Politiska riktlinjer.pdf - Socialdemokraterna

Politiska riktlinjer 

Beslutade av mellankongressen 16-18 april 2004 

1. Trygga och nyfikna människor skapar tillväxt 

För socialdemokratin är människan målet – hennes utveckling och frihet, hennes 

törst att lära och bilda sig, hennes vilja att växa och spränga nya gränser, 

hennes ansvarskänsla för kommande generationer, hennes solidaritet och kärlek 

till andra människor. 

Vi tror på människan. Det är människans frigörelse politiken syftar till. Denna 

frihet förutsätter jämlikhet. Därför vill socialdemokratin bekämpa ekonomiska 

och sociala klyftor samt vidga solidariteten i samhället. 

Vi har alla olika drömmar – men vi ska alla växa upp, finna kompisar att leka 

med och lita på. Vi ska lära och utvecklas in i vuxenlivet. Vi kommer att möta 

förhoppningar, framgångar och besvikelser. Vi ska alla gå till vårt första jobb, 

möta kärleken, och kanske skaffa barn. Vi kommer att möta sjukdom och mista 

anhöriga. 

Livets olika faser delar vi alla. Alla är vi någon gång sköra. Vi behöver varandra. 

Vi lever här och nu, tillsammans, mitt i förändringen. 

Vi blir alla rikare om alla får vara med och ingen lämnas utanför. 

Vi blir alla starkare om tryggheten är för alla, inte för bara några. 

Tillsammans når vi längre än var och en för sig. 

Den grundsynen har lett svensk socialdemokrati genom hela välfärdsbygget, 

från tidig industrialisering till dagens globaliserade snabbt föränderliga ekonomi. 

Den kommer att vara vägledande när vi tar ut färdriktningen för tillväxtpolitiken 

under kommande år. 

År 2002 vann socialdemokratin väljarnas stöd för en politik för trygghet och 

utveckling. Politiken drogs upp av 2001 års partikongress. Under den pågående 

mandatperioden ska valmanifestet infrias. Vårt uppdrag är inte slutfört. 

Vi socialdemokrater tror på framtiden. Vi bejakar förändring. Vi är övertygade 

om att våra grundläggande värderingar om rättvisa och jämlikhet leder till utveckling 

och tillväxt. Men vi måste också vara visionära, lyfta blicken och ta oss 

an de nya utmaningar som ligger framför oss. Framtidens folkhem formar vi 

här och nu. 

För att kunna förverkliga valmanifestet och för att rusta Sverige för framtiden 

måste tillväxten öka. 

Tillväxt innebär för oss socialdemokrater att våra gemensamma resurser ska 

öka. Värdet av den samlade produktionen av varor och tjänster ska växa men 

under former som är långsiktigt hållbara både för vår miljö, vår välfärd och för 

Politiska riktlinjer-granskade utan mark.doc

oss människor. Endast så kan samhällen och individer fullt ut förverkliga sina 

möjligheter. 

Tillväxt är inget självändamål. Målet för vår politik är ett bättre samhälle. Ett 

samhälle där människor inte slits ut i förtid. Ett samhälle där alla får delta i 

produktionen efter förmåga och där inte kön, ålder eller etnicitet är ett hinder 

på arbetsmarknaden. Vår tillväxtpolitik har sin utgångspunkt i att det är människorna 

som ska växa. Det är en politik där vi både bejakar drivkrafter för 

entreprenörskap och ser till att sjuka rehabiliteras och funktionshindrade får en 

plats i arbetslivet. 

Dessa riktlinjer är ett program för en socialdemokratisk tillväxtpolitik på medellång 

sikt. 

* * * 

Världen står just nu mitt uppe i flera samhällsomdanande förändringar, som på 

ett avgörande sätt påverkar människors livsvillkor. 

Globaliseringen ställer nya krav 

Världens företag möter allt starkare internationell konkurrens. Det gäller inte 

bara de företag som säljer på export – det gäller för de flesta företag. Det som i 

dag säljs som exklusiva produkter serietillverkas i morgon. Företagen måste 

hela tiden förnya sig. Nya produkter behöver tas fram och nya produktionsmetoder 

utvecklas. Fortare, mera, effektivare. 

Länder som tidigare endast tillverkade enkla industrivaror går nu mot avancerad 

industri- och tjänsteproduktion. Världen som helhet blir rikare. Människor 

lyfts ur fattigdom – även om långt ifrån alla får del av utvecklingen. Vi ska kräva 

av företagen att de ska visa sitt sociala ansvar vid nedläggningar och strukturomvandlingar. 

Vi ska också verka för att liknande krav och regler införs 

inom EU och i FN. 

Globaliseringen ställer nya krav. Många svenska företag flyttar hela tillverkningen 

utomlands. Även tjänsteföretag möter ny konkurrens. 

För att klara framtidens tillväxt och sysselsättning måste allas idéer och kunskap 

tas tillvara. Sveriges ambitioner på utbildningsområdet måste höjas ytterligare. 

Vi socialdemokrater vill att den svenska arbetskraften ska vara den mest 

välutbildade i världen. Det förutsätter att alla människor kan få möjlighet att 

kombinera arbete och studier och ett livslångt lärande. Därutöver måste villkoren 

för företagen i Sverige förbättras samtidigt som företagen hela tiden 

måste söka sig till de branscher och nischer där de är mest konkurrenskraftiga. 

För att klara globaliseringens utmaningar krävs ett intensifierat samarbete inom 

EU. Vi vill försvara löntagarnas rättigheter, bekämpa arbetslösheten, använda 

alla kvinnors och mäns förmåga, kunskaper och kompetens, för att skapa 

trygghet i hela Europa och rättvis handel. 

2 (43)

Allt färre ska försörja allt fler 

Den framtida arbetskraftsförsörjningen utmanas av att befolkningen blir allt 

äldre. Stora generationer kommer att gå i pension under de kommande åren. 

Samtidigt föds det för få barn. 

I takt med arbetsmarknadens allt högre krav på välutbildad arbetskraft ökar 

dessutom den genomsnittliga tiden i utbildning stadigt – och med den åldern 

då människor får sitt första riktiga arbete. I arbetslivet tvingas många arbeta 

under otrygga förhållanden och många kvinnor bär det största ansvaret för hem 

och barn. 

Resultatet är en svårlöst ekvation: Det föds för få barn. Färre ska försörja allt 

fler. 

I Sverige är denna utveckling särskilt påtaglig i de regioner som under lång tid 

har haft en hög utglesning. De äldre bor kvar – samtidigt som de yngre flyttar 

och inte kommer tillbaka efter avslutade studier. Vården, skolan och omsorgen 

hotas när skatteintäkterna viker. Sverige riskerar att klyvas. 

För att möta utmaningen med allt fler äldre måste fler arbeta. Människan är 

samhällets viktigaste resurs. Att inte ta tillvara alla människors kompetens är 

oacceptabelt, både ur ett rättvise- och ett tillväxtperspektiv. Arbetslivet måste 

välkomna alla – oavsett bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. Människor 

måste uppmuntras och ges möjlighet att börja arbeta tidigare och att stanna 

kvar några år till i arbete. Det förutsätter ett mänskligt arbetsliv. Arbetslinjen 

ska vara en överordnad princip för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken. För 

att den ska bli framgångsrik krävs att vi ständigt är beredda att pröva och utveckla 

de arbetsmarknadspolitiska medlen och anpassa dem till lokala och regionala 

förutsättningar. 

Födelsetalen måste också öka. Ytterst handlar tillväxt om framtidstro – att 

känna en sådan trygghet inför framtiden att man vågar och vill föra stafettpinnen 

vidare till kommande generationer. Det finns bara en rimlig ambition för 

socialdemokratin: Sverige ska vara det mest jämställda och barnvänliga landet i 

världen. Då krävs en framsynt jämställdhetspolitik och att de mest utsatta barnen 

får ett ordentligt stöd. 

Den globala utvecklingen är inte hållbar 

Våra barns och barnbarns framtida livsvillkor hotas av hur vi behandlar varandra 

och vår gemensamma miljö. 

Ökade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser riskerar att leda till global 

uppvärmning med förödande konsekvenser för allt liv på jorden. Farliga kemikalier 

lagras i människokroppen, effekterna känner vi ännu inte. Den biologiska 

mångfalden – rikedomen av liv på jorden – utarmas. 

De ekonomiska och sociala klyftorna ökar. Trots att världen som helhet har 

blivit betydligt rikare tar utvecklingen steg tillbaka i många fattiga länder. 

3 (43)

Mässling och malaria skördar varje år miljoner människors liv – trots att botemedel 

har funnits länge. Barn växer upp utan föräldrar i aidsepidemins spår. 

Fattigdom skapar konflikter. Krig skapar fattigdom. Fred och gemensam säkerhet 

hotas av kärnvapenstaters strävan efter världsherravälde, terrorism i alla 

former, diktatur och förtryck. 

Framtiden står på spel. 

För att ställa om till en hållbar utveckling måste vi socialdemokrater driva en 

politik med både nationella, europeiska och globala ambitioner, där miljömässiga, 

sociala och ekonomiska mål förstärker varandra. Tillsammans med andra 

progressiva krafter i världen måste svensk socialdemokrati förverkliga visionen 

om en global hållbar tillväxt. 

* * * 

Vi får inte låta oss nedslås av att uppdraget som ligger framför oss är gigantiskt. 

Socialdemokratin har aldrig väjt för utmaningar. Tvärtom har vi bejakat dem. I 

förändringen finns också möjligheterna, fröet till förbättring. 

Hela 1900-talet var en enda lång kamp för att möta stora, omvälvande förändringar 

– en kamp som lyfte Sverige från fattigdom och armod, till välstånd och 

välfärd. 

Svensk socialdemokrati har nått långt, kanske längre än någon annan politisk 

rörelse i något annat land, i att skapa anständiga och likvärdiga villkor för 

människor. Sverige har haft högre tillväxt än snittet i EU och OECD de senaste 

tio åren. Sverige placeras i topp i de undersökningar som görs om länders 

internationella konkurrenskraft. Sverige har framstående forskning och världsledande 

företag. 

Vi har bevisat att den generella välfärden inte bara skänker människor trygghet 

och frihet, utan att den också bidrar till utveckling och ekonomisk styrka. 

Hög tillväxt betyder fler jobb, mer pengar i plånboken för löntagarna och större 

förutsättningar att bedriva en rättvis fördelningspolitik. Varje procentenhet 

som tillväxten ökar förstärker hushållens köpkraft med cirka 10 miljarder kronor 

och den offentliga sektorns skatteintäkter med lika mycket. En stor del av 

dessa ökade skatteintäkter kan gå till välbehövliga löneökningar i den offentliga 

sektorn. Tillväxten ger också ökade förutsättningar för stärkt köpkraft hos hushållen 

och ökad offentlig konsumtion. Det möjliggör fler anställda i skolan, 

bättre sjukvård, fler poliser, upprustad kriminalvård, , mer kultur, upprustade 

vägar och järnvägar, pensionstillskott eller satsningar på ny hållbar teknik. 

När tillväxten är låg trängs reformutrymmet undan, och ersätts av besparingskrav. 

Samtidigt ökar kostnaderna för socialbidrag och arbetslöshet. De som har 

de sämsta jobben och den lägsta utbildningen slås först ut från arbetsmarknaden. 

De som är mest beroende av välfärden drabbas värst av krympande gemensamma 

resurser. Orättvisor cementeras och klyftor vidgas. 

4 (43)

Så länge minsta orättvisa råder har socialdemokratin en uppgift – en uppgift att 

utjämna klyftor och befria människor från otrygghet och ofärd. Den uppgiften 

kräver en långsiktigt hög tillväxt. 

Målen med politiken – idéerna om en generell välfärd – ligger fast. Men framtidens 

utmaningar kan inte mötas med gårdagens lösningar. Socialdemokratin 

är progressiv, den är reformistisk och den är nyfiken. 

Vi är stolta, men inte nöjda. Vi ser de framväxande samhällstendenserna, dess 

inneboende problem – men också dess möjligheter. Vi vill formulera en politik 

för rättvis tillväxt, utveckling och framtidstro i en tid av stora utmaningar. 

* * * 

De flesta är överens om att tillväxten i vårt land kan öka – genom att fler arbetar, 

genom ökade investeringar, eller genom innovationer som gör att produktiviteten 

ökar. 

Men i synen på hur fler människor ska komma i arbete, hur människors vilja 

att investera ska öka och hur resurserna ska användas mer effektivt skiljer sig 

socialdemokratin från andra politiska krafter. Här blir den ideologiska skiljelinjen 

tydlig. Ett antal principer ligger till grund för vår politik: 

Vilja och lust till arbete. Vårt mål är full sysselsättning – arbete åt alla. Ett arbete 

och egen försörjning skapar frihet. Jobben ska utveckla – inte slita ut. Perioder 

av arbetslöshet ska vara ekonomiskt trygga och ge rätt till hjälp att komma tillbaka. 

Människors vilja och lust till arbete är det som i grunden skapar tillväxt. 

Trygga människor vågar. Rätt utformad är skola, vård, omsorg, poliser, sjukförsäkring, 

arbetsrätt och a-kassa tillväxtskapande. I motsats till våra politiska 

motståndare tror vi inte att trygghet hämmar människors initiativförmåga och 

skaparkraft. Vi vet att trygghet och tillväxt är varandras förutsättningar. Trygga 

människor vågar pröva det nya och okända och orkar ställa om. Sveriges sociala 

trygghetssystem ska vara uppbyggda på principen att förmåner och avgifter ska 

vara generella. Detta gemensamma samhällsansvar innebär att alla medborgare 

vid behov ska få del av systemets fördelar och efter inkomstförhållanden bidra 

till dess finansiering. Jämlikheten är produktiv. 

Trygghet i förändring. Den svenska fackföreningsrörelsen är unik. Den inser 

behovet av förändring och bejakar den. Arbetsmarknadsutbildningar, trygga 

kollektivavtal, socialförsäkringar för alla – de har varit och kommer att vara 

viktiga beståndsdelar i tryggheten för den enskilda. Men i globaliseringens tidevarv 

krävs något mer. Därför välkomnar vi uppgörelser mellan arbetsmarknadens 

parter om omställningsförsäkringar. Företagen måste visa sitt sociala 

ansvar vid nedläggningar och strukturomvandlingar och det krävs ett ökat politiskt 

samarbete över gränserna. 

5 (43)

Fler nya växande företag. Sverige behöver många, nya och växande företag – 

från norr till söder, från basindustri till enmansföretag. Vi vill måna om mångfalden 

i företagandet och därför också främja kooperativa företag och andra 

verksamheter inom den sociala ekonomin. Det ska vara lätt att starta och driva 

företag. Socialdemokratin tror inte på de stora skattesänkningarnas frälsning. 

Vi vet att goda villkor för företagen framför allt består av god efterfrågan på 

varor och tjänster, stabila spelregler, tillgång till välutbildad arbetskraft, god 

infrastruktur, fruktbart samarbete med kommun och högskola samt tillgång till 

ny forskning och utveckling. En förutsättning för tillväxt är att människor växer. 

Allt entreprenörskap bygger inte bara på trygghet. Det behövs också en 

stark självtillit för att ge sig ut i ”det okända”. Här finner folkrörelsearbetet, det 

anvarsfulla företagandet, den finurlige arbetaren och den snillrike uppfinnaren 

varandra. 

Tillit till varandra. Förtroende mellan människor, organisationer, företag och 

den offentliga sektorn utgör ett gemensamt socialt kapital som är viktigt för 

tillväxten. Den svenska folkrörelsekulturen, kooperationen och den sociala 

ekonomin engagerar många människor. Den ”medskaparandan” bidrar till att 

driva på utvecklingen. 

Öppet mot omvärlden. Sverige är ett exportberoende land med höga välfärdsambitioner. 

Samarbete över gränserna gynnar alla – företag som löntagare. Till 

detta ska vi använda det svenska EU-medlemskapet. Men öppenheten är även 

en tillgång i en annan dimension: Sverige finns i världen och världen finns i 

Sverige. Alla världens språk talas här. I en global värld är mångfalden i Sverige 

en konkurrensfördel. 

Konkurrera med ny kunskap och kreativitet. Socialdemokratins satsningar på 

högskolan och vuxenutbildningen är ett medvetet val. Sverige ska konkurrera 

med kunskap, kreativitet och spetsforskning, inte med låga löner eller otrygga 

arbetsvillkor. Alla ska kunna lämna skolan med fullgoda kunskaper – ingen ska 

förvägras chansen att växa med kunskaper. Människors nyfikenhet, kreativitet 

och entreprenörskap ska stimuleras och uppmuntras. Det livslånga lärandet är 

en ny tids nödvändighet. För socialdemokratin är bildning och det informella 

lärandet ett av de främsta verktygen för att ge människan frihet att förverkliga 

sina drömmar. 

Ny teknik i människans och naturens tjänst. Miljöförstöring, ökade klyftor i samhället, 

människor som slits ut – så går vi baklänges in i framtiden. Tillväxt får 

inte ske till vilket pris som helst. Socialdemokratins krav är en tillväxt som är 

hållbar. Miljömässig planering är en förutsättning för en långsiktigt hög ekonomisk 

tillväxt och en socialt hållbar samhällsutveckling. Högre ekonomisk 

tillväxt och en miljömässigt och socialt hållbar utveckling måste gå att förena. 

En stor del av svaren finns i forskning och ny teknik. Investeringar i ny teknik 

som löser miljöproblemen skapar samtidigt enorma möjligheter till tillväxt. 

Tillväxt uppstår lokalt och regionalt och i samverkan. Offentliga satsningar på 

infrastruktur, högskola, kultur, miljöteknik och familjepolitik ger privata före- 

6 (43)

tag en skjuts och ett försteg i den internationella konkurrensen. Den gemensamma 

sektorn är en förutsättning för näringslivet. Vår samhällsmodell bygger 

på gemensamt ansvar. I dag förstör några få för väldigt många. En moralisk 

uppryckning krävs bland skrupelfria arbetsgivare, oansvariga företagsledningar, 

höginkomsttagare med svart städhjälp och dem som fuskar med våra socialförsäkringssystem. 

Det behövs riktlinjer för företagens etiska och samhälleliga 

ansvar. Näringslivet och företagen behöver svenska folkets förtroende. 

Aktiva ägare. Sverige behöver mer av aktiva och lokalt förankrade ägare och 

huvudkontor som kan trygga långsiktig forskning och investeringar. 

Kultur. Kulturen har ett egenvärde i det goda samhället. Den skapar förutsättningar 

för en öppen och fri debatt. Den hjälper individen att vara skapande och 

humanistisk. Den ger möjlighet till eftertanke och reflektion. Kulturen får en 

allt större betydelse inom en rad tillväxtområden. Därigenom bidrar en kraftfull 

politisk satsning på kulturen till ett samhälle med kreativa och växande företag 

och entreprenörer. 

Tillsammans. För socialdemokratin är solidariteten en ideologisk hållning, men 

också en strategi för tillväxt. Orättvisor är inte bara orättfärdiga – de är också 

kostsamma, improduktiva och ineffektiva. När stora grupper lämnas vid sidan 

av skapas konflikter. Sverige ska vara ett land där vi håller ihop – kvinnor och 

män, människor från olika kulturer och olika landsändar. Folkrörelser och föreningsliv 

har en viktig roll för att skapa sammanhållning och göra människor 

delaktiga. Vi ska utjämna klasskillnader – för både rättvisans och ekonomins 

skull. Ingen är för svag, ingen är för stark. Alla behövs. Det är tillsammans vi är 

starka. 

* * * 

7 (43)

2. En ständigt föränderlig värld 

2.1 Företagen möter allt tuffare utmaningar 

Globaliseringen leder till att svenska företag möter allt tuffare internationell 

konkurrens, även hemma i Sverige. Företag slås ihop och struktureras om. Kraven 

på ständig produktivitetsutveckling ökar. 

Men i grunden är globaliseringen positiv. När gränser öppnas och människor 

och varor och tjänster kan röra sig fritt blir världen som helhet rikare. Alla vinner 

på en fri och rättvis världshandel. Det har vi ännu inte fullt ut, inte minst 

länder i Afrika missgynnas i det internationella handelsutbytet. 

Utan frihandeln hade Sverige sett annorlunda ut än i dag. Vi har genom åren 

bjudit in världen till oss och varit nyfikna, inspirerats och tagit till oss nya rön. 

Samtidigt har vi stött demokrati och utveckling i andra länder. Svenska företag 

har upptäckt större marknader för sina produkter, samtidigt som vi svenskar 

har köpt produkter som andra har gjort både billigare och bättre än vi. På så vis 

har andra blivit rikare, samtidigt som exporten och utbytet med världen utanför 

har möjliggjort Sveriges tillväxt och välfärdsutveckling. 

Vi befinner oss bara i början av denna utveckling. Globaliseringen kommer att 

fördjupas allt mer och ske allt snabbare i framtiden. 

Vi socialdemokrater vill att Sverige ska konkurrera med utbildning och kunskap, 

inte med låga löner eller otrygga arbetsvillkor. Sverige ska vara en ledande 

forskningsnation i ett EU som siktar på att bli världens mest dynamiska, konkurrenskraftiga 

och kunskapsbaserade ekonomi. 

Men varken nya idéer, mer välutbildad arbetskraft eller ökad produktivitet i 

företagen kan beordras fram. Tillväxtpolitiken kan dock hjälpa till genom att 

skapa goda förutsättningar för arbete och företagande, stödja utvecklingen av 

ett väl fungerande innovationssystem och lyfta fram de nya möjligheter som 

globaliseringen ger. 

Vi vill att svenska företag ska bli ännu bättre på att utnyttja den potential som 

växande marknader ger. För traditionella näringar som basindustri och för nya 

som kultur, design, musik, IT, miljövänliga produkter och kokkonst. Fler företag 

– stora som små – behöver orientera sig utåt. Samtidigt måste utländska 

investeringar välkomnas till Sverige. 

Östersjön är på väg att åter bli ett nav i utvecklingen. Också i Sverige behövs 

växande marknader. Vi ser därför positivt på förstoring och förstärkning av 

arbetsmarknadsregioner. Regionen sjuder redan av kontakter, utbyte av varor 

och tjänster, mänskliga möten. Det är här, i vårt närområde, som den gemensamma 

europeiska marknaden nu växer med många miljoner nya EUmedborgare, 

företag och universitet. Med utvidgningen öppnas möjligheter att 

8 (43)

minska klyftorna och att öka levnadsstandarden. Få regioner i Europa har så 

goda utsikter för framtida tillväxt i både ekonomiskt och demokratiskt hänseende 

som Östersjöregionen. 

Globaliseringen har gjort alla länder mer beroende av varandra. Det innebär 

utmaningar för politiken och demokratin. I takt med att allt fler samhällsproblem 

måste lösas gemensamt måste politiken vässa sina verktyg för att kunna 

påverka utvecklingen globalt, regionalt och lokalt – på en och samma gång. I 

takt med att företagens ägande blir allt mer internationellt ökar behovet av insatser 

som främjar gränsöverskridande fackligt inflytande. 

• Främja export till växande marknader. Sverige måste satsa på ökat 

exportfrämjande gentemot strategiska marknader som det nya växande EU, 

Kina, Indien och Brasilien. 

• Högre tillväxt i EU. Det var en stor framgång för svensk socialdemokrati 

när EU beslutade om en ny tillväxtstrategi, den så kallade Lissabonstrategin. 

Men om målet ska kunna nås – att EU år 2010 ska ha världens mest 

dynamiska, kunskapsbaserade och konkurrenskraftiga ekonomi – måste tillväxt- 

och sysselsättningsarbetet intensifieras. Inte minst för att nå målen om 

att investera mer i människor, bekämpa sociala klyftor och driva på utvecklingen 

för en bättre miljö. 

• Bygg samman Öresundsregionen och norra Europa. Genom Öresundsbron 

och bron över Stora Bält har södra Norden och norra Tyskland 

bundits samman. Nu gäller det att gå vidare och länka samman södra Sverige, 

Danmark och norra Tyskland ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kortare resvägar 

måste kombineras med ökad integration på en rad områden. Vi vill att 

Sverige bjuder in representanter från städer, regioner, delstater och regeringar 

för att gemensamt utforma en strategi för framtidens samarbete. 

• Östersjöområdet – en sjudande region. Runt Östersjön finns många 

växande marknader. Vi vill utveckla det ekonomiska, kulturella och sociala 

samarbetet på alla nivåer med strandstaterna runt Östersjön för att stärka regionens 

betydelse i det framtida Europa. Det gäller att knyta närmare band, både 

med stora städer som S:t Petersburg och växande ekonomier som Polen. Vi vill 

se ett ökat studentutbyte och särskilda exportsatsningar. 

• Västsverige – porten mot väster. Göteborgsområdet och Västsverige 

är porten västerut för handel och utbyte. En ökad utveckling för bland annat 

hamnverksamheten förbättrar näringslivets konkurrenskraft i hela Sverige. 

• Barentsregionen – glest befolkat men oerhört rikt. I de norra delarna 

av Sverige, Finland, Norge och Ryssland lever blott sex miljoner människor på 

en yta som är tre gånger större än Frankrikes. Ingenstans i Europa finns sådana 

väldiga naturtillgångar på fisk, mineraler, olja och gas som i Barentsregionen. 

Vi vill stärka Barentssamarbetet i alla dess dimensioner. Inte minst måste ökat 

ekonomiskt utbyte gå hand i hand med ökade insatser för miljön på Kola- 

9 (43)

halvön. 

• Närmare samarbete mellan Sverige och Finland. Under senare år har 

stora svenska och finska företag gått samman. Merita-Nordbanken, Stora 

Enzo, Telia-Sonera är några exempel. Slagkraftigare enheter har skapats för att 

kunna möta en allt hårdare internationell konkurrens. Vi vill att detta industriella 

samarbete ska följas av ett närmare industripolitiskt samarbete. Sverige och 

Finland måste samarbeta närmare för att hävda de svensk-finska företagens 

konkurrenskraft. 

• Närmare samarbete mellan Sverige och Norge ökar tillväxt och konkurrenskraft. 

Den nordiska triangeln är ett av EU:s högst prioriterade kommunikationsstråk 

och Stockholm-Oslo-stråket inrymmer 4,5 miljoner invånare. 

• Exportera svensk förvaltningskunskap. Svensk förvaltning håller 

hög internationell klass. Samtidigt är behovet av effektiva förvaltningar fortfarande 

stort i många länder, inte minst bland utvecklingsländerna. Vi vill att 

Sverige ska öka exporten av svensk förvaltningskunskap, där offentlighetsprincipen 

är en central del. 

• Stabila spelregler även för löntagarna. En dynamisk inre marknad 

inom EU, även för arbetskraft och tjänster, är en viktig förutsättning för tillväxt 

och nya jobb i Sverige och Europa. En nödvändig förutsättning är dock stabila 

spelregler även för löntagarna, som gör det möjligt att hävda löntagarnas och 

konsumenternas intressen, och se till att reglerna inte hotar till exempel svenska 

välfärdssystem och kollektivavtal. 

• Bekämpa globaliseringens baksidor – men värna svensk konkurrenskraft. 

Socialdemokratin kan inte stillatigande se på när länder konkurrerar om 

företagens investeringar genom att dumpa företags- och kapitalskatter, försämra 

tryggheten på arbetsmarknaden eller sänka miljökrav. Vi socialdemokrater 

kommer att arbeta aktivt för att nå internationella överenskommelser 

och använda medlemskapet i EU för att flytta fram politikens positioner på 

marknadens bekostnad. Samtidigt är vi väl medvetna om att vi måste ha beredskap 

för att hävda vår konkurrenskraft om förutsättningarna förändras. Vårt 

framtida välstånd är beroende av att Sverige hävdar sig väl i konkurrensen om 

de internationella investeringarna. 

• Starka fackliga organisationer stärker tillväxten. Alla människor ska 

ha rätt att organisera sig fackligt. Fler länder måste ratificera och respektera 

ILO:s konventioner. Det internationella fackliga samarbetet måste stärkas. 

Fackföreningar ska ha rätt att vidta internationella sympatiåtgärder. 

2.2 Stabila spelregler 

Ett gott näringsklimat förutsätter stabila ekonomiska spelregler, sunda offentliga 

finanser och låg inflation. Det skapar utrymme för låga räntor – vilket 

10 (43)

främjar investeringar och tillväxt. Utan starka offentliga finanser riskerar dessutom 

varje lågkonjunktur att tvinga fram stora nedskärningar som försämrar 

tryggheten, vilket urholkar köpkraften och leder till att lågkonjunkturen förvärras. 

Ett gott näringslivsklimat förutsätter även rättvisa regler på arbetsmarknaden. 

Utan trygghet för arbetstagare skapas en osäkerhet i ekonomin som i sin 

tur hotar tillväxten. 

Företagen och den offentliga sektorn ska ha tillgång till välutbildad arbetskraft. 

Lönebildningen är och ska vara arbetsmarknadens parters ansvar. Den måste 

vara stabil och får inte avvika från utvecklingen i våra konkurrentländer. Därför 

är det också viktigt att ledningarna i företagen förgår med gott exempel med 

sina egna löner och förmåner. 

När finansmarknaden fungerar väl kan kapital föras från företag och branscher 

med överskott till företag och branscher i behov av finansiering. 

När företag tvingas konkurrera måste de bli lite bättre för att inte förlora sina 

kunder. Det kan pressa priserna, driva den tekniska utvecklingen framåt eller 

resultera i nya, bättre produkter. Arbetarrörelsen insåg detta tidigt. Framväxten 

av den kooperativa rörelsen drevs av insikten om att det är de sämst ställda som 

förlorar mest på monopol och karteller. Samtidigt finns det branscher som inte 

lämpar sig för konkurrens – där det finns naturliga monopol eller där vinstintresset 

inte hör hemma. 

I dag är konkurrensen i många branscher alltför dålig. På finansmarknaden 

leder det till höga avgifter för enkla transaktioner. Avregleringarna har inte 

alltid fått avsedd effekt. På vissa håll har priserna pressats ned, medan de på 

andra håll tvärtom har stigit. 

Det förekommer också att seriösa företag tvingas att konkurrera med företag 

som håller låga priser för att de bryter mot de lagar och regler som gäller på 

arbetsmarknaden. Eller fuskar med skatt och sociala avgifter. Det kan vi aldrig 

acceptera. All ekonomisk brottslighet och fusk måste bekämpas. 

Skatteuttaget i Sverige är högt, och är det på grund av våra höga ambitioner på 

välfärdens område. Men höga skatter har inget egenvärde i sig. Vi är alltid beredda 

att se över varje enskild skatt ur tillväxt- och fördelningssynpunkt. Vårt 

krav är att skatterna utformas så att de stimulerar till arbete och bidrar till rättvisa 

och att varje satsad skattekrona leder till ökad trygghet, rättvisa eller tillväxt. 

• Sunda offentliga finanser. För att minska skuldsättningen, klara 

välfärd och pensioner när befolkningen åldras, och för att skapa ett ordentligt 

utrymme för att kunna föra en aktiv konjunkturpolitik, vill vi att överskottsmålet 

för de offentliga finanserna och utgiftstaket ska hävdas. 

• Sysselsättningsmarginal. För att kunna bedriva en aktiv finanspolitik 

vill vi skapa en särskild sysselsättningsmarginal i statsbudgeten. Det vill vi 

11 (43)

göra inom ramen för en utvidgad budgeteringsmarginal, i takt med att utgiftstaket 

höjs. Kommunernas inkomster går upp och ner med konjunkturen. För 

att öka stabiliteten och ge kommuner och landsting möjlighet till en långsiktig 

planering av antalet anställda inom vården, skolan och omsorgen vill vi jämna 

ut kommunernas resurser över konjunkturcykeln och verka för stabila spelregler 

mellan stat, landsting och kommuner. 

• Ökad konkurrens. Vi vill se hårdare tag mot kartellerna. Möjligheterna 

att införa ett individuellt skadeståndsansvar för ledande aktörer måste 

prövas. Sverige måste driva på för ökad konkurrens på EU:s finansmarknader. 

• Se över avregleringarna. Avregleringarna av post-, tele-, taxi-, el-, 

inrikesflyg- och järnvägsmarknaden har inneburit stora förändringar. Om den 

pågående utvärderingen av avregleringarna visar på stora negativa konsekvenser 

för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin vill 

vi att staten ska ta till aktiva åtgärder. Fram till dess bör staten tydligt uttrycka 

sin vilja i särskilda riktlinjer. 

• Statlig styrning. Vi anser att den statliga styrningen över statligt 

ägda företag ska medverka till att dessa företag blir drivkrafter i tillväxtpolitiken. 

Därför vill vi hitta former för ägarpolitiken så att statliga företag i större 

utsträckning understödjer viktiga tillväxtfaktorer. 

• Välinformerade och starka konsumenter. Vi vill stärka konsumentpolitiken. 

Alla ska få bättre information om prisutvecklingen på olika områden. 

Bedrägliga och vilseledande marknadsföringsmetoder ska motarbetas. TVreklam 

ska inte få rikta sig till barn. 

• Bekämpa fusk och ekonomisk brottslighet. Kontantbranscherna måste 

städas upp. Vi är öppna för att staten prövar schablonbeskattning och krav på 

godkända kassaregister. Kontrollen av F-skattesedlar måste öka. Svartarbete 

ska inte heller kunna döljas genom olika företagskonstruktioner. Vi vill se över 

möjligheterna att låta huvudentreprenörerna ta ansvar för underentreprenörernas 

skatter och sociala avgifter. Vi accepterar inte heller fusk med våra välfärdssystem. 

Utbetalningar från försäkringskassorna, CSN, a-kassorna och socialtjänsten 

ska samköras. EU måste ta ett samlat grepp om den ekonomiska 

brottsligheten. 

• Utvärdera varje skattekrona. Tillväxt är en förutsättning för välfärd. 

Välfärd är en förutsättning för tillväxt. Men välfärdspolitiken kan bidra 

ännu mer till tillväxten än vad den gör i dag. Om arbetsmarknadspolitiken 

bättre hjälper arbetslösa tillbaka i arbete. Om forskningen vid högskolorna i 

större utsträckning omsätts i nya varor och tjänster. Om skolan ännu bättre 

förmedlar både kunskap och trygghet så att fler barn når kunskapsmålen. Vi vill 

därför att varje satsad skattekrona ska prövas utifrån hur mycket den bidrar till 

trygghet, rättvisa och tillväxt. 

2.3 Sverige behöver fler och växande företag 

12 (43)

Sverige har utvecklats från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle och är 

i dag är ett kunskapssamhälle med en stor tjänstesektor. Men industrin står 

fortfarande för en betydande del av både tillverkning och export. Däremot har 

en hög produktivitetsutveckling lett till att industrin inte längre står för en lika 

hög andel av sysselsättningen. I stället har tjänstesektorn vuxit sig starkare. 

Små- och medelstora företag spelar en allt större roll för både tillväxt och jobb. 

Sveriges näringslivsstruktur kommer att fortsätta att förändras. De allt högre 

kraven på ständiga förbättringar gör att gamla företag ibland tvingas lägga ned, 

medan andra flyttar sin produktion till andra länder. 

Det innebär att Sverige behöver fler nya och växande företag. Och förutsättningarna 

för det är goda. Sverige är fullt av idérika, företagsamma och handlingskraftiga 

människor. Men i dag tar allt för få steget och blir företagare. Vi 

behöver mer av aktiva och lokalt förankrade ägare och huvudkontor, som kan 

trygga långsiktig forskning och investeringar. Företagandet inom den sociala 

ekonomin och nätverk av företag möjliggör för icke traditionella entreprenörer 

att gemensamt starta företag och dela risker. 

De flesta av dem som är småföretagare sliter hårt för måttliga inkomster. 

Många gånger är det också otryggt. Samhälls- och omvärldsförändringar påverkar 

små och medelstora företag lika mycket som stora företag och enskilda 

arbetstagare. Företagarens och företagens villkor måste förbättras, samtidigt 

som löntagarnas arbetsrättsliga villkor tillvaratas. 

Men även befintliga företag måste växa och utvecklas. Vi vill att de branscher, 

där Sverige i dag har en ledande ställning, ska ha goda förutsättningar att behålla 

sina positioner. Men vi vill också skapa goda villkor för företag, inte minst 

inom den växande tjänstesektorn. 

Den offentliga sektorn ska hjälpa till att skapa ett gott näringsklimat. Företag 

ska få god service. Det innebär inte bara att företag ska ha möjlighet att deklarera 

moms och löneutbetalningar på Internet – det förutsätter också snabb 

handläggning vid exempelvis miljöprövningar och att det är lätt att få reda på 

vem man ska vända sig till i den offentliga samhällsorganisationen. Det är 

också viktigt med en miljö- och bygglagstiftning som minimerar konflikter 

mellan byggkvalitet och miljö. Dessa lagar måste vara formulerade på ett sådant 

sätt att människor och företag som påverkas av dem behandlas lika inför dem 

oavsett vem som tolkar dem och var i landet de tolkas. 

• Lätt att starta och expandera företag. Människor som vill starta och 

expandera företag måste få god service. Handläggningstiderna vid alla kontakter 

med myndigheter – oavsett om det handlar om nyregistrering av företag 

eller miljöprövningar och planärenden – ska kortas, så att inte angelägna investeringar 

försenas av fleråriga processer. Varje myndighet ska sätta upp uppföljningsbara 

mål för att åstadkomma minskad administrativ börda för företagen. 

13 (43)

• Uppmuntra risktagande. Företagare ska ha möjlighet till god avkastning 

på sina investeringar. Skattesystemet ska främja risktagande. Generationsskiften 

i företagen måste underlättas. Vi vill reformera arvs-, gåvo- och 

förmögenhetsskatterna. Vi vill också ge ökade skattereduceringar för en viss tid 

vid nyanställningar. Förändringar i skattesystemet måste ses i ett helhetsperspektiv 

och ha en rättviseprofil. 

• Tryggt att vara småföretagare. Även småföretagare behöver kunna 

känna trygghet för att våga ta nya risker. Vi vill att den sociala tryggheten för 

småföretagare ska ses över. 

• Främja mångfalden i företagandet. Allt slags företagande och olika 

slags associationsformer behövs. Inte minst måste det finnas möjligheter för 

icke traditionella företagargrupper att starta och utveckla företag. 

• Turism – en framtidsbransch. Antalet utländska besök i Sverige 

ökar, men fortfarande har Sverige en låg andel utländska turister i jämförelse 

med övriga länder i EU. Samtidigt är turismen en av världens snabbast växande 

branscher. Vi vill, tillsammans med besöksnäringen, utveckla och förbättra 

satsningarna på att marknadsföra Sverige. Satsningarna måste finansieras 

gemensamt. De länder varifrån turismen väntas växa kraftigt måste bearbetas 

strategiskt. 

• Inte bara varor och tjänster – även upplevelser. Sverige visar i dag 

framfötterna inom musik, mode, design, matlagning, industridesign, evenemangsbranschen, 

film, litteratur och media. Upplevelseindustrin är en växande 

bransch med stor potential. Inte minst vill vi öka samarbetet mellan högskolorna 

och upplevelseindustrin. 

• Behåll basindustrins tätpositioner. Basindustrin kommer även i 

framtiden att bidra stort till Sveriges välstånd och välfärd. I mötet mellan basindustrin 

och nya branscher finns stora möjligheter till att förädla basindustrins 

produkter. Vi vill att staten, tillsammans med basindustrin och dess fackliga 

organisationer, gemensamt utarbetar program för hur Sverige ska kunna behålla 

de ledande positionerna inom trä/skogsindustri, metallurgi och fordonsindustri. 

• Särskilda satsningar på IT/telekom och biotek/läkemedel. Några av 

Sveriges största företag verkar i branscher där investeringar i forskning och utveckling 

är helt avgörande för internationell framgång. Att säkerställa att dessa 

företag ska kunna fortsätta att växa i Sverige är en nationell angelägenhet. 

Därför vill vi att staten, i samarbete med näringslivet och de berörda fackliga 

organisationerna, på bredden och djupet genomlyser förutsättningarna för 

IT/telekomindustrin och bioteknik/läkemedelsbranschen i Sverige. 

• Den svenska fordonsindustrin är en motor för hela Sveriges tillväxt. 

Satsningar på forskning och utveckling inom säkerhet, telematik, miljöteknik 

14 (43)

och nya dieselmotorer måste säkerställas. Samverkan mellan statliga myndigheter, 

lärosäten och industrin kan ge ny teknik i en traditionell bransch. 

• Hävda svensk försvarsindustri. Till följd av Sveriges alliansfrihet 

finns en omfattande och framgångsrik försvarsindustri i vårt land. Det har 

stärkt Sveriges oberoende. Dessutom har många gånger försvarsindustrins 

kunskaper och teknologi kommit det civila samhället till del. Vi vill att den 

kompetens, forskning och utveckling som finns inom försvarsindustrin ska tas 

tillvara vid den fortsatta omställningen av försvaret. 

• Tydligare offentlig ansvarsfördelning. Det är många som tycker att 

det är svårt att förstå vem som gör vad i den offentliga sektorn. Såväl individer 

som företag tycker att det är svårt att finna rätt ingång till myndigheter, verk, 

länsstyrelser och kommuner. Det borde finnas möjligheter till stora effektiviseringsvinster 

inom den offentliga förvaltningen. Vi vill att de näringspolitiska 

insatserna på både central och regional nivå koncentreras till ett färre antal aktörer 

med tydliga uppdrag. Över huvud taget måste ansvarsfördelningen och 

samordningen mellan den offentliga sektorns olika delar och nivåer förbättras. 

• Utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin. Det svenska jordbruket har 

stora utvecklingsmöjligheter och ska ha goda konkurrensvillkor. Exporten av 

svensk mat kan öka. Hållbara och säkra produkter är målet. Vi vill att staten 

tillsammans med jordbruket och livsmedelsindustrin ser över hur näringarna 

ska stärkas. Vi vill även att politiken bidrar till fortsatt god utveckling i de sektorer 

som växer fram runt jordbrukssektorn, exempelvis hästnäringen. 

2.4 En global hållbar utveckling 

Världen står inför stora utmaningar. Den globala utvecklingen är inte hållbar – 

vare sig ekonomiskt, socialt eller miljömässigt. 

Det finns ingen enkel lösning. Målkonflikterna är uppenbara. För att klara 

välfärden även på längre sikt, skapa långsiktigt stabil tillväxt och samtidigt en 

hållbar utveckling både socialt och miljömässigt måste investeringarna i samhället 

öka påtagligt, särskilt tillväxtskapande investeringar i till exempel 

forskning, utbildning och infrastruktur, samt i en ekologiskt hållbar utveckling. 

För att kunna hävda sig på de internationella marknaderna behöver svensk 

basindustri god tillgång till energi och andra naturresurser till konkurrenskraftiga 

priser. El är en högförädlad energibärare som i första hand bör nyttjas 

inom områden där alternativen är få eller saknas, exempelvis i industriprocesser. 

Samhället bör styra mot ett minskat användande av direktel för uppvärmningsändamål. 

En framtida industrialisering i världens fattigaste länder leder 

med all sannolikhet till högre energianvändning och bruk av äldre, mindre ren 

teknik. För många människor i den rika världen är långa och många flygresor, 

bilåkande och stora energikrävande bostäder viktiga beståndsdelar i en hög levnadsstandard. 

15 (43)

Samtidigt står världen inför reella hot. Utsläppen av växthusgaser riskerar att 

leda till betydande globala klimatförändringar. Den risken har vi inte råd att ta. 

Skövlingen av skog utarmar den biologiska mångfalden. Fattigdom och förtryck 

leder till krig, terrorism, konflikter och ytterligare miljöförstöring. 

För att nå en hållbar utveckling i hela världen måste Sverige driva på för att alla 

länder tar sin del av ansvaret. Det handlar om att verka för nya internationella 

överenskommelser – men också om att leva upp till dem som redan finns. 

Vi har satt upp ambitiösa mål för omställningen av Sverige. Kärnkraften ska 

fasas ut inom ramen för en ansvarsfull miljöpolitik, en aktiv sysselsättningspolitik 

och en ambitiös välfärdspolitik. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 

fyra procent till år 2010 och halveras till år 2050. Alla dagens stora miljöproblem 

ska vara lösta inom en generation. Därför måste vi våga prova nya vägar 

och sätt att tänka. Och ibland måste vi också göra saker som är svåra och verkar 

kostsamma. Även om prislappen i dag framstår som stor så är det ingenting 

mot vad det kommer att kosta i morgon om vi ingenting gör. Vi kan inte heller 

enbart tvinga människor att leva kretsloppsanpassat genom lagar. Det krävs 

också att varje generation från grunden får lära sig att hushålla med resurser 

och också inse konsekvenserna av människors handlande. Bara då kan det gröna 

folkhemmet bli en verklighet. 

Men fortfarande står de förnyelsebara bränslena för en liten del av all energianvändning. 

Fortfarande ökar transporterna i snabb takt. Fortfarande ökar de 

totala utsläppen av växthusgaser. Sanningen är att med dagens låga fart på omställningen 

kommer vi inte att nå upp till de av oss själva högt satta ambitionerna. 

Samtidigt kan uppfyllandet av miljömålen stå i strid med viktiga ekonomiska 

och sociala intressen. Därför måste vi våga lyfta fram målkonflikterna i ljuset. 

Vi kan inte längre se på politikens olika delar var för sig – vi måste ha en sammanhållen 

politik för en hållbar utveckling. Vår förmåga att upprätthålla sysselsättning 

och välfärd blir avgörande för om vi kan bevara ett folkligt stöd för 

en aktiv miljöpolitik. Ekvationen högre ekonomisk tillväxt och en miljömässigt 

och socialt hållbar utveckling måste lösas. 

En stor del av svaret finns i ny teknik. Det handlar om förnyelsebara drivmedel, 

energisnålare processer, alternativa lösningar till dagens farliga kemikalier och 

nedsmutsande energikällor. Med ny teknik och nya tillämpningar av känd teknologi 

följer annan infrastruktur, nya metoder för lagring och förbränning av 

energi, nya motorer och fordon och så vidare. Hela denna kedja av förändringar 

innebär enorma möjligheter att skapa nya företag och ge sysselsättning för tiotusentals 

människor. Det handlar om ett miljömässigt bostadsbyggande och 

bättre kollektivtrafik. Det handlar i vårt land framför allt om att nyttja kunskaper 

och erfarenheter från industrin och forskningen för att satsa inom de områden 

där Sverige kan göra stor nytta för en uthållig tillväxt i samklang med en 

hållbar global miljö. 

16 (43)

Investeringar i teknisk utveckling är i sig en drivkraft för framtida tillväxt. Stora 

behov, och stora marknader, ropar efter ny teknik som kan lösa morgondagens 

problem. För att klara en global hållbar utveckling måste Sverige öka biståndet 

i form av miljöteknik och kunskap inom miljöområdet. De länder som utvecklar 

teknik och forskningsrön som kan minska miljöpåverkan, effektivisera energianvändning 

och annat resursutnyttjande samt förbättra hälsa har stora tillväxtmöjligheter. 

Vi vill också öka tillgången på miljövänliga alternativa bränslen, 

till exempel etanol, biogas, vätgas och andra typer av nya fordonsbränslen, 

samt bränsleceller. Som ett renare alternativ till olja och kol bör också naturgasen 

kunna spela en viktig roll. 

Men vi kan inte förlita oss till någon enskild åtgärd eller lösning – det krävs en 

mångfald av insatser. 

• Låt energiomställningen bli en motor för den svenska industrin. 

• En hållbar global utveckling. Vi vill att all politik ska syfta till en 

hållbar global utveckling. Målsättningarna från toppmötet i Johannesburg och 

FN:s millenniemål ska uppfyllas. Sverige ska driva på för en rättvis och offensiv 

frihandel. EU:s jordbruks- och handelspolitik måste reformeras. 

• En sammanhållen klimat- och energipolitik. Vi vill ta initiativ till en 

sammanhållen klimat- och energipolitik som säkrar Sveriges framtida energiförsörjning 

och omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Tydliga avstämningar 

ska göras vart fjärde år, med start år 2007. Vi ser Vattenfall som ett 

viktigt verktyg för energiomställningen, elförsörjningen och tillväxten. Vår ambition 

är att Vattenfall – på kommersiella grunder och utan att det kommer i 

konflikt med EU:s konkurrensregler – bör kunna erbjuda industrikunder Europas 

lägsta energipriser. 

• Positiva stimulanser. Vi vill se över hela skattesystemet för att hitta 

positiva och samhällsekonomiskt motiverade stimulanser för både företag och 

hushåll att effektivisera sin energikonsumtion och annan resursanvändning 

samt utnyttja förnyelsebara bränslen och göra miljövänliga investeringar. Vi vill 

också öka tillgången på miljövänliga alternativa bränslen och gynna kollektivtrafik. 

• En energieffektivare basindustri. Den svenska basindustrin är internationellt 

sett väldigt energieffektiv. Därför är det viktigt för vår globala 

miljö att basindustrin ges goda förutsättningar att fortsätta att investera i vårt 

land och därigenom kunna pröva ny miljö- och energieffektiv teknik. Vi vill att 

den intensiva forskning och utveckling som i dag bedrivs för att effektivisera 

energi- och övrig resursanvändning ska fortsätta. Den svenska basindustrin ska 

kunna utnyttja effektiv resurshushållning som en konkurrensfördel. Det är viktigt 

att basindustrin har en långsiktigt stabil och internationellt konkurrenskraftig 

elförsörjning. 

17 (43)

• Nationellt program för minskad energiförbrukning. Det finns redan i 

dag många positiva exempel där offentlig sektor kraftigt har lyckats minska 

energianvändningen. Tillsammans med den tunga industrin har initiativ tagits 

som lett till att spillvärme från industriprocesserna utnyttjas för uppvärmning 

av bostäder och lokaler på många orter. Vi vill introducera ett nationellt program 

för att effektivisera energianvändningen och öka användningen av förnyelsebar 

energi i den offentliga sektorn – från kommuner, via myndigheter till 

statliga bolag. 

• Utveckla miljövänliga transporter och transportsystem. Vi vill uppmuntra 

utvecklingen av miljövänliga transporter, vilket förutsätter en helhetssyn 

där de olika transportslagen utnyttjas effektivt. Järnvägs- och sjötransporter 

har betydande utvecklingsmöjligheter inom såväl gods- som persontransporter. 

Det ambitiösa samarbetet mellan högskolorna och fordonsindustrin kring “den 

gröna bilen“ – ett projekt för att utveckla lättare fordon och effektivare motorer 

– är ett utmärkt exempel. Vi vill fortsätta att satsa på den typen av projekt. 

Sverige ska vara ledande på att få fram alternativa bränslen. Kunskap om miljövänliga 

kollektivtrafiklösningar borde kunna exporteras mer. 

• Skärpt kemikalielagstiftning. Sverige ska driva på så att alla producenter 

ska behöva visa att de kemikalier som de vill producera eller importera 

inte är skadliga för människors hälsa. Sverige ska även fortsätta att kraftfullt 

driva frågan globalt. 

• Växande marknad för miljöteknik. Svenska företag är världsledande 

när det gäller att ta fram patent inom miljöteknik. Vi vill öka satsningarna på 

forskning, utveckling och export av miljöteknik. Det framgångsrika tekniksamarbetet 

mellan en miljö- och resurseffektiv basindustri och de svenska teknikföretagen 

ska uppmuntras av samhället. 

• Den offentliga sektorn ska gå före. Den offentliga kapitalförvaltningen 

ska bli mer aktiv och exempelvis ta hänsyn till miljö och etik. Statens 

bolag har ett särskilt ansvar att bidra till en miljömässigt hållbar utveckling vid 

upphandlingen av ny teknik. 

• Mer vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft måste öka. I dag tar 

tillståndsprocessen för lång tid. Vi vill att staten ska ansvara för att särskilda 

områden för vindkraft pekas ut och miljöprövas så att utbyggnaden kan ta fart. 

• Utvecklat internationellt samarbete. Vi vill att Sverige ska arbeta 

aktivt för internationella överenskommelser på miljöområdet men även för att 

se till att de överenskommelser som redan finns ratificeras av fler och – inte 

minst – efterlevs. EU måste driva på så att alla industriländer undertecknar 

Kyotoprotokollet. I förlängningen måste målet vara att alla länder undertecknar 

Kyotoprotokollet. 

18 (43)

3. Från idéer och kunskap till nya innovationer 

3.1 Låt kreativitet och kunskap flöda 

Människors vilja att hela tiden gå vidare, att utforska nya gränsland, att lära sig 

mer, att flytta fram positionerna – det är den viktigaste drivkraften för samhällets 

utveckling. Se på barnen, hur de steg för steg upptäcker nytt, prövar sina 

kunskaper och spränger nya gränser. Även i vuxen ålder känner vi djup tillfredsställelse 

när vi lyckas sätta oss in i en ny fråga eller lösa ett besvärligt problem. 

Glädjen över att klara något nytt och till synes oöverstigligt är ovärderlig 

– alldeles oavsett om det handlar om att få lagets alla individer att samspela, 

lyckas lösa hela korsordet, få upp tapeterna på väggen eller klara en omtenta på 

högskolan. Den leder till tillväxt både i mänsklig och i ekonomisk bemärkelse. 

Den avgörande drivkraften för tillväxt och utveckling på längre sikt är ökad 

produktivitet, det vill säga att resultatet av varje arbetsinsats ökar. Och ska produktiviteten 

höjas måste människors nyfikenhet, kreativitet och entreprenörskap 

uppmuntras. Därtill krävs fortsatt stora samhälleliga satsningar på kunskap. 

Kunskap är en av våra viktigaste konkurrensfaktorer i den internationella ekonomin. 

Ju kunnigare arbetskraft Sverige kan erbjuda, desto fler företag – svenska 

som utländska – väljer Sverige som bas för avancerad tillverkning, produktutveckling 

och forskning. 

Sverige har i dag betydligt bättre förutsättningar att konkurrera med kunskap 

än för bara tio år sedan. Drygt en miljon människor har kompletterat eller 

slutfört sin gymnasieutbildning med hjälp av Kunskapslyftet. Högskolan har 

byggts ut med nästan 100 000 platser. I dag går 40 procent av alla ungdomar 

vidare till högskolestudier. Vårt mål är att hälften av alla ungdomar ska göra 

det. Högskolan har också öppnats för nya grupper. I dag är var tionde nyantagen 

student över 35 år. Den sociala snedrekryteringen till högskolan minskar – 

men den måste minska betydligt mer. 

Även om utbildningsnivån i Sverige har stigit avsevärt finns det andra länder 

som ligger ännu bättre till. Internationella studier visar att Sverige ligger på en 

fjärde plats när utbildningsnivån bland olika åldersgrupper och kvinnor och 

män jämförs mellan industriländerna. Det nöjer vi oss inte med. Vi vill att 

Sverige ska ha världens högsta utbildningsnivå. 

Den sociala snedrekryteringen till högre studier börjar tidigt. Förskolan, 

grundskolan, fritidshemmet och gymnasieskolan måste vidareutveckla sitt sätt 

att arbeta så att alla, oavsett bakgrund får lära maximalt. En av tio elever – ofta 

pojkar från arbetarklass – lämnar fortfarande grundskolan utan att ha de kunskaper 

som krävs för gymnasieskolan. En av tio i åldern 25 till 34 år saknar 

fortfarande fullständig gymnasieutbildning. Samtidigt blir antalet arbeten för 

människor utan grund- eller gymnasieutbildning allt färre. Vi socialdemokrater 

vill fortsätta att satsa på utbildning på alla nivåer. Skolan måste präglas av både 

kunskap och trygghet. Lärarna ska ge uppmuntran och stöd, men också vara 

19 (43)

tydliga med kraven. De elever som har svårt att hänga med har rätt att få extra 

hjälp. Alla ska kunna nå målen. Ingen ska lämnas utanför. Sverige ska vara ett 

kunskapssamhälle för alla. En likvärdig utbildning betyder inte likadan för alla. 

Människor lär på olika sätt och i olika takt. En utveckling av pedagogiken behövs 

för att möta varje elevs individuella behov. Det finns skäl att tro att den 

tekniska utvecklingen kommer att fortsätta vara väldigt snabb. Men utvecklingen 

går inte av sig själv. Den förutsätter att människor intresserar sig för teknik. 

Genom målmedvetna insatser har antalet studenter på naturvetenskapliga och 

tekniska utbildningar i högskolan ökat kraftigt. Men undervisningen i matematik 

på alla nivåer måste utvecklas. Fler måste ges förutsättningar för fortsatta 

studier i matematik, teknik och naturvetenskap. Grundskolor ska uppmuntras 

att profilera sig inom naturvetenskap och teknik i högre utsträckning än i dag. 

Nya framgångsrika pedagogiska metoder ska spridas. Vårt mål är att svenska 

elevers resultat i matematik ska vara ledande vid internationella jämförelser. 

I en globaliserad värld av snabba förändringar är kunskap en färskvara. Det 

livslånga lärandet har blivit en nödvändighet – både för företagen och för individen. 

Näringslivets konkurrenskraft beror i stor utsträckning på att de redan 

yrkesverksamma kontinuerligt får kompletterande utbildning. Människors 

möjligheter att hitta ett nytt arbete eller byta arbete ökar betydligt om man får 

kompetensutveckling i arbetet. 

• Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och ska därför stå 

öppen för alla barn. På många håll är barngrupperna i förskolan för stora. Vi vill 

därför inleda en stor satsning så att 6 000 fler förskollärare och barnskötare kan 

anställas i förskolan. Statsbidraget utformas så att alla kommuner ges möjlighet 

att anställa fler. På sikt vill vi att förskolan ska bli avgiftsfri. Könsskillnader 

grundläggs tidigt. Därför ska förskolan vara en attraktiv arbetsplats för både 

kvinnor och män och ha en pedagogik genomsyrad av ett aktivt jämställdhetsperspektiv. 

• Alla elever ska nå målen i skolan. Vi vill fullfölja satsningarna så att 

15 000 fler lärare och andra specialister anställs i skolan mellan 2001 och 2006. 

Lika möjligheter kräver olika resurser. Modersmålsbaserad undervisning ska 

kunna användas i ökad utsträckning i skolan, där webbaserad distansundervisning 

kan underlätta tillgängligheten. Undervisningen i svenska som andraspråk 

måste också förbättras. Läsning är en nyckel till studieframgång för alla elever. 

För att fler elever ska nå målen och alla skolor ska vara bra skolor, ska resultat 

och kvalitet systematiskt följas upp. 

• Öka intresset för matematik och naturvetenskap. Den naturliga nyfikenhet 

som barn har för naturvetenskap måste få utrymme att odlas och utvecklas. 

Det kräver kunniga och intresserade pedagoger inom teknikområdena 

från förskolan genom grundskola och gymnasieutbildning till universitet och 

högskola. Vi vill utveckla lärarnas utbildning, förbättra pedagogiken och öka 

samarbetet mellan grundskola, högskola och näringsliv. Vi behöver mer av 

nyskapande och attraktiva utbildningar i gränslandet mellan områden som teknik, 

design, samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap. 

• Stärk entreprenörskapet i skolan. Innovativa och kreativa lärmiljöer 

är en förutsättning för att generera nya idéer och verksamhetsfält och ökad till- 

20 (43)

växt. För att lyckas med detta behöver hela utbildningsväsendet öppnas för omvärlden. 

Den kreativitet och det engagemang som kännetecknar entreprenörer 

ska prägla utbildningen från förskola till högskola och samverkan med den ideella 

sektorn och företag stimuleras. 

• Förbättra gymnasieskolan. Avhoppen från gymnasieskolan måste 

minskas. Kvaliteten på utbildningen för elever med bristande kunskaper från 

grundskolan måste öka. Alla gymnasieelever ska ha en bred kunskapsgrund, 

men yrkesdelarna i gymnasieutbildningen måste utgå från varje elevs egna förutsättningar 

och hålla hög kvalitet. Vi vill förbättra yrkesutbildningarna genom 

att öka samarbetet mellan gymnasieskolorna och arbetslivet. En ny gymnasial 

lärlingsutbildning blir ett attraktivt alternativ inom gymnasieskolans yrkesinriktade 

program. Lärlingsutbildningen ska ha samma kunskapsmål som skolförlagd 

utbildning och ge eleverna goda kunskaper i skolans kärnämnen och 

karaktärsämnen för att eleverna ska stå sig väl både på arbetsmarknaden och i 

samhället. Vi vill också attrahera fler ungdomar till omvårdnadsutbildningar 

och andra utbildningar där det råder arbetskraftsbrist. Gymnasieskolans struktur 

och antagningen till högskolan måste också förändras så att kunskap – inte 

taktik – premieras. Ett exempel är språkkunskaper, som måste värderas högre i 

en alltmer internationaliserad värld. 

• Kvalificerade yrkeskunskaper. I takt med ökad specialisering i arbetslivet 

ökar betydelsen av kvalificerade yrkeskunskaper. Vi vill att den kvalificerade 

yrkesutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen byggs ut kraftigt och 

att den startas inom fler områden. Den kvalificerade yrkesutbildningen ska 

finnas på fler orter i landet och vara nära kopplad till det lokala näringslivet. 

• Öppna högskolan – minska den sociala snedrekryteringen. Högskolan 

ska fortsätta att byggas ut och vara avgiftsfri. Satsningarna på distansutbildning 

och Nätuniversitetet ska fortsätta. Här kan lokala lärcentra fylla en viktig funktion. 

Arbetet med att hitta nya vägar in i högskolan, såsom basårs- och collegeutbildningar 

måste också utökas. Högskolorna ska aktivt främja en breddad 

rekrytering. Utbyggnaden av högskolan ska fortsätta för att nå det långsiktiga 

målet om att 50 procent av en årskull ska ha börjat studera i högskolan vid 25 

års ålder. Därmed kan den sociala snedrekryteringen minskas ytterligare. Utbildningsplatserna 

fördelas i en avvägning mellan studenternas söktryck, tillgången 

till bostäder och samhällets behov av utbildningar i olika delar av landet. 

Samarbetet mellan högskola, gymnasieskolor och komvux ska förbättras. Vi vill 

också förbättra de studerandes sociala trygghet då vi ser denna som en förutsättning 

för goda studieresultat. Speciellt vill vi öka möjligheterna både ekonomiskt 

och socialt för föräldrar att studera. Därför vill vi införa ett barntillägg 

i studiemedelssystemet. 

• Distansutbildning. Tillgång till kunskap och kompetens är betydelsefullt 

för regional tillväxt. Teknisk utveckling och specialisering är av avgörande 

betydelse för näringslivets utveckling men också för individers möjligheter 

att behålla ett arbete och för den personliga utvecklingen. Utbildningsoch 

forskningsmiljöer måste därför skapas i hela landet. Högskolor och univer- 

21 (43)

sitet ska ges incitament som gör att de satsar på distansutbildningar utanför 

högskoleorterna. 

• Internationalisera högskolan. För att höja kvaliteten på den högre 

utbildningen vill vi stärka högskolans internationella konkurrenskraft, stimulera 

utbyte och rekrytera fler utländska studenter – även från utvecklingsländer. 

Genom den kraftiga expansionen av utbytesprogram som Linnaeus-Palme ges 

studenter och lärare från utvecklingsländer bättre möjligheter att studera i Sverige. 

Principen om avgiftsfrihet för svenska studenter är en grundbult i utbildningspolitiken 

och ska ligga fast. Vi vill däremot öppna för högskolorna att 

utöver huvuduppgiften, att bedriva reguljär högskoleutbildning, ta emot fler 

utländska studenter som själva får bekosta sin utbildning. 

• Möjligt att läsa snabbare. Vi vill att högskolorna ska anordna intensiva 

utbildningar med kortare sommaruppehåll. Ett exempel på detta kan 

vara att införa ett så kallat treterminssystem på några utbildningar på några 

universitet och högskolor. Studenters möjligheter att tillgodoräkna sig och 

komplettera tidigare studier från både svenska och utländska högskolor samt 

validera kunskaper ska också förbättras. 

• Kraftigt höjt fribelopp. Vi vill underlätta för människor att kombinera 

arbete och studier. Det handlar både om att förbättra möjligheterna att 

studera deltid för dem som arbetar och att förbättra för de studenter som väljer 

att arbeta vid sidan av sina studier. Därför vill vi höja fribeloppet kraftigt. Samtidigt 

understryker vi att studier är att betrakta som en heltidssysselsättning och 

att de studerandes situation måste anpassas därefter. 

• Ett livslångt lärande. Vi vill att hela utbildningssystemet ska välkomna 

människor i alla åldrar. Utbudet av kurser ska anpassas så att de kan 

möta människors behov av kompletterande utbildning. Ett bra studiestöd, ett 

varierat utbildningsutbud och arbetsmarknadsutbildning krävs för att fler äldre 

ska kunna studera. Vi vill höja den övre åldersgränsen för att få studiemedel. 

• Folkbildning en god inkörsport. Folkbildning är en viktig del av det 

livslånga lärandet, speciellt för de människor som saknar studievana. Genom 

sin unika pedagogik har folkbildningen och folkhögskolorna en avgörande betydelse 

för människors vilja att utbilda och utveckla sig. Därför behöver folkbildningsarbetet 

fortsatt goda villkor för att göra det möjligt för människor att 

växa som individer och förstå och delta i samhällslivet. 

• Partnerskap för vidareutbildning i arbetet. För att öka de anställdas 

möjligheter till ett livslångt lärande under och vid sidan av arbetet vill vi verka 

för ett partnerskap – mellan staten, kommunerna, näringslivet och de fackliga 

organisationerna – för att skapa förutsättningar för de anställda att utbilda sig. 

Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för lärande i arbetet. Vi vill arbeta för 

fortsatta satsningar för ett livslångt lärande inom ramen för EU:s strukturfonder. 

• Den individuella kompetensutvecklingen för alla anställda och företagare 

bör utvecklas. Ansvaret för detta vilar gemensamt på staten, individen, arbetsgivarna 

och de fackliga organisationerna. Det ska ge människor ökat infly- 

22 (43)

tande över sin egen utveckling och möta fördelningspolitiska krav. Högre 

kompetens förbättrar konkurrenskraften. 

• Den som har kort utbildning ska ha bäst möjligheter till utbildning. 

Vi vill att komvux ska prioritera de som har de kortaste utbildningarna och att 

korttidsstudiestödet ska byggas ut. Många arbetstagare har kunskaper förvärvade 

under ett långt arbetsliv, men saknar papper på dessa osynliga kunskaper. 

För att bättre ta tillvara människors kunskaper vill vi i samverkan med fackförbund 

och arbetsgivare förbättra möjligheterna till certifiering och validering av 

yrkeskunskaper. 

3.2 Sök ny kunskap 

Dagens forskning lägger grunden för morgondagens vetande och därmed för 

nya varor och tjänster. Den medicinska forskningen ger oss nya kunskaper om 

hur vi människor fungerar så att fler kan leva friskare. Den samhällsvetenskapliga 

och humanistiska forskningen visar hur vi fungerar tillsammans, och hur 

vår historia och samtid samverkar när vi formar framtiden. Den naturvetenskapliga 

forskningen ger oss insikt om naturen och tekniken, så att utvecklingen 

kan ta nya språng. Tillväxten på lång sikt drivs av ny kunskap. 

Sverige är i dag en ledande forskningsnation. Svenska högskolor uppvisar en 

stor bredd, samtidigt som de har spetskompetens inom en rad områden. Svenska 

forskare håller hög internationell klass. Både svenska och utländska företag 

satsar på att utveckla nya produkter i Sverige. Det bådar gott inför framtiden. 

Men, toppositionen måste ständigt försvaras. De privata forskningsanslagen är 

konjunkturkänsliga. För att Sverige ska stå sig väl i den internationella konkurrensen 

måste de statliga forskningsanslagen öka. Vårt mål är att Sverige ska 

behålla sin plats som ledande forskningsnation. 

Universitet och högskolor ska ha tillräckliga basresurser för att kunna konkurrera 

om ytterligare forskningsmedel. Samtidigt kan alla universitet och högskolor 

inte vara bäst på alla områden. Det behövs en starkare samverkan, profilering 

och arbetsfördelning mellan alla universitet och högskolor. Ska svensk 

forskning kunna konkurrera med den bästa forskningen i världen måste resurserna 

kraftsamlas. Högskolor ska genom ett politiskt beslut kunna tilldelas vetenskapsområde 

efter en prövning av den akademiska kvaliteten och om det 

finns tillgängliga resurser. Svenska högskolor måste också bli bättre på att locka 

hit utländska forskare och forskarstuderande. 

Den forskning som initieras av specifika behov inom näringslivet, den tillämpade 

forskningen, är viktig för tillväxten i Sverige. Men det är också den forskning 

som styrs av forskarens egen nyfikenhet, grundforskningen. Ett exempel 

på tillväxtfrämjande grundforskning är den forskning som gjorde det möjligt att 

länka sidor med bild och text till varandra och som skapade förutsättningar för 

en bred användning av Internet. 

• Satsa på forskarutbildningen och unga forskare. Under 1990-talet 

fördubblades antalet forskarexamina, från 1 500 till 3 000 per år. Vårt mål är 

23 (43)

att expansionen ska fortsätta, så att antalet examinerade i forskarutbildningen 

fördubblas även under de kommande tio åren. 

• Förstärk grundforskningen. Vi vill fortsätta att satsa på grundforskningen. 

Resurserna bör kraftsamlas mot strategiska och internationellt konkurrenskraftiga 

forskningsmiljöer. Alla universitet och högskolor ska ha en 

basfinansiering av forskningen för att kunna konkurrera om forskningsmedel. 

• Prioritera medicinsk forskning. Inom det medicinska området är 

forskning absolut avgörande för utveckling av nya produkter och företag. 

Svensk medicinsk forskning håller hög internationell klass. Vi vill att den medicinska 

forskningen ska prioriteras och att den kliniskt inriktade medicinska 

forskningen ska förstärkas. 

• Satsa på teknisk forskning. Sverige har i dag framstående forskning 

inom bio- och nanoteknik, IT, materialforskning och miljöteknik. Men för att 

stärka Sveriges konkurrenskraft ytterligare vill vi att forskning inom dessa områden 

ska prioriteras. Nyskapande forskning formas i gränslandet mellan gamla 

och nya discipliner. En tvärvetenskaplig ansats kan ge värdefulla svar genom att 

belysa problem ur flera vinklar. 

• Stärk arbetslivsforskningen. Mer kunskap behövs för att minska 

ohälsan, utveckla ett hållbart arbetsliv och öka utbudet av arbetskraft. Därför 

vill vi att forskningen stärks kring “det goda arbetet“. I detta är det särskilt viktigt 

att ha ett helhetsperspektiv på vad som skapar en hälsosam arbetsplats. 

• Den europeiska forskningspolitiken behöver stärkas. EU har satt upp 

målet att alla EU-länder ska satsa minst tre procent av BNP på forskning och 

utveckling år 2010. Vi vill att unionen ska inrätta ett europeiskt forskningsråd 

för att styra EU:s forskningsstöd till forskning av hög kvalitet. 

• Sälj forskarutbildning till utländska studenter. Vi vill att högskolorna 

ska få möjlighet att sälja forskarutbildning till utländska forskarstuderande. 

Utländska studenter ska också få arbetstillstånd i Sverige efter avslutad examen. 

• Stärk industriforskningsinstituten. Industriforskning är ett viktigt 

komplement till den forskning som sker vid universitet och högskolor. För att 

förbättra kvaliteten på den tillämpade industriforskningen vill vi stärka industriforskningsinstituten. 

Dessutom vill vi att de ska samarbeta mer med högskolorna 

och försvarets forskningsinstitut. 

• Mer forskning och utveckling i näringslivet. Vi vill se över företagsskatterna 

i syfte att uppmuntra företagen att satsa mer pengar på forskning och 

utveckling. 

• Samverkan för utveckling. Samverkan mellan näringsliv, kommuner 

och högskolor stärker den regionala tillväxten. Den uppmuntrar också såväl 

traditionella branscher som framtidsbranscher. 

3.3 Ett väl fungerande innovationssystem 

24 (43)

För att svenska företag ständigt ska kunna förnya sig och vidareförädla sina 

produkter behöver samhället underlätta och uppmuntra kunskapsgenerering, 

kunskapsanvändning och entreprenörskap. 

Trots mycket stora satsningar på forskning och utveckling är den kunskapsintensiva 

industrin i Sverige relativt liten. Här finns således en stor potential till 

ökad tillväxt. 

För att denna potential ska kunna utnyttjas krävs många förändringar. Universitet 

och högskolor måste samverka i betydligt högre utsträckning med det omkringliggande 

samhället. Högskolorna måste på ett systematiskt sätt uppmuntra 

och stödja forskare att kommersialisera sina forskningsresultat. Företagen 

måste satsa mer på forskning och utveckling och organisera sin verksamhet 

så att de bättre tar tillvara de anställdas goda idéer och kunskap. Den offentliga 

sektorn måste, genom aktiv beställarverksamhet, i ännu högre utsträckning 

driva på den tekniska utvecklingen för att uppnå målsättningar som bättre miljö 

eller säkrare trafik. Och det måste finnas god tillgång på riskkapital. 

Det kräver en tydlig och framsynt innovationspolitik. 

• En innovationsstrategi. Sverige behöver ett väl fungerande innovationssystem, 

där kunskap och idéer systematiskt omsätts i nya varor och 

tjänster eller bättre och effektivare produktionsmetoder. För att samordna insatserna 

på innovationsområdet vill vi att staten utvecklar en innovationsstrategi. 

Högskolorna måste samarbeta mer med näringsliv och samhälle. 

Högskolorna måste bli ännu bättre på sin tredje uppgift – att samverka med det 

omkringliggande samhället och kommersialisera nya innovationer. Det kan 

handla om allt ifrån att studenterna får fadderföretag för att öka kontakterna 

mellan studenter och det regionala näringslivet till fler stora gemensamma 

forskningsprojekt. Det behövs en kulturförändring inom universitet och högskolor 

för att högre värdesätta sådana insatser. 

• Alla lärosäten måste ha strategier för kommersialisering av forskningsresultat. 

Vi vill att alla lärosäten ska ha en organisation och en strategi för 

arbetet med kommersialisering. Inkubatorer som stödjer nya företag i starten 

kan vara en viktig del av detta. Holdingbolag ska inrättas vid alla lärosäten, 

ibland i samverkan mellan flera lärosäten, för att stödja forskarna med att 

kommersialisera sina forskningsresultat. Alla studenter och forskare med goda 

affärsidéer ska också få stöd och hjälp med att starta egna företag. 

• Vinstdelning mellan högskolor och forskare. Det måste bli mer ekonomiskt 

fördelaktigt för högskolorna att stödja sina forskare i arbetet med 

kommersialisering. Därför vill vi att det så kallade lärarundantaget, som innebär 

att forskaren ensam äger sina forskningsresultat, ska ses över. 

• Offentlig sektor som drivkraft. Innovationer är en förutsättning för 

att uppnå samhälleliga mål inom en rad områden, till exempel miljö och energi. 

Vi vill förändra reglerna för offentlig upphandling så att det blir lättare att ställa 

miljökrav, vilket kan stimulera framväxten av ny teknik. För att tillvarata de 

stora möjligheter som infrastruktursatsningarna i 3G och bredbandsutbyggnaden 

ger, vill vi se ökade insatser i offentlig sektor för att driva på tjänsteutvecklingen. 

25 (43)

• Bättre tillgång till riskkapital i tidiga skeden. En väl fungerande 

riskkapitalmarknad är en förutsättning för att nya kunskaper och forskningsresultat 

ska kunna omsättas i nya varor och tjänster. Även idéer som har sitt 

ursprung i befintliga företag eller hos enskilda uppfinnare behöver utökade 

möjligheter till riskkapital. Vi vill därför att samhället ska ta en aktivare roll där 

marknaden inte räcker till. Inte minst för den tidiga finansieringen, den så kallade 

såddfinansieringen. Möjligheten att göra bedömningar om enskilda företag 

och idéer görs bäst så nära verksamheten som möjligt. Därför måste regionalt 

och lokalt inflytande säkerställas. 

• Bättre innovationsklimat på arbetsplatserna. Arbetsmarknadens 

parter måste ta ett gemensamt ansvar för att skapa ett starkare innovationsklimat 

på arbetsplatserna. Traditionella förslagsverksamheter, regelbunden kompetensutveckling, 

uppmuntrande av avknoppning och nyföretagande och bättre 

arbetsmiljö är några exempel. Ledarskapsförsörjningen i såväl offentlig sektor 

som privat måste också säkerställas. Där spelar den ideella sektorns arbete också 

stor roll. 

26 (43)

4. Frigör kraften i hela landet 

4.1 Tillväxtens många motorer 

Sverige är ett vidsträckt land. I vissa delar finns stora naturtillgångar – skogen, 

vattenkraften och malmen. I andra delar finns närheten till kontinenten och 

Östersjön med goda möjligheter för export. Dessa skillnader, och fler därtill, är 

viktiga bitar i det pussel som ska bilda ett Sverige i tillväxt. Ett Sverige där vi 

drar nytta av varandras olika möjligheter och blir framgångsrika tillsammans. 

Skillnader är inte detsamma som obalanser. Obalanser är de skevheter som gör 

att delar av Sverige inte har samma förutsättningar som andra. I de traditionella 

tillväxtregionerna finns bostadsbrist, trafikinfarkter, segregation, brist på arbetskraft 

och ett högt kostnadsläge. I andra delar av landet finns tomma lägenheter, 

långa avstånd, urholkad kommersiell service, brist på jobb och låg köpkraft. 

De regionala problemen, olika för olika delar av landet, är ett hot mot en långsiktigt 

hållbar tillväxt. När tillväxtområdena växer kraftigt samtidigt som delar 

av landsbygden tappar fart, så växer skillnaderna mellan landsdelarna. Människor 

som inte får jobb söker sig till tillväxtområdenas bättre arbetsmarknader. 

På ett håll minskar befolkningen och på ett annat håll ökar bostadsbristen. I en 

del tillväxtområdena växer sociala problem fram och välfärden utmanas. I avfolkningsbygder 

tar en annan negativ spiral fart, där minskad befolkning leder 

till minskad köpkraft och vikande skatteintäkter, vilket i sin tur leder till nedlagda 

mataffärer och stängda skolor – och ytterligare utflyttning. 

För att hålla samman Sverige krävs högre ekonomiskt tillväxt. Då räcker det 

inte med att några få regioner växer. Alla regioner – från landsbygd till storstad 

- måste ges möjligheter att dra nytta av just sina tillgångar. Först då kan hela 

Sverige växa. 

En strategisk satsning på ökad tillväxt på regional nivå måste även ta sin utgångspunkt 

i den globala värld vi lever i i dag. Kraven på internationell konkurrenskraft 

gäller för alla företag – oavsett var i Sverige de finns eller startas. 

Vi måste se att den globala marknaden skapar möjligheter. Det som många kan 

uppleva som konkurrensnackdelar för Norrlands inland – avstånden och kylan 

– kan mycket väl vara konkurrensfördelar när perspektivet ändras. Det visar 

bland annat den expansiva bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. 

På samma sätt ser vi hur språk- och kulturrikedom – om de tas tillvara – skapar 

helt nya tillväxtförutsättningar för ett öppet Sverige i en global värld. 

De senaste åren har högskolan byggts ut kraftigt. På många håll har den nya 

högskolan blivit symbolen för vändningen av den lokala utvecklingen. Fler studenter 

och nya arbetstillfällen har ersatt försvars- och företagsnedläggningar. 

Kring högskolorna samlas unga människor med nya idéer, ny forskning alstras 

och nya företag knoppas av. Men, här finns fortfarande en stor outnyttjad potential. 

Det är också viktigt att göra högre utbildning tillgänglig utanför cam- 

27 (43)

pusorter för att stimulera innovation och trygga framtida nödvändig kompetensförsörjning. 

Kunskapen om olika regioners förutsättningar finns ute i landet. Det går inte 

att utforma en statlig regional utvecklingspolitik som fungerar för alla. Därför 

måste tillväxtarbetet också drivas lokalt och regionalt – men stödjas av den nationella 

politiken. Samarbetet mellan den lokala, regionala och nationella nivån 

måste förbättras och ansvarsfördelningen tydliggöras. Möjligheten att bilda 

samverkans- och självstyrelseorgan är en viktig del i ambitionen att öka tydligheten 

och rollfördelningen mellan staten och den regionala/lokala nivån. 

• Högskolorna – drivkrafter för den regionala tillväxten. Vår socialdemokratiska 

politik med stora satsningar på högskolor i hela landet har inte 

bara gett fler människor tillgång till högskoleutbildning – den har skapat nya 

forum där studenter, forskare och lokala företagare tillsammans med arbetsmarknadens 

parter möts, utbyter idéer och formar nya projekt. Kunskap och 

tillväxt skapas på en och samma gång. Vår politik för regional utveckling 

handlar inte om att passivt fördela resurser – den handlar om långsiktiga och 

strategiska insatser på regional nivå för konkurrenskraftig utbildning, forskning 

och näringslivsutveckling, i nära samarbete mellan högskolor, näringsliv och 

samhälle. 

• Utveckla regionala kluster i partnerskap mellan näringsliv och samhälle. 

När företag befinner sig geografiskt nära varandra eller åstadkommer 

starka nätverk på andra sätt skapas konkurrensfördelar. Det blir lättare att hitta 

rätt personal, utveckla nya produkter och finna nya marknader. Ett sådant exempel 

är livsmedelsindustrin. Samhället bör medverka till att undanröja hinder 

så att småföretagare kan konkurrera på lika villkor. En väl fungerande näringspolitik 

förutsätter en stark lokal och regional förankring. ALMI, industriella 

utvecklingscentra (IUC) och andra regionala och lokala aktörer är viktiga. 

• Bättre tillgång till kapital i glesbygd. I dag är det svårare för företag 

utanför storstäderna att få tillgång till kapital. Vi vill därför förbättra kapitaltillgången 

i glesbygd, bland annatgenom att stödja regionala kreditgarantiföreningar. 

Systemet ska vara överskådligt, enkelt och lättillgängligt för den enskilde 

entreprenören. 

• Attraktivt att leva i hela Sverige. En bra livsmiljö med ett brett 

utbud av social service och kultur höjer medborgarnas livskvalitet och stärker 

regionernas attraktions- och tillväxtkraft. För glest befolkade kommuner är det 

lika viktigt att locka till sig nya invånare som att få människor att bo kvar. En 

mer flexibel tillämpning av strandskyddet kan på vissa håll bidra till detta utan 

att dess betydelse för allemansrätten äventyras. 

• Social ekonomi. Lokala utvecklingsinitiativ och social ekonomi får 

en allt starkare betydelse för både den ekonomiska utvecklingen och demokrati- 

och välfärdsfrågor. Vi vill se den sociala ekonomins aktörer som viktiga för 

en stark tillväxt. 

28 (43)

• Ta vara på industriorternas utvecklingskraft. På många orter med 

hög andel sysselsatta inom basindustrin finns anledning att stärka utvecklingspotentialen 

genom satsningar på att höja utbildningsnivån, säkra arbetskraftsförsörjningen 

och bredda näringslivsstrukturen. Industriorternas konkurrenskraft 

kan stärkas genom att onödiga hinder för basindustrins utveckling undanröjs. 

• Storstäder som tillväxtmotorer. Storstadsregionerna står inför särskilda 

utmaningar. För att deras fulla tillväxtpotential ska frigöras och bli till 

nytta för hela landet krävs ett samlat nationellt grepp. Vi vill att den nationella 

nivån, tillsammans med storstadsregionernas företrädare, utformar en strategi 

för att utveckla storstädernas möjligheter. Integration, kamp mot brottslighet, 

bostads-, trafik-, och utbildningsfrågor måste få särskilt utrymme i en sådan 

strategi. 

• Strategiska satsningar för regioner med befolkningsminskning. Vissa 

regioner, som under lång tid har haft utflyttning och låga födelsetal, behöver 

särskilda strategiska satsningar för att få fart på tillväxten. För att kunna ta tillvara 

lokala konkurrensfördelar måste tillväxtarbetet drivas lokalt – men med 

stöd och uppbackning från den nationella nivån. Staten har ett särskilt ansvar 

för att stärka det lokala utvecklingsarbetet i de kommuner med stor landsbygd 

som är särskilt utsatta. För detta arbete behövs en samlad strategi. Hela Sverige 

ska leva. 

• Likvärdig välfärd i hela landet. Det kommunala utjämningssystemet 

ska bygga på grundläggande principer om solidaritet och rättvisa. Människor 

ska få lika bra välfärd – oavsett var i landet man bor. Solidariteten mellan 

människor i olika delar av landet måste försvaras.Vi vill förbättra det kommunala 

inkomst- och kostnadsutjämningssystemet. 

• EU:s stöd för regional utveckling förändras. Vi vill att Sverige ska få 

fortsatt stöd från EU och att Sveriges nettoposition ska förbättras – även efter 

EU:s utvidgning. Men huvuddelen av EU:s strukturfondsmedel ska gå till de 

nya medlemsstaterna för att främja ekonomisk tillväxt och utveckling i hela 

EU. 

4.2 Vi bygger landet 

Det är ingen tillfällighet att “Vi bygger landet“ är en av arbetarrörelsens mest 

omtyckta sånger. Det är heller ingen tillfällighet att vi ofta talar om samhällsbygget. 

Att bryta ny mark, att investera i nya vägar, att mäta ut platsen för den nya 

barnstugan, att resa den första regeln i stommen till den nya gymnasieskolan, 

att slå en bro över en vattenspegel – att ständigt bygga nytt har varit en första 

rangens uppgift för svensk socialdemokrati. Det har skapat både tillväxt och 

välfärd. 

29 (43)

I början av 1900-talet byggdes järnvägen ut över hela landet. Telefonstolparnas 

ledningar band samman Sverige. Så skapades bättre förutsättningar för den 

framväxande industrin och för ett bekvämare vardagsliv. På 1960- och 70-talen 

byggdes en miljon nya bostäder. Levnadsstandarden höjdes och gav ett uppsving 

för möbelindustrin. IKEA kunde lägga grunden till sina framgångar. På 

1980- och 90-talen påbörjades utbyggnad av mobil- och bredbandsnät i hela 

landet. I dag är Sverige en ledande IT-nation. 

Investeringar i nya kommunikationer, bättre transportmöjligheter, offentliga 

institutioner och bostäder är grundläggande för en god tillväxt och för att göra 

utvecklingen hållbar. Säkra, tillförlitliga och effektiva transporter året runt och i 

hela landet är viktigt för både enskilda människors frihet och företagens möjlighet 

att utvecklas. Nya högskolor, bibliotek, folkbildningsinsatser och forskningsmiljöer 

är en förutsättning för en kunskapsdriven tillväxt. Bra bostäder till 

rimliga kostnader skapar trygghet och framtidstro. Att bygga nytt är en viktig 

motor i ekonomin. Unga människor med en ordnad bostad vågar satsa mer på 

utbildning, söka sig ut i arbetslivet och starta upp nya företag. Bostaden är det 

fjärde benet i välfärden och måste tryggas för alla. I dag är boendet ofta en 

kostnad som många inte klarar av. Därför väljer många att inte flytta hemifrån 

och människor har svårare att flytta dit utbildning och jobbmöjligheter finns. 

Men investeringar i infrastruktur och bostäder handlar om något mer. 

Genom framsynta investeringar suddas gränser mellan regioner och länder ut 

och människor kommer närmare varandra. Nya förutsättningar skapas för handel 

och utveckling. Se på Öresundsbrons betydelse. Människors frihet blir 

större när antalet arbetsplatser blir fler, när utbildningsmöjligheterna växer och 

när kulturutbudet ökar. Företag kan leta sig ut till nya marknader och lättare 

hitta kvalificerad arbetskraft. 

Större arbetsmarknads-, bostads-, och utbildningsregioner är en viktig nyckelfaktor 

för en bra vardag och en större frihet för den enskilde, men det ger också 

företagen bättre möjligheter att hitta kvalificerad arbetskraft. Ju fler möjligheter 

för människor att pendla, desto fler företagsetableringar och nya invånare. 

Därför måste såväl vägar som övrig infrastruktur förbättras. 

Men ska arbetskraftsregionerna kunna förstoras på allvar kan pendling inte 

bara vara högavlönade förunnat. För att lågavlönade ska kunna pendla till ett 

bättre jobb måste resandet i kollektivtrafiken vara säkert och tillgängligt från 

dörr till dörr, priserna vara låga, och tidtabellerna passa fler. 

Vi vill rusta Sverige för framtiden. Det kräver att politiken flyttar fram sina 

positioner. Samhällsplaneringen måste återupprättas – men i en modern tappning. 

Investeringar i infrastruktur ska bygga ihop Sveriges olika landsändar och 

regioner med varandra – men också med de nya växande marknaderna på andra 

sidan Östersjön och i Nordeuropa. Stadsbyggnads-, arkitekturoch bostadspolitik 

är en del av välfärdspolitiken. Tillängligheten till bostäder är av stor betydelse 

för tillväxten. Vi ska bygga för alla och bygga för framtiden. 

30 (43)

Ett land där det inte byggs är ett land i stagnation. Vi måste ständigt, hela tiden, 

öppna nya fönster mot framtiden. 

• Den största satsningen på infrastruktur i modern tid. Mellan 2004 

och 2015 kommer vi att genomföra den största satsningen på infrastruktur i 

modern tid. För att tidigarelägga vissa investeringar vill vi pröva alternativ finansering 

och låta vissa projekt lånefinansieras. Vi vill satsa en stor del av de 

framtida infrastrukturinvesteringarna på att säkerställa det befintliga vägnätet. 

• Bind ihop Oslo-Stockholm-Göteborg-Malmö-Köpenhamn i nordiska 

triangeln. Genom de stora infrastrukturinvesteringar som har beslutats för 

Västra Götaland och i Skåne kan flera dynamiska tillväxtregioner i tre nordiska 

länder bindas samman. Därmed skapas de fysiska förutsättningarna för ett 

närmare samarbete på många områden. Logistiken i transportsystemet måste 

också förbättras. 

• Mälartunneln – en förutsättning för tillväxt i Stockholm- 

Mälardalen. För att förbättra infrastrukturen i hela södra Sverige vill vi att Mälartunneln 

ska byggas. 

• Bind ihop Sverige med Barentsregionen, Nordeuropa och Östersjön. 

För att skapa nya dynamiska tillväxtregioner i vår del av världen ska svensk 

infrastruktur smidigt kunna knytas ihop med andra länders vägar, järnvägar, 

hamnar och flygplatser. Det är inte minst viktigt för att säkerställa svensk exportindustris 

konkurrenskraft. 

• Stärk tågets konkurrenskraft för internationella godstransporter. För 

att öka tågens attraktionskraft för både svensk godstrafik och transittransporter 

vill vi bygga ut järnvägsnätet och erbjuda hållbara logistiklösningar för transporter 

på land och till sjöss. Vi vill att staten ska medverka till internationella 

allianser för att öka effektiviteten i det internationella transportsystemet. 

• Större arbets- och utbildningsregioner. Vi vill förbättra både infrastruktur 

och kollektivtrafik för att skapa större arbets- och utbildningsregioner 

för alla. Kollektivtrafiken måste handikappanpassas, priserna hållas tillbaka och 

tidtabellerna passa fler. Det måste vara möjligt att pendla över länsgränserna till 

ett överkomligt pris. 

• Flyget – för många det enda reella alternativet. På vissa håll kan 

antalet resenärer vara för litet för att flyget ska kunna upprätthålla en tillräckligt 

hög turtäthet – trots att flyget är det enda reella alternativet. Därför vill vi att 

staten ska fortsätta att ge ekonomiskt stöd till en viss del av inrikesflyget. Arlandas 

roll som nav för Sveriges nationella och internationella flygtrafik ska 

stärkas. 

• Stärk sjöfartens konkurrenskraft. Sjöfarten är ett viktigt transportsätt 

– inte minst ur miljösynpunkt. Därför måste en så stor andel som möjligt 

av godstransporterna ske med sjöfart. Vi vill att staten ska verka för att 

31 (43)

samordna regelverken med våra grannländer så att hinder för en utvecklad sjöfart 

undanröjs. Transporterna i sjöfarten måste också vara säkra för människor 

och miljö. 

• Bredband åt alla. Även om Sverige har den högsta bredbandsanslutningen 

i världen har endast vart fjärde hushåll möjlighet att ansluta 

sig till någon form av bredband. Därför vill vi öka det statliga stödet till kommuner 

som bygger ut bredband. Men en utbyggnad av bredbandsnätet är inte 

tillräcklig. Utbudet av samhällsnyttiga tjänster och användandet av nätet måste 

öka. 

• Bygg mer. De kommunala bostadsföretagen måste bidra till att 

tillgodose behovet av bostäder. Kommunerna måste ta sitt ansvar via en aktiv 

markpolitik och en god planberedskap. Planeringsprocesserna måste kortas och 

effektiviseras. Ytterligare statlig mark – som i dag ägs av statliga bolag eller som 

frigörs genom omställningen av försvaret – ska göras tillgänglig för nybyggnation. 

Den samhällsägda marken ska vara ett aktivt instrument för att få till 

stånd blandade upplåtelseformer. 

• Bostadsbyggande i hela landet. Det måste vara möjligt att bygga 

nytt i hela landet. Det behövs ett nytt finansieringssystem för långsiktigt och 

stabilt byggande, som tar hänsyn till skilda förutsättningar i landet och som 

syftar till neutralitet mellan upplåtelseformer. Bostadsbristen måste förhindras 

och alla former av boendesegregation motverkas, exempelvis genom blandade 

upplåtelseformer i varje stadsdel. Den kraftiga utbyggnaden av högskolan ställer 

stora krav på högskoleregionerna att skapa en trygg social miljö för dem 

som studerar på landets högskolor. Det är ett gemensamt ansvar för stat och 

kommun att tillgodose studenternas bostadsbehov. 

• Effektivare samhällsplanering. Byggandet av bostäder och infrastruktur 

måste samordnas bättre – så att alla får tillgång till väl fungerande boendemiljöer, 

kollektivtrafik och säkra transporter. Möjligheten att bilda regionala 

allmännyttiga bolag som ett verktyg att planera och effektivisera bostadsbyggandet 

ska tas tillvara. Allmännyttan, baserad på självkostnadsprincipen, ska 

utvecklas som dynamisk kraft i boendepolitiken. 

• Bygg prisvärt och hållbart. Monopol och karteller i byggbranschen 

måste bekämpas. De kommunala bostadsbolagen ska ställa höga krav för att 

pressa byggkostnaderna. Staten ska bistå kommunerna med bland annat kompetens 

i upphandling, och tillsammans med byggsektorn ska stat och kommun 

driva på utvecklingen mot en allt mer industrialiserad byggprocess. Nyproduktion 

och renoveringar ska uppfylla krav på hållbarhet ur både ett ekologiskt, 

socialt och ekonomiskt perspektiv. Inomhusmiljön ska vara fri från sådant som 

kan orsaka problem för hälsan. Energieffektiviteten i boendet ska öka. Vi vill 

skapa ett bostadsanpassningsprogram som ger ökad tillgänglighet, minskad 

miljöpåverkan och trivsammare boendemiljö. Stimulanser som till exempel 

ROT-avdrag och hissbidrag ska användas i detta syfte. 

32 (43)

• Bygg för framtiden. Hur städer, kulturlandskap, byggnader och 

inomhusmiljön utformas påverkar våra liv. En aktiv stadsplanering och en 

framsynt arkitekturpolitik kan forma vårt samhälles yttre förutsättningar på ett 

sätt som står i harmoni med historiska rötter och nutidens krav – samtidigt 

som framtiden kan anas i nya och djärva lösningar. Staten och kommunerna 

ska använda sitt markinnehav inte bara till att bygga nytt, snabbt och billigt, 

utan även modigt och framtidsförebådande. Vi vill utforma en ny arkitekturoch 

stadsbyggnadspolitik. 

• Hjälp till kommuner med bostadsöverskott. Många kommuner 

pressas av höga kostnader för tomma lägenheter. För att inte dessa kostnader 

ska dränera kommunerna på resurser som behöver användas till välfärdstjänster 

måste staten hjälpa kommuner med stora bostadsöverskott. 

• Trä – en framtida tillväxtpotential. Bostadsbyggandet är inte bara 

viktigt för de många led som finns i byggproduktionen. Genom att vidga perspektivet 

kan byggandet bli en motor även för andra näringar. Ett exempel är 

trä- och skogsindustrin, där det finns stora möjligheter till vidareförädling av 

branschens produkter och export om fler fastigheter byggs i trä. Vi vill att det 

utarbetas en nationell strategi för att främja användningen av trä i byggandet. 

Trä ska vara ett självklart alternativ i allt byggande i Sverige och på sikt i hela 

Europa. 

33 (43)

5. Fler i arbete 

5.1 Ett utvecklande arbete för alla 

Det är människors uppfinningsrikedom och skaparkraft som ger oss nya mediciner 

mot livshotande sjukdomar, mer avancerade tekniska innovationer och 

häftigare kulturupplevelser. Det är människors engagemang och arbetsglädje 

som blir till omtanke om de gamla på äldreboendet och som omvandlar skolbarnens 

nyfikenhet till kunskap. Kort sagt: människors arbete leder till högre 

produktion, större skatteintäkter och ökad välfärd. 

Att allt fler människor blir allt äldre är en i grunden positiv utveckling. Men 

relationen mellan antalet yrkesarbetande och pensionärer kommer att förändras 

kraftigt i framtiden. Ska vi klara den situationen behöver ungdomar börja arbeta 

tidigare utan att göra avkall på sina studier; invandrare måste snabbare få 

in en fot på arbetsmarknaden; sjukskrivna måste fortare komma tillbaka; äldre 

ska kunna stanna kvar i arbetslivet några år till och deltidsarbetande kvinnor 

måste få möjlighet att jobba heltid. 

Syftet med tillväxt är ökad livskvalitet. Det behöver inte stå i motsättning till 

arbete, tvärtom. De arbetsgivare som ger plats för människors kreativitet och 

engagemang, som tar tillvara synpunkter och idéer från de anställda, som låter 

människor få större makt över sin arbetstid – de kommer att skapa ett arbetsklimat 

som främjar både livskvalitet och tillväxt. 

För arbetet ska inte endast vara ett sätt att försörja sig. Men fortfarande känner 

många så. Visst betyder gemenskapen med arbetskamraterna mycket – men 

själva arbetet har för många blivit rutinartat. Särskilt vanligt är detta bland LOmedlemmar. 

Det har också hänt något i livet runt omkring oss. Tiden när vi 

endast identifierade oss med arbetet är förbi. Fritidsintressen och konsumtion 

blir allt viktigare. Föreningsliv, kultur- och idrottsverksamhet har en kompetenshöjande, 

förebyggande och rehabiliterande effekt på arbetskraften och är 

viktiga faktorer för tillväxten. 

På många arbetsplatser lever en föråldrad syn på de anställda kvar. Dåligt ledarskap, 

hierarkiska organisationer och avsaknad av vidareutbildning minskar 

de anställdas delaktighet och inflytande över sin vardag. Skaparkraften och arbetsglädjen 

tynar bort. Det kan vi inte acceptera. Sveriges framtida tillväxt är 

beroende av alla människors engagemang och arbetslust. 

I Sverige jobbar fler människor, i förhållande till befolkningens storlek, än i de 

flesta andra EU-länder. Det är bra, men inte tillräckligt. Fortfarande finns det 

många i arbetsför ålder som inte arbetar – trots att de vill göra det. Alltför 

många människor, inte minst ungdomar, är arbetslösa. Många nya svenskar 

och människor med funktionshinder diskrimineras. Många, framför allt äldre 

kvinnor, är sjukskrivna eller pensionerade i förtid. Totalt står över en miljon 

människor mellan 20 och 65 år utanför arbetslivet. Det är inte ett hållbart sätt 

att använda Sveriges samlade resurser. Alla behövs. 

34 (43)

• Arbete åt alla. Vårt mål är full sysselsättning. Den öppna arbetslösheten 

ska pressas tillbaka och sysselsättningen öka till minst 80 procent. För 

att nå detta måste politiken inriktas på att få fler i arbete. Kommuner och 

landsting måste få fortsatt stöd för att anställa fler. EU:s alla medlemsstater 

måste arbeta ännu mer aktivt med att förverkliga unionens sysselsättningsstrategi. 

När det nuvarande delmålet om fyra procent har nåtts ska ambitionen 

ytterligare skärpas. 

• Bekämpa ungdomsarbetslösheten. I dag går alldeles för många ungdomar 

utan arbete. Det är allvarligt. Inträdet på arbetsmarknaden har stor betydelse 

för det fortsatta deltagandet i arbetslivet. Särskilda åtgärder måste därför 

riktas mot arbetslösa ungdomar. Staten och kommunerna måste hitta bättre 

former för att erbjuda utbildningar och matcha nya jobb till unga. 

• Ett utvecklande arbetsliv med trygga arbeten. Alla arbetsgivare 

måste ta ansvar för att arbetsplatserna organiseras så att alla får möjlighet till 

inflytande över sitt arbete och sina arbetstider. Utgångspunkten på arbetsmarknaden 

ska vara tillsvidareanställningar. Därför vill vi genom stärkt arbetsrätt 

minska visstidsanställningarna och särskilt de så kallade timanställningarna 

samt ta bort undantagsreglerna i LAS. 

• Heltid en rättighet – deltid en möjlighet. I privat sektor arbetar 

många, framför allt kvinnor, fortfarande ofrivilligt deltid. I offentlig sektor är 

situationen likartad, men utvecklingen går åt rätt håll, i landstingen erbjuds allt 

fler anställning på heltid. Men det nöjer vi oss inte med. Lagstiftningen måste 

stärkas så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet. 

• Offensiv arbetsmarknadspolitik. Alla arbetssökande ska få god hjälp 

att hitta ett nytt arbete eller hjälp till omställning. För att förbättra matchningen 

på arbetsmarknaden måste också fler vara beredda att ta arbeten på andra 

orter än sin hemort och inom andra kompetensområden. Därför är det viktigt 

med en utbyggd kollektivtrafik. De ekonomiska villkoren för dem som pendlar 

till arbetet ska förbättras. 

• Äldres kunskaper och erfarenheter behövs. Många människor slits i 

dag ut i förtid. Den faktiska pensionsåldern är betydligt lägre än 65 år. Det är 

mycket allvarligt. Ohälsan i arbetslivet måste bekämpas och arbetsvillkoren 

förbättras. Samtidigt gäller det att ta tillvara de äldres yrkeserfarenhet. Många 

äldre vill och kan arbeta längre än de gör i dag. Det gäller att finna former som 

gör detta möjligt, som att underlätta för generationsskiften på arbetsplatser och 

öka möjligheterna att växla mellan arbete och utbildning under hela arbetslivet. 

Det är också viktigt att jobba med attitydfrågor hos arbetsgivare, arbetskamrater 

och facket om värdet av äldres kunskaper och erfarenheter. 

• Ett tillgängligt arbetsliv. Stora delar av samhället är fortfarande 

inte tillgängliga för alla. Många människor med funktionshinder står idag 

35 (43)

utanför arbetsmarknaden. Vi vill att arbetsplatserna ska anpassas så att alla kan 

arbeta. Diskrimineringen måste också upphöra. 

• Det ska löna sig att arbeta. Skatte- och bidragssystemen kan vara 

utformade på ett sätt som skapar marginaleffekter och trösklar, och som gör det 

svårt att ta steget ut på arbetsmarknaden eller arbeta mer. Därför vill vi införa 

stimulanser och se över både skatte- och bidragssystem för att minska marginaleffekterna 

för låginkomsttagare och bryta fattigdomsfällor. För att stärka 

köpkraften hos löntagarna vill vi även ta det sista steget i kompensationen av de 

allmänna egenavgifterna. Andelen som betalar statlig skatt ska sänkas till 15 

procent. 

• Bättre ekonomiska villkor för barnfamiljerna. Vi vill fortsätta att 

förbättra de ekonomiska villkoren för barnfamiljerna. Barnbidraget ska höjas 

och flerbarnstillägget likaså. För studenter med barn vill vi införa ett barntillägg 

i studiemedelsystemet. 

• Lättare att byta jobb. Många människor uppger att de gärna skulle 

vilja byta arbete, men att de inte hittar något nytt jobb. Att vilja men inte kunna 

byta arbete skapar vanmakt, vantrivsel och olust. För att hela arbetsmarknaden 

ska fungera bra krävs en hög rörlighet på arbetsmarknaden – så att det hela 

tiden öppnas nya möjligheter. Därför vill vi att arbetsförmedlingarna ska ge 

service även till dem som i dag har arbeten. 

• Sveriges arbetskraftsreserv tar slut. Snart är det dags att öppna för 

att även människor utanför EU och EES ska kunna söka sig till bristyrken i 

Sverige. Samtidigt måste vi kunna garantera att människor inte blir utnyttjade 

och välfärden undergrävd. Reglerna på arbetsmarknaden måste vara tydliga och 

välfärdssystemet robust. Alla som arbetar i Sverige ska omfattas av gällande 

arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. Vi vill därför förstärka de fackliga organisationernas 

möjlighet att tillse att kollektivavtal efterlevs så att inte oseriösa 

arbetsgivare dumpar löner och anställningsvillkor, genom att kringå de regler 

som gäller på den svenska arbetsmarknaden. 

5.2 Sverige ska bli ett föregångsland på integrationsområdet 

Vi lever i en öppen värld. Informationstekniken gör att vi dagligen kan ha 

kontakt med människor i andra världsdelar. Billigare resor gör det möjligt att 

besöka i stort sett jordens alla hörn. Många barn talar bättre engelska än sina 

föräldrar. Ungdomar skaffar sig nya kunskaper och erfarenheter genom studier, 

arbete och resor utomlands. Det är bra. Samtidigt har Sverige en fantastisk 

tillgång i alla svenskar med bakgrund från andra länder. 

Dagens svenska folkhem bebos av människor från alla världsdelar. Sverige är ett 

av de länder i Europa som har flest invånare med utländsk bakgrund. Men trots 

att invandrare generellt sett har högre utbildningsnivå väljer arbetsgivare oftare 

att anställa andra svenskar. Detta är djupt orättvist – men det vittnar också om 

36 (43)

en enorm möjlighet. Skulle sysselsättningsgraden bland utlandsfödda vara lika 

hög som bland svenskfödda skulle 120 000 fler och kunnigare personer arbeta. 

Sverige skulle bli ett mycket rikare land – både ekonomiskt och socialt – om all 

den erfarenhet och kompetens som svenskarna med utländsk bakgrund besitter 

tas tillvara. 

Det är dags för en ny offensiv i integrationspolitiken. 

Sverige måste bli ett föregångsland på integrationsområdet. För att nå dit 

måste vi sätta upp tydliga och uppföljningsbara målsättningar – målsättningar 

som ska vara styrande för hela politiken. 

• De som invandrat till Sverige ska snabbt finna ett arbete som tar 

tillvara deras kunskaper och erfarenheter. 

• Svenska arbetsplatser ska vara fria från diskriminering och arbetsmarknaden 

ska återspegla hela befolkningens etniska sammansättning. 

• Svenska bostadsområden ska vara trygga uppväxtmiljöer. Utanförskap 

och segregation ska bekämpas. 

Vår vision är ett öppet Sverige som berikas av människors olika erfarenheter 

och som ger plats för alla människors frihet och utveckling. 

• Reformera mottagandet så att alla snabbt kan börja arbeta. Vi vill att 

alla invandrare så snabbt som möjligt ska komma ut i arbetslivet. Långt ifrån 

alla yrken kräver perfekta kunskaper i svenska – och att börja arbeta är ofta det 

bästa sättet att lära sig ett nytt språk. Kommunernas samordningsansvar för 

nyanlända flyktingar måste ges rätt till bättre stöd såväl ekonomiskt som samverkansmässigt 

från staten och viktiga myndigheter. Arbetsförmedlingarna 

måste, tillsammans med kommunerna, kopplas in tidigare och få ett större ansvar 

för nyanlända flyktingar. Arbetspraktik, validering av utländska meriter, 

kompletterande utbildning och språkundervisning måste kunna ske parallellt. 

• Dra fördel av språkkompetens. I en allt mer globaliserad värld skapar 

stora språkkunskaper och mångkulturell kompetens konkurrensfördelar. Vi 

vill att skolan bättre ska ta tillvara barns förmåga att utveckla flera språk parallellt. 

• Förbättra utbildningen i svenska språket. Vi vill att alla ska få en 

god utbildning i svenska – som är anpassad efter individens förkunskaper. Den 

som har högskoleutbildning ska kunna få undervisning i svenska på högskolan. 

Den som helt saknar utbildning ska, via den kommunala vuxenutbildningen 

och folkbildningen, få undervisning i svenska språket med en studietid och - 

takt utifrån individuella förutsättningar så att de får de svenskkunskaper som 

behövs för en daglig livsföring. Utbildningen måste också kunna ges i kombination 

med det arbete eller den praktik som den nyanlände deltar i. 

• Synliggör även yrkeskompetens. I dag pågår ett stort arbete med att 

översätta utländska examina och erbjuda utländska akademiker kompletterande 

37 (43)

utbildning. Men för alla som har kortare utbildningar, eller som saknar utbildning 

men har värdefull yrkeskompetens, är det fortfarande svårt att få sina 

kunskaper validerade. Vi vill därför skapa ytterligare möjligheter till arbetsplatsförlagd 

bedömning av yrkeskompetens. Staten måste ta ett samlat ansvar 

för att öka möjligheterna till validering även utanför högskoleområdet. Valideringen 

ska kunna vara studiestödsgrundad. 

• Praktikplatser. För att kunna få jobb räcker det oftast inte med 

dokument som visar ens kunskap – det krävs också kontakter och referenser. 

Därför vill vi att alla nyanlända ska få bättre möjligheter till praktik och arbetslivsanknuten 

utbildning. Vi vill verka för insatser som ökar förutsättningarna 

för att arbetsgivare i ökad utsträckning ska erbjuda praktikplatser. Hinder som 

försvårar för fack och arbetsgivare att upprätta integrationsavtal ska ses över. 

För att nyanlända ska garanteras praktikplatser/utbilning av god kvalitet ska 

arbetsförmedlingarna samråda med berörd facklig organisation. 

• Mentorer. För att få inblick i hur den svenska arbetsmarknaden 

fungerar vill vi att arbetsmarknadens parter tidigt ska ge yrkesutbildade flyktingar 

och andra nyinvandrade en möjlighet att få kontakt med en mentor. 

Kommunerna har ett ansvar för att, i samarbete med folkrörelserna, uppmuntra 

fler att vilja vara mentorer för nya invånare. 

• Kraftsamla mot diskriminering. Lagarna mot diskriminering har 

skärpts – men många känner inte till de nya reglerna. Vi vill att staten, tillsammans 

med fackföreningar och näringsliv, ska genomföra en omfattande 

informations- och utbildningssatsning. 

• Aktiva åtgärder mot diskriminering. Vi vill att alla arbetsgivare – 

offentliga som privata – aktivt identifierar och motverkar diskriminering vid 

nyrekrytering och genom hela arbetslivet. Socialdemokratiska företrädare på 

nationell nivå såväl som i kommuner och landsting ska utarbeta en strategi och 

genomföra densamma i alla berörda instanser. Men diskriminering förekommer 

inte bara i arbetslivet. Vi vill bekämpa diskriminering varhelst den förekommer 

– oavsett om det är när någon söker riskkapital eller tar kontakt med 

en myndighet för att starta ett nytt företag. 

• Den offentliga sektorn måste gå före. Vi vill att den gemensamma 

offentliga sektorn ska vara ett föredöme för att bekämpa diskriminering. Staten 

måste sätta upp tydliga mål för en icke-diskriminerande rekrytering för alla 

statliga myndigheter. Det ska vara möjligt att pröva olika sätt att bekämpa 

diskriminering, till exempel genom avkodade ansökningshandlingar. Dessutom 

vill vi undersöka möjligheten att införa antidiskrimineringsklausuler vid offentlig 

upphandling. 

• Arbetslinjen ska omfatta alla. Arbetsförmedlingen ska ge de nyanlända 

stöd och hjälp, men också ställa samma krav på aktivt arbetssökande som 

den gör på andra arbetslösa. Ingen ska särbehandlas. Alla ska ha lika rättigheter 

38 (43)

och lika skyldigheter. Det alltid ska löna sig för den enskilde att arbeta, oavsett 

bakgrund. 

• Ingen kan hjälpa alla – alla kan hjälpa någon. Vi vill att samtliga 

kommuner och regioner ska ta ett gemensamt ansvar för nyanländas bosättning 

– utifrån de lokala möjligheterna till utbildning och arbete. I syfte att minska 

segregationen och öka integrationen vill vi förändra stödet till eget boende och 

uppmuntra till boende utanför storstadsregionerna. 

• Integrera integrationspolitiken. För att Sverige ska kunna bli ett 

föregångsland på integrationsområdet krävs att alla delar av politiken, på alla 

nivåer, samverkar. Vi vill att integationspolitiken ska genomsyra alla politikområden. 

5.3 Ett jämställt samhälle 

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Men fortfarande är Sverige 

inte jämställt. Kvinnor har sämre arbetsvillkor, tjänar mindre än män, är oftare 

sjukskrivna och når sällan ledande befattningar. Kvinnor tar också fortfarande 

huvudansvaret för hem och barn. 

Genussystemet, mäns överordning och kvinnors underordning, innebär inte 

bara att orättvisorna genomsyrar hela vårt samhälle. Det innebär också att män 

och kvinnor förväntas vara olika och göra olika saker. 

Det hämmar tillväxten. En man som på grund av omgivningens förväntningar 

väljer en ingenjörskarriär, trots att han hellre hade blivit förskollärare, kommer 

inte att använda sin fulla potential. En kvinna som inte får bli chef, trots sina 

goda ledaregenskaper, innebär att vi alla tappar en viktig resurs. När människor 

förhindras att agera som de unika individer de i själva verket är, förlorar Sverige 

i konkurrenskraft. 

Lagstiftning och opinionsbildning måste gå hand i hand. Vi måste se människan 

bortom könet. Det handlar om allt från att stoppa diskriminering på arbetsmarknaden 

och att få fler pappor att vara föräldralediga till att uppmuntra 

ungdomar att välja utbildning och idrotter efter intressen – inte utifrån omgivningens 

förväntningar. 

• Arbetslivet måste bli jämställt. Könsbundna studie- och yrkesval 

måste motarbetas. Vi vill att arbetsvillkoren för lågavlönade kvinnor i både privat 

och offentlig sektor ska förbättras. Alla ska ha lika lön för likvärdigt arbete. 

• Stärk arbetsrätten för gravida och föräldralediga. Människors föräldraledighet 

ska inte kunna utnyttjas som uppsägningstid. Vi vill stärka arbetsrätten 

för gravida kvinnor och föräldralediga kvinnor och män. 

39 (43)

• Jämställt familje- och arbetsliv. Barn har rätt till båda sina föräldrar. 

Vi vill se över föräldraförsäkringen så att fler pappor tar ut mer av föräldraledigheten. 

Vi vill utreda olika modeller för att knyta en större del av föräldraförsäkringen 

till respektive förälder. Taket i föräldraförsäkringen ska höjas. 

Föräldraförsäkringen ska bli bättre - för barnen och föräldrarna, och för att nå 

ett jämställt familje- och arbetsliv. 

• Även mer subtila former av ojämställdhet måste bekämpas. Barn 

måste redan i förskolan få möta vuxna som inte gör skillnad på pojkar och 

flickor; som talar om att livets möjligheter står öppna för alla. Så läggs grunden 

för jämställdhet på sikt. Skolor måste också arbeta aktivt för jämställdhet och 

mot alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vi vill att all utbildning 

– från förskola till högre utbildning – ska genomsyras av ett genusperspektiv. 

Vi vill också se över möjligheten att lagstifta mot könsdiskriminerande 

reklam. 

• Ett jämställt Europa. För att EU ska kunna utvecklas till den dynamiska, 

konkurrenskraftiga och kunskapsbaserade ekonomi som unionen eftersträvar 

måste kvinnors vilja till arbete bättre tas tillvara. Vi vill driva på de 

andra medlemsländerna så att de gemensamma målen på jämställdhetsområdet 

uppnås. År 2010 ska 90 procent av alla barn få rätt till barnomsorg från tre års 

ålder och 60 procent av alla kvinnor i unionen förvärvsarbeta. Arbetet för att få 

stopp på sexslavhandeln med kvinnor och barn måste intensifieras och stödet 

för de som utnyttjas måste förbättras. 

5.4 Ett liv i hälsa 

Att känna sig frisk och stark, att kunna röra sig, att leka med barnen eller barnbarnen, 

att ta trappan utan att bli alltför andfådd, att gå långa promenader, att 

åka skidor eller skridskor och att ströva i och njuta av naturen – det är en fantastisk 

känsla. 

Men i dag lever alltför många människor i ohälsa. 

Tempot i arbetslivet har skruvats upp. I både privat och offentlig sektor ledde 

det tidiga 1990-talets krisår till många uppsägningar. De som är kvar utför i 

dag mer arbete än tidigare. Utrymmet för människor att – under kortare perioder 

– prestera lite mindre än vanligt har minskat. 

Dubbelarbetet bränner ut många kvinnor. Det gör också den maktlöshet på 

jobbet som är vanlig bland låginkomsttagare. Att ha stort ansvar i arbetet, men 

lite befogenheter, skapar stor fysisk och psykisk stress. 

Ledarskapet på arbetsplatsen har stor betydelse. När dialogen mellan chef och 

medarbetare fungerar bra, när den som är anställd får vara med och påverka 

arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsvillkor, när den anställde får bekräftelse 

40 (43)

för sitt arbete och när möjlighet finns till personlig utveckling – då visar det sig 

att sjukskrivningarna minskar. 

Men all ohälsa är inte kopplad till arbetslivet. Det är svårt att få livets pussel att 

gå ihop och att hantera vår tids alla möjligheter och utmaningar. Det är tufft 

att leva upp till de krav vi ställer på varandra och, inte minst, på oss själva. 

Ohälsan innebär mycket mänskligt lidande, men skapar också höga kostnader 

för samhället och den försämrar våra förutsättningar för framtida tillväxt. 

Vårt mål är att ohälsan ska halveras mellan 2002 och 2008. 

• Fler friska. Var och en har ett eget ansvar för sin hälsa, men 

många behöver stöd och hjälp för att kunna leva mer hälsosamt. Det förebyggande 

arbetet – från arbetsgivaren, föreningsliv och hela samhället, måste stärkas. 

Vi vill att alla skolbarn och ungdomar ska få röra sig minst en halvtimme 

om dagen och att idrottsrörelsen ska få ökade resurser. 

• Prioritera förebyggande vård. Vi vill att resurserna till hälso- och 

sjukvården i högre grad ska styras mot förebyggande vård och folkhälsa. 

• Ingen ska behöva bli sjuk eller skadad av sitt arbete. Alla ska ha rätt 

till en kvalitetssäkrad företagshälsovård och ett förebyggande hälsoarbete. Vi 

vill att företagshälsovården ska utvecklas mot mer förebyggande insatser. Arbetsmarknadens 

parter måste ta ett större ansvar. Utbildningen av arbetsgivare, 

arbetsledare, skyddsombud och anställda i arbetsmiljöfrågor måste öka. Ekonomiska 

drivkrafter för arbetsgivare att förebygga ohälsa och få tillbaka den 

personal som blivit sjuk ska införas. Vi vill även att reglerna som handlar om 

företagens redovisning ses över i syfte att skapa ett system som betraktar personalen 

som en tillgång för organisationen. 

• Snabbare tillbaka. Den som blir sjuk ska få ett individuellt anpassat 

stöd så att det går snabbt att komma tillbaka till arbetslivet. Arbetsgivaren 

ska ta sitt ansvar för rehabilitering och anpassning av arbetsplatserna. Påföljderna 

ska vara kännbara för arbetsgivare som inte rehabiliterar tillbaka sina 

anställda till ett meningsfullt arbete. Försäkringskassa, länsarbetsnämnder, 

kommuner och landsting ska samarbeta. Vi vill inom dagens system öppna för 

nya modeller för rehabilitering och återgång till arbete. Att bara gå hemma, 

utan någon meningsfull uppgift och utan kontakt med arbets- eller studiekamrater, 

kan göra människor ännu sjukare. Därför vill vi minska heltidssjukskrivningarna. 

• Kultur och hälsa. Den socialdemokratiska kulturpolitiken bygger 

på tanken att kulturen är till för alla och är en oavvislig och grundläggande del 

av de medborgerliga rättigheterna. Forskning har visat att deltagande i kulturlivet 

leder till en bättre hälsa oberoende av tidigare kulturvanor. Sambandet 

mellan kultur och hälsa ger oss därför nya argument för att sprida kultur till allt 

fler. Vi vill därför vidga kulturdeltagandet genom att bland annat satsa på kultur 

i arbetslivet. 

41 (43)

• Ibland krävs omskolning. De som inte kan gå tillbaka till sin gamla 

arbetsplats eller sitt tidigare yrke ska möta samma krav på att söka nytt arbete 

och få samma hjälp till omskolning som andra arbetssökande. I rehabiliteringsarbetet 

måste gruppen sjukskrivna arbetslösa särskilt uppmärksammas då de 

saknar arbetsgivare, företagshälsovård och facklig organisation. För att individen 

så snabbt som möjligt ska få stöd att återgå i arbete bör det tydliggöras 

vilken myndighet som har det övergripande ansvaret för rehabilitering av arbetslösa 

sjukskrivna.I dag har sjukskrivna rätt till rehabiliteringspenning för att 

exempelvis studera. Vi vill att denna rättighet ska förstärkas så att de sjukskrivna 

får ökade möjligheter till omskolning. Vi vill också införa ett särskilt anställningsstöd 

till långtidssjukskrivna. 

• Alla ska bidra efter förmåga. Många människor är pensionerade i 

förtid, inte minst kvinnor och LO-förbundens medlemmar. Även om de inte 

kan gå tillbaka till ett vanligt arbete bör allt jobb som de trots allt kan utföra 

uppmuntras. Färre människor ska behöva bli förtidspensionerade. Vi vill att 

reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning ska ses över i syfte att uppmuntra fler 

att pröva på att arbeta igen. Vi vill också införa en obligatorisk uppföljning av 

alla som får sjukersättning en längre tid. Vi vill också se åtgärder för arbetshandikappade 

i ett bredare perspektiv. Det gäller dels att ge Samhall möjlighet att 

utveckla sitt uppdrag, men då med en klar utgångspunkt i ett lokalt perspektiv. 

Det gäller också att ge andra aktörer möjlighet att utveckla verksamhet för arbetshandikappade 

med utgångspunkt i ett liknande uppdrag som Samhall har i 

dag. 

• Mobilisera hela samhället för minskad alkoholkonsumtion och minskat 

narkotikamissbruk. Tobaksberoende är oerhört svårt att bryta och därför gäller 

det att se till så att så få som möjligt drabbas av ett tobaksberoende. Drogfria 

mötesplatser och starka nätverk behöver skapas för ungdomar. Trafiken, barnens 

miljöer och arbetslivet ska vara drogfria. Dialog och attitydförändring är 

nyckeln. För att bryta utvecklingen krävs opinionsbildning, men också en rad 

konkreta åtgärder: ett fortsatt monopol för alkoholförsäljning, förstärkt brottsbekämpning 

kring alkohol- och narkotikarelaterade brott, en utbyggd missbrukarvård 

med en rik variation av behandlingsformer särskilt för unga missbrukare. 

Vårt mål om ett narkotikafritt samhälle måste vara tydligt. 

• Våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem 

och måste bekämpas. Hälso- och sjukvården och övriga samhället 

måste prioritera vård och stöd till utsatta kvinnor och barn och insatser för män 

som misshandlar. 

• Förbättra ledarskap, arbetsorganisation och kvalitet i offentlig sektor. 

Vi vill att kvalitetsarbetet i hela den gemensamma offentliga sektorn ska stärkas 

för att bättre ta tillvara de anställdas erfarenheter och kunskaper, minska ohälsan 

och – framförallt – höja kvaliteten på den offentliga sektorns tjänster. 

Därför måste folkhälsofrågorna integreras i kommunernas strategiska planering 

och bli en del av den kommunala verksamheten. Fortsätta utveckla ledarskapet 

42 (43)

och nya arbetsorganisationer i offentlig sektor. Öka den anställdes möjlighet att 

påverka sin arbetssituation och vara delaktig i kvalitetsarbetet. Hela den offentliga 

sektorn ska vara en positiv förebild för övriga arbetsmarknaden i sitt arbete 

mot ohälsa i arbetslivet. 

• Ett helhetsperspektiv på arbetsplatsen. Det finns ett flertal faktorer 

som är viktiga för att skapa en utvecklande och hälsosam arbetsplats, en mönsterarbetsplats. 

Det kan till exempel vara ledarskap, påverkansmöjligheter, arbetsmiljö 

och förebyggande hälsoarbete. Det är därför viktigt att det finns ett 

helhetsperspektiv på en utveckling av arbetsplatsen. Vi vill stimulera och stödja 

en utveckling av arbetsplatser till mönsterarbetsplatser. 

43 (43)

Politiska riktlinjer.pdf - Socialdemokraterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?