sommaren släppte företaget en testversion 

av fi lmtjänsten, och några månader 

senare var det dags för den skarpa lanseringen. 

– Vi gick från 30 000 testpiloter till över 

300 000 användare på bara några månader, 

och i dagsläget har vi cirka 720 000 registrerade 

användare, säger Marcus Bäcklund. 


I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och aff ärsidéer. 

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se 

Teknologin har kostat en förskräcklig massa pengar, 

blod, svett och tårar. Men den har även reducerat våra 

kostnader med 95 procent. Marcus Bäcklund, Vd på Voddler 

På ett år har Voddler med vd Marcus Bäcklund gått från 30 000 till 720 000 nätanvändare. 

VODDLER 

Vd: Marcus Bäcklund, 47 år. 

Omsättning: På god väg mot break-even. 

Målgrupp: Över 20 procent av alla användare 

är över 50 år. 

Anställda: Omkring 40 stycken. 

Affärsmodeller: Pay-per-view, abonnemang och 

annonsfi nansierade produkter, det vill säga gratis. 

Startår: Tjänsten lanserades kommersiellt i 

slutet av 2009. 

Företaget har lanserat tjänsten i de nordiska 

länderna, men drömmen stannar inte där. 

– Vi ska bli världsledande inom video-ondemand. 

Målet är att bli ett nytt, svenskt 

världsföretag, säger han. 

ÄVEN OM FÖRETAGET inte har några direkta konkurrenter, 

för de en ständig kamp mot antagonistiska 

krafter inom fi lmindustrin. Det är en 

trögrörlig och extremt pengastyrd industri, 

där många stora spelare klamrar sig fast vid 

gamla aff ärsmodeller. 

– Det fi nns mycket girighet i Hollywood, och 

som uppstickare upplevs vi ofta som ett hot 

mot branschen. 

Samtidigt har fl era upphovsrättsinnehavare 

börjat inse att de måste hänga med i den 

digitala utvecklingen, för att inte förlora sina 

kunder till den illegala marknaden. Många 

inom fi lmindustrin har förstått att de måste 

öka tillgängligheten på laglig väg, precis som i 

musikindustrin, om de ska kunna tjäna några 

pengar överhuvudtaget. 

– Filmbolagen har börjat experimentera 

med nya kanaler och vi får fi lmerna tidigare 

än förut, säger Marcus Bäcklund. 

Voddler har redan lyckats teckna avtal med 

fl era av de stora drakarna i Hollywood. Men 

Marcus Bäcklund betonar att det har krävts 

många tuff a och långa förhandlingar på andra 

sidan Atlanten. 

– I början blev vi i princip utkastade av fi lmbolagen, 

när vi berättade om idén att lägga ut 

deras fi lmer gratis på nätet. Men till slut lyckades 

vi övertyga Disney om fördelarna med vår 

tjänst, nämligen att de kan ha en fot in i framtiden 

men samtidigt ha kontroll över dagens 

situation, säger han. 

Med Disney på kroken, lyckades företaget 

övertyga fl era av de andra stora fi lmbolagen, 

och nu har de tecknat avtal med fem av sex av 

de största Hollywood-bolagen. ▲ 

DM 

DÄRFÖR KOMMER JAG ATT LYCKAS 

Vi har ett teknikförsprång. 

Vi har bra och lojala investerare. 

Vi har redan tecknat avtal med halva Hollywood. 

FOTO:VODDLER.COM

Smygläs nya boken om e-handel! 

Posten vill vara partner till Sveriges alla duktiga e-handlare. Vi hjälper dig 

med helheten, från att leverera dina varor till att erbjuda marknadsföring, 

lager- och importlösningar. 

Vi har samlat allt du behöver veta i en bok som heter ”Ta din e-handel till 

toppen!”. Här ovan kan du smygläsa ett kapitel. Hela boken beställer du på 

Posten.se/ehandelsguiden. Den är gratis. Och ger växtkraft till affärerna! 

E-handlarens bästa vän 

åkestam holst

14 

FOTO: SCANPIX 

Vi testade att låta föräldrarna beställa en 

godare middag under början av veckan, som 

de sedan kunde ta med sig hem på fredagen. 

Nykläckt 

Annika Axiö, vd för Hasselgårdens förskola AB 

Annika Axiö och Nicklas Pettersson affärsutvecklar Hasselgårdens förskola. 

Förskola med kvällsmat på menyn 

ALLTFLER FÖRSKOLOR SERVAS idag med mat från cateringrestauranger. 

Hasselgården i Stockholm valde en annan väg, anställde en duktig kock, 

och tog konceptet ett steg längre. Nu får både barnen en nyttig lunch 

och föräldrarna kan köpa hem en vällagad middag på fredagskvällen. 

Att ge barnen bra mat var något Annika Axiö, vd på Hasselgårdens 

förskola AB, tidigt insåg var ett vinnande koncept. Hon såg en oroande 

utveckling där fl er och fl er förskolor inte lagade maten på plats, utan fi ck 

färdigmat levererad. 

– Vi anställde Nicklas Pettersson, som tidigare jobbat på Stockholmskrogen 

Grodan. Det blir lite dyrare, men han är erkänt bra och 

visade sig också vara en riktig entreprenörssjäl, säger Annika Axiö. 

Tillsammans kom hon och Ncklas Pettersson på en idé som både 

drog nytta av kockens kunskaper, förenklade livet för barnfamiljerna 

och gav skolan en unik konkurrenfördel. 

– Vi testade att låta föräldrarna beställa en godare middag under 

början av veckan, som de sedan kunde ta med sig hem på fredagen när 

de hämtade barnen, berättar Annika Axiö. 

Satsningen blev en succé. Snart ville i snitt 25-30 barnfamiljer regelbundet 

köpa högklassig mat till helgen. Detta underlättade livet för 

många, inte minst för ensamstående föräldrar som nu slapp oroa sig 

för kvällsmaten. Till ett rimligt pris lagar kocken abborre, fl äskfi lé och 

kalvytterfi lé till stressade barnfamiljer. 

Matlagningen, som inte stulit fokus från barnen utan skett vid sidan 

av det dagliga arbetet, utvecklades snart ytterligare. I dag kan vem 

som helst gå in på hemsidan och beställa en läcker buff é eller trerätters 

middag till helgen. Även om de fl esta kunderna än så länge är föräldrar 

som har eller tidigare har haft barn på förskolan, så ser Annika Axiö 

ytterligare potential i framöver. 

– Men då måste vi nog anställa en till kock. Det är en bit kvar tills vi 

kan ta det steget, men verksamheten växer, säger hon. ▲ Jakob Stenberg 

DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS 

En skicklig, anställd kock förser alla – barn, personal och föräldrar – med nyttig mat. 

Vi förenklar för föräldrarna som får mer tid och ork över för barnen. 

Vi erbjuder lättillgänglig service till rimliga priser. 


I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och aff ärsidéer. 

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se 

”Det är svårt att sälja en bra 

produkt till ett lågt pris” 

ATT SÄLJA MÄKLARTJÄNSTER för ett fast 

pris på femtusen kronor har blivit en 

succé för Hemverket. Fyra år efter starten 

omsätter företaget cirka 11 miljoner 

kronor och har 25 anställda fördelade 

på sex olika kontor runtom i landet. 

– Det har gått väldigt bra. Vår kärnverksamhet 

är välfungerande, både 

för oss och för kunderna, som blir våra 

bästa ambassadörer. När det gäller 

nöjd-kund-index så slår vi nog världsrekord, 

säger Imre Marton som är vd 

för Hemverket. 

Idag hittar 250 000 besökare i månaden 

till Hemverkets webbsida. Företaget 

satsar på rena mäklartjänster. Alla 

kringtjänster som skulle gå att koppla 

till mäklarverksamheten ligger på is 

tills vidare. 

FOTO: BOSSE DENNEMO 

Imre Marton, vd på Hemverket, 

ser ljust på framtiden. 

– Allt tar längre tid än man tror. Men idén, själva produkten, är det 

inget fel på. Vi har sett att vår aff ärsmodell håller och har satsat mycket 

på organisationsutveckling sedan starten, säger Imre Marton. 

När det gäller mäklartjänster så märks sällan någon större lojalitet. 

Människor har inga problem med att byta från en mäklare till en 

annan. Trots det har Hemverket haft vissa svårigheter att bryta sig in 

på marknaden. Imre Marton tror att det framför allt beror på att de 

har ett koncept som bygger på ett extremt lågt pris. Deras prissättning 

sticker ut i den övriga ganska homogena mäklarbranschen. 

– Vi måste övertyga folk om att vi är bra. Det är svårt att sälja en bra 

produkt till ett lågt pris, säger han och fortsätter: 

– Jag har en extrem övertygelse om att man inte kan lura människor. 

Tittar man på vad saker och ting ska kosta inom mäklartjänster så ligger 

det i linje med våra priser. Det är alla andra som är dyra. 

NÄR VI SENAST SKREV om Hemverket 2008 så sa du att er målsättning 

på lång sikt var att ta tio procent av marknaden. Hur ser målsättningen 

ut nu? 

– Det tioprocentiga målet var kanske lite i underkant tycker jag nu. 

Med vårt sätt att arbeta borde vi ha potential att erövra 60 procent av 

bostadsmarknaden, säger Imre Marton. 

– Jag är helt övertygad om att marknaden ser helt annorlunda ut om 

fem år. Jag tror på en ökad segmentering. Det fi nns ju exempelvis en 

marknad för andra mäklare som är specialiserade, som de som jobbar 

med väldigt exklusiva objekt. Även vi kommer säkert att ta en stor 

andel av vårt segment. ▲ 

SJ 

FOTO: HEMVERKET.SE

Visst kan man förbättra 

arbetsmiljön med en tårta 

Trevliga arbetskamrater 

Fruktkorg 

Bra chef 

En bra arbetsmiljö skapas med så mycket mer än regler. 

I dag är en av utmaningarna att få folk att trivas på jobbet. 

Vad gör du själv som chef för att få folk att längta till 

måndagsmorgonen? Just nu pågår en kampanj där vi på 

Arbetsmiljöverket vill veta hur svenska företagare får sina 

medarbetare att gå till jobbet med ett leende. 

Besök www.tusentack.nu för tips på hur du kan göra små 

och stora insatser för arbetsmiljön. 

Kompetensutveckling 

Friskvård 

www.tusentack.nu

16 

Nyheter 

Uppror mot 

Försäkringskassan 

TryggheTssysTem Två delägare 

i samma företag fick 

barn nästan samtidigt. Trots 

det fick de olika stor föräldrapenning. 

Nu gör de uppror 

mot Försäkringskassans luddiga 

regler. 

lisa flink och camilla oldberg 

startade företaget Creo Hälsa 

ihop för tre år sedan. Ganska snart 

blev båda två gravida och barnen 

kom med sex månaders mellanrum. 

När föräldrapenningen 

skulle fastställas av Försäkringskassan 

skiljde sig dock besluten 

åt. Camilla fick högre ersättning 

än Lisa, trots att de alltså arbetat 

med samma företag. Dessutom 

tog besluten väldigt lång tid. Båda 

hade hunnit föda innan de fick 

besked om 

föräldrapenningen. 

– Camilla 

skickade in sitt 

moderskaps- 

Lisa Flink intyg i maj 


Sista chansen för företagare att få skattefri utdelning 

skatter Nästa år försvinner möjlig- 

heten för 10 000-tals småföretagare 

att ta ut en del av vinsten från sitt 

företag utan att betala skatt. Vid 

årsskiftet upphör nämligen möjligheten att använda det så kallade sparade 

lättnadsutrymmet 

– Över 65 000 företagare berörs. Före årsskiftet måste de ha genomfört en 

aktieutdelning eller aktieförsäljning för att kunna utnyttja sitt sparade lättnadsutrymme, 

säger Jim Gustavsson, verksamhetsutvecklare på Skatteverket. 

och fick det slutgiltiga beslutet i 

mitten av oktober. Jag skickade 

in moderskapsintyget i november 

och fick beslutet i maj, säger Lisa 

Flink. 

För båda två gjordes en bedömning 

grundat på företagets vinst 

men handläggarna kom trots det 

fram till olika resultat. Beslutet 

överklagades men står fast. Att 

Lisa Flink arbetade extra vid 

sidan av företaget gjorde det hela 

ännu besvärligare i hennes relation 

till Försäkringskassan. 

– På Försäkringskassan vet de 

inte hur de ska bemöta oss. Det 

finns inte heller någon information 

om hur man går till väga om 

man har enskild firma eller handelsbolag. 

Och för dom som både 

har företag och en anställning är 

det jättesvårt. Jobbar man extra 

så anses det som att man inte vill 

satsa på företaget, säger hon. 

den 1 juli förändrades delar 

av föräldraförsäkringen, bland 

annat kom nya bestämmelser 

Lär känna entreprenören inom dig 

TesT Fler än 1 500 personer 

har genom entreprenörsprofilstestet, 

ePT, fått reda 

på vilken entreprenörsarketyp 

de är. ”Testet ökar självinsikten 

och gör det lättare 

att göra medvetna val”, säger 

stefan Lindström, en av 

upphovsmännen. 

bakgrunden till testet är tidigare 

forskning från USA, där man 

lyckats urskilja fem olika arketyper; 

uppstartaren, den professionella, 

serieentreprenören, uppfinnaren, 

och livsstilsentreprenören. 

Den sjätte arketypen i testet, 

arbetsstilsentreprenören, 

fann Stefan Lindström själv i sin 

forskning under 2008. 

Stefan Lindström kallar sig 

själv Entreprenörolog och är 

utbildad inom entrepreneurial 

management vid Boston uni- 

kring hur den sjukpenninggrundande 

inkomsten ska räknas ut för 

nya företagare. Tidigare gjordes 

en uppskattning av den potentiella 

vinsten men nu jämförs företagaren 

under en uppstartsperiod 

istället med vad en anställd tjänar. 

Trots förändringarna finns det 

mer att göra tycker Lisa Flink. 

– Man betalar in till ett trygghetssystem 

men får inte ta del av 

det. Företagare får exempelvis 

inte havandeskapspenning. 

Mats Mattsson är verksamhetsansvarig 

för sjukpenning- 

… så många av landets småföre- 

tagare planerar att nyanställa under 

det kommande året, visar en färsk 

undersökning som Far, branschorganisationen 

för revisorer och 

rådgivare, låtit göra. 

Två delägare i samma företag blev gravida nästan samtidigt men fick olika 

belut om föräldrapenning från Försäkringskassan. Nu gör de uppror. 

versity. Tillsammans med psykologen 

Hans-Olle Frummerin 

har han skapat entreprenörsprofiltestet, 

EPT. Testet finns 

tillgängligt att göra på tidningen 

Entreprenörs webbplats. 

Testet riktar sig till både entreprenörer 

och intraprenörer som 

vill eller ska starta företag. De 

som gör testet får reda på vilken 

arketyp de är eller ligger närmast, 

och vilka egenskaper som är förknippade 

med den. 

grundande inkomst (SGI) på 

Försäkringskassan. Han säger att 

när det gäller föräldrapenningen 

så har Försäkringskassan ett åtagande 

att alla som söker ska få ett 

beslut inom 30 dagar. 

– Men SGI är en beräkningsregel 

och förutsägbarheten för företagare 

är svår. Vi kan bara titta på 

nutiden, säger han. 

Mats Mattsson beklagar att 

Lisa Flink och Camilla Oldberg 

upplever att kontakten med Försäkringskassan 

varit problematisk 

och säger att de kontinuerligt 

Stefan Lindström diskuterar 

resultatet med en företagare. 

– Människor repeterar ofta sina beteenden, men det är först 

Foto: scania

Det måste bli tydligare att 

företagare är hjältar som 

skapar arbetstillfällen och tillväxt. 

Att sprida den bilden är en av mina 

viktigaste uppgifter. 

Jens Spendrup, vd för Spendrups och ordförande för 

Företagarna, i tidningen Företagaren. 

ser över kassans information för 

blivande föräldrar. 

– Företagare är en relativt liten 

grupp. Vi har därför valt att koncentrera 

handläggningen till tre 

orter; Stockholm, Göteborg och 

Malmö, för att upprätthålla kunskapen 

hos handläggarna. 

NÄR DET GÄLLER havandeskapspenningen 

förstår han Lisa 

Flinks kritik eftersom de regler 

som fi nns nu gör skillnad på anställda 

och företagare. 

– Vid fysisk ansträngning 

gäller havandeskapspenningen 

även för företagare men inte för 

risker i arbetet. Regeringen har 

gett oss i uppdrag att tillsammans 

med Arbetsmiljöverket titta på 

det här och vi har precis lämnat 

ett förslag som innebär att även 

företagare ska kunna ta del av 

detta, säger Mats Mattsson. 

Lisa Flink och Camilla 

Oldberg insåg ganska snart att 

de inte var ensamma om de här 

problemen. För ett år sedan 

startade de därför företaget 

Mamtreprenör tillsammans 

med ytterligare en delägare. 

Företaget arrangerar träff ar 

för kvinnliga företagare där de 

när de blir medvetna om sina 

styrkor och utvecklingsmöjligheter 

som de kan påverka sin färdriktning, 

säger Stefan Lindström. 

Hittills har drygt 1500 personer 

genomfört testet. Och reaktionerna 

har varit positiva. 

En kvinna som precis har 

startat ett företag utbrast; 

– ”Ja, det är så här jag ska leta 

underleverantörer!”. Och nu använder 

hon testet som underlag 

för att hitta samarbetspartners, 

säger Lindström. 

Mamtreprenör anordnar event 

som riktar sig till alla entreprenörsintresserade 

kvinnor. Syftet är att 

lyfta frågan om företagande och 

föräldraskap. Läs mer om deras 

verksamhet på: 

www.mamtreprenor.se. 

Den 1 juli trädde en ny lagstiftning 

ikraft som innebär att 

egenföretagares SGI (sjukpenninggrundande 

inkomst) under ett 24 

månader långt uppbyggnadsskeende 

bygger på hur stor lön de skulle 

ha som anställda inom samma 

yrke. Försäkringskassan håller just 

nu på att ta fram ett jämförelsestöd 

för sina handläggare där de 

tittar på faktorer som erfarenhet, 

ålder, ort och övrig lönestatistik. 

FOTO: SCANPIX 

FOTO: SCANIA 

diskuterar saker som har med 

kombinationen företagande och 

föräldraskap att göra. 

– Vi hoppas på en förändring 

i trygghetssystemen för företagare. 

Men det fi nns också många 

fördelar med att vara företagare 

när man är förälder. Man kan till 

exempel ofta vara mer fl exibel 

och anpassa arbetstiden, säger 

Lisa Flink. ▲ 

SJ 

Joakim Tedroff , som precis 

har startat apoteket Orfeus, 

blev förvånad över att han blev 

serieentreprenör. 

– Men när jag tänker efter 

så har jag faktiskt startat och 

drivit fem företag. Det är viktigt 

att känna till sina styrkor och 

svagheter, och få reda på varför 

man reagerar som man gör i olika 

situationer, säger han. 

Testa dig själv på: 

www.entreprenor.se ▲ 

DM 

Manliga chefer mer benägna att flytta 

ARBETSMARKNADTvå av tre manliga chefer kan tänka sig att fl ytta för att 

byta tjänst, medan endast varannan kvinnlig chef kan tänka sig detsamma, 

visar ny statistik från Transearch. 

– Att öka andelen kvinnor på chefsposter ställer inte bara krav på arbetsgivare, 

utan också på politiker att underlätta villkoren för kvinnor att satsa på 

sitt arbete. Det behöver inte handla om kvotering till styrelse, bara man inte 

tror att det kommer att gå av sig självt, säger Ellinor Hartung, partner på 

Transearch. 

Hallå där... 

…Patrik Pålsson, som deltar i ett 

utbytesprogram för chefer och 

företagare mellan EU och Kina. 

Hur länge har du varit i Kina? 

– Projektet började i maj med ett två 

veckors ”träningsläger” där vi lärde 

känna deltagarna från Europa, men 

även de sextio kineser som senare 

åkte till Europa. Vi kommer fortsätta 

plugga kinesiska fram till jul och sen, 

under 3-4 månader, jobba inom ett 

eller två kinesiska företag. 

Hur kommer det sig att du deltar 

i utbytet? 

– Jag hade vänner som tidigare 

deltagit och som tyckte att det skulle 

passa mig. Jag har tidigare pluggat 

och jobbat i Kina och under senaste 

året tagit kvällskurser i kinesiska. 

Lön och tid på webben 

Vad har det gett dig? 

– Utöver enorma framsteg i mina 

kunskaper i kinesiska och ökad kännedom 

om den kinesiska marknaden, 

ser jag mitt ständigt växande kontaktnät 

som den viktigaste vinsten. I Kina 

krävs det att man känner de man gör 

affärer med. 

Vad kan ditt deltagandet i programmet 

leda till i framtiden? 

– Jag är otroligt nöjd att jag tackade 

ja till programmet. Det skulle vara 

omöjligt att på egen bekostnad 

försöka sätta ihop en motsvarande 

utbildning. Jag har redan sett prov på 

att programmet gör mig mer attraktiv 

för potentiella rekryterare och jag 

skulle kunna starta och driva ett 

företag här imorgon. 

Ser du en framtid för dig själv 

i Kina? 

– Jag kommer att ha de bästa 

tänkbara förutsättningarna för att 

lyckas, men konkurrensen här är 

fl era gånger hårdare än i Europa. 

Framför allt är jag intresserad av att 

hjälpa kinesiska företag att etablera 

sig utomlands, bland annat i Afrika. 

Där borde svenska företag lägga 

större fokus. Kina kan inte vara 

slutmålet. Efter en tid i landet och 

dess skoningslösa tempo förstår 

man verkligen behovet av en plan B, 

C, D och M... 

Jakob Stenberg 

www.agda.se 

I vår kontinuerliga utveckling av Agda PS har vi skapat tjänsten 

Agda Express. Ett modernt sätt att beräkna lön och tid på 

webben. Ett perfekt verktyg för dig som vill ha en enkel och 

säker lösning tillgänglig var du än befinner dig, oavsett om du är 

löneexpert, chef eller medarbetare. 

Registrera dig redan idag på www.agda.se/agdaexpress 


18 

Nyheter 

Kommunal kovändning 

sänker Karlstadföretagare 

FÖRETAGSKLIMAT Först fick 

Kikki Niedre Pedersen grönt 

ljus för att sätta upp en digital 

reklamskylt i centrala 

Karlstad, men plötsligt ändrar 

sig kommunen och kräver 

att den är släckt stora delar 

av dygnet. ”Då faller hela 

min verksamhet”, säger hon. 

under 2009 fick egenföretagaren 

Kikki Niedre Pedersen en idé; 

varför inte sätta upp en digital 

reklamskylt i centrala Karlstad 

för att hjälpa företagare och andra 

som är intresserade av att marknadsföra 

sig? 

Hon fann en perfekt plats för 

ändamålet, på Åhlénshuset i centrala 

Karlstad, och tillsammans 

med fastighetsägaren, Lundbergs 

Fastigheter, sökte hon byggnadslov. 

Och fick det. Inga problem alls, 


Utlandsfödda företagare hindras att växa 

nyföretagande Företag som drivs av 

utlandsfödda ökar, det är nu lika vanligt att 

företag drivs av företagare med utländsk 

bakgrund, som av personer födda i 

Sverige. Men utlandsfödda företagare har svårare att få lån och 

krediter när de väl vill växa, visar nya siffror från Tillväxtverket. 

– Det är viktigt att undanröja hinder för att frigöra den outnyttjade 

potentialen som finns hos företagare med utländsk bakgrund, 

säger Christina Lugnet, generaldirektör på Tillväxtverket. 

tyckte kommunen. Sedan dess har 

hon investerat totalt 1,2 miljoner 

kronor i den digitala reklamskylten 

och hoppas att den ska gagna 

staden i stort. 

I augusti tändes skylten för 

första gången. Kort därefter 

startar problemen. Efter påtryckningar 

från Karlstadbor 

som är grannar med skylten och 

tycker att dess sken stör, griper 

plötsligt Miljönämnden in och 

kräver att Kikki Niedre Pedersen 

måste ha den släckt längre 

tid än hon hade tänkt sig. 

– Jag är jätteorolig. Utifrån en 

förutsättning gör jag en stor investering, 

satsar både hus och hem, 

sedan ändrar sig plötsligt några 

i andra änden av kommunhuset. 

Det är en gåta för mig, säger hon. 

hon har också tecknat ett tioår- 

Momschock för företagare som jobbar hemma 

SKATTER Företagare med 

kontor hemma kan inte 

längre dra av momsen för 

kontorsmöbler. De kan även 

tvingas att betala in retroaktiv 

moms för kontorsinköp 

under tidigare år. Det 

står klart efter ett nytt ställningstagande 

från Skatteverket. 

företagare med kontoret i bostaden 

kan inte längre dra av 

momsen för kontorsinventarier, 

såsom skrivbord och bokhyllor. 

Detta gäller för både aktiebolag 

och enskild firma. Fredrik Gustafsson, 

specialist på skatterätt 

vid advokatbyrån DLA Nordic, 

anser att beskedet kommer att slå 

extra hårt mot företag som precis 

har startat. 

– Kontorskostnaden för företagen 

kommer oftast i början, 

när bristen på kapital redan är 

ett bekymmer. Det är klart att 

det blir kännbart för nya företag, 

säger han. 

Jessica Edlund, som startade 

inredningsföretaget Jallmira 

under 2008 och har kontoret 

hemma, håller med. 

Foto: scanpix 

– Alla utgifter är tunga så här 

i början, oavsett om kostnaden 

kommer från moms eller från någonting 

annat, säger hon. 

De nya reglerna handlar inte 

om att sätta dit företagare som 

drar av moms för privata möbler, 

det finns det redan ett förbud 

emot, menar Fredrik Gustafsson. 

Utan vad Skatteverkets 

besked innebär är att liknande 

företag ges olika förutsättningar 

för att konkurrera, beroende 

på om de har kontoret i eller 

utanför bostaden. 

– Reglerna snedvrider konkur- 

Var beredd 

att 

slita 24 timmar 

om dygnet. Annars 

är du ute på hal is. 

Laila Bagge Wahlgren, som bland annat 

driver musikbolaget Meriola och klädkollektionen 

Rock by Sweden. 

Den digitala reklamskylten sätts upp i Karlstad. Nu finns risken att 

kommunen stoppar företagaren bakom projektet, Kikki Niedre Pedersen. 

Foto: scanpix 

rensen. Det blir 

ju ännu svårare 

för alla som har 

sitt kontor i bostaden 

eftersom 

de inte längre Jessica Edlund 

kan dra av momsen 

för kontorsinventarier. I princip 

alla mindre företag med ett hemmakontor 

kommer att drabbas, 

säger Fredrik Gustafsson. 

– Självklart borde villkoren för 

att driva företag vara lika oavsett 

varifrån man sitter och jobbar, 

säger Jessica Edlund.

Ökade skattekontroller efter nyår 

SKATTER Den första november i år slopades revisionsplikten, 

vilket innebär att över 70 procent av Sveriges 

företag inte längre behöver ha en revisor. Men 

efter årsskiftet kommer Skatteverket att öka sina 

revisionskontroller. 

– Vår erfarenhet är att många mindre företag har 

ont om tid för sin administration och då uppstår det lätt oavsiktliga fel. Därför 

är ett av våra mål inför nästa år att kontrollera minst 25 procent av alla nya 

företag, säger Anders Klaar, verksamhetsutvecklare på Skatteverket. 

igt hyresavtal med Lundbergs 

värt en miljon kronor. En fl ytt 

av skylten är inte tänkbar, bland 

annat eftersom hon inte kan riva 

hyresavtalet. Dessutom bygger 

ju hela Kikki Niedre Pedersens 

aff ärsidé på den placering som 

skylten har idag. 

Kikki Niedre Pedersen vill ha 

skylten tänd mellan 05:30-24:00 

måndag-torsdag och 05:30-03:00 

fredag-lördag. Tiderna följer 

busstidtabellen. I fl era omgångar 

under hösten har Miljönämnden 

krävt olika tidsbegränsningar, det 

senaste beskedet är 07:00-20:00 

måndag-torsdag och 07:00-22.00 

fredag-lördag. 

– Då faller hela min verksamhet. 

Det är mycket folk i rörelse 

efter 20:00 på stan. Och på 

helgerna när folk är på uteserveringar 

är det massor av folk i 

farten, säger hon. 

KOMMUNEN BACKAR inte från Miljönämndens 

beslut. Samtidigt 

FÖR ETT LITET FÖRETAG 

kan kostnaden vara 

stor. En företagare 

som köper kontorsmöbler 

för 40 000 

kronor inklusive 

moms, måste nu 

även betala in 

momsen på 8 000 

kronor till staten. 

Dessutom 

innebär Skatteverkets 

besked att företag som under tidigare 

år har köpt in kontorsmöbler, 

kan tvingas att betala in momsen 

retroaktivt. 

– Men förhoppningsvis kommer 

medger dock Martin Oscarsson, 

(MP) och ordförande i Miljönämnden, 

att ärendet hanterats 

olyckligt. 

– Nu fi ck en tjänsteman i delegationen 

fatta bygglovsbeslutet, 

men frågan skulle naturligtvis 

redan från början ha underställts 

politikerna i Stadsbyggnadsnämnden 

och Miljönämnden. 

Ett bättre samråd inledningsvis 

hade gett Kikki Niedre 

Pedersen ett enda besked, säger 

han till tidningen NWT. 

Kikki Niedre Pedersen, som 

tänker överklaga Miljönämndens 

beslut, tycker att kommunens 

agerande är obegripligt, 

inte minst med tanke på hur 

viktigt det är att ha ett väl fungerande 

företagsklimat. 

– Hur ska andra företag våga 

satsa i kommunen om det inte går 

att lita på vad den säger? ▲ 

Företagare med kontoret i bostaden får inte 

längre dra av momsen för kontorsmöbler. 

HS 

Skatteverket att prioritera annat 

än att gräva i gamla fall, säger 

Fredrik Gustafsson. ▲ 

DM 

FOTO: SCANPIX 

FOTO: SCANPIX 

apple 

Företagsamt 

av Oscar Swartz 

Skribent, debattör och entreprenör som grundat internetföretaget Bahnhof 

Kontakta krönikören: http://swartz.typepad.com/ 

Brinnande idéer behöver inga 

marknadsunderökningar 

NÄR VI ÅR 1994 STARTADE internetoperatören 

Bahnhof frågade en bank om vi gjort någon 

marknadsundersökning om den där konstiga 

idén ”uppringda förbindelser till internet”. 

Vi var förbluff ade. Om man på den tiden 

frågade människor om de ville nå ett datanätverk 

hemifrån skulle de ha sett ut som frågetecken. 

Ingen visste ju vad internet var. 

Visst kunde vi frågat ”skulle du vilja kunna 

diskutera vad som helst med dina vänner via 

datorn?”. Men de fl esta hade nog fortfarande 

sett ut som frågetecken. 

Själva hade vi dock blivit fångade av internet; 

av att hålla kontakten med varandra och av att 

delta i mejllistor som plingade till när man ringt 

upp via modemet. Vi visste att det sociala suget skulle drabba alla 

som prövade nätet. Eller nej, vi kände att det var så. Vi missionerade. 

Några år senare fl yttade jag till ett nybyggt bostadsområde. Allt 

var energisnålt, ekologiskt och hållbart och bredbandsfi ber gick nu 

ända in i lägenheterna. 

En entreprenör hade kläckt en idé och ville rekrytera kunder på 

ett informationsmöte i bostadsområdet. 

”Vi som bodde i området hade inte tid att handla”, sa han. ”Vi 

jobbade så mycket”, sa han. ”Men pengar var inga problem för oss”, 

sa han. Tänk om vi kunde sitta vid datorn och beställa mat från en 

stormarknad, en salladsskål från en samarbetande köksbutik och 

barnens tandborstar från apoteket. ”Visst kostar det en slant men 

detta är ju precis vad ni alltid velat ha”, sa han. 

Som entreprenör måste man känna att man 

vill rekrytera andra till sin vara eller tjänst. 

BESTÄLLNINGARNA SKULLE sedan sampaketeras och köras hem med en 

eldriven skåpbil. Vårt kvarter skulle angöras tisdag förmiddag och 

torsdag eftermiddag. ”Inte hemma då? Jamen, någon föräldraledig 

granne fi nns säkert”, nästa fråga! ”Vin från Systemet? Tyvärr, langningsrisk, 

kanske i framtiden”, blev svaret. 

Han har inte gjort någon marknadsundersökning, tänkte jag. 

Fast det hade han inte behövt. Entreprenören kände inte för själva 

tjänsten. Han brann bara för de pengar han trodde sig kunna skära 

emellan. Han hade fantiserat om andra människors vilja och 

förmåga att betala för ”butlertjänster”. Projektet kollapsade. 

Mitt råd: Som entreprenör måste man känna att man vill rekrytera 

andra till sin vara eller tjänst. För deras skull. Inte för de 

framräknade vinsternas skull. Som när vi ville släpa och dra folk ut 

på nätet 1994. Med hårt jobb kan det sedan bli pengar. ▲ 


FOTO: PATRIK CEDERMAN

Nordea Bank AB (publ) 

Nyheter 

Akademiska sjukhuset 

öppnar företagssluss 

Samverkan akademiska 

sjukhuset i Uppsala öppnar 

dörrarna för näringslivet. 

Tanken är att småföretag 

ska få chansen att fånga 

upp idéer från personalen 

och samtidigt testa nya 

produkter i verksamheten. 

ett antal finansiärer, bland 

andra Vinnova och Almi, satsar 14 

miljoner kronor de kommande tre 

åren på så kallade innovationsslussar. 

Dessa ska ge medicintekniska 

företag möjlighet att testa 

nya produkter i sjukhusmiljö 

(se faktaruta). 

– Reaktionen från näringslivet 

är positiv. På bara två månader 

har vi knutit kontakt med 20 

företag, säger projektledaren 

Annika 

Remaeus på Akade- 

Annika 

Remaeus 

miska sjukhuset. 

Det är framför 

allt bland små och 

medelstora företag, som antingen 

bytt nisch eller är nystartade, som 

ekonomi Finansvärlden 

har för dålig kontakt med 

den ”verkliga” ekonomin. 

Det är en av orsakerna till 

den ekonomiska kris vi precis 

sett. Det menar en av 

världens ledande företagsekonomer, 

amar Bhidé. 

amar bhidé är professor vid Tufts 

University i USA och författare 

20 


Familjen är 

drivkraften i mina 

affärer. 

Fastighetsmiljardären Wonna 

I de Jong, som nyligen köpt 

Yxtaholms slott från Svenskt 

Näringsliv. 

Foto: scanpix 

behovet av ett samarbete med 

sjukhuset är störst. Grundtanken 

är att det ska vara en korsbefruktning. 

Idéer från sjukhusets medarbetare 

paras ihop med företagets 

kunskap och teknik. 

Inga produkter är klara, men i 

flera fall har det gjorts riskanalyser, 

tester och prototyper, berättar 

Annika Remaeus. 

– Vi hoppas att de första produkterna 

ska vara färdiga före 

årets slut, säger Annika Remaeus. 

Hon lyfter fram fungerande 

samarbetsformer, att ta till vara 

kompetensen från båda håll och 

att få in företag i en redan trång 

sektor, som nycklar till framgång. 

– Projektet väcker förhoppningar 

om bättre produkter 

samtidigt som det genererar fler 

företag, säger hon. 

Akademiska är inte det enda 

sjukhuset som jobbar med innovationslussar. 

Ytterligare nio 

landsting har visat intresse för 

konceptet. 

– De flesta har fokus på det 

”Bank- och finanssektorn 

är felreglerad” 

till boken ”A Call to Judgment: 

Sensible Finance for a Dynamic 

Economy”. Han är också, tillsammans 

med nobelpristagaren 

Edmund Phelps, redaktör för den 

vetenskapliga tidskriften Capitalism 

and Society. 

– Ett bra finansiellt system 

ska spegla och föda den verkliga 

ekonomin, sa Amar Bhidé, vid en 

föreläsning i Stockholm arrang-

Persson ende svensk på Fortunes lista 

topplista H&M:s vd Karl-Johan Persson, 35 år, kvalar 

som ende svensk in på affärsmagasinets Fortunes lista 

över planetens 40 hetaste företagsledare under 40 år. 

”Förra året öppnade H&M 250 nya butiker när Karl-Johan 

Persson ledde världens tredje största klädkedja in på nya 

marknader som Ryssland och Sydkorea”, skriver magasinet i motiveringen. 

Karl-Johan Persson ligger på trettionde plats på listan. I topp finns internetentreprenören 

Marc Anderssen, 39 år, som bland annat har grundat Netscape och på andra 

plats kommer Mark Zuckerberg, 26 år, Facebooks grundare och vd. 

Hittills har Akademiska sjukhuset knutit kontakt med 20 företag som 

får möjlighet att testa sina produkter i sjukhusmiljö. 

interna innovationsarbetet. 

Vi har kommit ett steg längre, 

eftersom vi även riktar oss mot 

företag. Målet är att projektet 

slussar in pengar 

ska vara självfinansierande, eftersom 

sjukhuset inte har något 

v i n s t i nt r e s s e , 

Remaeus. s 

s ä g e r A n n i k a 

Peter Ceder 

Finansiärer bakom projektet ”Vägen in vid Akademiska universitetssjukhuset” 

är Vinnova, Almi företagspartner, Regionförbundet i Uppsala län, 

Uppsala Bio och Uppsala Innovation Centre. 

Medicintekniska produkter är allt från kanyler, sjukhussängar, läkemedelspumpar 

och transporthjälpmedel till högteknologiska utrustningar som 

datortomografer. 

erad av Esbri. 

Med den ”verkliga” ekonomin 

menar han allt som händer utanför 

den finansiella sektorn, till 

exempel företagens produktion 

och entreprenörskap. 

– I mindre skala fungerar 

detta fortfarande till exempel vid 

företagslån där banken träffar 

låntagaren och för diskussioner 

om företaget och där banken även 

gör uppföljningar. På högre nivå 

fungerar det däremot inte. Beslut 

och ansvar hänger inte ihop, sa 

Amar Bhidé. 

Tyvärr går 

trenden mot 

färre personliga 

möten 

vilket gör att 

Amar Bhidé 

risker ignoreras 

och dynamiken försvinner. 

Amar Bhidé tycker dessutom 

att bank- och finanssektorn är 

felreglerad. 

– Banker måste regleras så att 

de bara får ta hand om lån och 

enklare saker. Hedgefonder och 

speciella investeringsbanker kan 

ägna sig åt det andra. s SJ 


Foto: scanpix 

Foto: charan Devereaux 

Vill du få ett nytt perspektiv 

på riskhantering? 

Prata med en av våra rådgivare. 

Finansiell riskhantering är en fråga om kunskap, 

risk och långsiktig avkastning. Men även om 

strategi och perspektiv. Din nuvarande Private 

Banking-rådgivare har säkert ett sätt att se på dina 

tillgångar i förhållande till risker, men eventuellt 

har vi ett annat. Ring en av våra rådgivare idag och 

boka ett strategimöte, så får du våra experters syn 

på riskhantering. 

Ring 0771-455 455 eller besök 

nordeaprivatebanking.se 

Nordea Private Banking har av tidningen Euromoney 

utsetts till Nordens bästa Private Banking aktör 2010. 

Nordea Bank AB (publ)

22 

Nyheter 

Öppet hus på Café Entreprenör 

Mässan eget företag Det 

blev besöksrekord på mässsan 

eget företag, som gick 

av stapeln i slutet av oktober. 

12 450 personer kom 

för att mingla, få rådgivning 

och gå på seminarier. tidningen 

entreprenör fanns 

självklart på plats. 

en av nyheterna på mässan var att 

tidningen Entreprenör stod för 

värdskapet i mässcaféet, döpt till 

Caféntreprenör. Under tre dagar 

intervjuades ett 20-tal entreprenörer 

på caféscenen om sina erfarenheter 

av att starta företag. 

– Vi har sedan länge ett gott 

samarbete med Nyföretagarcentrum 

som driver mässan. 

Självklart tog vi chansen att hålla 

i programmet i caféet och på så 

sätt träffa ännu fler blivande företagare, 

säger Nicklas Mattsson, 

chefredaktör på Entreprenör. 

– Hela vårt bevakningsområde 

finns ju runt omkring oss här på 

mässan. Företagare och entreprenörer 

har ofta fantastiska 

historier att berätta, fortsätter 

Nicklas Mattsson. 

Mässan eget företag 

Behica sliwo, med företaget 

Bea’s omsorg och assistans, 

är Årets nyföretagare, 

utsedd av organisationen 

nyföretagarcentrum. 

– jag har kämpat jättehårt och det 

vill jag fortsätta med. Jag brinner 

för min verksamhet och jag gör 

det här med kärlek och hjärta, 


Eget Företag är landets största 

mässa för nyföretagare och under 

tre dagar kunde besökarna få tips 

och råd från diverse utställande 

företag, myndigheter och organisationer. 

Lägg därtill ett brett 

seminarieprogram och mässan 

var en guldgruva för företagare. 

på scenen i café entreprenör 

bjöds det också på en mängd 

spännande möten med bland 

andra bagaren Helené Johans- 

Hon är årets nyföretagare 

... så många nya jobb har skapats inom skola, 

vård och omsorg sedan år 2000. Privata företag 

står för 60 procent av ökningen. Sammanlagt har 

70 000 nya jobb skapats i privata välfärdsföretag 

och 50 000 jobb inom stat, kommun och landsting. 

sade en mycket glad Behica Sliwo 

när hon fått utmärkelsen. 

Med två egna funktionshindrade 

barn har Behica Sliwo tjugotvå 

års erfarenhet av personliga assistenter. 

Så föddes idén att starta 

ett eget företag och hjälpa människor 

med funktionshinder. 

I februari 2009 startade hon 

därför Bea’s omsorg och assistans 

i Södertälje. Först var det Behica 

Kvinnors företag omsätter 323 miljarder 

statistik I hela landet omsätter företag som leds av kvinnor 

sammanlagt 323 miljarder kronor. Det visar siffror som 

Tillväxtverket har tagit fram. Siffrorna gäller företag med 

upp till 500 anställda där företagsledaren är en kvinna. 

I Stockholms län omsätter dessa företag 119 miljarder 

och i Västra Götaland 49 miljarder. 

I samtliga län i Sverige har antalet företag som leds av en 

kvinna ökat under åren 2006 -2008. 

Café Entreprenör var en samlingsplats på mässan för både intelektuell och kroppslig spisning . 

son, serieinnovatören Saeid Esmaeilzadeh 

och kulturentreprenören 

Paula Ternström. 

Ytterligare ett dragplåster var 

entreprenören och riskkapitalisten 

Douglas Roos, välkänd från 

tv-programmet Draknästet. Inför 

en stor publik delade han med sig 

av några goda råd till dem med 

ambition att starta eget. 

– Ta en risk, dra undan mattan 

för sig själv men framför allt, våga 

ta steget. Har du de kvaliteterna – 

Sliwo själv med en anställd, men 

sedan dess har företaget utvecklats 

snabbt. I dag jobbar 25 

medarbetare med att ge assistans 

åt tolv personer, av vilka flera 

behöver hjälp dygnet runt. 

Behica Sliwo siktar vidare och 

räknar med att ha fler än 80 anställda 

nästa år. Hittills har företagets 

tvingats tacka nej till en rad 

kunder, så behovet är stort. 

– Med priset vill vi lyfta fram 

de mest lysande exemplen. Inte de 

då kan jag tänka mig att investera 

i ditt företag, sade han. 

Den chansen var det många besökare 

som ville ta och kön ringlade 

lång när minglet fortsatte i 

tidningen Entreprenörs monter. 

Under mässdagarna fanns 

även tidningens redaktion på 

plats och producerade nyhetsartiklar 

och tv-inslag. 

Läs artiklarna och se inslagen 

på www.entreprenor.se. s 

AC AD 

som tjänat mest 

pengar utan de 

goda förebilderna, 

de som 

går igenom eld 

och vatten, sade 

Nyföretagarcentrumsordfö- 

Behica Sliwo 

rande Jan-Olov 

Ericksson, vid prisutdelningen. 

Precis sådana företagare som 

Behica Sliwo, med andra ord. s 

MS

i år är det enklare än 

någonsin att bli 

uppskattad som chef. 

Sedan 1917 har vi sett till att arbetet med dina medarbetares bästa förmån ska 

vara så enkelt och effektivt som möjligt för dig. Med Alecta kan du luta dig tillbaka. 

I år. Och nästa år. Och nästa. 

På Alecta sysslar vi inte med något annat än tjänstepension, så det är klart att 

det är det vi är bäst på. Besök oss gärna på alecta.se om du vill veta mer. Tjänstepensionsförvaltaren.

24 

/ Nummer 9-2010 www.entreprenor.se

Systrarna som håller liv i ön 

Under några snabba sommarveckor förvandlas glest bebodda 

Sandhamn i Stockholms skärgård till ett av landets hetaste semestermål. 

För företagarsystrarna Caroline Wedberg, Karin Almlöf och Catharina 

Almlöf består året på ön av tvära kast, från somrarnas intensiva liv till 

en lång tid av stiltje. 

TEXT: JEnny WickbErg FOTO: DaniEl rOOs 

är godsfärjan olliver kommer på sommarförmiddagarna med varor till 

butiker och serveringar förvandlas ångbåtsbryggan till ett myllrande kaos 

av truckar, människor och varor. Många företag på ön drar in minst halva sin 

årsomsättning under några sommarveckor, och då krävs det en ständig ström 

av mat och andra varor för att hålla alla verksamheter i gång. 

Livet i Sandhamn växlar sedan hastigt från full fart och folkträngsel till stilla idyll så fort 

sommaren är över. När vi träffas för en intervju, en vindstilla och solig höstvardag, så är de 

flesta husen i byn tomma och i hamnen är det glest mellan båtar och besökare. På Värdshuset, 

dit vi går för att äta lunch, myllrar det däremot till vid 12-tiden då många av dem som bor och 

arbetar på ön kommer för att äta en dagens rätt. 

Sandhamn hade sin storhetstid från mitten av 1800-talet och hundra år framåt. Då 

bodde det upp till 500 personer i byn. Många av de boende var antingen tullare eller lotsar, 

men i det lilla samhället fanns också många andra yrkesgrupper som handlare, skräddare, 

fiskare och bagare. 

Mot slutet av 1800-talet började Sandhamns riktiga storhetstid som semesterort och seglarmetropol. 

Byn, med små trähus längs smala grusgränder, växte när sommargäster byggde 

stora och ofta strandnära villor, med rikligt tilltagna tomter. På ön finns nu två byar, Sandhamn 


26 

och Trouville. Mellan dem sträcker sig en ljus sandskog med lågvuxna 

tallar. 

De tre systrarna Caroline Wedberg, Catharina Almlöf och Karin 

Almlöf, som alla arbetar och driver företag på ön, hör till den krympande 

bofasta befolkningen. De skarpa kontrasterna mellan hög- och 

lågsäsong är en del av den livsstil de har valt. 

– Somrarna är hektiska, då arbetar vi som mest samtidigt som det 

händer mycket på det sociala planet, säger Caroline Wedberg. Så hade 

vi inte orkat leva jämt, men utan somrarna hade livet här blivit för 

långtråkigt. 

Att äga och driva egna företag är för de tre systrarna något självklart. 

De är uppvuxna med föräldrar som tillsammans drev en livsmedelsbutik 

och ett rederi för sjötransporter. 

Familjen har dessutom en lång tradition med företagande på Sandhamn 

bakom sig. Systrarnas morfars farmor, Karin Westerberg, flyttade 

från Djurö till Sandhamn med sina tre barn, när hon blev änka 

1897. På Sandhamn startade hon en manufakturaffär som med tiden 

har utvecklats till dagens livsmedelsbutik. Butiken har sedan gått i arv, 

från mor till son, sonson och vidare till de tre systrarnas mamma Maud. 

Caroline, Karin och Catharina har vuxit upp med föräldrarnas 

företag som en del av vardagen. Alla systrarna började redan som små 

barn hjälpa till i familjens butik och rederi. 

– Vi fick börja med att byta kylklampar och arbetade oss sedan uppåt, 

berättar Catharina. 

Färjan Olliver, en verklig trotjänare som har ägts av föräldrarnas 

rederi i 21 år, betraktas av systrarna som en sorts familjemedlem. 

– Vi har alla varit med och arbetat på Olliver, säger Caroline. När 

pappa sa ”vi firar påsken som vanligt” så visste vi vad det betydde. 

Då handlade det om att det var dags att vårrusta Olliver. Då fick alla i 

familjen hjälpa till med allt från tvättning av maskinrummet till bottenmålning 

av skrovet. 

För fem år sedan startade Caroline och Karin sitt första egna 

aktiebolag, Sandhamns Sjöservice AB. Företaget äger lastbåten 

Morgan, några truckar och andra lastfordon och arbetar med transporter 

på land och till sjöss. Caroline driver dessutom matbutiken 

Westerbergs livs. 

Karin almlöf arbetade till sjöss i ett och ett halvt år och utbildade 

sig sedan till sjökapten. Hon sköter nu logistiken i det rederi som ägs av 

föräldrarna. I år startade hon också Green Offshore Stockholm AB, ett 

logistikföretag som arbetar med sjötransporter i vid mening. 

– Jag arbetar med all sorts logistik som rör sjötrafik. Ett av mina 

senaste uppdrag var att jag ordnade båtar till en filminspelning i Norrland, 

berättar hon. 


Yngsta systern Catharina Almlöf arbetar sedan flera år som innesäljare 

på konferensavdelningen på ett av öns hotell, Seglarhotellet. För 

två år sedan köpte hon och hennes sambo Martin Samuelsson öns två 

kiosker när de var till salu. 

– Vår dotter Alicia var ett år och vi väntade vår andra dotter, berättar 

Catharina Almlöf. Martin pendlade till ett arbete på fastlandet och var 

borta flera dagar i veckan. Vi köpte kioskerna för att få en bättre grund 

för familjen, så att vi alla skulle få mer tid tillsammans. 

Att syskonen skulle följa sina föräldrar så tätt i fotspåren, att de både 

bosatte sig på ön och har blivit företagare där, har inte varit självklart. 

– Vi har aldrig haft någon press på oss om att ta över, säger Caroline. 

Även om vi som barn alltid förväntades ställa upp när det behövdes för 

att hjälpa till med rederiet eller butiken, så har vi som vuxna varit fria 

För den som inte är rädd för att prova på nya saker finns det 

alltid arbete att få på ön. 

att välja vad vi ville ägna oss åt. 

Alla systrarna har flyttat från ön i perioder. Det som fått dem att 

återvända är livsstilen. Hela deras liv har genomsyrats av en tillvaro där 

man i perioder arbetar mycket hårt, men där det också finns mycket 

stora mått av både gemenskap, samarbetsvilja och frihet. 

– Ta i dag till exempel, säger Karin. Jag började min morgon med 

att läsa inkomna mejl. Sedan gick jag en promenad i skogen och sitter 

nu och äter lunch med er. Det är livskvalitet att kunna planera en helt 

vanlig vardag på det här sättet. 

Caroline Wedberg 

Min första affär 

– min första affär var när jag tog över butiken år 2003 och köpte ett nytt 

kassasystem. Kassasystemet kostade över 100 000 kronor och det visade 

sig att systemet inte kunde räkna, varken summering eller olika momssatser 

var rätt, och det följde inte heller kravet för bokföringen. Det tog nästan 

ett år innan jag fick ordning på det. Det var många sena kvällar och nätter 

när jag fick summera efter kvitton. Lite jobbigt i sommartid när det kan vara 

800 kvitton om dagen… 

Min bästa affär 

– att investera i en pantmaskin, den har gjort att jag har sluppit mycket 

huvudbry. Returmaterialet är svårt att hantera i en liten butik. Pantmaskinen 

gör att kunderna blir nöjda, vilket är bra för mig och min personal. 

Min sämsta affär 

– det var nog den första!

Tre systrar, tre företag, en ö. Catharina Almlöf driver kiosken på Sandhamn, Karin 

Almlöf är redare och Caroline Wedberg jobbar i familjens butik och äger rederiet 

tillsammans med Karin. 


28 

Utöver arbetet med familjens olika företag, så är alla tre systrarna 

engagerade i föreningar som arbetar för att utveckla och förvalta 

öns intressen på olika sätt. 

Caroline är ordförande för Sandhamnsområdets Intresseförening, 

en organisation som ska verka för att bevaka de bofastas intressen. Hon 

är dessutom styrelseledamot i Eknö Hemman Samfällighetsförening, 

som äger och förvaltar nästan all mark på ön som inte är privatägd. 

– Det började med att jag för tio år sedan blev kassör för Kapellstiftelsen, 

som äger Kapellet och kyrkogården, berättar hon. Sedan har det 

bara rullat på. 

Catharina Almlöf är styrelseledamot i Intresseföreningen medan 

Karin är styrelseledamot för Företagarföreningen. 

Att de på olika sätt har engagerat sig i öns föreningsliv är för systrarna 

en självklarhet. 

– Det bottnar i att vi alla har ett stort intresse i Sandhamn och utvecklingen 

av ön, säger Caroline. 

Karin Almlöf 


– I Sandhamns Sjöservice var den första affären att köpa arbetsbåten 

Morgan år 2005. 


– Den utbildning jag nu går för att ta en masterexamen i sjöfart och logistik. 

Den har varit väldigt betydelsefull och gör att jag har breddat mitt 

kontaktnät och fått många nya erfarenheter. 


– Det är alla mina ickebeslut, när jag har låtit saker flyta på i gamla spår istället 

för att bygga bort dåliga saker, när jag har väntat med att investera i något nytt. 


Att de tre systrarna är mångsysslare 

är något de delar med 

de flesta andra öborna. Det är 

genom att stå på många ben 

samtidigt som skärgårdsborna 

kan hitta inkomstkällor under 

alla delar på året. Något som 

också är självklart för dem är 

att när det behövs så hjälper de 

både varandra och andra företagare 

på ön. 

– Vi tre har alla jobbat 

någon gång i nästan alla andra 

företag här och så är det också 

för många andra på ön, säger 

Caroline. Det gör att vi alla 

har bra insyn i vad de andra håller på med. Det bidrar dessutom till 

stämningen här, att vi som driver företag på ön ser varandra mer som 

kollegor än som konkurrenter. 

– För den som inte är rädd för att prova på nya saker finns det alltid 

arbete att få på ön, säger Catharina Almlöf. 

systrarnas företag inom handel och transport gör att de är synliga 

för många människor. Att de dyker upp i flera olika roller kan verka 

förvirrande. 

– I våras hoppade jag in tillfälligt i puben, när det var kris där, säger 

Catharina. Då var det många som blev konfunderade. Då var de gäster 

som kom fram och frågade mig hur många vi systrar var egentligen, 

eftersom vi tydligen fanns överallt på ön. 

På Sandhamn finns inga vanliga bilar, utan de enda motorfordonen 

är flakmopeder, några truckar och traktorer som används för transporter. 

Inne i byn är det ofta smala gränder mellan trähusen. Dit man ska 

får man gå eller möjligen cykla, vilket fungerar på en ö där det mesta 

finns på nära håll. 

Vi alla har ett stort intresse i Sandhamn och utvecklingen av ön. 

FöretAgAndet 

på SAndhAMn 

företagarföreningen har nu 33 

medlemmar. Företagen på ön är 

oftast små och verksamma inom 

områdena handel, turism och tjänster 

av olika slag. Antalet företagare är 

lägre än antalet företag, då en del har 

flera parallella verksamheter.

Det är nu bara 85 personer som är mantalsskrivna på ön, men de 

fastboende är några tiotal till. Det som för femtio år sedan var en livlig 

by, med många lekande barn, har förvandlats till en plats som lever upp 

under några få sommarveckor. 

Att livet har utarmats på ön finns det flera tecken på. Sandhamns 

skola är stängd sedan flera år. Biblioteket är nedlagt och det är näst intill 

omöjligt att få hjälp till de äldre som vill bo kvar. 

Men det finns också tecken på att trenden med en krympande befolkning 

har vänt. Förskolan var stängd men öppnade på nytt för ett par år 

sedan då Catharinas äldsta dotter och ett barn till behövde plats. Nu 

finns det fem barn i förskolan och ytterligare ett börjar i januari, vilket 

är en babyboom med nutida Sandhamnsmått. 

Att ön har fått fler besökare under den svala tiden på året märks i 

hamnen, där man en höstdag har två restauranger att välja mellan 

och där flera butiker är öppna. Som logistikansvarig för föräldrarnas 

rederi ser Karin Almlöf aktiviteten på öarna genom den mängd gods 

som transporteras. 

– Sandhamn är utan tvekan den ö där det omsätts mest varor, säger 

hon. Det märks tydligt att trycket har blivit högre under hela året. Även 

om det inte är fler som bor här så ökar hela tiden antalet människor som 

vistas här. Hotellet har en stor grupp anställda som bor här, utan att 

vara mantalsskrivna på ön. Det är dessutom många som pendlar hit för 

att arbeta och en hel del fritidshusägare som vistas här under en större 

del av året. 

TurisTnäringen på sandhamn har utvecklats de senaste åren. Att 

Sandhamn har fått medvind syns i många olika delar, som att antalet 

båttävlingar ökar och att det förra året pågick inspelningar av flera film- 

och tv-projekt på ön. 

Det ökade antalet besökare har genererat bättre service. Westerbergs 

livs har öppet sju dagar i veckan året om, även om öppettiderna 

under vintern handlar om några få timmar om dagen. Även kiosken, 

en klädbutik, en souvenirbutik och två restauranger har nu öppet 

under lågsäsong. 

Catharina Almlöf 


– Det var när jag var liten och hittade en JÄTTEstor kartong som mamma fått 

varor i till affären. Den tog jag och skar ut en lucka i och öppnade kiosk utanför 

affären, godisråtta som jag är så gick ju affärerna inte så bra... 

När jag ätit upp allt godis och fortfarande inte hade några pengar stängde jag 

igen luckan, strök över ”Kiosk” och skrev istället ”Bankomat” och gjorde ett 

myntinkast. När det gick förbi folk så ropade jag ”Nyöppnad Bankomat, stoppa 

i en krona och så får du två kronor.” Sedan satt jag med spänning och väntade 

på att det skulle trilla in en krona och när den kom genom lilla hålet ropade 

jag ”Bankomaten är trasig”!! Det var mer lönande! 


– Det var när jag åkte till Ikea höggravid och köpte små bord och stolar att 

ställa utanför kiosken, så att när man köpte en glass kunde man sitta kvar en 

stund och äta den. Detta gjorde att vi ökade vår glass- och kaffeförsäljning rätt 

ordentligt. Ett bord kostade 169 kronor och betalade av sig snabbt! 


– Ingen jag kan komma på! 

Öppet även under lågsäsong. Företagarna på sandhamn ser ett värde i att hålla ön levande året om. 

– Hade vi bara räknat på intäkterna så hade öppettiderna sett helt 

annorlunda ut för många verksamheter här på ön, säger Caroline 

Wedberg. Att vi har så mycket öppet under lågsäsong beror på att många 

av oss företagare ser ett värde i att hålla ön levande. 

Möjligheten till bra bredbandsuppkoppling gör att företagare kan 

sköta mycket arbete från ön, och allt tätare båtturer gör det möjligt att 

resa mellan Sandhamn och fastlandet på ett smidigt sätt. 

– Här kan jag bo i en vacker miljö, och jag kan gå på spa och gym året 

om. Jag kan också gå på nattklubb och dricka drinkar till klockan två 

när jag vill det, konstaterar Karin Almlöf. 


30 

Ett dilemma för många som vill bo och arbeta på Sandhamn är 

de skyhöga fastighetspriserna i kombination med att det knappt finns 

några hyresbostäder. Problemet började diskuteras i Hemmansägarföreningen 

redan under 1970-talet. Diskussionen tog fart på nytt för en 

del år sedan och för drygt fem år sedan skrevs ett unikt samarbetsavtal 

under av Värmdö kommun, Kungliga Svenska Segelsällskapet, som har 

verksamhet på ön, och Eknö Hemman Samfällighetsförening. 

AvtALEt innEBÄR Att DEt nu ska byggas ett 30-tal hyresbostäder på 

ön. Det kommer samtidigt att bli en ny och bättre sopanläggning, nya 

småbutiker i hamnen och – för första gången – en allmän lekplats. På 

grannön Telegrafholmen ska KSSS bygga nya semesterbostäder och 

fler hamnplatser för det rörliga båtlivet. 

– Det är ett generationsskifte som pågår bland företagarna här på 

ön, säger Caroline Wedberg, De närmaste tio åren kommer att bli spännande, 

för det är mycket som kan hända här. Det finns en bra grund att 

stå på genom turistnäringen och det tjänstesamhälle som Sandhamn 

i grunden är. 

Carolines systrar delar hennes framtidstro. 

– Intresseföreningen och företagarna på ön arbetar tillsammans för 

att göra Sandhamn till en bra produkt. De som kommer hit ska få en så 

bra upplevelse som möjligt, säger Karin Almlöf. 

– Vi kan också använda den samarbetsvilja som finns här till att ro 

hem fler stora projekt till ön. s 

Företagarsystrarna 

på sandhamn 

Caroline Wedberg, 37 år 

Driver tillsammans med systern Karin Almlöf Sandhamns Sjöservice 

AB, som äger godsbåten Morgan och ett antal landfordon och som sköter 

transporter till sjöss och på land. 

Anställda: Två deltidsanställda på helårsbasis. 

Karin almlöf, 29 år 

Äger tillsammans med Caroline Wedberg Sandhamns Sjöservice AB. 

Ensamägare av Green Offshore Stockholm AB, ett företag som arbetar 

med ledning och logistik av sjötransporter och andra tjänster som har med 

sjötrafik att göra. 

Anställda: Ingen. 

Är styrelseordförande för Arkiv Digital AD AB, som arbetar med att göra 

historiskt källmaterial tillgängligt på nätet. 

Anställda: 20. 

Catharina almlöf, 27 år 

Driver Sandhamns Kiosk AB, som hon äger tillsammans med sin sambo 

Martin Samuelsson. 

Anställda: En årstidsanställd (Martin Samuelsson) som arbetar i den större 

kiosken. Under sommaren får han hela tio kollegor och då öppnas även de 

mindre kiosken som ingår i företaget. 

övriga företag i familjen 

Westerbergs Livs i Sandhamn AB. 

Anställda: Caroline Wedberg arbetar heltid året om. Sommartid anställs 

minst 20 till, framför allt ungdomar. 

Sandhamns Rederi AB. 

Anställda: Tre årstidsanställda och ytterligare fem under sommaren. 


Systrarna älskar livsstilen i skärgården. Och gemenskapen 

mellan företagarna är god. Alla hjälper alla.

Om vi skrev 

deckare skulle vi 

avslöja mördaren 

på sidan två. 

KAMPANJ 

3 995:- 

Ord. pris 5 995:- 

HP LASERJET P3015DN 

Skriver ut första sidan inom 

8 sekunder och 40 s/min! 

Erbjudandet gäller så länge lagret 

räcker t o m den 31 december 2010. 

Tur att inte allt är lika snabbt som Dustin. 

Som tur är skriver vi inte deckare. Däremot har vi skrivare som 

kan skriva ut en roman på nolltid, t.ex. en laserjet från HP. 

Köp enkelt med omgående leverans från Nordens största 

e-handelsportal. 

Välkommen till Dustin. Snabba på IT och hemelektronik. 

www.dustin.se

32 

Hjulen snurrar snabbt för 

vildhjär 

i falun TEXT: Sara JohanSSon FoTo: SörEn andErSSon 


nan Han 

Har precis finansierat en cykelvelodrom i 

falun trots att sverige inte Har en enda aktiv 

velodromcyklist. nästa projekt är att förvandla 

tierps gamla flygplats till en dragracingbana 

med plats för 25 000 åskådare. är lars-göran 

Hagström skvatt galen eller Har Han bara näsa 

för riktigt goda affärer? 


34 

EJ, LARS-GÖRAN HAGSTRÖM lär inte vara galen. Han har på tolv år byggt upp ett 

utbildningsföretag som omsätter en halv miljard kronor, och om man får tro entreprenören 

själv passerar fi rman miljardstrecket inom fem år. 

– Och då tror jag att jag räknar snålt. Vi kommer nog att passera den siff ran. 

Utbildningsföretaget YrkesAkademin grundades 1998 av juristen och tidigare 

bankmannen och aktiemäklaren Lars-Göran Hagström. Efter en period som fastighetsägare 

i Holland halkade han mer eller mindre av en slump in i utbildningsbranschen. 

Via en aff ärsuppgörelse la han händerna på en hel massa datorer och förstod 

att det skulle gå att göra bra aff ärer med hjälp av dessa. 

– Jag hade hört att utbildningsbranschen var en spännande bransch där det händer mycket. Jag tänkte att 

här fi nns det mycket aff ärer att göra, säger Lars-Göran Hagström. 

Han hade rätt. Tolv år senare omsätter företaget mer än 400 miljoner och har verksamhet på 45 olika orter. 

Tio procent av verksamheten handlar om utbildningar på gymnasienivå, åtta procent utgörs av yrkeshögskolor 

och 70 procent är arbetsmarknadsutbildningar. Övrigt består av Komvux , trafi kskoleutbildningar 

och förmedling av utlandsstudier. 

YrkesAkademin bedriver utbildningar inom alltifrån vård till svetsteknik. Huvuddelen fi nns dock inom 

transport- och industrisektorn. Att det blivit just dessa områden företaget valt att fokusera på beror framför 

allt på ett gott råd som grundaren fi ck vid starten. 

– Med min bakgrund så tänkte jag först på att dra igång starta eget-utbildningar eller annat kopplat till 

ekonomi, men en tjej som jag anställde tidigt i företaget kom med idén att vi borde satsa på industriutbildningar, 

och hon hade rätt! 

Vad har då velodrombanan YA-Arena med allt detta att göra? Varför i all världen har ett utbildningsföretag 

använt fl era miljoner kronor för att bygga en inomhushall för cyklister och placerat den i Falun när det i 

dagsläget dessutom inte fi nns en enda aktiv velodromcyklist? Inte i Falun, inte i Sverige över huvud taget. 

JAG HAR LOVAT ATT VARA KVAR I FÖRETAGET I TVÅ ÅR 

TILL. SEDAN FÅR VI SE. MIN FRU INSER ATT JAG INTE 

KOMMER ATT KUNNA TRAPPA NER HELT. JAG SKULLE 

TILL EXEMPEL ALDRIG KUNNA FLYTTA TILL SPANIEN OCH 

SPELA GOLF HELA DAGARNA. 

ET ENKLA SVARET ÄR ATT DEN IDROTTSINTRESSERADE Lars-Göran Hagström helt enkelt tyckte att 

det såg läckert ut när han såg sporten på tv under OS. Men precis som med allt annat som han tar sig 

för så fi nns det också ett mycket starkt aff ärsfokus bakom beslutet. 

– Cykelklubben här i Falun såg behovet av en inomhushall för träning. Och har man väl en anläggning här 

så visste jag att vi skulle ligga bra till för ett cykelgymnasium, berättar han. 

Och visst blev det så. De bjöd in ungdomar som var intresserade redan innan arenan var klar och förstod 

då att det verkligen fanns ett underlag för att starta ett cykelgymnasium. Tanken var att velodromen skulle 

locka alla sorters cyklister, inte bara de som kör landsväg utan även exempelvis downhill och BMX. I augusti 

2010 startade så den första gymnasieutbildningen med inriktning mot cykling. 

– Jag går in i saker som jag tycker är bra. Jag ville starta ett cykelgymnasium men klimatet i Sverige är inte 

lämpligt för cykling året om, säger Lars-Göran Hagström, som tror att arenan i Falun så småningom också 

kommer att locka andra än bara cyklister. 

– Jag har en vision om att alla idrotter som handlar om hjärta/lungor ska kunna komma samman här, 

även till exempel långdistanslöpning, orientering och triathlon. Jag tror att det kan vara bra om man 

får lära av varandra. 

Trots att företaget driver friskola på gymnasienivå säger sig YrkesAkademin ha mycket goda relationer 


Namn: Lars-Göran Hagström 

Ålder: 63 år 

Familj: Fru och vuxna barn. 

Fritid: Sporttokig i allmänhet. 

Kopplar också gärna av med att 

plocka svamp på hösten. 

Aktuell: Med snabbväxande 

YrkesAkademin och Sveriges 

första cykelvelodrom. 

Lars-Göran Hagström 

driver utbildningsföretagetYrkesAkademin 

och omsätter en 

halv miljard kronor. 

Han är också mannen 

bakom Sveriges första 

cykelvelodrom.

FÖRSTA AFFÄREN 

– När vi startade YrkesAkademin 

lämnade vi in anbud på en massa olika 

utbildningar i Dalarna. Anbudet var värt 

31 miljoner och vi fi ck utbildningar för 

23 miljoner. 

BÄSTA AFFÄREN 

– Jag köpte en begagnad timmerbil 

i januari samma år som stormen 

Gudrun härjade. När stormen kom fem 

dagar senare sålde jag tillbaka den för 

100 000 kronor mer. 

SÄMSTA AFFÄREN 

– Jag försöker förtränga dåliga affärer. 

med kommunen. Kanske beror detta på de inriktningar företaget valt 

med sina utbildningar – industri och idrott. När de startade gick till 

exempel ingen elev i Falun på industriprogrammet på gymnasiet trots 

att behovet av arbetskraft fanns inom området. 

– Och när det gäller idrottsgymnasium drabbas inte den egna 

kommunen eftersom eleverna ofta kommer från andra kommuner 

i landet. 

TBILDNINGSBRANSCHEN ÄR EN BRANSCH i ständig förändring. 

Företagen måste inte bara förhålla sig till behoven på arbetsmarknaden 

utan även de svängningar som olika politiska 

ledning för med sig. 

– Tidigare kunde vi se att valår var våra bästa år men den här 

regeringen har dragit ner på arbetsmarknadsutbildningar. Nu 

kanske Komvux och våra yrkeshögskoleutbildningar växer istället, 

berättar han. 

Nu när projektet med velodromen rotts i hamn riktar Lars-Göran 

Hagström energin på en annan, till synes lika galen, idé. Tillsammans 

med några andra investerare har han köpt fl ygplatsen i Tierp. Tanken 

är att den ska göras om till dragracingbana. Flygplatsens 165 hektar 

kommer med stor sannolikhet också att räcka till andra verksamheter. 

I början av juni hoppas de kunna köra den första dragracingtävlingen. 

Eftersom tanken är att det ska fi nnas plats för runt 25 000 i publiken 

kan det även bli lämpligt med konserter på området. 

Och precis som med velodromen fi nns en tydlig tanke som kan 

kopplas till företagets basverksamhet – nämligen utbildning. 

– Vi tänker att vi också kan köra halkbana där, inom våra förarutbildningar. 

För mig var detta viktigast när vi köpte men vi insåg snart att 

det gick att göra så mycket mer. Vi har även ansökt om att få starta ett 

motorgymnasium där och kommunen är mycket positivt inställd. Det 

skulle betyda att vi också måste bygga bostäder där för studenterna. 

Lars-Göran Hagström kommer inte från en företagarfamilj men 

säger sig ha växt upp med entreprenöriella tankar. Som ung, när han 

tyckte att han behövde börja tjäna egna pengar, delade han ut telefonkataloger, 

och sedan dess har det rullat på. Först med arbete som jurist 

och bankman och sedan som företagare. Han säger att han alltid har 

jobbat mycket och trots att han hunnit bli 63 år jobbar han fortfarande 

minst tio timmar per dag, plus ofta helger. 

– Det är en livsstil men jag är inte sådan att jag bor på kontoret. 

Jag har lovat att vara kvar i företaget i två år till. Sedan får vi se. Min 

fru inser att jag inte kommer att kunna trappa ner helt. Jag skulle till 

exempel aldrig kunna fl ytta till Spanien och spela golf hela dagarna. 

RKESAKADEMIN HAR VÄXT kraftigt under de tolv år som företaget 

funnits och vissa delar av verksamheten är idag uppdelad i två 

dotterbolag: YA Fri och YA Rekrytering. Den snabba utvecklingen 

har lett till att Lars-Göran Hagström valt att sälja en stor del av 

företaget till investeringsföretaget Fagerberg & Dellby, vars aff ärsidé är 

att gå in i familjeföretag och hjälpa dem att utvecklas. Förutom tillgång 

till kapital har det gett företaget värdefull ny kompetens och bra bollplank 

att testa nya idéer på. 

– Det är kul att bolla idéer med duktiga människor. Det är också 

viktigt att hitta bra personer att arbeta med, som kan skrika till när 

något behövs. Jag är själv väldigt fokuserad på aff ärerna, 

säger han. 


36 

VILKEN SORTS 

ENTREPRENÖR 

ÄR DU? 

Vi lät Lars-Göran Hagström göra det nya 

entreprenörsprofi ltestet. 

Resultat: Med 71 procents sannolikhet 

är han en LIVSSTILSENTREPRENÖR. 

Det är en entreprenör som skapar företaget 

för sin egen skull, för att kunna skaffa och 

upprätthålla en viss livsstil. Ofta har dessa bolag 

inga anställda, högt täckningsbidrag och bra 

säljfokus. 

Känner du igen dig? 

– Vissa delar stämmer men inte allt. Jag har 

stort fokus på ekonomin och det är väl ingen 

hemlighet att vi visar goda siffror, men andra 

delar känner jag inte alls igen mig i. 

Testa dig själv på Entreprenörs webb! 

www.entreprenor.se/ept 

Att ha tydligt aff ärsfokus och en vilja att tjäna pengar på skola och 

utbildning är inget som han på något sätt ser något problem med. 

Tvärtom. Han har svårt att förstå de som ifrågasätter att privata intressen 

kommer in på områden som tidigare var reserverade för den 

o ff e n t l i g a s e k t o r n . 

– Ingen klagar ju på Skanska när de tjänar pengar på att asfaltera 

våra vägar, säger han. 

Företaget sysselsätter nu över 350 personer och som vd kan han 

därför inte ha samma kontroll som vid starten, på gott och ont. Han 

berättar att han petar väldigt lite i den dagliga verksamheten men att 

han fortfarande har sista ordet när det gäller alla inköp. 

– Jag tror inte att mina anställda ser mig som en typisk ledare, jag 

pekar inte med hela handen, säger han och fortsätter: 

– Nu har verksamheten blivit så stor att det är svårt att hålla koll 

på alla och veta allas namn. Men även med många anställda så måste 

jag ta ansvar för vad alla gör. Skulle företaget till exempel bli fällt för 

diskriminering så innebär det att jag inte längre får lämna in anbud för 

nya utbildningar. 

ROTS, ELLER KANSKE JUST DÄRFÖR, att YrkesAkademins vd har 

sin bakgrund i bankvärlden så har han en ganska avslappnad syn 

på företagets ekonomi. Han tar till exempel bestämt avstånd 

från allt som har med budgetar att göra. 

– Jag hatar budget. Det är svårt att tänka långsiktigt när situationer 

förändras, exempelvis genom olika regeringar. Och varför ska man 

titta på året innan? Jag tycker att det blir ett hinder i arbetet. Har man 

klarat årets budget är man nöjd. Vi har dessutom system så att man 

hela tiden kan se exakt vad som gäller, till exempel antal elever och hur 

kostnaderna utvecklas. 


YRKESAKADEMIN 

Startår: 1998 

Omsättning: 407 miljoner kronor 

Antal anställda: Cirka 350 

Ägare: Lars-Göran Hagström äger 30 procent och riskkapitalbolaget 

Fagerberg & Dellby äger resten. 

Vd: Lars-Göran Hagström 

Verksamhet: Anordnar yrkesutbildningar (gymnasienivå, yrkeshögskola 

och arbetsmarknadsutbildning) men driver även trafi kskola och 

ett rekryteringsbolag. 

Ort: Finns på 45 orter från Pajala i norr till Malmö i söder. Störst i 

Dalarna och Gävleborg. 

Den här ambitionen, att alltid satsa lite högre, att göra lite mer än 

vad som krävs, är troligen en starkt bidragande orsak till varför Yrkes- 

Akademin gått från noll till närmare en halv miljard i omsättning på 

knappa tolv år. 

Och den snabba utvecklingen är bara början, om man får tro Lars- 

Göran Hagström. ▲

Alla bär på en dröm. 

Vissa på en affärsidé! 

Vill du ha hjälp att förverkliga din? 

- Tävla i Venture Cup 

Ett deltagande i Venture Cup ger dig skriftlig feedback på din idé och 

möjlighet till professionellt handledarstöd. Du får tillgång till ett brett 

nätverk av finansiärer, affärsutvecklare och erfarna entreprenörer. 

Anmäl dig nu - kostnadsfritt och öppet för alla! 

Vill du engagera dig som handledare eller jurymedlem? 

Kontakta Venture Cup för mer information. 

Att fler vill och vågar satsa på egna idéer och på företagande 

är centralt för Sverige som nation. Det är så vi 

kan skapa tillväxt, fler arbeten och stå oss i den hårda 

globala konkurrensen. Venture Cup spelar en viktig roll 

i att stimulera fler unga att välja entreprenörsbanan. 

Börje Ekholm - VD och koncernchef, Investor 

www.venturecup.se 

2 november: 

Affärsidé 

8 februari: 

Utkast affärsplan 

29 mars: 

Affärsplan 

I början av juni: 

Sverigefinal 

Tävlingen är öppen 

för nya deltagare 

fram till 8 februari 

Genom Venture Cup har vi fått en snabbare skjuts in i 

företagandet. Föreläsningsserien gav oss 

gemensamma verktyg och med affärsplanen växte 

en tydlig vision för vårt företag fram. Handledningen 

och nätverken har varit till enorm hjälp. 

Ellen Sjölin & Andrea Drakenberg Daléus 

Ägare & Grundare, DRAKENBERG SJÖLIN

38 


JOHAN JOHANSSON ÄR INTERNATIO- 

NELL BERGSGUIDE OCH HJÄLPER 

TURISTER ATT TA SIG HELSKINNADE 

UPPFÖR KEBNEKAISE, MONT BLANC 

ELLER NÅGON ISIG BERGSVÄGG I 

ZERMATT. HAN ÄR EN FÖRETAGARE 

MED KONTORET I MOBILEN OCH MED 

KONKURRENTERNA SOM SIN BÄSTA 

RESURS. 

TEXT: JONAS FREDÉN FOTO: BERGSRESOR 

Fjällstationen, Kebnekaise. 

Det piper till i bergsguiden Johan Johanssons iPhone. 

”Vem kan ta Mont Blanc två veckor i mars?” 

Johan känner alla andra kvalifi cerade bergsguider i Sverige. Det 

fi nns bara 35 stycken. Folk med hjärnlunga och en ängels tålamod. Då 

och då kommer ett gruppmejl från någon i nätverket: Vem kan ta en 

vecka i Chamonix? Vem kan ta tre gäster i La Grave? Hinner någon med 

en extra vända till Riksgränsen? 

– Den som svarar först får jobbet, säger Johan Johansson, vars 

bostad i Åre är hans enda fasta punkt. 

Johan är inte rädd för att hjälpa de andra guiderna, trots att de 

egentligen är hans konkurrenter. 

– Vi skulle kunna vara tre gånger så många bergsguider, jobben 

skulle ändå räcka till, säger han. 

Johan är gammal elitskidåkare, kompis med många i svenska 

landslaget och tar gärna en löptur på några timmar upp på berget på 

sin lediga tid. 

Jo, det är sant: En två timmars joggingtur. 

Efter en bergsbestigning. 

Johan Johansson har sprungit uppför Åreskutan för skojs skull. 

När Entreprenör träff ade honom på Kebnekaise gick han uppför 

berget som om det vore en promenad i parken. 

Men det arbetsamma med jobbet är inte det fysiska, tycker han. 

– Det är att förutse alla moment som skulle kunna gå fel. Man måste 

tänka ett par steg framåt hela tiden. Fjällvandrare gör lätt fel när 


de flesta bergsguider föredrar att vara 

ute på fjället, så pappersarbetet gör man 

så lite som möjligt. 

40 

Johan Johansson hade ett vanligt jobb på ett vanligt kontor vid Odenplan i Stockholm. 

Ett tag. Det var väl okej, men inte riktigt vad han ville med sitt liv. I dag är han bergsguide 

med eget företag. 

Så blir konkurrenten din bästa resurs 

Konkurrenterna kan vara din bästa resurs. Var inte rädd att dela med 

dig. Du får tillbaka längre fram. Men det fi nns gränser. 

Var inte naiv. Ge inte bort jobb för att ”vara snäll”. Behåll de bästa 

jobben för dig själv. 

Om du är i en bransch där det är ont om jobb bör du vara försiktig med 

att hjälpa konkurrenterna med att odla sina kontakter. 

Kommer du att behöva skämmas för kollegan som du rekommenderar? 

Se upp, det kan slå tillbaka på dig. Vårda kontakten med kunden. 

Samarbeta helst med konkurrenter vars kompetens eller marknads 

nisch kompletterar dig. 

Samordna så mycket du kan med sådana konkurrenter. 

Marknadsföring, administration, redovisning. 

Underskatta inte nätverkande. Att vara med i Facebook kan vara värt 

tiden det tar. Du lär dig mer när du delar tips och erfarenheter med kollegor. 


tröttheten kommer efter många timmar i svår terräng. Det fi nns 

hundra sätt att förstöra semestern – falla och slå sig, tappa bort vandringsleden, 

halka i en bäck och bli blöt och kall. Bergsguidens jobb är 

att förebygga dem alla. 

Och ibland spara liv. I somras dog två personer på Kebnekaise av 

fallande stenar efter att ha klättrat på fel ställe. Hade de haft en riktig 

guide hade det inte hänt. 

– De gick upp i en ränna med rasrisk. Det hade jag inte tillåtit, säger 

Johan Johansson. 

ATT VARA BERGSGUIDE kräver stenhårt engagemang. Bara en sådan 

sak som hur guiderna bor under turerna, alltid väldigt enkelt i tält eller 

stugor, brukar falla gästerna i ögonen. 

– Många brukar tröttna efter några dagar och kan inte fatta hur vi 

står ut med att bo så i månader. 

Men det fi nns förstås belöningar. Det är ingen överdrift att säga att 

Johan älskar att åka skidor och att vara i bergen. Hans aff ärsidé är att 

”få göra något väldigt roligt och dela med sig av glädjen”.

– Jag hade ett vanligt jobb på ett kontor vid Odenplan i Stockholm 

ett tag, och det var väl okej, men det är inte vad jag vill göra med mitt liv. 

Skillnaden mellan vad Johan upplever en vanlig dag och vardagen 

för oss andra är hisnande. En arbetsvecka kan bära med sig isklättring 

italienska i Cogne, telemarkskidåkning på Lofoten eller en topptur på 

Berneroberland i Schweiz. 

Att vänta på pendeltåg, sitta i möten, korrekturläsa ett PM och masa 

sig hem till en kväll framför tv:n – allt sådant verkar äga rum på en 

annan planet långt, långt borta. 

Problemet, som för de fl esta som frilansar, är att fylla almanackan så 

att året rullar harmoniskt. Turer och resor måste passa ihop. 

Det är lågsäsong både i Sverige och i Alperna på hösten, så just nu har 

Johan lite downtime. 

– Då brukar jag jobba som snickare istället. Det är skönt att göra 

något annat. Och träff a kompisarna igen, säger Johan. 

Jobbet ger knappt 4 000 kronor om dagen, f-skatt, men man kan inte 

ta uppdrag alla dagar. Jobbet är alldeles för fysiskt tungt. Årsinkomsten 

brukar landa på motsvarande en medelhög månadslön. 

Och det låter ju, summa summarum, utmärkt: Ett spännande liv och 

en okej inkomst. 

Men då har man inte räknat med kostnaden för utbildningar. Att bli 

internationell bergsguide – få en godkänd certifi ering – går på 250 000 

kronor i kursavgifter, resor, material och annat. Det tar totalt tio år. 

Ju längre bort och ju högre upp, 

desto bättre betalt för 

Johan Johansson. 

Bland annat måste man bestiga många berg. Utbildningen berättigar 

inte till studielån utan måste jobbas ihop allt eftersom. 

– Men jag börjar se ljuset i tunneln ekonomiskt, säger Johan, som är 31. 

SOM ALLA FÖRETAGARE måste han tänka på hur han smartast drar in 

pengar. Ett sätt är att ta hand om företagsresor med stora grupper. 

– Men sådant kräver en hel del administrativt arbete. Och de fl esta 

bergsguider föredrar att vara ute på fj ället, så pappersarbetet gör man 

så lite som möjligt. 

Ett annat sätt vore att samordna arrangemanget av gruppresor med 

andra bergsguider. Men det förekommer få sådana initiativ. Bergsguiderna 

gillar att sköta sig själva. 

Ett tredje sätt är att gå upp i pris under svårare turer, och det tänker 

Johan göra. 

– Ju längre bort och högre upp, desto bättre betalt, kan man säga. 

Jag har vissa planer. Klättring i Sydamerika, helikopterskidåkning på 

Kamtjatka i Ryssland... Vi får se. ▲ 

Mer info: Johans Johanssons sajt: www.bergsresor.se 

Entreprenörer jobbar 

inte för pengar 

Vill du tjäna mer? 

– Samarbeta då med konkurrenterna, säger 

forskaren Karl Wennberg. 

Wennberg är ekonomidoktor vid Handelshögskolan 

i Stockholm och specialist på entreprenörskap. 

Att bergsguiderna trots sina långa utbildningar inte 

Karl Wennberg, 

tjänar mer tyder på att de driver företag mest för 

Handelshögskolan 

att få göra det de vill. Och det är ganska typiskt, 

anser han. 

– Forskningen visar att entreprenörer inte i första hand jobbar för att tjäna 

pengar utan för friheten och möjligheten att jobba med sin dröm, säger Karl 

Wennberg. 

– Företagare tjänar i genomsnitt 20 procent mindre än anställda i jämförbara 

sektorer och jobbar ofta 60 timmar eller mer i veckan. De betalar med 

andra ord en premie för att få göra vad de vill. Och om företaget börjar gå 

knackigt är det många som försöker hålla ut genom att sänka sin lön ännu 

mer, säger han. 

Men det fi nns förstås fördelar, annars skulle ingen hålla på. 

– Företagare mår bättre, känner sig mindre stressade och är mer sällan 

sjuka än anställda. De äger vad stresspsykologerna kallar egenkontroll över 

sin situation. 

Karl Wennbergs råd till bergsguider och andra som funderar över sin inkomst: 

Inse att du har tre val: 

Ett: Acceptera att du har ett livsstilsföretag och inte kommer att 

tjäna mer än du gör. Det är helt ok. Pengar är inte allt. 

Två: Ge upp din småskaliga livsstil och bli en riktig entreprenör. 

– Inom extremsportbranschen har innovativa produkter gått bra. Jätteföretaget 

Patagonia som startades av bergsklättraren Yvon Chouinards är 

bästa exemplet, säger Karl Wennberg. 

Chouinards har sagt att han egentligen aldrig ville bli företagare. Men nu är 

hans företag värt ett par miljarder. 

Tre: Någonting mitt emellan. 

Vilken effektivisering vore värd besväret för dig som vill fortsätta jobba 

som förut? Bergsguiderna är få och skulle relativt enkelt kunna samordna sig 

och höja priserna. De skulle också kunna samarbeta om marknadsföring, 

försäljning och administration. Men ingen av dem gillar administration. 

Däremot har de fattat att de kan hjälpa varandra trots att de egentligen är 

konkurrenter. 

Frilansar och konsulter med kontoret på iPhonen, som bergsguiderna, 

samverkar naturligt i sociala nätverk. Tillsammans kan de vara ett slags 

bemanningsföretag utan chefer. 

– Förmodligen fungerar bergsguidernas samarbete dels för att det fi nns gott 

om jobb att dela på, dels för att de är säkra på att deras kollegor kommer 

att göra ett bra arbete, eftersom de är certifi erade. Guiden vet att han eller 

hon kommer att slippa skämmas inför kunden för att kollegan inte skött sig, 

säger Wennberg. 

Det ska man utnyttja, tycker han. I branscher där sådant fungerar är det en 

lösning alla vinner på. ▲ 

www.entreprenor.se www.entreprenor.se Nummer Nummer 9-2010 9-2010 / 41

42 

Ingvar Kamprad, god för 450 miljarder kronor. Zlatan, med en årslön på bortåt 100 miljoner kronor. 

Se där, några av Sveriges mest omhuldade hjältar. Men visst behövs det nya. 

Entreprenör startar nu jakten på de nya hjältarna som Sverige så väl behöver. Vi vill hylla de nya entreprenörerna, 

de kreativa banbrytande företagare som kan inspirera andra att också våga satsa. 

I vår jakt tar vi hjälp av organisationer som Ung Företagsamhet, Connect och Venture Cup, som tipsar om 

spännande företagare i sina nätverk. 

Möt nu Mai-Li Hammargren med företaget Mutewatch. 


GLÖM ZLATAN OCH KAMPRAD. HÄR ÄR DINA 

NYA HJÄLTAR! 

FÖRSÖK ATT HÄNGA MED NU, för här 

går det undan. Mai-Li Hammargren, 

23-årig vd och grundare till 

Mutewatch, skickar en lägesrapport 

i väntan på vår intervjuträff : 

”Det händer supermycket kul i Mutewatch just nu… Skrev på första 

distributionsavtalet i Italien i tisdags på 1 200 produkter och får förfrågningar 

från hela världen. Vi har hittat en produktionslösning och 

vi har andra mötet i Asien om det på måndag. I morgon har jag ett möte 

i Paris och på söndag tar jag tåget över till London gällande distribution 

i Indien. Superspännande! Med en resebudget på hela året som inte ens 

uppkommer till en hel månadslön! Det funkar tack vare Ryan Air och 

ett nätverk som hjälper till!” 

Som sagt, öka takten för att hänga med nu! 

Mai-Li Hammargren har startat Mutewatch samtidigt som hon 

pluggat heltid på Handelshögskolan i Stockholm – och samtidigt som 

hon läst in en mastersutbildning på det internationella managementprogrammet 

CEMS. 

TEXT: MATS SAMUELSSON FOTO: DANIEL ROOS 

Dessutom har hon extraknäckt som tolk. Och som fotomodell. 

Men nu ska vi snacka företagande. 

– Egentligen är det perfekt att starta företag under studietiden. 

Då är man ju van vid att leva billigt, så omställningen blir inte så 

stor, säger hon. 

Idén till Mutewatch, som är en ganska speciell klocka, kom för tre 

år sedan då Mai-Li Hammargren och hennes dåvarande pojkvän hade 

olika dygnsrytmer. Han jobbade ofta sent, som fi lmfotograf, och blev 

väckt på morgnarna, och det var så idén om ett tyst vibrerande armband 

uppstod. Hon tävlade i Handels aff ärsidétävling Guldräven och knep en 

andraplats 2008, och sedan var det bara att köra. Det kändes naturligt. 

Ända sedan hon började arrangera skidresor till Alperna som 16-åring 

hade hon drivit olika projekt vid sidan av studierna. 

– Jag tänkte, att om jag gör projektet så får jag en grym erfarenhet 

inom det område där jag vill jobba. 

Att hon kunde sälja visste hon sedan hon jobbade på Sony som 

18-åring… 

Målet var att utveckla och lansera produkten.

Många startar företag 

tillsammans med 

kompisar från samma 

utbildning. Men jag kan 

ju redan allt vi lär oss 

på Handels, så varför 

skulle jag göra så? 

Mai-Li Hammargren, Mutewatch. 

TEXT: MATS ÖGREN WANGER FOTO: SÖREN ANDERSSON 


44 

– Men också att utveckla 

mig själv! 

Mai-Li Hammargren behövde 

nu folk som kunde komplettera 

henne själv. 

– Många startar företag 

tillsammans med kompisar 

från samma utbildning. Men 

jag kan ju redan allt vi lär oss 

på Handels, så varför skulle jag 

göra så? 

I stället ringde hon en som 

föreläste om entreprenörskap 

på både Handels och Kungliga 

Tekniska Högskolan. 

– Vet du någon som är bra på 

produkter? 

Läraren svarade: 

– Oskar Ritzén Praglowski. 

Han var ensam om att göra 

en fysisk produkt under min 

senaste kurs. Han gjorde en 

barnvagn! 

Steget från barnvagn till ball 

klocka är stort, men redan vid första telefonsamtalet mellan Mai-Li och 

Oskar kändes det rätt. Mutewatch hade fått sin produktutvecklare. I 

Mai-Lis yngre bror, juridikstudenten Gustav Hammargren, hittade 

man sin ekonomichef, och nu fattades bara en funktion. 

– Vi behövde en mekatroniker. Någon som sitter och skruvar och 

laborerar. Vi utlyste en tävling på KTH 

och hittade då Johan Thelander, som 

snart satte igång att utveckla tekniken 

och bygga prototyper. 

MAI-LI HAMMARGREN MÅTTAR mellan händerna 

och visar hur stor och klumpig 

den första prototypen var. En 30–40 

centimeter bred klump. I dag ryms all 

den tekniken och lite till i den eleganta, 

superdesignade armbandsklockan som i 

tre färgvarianter – röd, vit och grafi tgrå 

– ligger nedstoppad i Mai-Li Hammargrens 

svarta etui som hon stup i kvarten 

fl änger över halva jordklotet med. 

Efter två års slit släpptes till slut bilderna 

på den nya klockan i augusti 2010, 

och tempot trappades upp ytterligare. 

Nu gäller det att ta fram en bra provserie 

i samarbete med fabriken i Asien, för 

lanseringen är inte alltför långt borta. 

Lanseringen, ja. Produkten fi nns inte än, det fi nns inga offi ciella leveransdatum 

meddelade, men ändå händer det saker i Mutewatch som 

få andra nystartade företag ens kan drömma om. 

Vi får ännu en lägesrapport från Mai-Li Hammargren, på väg från en 

resa till en annan: 


NYA HJÄLTAR! 

Namn: Mai-Li Hammargren 

Gör: VD på Mutewatch 

Ålder: 23 år 

Bor: Vasastan i Stockholm 

MUTEWATCH 

Grundare: Mai-Li Hammargren, 

Oscar Ritzén Praglowski och Gustav 

Hammargren. 

Startår: 2008. 

Verksamhet: Har utvecklat klockan 

Mutewatch, som de nu säljer in i 

29 länder. 

Leveransdatum: Hemligt. 

Egentligen är det perfekt 

att starta företag 

under studietiden. Då 

är man ju van vid att 

leva billigt, så omställningen 

blir inte så stor. 

Mai-Li Hammargren, Mutewatch. 

”Här är företaget kort i siff ror just nu: Vi utvecklar en klocka med en 

told touch screen. Vi har lyckats sälja in den i Colette i Paris, Frozen 

Fountain i Amsterdam, Storm i Paris, NK i Stockholm, No 30 i Milano 

och Milk i London som några exempel. I tisdags skrev jag på ett kontrakt 

till hela Italien på 1 200 produkter och ligger för närvarande i diskussioner 

som handlar om tusentals produkter. 

När vi släppte bilden på produkten 

5 augusti så skrev de största bloggarna 

om oss och googlehitsen uppsteg till 

426 000 inom åtta dagar. Första dygnet 

efter öppningen av webshopen sålde 

vi i över 30 olika länder. Vi har rest- 

investering från 17 privatpersoner från 

Sveriges näringslivselit och fått en innovationsutnämnelse 

från Vinnova på 

300 000 kronor.” 

Till saken hör att Mai-Li Hammargren 

länge pratade om Mutewatch 

som en ”time management tool” och 

att knappt en kotte begrep sig på produkten. 

NU ÄR MUTEWATCH EN KLOCKA, punkt 

slut. En speciell klocka med speciell 

design, men ändå en klocka. Den har 

pekskärm, usb-port, och diverse smarta 

larmfunktioner. Den är både en modern designklocka för den modeintresserade 

och en cool teknikpryl för prylnörden. 

Äntligen fattar folk. 

En av de investerare som gått in för att stötta Mutewatch sa nyligen: 

– Nu förstår jag vad ni säljer. Och nu tror jag på företaget också! Jag gick

in i det här för att jag trodde på dig, men nu tror jag på produkten också! 

Mai-Li Hammargren ler åt minnet. 

Hon ler mycket, och pratar intensivt och snabbt. Men fortfarande 

ger hon ett ödmjukt intryck. Hon startade ju bara företaget för att ha 

kul och utveckla sig själv. 

En av hennes mentorer bara skakade på huvudet när han 

förstod hur långt Mutewatch har kommit på sina första två år. 

”Det skulle tagit mig fem år och 15 miljoner för att fi xa vad ni gjort 

gratis på två år.” 

Mai-Li Hammargren och hennes kolleger på Mutewatch har sålt 

in produkten för ett antal miljoner kronor – innan produkten fi nns, 

innan ett leveransdatum fi nns. 

Det är bra jobbat. 

Hennes bedrifter börjar nu uppmärksammas alltmer. Hon håller 

en hel del föredrag, och räkna med att hon kommer att bli fl itigt omskriven 

framöver. 

I våras hade Minimax, Handels studenttidning, en artikel om 

henne: 

– Först när folk hade sett den, slutade de fråga vad jag skulle göra 

på sommarlovet. Skönt, för jag har alltid sett Mutewatch som ett 

riktigt jobb även om det inte har gett betalt. 

INSTÄLLNINGEN GENTEMOT att starta eget företag håller på att förbättras 

bland studenterna på Handels, menar Mai-Li Hammargren. 

– På 70- och 80-talet fanns det inte på kartan. Då var det stora 

företag, helst banker, som gällde. Men nu fi nns det en del förebilder 

som lyckats. De som startat Klarna, GI Viktkoll och Tasteline har 

alla gått på Handels. Och Kristian Luuk! De är på skolan och gästföreläser 

ibland, och sånt inspirerar. 

Nu fi nns det en ny förebild. 

Mai-Li Hammargren var namnet. ▲ 


OM ENTREPRENÖR REDAKTIONEN TIPSA REDAKTIONEN PRENUMERERA ANNONSERA 

Nystart för 

på nätet 

På entreprenor.se hittar du allt matnyttigt som fi nns i 

papperstidningen och lite till – porträtt på Sveriges mest spännande 

entreprenörer, de bästa vardagstipsen, nyheter, debattartiklar, 

krönikor och tv-inslag från inspirerande företag i hela landet. 

Du kan även ladda ned de senaste numren av tidningen. 

Dessutom kan du göra Entreprenörs nyutvecklade 

Entreprenörprofi lstest, EPT, 

och ta reda på vilken typ av entreprenör du är! 

www.entreprenor.se

Vd har ordet 

INNEHÅLL #9 

Reformer för tillväxt 

DET GÅR BÄTTRE FÖR SVERIGE. Arbetslösheten minskar, företagen blir fl er och BNP stiger i år mer än i 

många andra länder. Sverige har klarat sig ganska bra genom fi nanskrisen. 

Alliansregeringen har visat hur jobb och välstånd skapas genom lägre skatter, inte högre. Både 

politiskt och ekonomiskt har det varit en framgång för regeringen att behålla ordningen i statsfi - 

nanserna under krisen. 

Statsbudgeten står också i centrum för årets budgetproposition. Olyckligtvis framstår det som 

om ett överskott i statsfi nanserna har blivit det enda målet för den ekonomiska politiken. 

Som följande citat ur Budgetpropositionen understryker är det i varje fall överordnat målet om 

långsiktigt god tillväxt: 

”Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader 

för att stärka tillväxten. Det gäller bland annat bolagsskatt, arbetsgivareavgifter, värnskatt, 

riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt. Regeringen bedömer att det inte fi nns utrymme för 

dessa reformer under mandatperioden.” 

Men det är ju i själva verket endast genom fortsatta tillväxtskapande reformer som Sverige kan 

klara framtidens utmaningar. Under fi nanskrisen har det blivit tydligt att de snabbväxande asiatiska 

ekonomierna blir alltmer dominerande i världsekonomin. Därmed ökar behovet av förnyelse 

i de gamla industriländerna. 

Sett som andel av BNP är dock Sveriges överskott i bytesbalansen av samma storleksordning 

som det kinesiska. Vår relativa litenhet gör att vi inte uppmärksammas särskilt mycket i den internationella 

debatten. Det betyder inte att vi kan vara någon slags fripassagerare i den nödvändiga 

internationella anpassningen. 

FÖR SVERIGES DEL är det naturligt att det minskade fi nansiella sparandet bör komma till stånd genom 

ökade investeringar i företagssektorn. I klartext bör den svenska anpassningen ske genom en politik 

som stimulerar företagen att investera i Sverige. 

Jag skulle vilja rekommendera följande; 

Riksbanken håller fast vid uppläggningen av räntepolitiken. Den internationella pressen på USdollarn 

tenderar att stärka kronan. Regeringen genomför reformer som ökar företagens vilja att 

investera i Sverige. 

Låt oss hoppas att krishanteringens tid i allt väsentligt 

är över. Nu är det dags att fortsätta arbetet med tillväxtreformer. 

▲ 

47 

48-53 

54 

56-57 

VD HAR ORDET 

Det är endast genom fortsatta tillväxtskapande reformer som Sverige kan klara framtidens 

utmaningar, skriver Urban Bäckström. 

SVENSKT NÄRINGSLIV 

Kommunerna följer lagen, trots det så skiljer sig patientsäkerheten åt mellan äldreboenden. 

Orsaken är att oönskade händelser tolkas på vitt skilda sätt. 

KALENDARIUM 

Axplock ur Svenskt Näringslivs digra evenemangstablå kommande månad. 

OPINION 

Stramare reglering och övervakning väntar fi nansmarknaden efter den senaste krisen. Därmed 

blir det dyrare för småföretag att låna pengar, skriver Victor Snellman, Svenskt Näringsliv. 

De snabbväxande 

asiatiska ekonomierna 

blir alltmer 

dominerande 

i världsekonomin. 

Därmed ökar behovet 

av förnyelse 

i de gamla industriländerna. 

Urban Bäckström, vd, Svenskt Näringsliv 

www.entreprenor.se Nummer 9-2010 / Tidningen 47

Svenskt Näringsliv 

48 

Orimliga skillnader i patientsäkerthet för äldre 

Äldrevård Kommunerna 

följer lagen, trots det så 

skiljer sig patientsäkerheten 

åt mellan äldreboenden. 

Orsaken är att oönskade 

händelser tolkas på vitt 

skilda sätt. 

2006 grAnskAde Svenskt Näringsliv 

rapporteringen av avvikelser i 

patientsäkerheten inom äldreboenden 

i Stockholms stadsdelar 

och kommuner. Resultatet var 

att det inte gick att jämföra säkerheten. 


uppmanade då regeringen att 

göra det möjligt i samband med 

att reformen Fritt val, som ger 

äldre större möjlighet att välja 

utförare, skulle träda i kraft. 

Sedan dess har inget hänt. 

Stockholms läns medicinska 

ansvariga sjuksköterskor, förkortat 

mas, anser att det finns 

förklaringar till olikheterna i 

rapporteringen. 

Ingrid Alm Persson jobbar i 

Haninge kommun, där avvikelserna 

är flest i länet. 

– Vi följer Lex Maria, vad som 

ska rapporteras som en avvikelse, 

säger hon. 

Ansvariga skyller på varandra 

Äldrevård 2006 uppmande 

Svenskt Näringsliv regeringen 

att göra äldreomsorgens 

säkerhetsarbete mer 

likvärdigt. Fyra år senare har 

ingenting hänt, och de ansvariga 

skyller på varandra. 

efter svenskt näringslivs 

granskning av säkerhetsarbetet 

inom äldreomsorgen uppmana- 


Arbetsgivarna öppna för diskussioner med LO 

ArbetsmArknAd Svenskt Näringsliv ställer sig positiv till inviten från LO att diskutera 

vad som är problemet med lagen om anställningsskydd, las. 

– Förbättringar av las står högt på vår agenda och möjligheterna till en långsiktig 

lösning ökar om arbetsmarknadens parter är överens, säger vice vd Christer Ågren. 

Han anser att hänsyn måste tas till företagens behov efter en neddragning. Det kan 

ske genom att man i större utsträckning ser till kompetens när turordningen läggs fast. 

Många företag möter liten förståelse för behovet av att behålla medarbetare som är 

särskilt viktiga för verksamheten, menar Christer Ågren. 

Men tolkningen skiljer sig åt, 

hon nämner doseringen av medicin 

som ett exempel. 

– Om någon har glömt att signera 

morgonmedicinen, räknas 

tre mediciner som tre avvikelser 

på ett ställe, medan det i en 

annan kommun räknas som en 

avvikelse. 

Sjuksköterskan Joséphine 

Orling, i Lidingö kommun instämmer. 

– För att jämföra måste definitionen 

vara likvärdig. 

Nästan varje kommun eller 

stadsdel i Stockholms län har en 

medicinsk ansvarig sjuksköterska, 

arbetsuppgifterna skiljer sig 

dock åt. En kommun fokuserar 

på läkemedelshanteringen inom 

äldreomsorgen medan en annan 

kommun tittar på fallolyckor. 

– Vi jobbar olika med kvalitetssystemen. 

Därför är det farligt 

att titta på den här typen av 

statistik, eftersom man kanske 

väljer kommun efter sådana här 

undersökningar. Det går inte att 

jämföra äpplen och päron, säger 

Ingrid Alm Persson. 

I den senaste granskningen av 

patientsäkerheten var det enor- 

des regeringen att skynda på arbetet 

för att göra statistiken mer 

jämförbar. Anledningen var den 

då kommande reformen Fritt val. 

2009 infördes Fritt val i sextio 

procent av landets kommuner. 

Men fortfarande finns många 

frågetecken. 

– Det går ju inte att välja om 

man inte vet vad man kan välja 

på, konstaterar Niclas Jacobson, 

En kartläggning av rapporteringen av avvikelser inom äldreomsorgen 

visar på stora skillnader mellan kommuner. 

ma skillnader. Från 29 avvikelser 

på 100 vårdtagare i Lidingö till 

870 avvikelser på 100 vårdtagare 

i Haninge. 

men mångA, respektive få avvikelser, 

behöver inte vara något 

dåligt. 

– Jag är jätteglad för avvikelserna. 

De gör att man kan se vad 

som hänt och ger oss möjlighet att 

arbeta för att det inte ska ske igen, 

handläggare för äldrefrågor 

på Socialdepartementet. 

Vem som är ansvarig 

råder det dock delade 

meningar om. 

På Socialstyrelsen, 

som har tillsynen över 

kommunerna, menar 

man att det krävs lagstöd 

för att kunna ändra definitionerna. 

Och i Äldreguiden, den 

del av Öppna jämförelser som är 

Gert Alaby 

foto: scanpix 

säger Ingrid Alm Persson. 

Socialstyrelsen har tagit fram 

Äldreguiden, ett hjälpmedel för 

den som vill välja äldreomsorg 

med jämförbar information om 

kvaliteten i landets äldreboenden. 

Något som däremot saknas i Äldreguiden 

är jämförbar information 

om patientsäkerheten. 

Flera av de medicinskt ansvariga 

sjuksköterskorna i Stockholms 

län har hört av sig till Socialsty- 

foto: social styrelsen 

offentlig, finns ingen 

säkerhetsaspekt med 

överhuvudtaget. 

– Inriktningen i 

Äldreguiden är att ta 

med det positiva. Till 

det måste vi hitta tillförlitliga 

mått, säger 

Gert Alaby, projektledare 

för Äldreguiden. 

Och det finns inte idag när det 

gäller säkerheten? 

– Nej, inte när det gäller oön-

Bästa kompetensen behövs i 

företagen för att kunna konkurrera 

om uppdragen. Med 

fokus på kompetens kan vi diskutera hur 

man är anställningsbar. Det är den nya tryggheten. 

Carina Lindfelt, chef för arbetsgivarsamverkan, argumenterar för 

en förändring av lagen om anställningsskydd. 

FOTO: SCANPIX 

relsen efter Svenskt Näringsliv 

granskning 2006. De har bett 

Socialstyrelsen att utföra en standardisering 

av rapporteringen av 

avvikelser. Hittills utan resultat. 

Ingrid Alm Persson fi ck svaret: 

”Det får ni göra själva, ni mas:ar”. 

Både Joséphine Orling och 

Ingrid Alm Persson önskar att 

det vore möjligt att jämföra avvikelserapporteringen 

mellan 

kommunerna. 

skade händelser och Lex Sarah 

och Lex Maria. 

Socialdepartementet menar 

istället att det är tillsynsmyndigheten, 

Socialstyrelsen, som 

bär ansvaret för att inte lagen ska 

tolkas olika. 

– Det ligger i deras uppdrag att 

utforma föreskrifter, säger Karin 

Hellqvist, kansliråd. 

De som arbetar med Äldreguiden 

berättar att tanken på 

att redovisa statistik över Lex 

– Det är klart att det inte är bra 

att det inte går att jämföra. Men 

det är svårt att ta tag i problemet. 

Man måste få de som arbetar 

att tänka och göra lika, vilket är 

svårt, säger Ingrid Alm Persson. 

– Det fi nns mycket mer att 

önska när det gäller avvikelserapporteringen, 

säger Joséphine 

Orling. 

Problemen med patientsäkerheten 

har fått de medicinskt 

ansvariga sjuksköterskorna på 

Södertörn att börja samarbeta. ▲ 

TEXTER: MARIA STRID / SARA FRIDH 

Fortsätter på nästa sida >> 

Avvikelserapportering: Rapportering 

av negativa händelser 

och tillbud är en skyldighet och ett 

ansvar för all hälso- och sjukvårdspersonal. 

Lex Maria: När en patient 

drabbas av en allvarlig skada eller 

utsätts för allvarliga risker i hälsooch 

sjukvården ska detta anmälas 

till Socialstyrelsen. Anmälningen 

kallas Lex Maria. 

Lex Sarah: Enligt Socialtjänstlagen 

(SoL) är den som arbetar med 

omsorg av äldre eller personer 

med funktionsnedsättning skyldig 

att vaka över omsorgens kvalitet 

och att anmäla missförhållanden. 

Anmälningen kallas Lex Sarah. 

Sarah-anmälningar funnits. Men 

avfärdats. 

– Anmälningarna indikerade 

att det fanns olika praxis och 

det är ett problem. Då mäter 

ju statistiken ingenting, säger 

Gert Alaby. 

Marianne Lidbrink, utredare 

på Socialstyrelsen, vill att avvikelser 

leder till lärande. 

– Det är den stora utmaningen, 

inte den exakta defi nitionen av en 

avvikelse, säger hon. ▲ 

Kompromiss fördyrar EU-patent 

UPPHOVSRÄTT Medlemsländerna har länge bråkat om vilka 

språk ett EU-patent ska översättas till. Nu är en lösning nära, 

men den riskerar att bli dyr. För näringslivet är det viktigt att ett 

patent präglas av kvalité, rättsäkerhet, effektivitet och rimliga 

kostnader, menar Therese Kraus, immaterialrättsansvarig på 


– Det är beklagligt att en del som söker patent på ett annat språk än engelska, 

tyska eller franska ska kompenseras för sina översättningskostnader, säger hon. 

Antal avvikelser / 100 vårdtagare 2009 

Botkyrka MAS hade inte tid 

Bromma Hävdar sekretess 

Danderyd 417 

Ekerö 38, 67 

Enskede/ÅrstaVantör 148.58 

Farsta 248.31 

Hägersten/Liljeholmen 261.37 

Haninge 870.49 

Hässelby/Vällingby 110.15 

Huddinge 118.94 

Järfälla 196 

Kungsholmen 146.30 

Lidingö 28.99 

Nacka 429.56 

Norrmalm 171.88 

Norrtälje 427.79 * 

Nykvarn 271.43 

Nynäshamn 481.09 

Österåker 36.46 

Östermalm 221.95 

Rinkeby/Kista 66.77 

Salem 198.50 

Sigtuna MAS hade inte tid 

Skärholmen 200.60 

Skarpnäck 144.54 

Södermalm 74.21 

Södertälje 528.30 

Sollentuna 217.27 

Solna 347.20 

Spånga/Tensta 138.15 

Sundbyberg 33.33 

Täby 290.47 

Tyresö 181.72 

Upplands Bro 315.08 

Upplands Väsby 67.80 

Vallentuna 264.85 

Värmdö 383.47 

Vaxholm 687.64 

Älvsjö 98.96 

* Avser de som går under TioHundra AB. 

Nummer 9-2010 / 49


50 

”Oroande att kommuner har olika definitioner” 

ÄLDREVÅRD Lars van der 

Haag hjälper sin 84-åriga 

mamma att välja äldrevård. I 

Socialstyrelsens Äldreguide 

redovisas ingenting som 

rör säkerheten på äldreboendena. 

Det tycker han är 

konstigt. 

– DET ÄR RÄTT ALLVARLIGT. Man ska 

ju inte behöva chansa, säger han. 

Lars mamma Gunnel är 84 år 

och har haft hemtjänst i två och 

ett halvt år. 

När Lars pappa, tillika Gunnels 

man, gick bort för några månader 

sedan förändrades situationen. 

Nu försöker de hitta en ny plats 


Patientsäkerheten ska förbättras 

OMSORG Regeringen vill stimulera landstingen att förbättra 

patientsäkerheten och inför ett bidrag som ska fördelas utifrån 

de resultat som uppvisas i arbetet. Enligt TT är socialminister 

Göran Hägglund övertygad om att premier är rätt väg att 

gå. Och att det är angeläget visar rapporter från Socialstyrelsen. 

En orsak till den ökade osäkerheten bland patienter 

är bristen på vårdplatser som leder till överbeläggning och 

fl er skador i vården. 

för Gunnel, där hon kan få mer 

hjälp än den hon får i dag. 

För Gunnel är det viktigt att 

någon tittar in till henne regelbundet. 

Lars Van der Haag har 

hjälpt sin mamma att jämföra 

några boenden. 

Hur jämför man ställen? 

– Jag har ingen aning faktiskt. 

Jag har kollat upp lite, nu när 

mamma ska fl ytta. Men då har jag 

mest kollat på maten, eftersom 

hon gillar mat. Det andra, det räknar 

man med att det ska fungera. 

Socialstyrelsen har på uppdrag 

av regeringen utformat någonting 

som heter Äldreguiden. Där redovisas 

saker som personaltäthet, 

mat, delaktighet och ledning. 

Ingenting rör dock avvikelser, eller 

för den delen, säkerheten. 

Är det viktigt med säkerhet? 

– Ja det är väldigt viktigt. Och 

jag tror det är viktigt att man hittar 

en nivå tillsammans med de 

som bor där. 

Att varje kommun tolkar defi - 

nitionen kring vad en avvikelse 

är så pass olika, har gjort att Socialstyrelsen 

inte kunnat ha med 

avvikelserna som en aspekt. 

– Det är oroande om kommunerna 

inte har samma defi nitioner. 

Då kan de ju inte lära av varandra, 

säger Lars Van der Haag. 

I och med reformen Fritt val 

MILJARDER KRONOR. Så mycket betalar 

företagen, i grova drag, i skatt på arbete 

och kapital varje år. 

Källa Ekonomifakta 

Tunga fakta på ett lättare sätt: 

ekonomifakta.se 

Patientsäkerheten är viktig för 

Gunnel och Lars Van der Haag. 

blev det möjligt för vårdtagaren 

att själv välja boende eller vem 

som ska utföra hemtjänsten. 

Men att göra ett fritt val är svårt, 

om det inte fi nns bra redovisad 

information. Det säger såväl Socialstyrelsen 

som representanter 

från Regeringen. ▲ 

Text: Maria Strid / Sara Fridh 

Annons_193x123_ryggsack.indd 1 2009-03-23 11:42:54 

FOTO: CAROLINA MAKKULA

Annika Lundius på ordförandepost inom BusinessEurope 

på ny post 1 oktober 2010 tillträdde Annika Lundius, vice 

vd på Svenskt Näringsliv, ordförandeposten för en av BusinessEuropes 

tyngsta kommittéer, Economic and Financial 

Affairs Committee. Uppdraget löper under en tvåårsperiod 

och kan därefter förnyas en gång. 

BusinessEurope är Svenskt Näringslivs europeiska motsvarighet 

och verkar för ett fördelaktigt företagsklimat inom EU. Arbetsgivarorganisationen 

representerar 20 miljoner företag från 34 länder. 

Moderaterna måste erkänna 

problem med las 

ArbetsmArknAd tre av fyra av Allianspartierna är för en 

förändring av turordningsreglerna. nu vill svenskt näringslivs 

Carina Lindfelt även se att moderaterna vågar ta ställning 

för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. 

– om regeringen har 

förhoppningar om att 

arbetsmarknadens 

parter ska lösa frågorna 

kring turordningsreglerna 

måste alla partier 

i sittande regering 

erkänna att det finns 

ett problem, annars är 

det tveksamt om något 

kommer att ske, sade 

Carina Lindfelt, ansva- 

Det är dags för moderaterna att ta ställning i 

frågan om las, anser Svenskt Näringsliv. 

rig för arbetsmarknadspolitiska frågor på Svenskt Näringsliv, under 

ett seminarium om arbetsgivarfrågor. 

Annars är risken stor att trösklarna på arbetsmarknaden för unga, 

kvinnor och invandrare förblir höga och vi får inte den flexibilitet som 

vi ser i våra grannländer, betonade hon. 

För en tid sedan bjöd LO:s avtalssekreterare Per Bardh in Svenskt 

Näringsliv till samtal för att komma fram till en gemensam problembild 

kring las och turordningsreglerna. 

– Om LO vill prata ska vi självklart prata. Alla är 

betjänta av en gemensam problemformulering, sade 

Carina Lindfelt. 

anställningsskyddets vara eller icke vara har länge 

splittrat fack, arbetsgivarorganisationer och politiker. 

Carina 

Och det var även denna fråga som i huvudsak bidrog till 

Lindfelt 

att förhandlingarna sprack och att det inte blev något 

nytt huvudavtal mellan parterna våren 2009. 

– Vi vill inte avskaffa turordningsreglerna, men vill modernisera arbetsrätten 

och anpassa innehållet till dagens arbetsmarknad. Vi vill ge 

kompetens högre prioritet än antal år i företaget, sade Carina Lindfelt. 

På senare år har många mansdominerade företag arbetat med 

att få in fler kvinnor i verksamheterna. Det gäller inte minst inom 

industrin. Men när krisen slog till var det de sist anställda som fick 

gå, det vill säga ofta kvinnorna. Mångåriga jämställdhetssatsningar 

blåste bort över en natt. 

– Anställningsskyddet fungerar inte längre, och något måste 

göras om vi ska få till en fungerande arbetsmarknad, sade 

Carina Lindfelt. s 

Förmögenhetsskatten skrotas 

finansiell börda Förmögenhetsskatten verkar vara ett 

minne blott. Detta sedan Thomas Östros i samband med den 

rödgröna budgetmotionen förklarat att socialdemokraterna 

inte längre vill återinföra förmögenhetsskatten. 

En nöjd Urban bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, konstaterar 

att Sverige förenar sig med praktiskt taget alla andra länder. 

– Vad som behövs är en snabb och tydlig markering att skatten är för evigt 

begraven och inte ersätts med någonting lika skadligt för företagen, säger han. 

statliga löneavtal följer privat trend 

AvtAL 2010 närmare 110 

000 statsanställda har fått 

ett nytt löneavtal. nyheten 

är att det inte finns några 

individgarantier. Avtalen 

följer tendensen från den 

privata sidan i årets avtalsrörelse, 

konstaterar 

Christer Ågren på svenskt 

näringsliv. 

arbetsgivarverket, organisationen 

för de statliga arbetsgivarna, 

har tecknat två lönepolitiskt 

viktiga avtal utan individgarantier. 

Det första avtalet träffades 

med Seko, vilket innebär 

att Arbetsgivarverket för första 

gången kommit överens med ett 

LO-förbund om ett avtal utan individgarantier. 

Det andra avtalet 

träffades för bland andra poliser, 

statstjänstemän och officerare. 

De båda avtalen berör nära 110 

000 statsanställda. 

Christer Ågren, vice vd och 

ansvarig för arbetsgivarfrågor 

i Svenskt Näringsliv, anser att 

parterna inom staten har träffat 

avtal som stärker den individuella 

lönesättningens roll. 

– De nya avtalen ger bättre möj- 

Bra företagsklimat prisat 

ligheter att styra verksamheten 

med lönesättningen. Men avtal 

utan individgarantier förutsätter 

att fack och arbetsgivare är överens 

om hur lönesättningen ska 

gå till. Det är en förtroendefråga 

som har fått ett jakande svar av 

parterna inom staten. 

– Det handlar om att de anställda 

och deras organisationer ska 

känna förtroende för hur lönesättningen 

går till i företagen. Det 

ska gå att få mer i löneökning för 

den som uppfyller målen eller har 

en lön som inte är i nivå med pre- 

Christer Ågren hoppas på fler 

avtal utan individgarantier. 

stationen, men det handlar också 

om att kunna överge traditionen 

att alla måste få något varje gång. 

Präglas arbetet med löner av 

bland annat bra kommunikation 

med företag och fack, så 

är det rätt väg att gå, anser 

Christer Ågren. s 

företagsklimat Enköping är bäst på att stimulera folk att starta företag. 

Därför har de utsetts till årets nyföretagarkommun. 

- Engagemanget hos politiker, företagare och olika organisationer 

har gjort detta möjligt. Liksom övertygelsen att det är företag som 

skapar välfärd, inget annat, sade marknadschef Arne Wåhlstedt. 

Det senaste året har antalet företag vuxit med 200 procent i kommunen 

och under de senaste tio åren har 2 300 nya jobb skapats. 

Enköping har gjort en tuff resa, från 90-talets industridöd då 

tusentals arbetstillfällen försvann i regionen, till dagens blomstrande 

näringsliv. En resa som färgats av kommunens kamp för att 

attrahera ett småskaligt och starkt näringslivsklimat med stor 

branschvariation. 

SN SN 

foto: scanpix 

foto: scanpix 



52 

Företagare funderar 

på företagsklimatet 

Karolina Brånby, 


Under oktober och november genomför 

Svenskt Näringsliv sin årliga 

undersökning om företagsklimatet i 

kommunerna. 

Hallå, Karolina Brånby, projektansvarig, 

Vem är mottagare? 

– 70 000 företagare hämtade dels från 

Svenskt Näringslivs medlemsregister, 

dels från SCB:s företagsregister. 

Hur många frågor ska besvaras? 

– 30 frågor. Det är bara Svenskt Näringsliv 

som gör en sådan här heltäckande 

enkät om företagsklimatet i Sverige. Det 

är viktigt att få företagarnas uppfattning 

på pränt, då allt som blir mätt har större 

chanser att bli gjort. Svenskt Näringslivs 

SME-kommitté anser att svaren ligger till 

grund för hur näringslivsfrågorna sedan 

drivs ute i kommunerna. 

Hur mottas frågebatteriet? 

– Enbart positivt. Småföretagare är 

annars av tradition negativa till att svara 

på frågor men undersökningen om 

företagsklimatet sticker ut. 

Vilka ämnen behandlas? 

– Attityder till företagandet, service i 

kommunen, dialog och information och 

tillgången på kompetent arbetskraft är 

några exempel. 

Vad skiljer årets frågor från fjolårets? 

– Så här efter valet ska företagarna, i 

en fördjupningsdel, ange vilka åtgärder 

som är särskilt viktiga för att skapa 

bättre villkor för företagen. 

Vad händer med svaren? 

– Svaren presenteras i vår kommunfaktabas 

på Svenskt Näringslivs hemsida 

Vilken betydelse har undersökningen 

för ett bättre företagsklimat? 

– Intresset för företagsklimatet har 

successivt ökat bland politiker och 

tjänstemän under de elva år som 

undersökningen genomförts. Numera 

är det en del av det politiska samtalet 

på lokal nivå. 

PC 


EU måste få tätkänning 

TILLVÄXT Svenskt Näringsliv deltar i diskussionen om Europas framtid. 

Ett bidrag är den tillväxtagenda som sjösattes nyligen. Den lyfter 

ett antal förslag som för EU tillbaka till en tätposition bland världens 

ledande ekonomiska aktörer. 

Det handlar bland annat om att: Konkurrensutsätta den europeiska 

tjänstemarknaden vilket innebär att tjänstedirektivet måste öppnas för 

nya sektorer. Fördjupa det ekonomiska utbytet över Atlanten och på sikt gå mot ett frihandelsavtal 

mellan EU-USA, där nolltullar kan vara ett första steg. 

Återvinning på modet 

BRANSCHARBETSGIVARE Britt 

Sahleström byter bransch 

från energianvändning till 

återvinning. På hennes 

digra att-göra-lista står 

bland annat att stimulera 

innovationer, öka konkurrensen 

och höja statusen 

på återvunnet material. 

VÅR VERKSAMHET LIGGER I TIDEN, 

konstaterar Britt Sahleström, vd 

på branschorganisationen Återvinningsindustrierna, 

ÅI, och 

påminner om den globalt alltmer 

akuta bristen på råvaror. 

– Med fl er och fl er människor 

på jorden, en tillverkningsindustri 

som fullkomligt skriker 

efter råvaror ökar efterfrågan 

på återvunnet material. Fler och 

fl er inser att det som återvinns 

är framtidens främsta råvara, 

menar hon. 

Det var i maj som 

Britt Sahleström 

började som vd för 

ÅI efter en 32-årig 

karriär inom en- 

ergibranschen, senaste som chef 

för Hållbar Utveckling i Fortum 

Sverige. 

– Jag har lyft mig i avfallshierarkin 

från energianvändning 

till återvinning. Idag ser jag 

återvinningen med delvis nya 

ögon, säger hon. 

Britt Sahleström tycker att det 

som är återvunnet ibland fortfarande 

stämplas som andra klassens 

material. 

– Det har inte samma höga status. 

Tvärtom borde det betraktas 

som något positivt och väldigt 

fi nt och som ett bevis på en framgångsrik 

hållbar materialhantering, 

men det kommer att ske en 

omsvängning med tiden. 

Med tanke på de begränsade 

naturresurserna, på ekonomin 

och på miljön önskar Britt Sahleström 

att mer återvinnas istället 

för att skickas till förbränning. 

– Det är viktigt att öka konkurrensen 

på marknaden för 

att stimulera innovationer och 

skapa ytterligare möjligheter att 

återvinna. Det handlar om att fl er 

Återvinningsindustrierna organiserar 

drygt 50 företag. 

blommor ska få blomma. Alltför 

mycket av avfallet i Sverige förbränns 

idag. Jag efterlyser också 

ett ökat erfarenhetsutbyte med 

den tillverkande industrin. Vi 

har mycket att lära av varandra, 

bland annat hur produkterna 

kan designas för att underlätta 

återvinningen. 

ÅI-CHEFEN TROR ATT en närmare 

samverkan mellan olika aktörer 

och ett bättre fungerande återvinningssystem 

i förlängningen 

kan underlätta svensk export av 

miljötekniklösningar. ▲ 

Månadens siffra i samarbete med ekonomifakta.se 

Kina producerar - USA konsumerar 

FÖRRA ÅRET UPPGICK den amerikanska konsumtionens andel 

Konsumtion som andel av BNP 

Konsumtion som andel av BNP 

av BNP till 89 procent vilket är den högsta uppmätta siffran 

någonsin. I Kina sjönk samtidigt konsumtionens andel av BNP 

100 % 

USA 89 % 

till 48 procent – den lägsta siffran som landet redovisat. Dessa 

siffror illustrerar ganska väl de stora obalanser som just nu 

80 % 

fi nns mellan världens två största ekonomier och som har lett 

till hot om valuta- och handelskrig. USA brottas med enorma 

60 % 

underskott, inte minst i sin utrikeshandel. Produktionen räcker 

helt enkelt inte till för att täcka upp för den stora konsumtionen 

– man importerar betydligt mer än man exporterar. 

40% 

Kina 48 % 

Källor: OECD och National Bureau of Statistics, China 

I Kina är det tvärtom. Kina är alltjämt utpräglat exportinriktat och bygger sin ekonomiska 

tillväxt på stora överskott i utrikeshandeln, inte minst gentemot USA. 

Författare: Fredrik Larsson 

1970 

1975 

1980 

1985 

1990 

1995 

2000 

Sören Karlsson 

2005 

FOTO: SCANPIX 

Källor: OECD och National Bureau of Statistics, China 

FOTO: COLOURBOX

För svenska företag är det avgörande 

att vi har en fungerande integration, 

eftersom det säkerställer 

kompetensförsörjningen. Därför är det viktigt 

med en bred arbetskraftsinvandring, en eff ektiv språkutbildning 

och att kostnaderna för att anställa sänks. 

Li Jansson, nationalekonom, Svenskt Näringsliv 

Bengtsson vill se krafttag 

mot regelbyråkratin 

REGELKRÅNGEL Företag 

verkar i global konkurrens, 

därför gäller det att snabba 

på regelförenklingsarbetet. 

Det konstaterade Kenneth 

Bengtsson, Svenskt Näringslivs 

nye ordförande, på 

OECD:s stora konferens om 

regelförenkling i Paris. 

UNDER PAROLLEN ”En ny tid kräver 

nya synsätt och mål” samlade den 

ekonomiska samarbetsorganisationen 

OECD i samarbete med 

bland annat Näringslivets regelnämnd, 

NNR, 350 representanter 

från regeringar och näringsliv 

världen över för att diskutera 

framtidens regelförenklingsarbete 

i Paris. 

Arbetet med regelförenkling 

förutsätter internationell 

samverkan och närmare dialog 

mellan politiker och företagare 

och för första gången var företagarperspektivet 

i fokus på 

konferensen. 

– Min erfarenhet från nationell 

och internationell handel är 

att komplicerade regler och handelshinder 

hämmar ett eff ektivt 

och lönsamt handelsutbyte som 

de fl esta länder är beroende av. 

Kostnaderna ökar som i slutändan 

dumpas på konsumenterna 

genom högre priser, sade Kenneth 

Bengtsson. 

Flertalet regeringar har 

kämpat hårt för att få ned regelbyråkratin, 

menade Kenneth 

Bengtsson, men än så länge talar 

få företagare om att de upplever 

en verklig förenkling i vardagen. 

– Därför måste företagarnas 

verklighet snarast bli politikernas 

verklighet. Politiker och myndigheter 

måste fokusera ännu mer på 

de områden som företagen lyfter 

fram som mest betungande. 

– Som företagare vet jag att de 

förändringar som många tjänstemän 

föreslår skiljer sig från 

de reformer företagen efterfrågar 

och behöver, sade Kenneth 

Bengtsson. 

DESSUTOM KONSTATERADE han att 

regelförenklingsarbetet inom såväl 

EU som Sverige varit inriktat 

på att banta företagens administrativa 

kostnader, men att det är 

Kenneth Bengtsson talade om 

regelförenkling i Paris. 

FOTO: SCANPIX 

dags att sätta en kultur där man 

tar itu med företagens samtliga 

kostnader. 

– Det är ofta de fi nansiella 

kostnaderna, avgifter och skatter, 

liksom de materiella, investeringar, 

som företagen ser som 

sina tyngsta kostnadsposter. De 

måste sänkas om företagarna ska 

märka någon skillnad, sade Kenneth 

Bengtsson. 

Därutöver poängterade han 

att det är viktigt att länder, hårt 

åtgångna av krisen, inser att regleringar 

och handelshinder inte 

är lösningen på deras problem. ▲ 

SN 

Ny bankskatt urholkar konkurrenskraften 

BÖRDA EU-kommissionen vill införa en skatt på fi nansiell verksamhet. 

Tanken är att den ska dra in runt 240 miljarder kronor. Förslaget 

leder bland annat till ökade kapitalkostnader för företagen. 

Krister Andersson, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, 

är kritisk. 

– Skatter som försämrar kapitalmarknaden är inte vad Europa behöver. Risken 

fi nns att fi nansiella aktörer lämnar Europa vilket försämrar företagens tillgång 

till investeringskapital, säger han. 

Lyckad uppsättning skattesnillen 

SKATTER Näringslivets skattedelegation 

spelar en huvudroll 

på skatteområdet. 

Framgångarna är fl era under 

senare år. 

I FEM ÅR HAR Göran Ennerfelt 

varit ordförande i Näringslivets 

skattedelegation, NSD, som 

samordnar näringslivets arbete i 

skattefrågor för fl era näringslivsorganisationer. 

– Arbetet i NSD präglas av 

stor kompetens vilket ger en hög 

trovärdighet. Jag har den största 

respekt för Svenskt Näringslivs 

roll som expert- och remissorganisation 

på skatteområdet, säger 

Göran Ennerfelt. 

Sedan 2005 har förmögenhetsskatten 

avskaff ats, det totala 

skattetrycket i landet har minskat 

från 49,4 till 46,2 procent 

och fåmansbolagsreglerna har 

förbättrats så mycket att de inte 

är ett så stort problem längre. 

Men det fi nns också områden där 

utvecklingen börjat gå åt fel håll. 

5 OKTOBER – 9 NOVEMBER 

MEST LÄST PÅ www.svensktnaringsliv.se 

1. Tjänstefel att inte jobba entreprenöriellt i skolan www.svensktnaringsliv.se/117303 

2. Hon ska skapa en sant entreprenöriell skola www.svensktnaringsliv.se/120115 

3. Första ronden till bemanningsföretagare www.svensktnaringsliv.se/119158 

4. Utanförskapet kostar 105 miljarder www.svensktnaringsliv.se/120193 

5. Företag hittar inte rätt folk www.svensktnaringsliv.se/111820 

6. Caféägare bortkörd av kommunen www.svensktnaringsliv.se/118983 

7. Lönsamt företag utan köpare www.svensktnaringsliv.se/118176 

8. Med tonvikt på löner www.svensktnaringsliv.se/84627 

Göran Ennerfelt, ordförande i 

Näringslivets skattedelegation. 

9. Skärgårdsbåtar på väg bort www.svensktnaringsliv.se/119390 

Enligt Göran Ennerfelt handlar 

det om krav på löpande bokföringskontroll 

av alla företag 

utan misstanke om oegentligheter 

och omfattande dokumentationskrav 

av internprissättning 

– Men också underkännande 

av F-skattebevis med risk f 

ör företagaren att få betala 

dubbla arbetsgivaravgifter och 

en långtgående tillämpning av 

reglerna om företrädaransvar 

som driver företag i konkurs, 

säger han. ▲ 

Janerik Larsson 

10. Nu fi nns privat fl ygtrafi kledning i Sverige www.svensktnaringsliv.se/120439 

FOTO: SCANPIX 


54 

Kalendarium 

26 november 


November-december 

Ett axplock från 

www.svensktnaringsliv.se/kalendarium 

22 November 

EU:s nya faktureringsregler - 

hot eller möjlighet? 

Seminarium: Faktureringsregler påverkar alla företag, 

myndigheter och organisationer. I juli 2010 beslutade EU 

att anta ett nytt direktiv om ändringar av faktureringsreglerna i 

momsdirektivet. 

Reglerna träder i kraft och tillämpas i samtliga medlemsstater inom EU den 1 

januari 2013. Det är viktigt att vara tidigt ute med implementering av direktivet 

och se till att det blir bra för såväl företag som myndigheter. 

Svenskt Näringslivs seminarium vänder sig till beslutsfattare inom regering och 

riksdag och på myndighetsnivå. Det vänder sig också till alla som ansvarar 

för fakturahantering i företag, i organisationer och hos myndigheter och till de 

företag som utvecklar system för fakturering och annan redovisning, t.ex. på 

området för elektronisk fakturering. Föreläsare är Ulrika Hansson, Bird&Bird och 

Anna Sandberg Nilsson Svenskt Näringsliv. 

Moderator är Gunnar Rabe. Medverkar gör också Lena Odelberg, Volvo, Johan 

Schmalholz, Bankföreningen, Bodil Persson, Skatteverket och Kerstin Wiss- 

Holmdahl, Sveriges kommuner och landsting. 

När: 22 november 2010 kl. 08.00–12.00. 

Var: Industrisalen i Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm 

Frågor: Kontakta Fredrika Ahnborg. 

Kostnad: Seminariet är kostnadsfritt. Vi bjuder på lunch. Vid ej nyttjad plats 

debiteras 500 kr. 

Hur påverkar EU små företag i Sverige? 

Har Europa glömt småföretagen? EU har en ökande roll i besluten om företagens 

vardag, även för små och medelstora företag. Vad har gjorts och vad planeras 

att göras för dessa företag? Vad vill vi i näringslivet? Nicklas Bergström, Svenskt 

Näringslivs chef på Brysselkontoret berättar om arbetet för att förbättra 

företagens villkor inom EU. 

Var: Svenskt Näringslivs regionkontor i Karlstad, Drottninggatan 21 

När: 11.30-13.00 

Anmälan gör du på www.svensktnaringsliv.se/regioner/karlstad 

Avbokad plats debiteras med 300 kronor. 

29 november 

Träffa lokala politiker i Hallsberg 

Svenskt Näringsliv och Företagarna bjuder in till diskussion med kommunala 

politiker. 

Ny mandatperiod innebär återvalda, men även nya politiker vid makten. 

Därför vill vi passa på att träffas, politiker och företagare, för att äta lunch och 

diskutera företagarfrågor i Hallsberg. Framförallt vill vi prata om hur politikerna 

tänker jobba med företagsklimatet i kommunen. 

Låter det intressant? För mer information och anmälan gå in på www.svensktnaringsliv.se/regioner/orebro/ 

EU har antagit nya faktureringsregler 

i momsärenden. De gäller 

från och med 1 januari 2013. 

3 december 

Få fl yt i jakten på framtidens kompetens 

Många företag har svårt att hitta medarbetare med rätt kunskaper och erfarenheter. 

Var femte rekryteringsförsök misslyckas, enligt en undersökning som Svenskt 

Näringsliv genomförde i början av året bland drygt 8 000 företag. 

Hur ska vi på bästa sätt förbereda oss för att hitta nya medarbetare i ”besättningen”? 

Genom fakta och inspiration vill vi ge dig bättre förutsättningar att möta 

framtiden. 

När: 10.00-13.00 

Var: Ombord på Stena Vision, Verköterminalen, Karlskrona 

Anmälan: Gå in på www.svensktnaringsliv.se/regioner/karlshamn 

Sista anmälningsdag är 22 november. Arrangemanget är kostnadsfritt men vid utebliven 

avanmälan debiterar vi dig 500 kronor. 

Axplock från 

WEBB-TV 

Sjukförsäkringen 

behöver rehabilitering 

Sjukförsäkringen måste vässas. 

Det framkom under Svenskt 

Näringslivs seminarium ”Vägar från 

sjukförsäkring till jobb”. Deltagarna 

efterfrågade snabba rehabiliteringsinsatser 

och en enhetlig bedömning av 

arbetsförmågan. 

”Psykologiskt viktigt att ändra las” 

På Eget Företag mässan i Älvsjö fi ck företagare svara på frågan: Hur kan 

man få små företag att vilja växa och anställa? De främsta hindren var las, 

höga skatter och byråkrati. 

Företagarupprop i Skellefteå 

I Skellefteå sjunker nyföretagandet, antalet privata arbetsplatser är under 

riksgenomsnittet och staden rasar på Svenskt Näringslivs ranking. Nu har 

42 företagare fått nog och skrivit ett brev till kommunen. 

FOTO: COLOURBOX

Ung Företagsamhet väckte 

entreprenören i 

Starcoms VD 

Som delägare och nordisk VD för Starcom räknas Jens Welin som en av 

Mediesveriges mäktigaste personer. I hans vardag ingår att fatta beslut som 

rör cirka 160 anställda och en uppsjö av kunder i det internationella nätverk 

som byrån tillhör. Men sin första, och kanske viktigaste, erfarenhet från 

entreprenörslivet fick han som VD för Subucula UF på 80-talets Gotland. 

Under läsåret 1985-86 drev den då 17-åriga Jens Welin och några av hans 

klasskompisar UF-företaget Subucula UF. Subucula betyder tröja på latin 

och företagsidén var just att sälja t-shirtar, mer specifikt t-shirtar med Ung 

Företagsamhets logotyp på. 

Som VD för företaget fick Jens Welin chansen att kanalisera sin medfödda 

kreativitet och energi, samtidigt som han fick förståelse för ett företags helhet: 

dess produktion, försäljning, marknadsföring och bokslut. 

– UF-året är en av de bästa VD-skolorna man kan gå, eftersom man får ta del 

av alla moment i företagandet från start till avveckling. Det är sådant man inte 

kan lära sig på universitetet. Dessutom får man tillfälle att gå på ett antal minor, 

vilket är grunden till att lära sig. Att misslyckas är inte alltid ett misslyckande, 

säger Jens Welin. 

Erfarenheten ger ökad företagarförståelse 

Subucula UF var ett av tre företag som drevs av eleverna i Jens Welins klass. 

Vid årets slut kunde samtliga elever konstatera att de lärt sig något viktigt. 

Några hade blivit avskräckta av det hårda arbetet med framför allt krävande 

administration. Andra hade fått blodad tand av att se sina idéer förverkligas; 

att faktiskt genomföra projekt på riktigt och inte bara prata om dem. 

– Oavsett vilka slutsatser unga människor drar av erfarenheten är förståelsen 

för företagande det som gör Ung Företagsamhets utbildning så relevant. På 

Starcom ser vi tydligt att de medarbetare som drivit UF-företag har bättre insikter 

i företagandets villkor och respekt för utmaningen i att driva en affärsrörelse. 

UF drillar framtidens medarbetare 

Jens Welin beskriver UF-eleverna som framtidens medarbetare. Och 

av det skälet tycker han att det är angeläget att näringslivet stöttar Ung 

Företagsamhets verksamhet. 

– Det är en långsiktig investering. Utväxlingen är ett växande antal unga 

människor som debuterar på arbetsmarknaden med värdefulla erfarenheter 

som bidrar till företagsframgångar. De företag 

som samarbetar med Ung Företagsamhet får 

också en kick tillbaka, tack vare den energi 

och kreativitet de får ta del av. Att följa unga 

entreprenörer under ett år ger känslan av att 

allt är möjligt, konstaterar han. 

Om Ung Företagsamhet 

UF-företagande är ett av organisationen Ung Företagsamhets tre 

utbildningskoncept och ger gymnasieungdomar möjlighet att träna 

och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. 

Sedan starten 1980 har omkring 200 000 elever drivit UF-företag 

och undersökningar visar att 24 procent av dem som genomgått 

utbildningskonceptet tio år senare har företagarerfarenhet. 

Läs mer om Ung Företagsamhet på www.ungforetagsamhet.se.

56 

Opinion 


Röster från Svenskt Näringsliv, 

läs mer på www.svensktnaringsliv.se 

Syftet med det nya regelverket är att banksektorn ska ta 

mindre risker. Småföretagslån är ett av de mer riskfyllda 

lånen en bank kan ge. Victor Snellman 

Nya tuffa bankregler på väg 

Finansmarknaden stramare 

reglering och övervakning 

väntar finansmarknaden 

efter den senaste 

krisen. Finansieringen 

måste bli säkrare, riskerna 

mindre. därmed blir det 

dyrare för småföretag att 

låna pengar. 

världen börjar återhämta sig 

från en av historiens värsta ekonomiska 

nedgångar. Krisen ledde 

till hög arbetslöshet, mängder 

av företagskonkurser och ökade 

statsskulder. Det är uppenbart 

att reglerna på finansmarknaden 

behöver förändras för att förhindra 

att något liknande sker igen. 

Under en lång period rådde 

stor osäkerhet kring hur reglerna 

på finansmarknaden skulle se ut 

de kommande åren. Många fruktade 

extremt drastiska ingrepp 

som skulle visa sig vara oerhört 

kostsamma. Även om inte allt 

ännu är bestämt så känner vi nu 

till hur det blir i stora drag. 

Eftersom ekonomin ännu inte 

är fullt återhämtad, och bankerna 

måste få tid att anpassa sig, 

träder reglerna i kraft först om 

flera år. Bankerna förbereder sig dock redan 

nu, eftersom de börjar få en uppfattning om 

vilka krav som ställs på dem. 

Tre stora förändringar genomförs de 

kommande åren. Den första är att banker 

tvingas ha mer kapital och inte är oförberedda 

som när krisen slog till. Då fanns för 

lite kapital i förhållande till riskerna. Därför 

har regelverkat stramats åt, så att skattebetalarna 

förhoppningsvis slipper köpa in sig 

i bankerna igen. Det är också möjligt att det 

blir nya krav kopplade till konjunkturcykeln 

Nya regler på finansmarknaden håller bankerna i kort 

koppel. För småföretagare kan det då bli dyrare att 

låna pengar. 

och bankens storlek. 

Den andra stora förändringen är att bankernas 

finansiering som måste bli säkrare, 

samtidigt som riskerna vid upplåning bli 

mindre. Konsekvensen av förändringarna är 

att bankerna tjänar mindre pengar, det blir 

dyrare att låna pengar samt att vi förhoppningsvis 

får ett mer stabilt finansiellt system 

med färre kriser. 

bankerna tjänar mindre pengar eftersom 

det blir dyrare med finansieringen. Delar av 

Foto: colourbox 

den ökade kostnaden kommer att 

bäras av bankens kunder i form 

av högre priser och större svårigheter 

att få lån. Förhoppningen är 

också att ett tryggare banksystem 

ska ge större ekonomisk stabilitet. 

Syftet med det nya regelverket 

är att banksektorn ska ta mindre 

risker. Småföretagslån är ett 

av de mer riskfyllda lånen en 

bank kan ge. Det nya regelverket 

är gjort så att riskabla lån 

blir dyrare. Småföretagare har 

svårare att få fram de säkerheter 

banken ber om vilket innebär en 

osäker framtid. 

Samtidigt är mindre företag 

ofta väldigt beroende av banken. 

Många har därför oroat sig över 

att de nya reglerna drabbar de 

mindre företagen och entreprenörskapet 

i allmänhet. Det finns 

tyvärr fog för den farhågan, men 

förhoppningsvis kommer man 

överens om olika typer av lättnader 

för småföretag, på samma 

vis som man gjorde förra gången 

man genomförde en stor förändring 

av bankreglerna. 

betyder det här att det är slut 

på finanskriser? Tyvärr är den 

senaste krisen varken den första eller den 

sista. Det finns många idéer om vad som 

orsakar finanskriser, men ingen verkar veta 

precis vad man ska göra för att förhindra dem, 

förutom att stänga ner hela det 

finansiella systemet. Därför 

är den här typen av kriser 

förmodligen någonting vi får 

vänja oss vid att leva med. s 

Victor Snellman, 

nationalekonom, Svenskt näringsliv

Finanstillsyn ger 

småföretag problem 

FINANSMARKNADEN Skärpt kontroll av fi nansmarknaden 

spiller över på näringslivet. Svenska banker borde vara 

mer riskbenägna i kontakten med småföretag och inte 

bara se till sina vinstmarginaler, menar företagaren Peter 

Geisler i Örebro. 

ATT DET BEHÖVS EN NY struktur för reglering och övervakning av 

fi nansmarknaden blev uppenbart under den senaste fi nanskrisen. 

Bakgrunden är att storbanker gör aff ärer och sprider riskerna i fl era 

länder. Problemet är att ingen hade koll på deras gränsöverskridande 

verksamhet. 

– Tydliga och strikta krav på fi nansmarknaden spiller även över 

på regionala banker, vilket får små och medelstora företag att hamna 

i underläge nästa gång de ansöker om lån, säger Peter Geisler, vd 

för skoföretaget 

Arbesko i Örebro. 

De skärpta 

kraven på bankerna, 

bland annat dyrare 

fi nansiering, för 

med sig tuff are lånevillkor 

för företagen 

som krävs på höjd 

kapitaltäckning och 

ökade säkerheter, 

konstaterar han. Företagaren Peter Geisler påpekar att det 

inte är småföretag som är orsak till att 

– För de riktigt 

svenska banker förlorat pengar i Baltikum. 

små företagen 

kanske det går så 

långt som till personlig borgen, säger Peter Geisler. 

Resonemanget att lån till småföretag är ett högriskprojekt och 

föranleder högre avgifter på tjänsten har han svårt att smälta. 

– Vi småföretagare är inte orsak till att svenska banker förlorat 

pengar i Baltikum. 

Enligt Peter Geisler handlar problemet snarare om aff ärsrelationer 

än regelverk. Banken bör titta mer på vilken betydelse en aff är 

har för en region och etablera långsiktiga relationer med näringslivet, 

anser han. 

– Svenska banker borde vara mer riskbenägna i kontakten med 

småföretag och inte bara se till sina vinstmarginaler. Dessutom 

har de en förmåga att kränga på småföretagen en mängd andra 

fi nansiella tjänster, vid sidan av banklånet, som de inte har någon 

användning för. 

FÖR ATT UNDVIKA att hamna i knät på banken så har Peter Geisler alltid 

sett till att vara väl konsoliderad. Eget kapital ger frihet och en bättre 

position i förhandlingar med banken, framhåller han. 

– Jag tillhör den kategori av företagare som har en konservativ 

syn på balansräkningen men det får mig att sova bättre om natten, 

säger Peter Geisler. ▲ 

PC 

Aktuella åsikter i aktuella 

frågor, läs hela texterna på 

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren 

Kommentar i korthet 

Riskerar valutakriget övergå i handelskrig? 

Amerikanska riksbanken trycker pengar för att köpa 

amerikanska statsobligationer, för att undvika att Kina 

köper dem. Samtidigt pågår ett lagstiftningsarbete som kan leda 

till handelspolitiska stridsåtgärder. Protektionism, handelskrig – ja, 

tyvärr är det i den riktningen som mycket pekar idag. 

Urban Bäckström, vd Svenskt Näringsliv 

Hög tid att vässa sjukförsäkringen 

Den genomförda sjukförsäkringsreformen måste ses över. 

Det krävs en enhetlig bedömning av arbetsförmågan och 

att rehabiliteringsinsatser sätts in tidigt. 

Sofi a Bergström, expert på arbetsskade- och sjukfrågor 

Uppdaterad miljölagstiftning efterfrågas 

Lagar och regler på miljöområdet måste uppdateras för att 

hantera dagens problem. Annars riskerar vi att företag med 

miljöprofi l väljer att växa utomlands eftersom miljölagstiftningen 

motverkar deras utveckling i Sverige. Och vi missar chansen att 

sprida våra gröna innovationer. 

Nicklas Skår, miljöjurist 

Stäng inte dörren för utländsk expertis 

Sverige är i stort behov av kunniga människor från hela 

världen. Det är viktigt att ha i åtanke när regeringen synar 

de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. 

Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert 

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren 

Glöm inte att kolla 



58 

I praktiken 

FRISÖREN och makeupartisten Dorion 

Chang tvekade inför att starta företag. 

Men uppdragsgivarna krävde att 

hon skulle fakturera. Genom att hyra 

sig en arbetsgivare för varje uppdrag 

etablerade sig Dorion Chang i branschen 

utan f-skatt. 

DEN 23-ÅRIGA ENTREPRENÖREN Dorion Chang är 

sedan några månader nybliven ägare till Salong 

Barock i Sundsvall. Lusten att driva eget, 

liksom att jobba med hår och smink, har länge 

funnits där, men det dröjde innan hon vågade 

ta steget att starta eget. 

Dorion Chang utbildade sig till frisör under 

gymnasietiden och gick sedan makeupkurser. 

Redan under studietiden började den 

drivna entreprenören att ta extraknäck. Först 

jobbade hon åt olika teaterproduktioner, där 

hon var projektanställd då föreställningen 

spelades. Men så började fi lmvärlden efterfråga 

henne. Där handlade det ofta om en insats 


I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter 

som delar med sig av sina erfarenheter. 

Att hyra arbetsgivare är en bra språngbräda för den som 

vill starta eget företag på sikt. 

Dorion Chang, DareDesign 

Entreprenören som hyrde sin arbetsgivare 

Nyblivna salongsägaren Dorion Chang mjukstartade sin entreprenörsbana genom att hyra en arbetsgivare och låta den sköta 

hennes fakturering. ”Jag ville slippa tänka på det praktiska och se hur mycket jobb det fanns innan jag tog steget och startade eget företag”. 

på en eller två dagar. Och fi lmbolagen ville att 

hon skulle fakturera. 

– Jag ville ta uppdragen, men inte starta 

eget. Det var så mycket jag behövde tänka 

igenom först. Jag ville veta att det skulle bära 

sig, och jag var inte beredd att ta ansvar för 

bokföring och administration än, säger hon. 

För att ta reda på om det fanns något sätt 

att komma runt dilemmat med faktureringen 

sökte Dorion Chang på internet och fi ck napp. 

– Jag hittade olika forum där folk skrev att 

de hade använt sig av en typ av företag som 

kunde fakturera åt dem. Många av de som 

nyttjade tjänsterna verkade vara fotografer 

som gjorde inhoppsjobb och jag tänkte att 

mitt arbetssätt liknade deras, säger Dorion 

Chang. 

Hon valde ett av de större bolagen i branschen, 

Frilans Finans, som sin ”arbetsgivare”. 

Bolagen erbjuder en slags egenanställning, 

och fungerar på liknande sätt: de sköter faktureringen 

när en av deras kunder gjort ett 

uppdrag, de tar emot betalningen, sköter skatter 

och avgifter samt betalar ut lön till kunden. 

Precis som en arbetsgivare. För tjänsten tar 

bolagen ut en avgift på fakturerat belopp. 

Dorion Changs insats var att mata in fakturaunderlaget 

på Frilans Finans webbplats efter 

varje uppdrag hon genomfört. 

SJÄLV HADE HON INGEN i sin bekantskapskrets 

som använt faktureringsbolag. 

– Det är nog många som inte går ut off entligt 

med att de använder ett företag som fakturerar 

åt dem. Därför var det svårt att få en bild av 

hur många som egentligen använder den här 

metoden som referens, säger Dorion Chang. 

Men hon förlitade sig på omdömena från 

internet när hon testade det första gången. Det 

visade sig fungera bra. Bolagets procentuella 

arvode såg hon som rättvist. 

– Jag vet vad jag betalar för, och jag valde ett 

bolag som inte hade så hög avgift. Kostnaden 

får man sedan ha med i beräkningen när man 

FOTO: SCANPIX

ATT HYRA EN ARBETSGIVARE: 

– Första steget till eget företag. Som egenanställd kan man via dessa bolag 

fakturera uppdragsgivare utan f-skatt. 

– Tjänsten erbjuds av bolag som fungerar som en arbetsgivare, som fakturerar 

uppdragsgivaren, tar emot betalningen, sköter skatter och avgifter, samt betalar ut 

lön. I regel ingår också försäkringsskydd, vissa möjligheter till avdrag, arbetsgivarintyg 

och ibland även löneutbetalningar innan uppdragsgivaren har betalat sin räkning. 

– Avgiften till faktureringsbolaget varierar ofta mellan sex och tolv procent på 

fakturabeloppet. 

– Bolagsbolaget, Bolagskraft och Frilans Finans är tre av de största bolagen i 

branschen. Därtill fi nns en rad mindre, regionala och nischade bolag. 

– Branschen har vuxit stadigt under de senaste tio åren. 

tar betalt av sina egna kunder, 

säger Dorion Chang. 

Till en början använde Dorion 

Chang Frilans Finans sporadiskt. 

Men under 2009 blev de fakturerade 

uppdragen fl er och hon 

anlitade bolaget kontinuerligt. 

Då hade hon också gått en KYutbildning 

till butikschef där det 

ingick ekonomi, som gav Dorion 

Chang den bas hon ville ha för att 

på allvar överväga nästa steg. 

– Jag fi ck alltfl er jobb och började 

fundera på om det kanske var 

dags att dra igång något eget. Jag 

hade ju inte tänkt nyttja Frilans 

Finans hela livet. 

Företaget startade Dorion 

Chang hösten 2009. Då arbetade 

hon hemifrån som frisör 

och varvade det med frilansjobb 

som makeupartist. Men under 

försommaren 2010 dök erbjudandet 

om att ta över en etablerad 

frisersalong i Sundsvall upp, 

och då var Dorion Chang redo 

att hoppa på tåget. 

– När man väl satsar ligger beslutet 

fast. Jag var tvungen att bli 

mentalt mogen, få översikt över 

inkomster och utgifter. Kanske är 

det även lite speciellt i en mindre 

stad. Man kan inte förlita sig på 

en viss kundkrets. Man måste 

nå fl er, tänka utanför ramarna 

och nischa in sig på en egen stil, 

säger hon. 

Dorion Chang är nöjd över att 

ha kunnat frilansa så mycket 

innan hon skaff ade f-skatt. Det 

har hjälpt henne att utvecklas till 

egen företagare. Hon började med 

två tomma händer och hade inget 

kapital. Det var viktigt för henne 

att jobba sig upp. 

Den som tänker använda ett 

faktureringsbolag ska fundera 

över vad han eller hon vill uppnå 

med sin verksamhet, menar Dorion 

Chang. 

– Handlar det om en hobby med 

sporadiska jobb är det perfekt. 

Vill man så småningom driva 

eget är det en bra språngbräda 

för att ta sig vidare. Men när man 

verkligen vill satsa kan man hellre 

stoppa pengarna man betalar för 

tjänsten i ett eget företag. 

NU HAR SALONG BAROCK varit öppen 

i fyra månader. Hon har en kollega 

som arbetar i salongen och hyr en 

stol. Dorion Chang har upparbetade 

kontakter från sin tid som 

frilans och en del trogna kunder 

följde med från den tidigare ägaren. 

Hon har börjat få snurr på 

verksamheten och känner att hon 

hela tiden växer som entreprenör. 

– Jag är ingen felfri företagare 

än, men tajmingen var perfekt för 

att ta det här klivet och jag kommer 

att fortsätta utvecklas som entreprenör, 

säger Dorion Chang. ▲ 

Therese Säfström 

DORION CHANG / DAREDESIGN 

Startår: Tog över Salong Barock i Sundsvall sommaren 2010. 

Verksamhet: Hår- och skönhetsvård, samt stylingtjänster. Tjänsterna utförs 

både på salongen och som platsuppdrag. Enskild fi rma. 

Personer i verksamheten: Dorion Chang själv, samt en kollega som hyr stol. 

Omsättning: Första året med salongen ännu inte till ända. 

åu 

Expertens 10 

Ulf Svensson 

Författare av företagarhandböcker 

och vd för Björn Lundén Information AB 

ATT HYRA EN ARBETSGIVARE 

PÅ VINST OCH FÖRLUST 

Man slipper starta ett eget företag. Det är enklare att hyra en arbetsgivare 

än att driva ett eget företag. 

Man slipper administration. Sköta bokföring och deklarera är kanske 

inte det man favoriserar som entreprenör. Genom att hyra en arbetsgivare 

kan man fokusera på att göra sina uppdrag. 

Det går att kringgå olika f-skatteregler. Det kan vara hopplöst att 

kombinera a-kassa med starten av ett nytt bolag. Men i vissa fall går 

det att exempelvis kombinera a-kassa med att ta uppdrag genom en 

hyra en arbetsgivare. 

Det är eff ektivt. Att driva företag behöver inte vara svårt. Man kan 

vara eff ektiv och kunnig själv, men de här bolagen kan sin sak. De är till 

exempel ofta mycket mer rutinerade på kundindrivning. Det kan kosta 

mer att göra samma arbetsuppgifter på egen hand. 

Kunskapen. Administrerar bolaget även utgifter för uppdraget kan 

man utgå ifrån att de är experter i fråga om avdrag, redovisning och 

moms. 

En del av vinsten går förlorad. Man tappar i netto genom att betala för 

att någon sköter det administrativa arbetet. 

Avdragsmöjligheterna är sämre. Som anställd måste man alltid kunna 

visa att ett avdrag hör till ett visst arbete man utfört. Det kan i bland 

vara svårt. Som egen företagare är avdragsreglerna mycket friare. 

Det leder till frågor. Även om uppdragsgivaren inte upplever det som 

oseriöst att hyra en arbetsgivare, kan han eller hon undra varför en mellanhand 

används vid faktureringen. 

Det är svårare att parera skatter och avgifter. Om man nätt och jämnt 

går runt eller gör stora vinster är det alltid bättre att vara sin egen. Då 

har man fördelar som att kunna reglera de sociala avgifterna (egenavgifterna) 

och att periodisera vinsten mellan olika år. 

Sämre kontroll. Skulle bolaget missköta den administrativa delen av 

uppdraget (mot kunder eller myndigheter) kan den anställde drabbas. 


60 

I praktiken 

I BÖRJAN AV 2009 fick Resursteamet 

ett oväntat besked. Stockholms stad 

sänkte priset på stadens vårdtjänster, 

vilket innebar ett rejält intäktstapp för 

rörelsen. Trots nederlaget lyckades 

Resursteamet överleva och till och 

med nyanställa under krisen. 

entreprenören annika meinhardt drog igång 

Resursteamet 1997. Visionen var att hjälpa 

människor med olika typer av funktionsnedsättningar. 

Det kunde handla om allt ifrån att 

hjälpa elever tillbaka till skolgången efter en 

hjärnskada, till att skapa en meningsfull vardag 

för människor med någon form av skada. 

Sedan starten för 13 år sedan har företaget 

konsekvent utökat både personalstyrka och 

omsättning varje år fram till 2009, då spelreglerna 

ändrades drastiskt. 

Resursteamet väntade på att kommunen 

skulle göra en offentlig upphandling under 

2009, men istället bestämde sig Stockholms 

stad för att tillämpa lagen om valfrihet, vilket 

innebar att staden satte priset på företagets 

tjänster, och att aktörerna enbart kunde konkurrera 

om uppdragen baserat på kvalitet. 

– Jag är egentligen för att man ska konkurrera 

med kvalitet, men då måste priserna sättas 

på rimliga nivåer, vilket inte var fallet för 

våra tjänster, säger Annika Meinhardt, vd på 

Resursteamet. 

Resursteamet lever på inkomster från staten 

och får pengar via dess vårdnivåsystem. 

Varje person med en funktionsnedsättning 

kategoriseras efter vårdnivåer, och tilldelas 

en viss summa pengar per dag. Ju svårare 

funktionshinder och ju högre vårdnivå som 

personen delas in i, desto mer pengar tilldelas 

företaget för att kunna hjälpa personen. 

fram till 2009 fanns det fem olika vårdnivåer, 

men i samma skede som Stockholms stad bestämde 

sig för att tillämpa lagen om valfrihet, 

gjordes radikala förändringar i hela vårdnivåsystemet, 

vilket påverkade Resurstea- 


I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter 

som delar med sig av sina erfarenheter. 

Vi tänker mer som ett företag nu, och vill hela tiden ta nästa steg 

mot världsklass. Men vi försöker även att ta oss tillbaka till de mjuka 

värderingarna som vi hade före krisen. 

Annika Meinhardt, vd på Resursteamet 

Resursteamet övervann oförutsedd kris 

Med hjälp av erfarenheterna från ett företag som genomlevt kraftiga nedgångar, lyckades 

Annika Meinhardt, vd på Resursteamet, vända en ekonomisk katastrof till nya möjligheter. 

mets verksamhet mycket negativt. 

– Staden gick från fem till sju vårdnivåer. 

Personer som tidigare hade varit bedömda 

enligt vårdnivå fem, kunde bli bedömda enligt 

vårdnivå tre på den nya, sjugradiga skalan. 

Alla våra kunder blev konsekvent lägre bedömda 

än tidigare, vilket gjorde att vi fick ett 

rejält intäktstapp. På vår största kund förlorade 

vi omkring 20-25 procent, säger hon. 

Beskedet kom som en blixt från klar himmel 

för Resursteamet. De hade varken marginaler 

eller lust att tumma på kvaliteten på 

sina tjänster. 

– När jag förstod vad det skulle innebära 

ekonomiskt gick luften ur mig fullständigt, 

och jag hade tankar på att lägga ned företaget. 

Hela idén är ju uppbyggd kring att skapa 

förutsättningar för personer som har det 

svårt, och för mig fanns det inget alternativ 

att gå från ett möjliggörande företag till ett 

bevarande, säger hon. 

Men när den värsta chocken hade lagt sig 

bestämde Annika Meinhardt sig för att försöka 

rädda företaget. 

– Många svårt skadade kan vända sina liv 

och känna att det finns en anledning att kliva 

upp varje morgon och komma till oss. Flera 

har varit helt uträknade, men lyckats göra fantastiska 

framsteg, då borde ju vi kunna klara 

av det här! säger hon. 

Det första Annika Meinhardt gjorde var att 

samla sin personal för att berätta om företagets 

situation. Hennes mål var att alla medarbetare 

som var anställda i början av 2009, även skulle 

vara det i slutet av det året. Men kvaliteten i 

företagets service fick inte påverkas. 

– Att vi involverade medarbetarna, är en 

av anledningarna till att företaget finns kvar 

Foto: Scanpix

Ett viktig morot för Annika Meinhardt genom krisen var att ta kommandot 

över situationen, precis som hennes vårdtagare gör. 

idag. De blev medvetna om att vi 

är ett företag, och var tvungna 

att agera som ett för att kunna 

överleva, säger hon. 

FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN tog Resursteamet 

hjälp av ett företag med 

erfarenhet av kraftiga nedgångar. 

De tittade över sina kostnader, 

eff ektiviserade arbetet och växte 

som en konsekvens av detta. 

– Inom den off entliga sektorn 

skär de rakt av med osthyveln, 

men vi valde att öka vissa kostnader 

för att kunna växa oss ur 

krisen. Till exempel satsade vi 

pengar på nya datorer för att 

personalen skulle kunna ta 

hand om fl era arbetstagare. Men 

vi minskade andra kostnader 

genom att byta telefonioperatör 

och spara in på interna konferenser, 

säger Annika. 

När 2009 gick mot sitt slut hade 

företaget inte bara lyckats behålla 

sina anställda, de hade dessutom 

anställt ytterligare fem personer, 

och kvaliteten på deras tjänster 

hade inte påverkats negativt. 

RESURSTEAMET 

– Vi gör en undersökning varje 

år där vi intervjuar alla våra kunder 

om kvaliteten på våra tjänster, 

och vi gjorde ett kanonresultat 

med tanke på våra förutsättningar. 

De fl esta svaren var lika 

bra som året innan, och vissa svar 

var till och med bättre, säger hon. 

Men även om företaget gick 

i hamn med sina mål för 2009, 

har de mer långtgående planer 

för framtiden. De har startat upp 

ett nytt verksamhetsområde för 

personer med Asbergers syndrom 

och autism, och medarbetarna 

har tapetserat väggarna med 30 

nya verksamhetsmål för 2010. 

– Vi tänker mer som ett 

företag nu, och vill hela tiden 

ta nästa steg mot världsklass. 

Men vi försöker även att ta oss 

tillbaka till de mjuka värderingarna 

som vi hade före krisen. 

Det har varit lärorikt att se 

över verksamheten, och vi har 

visat att vi inte bara kan driva 

ett företag i framgång, säger 

Annika Meinhardt. ▲ 

DM 

Omsättning: 45-50 miljoner kronor. 

Anställda: 75 stycken. 

Verksamhet: Från början en daglig verksamhet för personer med 

förvärvad hjärnskada, men idag har företaget ytterligare sex verksamhetsområden, 

alla med visionen att hjälpa personer med olika typer av 

funktionsnedsättningar. 

Vision: Skapa möjligheter för personer med olika typer av hinder att 

utvecklas bortom dagens gränser. 

Största kunder: Stockholms stad, kranskommunerna och landstinget. 

FOTO: SCANPIX 

Expertens 10 

Susanne Robertsson 

verksamhetsledare på Företagsakuten 

Västra Götaland. 

SÅ BLIR MOTGÅNGEN 

EN FRAMGÅNG 

Se över kostnadsposterna. Inse allvaret och gör det så fort som 

möjligt. Det tar tid att byta till mindre lokaler, säga upp avtal, omförhandla 

hyror och så vidare. Många företag låter onödiga kostnader 

rulla på. Titta över kostnadsposterna med jämna mellanrum både i 

goda och dåliga tider. 

Gör en handlingsplan. Analysera verksamheten och gör en lista 

på nödvändiga förändringar. Det kan handla om besparingar, sätt att 

få nya kunder eller omställningar i arbetet. 

Skapa inte oro i onödan. Du kan inte som chef komma och säga 

att ni har problem, utan att ha en aning om hur problemet ska lösas. 

Men om det fi nns en plan för hur företaget ska agera, kan det vara klokt 

att berätta om krissituationen för medarbetarna. Det är en balansgång 

för företagsledaren. 

Jaga aktivt nya möjligheter. Om man tappar en större kund 

måste man snabbt jaga nya kunder, eftersom det kan ta tid att etablera 

nya samarbeten. Det bästa är att ständigt söka nya kontakter, oavsett 

om företaget går bra eller dåligt. Det fi nns en fara med att vara för 

beroende av en enskild kund. 

Utveckla befi ntliga produkter och tjänster. Kanske kan erbjudandet 

förfi nas utan större kostnad eller ansträngning? Det kan handla om 

smartare förpackningar eller bättre service till kunderna. 

Sök hjälp utifrån. Det fi nns konsultföretag som är specialiserade 

på krishantering och som har varit med förr. Det fi nns oftast en 

anledning till varför företaget har hamnat i en krissituation. Företaget 

fokuserar på fel saker och ser ofta inte problemets grund. Ibland kan det 

räcka med att lägga om arbetet, eller att omförhandla oförmånliga avtal. 

Ge inte avkall på kvaliteten. Ett företag som har en vision om 

hög kvalitet ska inte tumma på kvaliteten även om det går tuff t. Det är 

viktigt att inte urholka varumärket, för det är både svårt och kostsamt 

att bygga upp på nytt i ett senare skede. 

Tillsätt en arbetsgrupp. En arbetsgrupp skapar aktivitet i krisen, 

och det känns som man tar sig framåt. Förutom att det kan leda till 

en lösning kan det skapa lugn hos medarbetarna. 

Involvera medarbetarna. När du har en handlingsplan ska du 

involvera medarbetarna. De ska veta vad de kan bidra med och förstå 

att det de uträttar betyder något. Det skapar lojalitet. Men det är viktigt 

att inte fl agga för att företaget har problem innan man har satt upp mål 

och förslag till förbättringar. Annars riskerar man att tappa nyckelpersoner 

till konkurrenter. 

Se till att pengarna kommer in i rimlig takt. Om man ska växa sig 

ur en kris måste man vara noga med att det inte dröjer för länge innan 

pengarna kommer in i företaget. Man bör vara försiktig med att öka 

lager och nyanställa, om det tär på likviditeten under längre perioder. 


62 

Experterna 

Är ”Molnet” vår räddning? 

VI ÄR ETT SNABBVÄXANDE företag som kämpar för att hitta ett fl yt 

i organisationen för att kunna hålla fokus på aff ären. Men vissa 

delar fungerar bara inte. Nu är vi på väg att byta aff ärssystem för tredje 

gången! Hur gör alla andra snabbväxare? Vi har inte tid med det här. 

Det tar alldeles för mycket kraft och fokus. Alla it-människor jag pratar 

med säger att vi ”ska in i molnet”. 

VÄLKOMMEN I KLUBBEN – alla snabbväxare har samma problem med 

ett fåtal undantag. Undantagen är de som inte byter aff ärssystem 

och som inte ser aff ärssystem som en it-fråga som ska hanteras av itmänniskor. 

De tenderar att ha ett bassystem, som de har byggt efter 

sin aff ärsmodell, standardprogramvara eller egenutvecklat och sedan 

köper de tilläggsystem ”best of breed” för personal, ekonomi, logistik 

med mera. 

”Egenutvecklat? Skämtar du? Det blir spagettisystem som är personberoende.” 

var min första reaktion när jag stötte på det. De fl esta 

av dagens system byggs i olika moduler så att man kan börja ”light” 

och bygga på avancerade bitar med tiden. Många har en egenutvecklad 

”kärna”, kompletterad med standardsystem för löner med mera. Så 

”spagetti”-risken har minskat och ibland har ”spagettin” i standardsystem, 

som ska försöka täcka in alla typer av kunder, varit värre. Om vi 

formulerar om din fråga till ”Hur säkrar jag att aff ärssystemet stärker 

aff ären?” Så hittar du varken svaret i Molnet, SAP eller Microsoft. Du 

hittar svaret i din egen organisation. Om inte någon i företagsledningen 

(inte it-chefen) tar ledarskap i frågan så blir det ett ”it-projekt”. Och 

varför byta systemet hela tiden? It-system är inte som bilar, som man 

byter vartannat år. Det är en del av ditt företags ”kropp” och snabbväxare 

har inte tid att gå i stå på grund av aff ärssystembyte. 

De har en aff ärslogik som är stabil, varför ska då aff ärssystemet 

SOM MÅNGA ANDRA företag 

har vi börjat fundera på att 

anlita bemanningsföretag. Vi 

arbetar med bland annat utvecklingsprojekt 

och vårt behov av 

personal med olika kompetens 

varierar därför mycket. Är det 

något särskilt vi ska tänka på när 

det gäller immaterialrättigheter? 

NÅGOT? MASSOR! Det går 

alldeles utmärkt att anlita 

bemanningsföretag för att lösa 


Fråga experterna 

Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se. 

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fi xar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. 

Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. 

STARTA FÖRETAG 

JAN JANSSON 

Allmän rådgivare 

Stockholms NyföretagarCentrum 

Bemanningsföretag och rättigheter? 

problemet med varierande behov. 

Men om de ni anlitar kan komma 

att vara inblandade i skapandet 

av sådant som kan få immaterialrättsligt 

skydd fi nns all anledning 

till att fundera på hur avtalen ska 

konstrueras. Det fi nns det också 

om de kan komma i kontakt med 

era företagshemligheter. 

När det gäller anställd personal 

är frågan om patentfrågor 

reglerad i lagen om arbetstagares 

uppfi nningar. När det gäller 

FÖRSÄKRINGAR JURIDIK 

MONIKA ENGBLOM 

Försäkringskonsult 


ändra sig hela tiden? Om ni har ett system idag fi nns det säkert delar 

som fungerar bra. Behåll dessa och fi la till dem så de är optimerade för 

er aff ärsmodell. Säkra så att alla använder systemet på rätt och samma 

sätt. Det är det som tar tid och kraft. Byt sedan ut det som inte fungerar, 

bit för bit, och integrera in det i bassystemet. 

Detta sagt utan att vara it-expert, bara en som umgås med snabbväxare 

hela tiden. Du får säkert helt andra svar av it-experterna. En nyttig 

analogi: Den byggnad ni sitter i, har ni passat organisationen efter hur 

huset var byggt innan ni fl yttade in eller har ni gjort om huset så det är 

optimerat för er organisation och era fl öden? De första åren fl yttade ni 

säkert runt, men när man hittar rätt så tenderar man att bygga ut och 

fi xa till snarare än att fl ytta vartannat år. ▲ 

inhyrd personal gäller den lagen 

inte i förhållande till er utan i 

förhållande till bemanningsföretaget, 

eftersom det är bemanningsföretaget 

som är deras 

arbetsgivare. Det gör att ni måste 

träff a särskilda avtal om vad som 

CHRISTINA WAINIKKA 

Jurist 

Wainikkas Innovationsbyrå 

Thomas Ahrens 

ska gälla ifall inhyrd personal är 

med i framtagandet av sådant som 

är patenterbart. 

De ni tar in via bemanningsföretag 

kan kanske också vara 

delaktiga i att skapa sådant som 

kan få upphovsrättsligt skydd. 

FOTO: COLOURBOX.COM 

FOTO: COLOURBOX.COM

Fråga experterna 

Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se. 

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi fi xar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. 

Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. 

FÖRSÄLJNING 

PATRIK NORDKVIST 

Försäljnings- och marknadschef 

www.vendator.se 

UPPHOVSRÄTTEN ÄR KONSTRUERAD 

så att den alltid uppkommer hos 

den som skapat verket – oavsett 

om det är någon som är anställd, 

inhyrd eller är uppdragstagare. 

För att ni antingen ska få rätt att 

nyttja verket eller för att ni ska 

förvärva upphovsrätten krävs 

Svensk försäkring i Frankrike? 

VI DRIVER ETT LITET företag 

här i Sverige. Nu avser vi att 

skicka några arbetare till Frankrike 

för att under några månader 

sköta ett arbete där. Hur gör vi 

med deras försäkringar? 

DE PERSONER NI SÄNDER till 

Frankrike för att arbeta 

kommer att fortsätta vara 

försäkrade i Sverige så länge 

utsändningen inte väntas vara 

längre än 24 månader. Tidigare 

var gränsen 12 månader. Gränsen 

om 24 månader gäller bara vid utsändning 

till annat medlemsland 

inom EU. För utsändning till 

andra länder ska i normalfallet 

avsikten med utsändningen vara 

kortare tid än 12 månader. Alltså 

kommer de personer som sänds 

till Frankrike för arbete att vara 

försäkrade i Sverige och ha rätt 

till svensk sjukförsäkring och 

TILLVÄXT ENTREPRENÖRSKAP 

MARKNADSFÖRING 

THOMAS AHRENS 

STEFAN LINDSTRÖM 

JOHAN DRAKENBERG 

Tillväxtkonsult 

Entreprenörolog 

Mediastrateg/vd 

Ahrens & Partner 

www.stefanlindstrom.com 

www.opusett.se 

avtal. När det gäller anställda 

fi nns ibland frågor om upphovsrätt 

reglerade i kollektivavtal och 

även om så inte är fallet följer en 

viss nyttjanderätt för arbetsgivaren 

av anställningsavtalet. När 

det gäller uppdragstagare och 

personer som är inhyrda från 

tjäna in svensk pension. 

Företaget kommer att betala 

arbetsgivaravgifter enligt svensk 

lagstiftning. Det gäller även 

kollektivavtalad försäkring 

och pension om ni omfattas av 

kollektivavtal. Under tiden i 

Frankrike har de även rätt till 

nödvändig sjukvård. För att 

få detta behöver de det europeiska 

sjukförsäkringskortet 

(EU-kortet). Ni bör även teckna 

en läkekostnadsförsäkring vid 

utlandstjänstgöring (LFU). För 

att kunna visa att försäkring 

fi nns i Sverige så måste Försäkringskassan 

utfärda intyg 

som ska tas med på utlandsvistelsen. 

Begäran om intyg 

gällande tillämplig lagstiftning 

vid utsändning samt beställning 

av EU-kortet görs på 

www.forsakringskassan.se 

Monika Engblom 

FOTO: COLOURBOX.COM 

bemanningsföretag krävs dock i 

princip uttryckliga avtal om upphovsrätten. 

När det gäller företagshemligheter 

fi nns i lagen om skydd om 

företagshemligheter en särskild 

reglering om arbetstagares 

ansvar. Denna regel gäller dock 

beträff ande arbetsgivarens företagshemligheter. 

Det innebär 

att denna ansvarsregel gäller 

för bemanningsföretagets företagshemligheter, 

men däremot 

inte för era. Vill ni skydda era företagshemligheter 

krävs därför 

kompletterande avtal. 

Slutsatsen är att det går alldeles 

utmärkt att använda bemanningsföretag 

i er situation, men 

för att inte förlora rätten till 

sådant som ni investerar i att utveckla 

är det viktigt att ni ser till 

att få avtal på plats som är anpassade 

till just era behov. ▲ 

Christina Wainikka 

ATT TÄNKA PÅ: 

• Beträffande immaterialrättigheter 

gäller inte samma regler för personal 

från bemanningsföretag som för 

anställda. 

• Skillnaderna kan till stora delar 

hanteras genom avtal, men det 

kräver att ni ser till att avtalen 

kommer på plats. 

• Missar ni att skriva de avtal ni 

behöver kan ni gå miste om rätten 

att kapitalisera sådant som ni betalat 

för att skapa. 

Visste du att vatten från Norge 

inte fick säljas i Sverige om förpackningen 

var märkt ”Vann” istället för ”Vatten”? 

Trots EU:s inre marknad finns fortfarande 

handelshinder kvar. Därför finns Solvit. 

Har du stött på något handelshinder? 

Kontakta oss på tel: 08-690 48 00 

eller gå in på www. solvit.se 

Solvit är ett nätverk som undanröjer hinder mot fri rörlighet inom EU/EES. 

I Sverige finns Solvit-centret på Kommerskollegium. 

Telefon 08-690 48 00 

www.solvit.se 


FOTO: COLOURBOX.COM

FOTO: SEABREACHER 

64 

FOTO: SONY 

Tips & Trix 

Rätt pris på roten 

DE SVENSKA HUSHÅLLEN har, tack 

vare ROT-avdraget, blivit storköpare av 

byggtjänster. Problemet är bara att ovana 

köpare och ibland inte så seriösa säljare 

är en dålig kombination. Det vill sajten 

kalkyla.se se råda bot på. Där kan renoveringsivriga 

bostadsägare t ex räkna ut 

vad arbetskostnader och annat går lös på 

när det gäller badrummet. Sedan blir det 

lättare att ta befäl över själva jobbet. Men 

sajten är också ett stöd för entreprenörerna 

som snabbt kan lämna offert, baserad 

på den kalkyl som beställaren gjort. 

Inget mera lusläsande 


Blyfri sökmotor 

TV-tittande på djupet 

DEN KALLAS FÖR Nerotic Highway-metoden och är, precis som namnet antyder, 

ett sätt att ta sig fram i hysteriskt högfart, denna gång över textsidor på nätet. 

Det är den svenska journalisten och copywritern Tomas Dalström som utvecklat 

en programvara där texten täcks med ett färglager som sedan avlägsnas i den 

hastighet läsaren väljer. Ungefär som när en ridå dras ifrån på en teater. Enligt 

upphovsmannen ökar läshastigheten med minst det dubbla. Kostar 99.50 och 

mer information på www.readrunner.se 

Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara! 

SÖKMOTORN GROWYN profi lerar sig som det gröna alternativet till Google, Yahoo och 

Bing. Affärsidén är enkel. Ju fl er som använder Growyn, desto mer attraktiv blir den som 

annonsforum och därmed ökar intäkterna. All vinst i den ideella föreningen som driver sökmotorn 

fördelas sedan till olika miljöprojekt i Sverige och utomlands. www.growyn.com 

FOTO: SCANPIX 

tipsochtrix@entreprenor.se 

DET FRÄCKASTE SOM FANNS förr i världen var View-Master, en liten dosa där det gick att se bilder i 3D. Nu närmar 

vi oss 3D också i rörliga bilder. Allt som behövs är en LCD-tv med 3D-teknik och ett par specialglasögon. Sony 

räknar med att snart introducera tekniken för hemmabruk. I väntan på det går det alltid att skaffa sig ett par 

3D-glasögon. ”Ultramodern teknik förpackad i en futuristisk design”, som det låter i reklamen. www.sony.se 

FOTO: COLOURBOX 

Fota i formel 1-fart 

HASSELBLAD ÄR EN 

värsting på kameror. Ferrari 

är en värsting på bilar. Vad 

händer när de möts? Jo, 

då uppstår en Hasselblad 

Ferrari Edition H4d-40. Kameran 

är i mellanformat och 

levereras med ett 80 mm 

korttele och är naturligtvis 

lika pålitlig som alla Hasselblads 

kameror. Dessutom 

är den röd, bara en sån sak 

är smått revolutionerande i 

Hasselbladsvärlden. Men den görs i begränsad upplaga, blott 499 exemplar 

lämnar fabriken i Göteborg. Skynda att fynda och glöm inte plånboken. 

Bladarna har aldrig varit billiga. www.hasselblad.se 

Fram och bak - samtidigt 

SKRIVARE SOM kör ut på båda sidorna 

av papperet är inte ovanligt. Men en 

videokamera som spelar in både 

händelsen och reaktionerna hos den 

som fi lmar, det är i alla fall halvnytt. Naturligtvis 

är det Facebook och Youtube 

som inspirerat Ion att ta fram en liten 

handhållen Twin Video med dubbla 

linser, 3-stegs zoom och bildupplösning 

på 640x480. www.ion.com 

Stylad skrivare 

DET ÄR LÄTT ATT RUTTNA på eländiga och fula skrivare 

som alltid ska krångla när de behövs som mest. Men 

med Samsungs tunna, svarta, nästan ljudlösa (mindre 

än 45 dB) och framför allt snygga laserskrivare 1630, 

är allt förlåtet. Tillverkad för att tjäna människor, inte irritera dem påstår 

företaget och det klart, med en papperskassett som glider ut själv efter 

ett tryck på knappen, då är lyckan fullkomlig. www.samsung.com 

FOTO: ION 

FOTO: SAMSUNG 

FOTO: HASSELBLAD

CARLSBERG SVERIGES ARKIV HOS CENTRUM FÖR NÄRINGSLIVSHISTORIA. 

UR 

ARKIVET 

Edward Blom, näringslivshistoriker och programledare, 

berättar om föremål, foton eller dokument ur 

Centrum för näringslivshistorias stora samlingar. 

Öl på hal is 

BILDEN FÖRESTÄLLER en öltransport med 

släde från Stora Bryggeriet i Hornsberg på 

Kungsholmen i Stockholm. Det är en kall 

vinterdag någon gång på 1890-talet och 

bilden kan vara tagen på västra Kungsholmen 

som då var rena obygden. Var det snö 

fi ck alla hästkärror bytas ut mot slädar och 

bryggerierna tvingades ha stora stallar där 

åkdonen förvarades resten av året. Detta 

gällde inte bara ölproducenter; alla transporterande 

företag använde slädar långt in 

på 1900-talet. 

Stora Bryggeriet grundades 1890 för att 

ta upp konkurrensen med konglomeratet 

AB Stockholmsbryggerier som då helt 

dominerade huvudstaden. Det nya bryggeriet 

var först mycket framgångsrikt, 

men gick sedan ett ovanligt öde till mötes: 

En för lyckad marknadsföring gav i sin tur 

en för kraftig efterfrågan. För att möta 

denna slarvade man med produktionen, 

varvid kvaliteten blev kraftigt lidande. 

Efter det återvann man aldrig konsumenternas 

förtroende utan gick i konkurs 

1910. Stockholmsbryggerier tog, efter konkursen, 

över Stora Bryggeriets lokaler och 

förvandlade dem till en maltfabrik för sina 

övriga bryggerier. ▲ 

Edward Blom 

Centrum för näringslivshistoria bevarar och berättar det 

svenska näringslivets historia på uppdrag av företag och 

organisationer. Bli medlem – deponera material! 

www.naringslivshistoria.se. 

V 

Tacka svartskallarna 

för välfärden 

DEN SOM INTE SER bakåt när han ser framåt, han får se 

upp. Det är ett klassiskt citat som tydligt beskriver värdet 

i att kunna sin historia. I dessa de yttersta dagar av minskad 

tolerans och historiskt okunnande är därför Anders 

Johnsons nya bok en välsignelse. 

Tänk Bonnier, Gleerup, Cloetta, 

Expressen, Felix, Höganäs och 

Perstorp och vi ser direkt invandrarnas 

betydelse för den svenska 

ekonomin på storföretagarnivå. 

Än mer viktiga är det myller av 

små företag som gårdagens och 

dagens icke-svenskar skapat och 

utvecklat. Problemet är bara att 

de ytterst sällan uppmärksammas 

för den insatsen, varken i historisk litteratur eller i olika 

läromedel. Anders Johnson menar att det i högstadiets 

och gymnasiets läroböcker i samhällskunskap och historia 

pågått en systematisk utrensning av invandrarna ur svensk 

historia. 

I sin bok gör han nu en äreräddning av invandrarnas 

betydelse för Sverige, från medeltiden ända fram till våra 

dagar. Med hjälp av kompetens, kontakter, kapital och 

kreativitet har de skyndat på den ekonomiska utvecklingen 

i det land de valt att bosätta sig i. Därmed är de också en 

viktig del i skapandet av dagens svenska välfärd. 

Garpar, gipskatter och svartskallar. 

Invandrarna som byggde Sverige 

Anders Johnson SNS Förlag 

DYRT, DYRARE, 

DYRAST NÄR KOMMU- 

NERNA GÖR AFFÄRER 

DEN SKULLE KOSTAT 120 miljoner men prislappen 

slutade på 416 miljoner kronor. Byggandet av 

Kristianstads Arena är ett klassiskt exempel på 

vad som händer när en kommun ska sätta orten 

på kartan och låter kostnaderna löpa amok. 

LÄS OCKSÅ! 

Faktum är att det kryllar av liknande fall runt om 

i landet, där kommunpolitikers försök att agera 

affärsmän tömt plånboken fl era gånger om. En plånbok som borde använts extra försiktigt med tanke på 

att den består av andras – skattebetalarnas – pengar. 

Han är en modern Robin Hood 

SIMON EISNER KOM PÅ världens enklaste affärsidé: att ta det som blir över hos dem som har och ge till 

dem som inte har. Lite som Robin Hood eller Karl-Bertil Jonsson, fast helt lagligt. Nu fi nns företaget Allwin i 

Sveriges tre största städer. 

De gör Sverige mer äventyrligt 

MÖT CECILIA HENRIKSSON och Johan Delfalk på Adventura, den äventyrliga rese- och konferensarrangören 

som prisats som Årets entreprenör inom svensk turism. 

Kolla in hur de vill få fart på turismen! 

UTE DEN 

Sabba inte SAAB 

I GRUND OCH BOTTEN var det ett 

omöjligt uppdrag: Att blåsa liv i 

notoriskt förlusttyngda SAAB. 

Mycket av kampen fördes för öppen 

medieridå, mycket skedde bakom 

kulisserna. Här presenteras hela 

historien som naturligtvis är lika förbluffande 

som resultatet: Det gick att rädda SAAB. 

Kampen om SAAB 

Jonas Fröberg 

ICA Bokförlag 

Koll på kulorna 

Lyxfällan i TV är ett program för skadeglädje över 

hur omsorgsfullt en del människor ruinerar sin ekonomi. 

Men, alla kan vi åka dit på 

för höga utgifter. Herrar Anderson 

och Söderberg är programledare 

för Lyxfällan och delar här med sig 

av några goda – alls inte dyra – råd 

om hur enkelt det är att få koll på 

vardagsekonomin. 

Kulor, cash och kosing 

Mathias Andersson och Charlie Söderberg 

Ica Bokförlag 

17 DECEMBER 

FOTO: KRISTIANSTADSBLADET

66 

fritiden 

halvvägs in i intervjun säger Lennart Grebelius 

att hans främsta fritidsintresse faktiskt 

är att göra ingenting, bara lata sig, glo ut 

genom fönstret. 

- Det är en underskattad sysselsättning 

att bara låta tiden gå, men ack så skuldbelagt. 

Vi ska tjäna vårt bröd i vårt anletes 

svett. Men det är ju så tråkigt att jobba 60-70 

timmar i veckan. 

Några problem att få tiden att gå, har knappast 

Lennart Grebelius, alldeles oavsett om 

den tillbringas med blicken fäst i fjärran. Han 

beskriver sig själv som en av naturen splittrad 

mångsysslare som allt som oftast finner 

sig själv indragen i projekt som han inte kan 

motstå, trots att det vid en första påseende 

inte alls var intressant. 

- Men så får det liv och utvecklar en kraft 

som jag inte kan motstå. 

Dagarna på kontoret i centrala Göteborg 

ägnas bland annat åt ägandeskapet i Sätila of 

Sweden, utveckling av fastighetsbeståndet i 

Stockholm, Göteborg och London och riskkapitalverksamheten 

i Sätila Holding med bland 

annat Scorett, Gina Tricot och ett tjugotal 

andra onoterade företag i portföljen. När han 

nu inte investerar i företag och verksamheter 

i utvecklingsländer, inte för att med allmosor bota något dåligt samvete 

utan för att hjälpa människor att på egen hand lösa sin fattigdom. 

- Vi byggde själva upp vårt samhälle här i Sverige ur djupaste fattigdom 

och det är faktiskt en erfarenhet vi kan dela med oss av och på så 

sätt skapa en positiv samhällspåverkan. 

Något som Lennart Grebelius dock inte kan påverka är primtalen. 

De finns bara där, i all oändlighet. Förutsägbara och oförutsägbara i 

samma drag och just därför oemotståndligt lockande. 

- Jag har alltid varit intresserade av matematik, räknar alltid 

trappstegen när jag går, men varför just primtal vet jag inte. Det är 

nåt mystisk och gåtfullt med dem, som livet självt. 

Det faktum att primtalen fortsätter i all oändlighet har dock inte 


Vad gör företagareN När haN eller hon inte är på jobbet? Var finns andningshålen, det där 

andra som ger energi att fortsätta strävandet i den egna verksamheten? 

tidningen entreprenör undersöker hur landets entreprenörer kopplar av. 

Lennart Grebelius 

– ägare Sätila Holding 

Prima avkoppling med matematik 

Primtal 

Det är alla de tal som enbart är delbara med sig själva och med 1, alltså 2 3 5 

7 11 13 17 19 23 29 31 37 41 43 47 53 59 61 o s v. 

Det innebär att i princip är antalet primtal oändligt. 

Den oändliga raden av primtal är en skönhetsupplevelse och ett fritidsäventyr för Lennart Grebelius. 

hindrat Lennart Grebelius från att sjösätta det ovanliga - en del skulle 

föredra att kalla det vanvettiga – projektet att samla 1 miljard primtal i 

en bokserie. Den första boken finns redan, ett tjockt häfte med 223 000 

primtal. Sida upp och sida ner. 

- En miljard primtal kräver 600 000 sidor i 3 000 böcker, rabblar 

han blixtsnabbt. Det blir 60 hyllmeter. Det ska jag hinna med innan 

jag är klar. 

Böckerna är utgivna privat, är knappast några kioskvältare men 

ett par har sålts till andra, lika fascinerade de av primtalens oändliga 

talserier. 

- Det finns en fantastisk skönhet i primtalen, de är lika vackra som en 

blomma, en dikt eller ett vackert landskap. Att ge sig själv skönhetsupplevelse 

är ett bra sätt att bryta vardagens inrutade liv. s 

AC 

Namn: Lennart Grebelius 

Profession: Fastighetsägare, riskkapitalist, företagsledare 

Passion: Primtal 

Foto: Cissi Jonsson/Bildhuset

* Särskilda villkor och bestämmelser gäller. 

Samma tid här… ...som här. 

Vi är den enda globala 

expresstransportören 

som levererar till 

”Världens tak”. 

Trafi ken går ofta 

åt fel håll på den här 

enkelriktade gatan. 

Bygghjälmar är högsta mode. 

Här fi nns mer än 80% 

av världens kranar. 

INGEN KAN KINA SOM VI. 

Vi var först med internationella expressleveranser i Kina och därför vet vi att god lokalkännedom 

är en förutsättning för att alltid kunna leverera på utsatt tid. Med lokala experter, ett internationellt 

expressnätverk och en tullklarering som saknar motstycke kan vi erbjuda snabbare och mer tillförlitliga 

leveranser till större delar av landet än någonsin. Alltid till konkurrenskraftiga priser. 

Upptäck världen med DHL – få en resecheck värd 500 kr!* 

Prova DHL Express – gå in på simplydhl.com/sweden 

före den 31/12 2010 och registrera dig. 

Fiskmarknad på dagen. 

Genväg på kvällen.

POSTTIDNING B 

Returadress: Tidningen 

Entreprenör 

11482 STOCKHOLM 

ABS LÅSNINGSFRIA BROMSAR + AIRBAG, FÖRARE + AIRBAG, GARDINER + AIRBAG, KNÄ FÖRARE + AIRBAG, PASSAGERARE www.citroen.se + 

AIRBAG, SIDOR BAK + AIRBAG, SIDOR FRAM + BARNSTOLSFÄSTEN ISOFIX BAK + DIMBAKLJUS + DIMLJUS FRAM + DÄCKREPA- 

RATIONSSATS 

CITROËN 

+ ELEKTRONISK 

BUSINESS 

PARKERINGSBROMS MED HILL HOLD-FUNKTION + ESP ANTISLADDSYSTEM OCH ASR ANTISPINN- 

SYSTEM + FOLLOW ME HOME BELYSNING + GASHYDRAULISK FJÄDRING HYDRACTIVE III+ MED AUTOMATISK NIVÅREGLERING 

SAMT SPORTLÄGE 

SKAFFA 

+ HALOGENSTRÅLKASTARE 

DIG 

MED AFS 

ETT 

– STATISKT 

RIKTIGT 

KURVLJUS + HÖGT MONTERAT BROMSLJUS BROMSLJUS + ITC (INTELLI- 

GENT TRACTION CONTROL) ANTISPINNSYSTEM + NACKSKYDD FRAM (JUSTERBAR HÖJD OCH LUTNING) OCH BAK MED JUSTER- 

BAR HÖJD HÖJD 

BEKVÄMT 

+ NÖDBROMSSYSTEM + SNOW MODE-FUNKTION 

JOBB. 

(ENDAST AUTOMATVÄXLADE BILAR) + STRÅLKASTARE, ELEKTRISKT 

JUSTERBARA FRÅN FÖRARPLATS FÖRARPLATS + SÄKERHETSBÄLTEN, 3-PUNKTS PÅ SAMTLIGA PLATSER, FRAM MED JUSTERBARA I HÖJD SAMT 

BÄLTESSTRÄCKARE + SÄKERHETSVENTIL FÖR BRÄNSLETILLFÖRSEL + BRÄNSLENIVÅMÄTARE MED VARNINGSLAMPA + DIGITAL 

KLOCKA + DIGITAL SERVICEINDIKATOR + DIGITAL VÄGMÄTARE MED DUBBLA TRIPMÄTARE TRIPMÄTARE + DIGITAL YTTERTEMPERATURMÄTARE 

+ FÄRDDATOR + KYLVÄTSKETEMPERATURMÄTARE MED MED VARNINGSLAMPA + VARNINGSLAMPA FÖR LÅG OLJENIVÅ OLJENIVÅ + VARNINGS- 

LAMPA FÖR LÅGT OLJETRYCK + + VARNINGSLAMPA FÖR ÖPPNA DÖRRAR DÖRRAR OCH BAGAGELUCKA + VARNINGSSIGNAL FÖR FÖR BÄLTEN 

+ VARNINGSSIGNAL FÖR GLÖMD BELYSNING ELLER ELLER GLÖMD GLÖMD STARTNYCKEL I LÅSET + VARVRÄKNARE VARVRÄKNARE + 12V-UTTAG 12V-UTTAG BAK BAK + AKUS- 

TISKT DÄMPADE VINDRUTA VINDRUTA SAMT SIDORUTOR I I DÖRRARNA + BAKRUTA, ELUPPVÄRMD + BAKSÄTE, BAKSÄTE, FÄLL- FÄLL- OCH DELBART DELBART BAKSÄTE 

(2/3 (2/3 – – 1/3) + BAKTRUTETORKARE MED MED INTERVALLFUNKTION + BLACK PANEL-FUNKTION + ELEKTRISKT MOTORSTYRD BAGAGE- 

LUCKA (TOURER) + ELEKTRONISK STARTSPÄRR STARTSPÄRR + FARTHÅLLARE MED MED HASTIGHETSBEGRÄNSARE + FJÄRRSTYRT CENTRALLÅS FÖR 

DÖRRAR OCH BAGAGEUTRYMME + FRAMSÄTEN, FRAMSÄTEN, ELETRISKT MANÖVRERADE MED MINNES- & MASSAGEFUNKTION PÅ FÖRAR- 

SÄTE + FRAMSÄTEN, ELUPPVÄRMDA + FRAMSÄTEN, MANUELLT JUSTERBARA + FÖNSTERHISSAR FRAM FRAM OCH BAK, ELEKTRISKA 

MED ANTIKLÄMFUNKTION, SEKVENTIELLA + FÖRAR- OCH PASSAGERARSÄTE JUSTERBAR I HÖJD + FÖRARSÄTE FÖRARSÄTE MED JUSTERBART 

SVANKSSTÖD + INNERBACKSPEGEL, AUTOMATISKT AVBLÄNDANDE + + INNERBELYSNING MED DIMMER, AKTIVERAS AV DÖRRAR 

OCH BAKLUCKA + INTEGRERAD INTEGRERAD BAGAGERUMSBELYSNING MED LADDBAR FICKLAMPA + KLIMATANLÄGGNING (ECC) MED SEPA- 

RAT INSTÄLLNING INSTÄLLNING AV TEMPERATUR PÅ FÖRAR- OCH PASS-SIDA + LÄDERRATT + MOTOR- OCH KUPÉVÄRMARE WEBASTO, FJÄRR- 

STYRNING STYRNING + POLLENFILTER OCH OCH ÅTERCIRKULERANDE LUFT + PROGRESSIV ELEKTRISK SERVOSTYRNING, HASTIGHETSANPAS 

CITROËN C5 BUSINESS 

fr 279.900:- HDi 160 

Förmånsvärde fr 1.888:-/mån 

Tillägg Automat + Tourer 75:-/mån 

Leasingkostnad fr 2.039:-/mån 

CITROËN C5 BUSINESS 

+ Gashydraulisk fjädring HYDRACTIVE III+ 

+ Elmanövrerade framstolar med minnes- minnes- 

och massagefunktion i förarsäte 

+ Halvläderklädsel 

Halvläderklädsel 

+ Lättmetallfälgar 17” 17” 

+ ECC Klimatanläggning 

+ Fjärrstyrd Fjärrstyrd motor- och kupévärmare 

kupévärmare 

Citroën C5 Business är tjänstebilen som tar komfort på allvar. Den gashydrauliska 

fjädringen trollar bort hål och ojämnheter och gör att bilen liksom yter fram på vägen. 

Förarstolen masserar din rygg och har dessutom en minnesfunktion som lagrar dina 

inställningar, bra om ni är era som kör bilen. Hur känns det? 

Läs mer om fördelarna med Citroën som tjänstebil på citroen.se/business 

EXTRA KOMFORT MED 

CITROËN BUSINESS 

Välj mellan bilbarnstol med inbyggda 

högtalare eller 11 ljudböcker som underhåller 

dig på vägen. (värde ca 2.000:-) 

Förmånsvärdet är beräknat på 50% marginalskatt. Leasingkostnaden är beräknad på 36 månader, 30% förhöjd avgift, restvärde 45%, rörlig ränta 4.95%. Nybilsgaranti 3 år eller 105.000 km. 

Bränsleförbrukning blandad körning fr 5,3 l/100 km, CO 2 -utsläpp fr 139 g/km.

läs mer här - TACTIC Företagsförmedling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?