Attityd och dialogicitet i äldreomsorgens texter - Projekt CARPE

Utifrån SoL:s riktlinjer som reglerar användningen av värdeomdömen och personliga
bedömningar intresserade jag mig inledningsvis för personliga värderingar i dokumentationen,
men har senare övergått till att benämna dessa interpersonella resurser för evalueringar.
Anledningen till att jag använder ordet evaluering är att jag märkte att ordet värdering ofta
tillskrivs en betydelse som skiljer sig från de aspekter som jag ville titta på. Jag fick
uppfattningen att värdering i allmänt tal brukar få betydelsen ’personliga attityder’ eller
’subjektiva ställningstaganden’. Jag ville däremot undersöka också mer neutrala bedömningar,
utvärderingar och ställningstaganden, för att kunna jämföra mina resultat med riktlinjerna i SoL.
För att undvika missförstånd använder jag därför evaluering istället för värdering. Det är
måhända en mindre genomskinlig term, men det är samtidigt den benämning som Holmberg
(2002) med flera använder för de språkhandlingar som jag har för avsikt att undersöka. Genom
att använda samma begrepp som flera andra forskare blir det också möjligt att jämföra mina
resultat med tidigare och framtida forskning.
1.3.2 Syftesformulering
Den här undersökningen har tre syften. De är att:
1. beskriva, kategorisera och jämföra hur evalueringar tar sig uttryck i texterna. Går
det att se några mönster i evalueringarna? Används t.ex. någon typ av evaluering mer,
och någon annan mindre?
2. Undersöka och beskriva vilken funktion dessa evalueringar har i texterna. Hur
används evaluerande resurser i texterna? Vilken funktion fyller de?
3. Undersöka evalueringarna i förhållande till den lag som normerar texterna,
nämligen Socialtjänstlagen. Hur kan evalueringarna beskrivas i förhållande till
Socialtjänstlagen?
1.3.3 Avgränsningar
Skribenterna på arbetsplatsen är skyldiga att förhålla sig till SoL när de skriver, och det är en
viktig utgångspunkt för min undersökning. Även om lagen påverkar skribenternas texter, och
även om jag kommer undersöka hur texterna förhåller sig till lagen, är mitt huvudsakliga syfte
inte att bedöma huruvida skribenterna följer lagen eller ej, eftersom jag anser att en juridisk
bedömning går utanför syftet för den här undersökningen. Jag avgränsar mig alltså till att i
huvudsak göra en beskrivning (men ingen juridisk bedömning) av texterna utifrån en passande
språkvetenskaplig teoriram och SoL.
1.4 Uppsatsens disposition
I nästa kapitel, kapitel 2, redogör jag för de språkteoretiska utgångspunkter som ligger till grund
för uppsatsen. Därefter beskriver jag min analysmodell i kapitel 3, och materialet jag analyserar
i kapitel 4. I kapitel 5 presenteras de resultat jag har kommit fram till vid analysen.
Resultatkapitlet är indelat i tre delar, en som rör dialogicitet, en som rör attityd och en som
beskriver dialogicitet och attityd i förhållande till riktlinjerna i SoL. I kapitel 6 diskuterar jag
undersökningens resultat utifrån frågorna jag ställer i syftesformuleringen. Sist i uppsatsen finns
två bilagor. Bilaga 1 innehåller en illustration av hur en sida ur materialet kan se ut. Bilaga 2
innehåller en sammanställning av språkexempel.
5