4. Naturvårdsmål i Ekopark Forsmark - Sveaskog
4. Naturvårdsmål i Ekopark Forsmark - Sveaskog
4. Naturvårdsmål i Ekopark Forsmark - Sveaskog
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ekopark</strong>splan <strong>Forsmark</strong><br />
Det finns inga tydligt brandpräglade äldre skogar i<br />
<strong>Ekopark</strong> <strong>Forsmark</strong>, men däremot finns det fortfarande<br />
många arter, bland annat den tretåiga hackspetten,<br />
som skulle gynnas av brand. Det råder inte heller<br />
något tvivel om att skogarna har brunnit historiskt,<br />
särskilt med tanke på den kolningsaktivitet som har<br />
skett de senaste 400 åren. Ett relativt nytt brandfält<br />
finns i den östra delen av ekoparken, strax norr om<br />
Eckarfjärden. Här brändes det år 2000 och nu finns<br />
en självföryngring av främst löv och tall inblandat<br />
med lite gran. Denna skog kommer att lämnas till fri<br />
utveckling tillsvidare och den är ett bra exempel på<br />
hur en skog utvecklas och uppkommer naturligt efter<br />
brand.<br />
Skoglig representativitet<br />
För att skapa en naturvårdssatsning som tar hänsyn<br />
till skogens historia tittar man på den skogliga representativiteten.<br />
Det finns två syften med detta. Det<br />
ena är att jämföra naturvårdssatsningens areella fördelning<br />
på skogstyper med den fördelning som finns<br />
i ekoparken totalt. Det andra är att jämföra dagens<br />
trädslagsfördelning med situationen före det storskaliga<br />
skogsbrukets intåg. Ambitionen är att använda<br />
naturvårdsarealerna i ekoparken på ett sätt som tydligt<br />
förbättrar den brist på naturmiljöer som finns både<br />
inom och utom ekoparken. Målet är även att successivt<br />
återskapa mer naturskogslika förhållanden i ekoparken.<br />
Naturvårdssatsningen i ekoparken innebär att den avsatta<br />
arealen (NO och NS) avviker från landskapets<br />
nuvarande sammansättning av skogstyper, främst genom<br />
att gamla barrskogar och lövrika skogstyper har<br />
prioriterats. Det är dock ett medvetet val att överrepresentera<br />
satsningen på dessa skogstyper eftersom<br />
det generellt råder stor brist på gammal barrskog och<br />
34<br />
äldre löv i landskapet. Detta stämmer också bättre<br />
överens med hur skogarna var sammansatta innan<br />
skogsbrukets industriella introduktion, då skogarna<br />
kännetecknades av en mosaik av olika naturtyper.<br />
Det som troligtvis skiljer sig mest från trädslagsfördelningen<br />
före det storskaliga skogsbruket är att tallskogen<br />
utgör en relativt liten del av arealen naturvårdsskog<br />
(ca 2 %). Tallen, som är ett ljuskrävande<br />
och brandtåligt träd, har troligtvis utgjort en större del<br />
av skogen när bränder inte bekämpades i samma utsträckning<br />
som idag. Det är dock svårt att fastställa<br />
en historisk ”referensskog” eftersom naturen i området<br />
har förändrats kontinuerligt under lång tid, både<br />
av människan och av landhöjningen.<br />
Ekologisk representativitet<br />
För att försäkra sig om att miljöerna som bevaras<br />
och återskapas i ekoparken kommer de prioriterade<br />
arterna till nytta görs en avstämning mellan mångfaldsanalysen<br />
och naturvårdssatsningen. Många av<br />
de signal- och rödlistade arter som är funna i <strong>Ekopark</strong><br />
<strong>Forsmark</strong> är knutna till gamla kalkbarrskogar,<br />
ofta med fuktigt klimat, och död ved i slutna miljöer.<br />
Drygt hälften av ekoparkens naturvårdssatsning står<br />
för barrdominerade skogar som kommer dessa arter<br />
till godo. En annan stor grupp av arter är knutna till<br />
lövskogar, gamla lövträd och i vissa fall även solbelysta<br />
lövträd. De lövdominerade skogarna utgör den<br />
andra halvan av naturvårdssatsningen i ekoparken,<br />
där delar utgör hävdade miljöer med solbelysta lövträd.<br />
Eftersom det inte kommer att finnas någon skarp<br />
gräns mellan lövskog och barrskog, eftersom många<br />
barrskogar kommer att ha ett relativt stort lövinslag<br />
och vice versa, så kommer de båda artgrupperna att<br />
kunna samexistera i bestånden, såsom de redan gör<br />
idag.