Årsredovisning 2010 - Vännäs kommun

Vännäs kommun 

Årsredovisning 2010

Innehåll 

Vännäs 2010 3 

Vännäs kommun 4 

Förvaltningsberättelse 7 

Kommunens kvalitet i korthet 15 

Resultaträkning 18 

Balansräkning 19 

Kassaflödesanalys 20 

Nothänvisning 21 

Nyckeltal – 3 år i sammandrag 23 

Drift- och investeringsredovisning 25 

Redovisningsprinciper 26 

Ord och uttryck 27 

Personalekonomisk redovisning 28 

Barn- och utbildningsnämnden 34 

Liljaskolans styrelse 40 

Vård- och omsorgsnämnden 42 

Kommunstyrelsen – samhällsbyggnadsförvaltningen 45 

Plan- och miljönämnden 49 

Kommunstyrelsen – kommunledningskontoret 53 

PRODUKTION: Fernemo InFormatIon & GraFIk aB, nora 

FOTO: sId 1, 5, 12, 14, 17, 29, 33, 35, 41, 43, 55 och 57, F´laBB. övrIGa BIlder vännäs kommun.

Vännäs 2010 

I Vännäs trivs medborgarna. 

Vännäs kommun har verksamheter av god kvalité. 

Vännäs kommun är en attraktiv arbetsgivare. 

Vännäs kommuns ekonomi är i balans. 

Jag inleder förordet med de föreslagna målformuleringarna 

till kommunfullmäktiges övergripande mål. 

Kommunfullmäktiges vision ”Det upplevelsenära 

Vännäs” har underrubrikerna ”välkomnande, livfullt 

och nytänkande” som är grunden för målen, dessa ska 

sedan brytas ner i nämnder och verksamheter. I det 

pågående arbetet med mål och strategiskt dokument 

utgår vi från fyra perspektiv: medborgare, verksamhet/tillväxt, 

medarbetare och ekonomi. 

Vår kommuns ekonomi ska vara god och utgöra 

grunden för en fortsatt bra utveckling av vår kommun. 

Vännäs 2010 påverkas fortfarande av finanskrisen, 

men i skrivandets stund har vi god kontroll över 

våra verksamheter. 

Genom omorganisationen där vår nya kommunchef 

har det övergripande ansvaret för kommunens 

utveckling kommer vi att stärka vårt fokus och kunnande 

om regionen och nationen för att bättre kunna 

möta förändringar. 

Samverkan i Umeåregionen har utvecklats och 

regionen arbetar aktivt i syfte att främja näringsliv 

och tillväxt, skapa bra livsvillkor och jämställd 

medborgarservice. Tillsammans med de övriga kommunerna 

i regionen ska vi ha ”världens bästa livsmiljö” 

för en kvarts miljon människor 2050. Via 

Umeå regionens jämställdhetsprojekt har politiker 

och tjänstemän fått bra och viktig kunskap om hur vi 

ska integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska 

beslutsfattandet och i den praktiska verkligheten. 

Kommunikationer och kollektivtrafik har fortsatt 

varit en uppmärksammad fråga i Vännäs under 

2010. Landstinget och Vännäs kommun har kommit 

överens om att börja med pendeltågstrafik mellan 

Vännäs C och Umeå Ö, vilket är en stor framgång för 

kommunen. Vännäs attraktivitet ökar, miljöpåverkan 

förväntas bli mindre och medborgarna får bättre 

kommunikationer med Umeå. 

Vår kommunchef sedan 23 år gick i pension och vi 

har rekryterat en ny. I samband med det har näringslivsfrågornas 

organisatoriska tillhörighet utretts. 

Detta resulterade i att Näringslivsservice i Vännäs 

AB läggs ner och näringslivsutveckling blir ett ansvar 

för kommunchefen. Arbetet med att ge näringslivet 

bättre kommunal service är prioriterat, bland annat 

genom utbildningssatsningar till kommunens förvaltningar. 

I näringslivsavdelningen ingår även inflyttarservice, 

en ny verksamhet som omfattar den tidigare 

flyktingmottagningen, men vars målgrupp är alla 

inflyttare. Vi har också startat en arbetsmarknadsenhet 

för att bättre få fram praktikplatser och snabbare 

möjliggöra medborgares etablering på arbetsmarknaden. 

Satsningar på att få ut arbetslösa ungdomar i 

sysselsättning har startat och gett mycket goda resultat. 

Detta har dessutom resulterat i en uppsnyggning 

av samhället. 

Under 2010 beslutade vi om satsningar på både 

föreningsliv och ungdomar. Från 2011 har vi en ny 

organisation som bland annat består av föreningsutvecklare 

och ungdomsutvecklare. Föreningslivet 

i vår kommun fortsätter att utvecklas. Vännäs 

Ryttar förening har byggt den nya ridhallen. Konstgräsplanen 

har färdigställts, en efterlängtad satsning 

för många kommuninvånare. Kommunens vilja att 

utveckla Middagsbergets skidanläggning har inneburit 

många möten. Förhoppningen är att under 2011 

komma överens med berörda markägare om förvärv 

av mer mark. 

Kommunens möjlighet att ta emot ensamkommande 

flyktingbarn har utretts och mottagandet startar 

under våren 2011. Mottagandet är humanitärt 

viktigt och beslutet är ett av årets viktigaste. 

I alla förvaltningar sker ett bra arbete för att utveckla 

verksamheten med medborgarnas och brukarnas 

bästa i fokus. Vi förtroendevalda är mycket nöjda 

med det arbetet. 

Våra medarbetare är vår största tillgång och deras 

arbete tryggar för fortsatt utveckling. Arbetet med att 

bli en ännu bättre arbetsgivare genom att erbjuda fler 

heltid har startat och förväntas bli klart under 2011. 

När jag sammanställer året i korta ordalag slås man 

av att året varit fyllt med en rad av förbättringar. Min 

förhoppning är att ni alla också upplever det så. 

Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda 

för ert arbete under året. 

Tack även till alla medborgare som på olika sätt 

bidrar till att Vännäs är en bra plats att bo, leva och 

verka på. Tack också för förtroendet att få leda kommunen. 

Johan Söderling 

Kommunstyrelsens ordförande 

Vännäs kommuns årsredovisning 2010 

3


4 

Vännäs kommun 

Vännäs kommun fortsätter att utvecklas. Kommunen 

är med sina 534 km 2 Västerbottens minsta kommun, 

men den fjärde största i fråga om befolkning. Här är 

det nära till en fullgod service, såväl offentlig som kommersiell, 

och det är nära till utbildningar, från förskola 

till universitet, och till både fritid och kultur – från den 

stilla stunden vid en outbyggd älv till världens stora 

mästare på operascenen. Här erbjuds medborgarna en 

utsökt utgångspunkt för livet mitt i en av Sveriges tillväxtregioner 

– Umeåregionen. 

Umeåregionen är en av Sveriges starkaste tillväxtregioner. 

Här samarbetar Umeå, Bjurholm, Nordmaling, 

Robertsfors, Vindeln och Vännäs för att 

främja näringsliv och tillväxt, och för bra livsvillkor 

och samhällsservice. I Umeåregionen finns bra 

boendemiljöer, ett rikt kulturliv och fritidsutbud, två 

universitet, ett dynamiskt näringsliv och goda möjligheter 

för människor och företag att utvecklas. 

Befolkning 

Kommunen hade den 31 december 8 414 invånare, en 

ökning med 57 personer under 2010. Under 2010 föddes 

89 barn och antalet avlidna var 97, vilket gav ett 

födelsenetto på –8 personer. Inflyttade var 480 personer 

(+1 justering av SCB) och utflyttade var 416 

personer, varav 27 var immigranter och 13 emigranter, 

vilket gav ett flyttningsnetto på +64 personer. 

Befolkningsutveckling 1998-2010 

(antal personer) 

9000 

8750 

8500 

8250 

8000 

1998 

2000 

Källa: SCB Befpak 2010. 

2002 

2004 

2006 

2008 

2010 

Födelse- och flyttningsnetto 1998-2010 

(antal personer) 

100 

75 

50 

25 

0 

-25 

-50 

-75 

Födelsenetto 

Flyttningsnetto 

-100 

1998 2000 2002 2004 2006 2008 


I åldersgrupperna 0–17 år samt 25 år och äldre övervägde 

antalet inflyttade. Gruppen med större utflyttning 

var 18–24 år. De flyttade förmodligen ut för 

utbildning eller arbete på annan ort. 

In- och utflyttade, åldersgrupper 2010 

(personer) 

200 

150 

100 

50 

0 

0-6 

7-17 


18-24 

25-44 

Inyttade 

Utyttade 

45-64 

65- 

2010

Kommunens åldersstruktur 2010 

Jämförelsen visar att Vännäs procentuellt hade fler 

personer i åldersgrupperna 6–12 och 16–18 än riket. 

Även från 40 år och äldre hade kommunen högre 

procenttal. 

Åldersgrupper Vännäs Riket 

Antal Procent Procent 

0 94 1,1 1,2 

1–5 497 5,9 5,9 

6–9 412 4,9 4,3 

10–12 293 3,5 3,1 

13–15 281 3,3 3,3 

16–18 421 5,0 4,0 

19–29 971 11,5 14,3 

30–39 951 11,3 12,9 

40–64 2 843 33,8 32,6 

65–74 855 10,2 10,0 

75–84 550 6,5 5,8 

85– 246 2,9 2,7 

Källa SCB Befpak 2010. 

Arbetsmarknad och näringsliv 

Förvärvsarbetande utpendlare respektive inpendlare 

Utpendlingen minskade till Umeå och Vindeln. 

Totalt har utpendlingen 2008–2009 minskat med 76 

personer. Inpendlingen minskade, främst från Umeå, 

Bjurholm och Nordmaling. Totalt har inpendlingen 

minskat med 46 personer 2008–2009. Resultatet av 

lågkonjunkturen 2009 syns tydligt eftersom både in 

och utpendlingen minskade. 

Utpendling 

Utpendling 

till 

Ampak 

2008 

Ampak 

2009 

Inpendling 

från 

Ampak 

2008 

Ampak 

2009 

Umeå 1 682 1 620 Umeå 539 529 

Vindeln 41 37 Vindeln 64 71 

Bjurholm 26 27 Bjurholm 89 77 

Nordmaling 20 21 Nordmaling 49 47 

Robertsfors 4 5 Robertsfors 9 10 

Lycksele 6 7 Lycksele 6 11 

Skellefteå 10 10 Skellefteå 6 5 

Örnsköldsvik 5 8 Örnsköldsvik 6 5 

Stockholm 16 18 Stockholm 5 3 

Övriga 

Övriga 

kommuner 111 92 kommuner 76 45 

Totalt 1 921 1 845 Totalt 849 803 

Källa: SCB Ampak 2008 och 2009. 

Arbetsmarknad 2009-2010, 16-64 år 

(procent) 

5 

Arbetslösa 

4 

I program 

3 

2 

1 

0 

Vännäs 

2009 2010 

Källa: AMS. 

Västerbotten 


Riket 


Arbetsmarknad 2009-2010, 18-24 år 

(procent) 

12 

Arbetslösa 

10 

8 

6 

4 

2 

I program 

0 


Västerbotten Riket 

2009 2010 2009 2010 2009 2010 


5


6 

Dagbefolkning (arbetar i kommunen och bor i eller 

utanför kommunen) var totalt 2 854 förvärvsarbetande, 

varav 1 456 män och 1 398 kvinnor. Arbetsmarknadsstatistiken 

visar en minskning med 59 

arbetstillfällen mellan 2008 och 2009. 

Näringsgren Fördelning 

näringsgrenar, % 

Män per 

näringsgren, % 

Kvinnor per 


16–24 år per 


25 år– per 


Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,6 79 21 7 93 

Tillverkning och utvinning 9,0 87 13 7 93 

Energi och miljö 0,3 75 25 0 100 

Byggverksamhet 11,5 95 5 15 85 

Handel 7,7 55 45 14 86 

Transport 9,0 88 12 7 93 

Hotell och restauranger 1,0 29 71 32 68 

Information och kommunikation 0,5 80 20 13 87 

varav progr och datakonsulter 78 22 

Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,4 36 64 0 100 

Fastighetsverksamhet 0,2 40 60 0 100 

Företagstjänster 4,8 37 63 9 91 

Civila myndigheter och försvaret 3,2 48 52 3 97 

Utbildning 18,9 34 66 4 96 

Vård och omsorg 23,2 16 84 15 85 

Personliga och kulturella tjänster 2,7 31 69 4 96 

Okänd bransch 3,0 39 61 14 86 

Samtliga näringsgrenar 100,0 

Källa: SCB Ampak 2009. 

Nattbefolkning (boende i kommunen som arbetar i 

eller utanför kommunen) var totalt 3 896 förvärvsarbetande, 

varav 2 049 var män och 1 847 var kvinnor. 

Arbetsmarknadsstatistiken visar en minskning med 

89 arbetstillfällen mellan 2008 och 2009. 

Näringsgren Fördelning 

näringsgrenar, % 

Män per näringsgren, 

% 

Kvinnor per 


16–24 år per 


25 år– per 


Jordbruk, skogsbruk och fiske 3,1 77 23 7 93 

Tillverkning och utvinning 12,8 86 14 5 95 

Energi och miljö 1,2 74 26 15 85 

Byggverksamhet 9,0 95 5 15 85 

Handel 9,5 62 38 17 83 

Transport 8,3 83 17 12 88 

Hotell och restauranger 1,4 21 79 49 51 

Information och kommunikation 1,2 79 21 6 94 

varav progr och datakonsulter 78 22 

Kreditinstitut och försäkringsbolag 0,5 30 70 5 95 

Fastighetsverksamhet 1,1 79 21 5 95 

Företagstjänster 7,0 50 50 9 91 

Civila myndigheter och försvaret 4,4 48 52 2 98 

Utbildning 12,5 31 69 4 96 

Vård och omsorg 22,6 14 86 13 87 

Personliga och kulturella tjänster 3,3 39 61 5 95 

Okänd bransch 2,2 41 59 12 88 

Samtliga näringsgrenar 100,0

Förvaltningsberättelse 

Mandatfördelning 

Kommunfullmäktiges mandatfördelning efter valet 2010. 

Parti Platser (mandat) 

Socialdemokraterna 15 

Centerpartiet 6 

Vänsterpartiet 4 

Folkpartiet Liberalerna 2 

Kristdemokraterna 2 

Moderaterna 4 

Miljöpartiet de gröna 2 

Summa 35 

Ordförande i kommunfullmäktige är Lars Lilja (S). 

Presidiet består av Lars Lilja (S), Åke Sandström (C) 

och Jonas Björkholm (V). 

Övergripande uppföljning 

Utöver finansiella mål saknar kommunen övergripande 

mål antagna av kommunfullmäktige. Arbetet 

med att fastställa övergripande mål för både verksamhet 

och ekonomi samt att fastställa en strategisk 

plan är i slutfasen. 

I kommunallagen 8 kap 1 § stadgas att en kommun 

ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. 

Det förutsätter ett långsiktigt tänkande och kräver 

att dagens kommunmedborgare finansierar sin 

egen kommunala välfärd och inte förbrukar vad tidigare 

generationer tjänat ihop, och inte heller skjuter 

upp betalningen till framtida generationer. 

En viktig hörnpelare för en god ekonomisk hushållning 

är att kommunen alltid strävar efter att förvalta 

medborgarnas skattepengar så effektivt som 

möjligt. För att åstadkomma det krävs framförhållning 

och handlingsberedskap, tydliga och mätbara 

mål och en tillförlitlig redovisning som ger information 

om resultatet i förhållande till målen. För att nå 

en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett 

klart samband mellan mål, resurser, prestationer, 

resultat och effekter. 

I Vännäs kommun fanns inga tydliga mål som speglade 

en god ekonomisk hushållning, men av snitten 

nyckeltal 3 år i sammandrag och kommunens kvalitet 

redovisar både skillnader inom kommunen mellan 

åren 2008, 2009 och 2010 samt kommunens effektivitet 

i förhållande till andra kommuner i Sverige 

inom en rad verksamhetsområden. Det torde indikera 

kommunens effektivitet utifrån begreppet god 

ekonomisk hushållning. 

Rambudgeten för 2010 antogs av kommunfullmäktige 

i september 2009. Budgeten innehöll vissa riktade 

satsningar, bland annat till kommunstyrelsens utvecklingskonto 

(3 mkr), fastighetsunderhåll (1,0 mkr) och 

föreningsbidrag (0,2 mkr). 2010 års budget var överbalanserad 

med 2,5 mkr, vilket justerades till en överbalanserad 

budget på 6 mkr. Orsaken till den justerade 

budgeten var bland annat det reella utfallet av lönerörelsen. 

Delårsprognosen visade ett förväntat överskott 

mot budget med 1,7 mkr för helåret. 

Kommunens bokslut för hela 2010 visar på ett överskott 

mot budget med 14,4 mkr. Genom detta resultat 

nådde kommunen balanskravet och det ekonomiska 

målet att förändringen av eget kapital (sista raden i 

resultaträkningen) ska vara så stor att kommunen kan 

klara reinvesteringar med egna medel (ca. 13 mkr). 

Resultatet var bra, men också nödvändigt för att 

återställa tidigare års underskott. Det krävs fortsatt 

budget disciplin för att skapa en långsiktigt god ekonomi 

och för att kunna göra de satsningar som krävs. 

Alla nämnder, inklusive kommunstyrelsen, och 

förvaltningar arbetade hårt för att hålla budgeten 

och samtidigt ge en bra service till medborgare och 

brukare. Nämndernas eget ansvar för att fördela 

om medel för att klara ramen är viktigt att betona. 

Genom de månatliga uppföljningarna av ekonomin 

i kommunstyrelsens arbetsutskott har kommunstyrelsen 

en bra överblick över den ekonomiska 

utvecklingen under året. 

Vi kan med tillfredsställelse notera att verksamheterna 

tillsammans håller budgeten, vilket är ett 

trendbrott. Underskottet för samhällsbyggnads 


7


8 

förvaltningen var 0,9 mkr. Det uppkom efter en 

avsättning för framtida återställande av deponin. 

Avsättningen borträknad visade samhällsbyggnadsförvaltningen 

ett mindre överskott. 

Liljaskolans underskott på 0,2 mkr samt skolans 

underskott enligt investeringsbudget 2011 (0,6 mkr) 

har avräknats i investeringsbudgeten för 2011. 

mkr 

Avvikelser från budget 

Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret 1,1 

Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen – 0,9 

Kommunstyrelsen Vännäs bostäder 4,3 

Liljaskolans styrelse Liljaskolan – 0,2 

Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen 1,5 

Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsförvaltningen – 2,4 

Finansiering 4,9 

Större avvikelser från budget 

Uppskrivning av aktiedepå 0,7 

Förändring av förmånsbaserad ålderspension – 3,9 

Räntor på lån 2,7 

Skatter avseende 2009 och 2010 3,7 

Ishall – 0,8 

Interkommunala eleversättningar, friskolor – 1,2 

Interkommunala eleversättningar, gymnasium 2,2 

Försörjningsstöd – 1,2 

Personlig assistans, LSS – 2,2 

Äldrecenter Vännäsby 1,3 

Uppföljning av mål 

Nr Mål Status Kommentar 

1 Kommunens likviditet ska ökas för att skapa en god Uppfylldes inte. Likviditeten var på balansdagen 48 mkr, vilket var 

betalningsberedskap. 

en minskning (68 mkr 2009). Checkkredit 

nyttjades inte under året. 

2 En årlig avsättning med 4 mkr görs till en pensionsfond, 

för att skapa en jämnare budgetbelastning om cirka 

12 mkr under de närmaste 20 åren. 

Uppfylldes. 

3 Kommunens lån amorteras med 12 mkr per år. Uppfylldes. Kommunen amorterade 12,2 mkr av låneskulden. 

Inga nya lån togs upp. 

4 Soliditeten bör inte minska under 38 procent. Uppfylldes inte Soliditeten var på balansdagen 35,85 procent. 

Det var lägre än målet, men en ökning med 3,38 

procent mot 2009. 

5 Samtliga förvaltningar ska nå en budget i balans. Uppfylldes inte. KLK 1,1, SBF –0,9, Vännäs bostäder 4,3, Liljaskolan 

–0,2, BUF 1,5 och VoF –2,4. mkr. 

6 Kommunens befolkning ska öka. Uppfylldes. Kommunens befolkning ökade med 57 personer. 

7 Förändringen av eget kapital (sista raden i resultaträk- Uppfylldes. Målet uppnåddes genom årets resultat på 

ningen) ska vara så stor att kommunen kan klara reinvesteringar 

med egna medel. Målet är att beloppet ska 

uppgå till 1 kr/skr (skattekrona) dvs ca 12 mkr. 

14,4 mkr.

Ovanstående sammanställning visar att fyra av sju 

mål uppfylldes. Av de mål som ej uppfylldes kan konstateras 

att målen var svåra att nå avseende likviditet 

och soliditet. I budgeten för 2011 har målsättningarna 

för dessa anpassats till mer realistiska nivåer utifrån 

konjunkturläget. 

Uppföljning av övergripande uppdrag 

Nr Uppdrag Status Kommentar 

I budget- och verksamhetsplan 2010 antogs 36 uppdrag 

eller direktiv som redovisas nedan. Sammanfattningsvis 

konstaterar kommunstyrelsen att flertalet av de 

uppdrag som fullmäktige beslutade om genomfördes 

eller var under genomförande. 

1 En pott för löneökningar, 9 mkr, läggs centralt vid sidan Genomfördes BUN Lönekompensation utgår till alla interna 

om förvaltningarnas ramar. Kommunstyrelsen beslutar 

verksamheter. Inom BUN finns extern verksamhet 

om anslag ur potten efter det verkliga utfallet. 

där ingen lönekompensation utgår, motsvarande 

1,2–1,8 mkr per år. För att kompensera dessa kostnadsökningar 

måste motsvarande kostnadsminskningar 

genomföras inom den interna verksamheten. 

2 Internräntan sänks till 3,0 procent. Detta fördelas inte 

ut genom sänkta internhyror. Det utrymme som skapas 

används till att fortsätta med utökat anslag till fastighetsunderhåll. 

Genomfördes 

3 Ingen kompensation ges för inflation under 2010. Genomfördes KS-KLK Hade ingen större påverkan. 

BUN Innebar en försämrad köpkraft och budgetsituation 

för BUN motsvarande ca 0,6 mkr och lika 

mycket under 2011. 

4 Till pensionsfonden avsätts årligen 4 mkr. Genomfördes 

5 För att minska kostnaderna ska samverkan utvecklas 

KS-SBF startade samverkan genom kransen inom 

mellan kommunens förvaltningar och med samverkan- 

områdena fastighet samt karta och mätning. 

de kommuner i fler frågor. Kommunstyrelsen ger årli- 

KS-KLK Samarbete skedde inom en rad områden. 

gen anvisningar om en verksamhet som ska prioritera 

Samarbete inom beredskap var nytt för 2010. 

minst två områden. För år 2010 gäller det två områden 

VON Kommuner är ålagda att ha en mas (medicinskt 

inom teknisk verksamhet. 

ansvarig sjuksköterska). VoF undersökte möjligheter 

för Vännäs, Vindeln och Bjurholm att ha en gemensam 

mas. Det konstaterades att det innebär en 

kostnadsökning. Frågan om en gemensam mas är 

därför inte aktuell, men kan återupptas till ny prövning. 

Det pågick också ett utredningsarbete som 

syftar till att en gemensam resurs ska rekrytera och 

stödja familjehem. Arbetet beräknades vara slutfört i 

slutet av 2010. 

6 Kommunstyrelsen ger samtliga förvaltningar i uppdrag Genomfördes KS-SBF genomför detta under 2011. 

att under 2010–12 undersöka och redovisa vilka verk- inte 

KS-KLK genomför detta under 2011. 

samheter som kan drivas som intraprenad. Avsikten är 

VON Inom vård- och omsorg kan i princip all verk- 

att, genom att verksamheterna och de anställda får del 

samhet drivas som intraprenad. Verksamheterna 

i ett överskott, premiera nytänkande och utveckling. 

har fått information om fullmäktiges beslut avseende 

intraprenad. Inom handikappomsorgen finns 

det några boenden som visat intresse. Intresserade 

får hjälp och stöd att gå vidare. Näringslivsservice 

medverkar, men det finns även möjlighet till stöd 

och information från verksamma intraprenader. 

BUN-BUF planerar att undersöka intresset för 

intraprenad inom någon eller några av sina verksamheter. 


9


10 


7 Kommunen bör satsa på och underlätta ett ökat bostadsbyggande 

i såväl tätort som landsbygd. Nya 

attraktiva bostadsområden bör tillskapas och boende 

och boendeetableringar underlättas genom dialog med 

landsbygdens företrädare och markägare. 

8 Avtal, t ex arrendeavtal, ska ses över med utgångspunkt 

från kostnadsutvecklingen. 

9 Investeringar som minskar kommunens driftkostnader 

uppmuntras. Speciellt ska energifrågorna uppmärksammas. 

De kostnadsminskningar som görs genom 

satsningar på energieffektivisering ska komma hela 

kommunbudgeten tillgodo. 

Genomfördes 

delvis 

Genomfördes 

delvis 

Genomfördes 

delvis 

KS-SBF Två nya bostadsområden för småhusbebyggelse 

skulle detaljplanläggas under slutet av 

2010. På landsbygden pågick arbetet med att fastställa 

LIS-områden. 

KS-SBF Avtalen ses över i samband med att avtalen 

löper ut. 

KS-SBF Hela förvaltningen arbetade med energieffektivisering 

och andra driftkostnadsbesparande 

åtgärder. 

10 

Kommunstyrelsen 

Kommunledningskontoret 

Ramen förändras med 2 952 tkr. Genomfördes 

11 Trafikförsörjningskontot har tidigare fått ”påfyllnad” från Genomfördes 

ett överskott hos Länstrafiken med ca 400 tkr. Under 

2010 återstår endast 200 tkr. 

12 Från VOF överförs tomma lokaler i Rieck-Müllergården Genomfördes En del av lokalerna var åter på VOF (bl a som bo- 

och Slussen för 1,1 mkr. 

ende för ensamkommande barn). 

13 En översyn görs under 2009–10 av organisationen för Genomfördes Bolaget avvecklas från och med 2011-04-01 enligt 

strategiska utvecklingsfrågor. Förslaget kan 2011 leda 

till omflyttning av anslag från NLS till KLK. I avvaktan 

på att en ny organisation har fastställts tillsätts ej tjänsten 

som näringslivschef. Anslaget till NLS minskas med 

500 tkr för 2010. 

beslut av kommunfullmäktige. 

14 En ungdomsledare för arbetet med äldre ungdomar Genomfördes Personen tillhör Liljaskolans organisation och är 

tillsätts och finansieras till hälften av Liljaskolan och till 

hälften med ett ökat anslag till KLK med 200 tkr. 

placerad vid Lobbyn. 

15 KS anslag för oförutsett/utveckling höjs med 3 000 tkr 

för 2010 för att klara den ekonomiska osäkerheten. 

Genomfördes Totalt hade KS 4 mkr till sitt förfogande. 

16 

Kommunstyrelsen 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Ramen förändras med 1 385 tkr Genomfördes 

17 Fastighetsunderhållet stärks även under 2010 genom Genomfördes I praktiken är underhållsbudgeten 1 mkr lägre än år 

ett ökat anslag på 1 mkr. 

2009. För att upprätthålla en god standard på fastigheterna 

erfordras kommande år betydligt större 

satsningar på fastighetsunderhållet. 

18 Elavtalet ska förbättras. Genomfördes Ett nytt elavtal upphandlades med Kraft och Kultur 

för år 2010 med betydligt lägre elpris. 

19 Ishallens kostnader ska minska, bl a genom energi- Genomfördes Arbetet är påbörjat. Kommunens drifttekniker föreeffektivisering. 

inte 

slog åtgärder som planeras genomföras 2011. 

20 Belysningen i elljusspåren ska bytas till energisnålare. Genomfördes Åtgärderna utfördes. 

21 Alla upphandlade serviceavtal ska gås igenom. Genomfördes 

delvis 

Arbetet påbörjades 

22 Bidragen till enskilda vägar ska ses över. Genomfördes Gatuavdelningen har för avsikt att aktualisera frå- 

inte 

gan så att beslut är taget inför vintern 2011/2012.


23 Driftkostnaderna för konstgräsplanen beräknas till 

1 mkr för helår. Från detta dras 75 tkr + 75 tkr för Vännäsborg 

och Olofsborg, när konstgräsplanen är klar. 

För 2010 anslås 350 tkr. Föreningarna får sköta dessa 

planer om de så önskar, men utan ersättning. Ett dialogmöte 

ska snarast hållas med föreningarna för att 

uppdatera den muntliga överenskommelse som finns 

och därefter träffa ett skriftligt avtal. 

24 Fastighetsavdelningen får i uppdrag, tillsammans med 

verksamhetsansvariga, att under 2010 inventera och 

effektivisera nyttjandet av kommunens totala lokalinnehav, 

inkl Liljaskolan, i syfte att minska förhyrda lokallösningar 

och avyttra eventuellt lokalöverskott. 

Barn- och utbildningsnämnden 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

25 Ramen förändras med –2,917 mkr enligt följande: 

Ramökning 3 mkr 

Internränta –0,915 mkr 

Löneökningar –3,802 mkr 

Täckning av underskott –1,2 mkr 

26 Det svåra ekonomiska läget kan innebära att lärartätheten 

minskas och att antalet barn i förskolegrupperna 

ökas under 2010. 

27 BUN:s ram utökas med 3 mkr för att minska risken för 

uppsägning av personal. 

Genomfördes Ett skriftligt avtal upprättades mellan kommunen 

och Spölands IF/Vännäs AIK. 

Genomfördes 

delvis 

Genomfördes 

Arbetet påbörjades. Utredning gjordes tillsammans 

med BOU om lokalisering av en förskola till befintliga 

lokaler. Samtidigt fördes en dialog med VOF om 

en effektiv lokalanvändning på Stamhemmanet. 

Genomfördes Personaltätheten under våren 2010 var ännu lägre 

än den beslutade täthetssänkningen och barnantalet 

ännu högre. Minskningar genomfördes i tre 

steg 2009 respektive 2010. Det ledde till större 

elevgrupper och klasser och mindre möjligheter till 

flexibla och effektiva lösningar utifrån varje enskilt 

barns behov. 

Genomfördes Se punkt 25. 

28 

Liljaskolans styrelse 

Liljaskolan 

Täckning av underskott 1 160 tkr. Genomfördes Underskottet täcktes av årets driftsöverskott på 

1 038 tkr samt en minskning av 2011 års investeringsvolym 

med 122 tkr. 

29 Investeringsvolymen motsvarar beloppet för avskriv- Genomfördes Ett överdrag med drygt en halv miljon beroende på 

ningar. 

delvis ett ökat behov av maskiner eftersom byggprogrammet 

utökats med 16 elever. Överdraget täcktes av 

ej nyttjade investeringsmedel under 2009. 

30 Effekten av att internräntan sänks med 500 tkr för 2010 

ska avsättas till tekniska förvaltningens förfogande för 

fastighetsunderhåll. 

Genomfördes Beloppet överfördes till samhällsbyggnadskontoret. 

Vård- och omsorgsnämnden 

Vård- och omsorgsförvaltningen 

31 Ramen förändras med –11 172 tkr enligt följande: 

Täckning av underskott –700 tkr 

Internränta –300 tkr 

Löneökningar –5 172 tkr 

Äldreomsorg, särskilt boende omorganisation 

–5 000 tkr. 

Genomfördes 


11


12 


32 Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att senast 

2010-05-31 redovisa standardkostnader och kommunal 

andel av finansieringen för handikappomsorgen. 

33 En ny ledningsorganisation för vård- och omsorgsförvaltningen 

beräknas ge 1 040 tkr i kostnadsminskningar. 

Detta är beaktat i budgetramen. 

34 Hanteringen av budget- och skuldrådgivningen ska 

klaras inom vård- och omsorgsnämndens budgetram. 

35 Kostnaderna för ett nytt äldreboende har budgeterats 

med 12 mkr. Kostnader därutöver belastar vård- och 

omsorgsnämndens ram. 

36 Den politiska viljeinriktningen är att det nya äldreboendet 

i Vännäsby ska drivas som intraprenad så snart 

som möjligt. Rekrytering och erbjudanden om övergång 

sker med den förutsättningen. 

Genomfördes Redovisades i VoN 2010-06-16. Redovisades i KS 

hösten 2010. 

Genomfördes Ny ledningsorganisation verkställdes under hösten 

delvis 2009. Arbetet med att uppnå effekter i form av 

kostnadsminskningar pågick och beaktades i budgeten 

för 2010. 

Genomfördes Budget- och skuldrådgivning utfördes inom ramen 

för VoN:s budgetram. 

Genomfördes 

Genomfördes 

inte 

Vännäsby äldrecenter med fem nya enheter öppnades 

under januari-februari. Personalgrupperna som 

arbetar där fick information om fullmäktiges beslut 

om intraprenad. Frågan är kontinuerligt aktuell och 

förvaltningen hjälper och stödjer dem som visar 

intresse att driva verksamheten i intraprenadform.

Kommunkoncernens resultat 

I kommunkoncernen ingår två aktiebolag som kommunen 

äger till 100 procent. 

Vännäs Industrihus AB förvaltar och äger lokaler 

för näringslivet i Vännäs. Bolaget ägde sju industrilokaler. 

Alla lokaler var uthyrda under större delen av 

året. Företaget gav ett överskott på 484 tkr. Företaget 

hade inga anställda. 

Näringslivsservice i Vännäs AB ska stödja näringslivsutvecklingen 

i Vännäs kommun. Företaget visade 

ett underskott (– 1 tkr). Företaget hade två anställda 

under året. 

Förändring av resultatet 

(mkr) 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

-25 

1996 1998 2000 

Soliditet exklusive pensionsskuld 

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga 

styrka. Den visar hur stor andel kommunen äger själv, 

det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de 

totala tillgångarna. 

Soliditeten var på balansdagen 35,85 procent, vilket 

var en ökning med 3,38 procentenheter. Kommunfullmäktige 

hade som ekonomiskt mål att soliditeten 

per den sista december 2010 skulle uppgå till minst 

40 procent. Detta mål uppnåddes inte. 

Soliditet inklusive pensionsskuld 

Inräknat den pensionsskuld som har redovisats som 

en ansvarsförbindelse och som uppgick till 240 mkr 

blev soliditeten –1 procent, en förbättring med fyra 

procentenheter. 

Soliditetens utveckling 

(procent) 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1996 

1998 

2000 

2002 

2002 

2004 

2004 

2006 

2006 

2008 

2008 



Likviditet 

Likviditeten har under året varit stabil. Check kredit har 

inte nyttjats. Likviditeten var på balansdagen ca .48 mkr. 

Skatter 

Enligt SKL:s prognos över 2010 års skatter har Vännäs 

en fordran på staten på ca 3,8 mkr. Fordran regleras i 

januari 2012. Slutavräkning avseende 2009 års skatter 

bokfördes i 2009 års bokslut som en skuld på 10,1 mkr. 

När sluttaxering gjorts visade det sig att skulden uppgick 

till 9,9 mkr. Därför återbokfördes 0,2 mkr som 

intäkt 2010. Skulden regleras i januari 2011. 

Arbetsgivaravgifter 2010 

Arbetsgivaravgifterna sänktes under året med 0,42 

procentenheter, på grund av sänkta sjuktal i landet. 

Sänkningen motsvarar 1,4 mkr. Återbetalning sker i 

februari 2011 och periodiserades till år 2010. 

Avsättning till återställande av deponi 

En avsättning gjordes för en framtida återställning 

av en deponi med 1,3 mkr. Detta innebär ett byte av 

redovisningsprincip. 

Förvaltning av pensionsmedel 

Marknadsvärdet av kommunens aktieportfölj steg 

under året med 11,2 procent till 34,3 mkr. Anskaffningsvärdet 

steg under året med 10,9 procent till 31,4 mkr. I 

slutet av året avsattes ytterligare 4 mkr till depåerna. Av 

kommunens olika tillgångsslag vid årsskiftet utgjorde 

svenska aktier 37 procent, utländska aktier 7 procent 

samt alternativa placeringar, räntebärande och bankmedel 

56 procent. Särskild portföljredovisning har upprättats 

och erhålls från kommunledningskontoret. 

Diskretionär förvaltare (mandat att fatta placeringsbeslut) 

är Svenska Handelsbanken och Swedbank. 

Pensioner 

Vännäs kommun har en pensionsskuld (förpliktelse) 

till nuvarande anställda och pensionerade anställda. 

Skulder var på balansdagen 239,6 mkr, vilket var en 

minskning med 13,3 mkr från tidigare år. Denna 

skuld har redovisats under borgensåtaganden och 

andra förpliktelser och avser pensionsintjänanden 

till och med 31 december 1997. Från och med den 

1 januari 1998 utbetalas upplupna pensionsintjänanden 

årsvis i efterskott. För 2010 var denna avsättning 

13,8 mkr. Kommunens strategi är att varje år avsätta 

4 mkr till en aktieportfölj för att möta kommande 

ökande pensionsavsättningar. 


13


14 

I balansräkningen har redovisats ytterligare en pensionskostnad 

som i huvudsak avser förmånsbaserad 

ålderspension (FÅP) och avser de som tjänar mer än 

7,5 inkomstbasbelopp. Skulden uppgick vid årets slut 

till 21,4 mkr, vilket var en ökning med 5,1 mkr från 

föregående år. I resultaträkningen ingår utbetalda pensionskostnader 

på 9,8 mkr inklusive särskild löneskatt. 

mkr 2008 2009 2010 

Pensionsförpliktelser (balansräkning, 

avsättning) –12,5 – 17,5 – 21,4 

Pensionsförpliktelser 

Summa förpliktelser inkl särskild 

– 244,9 – 252,9 – 239,6 

löneskatt – 257,4 – 270,4 – 261,0 

Pensionsmedel, bokfört värde (tillgång) 18,8 26,7 31,4 

Återlån – 238,6 – 243,7 – 229,6 

Kommunen har avsatt medel för framtida pensionskostnader 

till ett bokfört värde av 31 mkr. Det motsvarar 14 

procent av förpliktelsen. Resterande del har kommunen 

lånat av anställda för att finansiera dagens verksamhet. 

Långsiktiga skulder och lån 

Kommunen 

Kommunen amorterade 6 mkr av sin skuld under året. 

Inga nya lån togs upp. Kommunens låneskuld, exklusive 

Vännäs Bostäder, var vid årsskiftet 107,7 mkr. 

Vännäs Bostäder 

Låneskulden amorterades med 6,2 mkr. Inga nya lån 

togs upp. Låneskulden var vid årsskiftet 202,2 mkr. 

Finansnetto 

Finansnettot är skillnaden mellan ränteutgifter och 

ränteinkomster. Årets finansnetto blev –5,5 mkr. 

Finansnetto 1996 - 2010 

(mkr) 

0 

-5 

-10 

-15 

-20 

1996 

1998 

2000 

2002 

2004 

2006 

2008 


Överskott Vännäs Bostäder 4,3 mkr 

Årets överskott, 4,3 mkr, kommer att återföras till 

hyresgästerna via ett antal underhållsprojekt. Dessa 

kan vara utvändiga ommålningar, upprustning av 

kök i äldreboenden, dräneringar, stambyten m.m. 

Vännäs Bostäders styrelse beslutar om vilka projekt 

som ska startas. 

Balanskrav 

Avstämning av balanskravet 

tkr 2008 2009 2010 

47,8 4 268,8 14 393,2 

Vännäs kommun uppfyllde balanskravet för den gångna treårsperioden.

Kommunens kvalitet i korthet 

Vännäs kommun deltog under hösten 2010 i ett SKLprojekt 

som syftar till att spegla kommunens kvalitet 

i förhållande till andra kommuner och över tid även 

till sig själv. Cirka 130 kommuner deltog. Samtliga 

mått är gemensamma och mäts på samma sätt i de 

deltagande kommunerna. 

Mått Vännäs 

resultat 2010 

Medel 


Lägsta 


Max 


Hur många av medborgarna som skickar in en enkel 

fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 

(Andel, %) 

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med 

kommunen via telefon för att få svar på en enkel 

74 78 32 96 

fråga får kontakt med en handläggare? (Andel, %) 

Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett 

gott bemötande när de via telefon ställt en enkel 

40 56 35 83 

fråga till kommunen? (Andel, %) 

Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen 

öppet utöver tiden 8–17 på vardagar? (Antal 

95 83 57 100 

timmar) 

Hur stor andel av dem som erbjuds plats inom 

förskoleverksamhet får plats på önskat placerings- 

10 12 2 24 

datum? 

Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte får 

plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på 

94 78 8 100 

önsk at placeringsdatum? (Antal dagar) 

Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats 

på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om 

24 20 1 66 

plats? (Antal dagar) 

Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få 

94 52 1 138 

ekonomiskt bistånd från första kontakten till beslut? 

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 

4 14 1 41 

(Index 0–100) 

Hur många olika vårdare besöker en äldre person 

med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 da- 

73 57 41 79 

gar? (Antal personer) 

Hur många av kommunens röstberättigade röstade i 

12 13 4 24 

senaste kommunvalet? (Andel, %) 

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att 

82,8 81,5 61 90,5 

delta i kommunens utveckling? 23 44 20 77 

Jämförelse 

med medel 

Ð 

Ð 

Ï 

Ð 

Ï 

Ð 

Ð 

Ï 

Ï 

Ï 

Ï 

Ð 


15


16 

Mått Vännäs 


Hur god är kommunens webbinformation till medbor- 

Medel 


Lägsta 


Max 


garna? (Andel av maxpoängen) 65 69 37 92 

Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande 

över kommunens verksamhet? (Index 1–100) 

Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 

45 42 32 55 

(Kronor/barn) 

Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i 

förhållande till övriga kommuner? (Andel, % som är 

124 484 115 287 87 177 144 379 

behöriga till gymnasiet) 

Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande 

91,8 87,8 71,4 100 

till övriga kommuner? (Kostnad per betygspoäng) 

Vilket resultat når elever, boende i kommunen, som 

studerande i gymnasieskolan? (Andel elever som 

fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inklusive IV- 

328,2 332 242,3 490,8 

program) 

Vad är kostnaden för kommunen för gymnasieprogram 

som elever boende i kommunen tar del av? 

(Kostnad per elev i förhållande till andelen som fullföl- 

75 77 64 92 

jer gymnasiet) 

Vad kostar en plats i kommunens särskilda boenden? 

28 161 23 118 7 587 38 815 

(Kr/brukare) 

Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? 

616 370 537 584 275 943 767 300 

(Index 1–100) 

Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i 

68 72 59 83 

kommunen? (Kr/brukare) 

Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhål- 

56 508 121 653 56 508 230 071 

ler? (Index 1–100) 

Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? (För- 

75 77 67 85 

värvsarbetande/befolkning i åldern 20–65) 

Hur många nya företag har startats per 1 000 invå- 

80,6 76,2 60 84,6 

nare i kommunen? (Nya företag/1 000 invånare) 

Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ 

försvunnit i kommunen? (Förändring i antal per 

6,2 5,3 0,9 11,7 

1 000 invånare 2008–2009) 

Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 

–14 –23,5 –52,8 –2,2 

(Andel, %) 

Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme 

om företagsklimatet i kommunen? (Enkätsvar ranking 

3 4 1 11 

1–290) 

Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? 

(Antal utbetalda heldagar från socialförsäkringen per 

106 146 3 284 

försäkrad 16–64 år) 

Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning 

36,9 33 14,3 55,5 

av hushållsavfall? (Andel återvunnet material) 

Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar 

55 37 10 89 

av totala antalet bilar? (Andel, %) 

Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv 

32 38 3 91 

plats att leva och bo i? (Index 1–100) 66 64 41 81 

Jämförelse 

med medel 

Ð 

Ð 

Ï 

Ð 

Ð 

Ï 

Ð 

Ð 

Ð 

Ð 

Ð 

Ï 

Ï 

Ï 

Ð 

Ï 

Ï 

Ï


18 

Resultaträkning 

mkr Not Kommunen Koncernen 

2010 2009 2010 2009 

Verksamhetens intäkter 1 244,5 221,4 251,3 227,5 

Verksamhetens kostnader 2 –655,2 –640 –659,3 –643,3 

Avskrivningar 3 –26,1 –22,8 –27,7 –24,5 

Verksamhetens nettokostnader –436,8 –441,4 –435,7 –440,3 

Skatteintäkter 4 304,8 300,2 304,8 300,2 

Generella statsbidrag och utjämning 5 151 147,5 151 147,5 

Finansiella intäkter 6 0,7 4,3 0,7 4,3 

Finansiella kostnader 7 –5,3 –6,3 –5,9 –7,0 

Resultat före extraordinära poster 14,4 4,3 14,9 4,7 

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7

Balansräkning 



TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Finansiella anläggningstillgångar 

10 534,2 527,3 585,1 575,7 

Aktier, andelar, grundfondskapital i db 4,6 4,6 0,0 0,0 

Övr aktier, andelar, grundfondskapital 0,1 0,1 3,8 1,7 

Långfristiga fordringar 2,8 0,9 0,0 0,0 

Summa anläggningstillgångar 541,7 532,8 588,9 577,4 

Omsättningstillgångar 

Exploateringsfastigheter 25,3 25,0 25,3 25,0 

Fordringar 15,8 23,2 18,0 25,6 

Kortfristiga placeringar 11 31,3 26,7 31,3 26,7 

Kassa och bank 12 48,3 69,4 49,6 71,4 

Summa omsättningstillgångar 120,7 144,3 124,2 148,7 

SUMMA TILLGÅNGAR 662,4 677,1 713,1 726,1 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 234,2 219,8 236,8 222,0 

därav årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7 

Summa eget kapital 234,2 219,8 236,8 222,0 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 13 17,2 14,1 17,2 14,1 

Avsättning för särskild löneskatt 4,2 3,4 4,2 3,4 

Övriga avsättningar 1,3 0,0 1,3 0,0 

Summa avsättningar 22,7 17,5 22,7 17,5 

Skulder 

Långfristiga skulder 14 310,1 319,2 355,1 364,4 

Kortfristiga skulder 15 95,4 120,6 98,5 122,2 

Summa skulder 405,5 439,8 453,6 486,6 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH 

SKULDER 662,4 677,1 713,1 726,1 

Ställda panter och ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 

Borgen och andra förpliktelser 16 


19


20 

Kassaflödesanalys 



Den löpande verksamheten 

Årets resultat 14,4 4,3 14,9 4,7 

Justering för av- och nedskrivningar 3 26,1 22,8 27,7 24,5 

Justering för gjorda avsättningar 13 5,2 5,0 5,2 5,0 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 45,7 32,1 47,8 34,2 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 7,4 –3,1 7,6 –1,5 

Ökning/minskning exploateringsfastigheter –0,3 –0,2 –0,3 –0,2 

Ökning/minskning kortfristiga skulder –25,2 39,7 –23,7 39,0 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27,6 68,5 31,4 71,5 

Investeringsverksamheten 

Investering i materiella anläggningstillgångar 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 

–32,9 –51,1 –37,4 –51,5 

Investeringsnetto –32,9 –51,1 –37,4 –51,5 

Finansieringsverksamheten 

Nyupptagna lån 49,7 49,7 

Amortering av långfristiga lån 8 –9,3 –12,3 –9,3 –12,3 

Ökning av långfristiga fordringar 9 –1,9 –0,1 –1,9 –1,9 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten –11,2 37,3 –11,2 35,5 

Årets kassaflöde –16,5 54,7 –17,2 55,5 

Likvida medel vid årets början 96,1 41,4 98,1 42,6 

Likvida medel vid årets slut 79,6 96,1 80,9 98,1 

Förändring likvida medel –16,5 54,7 –17,2 55,5

Nothänvisning 

2010 2009 

Not 1 Intäkter 

Försäljningsmedel 9,3 8,8 

Taxor och avgifter 34,5 30,9 

Hyror och arrenden 35,1 29,7 

Bidrag 69,0 65,0 

Försäljning av entreprenader och verks 96,6 87,0 

Summa 244,5 221,4 

Bolagen 6,8 6,1 

Summa koncernen 251,3 227,5 

Not 2 Kostnader 

Personalkostnader 443,5 435,6 

Entreprenader och köp av verksamh 73,9 68,1 

Material och förbrukningsinvent 30,9 30,1 

Bränsle, energi och vatten 30,6 28,8 

Bidrag 18,9 19,7 

Hyror 26,6 25,9 

Tjänster 30,8 31,8 

Summa 655,2 640,0 



Not 3 Avskrivningar 

Vännäs kommun 16,1 15,8 

Liljaskolan 2,0 1,9 

Kabel-TV/Internet 0,7 0,7 

Vännäs Bostäder 7,3 4,4 

Summa 26,1 22,8 



Not 4 Skatteintäkter 

Skatt 2010 300,8 310,0 

Skattefordran 2010 3,8 –10,1 

Slutavräkning skatt 2009 0,2 0,3 

Not 5 Generella statsbidrag och utjämning 

Inkomstutjämning 73,3 79,6 

Införandetillägg 1,0 2,0 

Kostnadsutjämning 6,5 10,9 

Generellt statsbidrag LSS 40,0 39,8 

Strukturbidrag 7,4 7,4 

Regleringsbidrag 2,1 –4,1 

Fastighetsavgift 12,6 11,9 

Tillfälligt konjunkturstöd 8,1 

Summa 151 147,5 


Not 6 Finansiella intäkter 

Uppskrivning aktieinnehav 0,6 4,3 

Övriga räntor 0,1 0,0 

Summa 0,7 4,3 

Not 7 Finansiella kostnader 

Räntor - Vännäs kommun 1,6 2,3 

Räntor - Vännäs Bostäder 3,9 4,3 

Räntebidrag - Vännäs Bostäder –0,2 –0,3 

Summa 5,3 6,3 



Not 8 

Amortering lån - Vännäs kommun 6,0 6,4 

Amortering lån - Kabel-TV/Internet 0,3 

Amortering lån - Vännäs Bostäder 

Ökning/minskning kortfristig del/ 

6,2 5,0 

långfristig skuld –2,9 0,6 

Summa 9,3 12,3 

Not 9 Ökning av långfristiga fordringar 

Förlagslån Kommuninvest 1,7 

Skogsägarna 0,2 0,1 

Summa 1,9 0,1 


21


22 


Not 10 Materiella anläggningstillgångar 

Mark och byggnader 

Anskaffningsvärde 750,7 701,9 

Årets nyanskaffningar 24,6 48,7 

Ackumulerade avskrivningar –237,2 –218,1 

Årets avskrivningar –22,4 –19,2 

Summa mark och byggnader 515,7 513,5 

Maskiner och inventarier 

Anskaffningsvärde 80,3 77,9 

Årets nyanskaffning 8,4 2,4 

Ackumulerade avskrivningar –66,4 –62,8 

Årets avskrivningar –3,7 –3,7 

Summa maskiner och inventarier 18,5 13,8 

Specifikation av innehavet 

Markreserv 3,8 3,8 

Verksamhetsfastigheter 415,1 415,3 

Vägar, broar och gator 37 37,9 

Va- och renhållningsanläggningar 22,2 22,6 

Övriga anläggningar 37,6 33,8 

Maskiner och inventarier 18,5 13,7 

Summa kommunen 534,2 527,3 

Bolagen 50,9 48,4 


Not 11 Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 

Förutbetalda kostnader och 

10,7 9,5 

upplupna intäkter 2,3 12,9 

Fordringar på staten 2,5 

Övriga kortfristiga fordringar 0,4 0,8 

Summa 15,8 23,2 

Not 12 Kortfristiga placeringar 

Placering Swedbank 4,1 2,0 

Placering Sv Handelsbanken 27,3 24,7 

Summa kortfristiga placeringar 31,4 26,7 

Not 13 Avsättning för pensioner 

Ingående avsättning, inkl löneskatt 17,5 12,5 

Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,3 0,7 

Årets utbetalningar –0,6 –0,4 

Årets intjänande 3,4 3,8 

Förändring särskild löneskatt 0,8 1,0 

Summa avsättning för pensioner 21,4 17,5 

Övriga avsättningar 

Avsättning återställande deponi 

Ingående avsättning 0,0 0,0 

Årets förändring 1,3 0,0 

Utgående avsättning 1,3 0,0 


Not 14 Långfristiga skulder 

Lån Vännäs kommun 107,7 110,5 

Lån Vännäs Bostäder 202,4 208,7 

Summa långfristiga skulder 310,1 319,2 

Not 15 Kortfristiga skulder 

Kortfristig del långfristig skuld 9,3 12,2 

Leverantörsskulder 8,9 32,9 

Intjänade pensioner inkl löneskatt 17,0 16,3 

Semester- och övertidsskuld 

Förutbetalda intäkter och upplupna 

20,9 21,3 

kostnader 28,5 14,7 

Avräkning kommunalskatt 6,1 11,9 

Övriga kortfristiga skulder 4,7 11,3 

Summa kortfristiga skulder 95,4 120,6 

Not 16 Borgen och andra förpliktelser, tkr 

Borgen och andra förpliktelser mot 

kommunens företag 

Vännäs Industrihus AB (Risk 1) 33 000 33 000 

Pensionsskuld t o m 97.12.31(Risk 1) 192 811 203 541 

Särskild löneskatt (Risk 2) 

Kommunalt borgens- och 

förlustansvar för egnahem 

46 776 49 379 

SBAB, BKN, AB Balken (Risk 2) 

Övriga förpliktelser 

1 379 1 487 

Vård- och omsorgsämnden Kf 18/82 (Risk2) 100,0 100,0 

(Risk 1 = låg risk, 4 = högrisk) 

Vännäs kommun har i januari 2007 ingått en solidarisk borgen 

såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga 

nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner 

som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest 

ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen 

av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt 

ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt 

regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken 

på de medel som respektive medlemskommun lånat av 

Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på 

medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest 

ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella 

effekten av Vännäs kommuns ansvar enligt ovan nämnd 

borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick 

Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455 

180 tkr och de totala tillgångarna till 178 833 146 tkr. Kommunens 

andel av de totala förplikterna uppgick till 261 919 tkr och 

andelen av de totala tillgångarna uppgick till 255 343 tkr, vilket 

motsvarar 0,14 %.

Nyckeltal – 3 år i sammandrag 

2010 2009 2008 

Befolkningsutveckling 8 417 8 357 8 357 

Utdebitering, kr 22:90 22:90 22:90 

Antal årsanställda 1 025 1 011 1 024 

Antal anställda 1 126 1 146 1 176 

Löner, arvoden m m, mkr 312 302,6 300,3 

Arbetsgivaravgifter m m, mkr 122,2 123,3 122,6 

Årets överskott = Förändring av eget kapital 14,4 4,3 0,1 

Bruttoinvesteringar, mkr 33,2 51,4 29,3 

Anläggningstillgångar, kr/inv 64 358 63 761 59 716 

Omsättningstillgångar, kr/inv 14 340 17 267 10 322 

Totala tillgångar, kr/inv 78 698 81 028 70 038 

Låneskuld, mkr (exkl Vns bost) 110,5 116,5 123,0 

Låneskuld, tkr (exkl Vns bost), kr/inv 13 130 13 943 14 714 

Låneskuld Vns bost, kr/inv 24 818 25 718 20 365 

Låneränta, kr/inv (exkl Vns bost) 195 271 613 

Eget kapital, mkr 234,2 219,8 215,6 

Eget kapital, kr/inv 27 824 26 306 25 795 

Soliditet exkl pensionsskuld, % 35 33 37 

Pensionsskuld, mkr (inkl löneskatt) 239,6 252,9 244,9 

Balanslikviditet (oms tillg/kortfr skulder) 1,27 1,20 1,07 

Nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna, % 96 99 100 

Finansnetto, mkr –5,5 –6,5 –13,0 

Lånefinansieringsgrad, % 58 67 61 


23


24 

2010 2009 2008 

Fastighet 

Underhåll, kr/m2 31 55 28 

Gatu: 

Årsprod, Vns v-verk, m3 704 150 669 738 501 965 

Renat vatten, m3 877 522 1 250 037 831 161 

Plan och bygg 

Antal byggnadsärenden 154 150 127 

Antal bostadsanpassningsärenden 84 138 135 

Räddningstjänst 

Antal räddningsinsatser 99 74 65 

därav till brand 33 21 24 

Vns Bostäder 

Underhåll, kr/m2 74 157 87 

Barn och utbildning 

Antal elever grundskola 932 949 981 

Kostnad/elev grundskola, tkr 80,8 81,9 81,4 

Undervisning/elev, grundskola 43,7 44,2 44,7 

Kostnad/elev exkl skolskjuts och lokaler 61,6 63,2 63,5 

Barnomsorg, totalt antal platser 715 725 680 

Fritidshem, antal platser 324 326 281 

Kostnad/fritidshemsplats, brutto, tkr 31,2 30,8 32,2 

Förskola, antal platser 353 359 354 

Kostnad/förskoleplats, brutto, tkr 108,6 110,5 112,3 

Personal förskola 83,1 85,5 90 

Familjedaghem, antal platser 38 40 45 

Kostnad/fam daghem, brutto, tkr 92,8 94,5 102,9 

Särskola, antal elever 12 15 18 

Gymnasieskolan, antal elever 445 476 477 

Kostnad/elev gymnasieskola, tkr 107 103,7 99,9 

Gymnasiesärskola, antal elever 15 14 13 

Kostnad/elev gymnasiesärskola, tkr 246 241 214,9 

Friskolor, antal elever åk F–9 73 71 65 

Bibliotek Vns, antal utlån 48 885 47 828 46 315 

Bibliotek Vby, antal utlån 37 108 40 796 40 852 

Musikskolan, antal elever 239 228 238 

Vård och omsorg 

Antal familjehemsplaceringar 10 11 8 

Antal hushåll med försörjningsstöd 211 195 180 

Antal boende sjukhem 0 24 19 

Antal boende gruppboende ÄO 32 32 32 

Antal servicemottagare, hemhjälp 234 271 231 

Antal färdtjänstberättigade 520 455 485 

Antal boende gruppboende HO 51 40 42 

Gruppb HO, bruttokostn/boende, tkr 563,6 575,6 633,2

Drift- och investeringsredovisning 

Driftredovisning 

mkr Redovisning 2010 Avvikelse mot budget 

Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto 2009 

Kommunledning 48,4 9,1 –39,3 0,0 1,1 1,1 0,1 

Tekn förvaltning 132,8 79,9 –52,9 –7,9 7,0 –0,9 –0,6 

Vännäs Bostäder 27,3 31,6 4,3 0,0 4,3 4,3 0,5 

Barn och utbildning 213,3 15,0 –198,3 –2,3 3,8 1,5 0,4 

Gymnasieskola 136,9 136,7 –0,2 –4,6 4,4 –0,2 –0,6 

Vård och omsorg 238,5 57,4 –181,1 0,0 –2,4 –2,4 0,3 

Totalt 797,2 329,7 –467,5 –14,8 18,2 3,4 0,1 

Investeringsredovisning 

tkr Budget 

2011 

Budget 


Redovisning 


Avvikelse 

Verksamhet 

Kommunledning och service 1 368 460 1 787 –1 327 

Räddningstjänst 2 960 0 0 0 

Fastighetsavdelning 14 885 9 295 7 424 1 871 

Mark och tomter 1 500 0 1 278 –1 278 

Gatuavdelning 5 100 11 314 6 810 4 504 

Barn och utbildning 1 000 768 417 351 

Gymnasieskola 1 700 1 700 2 317 –617 

Vård och omsorg 600 4 335 3 882 453 

Vännäs Bostäder 100 1 059 9 345 –8 286 

Totalt 29 213 28 931 33 260 –4 329 

I budget för 2010 anslogs 14 185 tkr och i tilläggsbudget 14 745,8. 

Större projekt som påbörjats eller avslutats 2010 

tkr Beviljat 

anslag 

Kostnad 

2008 

Kostnad 

2009 

Kostnad 


Kvar av 

anslag 

Projekt 

Nytt äldreboende (lånefinansieras) 

Investeringsbidrag utbetalas år 2011 

avseende äldreboende V-by 

49 750 8 649 34 878 8 845 –2 622 Avslutat 

Konstgräsplan 7 700 255 4 478 2 967 Pågår 

Inventarier äldreboende 4 200 3 786 414 Pågår 


25


26 

Redovisningsprinciper 

Redovisningen har skett enligt god redovisningssed 

och i huvudsaklig överensstämmelse med den kommunala 

redovisningslagen och Redovisningsrådets 

anvisningar. 

Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga 

till redovisningsåret, har i huvudsak skuldbokförts 

och belastat verksamhetsåret. 

Utställda fakturor (kundfordringar) efter årsskiftet, 

men hänförliga till redovisningsåret, har fordringsbokförts 

och tillgodogjorts årets redovisning (konsumtionsavgifter, 

hyror m.fl. avgifter). 

Kostnadsräntor som hör till redovisningsåret, men då 

betalning skett efter årsskiftet, har skuldbokförts. 

Intäktsräntor som inflyter efter årsskiftet har fordringsbokförts 

och tillgodoräknats redovisningsåret. 

Kursvinster och kursförluster har under året bokförts 

som finansiell kostnad/intäkt. 

Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har i 

största möjliga utsträckning periodiserats till rätt år. 

Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella 

påslag i samband med löneredovisningen: 

Anställda med kommunala avtal, % 39,08 

Arvodesanställda, övriga, % 31,42 

Löneskatt, pensioner, % 24,26 

De anställdas fordran på kommunen i form av ej ut tagen 

semester och övertid har bokförts. 

Pensionsskuld till de anställda har bokförts. 

Statsbidrag till olika verksamheter och investeringar 

– i den mån sådana utgått – har periodiserats till rätt 

verksamhetsår. 

Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp 

till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella 

investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. 

Kapitalkostnader består dels av linjär avskrivning, dels 

av intern ränta (4,0 %). Kommunen beräknar kapitalkostnader 

från och med anskaffningsmånaden eller 

slutbesiktningsmånad. 

Avskrivningar sker linjärt, dvs. med lika stort belopp 

varje år, enligt plan efter följande procentsatser: 

Inventarier 10 % 

Fordon och maskiner 10–20 % 

Fastigheter och anläggningar 2–5 % 

Mark, aktier, andelar avskrivs ej 

Skatteintäkter har periodiserats enligt Redovisningsrådets 

anvisningar. 

Särskild löneskatt har beräknats på årets pensions avsättning. 

Upplupna timvikarielöner intjänade i december, ut betalda 

i januari 2011 har periodiserats. 

Anställda med kommunala avtal, 39,08% 

Arvodesanställda, övriga, 31,42% 

Löneskatt, pensioner, 24,26% 

Uppdragstagare (förtroendemän, fosterföräldrar, förmyndare 

m.fl.): 31,42 %. 

Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp 

till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella 

investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. 

Kapitalkostnader består av avskrivningar och internränta. 

Internräntan uppgår till 3 % under 2010. 

Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 (av seende 

inkomster upp till 7,5 basbelopp) har betalats ut till de 

anställda under 2010. Pensioner intjänade före 1998 

redovisas som ansvarsförbindelse.

Ord och uttryck 

Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit. 

Den visar även förändringen av det egna 

kapitalet, något som också kan utläsas genom att jämföra 

balansräkningen för de senaste två åren. 

Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in 

pengar och hur de använts under året. Här behandlas 

ut och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen 

som innehåller kostnader och intäkter. 

Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder 

kommunen har på balansdagen. Man kan också säga 

att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och 

hur det har skaffats fram (skulder, avsättningar och 

eget kapital). 

Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t.ex. kontanter, 

kortfristiga fordringar), dels anläggningstillgångar 

(t.ex. fastigheter, inventarier, aktier och 

långfristiga fordringar). 

Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) 

och dels långfristiga. 

Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och 

skulder. 

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek 

eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. 

Exempel på avsättningar är kommunens pensions 

och semesterlöneskuld till de anställda. 

Avskrivning är en planmässig värdenedsättning av 

anläggningstillgångar. 

Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt. 

Soliditet är andelen eget kapital av de totala tillgångarna, 

dvs. graden av egenfinansierade tillgångar. 

Semesterlöneskulden är uppbokad och redovisas under 

avsättningar. Den årliga förändringen kostnadsförs. 

Den del av långfristiga lån som beräknas bli amorterad 

under nästkommande år har upptagits som kortfristig 

skuld. 

Statsbidrag hänförliga till redovisningsåret men ännu 

ej influtna har fordringsförts. 


27


28 

Personalekonomisk redovisning 

Antal anställda beräknades per den första november. 

Antal anställda 

Förvaltning Antal 

tillsvidareanställda 

månadslön 

2010 Diff 

mot 

2009 

Andel 

tillsvidareanställda 

i 

procent 

Antal 

vikariat 

månadslön 

2010 2010 Diff 

mot 

2009 

Andel vikariat 

i procent 

Antal 

anställda 

totalt 


Kommunledningskontoret 29 0 85,3 5 1 14,7 34 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 74 –2 82,2 16 –2 17,8 90 

Liljaskolan 182 6 87,1 27 –3 209 

Barn- och utbildningsförvaltningen 285 –6 87,7 40 0 12,3 325 

Vård- och omsorgsförvaltningen 419 14 89,5 49 –28 10,5 468 

Totalt 989 12 87,8 137 –32 12,2 1 126 

Antal anställda, kvinnor och män 2010 

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Andel 

kvinnor 

2010 Diff mot 

2009 

2010 Diff mot 

2009 

Andel 

män 

2010 2010 2010 

Kommunledningskontoret 19 1 15 0 34 55,9 44,1 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 49 –5 41 1 90 54,4 45,6 

Liljaskolan 95 4 114 –1 209 

Barn- och utbildningsförvaltningen 271 –3 54 –3 325 83,4 16,6 

Vård- och omsorgsförvaltningen 409 –8 59 –6 468 87,4 12,6 

Totalt 843 –11 283 –9 1 126 74,9 25,1 

Personalomsättning, antal personer (inte anställningar) 2010 

Förvaltning Antal 

januari 


Antal som 

börjat 

under året 

Antal som 

slutat 

under året 

Antal 

december 


Omsättning, 

% 

Kommunledningskontoret 29 2 8 23 30,8 

Tekniska förvaltningen 93 8 11 90 12,0 

Liljaskolan 179 11 6 184 3,3 

Barn- och utbildningsförvaltningen 291 19 26 284 9,0 

Vård- och omsorgsförvaltningen 438 33 31 440 7,1 

Totalt 1 030 73 82 1 021 8,0

Antal årsarbeten 

Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar beräknat utifrån 

en genomsnittlig arbetstid per vecka på 38,5 

timmar. 

Förvaltning 2010 Diff mot 

2009 

Kommunledningskontoret 31 2 

Tekniska förvaltningen 99 2 

Liljaskolan 182 4 

Barn- och utbildningsförvaltningen 266 –8 

Vård- och omsorgsförvaltningen 446 13 

Totalt 1 025 14 

Sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier 2010 

Förvaltning Antal kvinnor Antal män Antal totalt 

Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid 

Kommunledningskontoret 13 6 14 1 27 7 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 26 23 39 2 65 25 

Liljaskolan 69 26 104 10 173 36 

Barn- och utbildningsförvaltningen 182 89 40 14 222 103 

Vård- och omsorgsförvaltningen 147 262 36 23 183 285 

Totalt 437 406 233 50 670 456 

Andel heltidsanställningar Kvinnor, % Män, % Totalt, % 

Förvaltning Heltid Jmf mot 2009 Heltid Jmf mot 2009 Heltid Jmf mot 2009 

Kommunledningskontoret 68,4 –3,8 93,3 0 79,4 –2,4 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 53,1 5 95,1 –4,9 72,2 2,0 

Liljaskolan 72,6 –2,1 91,2 1,6 82,8 –0,2 

Barn- och utbildningsförvaltningen 67,2 –0,3 74,1 5,7 68,3 0,6 

Vård- och omsorgsförvaltningen 35,9 1 61 0,1 39,1 0,7 

Totalt 51,8 0,5 82,3 1,5 59,5 0,8 

Andelen heltidsanställningar i kommunen ökade 

under året med 0,8 procentenheter för både kvinnor 

och män. Andelen heltidsanställda män ökade 

tre gånger mer än andelen heltidsanställda kvinnor. 

Inom samhällsbyggnadsförvaltningen ökade andelen 

kvinnor med heltidsanställning med 5 procentenheter 

jämfört med förra året och andelen heltidsarbetande 

män minskade lika mycket. Den största ökningen av 

andelen heltidsarbetande män skedde på barn och 

utbildningsförvaltningen. 

I vård och omsorgsförvaltningen var andelen 

heltidsanställda kvinnor 35,9 procent, vilket var en 

ökning med 1 procentenhet sedan året före. Andelen 

heltidsarbetande kvinnor var 51,8 procent för hela 

kommunen och andelen män 82,3 procent. 

Högsta andelen heltidsanställda kvinnor (72,6 procent) 

fanns på Liljaskolan och andelen heltidsanställda 

män (95,1 procent) på samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Den lägsta andelen heltidsarbetande kvinnor 

(35,9 procent) och män (61 procent) fanns på 

vård och omsorgsförvaltningen. 


29


30 

Vård av barn, beräknat på statistiktimmar 

Förvaltning Andel kvinnor, 

% 2010 

Jmf kvinnor, 

% 2009 

Andel män, % 


Jmf män, % 


Kommunledningskontoret 60,0 57,3 40,0 42,7 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 90,8 89,3 9,2 10,7 

Liljaskolan 37,8 70,6 62,2 29,4 

Barn- och utbildningsförvaltningen 93,6 90,0 6,4 10,0 

Vård- och omsorgsförvaltningen 87,3 88,8 12,7 11,2 

Totalt 77,2 85,3 22,8 14,7 

Föräldralediga, beräknat på statistiktimmar 

Förvaltning Andel kvinnor, 

% 2010 

Jmf kvinnor, 

% 2009 

Andel män, % 


Jmf män, % 

2009 

Kommunledningskontoret 8,5 0,0 91,5 100,0 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 86,7 92,0 13,3 8,0 

Liljaskolan 76,2 70,0 23,8 30,0 

Barn- och utbildningsförvaltningen 89,7 92,4 10,3 7,6 

Vård- och omsorgsförvaltningen 93,7 96,5 6,3 3,5 

Totalt 88,8 90,6 11,2 9,4 

Övertid och fyllnadstid översatt till antal årsarbeten (åa) 

(Det vill säga 1 700 timmar beräknat utifrån en genomsnittlig arbetstid per vecka på 38,5 timmar.) 

Förvaltning Totalt timmar Översatt till antal åa 

2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009 

Kommunledningskontoret 1 942 694 1,1 0,4 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 085 –514 1,8 –0,3 

Liljaskolan 1 266 –790 0,7 –0,5 

Barn- och utbildningsförvaltningen 5 318 28 3,1 0,0 

Vård- och omsorgsförvaltningen 12 322 3526 7,2 2,0 

Totalt 23 933 2 944 14,1 1,8 

Medelålder per förvaltning och kön, tillsvidareanställda 

Förvaltning Kvinnor Män Totalt 

2010 Diff mot 2010 Diff mot 2010 Diff mot 

2009 

2009 

2009 

Kommunledningskontoret 47,1 –0,6 48,1 1,0 47,5 0,1 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 48,9 1,7 49,0 –1,4 49,0 0,4 

Liljaskolan 45,6 0,6 47,7 0,1 46,8 0,4 

Barn- och utbildningsförvaltningen 46,1 –0,2 48,3 0,2 46,5 –0,1 

Vård- och omsorgsförvaltningen 45,2 0,0 44,3 1,9 45,1 0,2 

Totalt 45,8 0,1 47,3 0,5 46,2 0,2 

Beräknade pensionsavgångar, 65 år 

2011 2012 2013 2014 Totalt 

Antal personer 20 35 26 36 133

Total lönesumma 2009–2010 

mkr 2009 2010 Kvinnor 2010 Diff mot 2009 Män 2010 

Total lönesumma 302,5 312,0 

Genomsnittlig lönesumma i kronor 255 214 341 707 

Kvinnors andel av männens lön, % 74,7 –0,6 

Arbetsgivaravgifter 

Lagstadgade kostnader 93,6 98,3 

Avtalsenliga kostnader 6,6 2,6 

Pensioner 17,1 21,4 

Arbetsgivaravgifter totalt 117,3 122,2 

Totala personalkostnader 419,8 434,2 

Medellön per månad i olika åldersgrupper, 

jmf mot kvinnor och män 

Åldersgrupp Kvinnor 2010 % av 

männens lön 

Män 2010 

20–29 19 672 kr 97,7 20 132 kr 

30–39 22 358 kr 91,9 24 340 kr 

40–49 23 154 kr 94,4 24 524 kr 

50–59 23 328 kr 86,7 26 904 kr 

60– 23 759 kr 85,6 27 744 kr 

Pensionsskuld 

Med pensionsskuld menas det beräknade pensionsåtagande 

som kommunen förväntas utbetala i en 

framtid och vars kostnader kan hänföras till tiden 

före 20101231. Pensionsskulden var vid årsskiftet 

239,6 mkr, inklusive särskild löneskatt. Av denna 

skuld redovisas 21,4 mkr i balansräkningen och resterande 

som ansvarsförbindelse. 

2007 2008 2009 2010 

Pensionsskuldens 

förändring 

inklusive särskild löneskatt 

i mkr 

Utveckling av 

semesterlöneskuld 

plus okompenserad 

248,7 257,4 270,4 261,0 

övertid i tkr 20 257 20 617 21 334 20 870 

Antal sparade semesterdagar var vid årsskiftet 12 790 

dagar, en minskning med 393 dagar. Okompenserade 

övertidstimmar var vid slutet av året 7 359 timmar, 

en minskning med 932 timmar jämfört med år 2009. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron minskade med 7,1 procent, från 5,6 

till 5,2 procent, vilket kommunstyrelsen anser är ett 

tillfredsställande resultat. De förändrade reglerna i 

socialförsäkringen hade betydelse för sjukskrivningsprocessens 

längd och ställde ökade krav på kommunen 

som arbetsgivare. Att vara kunnig, tydlig och 

respektfull i rehabiliteringsarbetet är en ledstjärna för 

ansvariga chefer och övriga inblandade. Regelbundna 

träffar i den övergripande arbetsgruppen för rehabiliteringsfrågor, 

där varje förvaltning är representerad 

med en rehabiliteringssamordnare, är av vikt för rehabiliteringsarbetet 

i kommunen. Samarbetet med Försäkringskassan 

och företagshälsovården var gott och 

detta sammantaget bedömer kommunstyrelsen hade 

betydelse för den minskande sjukfrånvaron. Efter en 

analys av den ökade korttidsfrånvaron inleddes via 

företagshälsovården en prövotid med frisklinjen i 

vård och omsorgsförvaltningen. Frisklinjen tog emot 

sjukanmälningar och gav sjukvårdsrådgivning till den 

som anmälde sig sjuk. Uppföljande telefonsamtal till 

den sjukskrivne gjordes regelbundet av en sjuksköterska. 

Vid sjukfrånvaro längre än sex dagar och där 

ärendet bedömdes bli långvarigt kopplades företagshälsovården 

in för samråd med den sjukskrivne och 

berörd chef. Utvärdering av tjänsten kommer att ske 

under våren 2011. 

Sjukfrånvaron är antalet frånvarotimmar i förhållande 

till ordinarie arbetstid. 


31


32 

Sjukfrånvaroprocent per ålder och kön 

Alla anställda Kvinnor Män Totalt 

Förvaltning 2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009 2010 Diff mot 2009 

Kommunledningskontoret 5,7 –1,1 1,9 –2,3 3,9 –1,6 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 4,7 –3,4 4,9 1,5 4,8 –0,8 

Liljaskolan 3,6 –1,2 3,6 1,1 3,6 0,2 

Barn- och utbildningsförvaltningen 6,5 –0,3 3,4 –0,5 5,9 –0,4 

Vård- och omsorgsförvaltningen 6,1 –0,4 2,8 –1,3 5,6 –0,5 

Totalt 5,9 –0,7 3,5 0,1 5,2 –0,4 

Frånvarotid för kvinnor 5,9 –0,7 

Frånvarotid för män 3,5 0,1 

Tid med långtidsfrånvaro > 60 dgr 57,5 –0,9 

Sjukfrånvarotid –29 år 3 –0,6 

Sjukfrånvarotid 30–49 år 5,1 –0,1 

Sjukfrånvarotid 50– år 6,1 –0,7 

Kvinnor hade en sjukfrånvaro på 5,9 procent medan 

männens sjukfrånvaro var 3,5 procent. Kvinnors sjukfrånvaro 

minskade i andel och männens ökade. Sjukfrånvarotimmarna 

exklusive sjukersättningstimmarna 

(den ersättning som personer kan få i väntan på medicinsk 

utredning/läkning) visade en sjukfrånvaro på 

4,6 procent för alla anställda i kommunen. Det var 

främst långtidsfrånvaron som minskade under året, 

vilket den gjort under flera år. 

Sjukfrånvaro per år, samtliga anställda 

(procent) 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2007 

2008 

2009 


kvinnor totalt män 

Sjukfrånvaron för kvinnor har minskat med cirka 

26,2 procent och för män med 12 procent sedan 2007. 

Lång och korttidssjukskrivning, 

sjuktimmar omvandlat till årsarbeten 

(årsarbeten) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

Sjuka mer än 60 dgr. Sjuka 59 dgr Poly. sjuka 59 dgr 

och mindre och mindre 

0 

2007 2008 2009 2010 

Ett årsarbete motsvarar 1 700 timmar, beräknat på 

en genomsnittlig arbetstid på 38,5 timmar per vecka. 

På fyra år har antalet årsarbeten på grund av sjukdom 

minskat med 24 procent, från 79 årsarbeten 2007 

till 60 årsarbeten 2010. Korttidsfrånvaron har legat på 

samma nivå under de tre senaste åren. 

Män 

Kvinnor 

Totalt

Sjukfrånvaro per år och förvaltning 

(procent) 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

KLK 

2009 

2008 

2007 

SBN 

Liljaskolan 

BoU 

VoF 


Totalt 

Liljaskolan hade lägst sjukfrånvaro i jämförelse med 

övriga förvaltningar. Alla förvaltningar utom Liljaskolan 

sänkte sin sjukfrånvaro det senaste året. De två 

största förvaltningarna låg på ungefär samma sjukfrånvaronivå 

under år 2010. Sjukfrånvaron i vård 

och omsorgsförvaltningen har minskat mest i andel 

de senaste fyra åren (29 procent). 

Sjukfrånvaro per åldersgrupp, vännäs kommun, alla anställda 

(procent) 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2007 

2008 

2009 


29 år och yngre 

30-49 år 

50 år och äldre 

Sjukfrånvaron har de senaste fyra åren minskat mest 

i åldersgruppen 30–49 år (27,1 procent). 


33 


2009 

2008 

2007


34 

Barn- och utbildningsnämnden 

Ordförande: Per-Erik Lundmark (S) 

Förvaltningschef: Tomas Åström 

Barn och utbildningsnämnden ansvarar för förskolan, 

skolbarnsomsorgen, förskoleklasser och 

grundskolan. Nämnden ansvarar även för den kommunala 

musikskolan, biblioteken och förverkligandet 

av kommunens kulturpolitiska mål. 

Nämndens uppdrag verkställs genom barn och 

utbildningsförvaltningen. 

Verksamhet Enligt redovisning 

Budget netto Avvikelse mot 

budget 

Avvikelse i % 

Interna verksamheter 

Politisk verksamhet 790 900 110 12,2 

Centrala resurser 5 275 5 662 387 6,8 

Förskoleverksamhet 36 605 38 520 1 915 5,0 

Grundskola, förskoleklass och fritids 84 724 83 585 –1 139 –1,4 

Särskola 4 898 4 689 –209 –4,5 

Bibliotek, kultur och musikskola 6 252 6 303 51 0,8 

Summa 138 544 139 660 1 116 0,8 

Externa verksamheter 

Köpt/såld förskola/skolbarnomsorg/grundskola 8 364 7 058 –1 306 –18,5 

Gymnasiesärskola 3 691 3 350 –341 –10,2 

Gymnasieskola 47 611 49 700 2 089 4,2 

Summa 59 666 60 108 442 0,7 

Totalt 198 210 199 768 1 558 0,8 

Ekonomiskt resultat 

Barn och utbildningsnämnden hade ett överskott på 

1 558 tkr (+0,8 procent) mot budget. Av överskottet 

svarade de egna verksamheterna för +1 116 tkr och 

de externa för +442 tkr. 

Uppföljning av nämndens mål 

Övergripande inriktningsmål är att alla barn och 

ungdomar ska nå de nationella kunskapsmålen. 

Nämnden prioriterade dessutom följande långsiktiga 

utvecklingsområden: 

kunskap 

barn och elever i behov av särskilt stöd 

normer och värden 

likabehandlingsplan 

elev och föräldrainflytande. 

Nedan finns respektive områdes åtgärder specificerade 

med graden av uppfyllelse angiven. För varje 

område anges även de mätbara mål som visar om 

insatta åtgärder har förbättrat verksamheten. I redovisningen 

av enkätsvar nedan anges andelen som svarat 

”Stämmer helt och hållet” och ”Stämmer oftast”.

Kunskap 

Åtgärd 

Utarbeta en långsiktig plan för it-medier. 

Genomföra sommarskola för elever i åk 7–9 sommaren 2010. 

Utarbeta riktlinjer för arbetet kring nyanlända barn i förskola. 

Se över rutiner kring det systematiska kvalitetsarbetet, kvalitetsdagar 

och kvalitetsredovisning. 

Analysera elevernas språkutveckling på gruppnivå och organisationsnivå 

och utifrån detta göra en handlingsplan för 

högre måluppfyllelse. 

Analysera elevernas individuella språkutveckling och utifrån 

detta göra en handlingsplan för högre måluppfyllelse. 

Rektor har ökat sina kunskaper kring pedagogiskt ledarskap. 

Rektor genomför kontinuerliga verksamhetsbesök. 

Rektor genomför strukturerade verksamhetsbesök utifrån sitt 

pedagogiska ledarskap. 

Hitta olika aktiviteter som stimulerar till läslust och läsutveckling. 

Fortsätt utveckla arbetet utifrån Bornholmsmodellen. 

Förbättra modersmålsundervisning och studiehandledning på 

modersmålet utifrån riktlinjerna för nyanlända i skolan. 

Upprätta handlingsplaner på enhetsnivå utifrån resultat från 

nationella prov, LUS och andra resultat. 

Anordna svenska som andraspråk enligt gällande bestämmelser. 

Säkerställ att en systematisk uppföljning och utvärdering av 

elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen görs och dokumenteras, 

och utifrån detta besluta om lämpliga åtgärder. 

Åtgärd 

Utveckla uppföljningsarbetet utifrån att kvalitetssäkra 

särskole elevernas kunskapsutveckling och lärande. 

Kompetensutveckla särskolepersonal inom tecken som stöd 

och annan alternativ kompletterande kommunikation. 

Förbättra organisation och struktur för simundervisning. 

Implementera riktlinjerna för arbetet med nyanlända barn i 

grundskolan. 

Genomför dialog och besluta om åtgärder som strävar till 

högre måluppfyllelse gällande att skapa höga positiva förväntningar 

på barnet/eleven, pedagoger, rektor och den enskilde. 

Mätbara mål – Kunskaper: 

Enkätfråga: Verksamheten skapar engagemang, lust 

och självtillit. Jag tycker det är roligt att lära mig nya 

saker i skolan. 

% Förskola Elever 

2009 2010 2009 2010 

Kunskaper 90,6 91,1 64,2 65,7 


35


36 

Meritvärde i åk 9, genomsnitt 

År 2008 2009 2010 


Totalt 212 209 217 

Flickor 225 218 230 

Pojkar 

Riket 

196 200 205 

Totalt 206 206 205 

Flickor 217 218 217 

Pojkar 195 194 193 

Elever i åk 9 behöriga till gymnasieskolan 

År 2008 2009 2010 


Totalt 91,3 91,4 91,8 

Flickor 92,6 95,4 91,1 

Pojkar 

Riket 

89,7 87,3 92,4 

Totalt 89,2 88,7 88,1 

Flickor 90,6 90,2 89,6 

Pojkar 87,9 87,3 86,7 

* Barn och elever i behov av särskilt stöd 

Åtgärd 

Undersök hur ökad handledning och stöd till enskilda pedagoger 

kan komma till stånd, och arbeta för detta genom att 

bland annat se över resurserna inom elevhälsan. 

Upprätta skoldatatek med målet att ge ökat stöd och hjälp till 

elever i behov av särskilt stöd. 

Säkerställ att åtgärdsprogram alltid utarbetas vid behov, och 

att åtgärdsprogrammen följer förordningens krav. 

Mätbart mål - Stöd: 

Enkätfråga: Jag får den hjälp och det stöd jag behöver 

i skolan. 


Stöd 81,8 82,8 

* Normer och värden 

Åtgärd 

Genomföra dialog och besluta hur ökad inkludering, öppenhet, 

genomskinlighet, tydlighet och medskapande kan uppnås 

på enheten. 

Mätbara mål – Normer och värden: 

Enkätfråga: Mitt barn/jag trivs/är trygg i förskolan/ 

skolan. 

Förskolebarn Elever 


Trivsel 96,6 98 76,2 81 

Trygghet 94,8 98 86,7 88,4 

* Likabehandling 

Åtgärd 

Intensifiera och förbättra det förebyggande arbetet mot 

kränkande behandling, vilket även inkluderar utredningar, 

åtgärder och uppföljningar i det fall ett barn/en elev känner 

sig kränkt. 

Genomför översyn av likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplaner. 

Mätbart mål – Likabehandling: 

Enkätfråga: Flickor och pojkar ges lika villkor/får lika 

mycket plats i förskolan/skolan. 

Förskolebarn Elever 


Likabehandling 79,1 73,5 74,5 78,9 

* Elev- och föräldrainflytande 

Åtgärd 

Revidera frågorna i övergripande elevoch föräldraenkäter 

och se över om tid för enkäten ska flyttas från mars/april till 

oktober/november. 

Utarbeta särskild elevoch föräldraenkät för särskola. 

Se över barn/elevenkäterna för skolbarnsomsorg, så att även 

barn i åk 1–2 får besvara densamma. 

Sök vägar för att öka svarsfrekvensen på övergripande elevoch 

föräldraenkäter. 

Ta fram åtgärder för att öka barnens och föräldrarnas möjlighet 

till inflytande och delaktighet. 

Arbeta för att föräldrarna i förskolan i en högre omfattning 

anser att utvecklingssamtalen är regelbundna och väl underbyggda. 

Utveckla elevernas förmåga att skatta sig själva i förhållande 

till de mål och betygskriterier som gäller.

Mätbart mål – Elev- och föräldrainflytande: 

Enkätfråga: Mitt barn/jag har möjlighet att påverka 

i min förskola/skola. 


Inflytande – barn förskola 63,9 56,2 

Inflytande – förälder skola 52 56,7 

Inflytande – elev 54,6 59,1 

Det sämre utfallet för inflytande i förskolan berodde 

bland annat på brister i information till föräldrar i 

samband med förändringar i förskolans verksamhet. 

Förvaltningsövergripande åtgärder 

Åtgärd 

Revidera måltidsriktlinjerna med målet att nå större enhetlighet, 

med fokus på hållbar utveckling. 

Ta fram riktlinjer för barnomsorgspeng och marknadsför verksamheten. 

Inom förskolan arbeta för att skapa en bättre beredskap för 

att kunna ta emot barn under alla månader på året genom 

att planera för en successiv utökning av barnantalet under 

läsåret. 

Inom förskolan arbeta för ökad kontinuitet i barngrupperna. 

Se över riktlinjerna för barnomsorgsplacering och maxtaxa. 

Förbättra rutiner kring överlämnande inom och mellan verksamheter. 

Utveckla samarbetet mellan kommunens två särskolor. 

Konkretisera målskrivningar för fritidshemsverksamheterna. 

Målen för förskolan uppfylldes inte därför att det var 

brist på förskolelokaler. 

Förskola 

Kommunen hade åtta förskolor med 22 avdelningar 

inklusive två förskolepaviljonger med var sin avdelning. 

Två av förskolorna bedrevs som intraprenad. 

Utöver de kommunala förskolorna fanns en enskild 

förskola som startade i januari 2007. 

Dagbarnvårdare 

I kommunen verkade åtta dagbarnvårdare – sju i 

Vännäs och en i Tväråbäck. 

Öppna förskolan 

Öppna förskolan har varit en del av familjecenter 

sedan starten 1996. Familjecentret har två huvudmän, 

landstinget och kommunen. I familjecentrets 

lokaler fanns öppen förskola, barnmorska, barnhälsovård, 

förebyggande socialtjänst, familjerådgivning 

och ungdomsmottagning. 

Viktiga händelser under året 

Etablering av förskolepaviljong vid förskolan 

Bjällran 

Familjeverkstan Efter en överenskommelse mellan 

barn och utbildningsförvaltningen och vård 

och omsorgsförvaltningen startades hösten 2010 

en föräldrautbildning, som riktar sig till föräldrar 

med barn i åldern 3–12 år. 

Grundskola, särskola, förskoleklass och 

skolbarnsomsorg 

I Vännäs finns sex kommunala grundskolor och en 

fristående skola. Fritidsverksamhet bedrevs vid alla 

F–6skolor, inklusive den fristående skolan. 

Skola Årskurs Antal elever 

09/10 

Antal elever 

10/11 

Egna skolor: 

Bråns skola F–3 68 72 

Pengsjö skola F–6 23 23 

Tväråbäck skola F–6 33 31 

Vegaskolan F–6 292 315 

Hammarskolan 7–9 197 272 

Vännäsby skola F–6 209 207 

Vännäsby skola 

Antal elever (inklu- 

7–9 105 - 

sive externa elever) 927 920 

Andra skolor: 

Hällfors friskola F–6 50 51 

Övriga friskolor 

Elever i andra kom- 

F–9 21 23 

munala skolor F–9 8 7 

Antal elever 79 81 

Externa elever: 

Elever från andra 

kommuner F–9 17 13 

Summering: 

Antal elever folkbokförda 

i Vännäs 

Antal elever i kom- 

F–9 989 988 

munens skolor F–9 927 920 


37


38 

Särskola 

Kommunen har en grundsärskola och en träningsskola. 

Inom särskolan får varje barn uppnå målen 

efter sina egna förutsättningar, vilket skiljer särskolan 

från grundskolan. Eleverna är inkluderade i grundskolan 

utifrån sina förutsättningar, främst i praktiska 

ämnen. Läsåret 2010/11 ingår 11 elever i särskolans 

årskurs 1–10. 

Elever med annat modersmål 

Närmare 50 elever med annat modersmål än svenska 

gick i kommunens skolor, de flesta i Vega och Hammarskolan. 

Cirka 40 av dessa elever läste svenska som 

andraspråk. 

Det fanns 8 språklärare i grundskolan som undervisade 

i 47 elevers olika modersmål. De undervisade 

dessutom i studiehandledning och höll i modersmålsstödet 

i förskolan för 19 barn. Språken var somaliska, 

thailändska, arabiska, spanska, finska, tyska, kinesiska 

och persiska. 


Sommarskola: Sommarskolan varade i åtta dagar och 

sju elever deltog – fyra flickor och tre pojkar. Eleverna 

fick undervisning i matematik och engelska. 

Studieresa: En klass från årskurs 9 besökte under 

hösten Auschwitz/Birkenau i Polen. 

Vegaskolan 100 år 

Matematiksatsning 2010–2012 

Aspergergrupp: Höstterminen 2010 startades en 

grupp för elever med Aspergers syndrom på Hammarskolan. 

Syftet är att skapa förutsättningar för 

att bättre kunna möta dessa elevers behov. 

Stjärnhuset 

Målgruppen för Stjärnhusets verksamhet är ungdomar 

13–20 år. Ärenden kommer från skolornas 

elevvårdsteam, socialtjänsten eller via föräldrar och 

ungdomar som själva söker sig till Stjärnhuset. Under 

2010 deltog ett femtiotal ungdomar med familjer i 

verksamheten. På Stjärnhuset arbetade man även 

med kommunens uppföljningsansvar för ungdomar 

upp till 20 år samt med praktikplatser för ungdomar 

upp till 25 år. 

Gymnasium 

Hösten 2010 hade barn och utbildningsnämnden 433 

elever i gymnasieskola eller i motsvarande verksamhet 

hos folkhögskola. 90 procent av eleverna fanns i 

kommunala gymnasieskolor och övriga 10 procent i 

fristående gymnasieskolor eller folkhögskolor. 

Kultur, bibliotek och musikskola 


På biblioteken arrangerades bland annat fotoutställningen 

Essensen i mitt liv av elever i Vännäsby 

skola åk 7–9 och utställning av journalisten Bengt 

Hjalmarssons klippböcker. 

För barn och ungdomar anordnades exempelvis 

barnteaterföreställningar, skrivargrupp och kulturverkstäder. 

Avdelningen anordnade också flera 

arrangemang i samarbete med studieförbund, föreningsliv 

m.m. 

Biblioteken 

bestod av huvudbiblioteket i Vännäs och biblioteksfilialen 

i Vännäsby. Den totala utlåningen minskade 

något. Vännäs låg fortfarande högt över riksgenomsnittet 

både vad gäller lån per invånare (10,3 jämfört 

med rikets 7,6) och besök per invånare (9,3 jämfört 

med rikets 7,3). 

2006 2007 2008 2009 2010 

Total utlåning 84 383 90 810 87 167 88 624 85 988 

Lån/invånare 10, 0 10,8 10,4 10,6 10,3 

Besök/invånare 10,4 10,9 10,6 10,0 9,3 

Musikskolan 

var öppen för barn i årskurs 4–9. Musikskolan hade 

239 elever, 89 pojkar och 150 flickor. Musikskolan 

medverkade i olika sammanhang i kommunens kulturliv, 

t.ex. med konserter. 

Medborgarhusbiografens 

besökare minskade 2010 jämfört med 2009. 

Medborgarhusbiografen 

2006 2007 2008 2009 2010 

Antal biovisningar 31 59 51 59 55 

Totalt antal 

besökare 

1 753 2 481 2 098 2 954 2 177 

Besöksantal i snitt 41 42 40 50 35 

Framtids- och planeringsperspektiv 

Gemensamt 

Kvalitetsarbete 

I och med att dagens form av kvalitetsredovisning 

försvinner och nya krav anges i skollagen 2011 måste 

vi skapa nya rutiner och arbetssätt för hur vi systematiskt 

och kontinuerligt ska planera, följa upp och 

utveckla våra verksamheter.

Kultur, bibliotek och musikskola 

Självbetjäning och rfid-teknik 

Umeåregionens bibliotek planerar att införa självbetjäningssystem 

och rfidteknik på biblioteken. 

Vännäs och Vännäsby bibliotek kommer att byta ut 

streckkoder mot rfid under 2011. 

Förskola eller pedagogisk omsorg 

Födelsetal 

Födelsetalen de senaste åren är relativt stabila och ligger 

mellan 85 och 100 barn. 

Förskoleavdelningar 

Våren 2011 kommer vi återigen vara tvungna att placera 

fler barn än planerat på förskoleavdelningar på 

grund av brist på förskolelokaler. Barn och utbildningsnämnden 

bedömer att det finns behov av en 

ny förskola med tre avdelningar senast hösten 2012. 

Reviderad läroplan för förskolan 

Den reviderade läroplanen för förskolan innebär sammanfattningsvis 

ett förtydligande av dels personalens 

och förskolechefens ansvar, dels målen för barns språkliga 

och matematiska utveckling. Målen för naturvetenskap 

och teknik har också förtydligats. Förskolan 

blir genom skollagen 2011 en egen skolform. 

Grundskola 

Elevutveckling 

De senaste årens elevminskningar planar nu ut och 

elevantalet verkar stabiliseras kring 1 000 elever de 

kommande åren. Fördelningen av antalet elever mellan 

åk F–6 och åk 7–9 är ungefär 700 respektive 300 

under denna tid. 

Personal 

Då elevantalet nu stabiliserats kommer behovet av 

behöriga lärare att öka på grund av naturlig avgång. 

Utifrån kravet på behöriga lärare enligt den nya skollagen 

ska en inventering av lärarnas behörigheter 

göras för att få en indikation om utbildningsbehovet. 

Nämnden är också tvungen att hitta en lösning på hur 

undervisningen i de mindre enheterna ska klaras av. 

Ny skollag 

Den nya skollagen gäller från och med första juli 2011 

och kommer att innebära förändringar för verksamheten. 

Viktiga förändringar är att 

endast behöriga lärare får tillsvidareanställas och 

lärare ska vara behöriga i det ämne de ska undervisa 

oavsett årskurs 

rektors ansvar utökas och förtydligas 

elevernas rättigheter förstärks och fler beslut än 

idag kan överklagas 

behörighetsreglerna till gymnasieskolans alla program 

skärps. 

It-strategi 

Vi kommer under våren att fastställa en strategisk 

plan för en långsiktig utveckling av det pedagogiska 

arbetet med hjälp av it och medier. Målet är att nå 

ökad måluppfyllelse för barnen eller eleverna och att 

anpassa verksamheten till vad som krävs av dagens 

skola och förskola. 

PIM (praktisk it- och mediekompetens) 

Under 2011 ska alla lärare och skolledare inom grundskolan 

och ett urval av personal i förskola och fritidshem 

delta i en utbildning om PIM. Utbildningen är 

webbaserad och syftar till att höja kompetensen i 

användningen av informationsteknik i skolan. 

Skoldatatek 

Under hösten började vi bygga upp ett skoldatatek. 

Skoldatateket ska vända sig till skolpersonal och 

avsikten är att elever med läs och skrivsvårigheter 

eller koncentrationssvårigheter lättare ska få tillgång 

till värdefulla verktyg för sin inlärning. 

Gymnasieutbildning 

Elevutveckling 

Antalet elever ser ut att minska de närmaste åren, 

men samtidigt är kostnadsökningen per plats svår att 

överblicka och skärpta behörighetsregler till gymnasiet 

kan innebära att fler elever går fler år i gymnasiet. 

Effekten av kommunens mottagande av ensamkommande 

flyktingbarn är osäker. 


39


40 

Liljaskolans styrelse 

Ordförande: Johan Söderling (S) 

Förvaltningschef: Bo Christer Nilsson 

Styrelsen svarar för ledning, samordning och utveckling 

av Liljaskolan som är kommunens gymnasium. 

Skolan har också vuxenutbildning. På skolan studerar 

drygt 900 gymnasieelever från omkring 70 kommuner, 

samt 200 vuxenstuderanden. 



Intäkter 132 138 000 137 802 877 

- personal 79 899 914 82 743 783 

- material 14 472 768 16 707 769 

- gemensamma 34 557 337 34 074 930 

- lämnade bidrag 

Resultat före avskr 

1 325 034 1 461 819 

investeringsutrymme 1 882 947 2 814 576 

Fordran, Friluftsfrämjarna 175 000 

Avskrivning –1 935 993 1 952 000 

Resultat av driften –53 046 1 037 576 

Extraord kostnader –596 373 1 160 000 

Resultat efter avskrivning –649 419 –122 424 

Driften lämnade ett överskott på en dryg miljon 

kronor. Täckningen av ett tidigare års underskott på 

1 160 000 kr gör att Liljaskolan gick med underskott. 

Uppföljning av verksamheten 

Elevantalet i Umeåregionen fördelade sig på följande 

sätt. Umeå: 295, Vännäs: 233, Vindeln: 45, Nordmaling: 

83, Bjurholm: 69 och Robertsfors: 39. Resterande 

170 elever kom från ett femtiotal kommuner. 

Under hösten startade Liljaskolan en inriktning 

mot banteknik inom byggprogrammet. 

Övergången till distansform för KYutbildningen 

transportledning och logistik innebar fler sökande. 

Flyktingmottagningen gjorde att behovet av sfi 

blev större. Det växande antalet invandrare ökar 

också behovet av grundläggande och gymnasial 

vuxen utbildning. Behovet av IVIC ökade p.g.a. mottagandet 

av ensamkommande flyktingungdomar. 

Sveriges Kommuner och Landsting gör årligen så 

kallade öppna jämförelser av olika kommunala verksamheter. 

Även för gymnasieskolan görs dessa jämförelser. 

För Vännäs gällde följande resultat 

Siffrorna är ett medelvärde för både studieförberedande 

och yrkesförberedande program. 

% 2008 2009 Medel 

Indikator 

Fullföljd utbildning inom 3 år 74,4 77,9 76,3 

Fullföljt inom 4 år 86,3 78,2 75,9 

Andel med grundl behör 94,3 94,2 90,3 

Direktövergång till högskola 

Etablering på 

17,1 13,8 20,7 

arbetsmarknaden 38,5 40 32 

Genomsnittlig betygspoäng 14,6 13,8 14,1 

Kommunen hade ett bra resultat när det gäller antal 

elever som fullföljde sin utbildning inom tre eller fyra 

år. Andelen elever med grundläggande behörighet är 

väsentligt högre än snittet för riket. 

Direktövergången till vidare studier var mycket låg. 

Många Vännäsungdomar valde att göra annat än att 

studera året efter sin avslutade gymnasie utbildning. 

Av de Vännäsungdomar som gått studieförberedande 

program var det 26 procent som gick direkt till vidare 

studier. Snittet för landet för denna kategori var 30,7 

procent. 

Av eleverna som gått studieförberedande program 

hade 32,4 procent etablerat sig på arbetsmarknaden 

efter två år. Motsvarande siffra för de som gått yrkesförberedande 

program var 53,8 procent. 

Betygspoängen var något lägre än medelvärdet 

för riket. Medelpoängen för de som gått på studieförberedande 

program var 14,6 (riket 15,1) och för 

de som gått yrkesförberedande program var poängen 

12,8 (riket 12,9). 

Flyktingmottagningen 

Antal mottagna under 2010 var 12 vuxna och 10 

barn. Av dessa kom 11 vuxna och samtliga barn från 

Somalia. En vuxen kom från Eritrea. Av de mottagna 

kom 8 från Migrationsverket och i 14 fall rörde det 

sig om familjeåterförening. 

3 personer avslutade sin introduktion och övergick 

till egen försörjning. De flesta som mottagits under

året var lågutbildade, vilket kan innebära att de behöver 

längre tid för introduktion. 

Flyktingintroduktionens totala kostnader 

Totalt, tkr Vännäs, % Umeå, % 

Introduktionsersättning 3 235 59 48 

SFI 704 12,8 7 

Personalkostnader 643 11,8 19 

Övriga kostnader 902 16,4 26 


Gymnasieutbildningen 

Totalt sett minskar antalet gymnasieelever i Umeåregionen 

med cirka 1 500 fram till 2013. Då kommer 

det att finnas cirka 4 500 gymnasieelever. Friskolorna 

kommer att erbjuda cirka 3 000 platser. Konkurrensen 

om eleverna blir mycket hård. 

Skolan måste ha utbildningar som lockar elever 

från hela riket för att kompensera det lokala bortfallet. 

Det rör sig framför allt om yrkesförberedande 

utbildningar; deras dragningskraft på ungdomarna 

verkar öka. Det finns ett stort behov inom många 

områden som vvs, plåtslageri, skogsmaskinförare, 

service tekniker, golvläggare m.m. 

Från och med hösten 2011 genomförs en ny gymnasiereform 

(GY11). De största skillnaderna jämfört 

med den nuvarande gymnasieskolan är att det 

blir högre krav på behörighet till gymnasieskolan 

kommer nya program och en förändrad programstruktur 

blir en tydligare skillnad mellan yrkesförberedande 

och studieförberedande program 

införs en yrkesexamen och en högskoleförberedande 

examen. 

Samverkansavtalet om gymnasieutbildningen i Västerbotten 

innebär i korthet att länet är en enda region 

inom vilken eleverna fritt kan välja gymnasium. Avta 

let innebär att inackorderingsbidraget följer med en 

elev som väljer ett gymnasium i en annan kommun. 

Utbildningsdelegationen inom Regionförbundet 

Västerbotten utreder för närvarande hur gymnasieorganisationen 

i Västerbotten bör se ut. Syftet är att 

se till att gymnasieungdomarna i länet ska få ett så 

bra och brett utbud som möjligt. Utbildningarna ska 

finnas inom rimliga avstånd. En ökad satsning på 

distans undervisning kommer också att ske. 

Liljaskolan har under de senaste fyra åren stadigt 

legat på ett elevantal på cirka 900. Det är önskvärt att 

en större andel av Vännäsungdomarna väljer Liljaskolan 

som sin gymnasieskola. Hösten 2010 valde 58 

procent av niorna i Vännäs Liljaskolan. Den hårdare 

konkurrensen från friskolorna gör att kampen om 

eleverna kommer att öka. Numera finns fri skolor i 

Umeå som konkurrerar om de yrkesförberedande 

eleverna. Behovet av information och marknadsföring 

kommer att öka ytterligare. 

Vuxenutbildningen 

De närmaste åren måste attraktiva yrkeshögskoleutbildningar 

erbjudas. Det är ett sätt att kompensera 

det minskade antalet elever på gymnasieskolan. 

Vi förväntar oss ett ökat behov av vuxenutbildning. 

Flyktingmottagningen kommer också att innebära 

ökade kostnader för sfi, grundläggande vuxen utbildning 

och gymnasial vuxenutbildning. Det ökade behovet av 

personal inom vårdsektorn talar för att resursbehovet 

för dessa utbildningar kommer att öka. 

Lärartillgång 

Det har blivit brist på yrkeslärare. Utbildningen av 

yrkeslärare har varit nedlagd under flera år. Det har 

inneburit att instruktörer har anställts i stället. Kontakterna 

med lärarutbildningen i Umeå är bra. Många 

lärarkandidater från Umeå vill göra sin praktik i Vännäs. 


41


42 

Vård- och omsorgsnämnden 

Ordförande: Sonja Eriksson (S) 

Förvaltningschef: Ulf Norberg 

Vård och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter 

inom socialtjänsten. Nämnden leder också den 

kommunala hälso och sjukvården samt stöd och service 

(LSS) till vissa funktionshindrade. Dessutom 

ansvarar nämnden för färdtjänsten. 


tkr 

Gemensamma resurser +1 464 

Individ- och familjeomsorg –692 

Äldreomsorg –1 248 

Handikappomsorg –1 937 

Intraprenad +33 

Totalt –2 380 

Det slutliga resultatet blev – 2 380 tkr. Underskottet 

härrörde bland annat från ökade kostnader för personlig 

assistans enligt LSS. 

Uppföljning av mål 

Nämndens mål är att verksamheten ska utmärkas av 

följande: 

God tillgänglighet. Medborgarna i Vännäs ska 

känna trygghet i att de får den hjälp de behöver 

inom rimlig tid. 

Gott bemötande. Alla kontakter med brukare, 

anhöriga och andra ska kännetecknas av respekt 

för individen. 

Effektivt resursutnyttjande. Verksamheten ska hålla 

den kvalitet som man har beslutat om med en så 

effektiv användning av resurserna som möjligt och 

utifrån detta möta individens enskilda önskemål. 

Fokus på att stärka individens egen förmåga. 

Utifrån dessa mål har förvaltningen utarbetat följande: 

Grundvärderingar 

respekt för individen med särskild hänsyn till värdighet, 

integritet, självständighet, resurser och behov 

stöd för individens förmåga att hantera sitt liv 

rättssäkerhet. 

Övergripande mål 

Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet utifrån 

nämndens mål och förvaltningens grundläggande 

värderingar. 

Detta mål ska följas upp på följande sätt: 

Brukarundersökningar. Totalt andelen nöjda svar 

i brukarenkät ska uppgå till 85 procent. 

Måluppfyllelse: Ingen brukarundersökning genomfördes 

2010. Undersökningen genomförs våren 2011. 

Medarbetarenkät. Förvaltningen ska ha en god 

arbetsmiljö med ett nöjdmedarbetarindex på minst 

4,75 i 2010 års medarbetarenkät. 

Måluppfyllelse: Målet uppnåddes inte. Nöjdmedarbetarindex 

var 4,44 i 2010 års medarbetarenkät. 

Ekonomisk uppföljning, varje månad. 

Måluppfyllelse: Ekonomisk uppföljning skedde varje 

månad i alla verksamheter, arbetsutskott och i nämnden. 

Individ- och familjeomsorg (ifo) 

Mål 

Allmänheten ska kunna få kontakt med ifopersonal 

inom tre arbetsdagar. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes. Det är i viss mån en 

bedömningsfråga huruvida det helt eller delvis uppnåddes, 

men kontakt med någon inom ifo bör man 

ha fått inom tre arbetsdagar. 

Erbjuda föräldrautbildning årligen för föräldrar till 

barn i åldrarna 0–16 år. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis. 

Alla verksamheter inom ifo ska arbeta för att 

utveckla lämpliga utvärderingsmodeller. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes inte. 

Varje verksamhet ska arbeta med att utveckla 

informationen till allmänheten. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes.

Mål för fritidsgården Ikaros 

Minst 100 besök per vecka. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes. 98 besök noterades. 

Det bör råda en jämn könsfördelning mellan flickor 

och pojkar. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes. Fördelningen var 44 procent 

flickor och 56 procent pojkar. 

Orsaker till underskottet 

Verksamheten gick med underskott (–692 tkr). Anledningar 

till underskottet var ökade behov av och högre 

kostnader för försörjningsstöd (kostnadsökningen 

mellan 2009 och 2010 är 21 %), ökade behov av och 

högre kostnader för kontaktpersoner, öppenvårdsbehandlingar 

och familjehem. 

Kostnaderna för institutionsvård av vuxna var 

813 tkr lägre än budget. Jämfört med 2009 var samma 

kostnader 1,3 miljoner lägre. Detta var resultatet av 

förvaltningens och nämndens medvetna satsning på 

förebyggande insatser och lokala lösningar. 

Äldre- och handikappomsorg 

Mål för äldre- och handikappomsorgen 

Alla brukare ska få en individuell genomförandeplan 

upprättad inom sex veckor efter verkställt beslut 

med uppföljning en gång per år eller vid behov. 


Äldre och handikappomsorgens verksamheter ska 

präglas av ett habiliterande och rehabiliterande 

synsätt. 


Alla kontakter med brukare, anhöriga och andra 

ska kännetecknas av ett gott bemötande och med 

respekt för individen. 


Personalen ska aktivt delta i utvecklingsarbetet för 

att förbättra arbetsmiljö, trivsel, effektivitet och 

brukarnöjdhet. 

Måluppfyllelse: Uppnåddes delvis 

Framtagna rutiner och riktlinjer ska vara kända 

och följas. 


God och säker vård 

Nämnden kan konstatera att det utvecklings och 

kvalitetsarbete som har genomförts under åren har 

lett till förbättringar inom kost och nutrition, fall 

förebyggande åtgärder, modern arbetsteknik, läkemedelshantering 

samt demensvård och palliativ vård. 

Orsaker till underskotten 

Underskott inom äldreomsorgen (–1 248 tkr) berodde 

främst på: 

merkostnader i samband med omstruktureringen 

av särskilt boende 

högre personalkostnader än beräknat p.g.a sjukfrånvaro 

och rehabiliteringsåtgärder. 

Inom handikappomsorgen berodde underskottet 

(–1 937 tkr) främst på: 

betydande kostnadsökning för insatsen personlig 

assistans enligt LSS (se vidare avsnittet inledning). 

Intraprenad 

Intraprenaden heter Orion och är ett mindre äldreboende 

för dementa. Under 2008 arbetade nämnden 

och representanter för intraprenaden fram ett nytt 

treårigt avtal. Där regleras bland annat: 

organisation 

målgrupp 

verksamhetens inriktning och omfattning 

rutiner 

ekonomi 

personal 

lokaler 

uppföljning och utvärdering 

samverkan. 


43


44 

Intraprenaden, som organisatoriskt ligger direkt 

under nämnden, har bedrivit verksamhet till stora 

delar enligt planerna. Intraprenaden gick även 2010 

med ett överskott (+132 tkr) p.g.a. lägre personalkostnader. 

Av överskottet behåller intraprenaden 75 

procent enligt kommunfullmäktiges beslut. 

Demokrati och medborgarperspektiv 

Vård och omsorgsnämnden har ambitionen att fördjupa 

dialogen med medborgare och brukare. Både 

nämnd och förvaltning var representerad i kommunens 

handikapp och pensionärsforum. Dessutom var 

förvaltningen representerad vid pensionärsorganisationers 

möten och träffar. 

Dialogen med medborgare och frivilliga volontärer 

genomfördes kontinuerligt bland annat vid informationsmöten 

för allmänheten, arbetsplanerings och 

styrgruppsträffar vid Vännäs Frivilligcenter, samt vid 

olika aktiviteter av rekreationskaraktär som exempelvis 

kaféer som anordnades. Därutöver skedde dialogen 

via personliga kontakter, mejl och telefonsamtal. 

Posom (psykiskt och socialt omhändertagande), som vård- 

och omsorgsförvaltningen ansvarar för, fortsatte sitt arbete 

via ledningsgrupp, professionell stödgrupp samt en stödgrupp 

med deltagare från allmänheten. 


Sex förvaltningsövergripande områden har stor betydelse 

för verksamheten på kort och lång sikt: 

befolkningsutvecklingen 

personalförsörjningen 

förebyggande arbetet 

samverkan 

förändringar hos andra samhällsorgan 

forskning, utveckling och utbildning. 

Befolkningsutvecklingen 

Befolkningsutvecklingen 2009–2020, 

åldersgrupperna 65 år och äldre 

Ålder 2009 2020 Förändring Förändring, % 

95– 12 25 13 +108 

90–94 67 71 4 +6,0 

85–89 170 151 –19 –11,2 

80–84 243 242 –1 –0,4 

75–79 297 369 72 +24,2 

70–74 372 465 93 +25,0 

65–69 461 485 24 +5,2 

65– 

Totala 

1622 1808 186 +11,5 

befolkningen 8 357 8 281 –76 –0,9 

Ovanstående tabell visar en kraftig procentuell ökning 

av gruppen 65 år och äldre fram till 2020. Samtidigt 

visar prognosen på en minskning av den totala befolkningen 

med 0,9 procent. Prognosen visar också att i 

åldersgruppen 65 år och äldre år är det en stor procentuell 

ökning i den högsta åldersgruppen, även om 

antalet inte är så stort. Erfarenheten visar dock att det 

är i den åldersgruppen som vårdkostnaden per person 

är som högst. Prognosen visar på ökningar i samtliga 

åldersgrupper med undantag för personer 80–89 år. 

Dessa demografiska förändringar kommer att medföra 

stora utmaningar främst inom äldreomsorgen. 

Personalförsörjningen 

Samtidigt som antalet äldre ökar kommer den tillgängliga 

arbetskraften i såväl kommunen som i 

Umeås arbetsmarknadsområde att minska. 

Förebyggande arbete gentemot brukarna 

Det förebyggande arbetet gentemot brukarna 

måste prioriteras för att minska kostnaderna på sikt. 

Inom ett flertal områden bedriver nämnden verksamhet 

som syftar till att förebygga ohälsa. 

Samverkan 

Samverkan ger en effektivare verksamhet till lägre 

kostnad och dessutom en verksamhet som bättre motsvarar 

behoven. Arbetet med att öka samverkan med 

landstinget måste fortsätta liksom arbetet med att 

hitta samverkan med andra kommuner, staten och 

föreningar. Intern samverkan mellan olika nämnder 

och styrelser bör utvecklas. 

Forskning, utveckling och utbildning 

För att tillgodose god och säker vård krävs forskning, 

utveckling och innovativa utbildningsinsatser för personalen. 

Vård och omsorgsförvaltningen ska aktivt 

påverka och medverka i den framtida utvecklingen 

av vård och omsorg i Sverige.

Kommunstyrelsen – 

samhällsbyggnadsförvaltningen 


Förvaltningschef: Tore Forsberg 

Kommunstyrelsen – Samhällsbyggnadsförvaltningen 

arbetar bland annat med markfrågor, övergripande 

planeringsfrågor, gator, vägar och trafik, vatten och 

avlopp, parker, grönområden och fritidsanläggningar, 

avfallshantering och återvinning och teknisk service, 

ny, om och tillbyggnad av kommunala fastigheter, 

drift och underhåll av kommunens lokaler, intern och 

extern uthyrning av lokaler samt lokalvård. 


Tkr Kostnad Intäkt Budgetavvikelse Resultat 

Avd Budget Redov Budget Redov Kostnad Intäkt 

Stab 2 608,8 2 821,2 280,0 470,0 – 212,4 190,0 –22,4 

Bostadsanp 971,0 863,3 0,0 0,0 107,7 0,0 107,7 

Fastighet 6 4167,7 65 694,7 63 032,7 64 317,6 –1 527,0 1 284,9 –242,1 

Gator 24 596,6 26 191,9 9 063,6 10 456,8 –1 595,3 1 393,2 –202,1 

Räddningstjänst 5 147,4 6 148,6 1 000,0 1 327,1 –1 001,2 327,1 –674,1 

Renhållnavd 7 824,6 10 181,9 6 390,0 10 002,2 –2 357,3 3 612,2 1 254,9 

Plan & bygg 1 287,0 1 340,0 585,0 589,9 – 53,0 4,9 –48,1 

Miljö & hälsa 1 532,5 1 579,4 470,0 708,8 – 46,9 238,8 191,9 

Plan- & miljönämnd 318,5 311,7 6,8 6,8 

Totalt 108 454,1 115 132,7 80 821,3 87 872,4 – 6 678,6 7 051,1 372,5 

Avd Kostnad Intäkt Budgetavvikelse Resultat 

(tkr) Budget Redov Budget Redov Kostnad Intäkt 

Vännäs Bost 31 351,0 27 332,7 31 351,0 31 638,0 4 018,3 287,0 4 305,3 

Resultatet för samhällsbyggnadsförvaltningen var 

ett överskott på 372,5 tkr. Räddningstjänstens budget 

belastades med 497 tkr utöver budgetramen för 

reparation av höjdfordon enligt beslut av kommunfullmäktige. 

Fastighetsavdelningen 

Fastighetsavdelningen visade ett underskott 

(– 242,1 tkr). Året blev ca åtta procent kallare än normalåret. 

Medan den totala elkostnaden 2002 var 48,46 

öre per kWh, steg den till 92,08 öre per kWh 2009. 

Ett nytt elavtal tecknades inför år 2010. Den totala 

elkostnaden sänktes då till 80,23 öre per kWh. 

Kostnad per kWh (kostnader för fasta avgifter ingår inte i tabellen) 

2002 2003 2005 2007 2009 2010 

Elkostnad 20,20 35,16 29,27 42,72 54,88 44,53 

Elskatt 14,00 16,80 19,40 20,40 18,60 18,50 

Nätavgift 

Elcertifikat- 

14,26 16,32 16,00 16,00 16,00 17,20 

avgift - 1,00 2,40 3,50 2,60 - 

Summa 48,46 69,28 67,07 82,62 92,08 80,23 

Underhållskostnaden 2001 var 46 kr per m 2 och har 

därefter kontinuerligt sjunkit. År 2010 var underhållskostnaden 

31 kr per m 2 . Förvaltningen bedömer att 


45


46 

en rimlig nivå för att långsiktigt kunna bibehålla en 

bra fastighetsstandard är 70–75 kr per m 2 . 

Fastighetsförvaltningens nyckeltal framgår av nedanstående 

diagram. 

Kostnadsfördelning, Vännäs kommuns fastighetsbestånd 

(procent) 

Övrigt 4 

Kapital 28 

Hyror 15 

Underhåll 7 

Kostnadsutveckling värme, el och underhåll 

(kr/m 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 

2 ) 

Värme El Underhåll 

Skötsel, Tillsyn 10 

Städning 16 

Mediaförsörjning 

20 

2008 2009 2010 

Diagrammet ovan visar kostnaderna för värme, el och 

underhåll åren 2001–2010. (I elkostnaden 2003 ingår 

även kostnader för 2002, och för 2004 ingår kostnader 

för 2003.) 

Ett urval av händelser under året 

På förskolan Klockaren installerades en ny ventilationsanläggning. 

Ett nytt fläktrum byggdes i atriumgården 

där ventilationsaggregatet placerades. 

Effekten av åtgärden började synas trots den korta 

driftsperioden. Förbrukningen beräknas sjunka 

40 000 kWh per år. 

Som en energisparåtgärd byttes eller nyinstallerades 

belysningen i gamla och nya ridhallen på 

Vännäs Ridcenter. 

Genom ombyggnation skapades lokaler åt en rehabiliterings 

och utredningsenhet. 

I Bråns skola installerades bergvärme varefter oljeeldningen 

upphörde och pelletspannan togs ur 

drift. 

På Vegaskolan och restaurangen på Liljaskolan 

fortsatte arbetet att byta ut styr och reglerutrustning. 

Hammarskolan och Vegaskolan (del två) fick belysning 

med närvarogivare i de allmänna utrymmena. 

En ny förskoleavdelning startade i Vännäsby skola. 

Periodisk elkontroll utfördes i skolor och förskolor. 

En strategi för energieffektivisering inom den 

kommunala organisationen togs fram. Syftet är 

att nå de nationella och regionala klimat och energimålen. 

Fastighetsavdelningen drabbades av två större skador 

under året: en vattenskada i Vännäsbys skola 

och ett fjärrvärmeläckage på Lägret. 


Resultatet för budgetåret 2010 blev ett överskott på 

4 409 tkr. Hyresförlusterna låg på en normal nivå. 

Räntekostnaderna sjönk, medan kostnaderna för 

värme och el ökade. Underhållskostnaderna var ca 

74 kr per m 2 . 

Händelser under året 

byte av hyresadministrationssystem och underhållssystem 

för det inre underhållet 

färdigställande av soprum på Borgmästargården 

ombyggnad av Jockebo till lokaler för hemvårdscentral 

lägenhetsrenoveringar. 

Gatuavdelningen 

Årets verksamhet gick med ett underskott (– 202,1 tkr). 

Trafikbelysningen och ishallen visade underskott 

medan barmarksunderhållet gav överskott. 

Händelser under året 

Vaanläggningar sanerades och olika delar av dagvattensystemet 

byggdes ut. 

Mindre gatuombyggnader och beläggningsarbeten 

utfördes. 

Föreningar gavs möjlighet att sköta drift och skötsel 

av anläggningarna Vännäsborg och Olovsborg. 

Bidrags och uthyrningsreglementet reviderades. 

Ryttarföreningen uppförde i egen regi ytterligare 

ett ridhus i Norrmalm.

Renhållningsavdelningen 

Resultatet blev ett överskott på 1 254,9 tkr, varav 

700 tkr var intäkter från försäljningen av metallskrot. 

Leveranser av brännbart hushållsavfall till Umeå Energi 

2008–2010 (ton). 

2008 1 818 

2009 1 861 

2010 1 869 

Mängd deponerat avfall på Starrbergets avfallsanläggning 

2008–2010 (ton). 

2008 1 176 

2009 1 147 

2010 1 472 

Metallpriserna steg under året vilket genererade ett extra plus 

i verksamheten med 700 tkr. Mängder 2010 (ton). 

Järnfragg 259 

Aluminium 62 

Rostfritt 3 

Koppar 1 

Mässing 2 

Kylare 0,4 

Kopparkabel 4,9 

Starrbergets avfallsanläggning och åvc fungerade bra. 

Den gamla deponianläggningen sluttäcktes och kräver 

under några år efterarbeten med så kallade sättningar 

i deponin, vilket behöver åtgärdas tillsammans 

med kontinuerliga kontroller och tillsyn. En uppdatering 

av kommunens fritidshusregister gjordes under 

året vilket medförde nya abonnenter. 

Returcentrum 

Försäljningen ökade. 

Marahällan m.m. 

Arbeten med målning av pumpstationer, reparationer 

av ishockeysargar och tillverkning av staket och 

blomlådor genomfördes. 

Bilvårdsanläggning 

Personalen arbetade med tvätt, mindre reparationer 

och målning av de kommunala tjänstebilarna. 

Jord och skog 

Under hösten påbörjades röjningsarbeten efter 

strandleder och i villaområden. 


I SCB:s medborgarundersökning från hösten fick 

va och Räddningstjänsten höga betygsindex. Sämre 

betygsindex erhölls inom områdena gator och vägar, 

gång och cykelvägar, renhållning och sophämtning 

samt miljöarbete. 


Avdelningens brukare var till största delen andra 

kommunala förvaltningar. Cirka sju procent av 

lokalerna hyrdes ut till externa hyresgäster. Representanter 

för brukarna och avdelningen gör årliga 

underhållsbesiktningar av lokalerna. Detta utmynnar 

i en underhållsplan, som är underlag för kommande 

års underhållsåtgärder. 


Vännäs Bostäder har kontakt med sina lägenhets och 

bostadshyresgäster i samband med in och utflyttning 

samt vid olika tillfällen under hyrestiden. Kontinuerliga 

husträffar genomfördes med hyresgästerna och 

representanter från Hyresgästföreningen. Information 

gavs också via hemsidan och hyresavierna. 


Dialog med brukare av olika tjänster och anläggningar 

skedde via besök, telefon, brev eller mejl. 


Information och dialog med kommunmedborgare 

och näringsidkare av olika tjänster skedde via besök, 

telefon, brev, hemsidan eller mejl. 



Fastighetsavdelningen arbetade bland annat med att: 

projektera och bygga en ny treavdelningsförskola 

på Lägerområdet 

upphandla en förhyrd förskola med en avdelning 

till Tväråbäck 

bygga om f.d. Slussen till ett boende för ensamkommande 

flyktingbarn 

projektera en ombyggnad av köket på Rieck 

Müller gården från tillagningskök till mottagningskök 

öka tillgängligheten i de offentliga lokalerna enligt 

tillgänglighetskraven 

utföra återkommande elkontroller. 


47


48 

För att följa upp energieffektiviseringen krävs en bra 

nulägesstatistik samt uppföljning. Avdelningen tog 

fram de uppgifterna för att skapa en databas och därigenom 

få bättre överblick. 

Ett av optimeringsområdena är belysningen på 

skolorna. Med en relativt liten investering och korta 

avskrivningstider, cirka 18 månader, kan åtgärderna 

ge en bra besparing, cirka 30 procent per år. Ett annat 

besparingsområde är styrning av värme och ventilation 

(överordnade system på ventilation och värme 

samt flödesinjusteringar för värme). 

Det eftersatta underhållet syns allt tydligare på de 

flesta byggnaderna. För att klara ett långsiktigt rationellt 

underhåll bör uttaget vara åtminstone 70–75 kr 

per m 2 . Ytterligare investeringsbehov i fastighetsbeståndet 

väntar, både utvändigt och invändigt. Bland 

annat utemiljön vid skolor och förskolor är exempel 

på det. Eftersom medel har avsatts för 2011 kommer 

fastighetsavdelningen att fortsätta upprusta och komplettera 

lekredskap och staket, i samarbete med miljöprojektet 

Marahällan. 


Antalet tomma lägenheter var lägre än närmast föregående 

år. Vid årsskiftet 2010/2011 fanns ett tiotal 

lediga lägenheter för uthyrning. De närmaste åren 

planeras underhållsinsatser som exempelvis lägenhetsrenoveringar, 

förbättring av den yttre miljön, 

fasad och fönstermålningar, byte av avloppsstammar 

och värmesystem, renovering av badrum med 

mera. Huvuddelen av bostäderna är dock i gott skick. 

Ungefär hälften är tio–femton år gamla och resten är 

betydligt äldre. 


För att uppnå god standard i den kommunala infrastrukturen 

är det nödvändigt att utöka underhålls 

och reinvesteringsbudgeten. Därmed undviks 

kapitalförstöring av anläggningarna. Reinvesteringstakten 

bör öka framförallt inom va och gator. 

Ett nytt borrhål i anslutning till nuvarande vattentäkt 

i Önskanäs är mycket viktigt för att säkerställa 

en kontinuerlig vattenförsörjning. En ny anslutningsledning 

till Vännäsby via Sunnanå med anslutning 

i Brån är också angeläget för att säkerställa vattenförsörjningen 

till Vännäsby, Brån och Östra och Västra 

Spöland. 

Renovering av avloppsreningsverket pågår med 

utbyte av vissa pumpar och maskiner. På sikt är det 

nödvändigt med ett successivt utbyte, alternativt nya 

sträckningar, av huvudavloppsledningar med större 

dimensioner från vattenverket till distributionsnätet. 

Vägbelysning är ett område som energioptimeras 

för att minska driftskostnaderna. Cirka åttio procent 

av all vägbelysning är utbytt mot energisnålare 

armaturer. 

Gator och valedningar bör byggas om i snabbare 

takt för att inte vara till hinder för fjärrvärmens 

expansion samt för att lösa dagvattenproblem inom 

vissa områden. Pågående detalj och planarbete för 

centrala Vännäsby innebär att ett tjugotal byggbara 

tomter kommer att erbjudas. Kommunens gator, 

anläggningar och parker bör utformas så att alla kan 

känns sig trygga, exempelvis genom röjningsarbeten, 

utgallring samt bättre belysning. 

Medel bör avsättas för att färdigställa skydds vallar 

och strandskoning (skydda stränder mot erosion) 

längs älvarna och även utveckla strandpromenader för 

att erbjuda allmänheten möjlighet att nyttja naturen. 


Starrbergets avfallsanläggning bör fortsätta att 

utvecklas. Samverkan mellan kommunerna bör också 

fortsätta att utvecklas för att bättre nyttja resurser, 

kompetens och specifika anläggningar som byggs upp 

i de olika kommunerna. Det gäller t.ex. anläggningen 

för att omhänderta organiskt avfall. 

Mängden avfall som går till förbränning bör minskas. 

En planering bör påbörjas för att införa källsortering 

direkt vid hushållen. Syftet är att minska 

mängden hushållsavfall som går till förbränning. 

Under 2010 blev ett tillstånd klart för att bygga en 

anläggning för slambehandling. Arbetet ska påbörjas 

under 2011.

Plan- och miljönämnden 

Ordförande: Knut Dacklin(S) 

Plan och miljönämndens uppdrag är bl a att fullgöra 

kommunens uppgifter inom plan och byggnadsväsendet 

och miljö och hälsoskyddsområdet samt de 

övriga uppgifter som enligt lag skall fullgöras av den 

kommunala nämnden inom dessa områden. Nämnden 

har också ansvar för räddningstjänst och är kommunens 

naturvårdsorgan. 


Nämndens ekonomiska resultat ingår i samhällsbyggnadsförvaltningens 

redovisning. 

Miljö- och hälsoskyddsavdelningen 

Det totala ekonomiska utfallet blev ett överskott på 

191,9 tkr. Kalkningskontot visade ett underskott på 

5,1 tkr. Årets överskott berodde i huvudsak på lägre 

utgående arbetsgivaravgift för anställd personal. 

Verksamheten bedrevs i huvudsak efter samma 

inriktning som föregående år, vilket innebär att 

huvuddelen av tillsynen lades på verksamheter med 

årlig avgift samt inkommande ärenden såsom ansökningar, 

anmälningar, klagomål, remissyttranden m.m. 

Under två tredjedelar av året hade avdelningen en 

extra inspektör vilket medförde att avdelningen kunnat 

arbeta ikapp med tillsyn på objekt med fasta avgifter. 

Arbetet inom livsmedel var inriktat mot kontroll 

av livsmedelsföretagarna (i enlighet med livsmedelslagen). 

Avdelningen gjorde ca 90 kontrollbesök eller 

inspektioner inom livsmedelsområdet. Detta innebar 

även arbete med kontrollrapporter, rådgivning m.m. 

Nya, såväl permanenta som tidsbegränsade, verksamheter 

registrerades fortlöpande. 

Nio vattenverk kontrollerades. Kvarstående vattenverk 

får besök under 2011. Plan och miljönämnden 

har fått kontrollansvar över handel med receptfria 

läkemedel i kommunen och under 2010 ordnades 

utbildning inför kontrollerna. 

I kommunen finns cirka tjugo B och Canläggningar 

(olika grad av miljöfarlig verksamhet) som 

betalar årlig avgift. Samtliga av dessa anläggningar 

inspekterades under året. Anmälningar, inspektionsrapporter, 

granskning av miljörapporter, rådgivning, 

samråd m.m. ingår i arbetsuppgifterna. Även ett flertal 

Uanläggningar (små anläggningar utan anmälningsplikt) 

fick tillsyn under året. 

Intresset för installation av värmepumpar var fortsatt 

stort. Under året behandlades 37 anmälningar 

vilket var ett tiotal fler än föregående år. 

Ärenden om undantag från renhållningsordningen 

ökade markant, framförallt på grund av den nya renhållningsordningen. 

Det var cirka åttio ärenden 

under året. 

Avdelningen deltog i ett nationellt tillsynsprojekt 

om fastighetsägares egenkontroll. Alla fastighets ägare 

fick information om egenkontrollen och sju fastighetsägare 

besöktes. Besöken visade att kunskapen 

är god hos fastighetsägarna i kommunen. Femton 

ansökningar om att installera enskilda avloppsanläggningar 

behandlades under året. 

Övrigt 

Miljö och hälsoskyddsavdelningen gjorde i likhet 

med tidigare år lokala referensmätningar av gammastrålning. 

Mätningar utfördes på fyra olika platser. 

Avdelningen deltog i radiac 09, en larmövning som 

genomfördes av länsstyrelsen. 

Tio badvattenprover togs vid kommunens badplatser. 

Plan- och byggavdelningen 

Resultatet för plan och byggavdelningen var ett 

underskott (– 48,1 tkr). Överföringen av lokala trafikföreskrifter 

till den rikstäckande databasen för trafikföreskrifter 

(RDT) utfördes av extern personal. 

Behovet av extern personal blev större än beräknat 

och detta är huvudorsaken till underskottet. 

Nybyggnaden av bostäder och lokaler har varit 

relativt oförändrad de senaste åren. I kommunen 

fanns lediga och byggklara tomter i Tväråbäck (11 st), 

i Vännäsby (10) plus två tomter där Smålandsvillan 

har option, och i Vännäs drygt 20 tomter plus två 

stycken där Smålandsvillan har option. 


49


50 

Kommunstyrelsen beslutade i april att under en 

prövotid av två år rabattera priset på en tomt varje 

månad. 

Under 2010 förbereddes en detaljplan för bostäder 

på Hemberget och i centrala Vännäsby. Arbetet med 

detaljplaner för kvarteren Kemisten och Maskrosen 

2 i Vännäsby pågick. En detaljplan påbörjades för 

en ny förskola i Vännäs. Vid årsskiftet var samrådsskedet 

avklarat. 

Den största delen av trafikärendena under året var 

parkeringstillstånd. 

Ett förslag till LISområden (landsbygdsutveckling 

i strandnära lägen) identifierades i samarbete med 

Vännäs Landsbygdsråd. 

Räddningstjänsten 

En strategisk framtidsplan finns för verksamheten, 

vilket innebär att samarbetet med Umeå, Bjurholm 

och Nordmaling samt Liljaskolan fortsätter. 

Räddningstjänsten utför tillsyn inom två lagområden: 

lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen 

om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Sedan 

hösten ansvarar Räddningstjänsten även för hantering 

och tillsyn av explosiva ämnen. 

Det gjordes 20 tillsyner, och dessutom kontrollerades 

brandskyddsdokumentationerna hos företag, 

kommunen och landstinget. Det gjordes även en del 

förelägganden när det gäller brandskyddet hos företag 

och kommunen. 

Totalt gjordes 99 insatser, varav 9 utryckningar i 

grannkommunerna. 

Räddningstjänsten hade en låg kostnad per invånare 

jämfört med andra kommuner i samma storlek. 

En av orsakerna till detta var att Räddningstjänstens 

personal reparerade alla fordon och material och 

gjorde det även åt Bjurholm. 

Under året gjordes följande nyinvesteringar: 

en ny släckbil (den tidigare var 24 år) 

nya stöttor för trafikolyckor. 



Räddningstjänsten informerar i kommunens informationstidning 

(Kommuninfo) om brand och 

säkerhetsfrågor som är angelägna för kommunens 

medborgare. Under året fick föreningar och företag 

utbildning och information. En informationsdag för 

de äldre kommuninvånarna arrangerades tillsammans 

med hemtjänsten och Civilförsvarsförbundet. 


Kontakt med medborgarna sker framförallt när 

fastig hetsägaren ska göra förändringar genom byggarbeten 

på fastigheten. Vid upprättande av detaljplaner 

hålls samråd med fastighetsägare, hyresgäster och 

myndigheter. 


Miljö och hälsoskyddsavdelningen har i sitt arbete 

många kontakter med kommuninvånare och verksamhetsutövare. 

Kontakten har de senaste åren alltmer 

utvecklats mot information och rådgivning. I 

övrigt förekommer främst kontakter med medborgare 

och verksamhetsutövare i samband med tillstånds 

och anmälningsärenden och vid tillsynsbesök. 



Räddningstjänsten kommer i framtiden att arbeta 

mer förebyggande mot olyckor och verka för att kommunen 

ska vara en trygg och säker kommun att leva 

i. Räddningstjänsten ska exempelvis vara ute bland 

kommuninvånarna och i skolorna för att informera 

om brandskyddet och hur olyckor förebyggs. 

I början av 2012 måste dagens alarmsystem bytas 

mot ett digitalt system för att integreras med SOSalarm. 

Nuvarande radiosystem kommer att stängas 

ned i slutet av 2012, vilket innebär att Räddningstjänsten 

måste köpa in radioapparater samt nya digitala 

personsökare. 


Planerna på att uppföra ett flerbostadshus med 

bostadsrätter på Älvdalaområdet i Vännäs avstannade 

i och med att den option som funnits löpte ut 

2010. Den detaljplan som är fastställd för området 

kommer att ändras i syfte att möjliggöra även uppförande 

av småhus på området. Målsättningen är att 

ett samarbete ska inledas med arkitektutbildningen 

på Umeå universitet under 2011. 

De nya strandskyddsreglerna, som beslutades 2009, 

innebär både lättnader och skärpningar. Reglerna 

innebär att det blir lättare att bygga sjönära i glesbygden 

och svårare i tätbefolkade områden med högt 

exploateringstryck. Det är upp till kommunen, i dialog 

med länsstyrelsen, att i översiktsplanen ange vad 

som är lokal landsbygdsutveckling. Denna flexibilitet 

med differentierat strandskydd bör ses som en möjlighet. 

Arbetet med att identifiera LISområden fortsätter 

under 2011. 

En ny plan och bygglag (PBL) träder i kraft den 2 

maj 2011. Den stora förändringen berör kontroll och

tillsyn. En viktig förändring är att åtgärder inte får 

påbörjas innan kommunen lämnat ett startbesked, 

som har föregåtts av ett tekniskt samråd. 

Sveriges Kommuner och Landsting arbetar med 

att ta fram en ny normaltaxa för bygglov m.m. Avsikten 

är att taxan ska göras tillgänglig för medborgarna 

så att de själva kan räkna ut vad ett bygglov kommer 

att kosta. Vännäs bör ta ställning till den nya taxan 

under år 2011. 

Vid årsskiftet 2010/2011 inleds en utvidgad samverkan 

inom geodataområdet. Genom samverkansavtal 

eller medverkansavtal kommer kommunerna 

att erbjudas delta. 

Det finns ett behov att marknadsföra kommunen 

bättre mot presumtiva villabyggare och andra inom 

bygg och bostadssektorn. Utvecklingen de närmaste 

åren med bl.a. förbättrade kommunikationer borde 

leda till ökat byggande. 


Livsmedel 

Under 2011 startar kontroll av butiker som säljer vissa 

receptfria läkemedel. Därefter kommer de regelbundet 

att kontrolleras. 

Miljöskydd 

Tillsynsarbetet enligt miljöbalken kommer alltmer att 

formas utifrån miljömålen. Under våren 2011 kom 

mer miljö och hälsoskyddsavdelningen att delta i ett 

projekt som Kemikalieinspektionen driver om kemikalier 

i lantbruket. Ett flertal av kommunens lantbrukare 

kommer att besökas. 

Hälsoskydd 

Under 2011 kommer tillsyn att ske av anläggningar. 

Naturvård 

Kalkningen av sjöar behöver fortsätta för att motverka 

försurning. 

Vid upphandlingar måste större miljöhänsyn 

tas och mer tid ägnas åt energi och klimatfrågor. 

Dessutom måste inriktningen öka mot hållbara 

samhällslösningar. En del av arbetet med en hållbar 

samhällsutveckling kan bedrivas inom ramen 

för kommunens avsiktsförklaring för medlemskap i 

Biofuel region. 

Arbetet att ta fram LISområden kommer att fortsätta. 

Vattendirektivet 

Vattensamverkan Norr är ett projekt som drivs tillsammans 

av Kommunförbundet i Norrbotten och 

Region Västerbotten. Syftet med projektet är att 

stödja kommunerna i arbetet med vattendirektivet. 


51


52 

Luftvård 

Länsstyrelserna har fått resurser för att regionalt och 

i samarbete med kommunerna mer aktivt kartlägga 

luftkvaliteten i länets tätorter. 

Det finns ett behov av att mäta luftkvaliteten i Vännäs 

tätort för att verifiera om målen uppfylls. Senaste 

mätningen gjordes på 90talet och sedan dess har 

fjärrvärmen byggts ut och ett flertal hushåll har ställt 

om till berg eller jordvärme. 

Nyckeltal 

Lagakraftvunna detaljplaner 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

1 1 3 1 2 1 2 

Byggärenden/ventilationskontroller 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

231/ 

272 

181/ 

106 

267/ 

48 

167/ 

377 

127/ 

110 

150/ 

183 

154/ 

180 

Trafikärenden/parkeringstillstånd 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

23/68 16/44 14/55 20/73 16/51 21/70 14/70 

Förändring i efterfrågan och behov – kostnadskonsekvenser 

Under 2011 kommer det faktiska behovet för miljö 

och hälsoskyddsavdelningen att kartläggas, och en 

tillsynsplan tas fram. 

Räddningstjänstkostnader per invånare i Västerbotten år 2010 (kr) 

Kommun Kostnad 

Bjurholm 1 066 

Dorotea 1 286 

Lycksele 891 

Malå 1 550 

Nordmaling 831 

Norsjö 834 

Robertsfors 897 

Skellefteå 865 

Sorsele 1 584 

Storuman 1 176 

Umeå 522 

Vilhelmina 915 

Vindeln 970 

Vännäs 579 

Åsele 2 141 

Räddningstjänstens utryckningsstatistik 2001–2010 (antal) 

Olyckstyp 2010 2009 2008 2007 2006 

Brand i byggnad 18 17 14 16 23 

Brand, ej i byggnad 15 4 10 22 29 

Trafikolycka 12 11 7 12 13 

Utsläpp farligt ämne 5 6 3 1 

Drunkning/tillbud 1 1 1 

Nödställd person 1 1 1 1 

Nödställt djur 1 1 1 2 

Stormskada 

Bergras/jordskred 

1 

Annan vattenskada 

Annan olycka 

2 1 

Automatlarm, ej brand/gas 30 24 25 19 23 

Förmodad brand 5 6 1 

Falsklarm, brand 1 1 2 

Förmodad räddning 1 1 

Falsklarm, räddning 

I väntan på ambulans 

1 

Hjälp till ambulans 4 3 2 1 

Hjälp till polis 1 1 

Trygghetslarm 1 4 1 

Hiss, ej nödläge 1 1 

Annat uppdrag 1 1 7 

Totalt 99 74 65 82 103

Kommunstyrelsen – 

kommunledningskontoret 


Förvaltningschef: Karolina Johansson 

Kommunledningskontorets uppgift är att bistå kommunstyrelsen 

att leda, samordna och följa upp den 

samlade kommunala verksamheten. Förvaltningen 

tillhandahåller också intern och extern service, exempelvis 

inom områdena turism, ekonomi, personal, it, 

krisberedskap och trafik. 


Verksamhet, tkr Budget Bokslut Differens 

Politisk ledning 2 625 3 069 –444 

Ks utveckl konto 4 000 1 552 2 448 

Vuxenutbildning 2 000 2 437 –437 

Information 160 122 38 

Trafikförsörjning, service 3 300 3 380 –80 

Bad, camping och turism 2 010 2 036 –26 

Personalutskott varav: 2 717 2792 –75 

- feriepraktik 550 573 –23 

- företagshälsovård 850 905 –55 

- förvaltningsövergrip utb 100 164 33 –67 

- personalutskott pol kost 696 169 –5 

- fackliga företrädare 356 798 –92 

Övrigt 0 321 45 

It 6 689 6 714 –25 

Lokaler 3 376 3 144 232 

Näringsliv 

Kabel-tv/bredband och 

1 100 1 000 100 

internet 0 54 –54 

Övergripande varav: 12 308 12 932 –624 

- överförmyndare 602 737 –135 

- kommunkontor 7 888 8 197 –309 

- kommunkontor material 1 500 1 598 –98 

FAM 506 487 18 

Diverse 1 812 1 939 –101 

Summa 40 285 39 232 1 053 

Sammanlagt redovisade kommunledningskontoret 

ett överskott på 1 053 tkr mot budgeten. I huvudsak 

berodde överskottet på att kommunstyrelsen inte 

nyttjade mer än 1,5 mkr av sitt konto för utvecklingsinsatser 

eller åtgärder som totalt omfattade 4 mkr. 

Politisk ledning 

Under året hölls kommun, landstings och riksdagsval. 

Under året har kommunfullmäktige sammanträtt 

sex gånger och kommunstyrelsen tio gånger. Arvoden 

och ersättningar till de förtroendevalda var högre än 

budgeterat. Sammantaget visade politisk ledning ett 

underskott med 444 tkr mot budget. 

Kommunstyrelsens utvecklingskonto 

Inför 2010 utökades kommunstyrelsens utvecklingskonto 

med 2 mkr till totalt 4 mkr. Kontot lämnade 

ett överskott mot budget med 2,5 mkr. Kommunstyrelsen 

genomförde eller bidrog till följande aktiviteter, 

projekt och arrangemang: 

Värdering av fastigheter inom det kommunala 

beståndet, 100 tkr 

Upprätthållande av samordnartjänst vid Lobbyn, 

100 tkr 

Sommarlovsentreprenörer, 50 tkr 

Bidrag till kvinnojouren, 50 tkr 

Medborgarundersökning via SCB, 47 tkr 

Information 

Kommunfullmäktige beslutade att satsa extra på 

information under 2010, vilket konkretiserades 

genom en informationssekreterare på heltid. Målet 

var att fördjupa den externa och interna informationen 

och kommunikationen. En kommunikationspolicy 

har tagits fram, likaså ett förslag till ny grafisk 

profil för Vännäs kommun. 

Kommunledningskontoret producerar Kommunal 

Information, KI, med fyra nummer per år. Den 

kommunala webbplatsen www.vannas.se är välbesökt 

och fler och fler medborgare förväntar sig att hitta all 

information på webben. Förändringar på webben för 

att underlätta tillgängligheten har genomförts. 

Vuxenutbildning 

De senaste åren har kommunledningskontoret 

stått för kostnaderna för kommuninvånare som 

studerar vid grundvux, gymnasial vux (inklusive 


53


54 

under sköterskeutbildning), särvux och sfi. Vuxenutbildningen 

gick med ett underskott mot budget 

på 437 tkr, dvs. en budgetavvikelse med 21 procent. 

Trafik och service 

Kommunens ambition är att erbjuda möjligheter till 

arbetsresor med kollektiva transportmedel. Invånarna 

ska också kunna resa med kollektivtrafik till 

Umeå. Kommunen ska samordna olika trafikbehov 

(t.ex. linjetrafik och skolskjutsar eller person och 

godsbefordran) där så är möjligt. 

Under våren och hösten gjordes en översyn av linje 

15 Vännäs–Umeå med målet att skapa en hållbar kollektivtrafik 

som är attraktiv för pendlare och skolelever 

på linjesträckning från Holmsund via Vännäs till 

Bjurholm. Förslaget ska i huvudsak innehålla en tydlig 

och rak linjesträckning, enkel tidtabell, tydlig funktion, 

snabb trafik och ett effektivt resursutnyttjande. 

Under året kom besked om pendeltågstrafik mellan 

Vännäs C och Umeå Ö med åtta dubbelturer per 

dag under vardagar. Tågen angör även den planerade 

hållplatsen i Vännäsby. Dialog fördes med Trafikverket 

vilket resulterade i att en ny hållplats kommer att 

anläggas i Vännäsby. Alla tåg till och från Lyckselse 

och Luleå samt nattågstrafiken kommer att stanna 

vid hållplatsen i Vännäsby. 

Bad och turism 

Vännäs Bad & Camping sköts av en entreprenör 

under ytterligare två år innan en ny avtalsperiod träder 

i kraft. Båda anläggningarna var välbesökta. Badet 

är dock slitet och behöver renoveras 

Samarbetet inom Umeåregionen är viktigt för 

turismen och en stor del av turistenhetens budget 

går till regionturistbyrån. 

Några av de lyckade arrangemang som genomfördes 

med medverkan (medel eller arbetsinsatser) av 

turistenheten är Vännäsdagarna, Stenbrottet, konst 

och hantverksrundan, Vännäsdagarna och Hembygdsdag 

med drag i. 

Personalutskott 

Sammanfattningsvis kan konstateras att personalutskottet 

gick med ett underskott på 75 tkr. Det 

härrörde främst från kostnadsöverdrag för företagshälsovård, 

fast facklig tid och ferieverksamheten för 

skolungdomar. Huvuduppgiften, att vara anställnings, 

löne och pensionsmyndighet, löstes dock på 

ett tillfredsställande sätt. 

Under året genomfördes bland annat följande: 

Personalpolitiska styrdokument Flera personalpolitiska 

styrdokument reviderades och några nya togs fram. 

Arbetet att genomföra resultat och utvecklingssam 

tal (rus) startade under hösten inom flera verksamheter. 

2011 års löneöversyner kommer att genomföras 

som rus med samtliga fackliga organisationer. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete Under året beslutades 

att köpa ett webbaserat verktyg för systematiskt 

arbetsmiljöarbete. Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete 

antogs. 

Utbildning Personalenheten administrerade 13 

utbildningar, t.ex. arbetsrätt och rehabiliteringsutbildningar, 

kollegiala avlastningssamtal och fysisk 

aktivitet. Sammantaget 323 personer deltog i dessa 

utbildningar. 

Jämställdhet Arbetet med att ta fram jämställdhetsplanen 

skedde främst under 2010. Planen består 

av två delar: medarbetare och medborgare (jämställd 

medborgarservice). Jämställdhetsplanen tar 

sin utgångspunkt i de nationella jämställdhets målen, 

diskrimineringslagen och CEMRdeklarationen (den 

europeiska deklarationen om jämställdhet mellan 

kvinnor och män på lokal och regional nivå). Under 

2010 arbetades även fram en konsekvensanalys ur ett 

genusperspektiv. 

I oktober 2008 beviljades Umeåregionen medel 

för att satsa på jämställdhet, genus och förändringsarbete. 

Umeåregionens jämställdhetsgrupp har arbetat 

fram en handlingsplan, baserad på Umeåregionens 

övergripande mål och direktiv samt från CEMRdeklarationens 

grundläggande principer och artiklar. 

Förhandlingar Den lokala förhandlingsverksamheten 

var fortsatt hög. En årlig lokal löneöversyn 

genomförs för tillsvidareanställda och långtidsvikarier 

i fackliga organisationer som kommunen har kollektivavtal 

med, totalt 13 st. Löneöversyner genomförs 

också för personer som inte är fackligt anslutna. 

Även tvisteförhandlingar hanteras av personalutskottets 

förhandlingsdelegation. Samtliga löneöversynsförhandlingar 

avseende 2010 är avklarade. Under 

året pågick förhandlingar med Kommunal angående 

införande av dels årsarbetstidsavtal, dels en flexibel 

arbetstidsmodell inom vård och omsorgsförvaltningens 

äldre och handikappavdelning. 

Övrigt inom personalutskottets ansvarsområde Förhandlingar 

om uppsägningar på grund av arbetsbrist 

och av personliga skäl har ökat de senaste åren. Under 

början av 2010 fullföljdes förberedelserna beträffande 

uppsägning av lärare i grundskolan och gymnasieskolan 

p.g.a. arbetsbrist. 

Under sommaren 2010 anordnades arbetslivsintroduktion 

för 177 skolungdomar (96 flickor och 

81 pojkar) på två veckor vardera. 

It, kabel-tv, internet och bredband 

Itkontoret är en aktiv, serviceinriktad och tjänsteorienterad 

stödfunktion som, på uppdrag av kom

munstyrelsen och kommunens verksamheter, 

levererar ett antal ittjänster inom drift, support och 

konsultation. Itkontorets målsättning är: itkontorets 

kundnöjdhet ska vara 100 procent. Totalt visade 

it, kabeltv och bredband ett underskott mot budget 

med 79 tkr. Inga prisjusteringar gjordes under 2010. 

Kundutveckling för bredband och kabel-tv 

Aktiva kunder 2009 2010 (förändring i %) 

Fiber 664 696 +4,8 

Kabel-tv, internet 398 401 +0,8 

Kabel-tv 1 585 1 600 +0,9 

Under 2010 servade itkontoret 2 500 kommunala 

användare på drygt 750 arbetsplatser med omkring 

150 olika verksamhetssystem. Kundnöjdhet internt: 

90,5 procent, dvs. ett mycket bra resultat men inte 

fullt ut i nivå med målet. Under 2011 kommer itkontoret 

att fortsätta arbetet med uppföljning och 

utvärdering för att se hur och var verksamheten kan 

utvecklas vidare för att målet ska nås. Den externa 

delen (bredband och kabeltv) av itkontorets verksamhet 

kommer också att ingå i detta arbete. 

Näringsliv 

Via kommunledningskontoret erhöll Näringslivsservice 

i Vännäs AB 1 mkr. Utöver detta erhöll Vännäs 

Utvecklingsteam, VUT, ett bidrag på 100 tkr. 

Övergripande 

Övergripande omfattar bland annat överförmyndare. 

Överförmyndare gav ett underskott mot budget 

med 135 tkr, dvs. en budgetavvikelse på 20 procent. 

Underskottet beror bland annat på ökade kostnader 

för de gode männens ersättningar i de fall där kommunen 

stod för ersättningen samt ett antal förvaltarärenden 

som köptes från Umeå. I slutet på 2010 

inleddes en utredning för att kartlägga förutsättningarna 

för ett regionkontor inom Umeåregionen. 

Många ansvarsområden inrymdes i övergripande men 

saknade egen budget. Det var bland annat upphandlingar, 

konsumentvägledning och folkhälsorådet. 

Krisberedskap 

Den statliga ersättningen för 2010 var 449 tkr. Kvar 

från tidigare år fanns ett överskott på 367 tkr. Den 


55


56 

totala summan för beredskapsförberedelser uppgick 

för 2010 till 816 tkr. 

Uppföljning av den kommunala krisberedskapen 

2010 (vilken årligen genomförs av MSB) visade på att 

kommunen delvis uppnådde delmålen kunskap, planering 

och geografiskt områdesansvar. Delmålet förmåga 

har uppnåddes inte alls. Anledningen till detta 

var att kommunen ännu inte hade reservkraft i krisledningslokalerna. 

Detta arbetade man med genom 

förstärkning av den kommunala ledningsplatsen. 

Kommunen bedömde den övergripande krisberedskapen 

utifrån två givna scenarion: influensapandemi 

och isstorm. Beredskapen befanns vara god 

med vissa brister, vilket enligt MSB innebär att samhällsservice 

i viss mån åsidosätts för att prioritera mer 

akut verksamhet. 

Kommunen hade inte tillräckliga resurser för att 

lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. För de 

drabbade kan det framstå som att samhället inte lever 

upp till sina åtaganden. Krishanteringsförmågan vid 

scenariot isstorm ansågs bristfällig och förmågan hos 

samhällsviktig verksamhet att motstå störning ansåg 

som mycket bristfällig. 

Demokrati och medborgarinflytande 

Kommunledningskontoret arbetar aktivt med att 

skapa transparens i både de politiska besluten och 

i de processer som pågår på förvaltningen. Förvaltningen 

har ett övergripande ansvar för att utveckla 

både den kommunala demokratin ur ett kommunperspektiv 

och förvaltningens egna demokrati och 

medborgaraktiviteter. 

Förvaltningen ansvarade för några brukar och 

medborgargrupper: 

Handikapp och pensionärsforum, HPF 

Referensgruppen för arbetspendling 

Programrådet för kabeltvkunder 

Vännäs Krisforum, VFK 

Turismföretagare 

SKL:s medborgarindex 

Medborgarindex mättes i samband med deltagandet i 

kommunens kvalitet i korthet. Indexet mäter den samlade 

bilden av kommunens satsningar att skapa kommunikation 

och dialog med medborgarna. Kommunen 

nådde upp till 23 procent av maxpoängen i mätningen, 

vilket är lågt. Snittet för de deltagande kommunerna 

var 44 procent. Några av de metoder som kommunen 

använde för att skapa kommunikation och dialog med 

medborgarna var information på webben hur medborgaren 

kan påverka och vara delaktig: 

möjligheter att nå partierna via webbplatsen 

öppna nämndsammanträden 

medborgarförslag 

allmänhetens frågestund, brukarråd och brukar styrelser 

eller motsvarande inom skola och äldreomsorg. 

Medborgarundersökningen 

Medborgarundersökningen genomfördes av SCB 

under september. Totalt deltog 64 kommuner. 

Undersökningen var en attitydundersökning, dvs. 

den speglade medborgarnas attityd till kommunen 

och de kommunala verksamheterna oavsett om de 

hade någon erfarenhet av en verksamhet eller ej. 

Enkäten skickades ut till ett statistiskt säkerställt 

urval av medborgare i åldrarna 18–84 år. Svarsfrekvensen 

var 58 procent, vilket var över den genomsnittliga 

svarsfrekvensen för undersökningen. 

Det sammanfattande betyget på hur medborgarna 

bedömde att det var att bo i Vännäs (nöjdregionindex) 

var 66 av 100, vilket var högre än genomsnittet 

för de deltagande kommunerna. Kvinnor var något 

mer nöjda än männen. För att förbättra resultatet bör 

kommunen prioritera fritidsmöjligheter, kommersiellt 

utbud, bostäder m.m. 

Medborgarna svarade också på frågor direkt kopplade 

till kommunens verksamheter. Dessa svar anger 

nöjdmedborgarindex (NMI). NMI för Vännäs blev 

59 av 100, vilket också det var ett resultat över snittet 

för de deltagande kommunerna. Kvinnor var något 

mer nöjda än män. Mest nöjda var medborgarna 

(män såväl som kvinnor) med kommunens verksamhet 

inom vatten och avlopp (83 i snitt) och räddningstjänsten 

(77). Lägst betyg gavs till gator och vägar 

samt gång och cykelbanor. 

Det sista indexet, nöjdinflytandeindex, mäter 

vad medborgarna anser om sitt inflytande i kommunen. 

De faktorer som ligger till grund för indexet 

är information, kontakt, förtroende och påverkan. 

Kommunens resultat i indexet blev 45. Snittet bland 

de deltagande kommunerna var 42. Kvinnor var nöjdare 

än män. 


Befolkningsfrågan är fortfarande en av de allra viktigaste 

frågorna den närmaste framtiden. Vännäs 

befolkning ökade under 2010 med 57 personer till 

totalt 8 414 personer. Vännäs och Umeå var de enda 

kommunerna i länet vars befolkning ökade. Även 

under 2011 spås en fortsatt befolkningsökning, men 

det kommer också att kräva insatser inom flera områden 

och framför allt en samverkan mellan förvaltningarna 

för att anpassa och utveckla de kommunala 

verksamheterna efter medborgarnas behov och önske

mål. Att vara en attraktiv kommun handlar inte bara 

om de fysiska och infrastrukturella förutsättningarna 

i form av bostäder, tomter och kommunikationer. 

Kommunledningskontorets roll som central utvecklare 

och stödresurs tydliggjordes 2010 genom att tillväxt, 

näringslivsfrågor och inflyttar service knöts till 

förvaltningen samt i och med att kommunchefen gavs 

ett tydligt övergripande ansvar. Även när det gäller 

det låga resultatet i de olika mätningarna av delaktighet 

och inflytande måste kommunen agera mer strategiskt 

och långsiktigt. 

Medborgarundersökningen 2010 bör vara ett viktigt 

planeringsinstrument. Undersökningen bör 

genomföras regelbundet vartannat år, dvs. närmast 

2012, för att kunna följa upp resultatet och visa medborgarna 

att det sker en utveckling. 

De satsningar på föreningsliv och ungdomsutveckling 

som startar 2011 kommer att ge positiva effekter 

redan under året, men det finns ett fortsatt behov 

av att stärka medborgarnas fritidsmöjligheter. Detta 

framkom tydligt i medborgarundersökningen. Hur 

fritidsområdet ska utvecklas i kommunen är ett annat 

område som kräver mer arbete och eventuellt resurser. 

Medborgarnas krav på svar direkt under dygnets 

alla timmar ökar och kommunens webb och organisation 

måste kunna möta dessa förväntningar. 

Kommunens deltagande i och medfinansiering av 

projektet Hållbara Umeåregionen samt undertecknandet 

av Ålborgsåtagandet ska ligga till grund för 

planeringen i stort. Under 2011 tillsätts en hållbarhetsberedning 

som ska fortsätta arbetet med hållbarheten 

inom kommunen. 

Allaktivitetshuset är också i fokus under de närmaste 

åren. Arbetet kräver att kommunen skapar 

möjlighet för bred dialog med olika grupper. 

Att utveckla, fördjupa och tydliggöra samarbetet för 

en ökad effektivisering och utvecklad jämställd medborgarservice 

kommer att fortsätta inom Umeåregionen. 

Umeås utnämning till kulturhuvudstad 2014 kommer 

i allt högre grad involvera samtliga kommuner i 

Umeåregionen. 

Administrativt bör förvaltningen utveckla bland 

annat efakturering och samfakturering samt andra 

elektroniska tjänster, t.ex. fler interna användare av 

elektroniska lönebesked. Detta underlättar inte bara 

för medborgarna utan är också kostnadsbesparande 

för kommunen. 

Arbetsmarknadsenhetens roll i kommunorganisationen 

måste tydliggöras internt och i förhållande till 

statliga aktörer såsom Försäkringskassan och arbetsförmedlingen. 

Genom kommunledningskontorets utökade ansvar 

för näringslivsfrågor bör dialogen med näringsliv och 

andra tillväxtaktörer förstärkas. För att öka livslängden 

på internet via kabeltv behöver det bytas till 

modernare system, kapaciteten ökas totalt men kan 

även erbjudas till kunderna (som t.ex. snabbare abonnemang) 

samt att belastningen på supporten minskar 

eftersom dessa system är mer feltoleranta. 

Utökningen av den digitala tvmiljön med fler HDkanaler 

och i förlängningen även 3Dkanaler finns 

också i framtiden. Arbetet med att successivt införa 

eller ändra till klientoberoende verksamhetssystem 

blir klart 2015. Det betyder att det enda som behövs 

för åtkomst till samtliga itsystem i Vännäs kommun 

är en webbläsare. 

Utvecklingen av tågtrafiken (som den nya pendeln) 

måste tas tillvara, bland annat i marknads föringen av 

Vännäs. Det är viktigt att kommunen får till stånd en 

utbildnings och övningsplan inom krisberedskapsområdet. 


57

Vännäs kommun 911 81 Vännäs 

Tel: 0935-140 00 vx Fax: 0935-140 10

Årsredovisning 2010 - Vännäs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?