Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter - Projekt CARPE

dokumentera på vilket sätt brukaren har svarat. Hur relevant är det att dokumentera att brukaren
svarar bestämt?
Bedömande yttranden kan fylla många olika funktioner. Ibland används de helt i enlighet med
riktlinjerna i SoL, eftersom personalen behöver bedöma olika aspekter. Vad jag ändå tycker att
man kan beakta är användningen av starkt värderande ord som att någon går duktigt. Betyder det
att alla kan gå duktigt bara man vill? Om man inte går duktigt, hur går man då? Kan det inte
vara så att brukaren i stället gör så gott hon kan? En mindre värderande formulering, som dock
fortfarande är evaluerande, skulle kunna vara ”det gick bra att gå” eller ”NN klarade att gå tio
meter”.
Överhuvudtaget tror jag att det är viktigt att man funderar över sina referensramar när man
använder bedömande evalueringar. T.ex. skriver man ofta uppskattande om när en brukare är
social eller pratglad. Det är säkert trevligare för personalen med sociala och pratglada brukare,
men ska vissa personlighetstyper uppskattas mer än andra? Alla brukare kanske inte är sociala
till sin natur. Samtidigt kan det vara viktigt att dokumentera en brukares humör. Om en person
som vanligtvis är pratglad är lågmäld och inåtbunden en tid så kan det vara ett tecken på ohälsa
som ska dokumenteras.
Uppskattande yttranden, som värderar personer, tings och förhållandens egenskaper, används
inte i särskilt stor utsträckning i materialet. Det tror jag är en positiv tendens, eftersom
uppskattande yttranden kan vara problematiska i förhållande till ändamålsenlighetskravet i SoL.
När exempelvis en promenad beskrivs som fin skulle det kunna vara ett uttryck för skribentens
personliga åsikt, vilken inte behöver dokumenteras.
Uppskattande yttranden som används för att beskriva brukarens fysiska egenskaper fyller
däremot ofta en mer ändamålsenlig funktion, om de rapporterar om förhållanden som rör
hälsovård. Frångår man att rapportera om hälsovård, och börjar beskriva exempelvis brukarens
kläder eller frisyr, börjar man återigen röra sig mot gränsen för vad som är väsentligt i
sammanhanget.
6.3 Appraisal-modellen
Jag uppfattar Appraisal-modellen som mycket fruktbar i den här studien. Med hjälp av
modellens olika kategorier har jag kunnat få syn på just de evalueringar som intresserade mig
och hur de används i texterna. Jag har dock inte använt mig av hela Appraisal-systemet eftersom
det är mycket omfattande. Överhuvudtaget har jag sett få exempel på studier som lyckas täcka
hela systemet. En sådan studie måste av naturen bli högst kvalitativ, alternativt mycket
omfattande. En kritik mot Appraisal skulle kunna vara just att systemet är för omfattande, det är
nästintill omöjligt att täcka in alla underkategorier. Forskare väljer därför att fokusera olika
delar av systemet, och på så vis kan det bli svårt att generalisera de samlade
forskningsresultaten. Dessutom gör den fina indelningen av underkategorier att kategorierna
liknar varandra mycket, och det blir svårt att skilja dem ifrån varandra. Varje forskare tillämpar
kategorierna på ett sätt som passar det studerade materialet, och därmed blir det svårare att dra
generella slutsatser och att replikera andra studier utifrån Appraisal.
31