Läran och förbunden och kyrkans historia — Videohandledning

Läran och förbunden och 

kyrkans historia — Videohandledning

Läran och förbunden och 

kyrkans historia — Videohandledning 

Utarbetad av 

Kyrkans utbildningsverksamhet 

Utgiven av 

Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga 

Salt Lake City, Utah

Sänd kommentarer och förslag på ändringar, inklusive typografiska fel till 

CES Editing, 50 E. North Temple Street, Floor 8, Salt Lake City, UT 84150-2772 USA. 

E-post: 

© 1998, 2001 Intellectual Reserve, Inc. 

Med ensamrätt 

Printed in Germany 

Engelskt original godkänt: 7/05 

Godkänt för översättning: 7/05 

Originalets titel: Doctrine and Covenants and Church History Video Guide 

Swedish

Innehåll 

VIDEO- 

LEKTION AVSNITT I SKRIFTERNA TITEL SIDA 

Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . v 

1 Läran och förbunden Frälsningsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 

2 Joseph Smiths skrifter Det stora avfallet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

3 Läran och förbunden Överblick över kyrkans historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

4 Läran och förbunden 1 Sök Herren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

5 Läran och förbunden 3; 10 Guds verk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

6 Läran och förbunden 6; 8–9 ”Detta är uppenbarelsens ande”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

7 Läran och förbunden 45:16–39 ”Varen icke bedrövade”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

8 Läran och förbunden 45:56–57 ”De som äro visa” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 

9 Läran och förbunden 59:9–20 ”På min heliga dag”. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

10 Läran och förbunden 64:2–13 ”I skolen förlåta” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

11 Läran och förbunden 64:34 ”Hjärtat och ett villigt sinne” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 

12 Läran och förbunden 82:19 ”Med blicken fäst på Guds ära” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

13 Läran och förbunden 88:1–50 Ljus och sanning, Del 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

14 Läran och förbunden 93 Ljus och sanning, Del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

15 Läran och förbunden 101–105 Sions här . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

16 Läran och förbunden 109 ”Begåvas med kraft” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

17 Läran och förbunden 112 ”Om de icke förhärda sina hjärtan” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

18 Läran och förbunden 121 ”Himmelens krafter” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

19 Läran och förbunden 135 Joseph Smith — Återställelsens profet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

20 Läran och förbunden 136 ”Prövas i allting” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

21 Tillkännagivande om familjen Familjens betydelse, Del 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

22 Tillkännagivande om familjen 

”Familjen: Ett tillkännagivande 

Familjens betydelse, Del 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

för världen” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

III

Inledning 

Videomaterialet om Läran och förbunden och kyrkans 

historia består av en DVD eller två videoband och denna 

videohandledning. De har utarbetats av Kyrkans utbildningsverksamhet 

för användning i seminariekursen 

Läran och förbunden och Kyrkans historia. 

DVD:n eller de två videobanden innehåller presentationer 

som är till för att hjälpa dig undervisa om Läran och 

förbunden och kyrkans historia. Denna handledning 

innehåller förslag på hur du kan använda dig av videopresentationerna 

på ett bra sätt. 

FRÅGOR DU KAN STÄLLA DIG SJÄLV 

VILKET SAMBAND FINNS DET MELLAN DENNA 

HANDLEDNING OCH LÄRARHANDLEDNINGEN? 

Eftersom videopresentationerna uppdateras oftare än 

tryckt material, kommer videohandledningen att paketeras 

separat från lärarhandledningen. 

Undervisningsförslagen i videohandledningen kan 

användas i stället för eller utgöra komplement till 

undervisningsförslagen i lärarhandledningen. Läs både 

videohandledningen och lärarhandledningen noga för 

att förvissa dig om att du täcker hela avsnittet i skrifterna 

som tas upp i lektionen. 

I lärarhandledningen finns påminnelser om när det 

finns en videofilm som har att göra med ett visst avsnitt 

i skrifterna. 

Då du förbereder dig kommer du kanske på fler sätt 

som du kan använda videofilmerna på. Ta gärna med 

egna undervisningsinslag, men bevara kontinuiteten i 

de principer som lärs ut. 

V 

HUR FÖRBEREDER JAG MIG FÖR ATT ANVÄNDA 

MATERIALET? 

Det är viktigt att du söker Herrens ande genom bön, 

skriftstudier och begrundan. 

För att kunna undervisa om skrifterna på ett bra sätt 

måste du först bekanta dig med avsnittet i skrifterna 

och med allt videomaterial och tryckt material som är 

tillgängligt. Sedan måste du, under Andens ledning, 

välja ut och planera lämpliga undervisningsaktiviteter 

som svarar mot elevernas behov. 

I videopresentationerna finns material och metoder som 

kräver att man förbereder sig i förväg. Läs igenom alla 

förslag i videohandledningen och gör nödvändiga förberedelser 

innan du visar videobandet. Titta om möjligt 

på videopresentationen flera gånger i förväg. 

Videohandledningen innehåller förslag på saker att göra 

före, under och efter visningen av videobandet. 

Kom ihåg att varje videopresentation bara utgör en del 

av aktiviteterna för undervisningen om ett avsnitt i skrifterna. 

Ge noga akt på hur och när videopresentationen 

ska användas i lektionen för dagen. 

Den verkan videopresentationen får beror på hur du 

använder den. En videopresentation kan bli obegriplig 

för eleverna eller också kan dess påverkan försvagas om 

du inte använder den på det sätt som avses.

1 Läran och förbunden FRÄLSNINGSPLANEN 

MÅL 

Att lära eleverna hur kunskapen och vittnesbördet om 

frälsningsplanen kan hjälpa dem att förstå livets mening 

och skydda dem mot villfarelse. 

FÖRE VIDEOVISNINGEN 

INLEDNING Avsikten med den här lektionen är att ge 

eleverna en överblick över frälsningsplanen och hjälpa 

dem använda denna kunskap för att besvara frågor och 

lösa problem. Se till att du reserverar tillräckligt med tid 

för tillämpningsaktiviteterna. Avsikten med dessa är att 

hjälpa eleverna tillämpa sanningarna i frälsningsplanen 

på frågor och problem i verkliga livet. Du behöver vägleda 

dem genom aktiviteterna. Gör gärna aktiviteterna 

själv innan du prövar dem på eleverna. 

Observera: Du kommer förmodligen att ägna flera dagar 

åt materialet i den här lektionen. Något som är viktigt 

under tillämpningsaktiviteterna är att behålla elevernas 

uppmärksamhet på frälsningsplanen. Se till att du ger 

dem en överblick över frälsningsplanen som en del av 

den här lektionen. Använd gärna överblicken över frälsningsplanen 

nedan när du förbereder dig. 

ÅSKÅDNINGSUNDERVISNING Ta med dig ett fotografi 

till lektionen som visar en aktivitet man lätt känner 

igen, till exempel barn som spelar fotboll eller en 

man som tvättar bilen. Täck över fotografiet med en 

kartongbit med ett utklippt hål i så att bara en liten 

del nedtill av bilden syns. Be eleverna berätta vad 

som händer på bilden. Påpeka att deras svar, med den 

begränsade information de har, inte kan vara mycket 

mer än gissningar. Fråga eleverna vad de behöver göra 

för att verkligen kunna tala om vad som händer på bilden. 

(De behöver se mer av den. De behöver se ”hela 

bilden”.) 

SÅ ANVÄNDER DU 

VIDEOPRESENTATIONEN Frälsningsplanen 10:58 

SÖKAKTIVITET Be eleverna söka efter problemet eller 

frågan som framställs i var och en av de tre berättelser 

de ska få se. 

VISA AVSNITT 1 Avsnitt 1 (1:38) visar tre korta scener 

som lägger fram problem och frågor i livet som frälsningsplanen 

kan ge lösningen på. 

DISKUSSION Vilka problem eller frågor kom fram på 

videobandet? Vad kan hjälpa personerna på videobandet 

1 

få svar på sina frågor? Vad lärde vi oss av fotografiet 

som skulle kunna hjälpa dem? (De behöver mer information. 

De behöver se ”hela bilden”.) 

DISKUSSION OM SKRIFTSTÄLLE Låt eleverna 

läsa första delen av Alma 12:32: ”Därför gav Gud 

dem bud, sedan han först kungjort återlösningsplanen 

för dem . ..” 

Varför tror ni att vår himmelske Fader undervisade den 

fallna människan om återlösningsplanen innan han gav 

henne buden? Hur kan kunskapen om återlösningsplanen 

hjälpa oss att hålla buden? 

VISA AVSNITT 2 I avsnitt 2 (4:35) jämförs frälsningsplanen 

med en pjäs i tre akter. 

DISKUSSION Frågor som nedanstående kan vara till 

hjälp när ni diskuterar videoavsnittet: 

• På vilket sätt är vår tid på jorden som skådespelarens 

situation? (Vi har inget minne av vårt förjordiska liv 

och ingen erfarenhet av livet efter döden, så ibland 

kan det vara svårt att förstå det som händer oss under 

jordelivet.) 

• Hur hjälper uppenbarad kunskap om Akt I (livet före 

födelsen till jorden) oss i Akt II (jordelivet)? (Om vi 

förstår ändamålet med livet kan vi fatta beslut som 

hjälper oss att uppfylla detta ändamål.) 

• Hur hjälper kunskap om Akt III (livet efter döden) oss 

i Akt II (jordelivet)? (Den lär oss att prövningar och 

tragedier i det här livet är tillfälliga. Den påminner oss 

om att döden inte är slutet. Den hjälper oss förstå att 

meningen med vissa händelser inte kommer att få sin 

förklaring förrän i nästa liv. Kunskapen om Herrens 

löften till de trofasta kan ge oss en starkare motivation 

att leva efter evangeliet.) 

• Vilka problem kan uppstå om vi inte vet vilka skurkarna 

respektive hjältarna är i verkliga livet? (Vi kan 

bli vilseledda.) 

• Vad använde skådespelaren för att skaffa sig den kunskap 

han behövde? (Manuskriptet.) 

• Vad tjänar som manuskript i det verkliga livet? 

(Skrifterna.) 

• Vart kan vi vända oss förutom till skrifterna för att 

få kunskap om planen? (Till nutida profeter, föräldrar, 

inspirerade ledare och lärare, personlig uppenbarelse.)


ÖVERBLICK ÖVER FRÄLSNINGSPLANEN Använd 

följande översikt och skriftställehänvisningar eller andra 

hjälpmedel för att ge en överblick över frälsningsplanen. 

Observera: Du bör anslå lika mycket tid till denna del av 

lektionen som till videovisningen och aktiviteterna tillsammans. 

AKT I LIVET FÖRE FÖDELSEN TILL JORDEN 

Vår himmelske Fader 

Vad: Johannes 10:30; 5:30; 2 Moseboken 34:6; 

5 Moseboken 4:31; Psaltaren 90:2; Jesaja 55:8–9; 

Apostlagärningarna 10:34–35; Hebreerbrevet 6:18; 

1 Johannes 4:8; 1 Nephi 9:6; 2 Nephi 9:20; Läran och 

förbunden 1:31; 3:1–3; 130:22. 

Andlig skapelse 

Vad: Läran och förbunden 29:31–32; 93:23; Moses 3:5; 

6:51; ”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, 

Nordstjärnan, okt 1998, s 24. 

Varför: Moses 1:39. 

Rådet i himlen och den fria viljan 

Vad: Läran och förbunden 29:36; 93:29–31; Moses 

4:1–4; Abraham 3:22–27; Profeten Joseph Smiths 

lärdomar, s 309. 

Varför: Moses 1:39; Profeten Joseph Smiths lärdomar, 

s 304. 

Strid i himlen 

Vilka: Läran och förbunden 76:25–27. 

Vad: Uppenbarelseboken 12:7–9; Läran och förbunden 

76:28–29; Abraham 3:27–28. 

Varför: Moses 4:3–4; 2 Nephi 2:14–16; Läran och förbunden 

29:36–37. 

Fysisk skapelse 

Vilka: Johannes 1:1–3, 10; Moses 1:33; Abraham 4:1. 

Vad: Moses 2–3. 

Varför: Abraham 3:24–26. 

Adam och Evas fall 

Vad: 1 Korintierbrevet 15:21–22; 2 Nephi 2:19; Alma 42:7; 

Moses 2:28; 3:16–17; 4:5–12; Läran och förbunden 29:41. 

Varför: 2 Nephi 2:17–19, 22–23; Moses 5:11. 

2 

AKT II JORDELIVET 

Ett prövotillstånd 

Vad: Alma 12:22–24; 34:32–34. 

Varför: 2 Nephi 2:21; Alma 12:26; 42:1–6, 9–10. 

Vårt fall 

Vad: Romarbrevet 3:23; 1 Nephi 10:6; Mosiah 3:19; 

16:5; Alma 42:6, 9; Läran och förbunden 20:20. 

Jesu Kristi försoning 

Vad: Läran och förbunden 19:16–19; Trosartikel 3. 

Varför: Jesaja 53:6; 2 Nephi 2; 9; Mosiah 16:6–7; Alma 

7:11–13; 12:32–34; 34:9–17; 42. 

Evangelieförbundet — Principer och förordningar 

Vad: 2 Nephi 31:10–13, 17–20; 3 Nephi 27:13–22; 

Trosartikel 3–5. 

Varför: Hebreerbevet 13:20–21; Alma 12:28–34; Läran 

och förbunden 66:2. 

Jesu Kristi kyrka 

Vad: Läran och förbunden 1:30; 20; 115:4; Trosartikel 6. 

Varför: Romarbrevet 10:13–15; Efesierbrevet 4:11–15; 

Moroni 6:4–9; Trosartikel 5. 

AKT III LIVET EFTER DEN FYSISKA DÖDEN 

Andevärlden 

Vad: Alma 40:11–14. 

Varför: Läran och förbunden 138:29–37, 57–59. 

Uppståndelsen 

Vad: 2 Nephi 9:10–15, 20–22; Läran och förbunden 

130:18. 

Varför: 1 Korintierbrevet 15:21–22; 2 Nephi 9:6. 

Domen 

Vem: Johannes 5:22; Alma 11:44; Mormon 3:20. 

Vad: 2 Nephi 9:15–16, 20–22. 

Varför: Matteus 16:27; 1 Nephi 10:21; 2 Nephi 9:46; 

Läran och förbunden 101:78. 

AKT II JORDELIVET


SÖKAKTIVITET Be eleverna titta efter sätt på vilka 

personerna på videobandet använder sin kunskap om 

frälsningsplanen då de tar itu med problem och frågor. 

VISA AVSNITT 3 I avsnitt 3 (4:45) fortsätter två av 

berättelserna i avsnitt 1. Avsnittet innehåller också en 

repris av scenen vid graven från avsnitt 1. Avsikten 

med de två första berättelserna är att ge exempel på hur 

man kan använda kunskapen om frälsningsplanen för 

att handskas med problem och frågor. Den sista ställer 

en fråga men talar inte om hur man ska handskas med 

den. Ta tillfället i akt att tillsammans med eleverna öva 

på att tillämpa er kunskap om frälsningsplanen på en 

svår fråga. 

EFTER VIDEOVISNINGEN 

DISKUSSION Gör tre kolumner på skrivtavlan. Låt eleverna 

ange problemet eller frågan från första exemplet 

på videobandet. (Flickan vill inte inleda ett allvarligt 

förhållande med någon som inte kan ta henne till templet.) 

Skriv elevernas svar på skrivtavlan som rubrik i 

första kolumnen. (Du kan skriva Normer för träffar beroende 

på elevernas svar.) Skriv på samma sätt rubriker i 

de andra kolumnerna för de återstående två exemplen. 

(Återigen beroende på elevernas svar kan dessa rubriker 

bli Abort och Död.) 

Ta en rubrik i taget och fråga vilka evangeliesanningar 

som hjälpte personerna på videobandet med deras frågor. 

Skriv elevernas svar i rätta kolumner. Observera: 

Undvik utdragna diskussioner om lärdomarna som tas 

upp på videobandet. Ändamålet med detta avsnitt är att 

ge exempel på hur man tillämpar sanningarna i frälsningsplanen 

på situationer i verkliga livet. 

Ta dig tid, när du kommer till tredje kolumnen, att diskutera 

problemet med klassen. Hjälp eleverna komma 

ihåg lärdomarna i evangeliet om livet och döden. 

Förvissa dig om att de, när de nämner sanningar i evangeliet 

som ger svar på denna fråga, tar med sådant som 

vår himmelske Faders fullkomliga kärlek och kunskap, 

ändamålen med jordelivet och att det verkligen finns ett 

liv efter döden. Skriv upp detta och annat som eleverna 

svarar i tredje kolumnen. 

Låt informationen stå kvar på skrivtavlan som hjälp för 

eleverna när de har gruppaktiviteten. 

GRUPPAKTIVITET Dela upp klassen i grupper om tre 

eller fyra elever i varje. Ge varje grupp ett av följande 

problem eller frågor eller hitta på egna exempel. 

Instruera grupperna att skriva ner så många sanningar 

i frälsningsplanen de kan, som kan tillämpas på deras 

3 

problem. Uppmuntra dem att använda skrifterna, inklusive 

fotnoter och register. Be sedan grupperna berätta 

vad de kommit fram till. 

• Hur kommer det sig att även goda människor som 

lever efter evangeliet får motgångar och prövningar 

i livet? 

• Mina vänner försöker få mig att bryta mot visdomsordet. 

• Hur skulle det hindra oss att följa Guds plan om vi tog 

fasta på attraktionskänslor för personer av samma kön? 

• Varför skulle det utifrån kunskapen om Guds plan för 

dig vara dåraktigt att bli sexuellt intim med någon 

utanför äktenskapsförbundet? 

Detta förfaringssätt att dela upp eleverna i grupper kan 

användas för att få perspektiv på andra principer i 

evangeliet. Låt grupperna gå igenom följande frågor och 

tillämpa sanningarna i frälsningsplanen: 

• Varför är det viktigt att be? 

• Varför är det ett bud att studera skrifterna? 

• Vilket samband finns det mellan frälsningsplanen och 

tiondelagen? 

SAMMANFATTNING Herren har uppenbarat frälsningsplanen 

för oss i skrifterna och genom sina profeter. 

Den utgör manuskriptet för livets stora skådespel. Med 

kunskap om planen kan vi undvika villfarelser och ledas 

framåt på vägen mot upphöjelse. Läs följande citat av 

president Boyd K Packer: 

”Vår levnadsbana, från födelsen till döden, följer eviga 

lagar och följer en plan som beskrivs i uppenbarelserna 

som den stora lycksalighetsplanen. Den tanke och sanning 

som jag vill inpränta i ert sinne är följande: Planen 

består av tre delar. Ni befinner er i den andra eller mellersta 

delen, i den del där ni kommer att prövas genom 

frestelser, genom prövningar, kanske genom tragedier. 

Om ni förstår det är ni bättre rustade att förstå meningen 

med livet och att inte ge efter för tvivel, missmod och 

depression” (”The Play and the Plan” [KUV:s brasafton 

för unga vuxna, 7 maj 1995], s 1–2). 

Be eleverna berätta hur de tror att kunskap om frälsningsplanen 

kan hjälpa oss att ”inte ge efter för tvivel, 

missmod och depression”. Bär vittnesbörd om hur 

kunskapen om frälsningsplanen har stärkt och hjälpt 

dig i livet.

2 Joseph Smiths skrifter DET STORA AVFALLET 

MÅL 

Att lära eleverna att förlusten av profeter och apostlar, 

prästadömsauktoritet, sanna lärdomar och frälsande förordningar 

resulterade i det stora avfallet. 


INLEDNING Den här lektionen handlar om det universella 

avfallet efter Jesu Kristi jordiska verksamhet. Den 

tar upp orsakerna till och följderna av detta tragiska tillstånd. 

Videobandet skildrar några av Wilford Woodruffs 

personliga erfarenheter. Det är inte avsett att undervisa 

om återställelsen eller om Wilford Woodruffs omvändelse, 

utan att belysa kristenhetens och världens tillstånd 

på profeten Joseph Smiths tid. 

ÅSKÅDNINGSUNDERVISNING Rita en byggnad på 

skrivtavlan eller gör en modell av en byggnad med 

hjälp av byggklossar. Vilken är den viktigaste delen av 

en byggnad? (Grunden.) Vad händer när grunden försvagas 

eller tas bort? (Byggnaden faller sönder och är 

inte längre till någon nytta.) På vilket sätt gäller detta 

andra saker än byggnader? (Organisationer såsom kyrkor, 

klubbar och regeringar hålls uppe av grundläggande 

regler, praxis och trosuppfattningar.) 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Läs Efesierbrevet 2:19–20 

tillsammans med eleverna. Vad var grunden till Kristi 

kyrka och rike enligt Paulus? Vad skulle hända med 

kyrkan om denna grund togs bort? Varför? Låt eleverna 

slå upp Joseph Smiths skrifter 2 och bekanta sig med 

tillståndet bland kristenheten nästan 1800 år efter Kristi 

korsfästelse. 

• Verserna 5–6: Vad står det i dessa verser som tyder på 

att ett avfall hade ägt rum? (Det fanns många kyrkor 

med olika trosuppfattningar och alla hävdade att de 

var Kristi kyrka.) 

• Verserna 18–19: Vad sade Herren till Joseph Smith när 

han frågade vilken kyrka som var sann? (Att alla kyrkor 

hade fel, att hans lärdomar hade ändrats och att 

Joseph inte skulle ansluta sig till någon av dem. 

Observera: Förvissa dig om att eleverna förstår att även 

om prästadömsauktoriteten och många tydliga och 

dyrbara sanningar hade gått förlorade, förkunnade 

kyrkorna på den tiden många sanningar och hade 

bland sina medlemmar många av Kristi ödmjuka 

efterföljare.) 

Förlusten av sanning och auktoritet från jorden någon 

tid efter Kristi jordiska verksamhet kallas det stora 

avfallet. Det varade tills evangeliet återställdes genom 

profeten Joseph Smith. 

DEFINITION Att avfalla betyder att förkasta eller överge 

en tro. I det här fallet är det att förkasta den sanning som 

förkunnades av Jesus Kristus och hans apostlar. 

4 


VIDEOPRESENTATIONEN Det stora avfallet 16:28 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att titta efter fyra principer 

eller lärdomar som gick förlorade från Kristi kyrka 

och som resulterade i avfallet. 

VISA VIDEOBANDET Videobandet skildrar den sanna 

berättelsen om hur Wilford Woodruff i sin ungdom kom 

fram till att Jesu Kristi sanna kyrka måste ha (1) apostlar, 

profeter och samma organisation som kyrkan på 

Kristi tid, (2) sanna lärdomar, (3) frälsande förordningar 

och (4) prästadömets auktoritet. Videobandet skildrar 

hur Wilford Woodruff söker efter och finner Jesu Kristi 

sanna kyrka. 


DISKUSSION Be eleverna att skriva ner de fyra saker 

som hade tagits bort från Kristi kyrka och som Wilford 

Woodruff skrev ner. Hjälp dem sammanställa en lista 

över förlorade sanningar då de tänker på videopresentationen, 

skriftställeaktiviteten och sina egna observationer 

och erfarenheter. Det kan vara sådana saker som 

dopsättet, sakramentet, prästadömet, profeter och apostlar, 

sjuttio, förlåtelse, att kallas som Aron med handpåläggning, 

den Helige Andens gåvor och arbete för de 

döda. Många av dessa behandlas ingående av äldste 

Talmage i The Great Apostasy (Det stora avfallet). 

Påpeka att trots att världens kyrkor har många sanningar 

och har många av Kristi ödmjuka efterföljare 

bland sina medlemmar, saknar de auktoritet och många 

av de tydliga och dyrbara sanningar som fanns i Kristi 

kyrka i forna dagar. Återställelsen av dessa sanningar 

och auktoriteten genom Joseph Smith lade grunden för 

uppbyggandet av Kristi kyrka på jorden igen. 

CITAT Återge följande citat: 

”Avfallet skedde snabbt till följd av att motståndare till 

kyrkan och medlemmar i kyrkan tillsammans splittrade 

och förstörde kyrkan. Den hemska förföljelse som de 

första kristna utsattes för fick stora skaror kristna att 

avsäga sig sin trohet mot kristendomen, och på så sätt 

skedde ett omfattande avfall från kyrkan. Men långt 

mer förödande var den fördärvliga farsot som spred 

sig inom kyrkan” (James E Talmage, The Vitality of 

Mormonism [1919], s 110–111). 

Diskutera med eleverna de två huvudorsakerna till 

avfallet (förföljelse från icke medlemmar och moraliskt 

fördärv bland medlemmarna). 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Be eleverna slå upp och 

diskutera flera av följande skriftställen som visar att Jesus 

Kristus och hans apostlar visste om och profeterade om 

att ett avfall från sanningen skulle äga rum: Matteus 

24:4–5, 9–12; Galaterbrevet 1:6–8; 2 Tessalonikerbrevet 

2:2–3; 2 Timoteusbrevet 4:3–4.

3 Läran och förbunden ÖVERBLICK ÖVER KYRKANS HISTORIA 

AVSLUTNING De forna apostlarna och profeterna 

kände till det förestående avfallet från Jesu Kristi kyrka, 

men de visste också att det i framtiden skulle ske en 

återställelse av det som gått förlorat. Följande skriftställen 

talar om den återställelse som de förutsade: Matteus 

17:11; Romarbrevet 11:25; Uppenbarelseboken 12; 14 

(notera ingresserna). 

5 

I Läran och förbunden beskrivs kyrkans organisation, 

lärdomar, förbund, frälsande förordningar och prästadömets 

auktoritet och nycklar — alla nödvändiga för vår 

frälsning. Alla dessa är byggklossar på vilka kyrkan har 

återställts. Bär vittnesbörd om återställelsens verklighet 

och om dess betydelse i våra liv. 

3 Läran och förbunden ÖVERBLICK ÖVER KYRKANS HISTORIA 

MÅL 

Att ge eleverna en sådan överblick över kyrkans historia 

att de bättre kan förstå innehållet i uppenbarelserna i 

Läran och förbunden. 


INLEDNING Kyrkans historia, med dess många 

datum, platser och namn, kan vara förvirrande för eleverna. 

Den här lektionen ger en enkel, strukturerad 

överblick för att hjälpa eleverna att se sammanhangen. 

Eleverna bör också kunna förstå den allmänna historiska 

perioden under vilken de olika kapitlen i Läran 

och förbunden gavs. 

FÖRBEREDANDE AKTIVITET Välj en av följande 

aktiviteter för att hjälpa eleverna förbereda sig för videopresentationen. 

AKTIVITET 1 Gör före lektionen i ordning ett antal 

kort med följande händelser i kyrkans historia skrivna 

på dem. Korten ska vara så stora att de som sitter längst 

bak i rummet kan läsa texten. 

• Den första synen 

• Mormons boks framkomst 

• Prästadömets återställelse 

• Templet i Kirtland 

• Förföljelserna i 

Missouri 

• De tolvs mission i 

England 

• Templet i Nauvoo 

• Bosättningar i väst 

• Pionjärled 

• Salt Lake-templet 

• President McKays 

världsomfattande resa 

• Välfärdsprogrammet 

• Uppenbarelse om att 

prästadömet ska ges till 

alla värdiga män 

• Organiserandet av de 

sjuttios kvorum 

• Tempel byggs i allt 

snabbare takt 

• En miljon medlemmar i 

kyrkan 

• Uppenbarelser om tempelarbete 

• Visdomsordet 

• Tionde 

Skriv också följande rubriker på kort och sätt upp korten 

längst fram i rummet: Inledande perioder, Kyrkans två 

center, Nauvoo, Kyrkan i väst, Kyrkans utbredning och Den 

världsomfattande kyrkan. Blanda korten med kyrkans historia 

och ge några var till ett antal elever. Låt dem 

komma fram och tejpa eller på annat sätt sätta fast sina 

kort under rätta rubriker. Eleverna kommer förmodligen 

inte lyckas särskilt bra med detta. Låt korten sitta kvar 

där eleverna placerat dem, även om de sitter under fel 

rubrik, och säg att de får göra vilka ändringar de vill 

efter att ha sett videobandet. 

AKTIVITET 2 Be eleverna föreställa sig att de ska vara 

reseledare på en buss. Om ni fick åka med flygplan och 

se hela resvägen innan ni ledde resenärerna, skulle ni då 

göra det? Varför eller varför inte? Vilka fördelar ser ni 

med att flyga över området i förväg? 

Återge följande citat av äldste Boyd K Packer: 

”Anta att ni ska leda en grupp bussresenärer över en 

kontinent. I dina förberedelser ingår en snabb flygplanstripp 

över hela färdvägen för att få en känsla, en överblick 

inför resan. 

Då ni flyger snabbt över landskapet får ni en panoramavy 

av kontinenten och kan se det stora himlavalvet på 

bägge sidor. Ni ser inga detaljer, men ni får en överblick 

över färdvägen som ni inte kan få på något annat sätt. 

Ni återvänder med en uppfattning om vad som väntar 

då ni följer färdvägen på marken. Ni har nu ett perspektiv” 

(Our Father’s Plan [1984], s 4). 

Upplys eleverna om att de ska få se en överblick över 

kyrkans historia som kan ge dem samma slags perspektiv 

på årets studier som flygresan skulle ge dem 

på färdvägen. 


VIDEOPRESENTATIONEN Överblick över kyrkans historia 10:30 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att titta efter de sex perioderna 

i kyrkans historia, deras namn och vad som 

kännetecknar dem. Om du gjort aktivitet 1 ber du eleverna 

ge akt på händelser som de hade svårt att placera 

rätt. 

VISA VIDEPRESENTATIONEN ”Överblick över kyrkans 

historia” beskriver de sex perioderna i kyrkans

4 Läran och förbunden 1 SÖK HERREN 

historia. Den hjälper eleverna att förstå varje periods 

viktigaste händelser och kännetecken. Den visar också 

många av kyrkans historiska platser. 


UPPFÖLJNINGSAKTIVITET Om du gjorde aktivitet 1 

i början av den här lektionen ger du nu eleverna möjlighet 

att flytta kort som de tycker sitter på fel plats. Gå 

igenom händelserna under varje rubrik. Hjälp eleverna 

se hur varje period kännetecknas av dess viktigaste händelser. 

Till exempel har de inledande perioderna många 

händelser som utgör grunden för kyrkan i dag, såsom 

prästadömets återställelse, Mormons boks framkomst 

och organiserandet av kyrkan. 

MARKERA I SKRIFTERNA Låt eleverna slå upp den 

kronologiska innehållsförteckningen i början av Läran 

och förbunden. Det är en förteckning över uppenbarelserna 

i Läran och förbunden ordnade efter de datum 

då de gavs. Låt eleverna dela upp förteckningen i sex 

delar som svarar mot de sex perioderna i kyrkans historia 

genom att dra linjer mellan den sista nedtecknade 

uppenbarelsen från en period och den första från nästa 

period. Låt dem som rubriker på dessa sex delar skriva 

namnen på perioderna och dess datum. Använd översikten 

nedan som vägledning. 

DISKUSSION Låt eleverna använda det som de lärt sig 

av videobandet och av de markeringar de gjort i sina 

exemplar av Läran och förbunden då ni diskuterar följande 

frågor: 

• Vad märker ni när det gäller antalet kapitel under 

de första tre perioderna och under de sista tre perioderna? 

(Det finns 136 kapitel under de första tre perioderna 

och två kapitel och två officiella 

tillkännagivanden under de sista tre perioderna.) 

• Även om det har tillagts färre kapitel till Läran och 

förbunden, finns det sådant i kyrkans historia som 

vittnar om att Herren fortsätter att ge uppenbarelser 

till sina profeter. Vad? (Inspirerade program såsom 

välfärdsprogrammet och familjens hemafton; kyrkans 

utgåva av skrifterna; ”Familjen: Ett tillkännagivande 

för världen”; organiserandet av de sjuttios kvorum; 

den mirakulösa utbredningen av missionsarbetet och 

byggandet av tempel världen över; de inspirerande 

budskapen från generalauktoriteterna vid generalkonferenser 

och andra tillfällen. Detta och mycket annat 

vittnar om att profeter vägleder kyrkan i vår tid i lika 

hög grad som vid någon annan tid.) 

• I slutet av videopresentationen säger berättaren: 

”Några av de största händelserna i kyrkans historia 

ligger i framtiden.” Vad tror ni att detta syftar på? 

(Kyrkans fortsatta tillväxt och Jesu Kristi andra 

ankomst.) 

• Hur kan en inblick i kyrkans historia bättre förbereda 

er för er framtid — på jorden och i evigheten? 

1. Inledande 2. Kyrkans två 3. Nauvoo 4. Kyrkan i väst 5. Kyrkans 6. Den 

perioder center utbredning världsomfattande 

kyrkan 

New York och Ohio och Nauvoo i Västra Amerika Världsomfattande Världsomfattande 

Pennsylvania Missouri Illinois 

1820 — januari 1831 1831 — mars 1839 1839 — 1846 1847 — 1898 1898 — 1951 1951 — i dag 

39 kapitel 87 kapitel tio kapitel ett kapitel, ett kapitel ett officiellt 

ett officiellt tillkännagivande 

tillkännagivande 


MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att på grund av de olyckor 

som skulle drabba jordens invånare, kallade Herren en 

profet för att hjälpa människorna att förbereda sig för 

Kristi andra ankomst. En del av denna förberedelse är 

att omvända sig och söka Herren för att införa hans rättfärdighet, 

i motsats till att gå sin egen väg. 

6 


INLEDNING I november 1831 samlades kyrkan till en 

särskild konferens för att behandla utgivningen av de 

uppenbarelser som profeten Joseph Smith hade mottagit. 

Herren uppenbarade då sitt ”Förord”, vilket står i 

Läran och förbunden som kapitel 1 (se ingressen till 

kapitel 1 och v 6). I detta kapitel ger Herren ”den varnande 

rösten” (v 4) till jordens invånare så att de kan


förbereda sig för domens dag. Han beskriver förhållandena 

eller problemen som råder i världen och hans lösning 

på dessa problem. Han tillkännager också sin 

villighet att förlåta dem som omvänder sig och följer 

honom genom att överge Babylon ”som skall falla” (v 

16). En inblick i kapitel 1 kommer att utgöra en grund 

för era studier i Läran och förbunden. 

FÖRBEREDANDE AKTIVITET Gör i förväg i ordning 

två skyltar, en som lyder ”Varning!” och en annan som 

lyder ”Strunta i detta på egen risk”. Placera skylten 

som lyder ”Varning!” på en uppsättning av skrifterna 

längst fram i klassrummet. Fråga eleverna: ”Vad är det 

med skrifterna som kan vara farligt?” När de har gett 

några svar, placerar du skylten som lyder ”Strunta i 

dessa på egen risk” på skrifterna. Fråga efter tänkbara 

skäl till att det skulle vara riskabelt att inte studera 

Läran och förbunden. (Ett skäl är att Herren vill att vi 

ska vara förberedda för hans andra ankomst, och han 

har gett oss Läran och förbunden för att hjälpa oss att 

förbereda oss.) 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Vilket är det första ordet i 

Läran och förbunden? (”Hören.”) 

Att höra Herrens ord är att ge akt på hans ord och det är 

så viktigt att tjugo kapitel i Läran och förbunden börjar 

med ordet ”hören”. 

• Vilka uppmanar Herren att höra? (Se L&F 1:1–6.) 

(Alla.) 

• Vilket är det budskap Herren vill att alla ska höra? (Se 

L&F 1:12.) (Förbered dig för Kristi andra ankomst.) 

• Hur genomgripande kommer Herrens varnande röst 

att vara? (Se L&F 1:2.) (Varje öga kommer att se, varje 

öra att höra och varje hjärta att genomborras.) 

• Varför har Herren gett en varning till alla människor 

och inte bara till medlemmarna i hans kyrka? (Se L&F 

1:34–36.) (Han ”har icke anseende till personen” — 

Han älskar alla sina barn lika mycket. Alla hans välsignelser 

är tillgängliga för var och en av oss. 


VIDEOPRESENTATIONEN Sök Herren 10:05 

SÖKAKTIVITET Be eleverna titta efter svar på följande 

frågor: 

• Kan ni nämna ett sätt på vilket ”Herrens röst” kommer 

att framföras till världen? 

• Kan ni ge några exempel på vilken verkan denna röst 

har haft? 

VISA AVSNITT 1 I avsnitt 1 (4:25) illustrerar en liknelse 

om en väktare på ett torn hur Herren skyddar 

sitt folk genom att tala till dem genom apostlar och 

profeter. 

DISKUSSION Fastställ och diskutera liknelsens olika 

delar. 

7 

• Vem är väktaren? 

• Vilka är arbetarna i vingården? 

• Vem är fienden? 

• Vem är den som sov? 

Diskutera hur Herren välsignar oss genom sina apostlar 

och profeter. Frågor som följande kan vara till hjälp: 

• På vilka sätt har ni hört ”Herrens röst” genom hans 

profeter och apostlar? (Generalkonferenser, Liahona, 

broschyren Vägledning för de unga mm.) 

• Hur har ni välsignats genom att lyssna till Herrens 

röst genom hans profeter och apostlar? 

• Varför är vi i fara då vi inte följer apostlarnas och profeternas 

råd och uppmaningar? (Se L&F 1:8–11, 14.) 

(De som inte hör apostlarnas och profeternas råd och 

uppmaningar kommer att stå utan ursäkt på domens 

dag och kommer att ”utrotas ur folket”.) 

Låt eleverna läsa om vår tids ondska i verserna 15–16. 

Diskutera några försummade förordningar och brutna 

förbund. 

DISKUSSION Fråga: ”Vad betyder det att söka Herren 

för att införa hans rättfärdighet?” President Ezra Taft 

Benson sade: 

Livets främsta bud är att älska Herren ... 

Bredden, höjden och djupet av denna kärlek till Gud 

når varje del av ens liv. Våra önskningar, antingen de 

är andliga eller timliga, bör vara förankrade i kärlek till 

Herren. Våra tankar och känslor ska vara riktade mot 

Herren” (Nordstjärnan, jul 1988, s 3). 

Fråga: ”Vad säger Frälsaren att vissa människor gör i 

stället för att söka honom?” (Se L&F 1:16.) (De vandrar 

sin egen väg och följer världen.) Avsnitt 2 tar upp en diskussion 

om vad det innebär att söka Herren för att införa 

hans rättfärdighet i stället för att vandra sin egen väg. 

SÖKAKTIVITET Be eleverna titta efter det beslut som 

varje person ställs inför och fundera över hur de skulle 

reagera i samma situation. 

VISA AVSNITT 2 Avsnitt 2 (2:00) innehåller en rad 

korta klipp om beslut eleverna ställs inför när det gäller 

att söka Herren eller vandra sin egen väg. 

DISKUSSION Diskutera, utifrån situationerna som 

tas upp på videobandet och andra som eleverna kan 

ställas inför, hur våra beslut kan påverkas av att vi följer 

Herren i stället för att vandra vår egen väg. Följande yttranden 

kan vara till hjälp i diskussionen. (Påminn eleverna 

om att dessa yttranden från Herrens tjänare är 

”Herrens röst”.) 

Underhållning ”Vi har alla många svåra beslut att fatta 

varje dag. Det finns många lockelser som om de följs 

leder oss bort från Kristus. De filmer vi väljer att se på


bio och video, den underhållning som vi söker, den 

musik som vi lyssnar på, det mode vi bär och det språk 

som vi använder — allt detta påverkas av hur stark vår 

önskan är att följa Kristus. När vi fattar dessa beslut 

tycker vi kanske att det är för svårt att lämnas utanför 

eller att gå miste om det som världen tycker är okej. Ja, 

[som president Gordon B Hinckley i första presidentskapet 

har sagt]: ’Det är svårt att vara kristen och följa 

Kristus i ord och handling’. Men när vi följer honom 

känner vi den frid och förvissning som kommer av att 

fatta rätta beslut. Han kommer att ge tillräckligt mod för 

de gånger när vi måste stå ensamma” (se Rex D Pinegar, 

i Nordstjärnan, jan 1992, s 47–48). 

Hjälpa de ensamma ”Hjärtats hunger är att vara ensam, 

att ha dåligt självförtroende, att vara missförstådd, att 

längta efter vänskap, medkänsla och uppskattning. När 

vi söker stilla vår nästas hunger minskar vi vår egen . . . 

Låt oss tänka på att när vi ger av oss själva är det mindre 

en fråga om att ge mycket än om att ge vid rätt tillfälle” 

(J Richard Clarke, Nordstjärnan, apr 1982, s 141). 

Anständighet ”Guds tjänare har alltid gett rådet att vi 

ska klä oss anständigt och visa respekt för Gud och oss 

själva” (Vägledning för de unga, s 7). 

Stadigt sällskap ”Ha inte stadigt sällskap när ni är 

unga. När ni uppnår en ålder då det är dags att fundera 

på äktenskap är tiden inne att engagera sig på detta sätt. 

Men ni pojkar som går i gymnasiet har inget behov 

av detta, ej heller flickorna” (Gordon B Hinckley, 

Nordstjärnan, jan 1998, s 56). 

Hemundervisning ”När åren kommer och går och 

utmaningarna i livet blir allt svårare, kan hemlärarnas 

besök hos dem som hållit sig borta från kyrkans aktiviteter 

bli nyckeln som så småningom öppnar dörrarna 

för deras återkomst. 

”Med detta i minnet, kan då vi bröder inte anstränga 

oss att hjälpa dem vi är ansvariga för och föra dem till 

Herrens bord, så att de kan glädja sig över hans ord 

och åtnjuta hans Andes sällskap?” (Thomas S Monson, 


Världsliga ting ”Vår tids avgudar eller falska gudar kan 

ta formen av kläder, hem, affärer, maskiner, bilar, nöjesbåtar 

och många andra ting som hindrar oss från att nå 

gudaskap . . . 

Abstrakta ting kan lika gärna bli våra gudar. Lärdomsgrader 

och titlar kan bli avgudar. Många unga män 

bestämmer sig för att gå på universitet när de först 

borde gå på mission . . . 

Unga gifta par som uppskjuter föräldraskapet tills de 

tagit sina examina blir kanske chockerade om denna prioritering 

kallas avguderi . . . 

8 

Många dyrkar jakten, fisketuren, semestern, veckoslutspicknicken 

och utflykten. Andra har som sina avgudar 

baseboll, fotboll, tjurfäktning eller golf. Att dessa sysselsättningar 

stjäl tid från att dyrka Herren och hindrar 

tjänande och att uppbygga Guds rike är vanligare än 

motsatsen . . . 

En annan avgud för människor är makt och prestige” 

(Spencer W Kimball, Förlåtelsens under, s 44–45). 

Vad måste vi göra för att söka Herren? President Ezra 

Taft Benson sade: 

”När vi sätter Gud främst kommer allt annat att falla på 

plats eller också försvinna från vårt liv. Vår kärlek till 

Herren avgör var vi placerar vår tillgivenhet, hur vi 

använder vår tid, de intressen vi ägnar oss åt och hur 

vi prioriterar” (i Nordstjärnan, jul 1988, s 3). 

VISA AVSNITT 3 Avsnitt 3 (3: 40) är avsett att inspirera 

eleverna till att sätta Herren främst i sitt liv. Det visar 

hur ungdomarna i avsnitt 2 och andra personer som 

söker Herren gör rätta val. 


SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Be eleverna läsa Läran 

och förbunden 1:17–18 och fråga: ”Vad gjorde Herren 

för att motverka olyckor i de sista dagarna?” (Han kallade 

en profet, Joseph Smith, och andra, gav dem bud 

och sände ut dem att förkunna dem för världen.) 

DISKUSSION Det vi känner till som Läran och förbunden 

trycktes ursprungligen som Befallningarnas bok. 

Orden ”dessa befallningar” och ”dessa bud” (v 24, 30 

och 37) syftar på innehållet i Läran och förbunden. Låt 

eleverna läsa verserna 24–28 och se varför Herren gav 

dessa befallningar till oss. Betona följande fem skäl: 

• Så att vi kan förstå dem (se v 24). 

• Så att vi kan se våra villfarelser (se v 25). 

• Så att vi kan få undervisning då vi söker visdom (se 

v 26). 

• Så att vi kan bli tuktade för våra synder och omvända 

oss (se v 27). 

• Så att vi, när vi är ödmjuka, kan bli styrkta och få kunskap 

(v 28). 

Diskutera hur skrifterna hjälper oss att göra dessa fem 

saker. Berätta gärna om dina egna eller dina elevers 

erfarenheter. 

SAMMANFATTNING Uppmuntra eleverna att ”rannsaka 

dessa bud” och bär vittnesbörd om att de ”skola 

alla gå i fullbordan” (se L&F 1:37–38).

5 Läran och förbunden 3; 10 GUDS VERK 

MÅL 

Att hjälpa eleverna inse att Gud har makten och att hans 

verk, avsikter och mål inte kan omintetgöras (se L&F 3:3). 


INLEDNING Då Gud söker åvägabringa sina verk, 

motarbetar Satan dem ständigt. När Mormons bok översattes 

försökte Satan förhindra dess framkomst (se L&F 

10:33). Hjälp eleverna förstå att Guds verk inte kan 

omintetgöras, därför att Guds visdom är större än djävulens 

list. 

DISKUSSION Få eleverna att tänka på hur Satan motarbetar 

Guds planer genom att ställa följande frågor (ge 

inga inblickar eller svar nu): 

• Hur stort hot utgör Satan i vår värld i dag? 

• Ser det ut som om Satan hela tiden vinner terräng i 

världen? 

• Finns det någon chans att Satan vinner kriget mellan 

gott och ont och triumferar över Herren och hans 

frälsningsplan? 


VIDEOPRESENTATIONEN Guds verk 13:26 

SÖKAKTIVITET Låt eleverna, när de tittar på videopresentationen, 

lägga märke till sådant som visar att Gud 

har makten och att hans avsikter inte kan omintetgöras. 

VISA VIDEOBANDET I detta videoavsnitt berättar 

Martin Harris för en ung man om hur man förlorade de 

116 sidorna av det översatta manuskriptet till Mormons 

bok. Martin betonar att trots att orättfärdiga människor, 

inspirerade av Satan, planerade att ändra texten i manuskriptet, 

har Gud makten och hans avsikter kan inte 

omintetgöras — Gud kommer att triumfera och Satan 

kommer att förlora. 


DISKUSSION Fråga eleverna: 

• Lyckades Satan i sitt försök att misskreditera Joseph 

Smith och Mormons bok? Varför inte? (Herren visste 

i förväg vad Satan tänkte göra och beredde ett sätt att 

fortsätta sitt verk.) 

• Vad är det som ger Satan makt över de jordiska tjänare 

som upprätthåller hans verk? (Deras val att använda 

sin fria vilja till att synda; se även L&F 10:5, 19, 21.) 

DISKUSSION Hänvisa på nytt till frågorna i början av 

lektionen och fråga eleverna om de har fått några fler 

insikter om dessa frågor. Be dem läsa Läran och förbunden 

3:1–3 och diskutera vad Herren säger i dessa verser. 

9 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Läs Läran och förbunden 

10 tillsammans med eleverna för att bättre förstå 

Satans ansträngningar för att gäcka Herren och återställelsen, 

och Herrens plan för att hindra Satans försök. 

Använd följande frågor och kommentarer för att 

hjälpa dem förstå: 

• Vers 1: Vem är den ogudaktige mannen som nämns 

här? (Martin Harris — se även v 7; L&F 3:12–13.) 

Varför sade Frälsaren att han var en dålig människa? 

(”I grund och botten var Martin inte ond utan ville göra 

det som var rätt ... Hans ogudaktighet bestod i hans själviska 

önskan att tillfredsställa sin egen önskan tvärt 

emot Herrens vilja, sedan han först fått avslag på sin 

begäran innan den beviljades. Dessutom var han ogudaktig 

i det att han kränkte ett ytterst heligt och högtidligt 

förbund som han hade gjort med Herren genom 

profeten Joseph Smith” [Joseph Fielding Smith, Church 

History and Modern Revelation, 2 delar (1953), 1:28].) 

Joseph Smith var inte utan skuld eller synd under denna 

tid. Hur syndade Joseph? (Joseph ringaktade Guds råd 

[L&F 3:4], följde människors övertalningar [L&F 3:6] och 

fruktade människor mer än Gud [L&F 3:7]. Det var tydligt 

att Joseph gav efter för påtryckningar i ett försök att 

tillgodose Martins önskan att visa de 116 sidorna för 

några av sina närmaste. Joseph hade redan två gånger 

bett Herren att låta Martin ta sidorna, men Herren hade 

sagt nej båda gångerna.) 

• Vers 5: Hur kan bön hjälpa oss att övervinna Satan 

och de tjänare som stöder hans verk? 

Hur är det möjligt att alltid be? (”Böner består inte endast 

av ord. Sann, trofast, uppriktig bön består mer av den 

känsla som stiger upp från hjärtat och av våra andars inre 

önskan att vädja till Gud i ödmjukhet och i tro att vi må 

erhålla hans välsignelser” [Joseph F Smith, Evangeliets 

lära, s 182]). 

Be eleverna att begrunda hur ofta de söker svar i bön. 

Be dem fundera över hur ofta de ställer preciserade frågor 

i bön. 

• Verserna 10–33: Vilken var Satans onda plan? (Fresta 

onda människor att ändra ordalydelsen i texten till de 

116 sidorna [v 10–11], fresta Joseph att be Herren om 

tillåtelse att översätta de 116 sidorna på nytt [v 15] och 

överväldiga Josephs vittnesbörd och hindra verket 

från att komma fram i detta släktled [v 12, 23, 33].) 

• Vers 19: Vilken motivation hade de onda människor 

som stal och ändrade i manuskriptet? (Världens ära.) 

Vilka motiv har vissa människor för att rättfärdiga sina 

synder? (Exempelvis själviskhet, beröm och önskan att 

bli accepterade av sina kamrater.)

6 Läran och förbunden 6; 8–9 ”DETTA ÄR UPPENBARELSENS ANDE” 

• Verserna 22–29, 63: Vilka hjälpmedel använder sig 

Satan av för att få sina tjänare att göra hans vilja? 

(Ilska, bedrägeri, lögner, smicker, stridigheter.) 

Hur väl lyckas Satans tjänare? (De kommer att fångas 

i sina egna snaror [v 26], de kommer att underkastas 

Guds rättvisa [v 28], de kommer att bringas på skam 

[v 42], de kommer inte tillåtas att förstöra Guds verk 

[v 43].) 

• Verserna 38–45: Vilka förberedelser gjorde Herren 

för att bemöta Satans ansträngningar mer än två 

tusen år innan de 116 sidorna av manuskriptet försvann? 

(Herren befallde Nephi att göra två uppteckningar 

som täckte samma tidsperiod: Nephis större 

plåtar och Nephis mindre plåtar. Moroni tog med 

båda redogörelserna i de plåtar som Joseph Smith 

fick. Sedan de 116 sidorna som härrörde sig från de 

större plåtarna hade försvunnit, befallde Herren 

Joseph att översätta från de mindre plåtarna. De mindre 

plåtarna täckte samma tidsperiod och hade mer 

andligt innehåll.) 

• Verserna 55–70: Vi vet att Satan inte kan omintetgöra 

Guds verk (L&F 3:1), men kan han övervinna oss? 

10 

Vilken garanti ger Frälsaren i vers 69 till den som följer 

honom? (”Helvetets portar skola icke bliva honom 

övermäktiga.”) 

Vilka villkor måste man godta för att få denna garanti? 

(Tillhöra Kristi kyrka [v 55], frukta Herren och hålla hans 

bud [v 56], inte förvränga skrifterna eller förhärda sitt 

hjärta [v 63, 65], komma till Kristus [v 66, 67], omvända 

sig [v 67], vara ståndaktig intill änden [v 69].) 

AVSLUTNING Läs följande ord av profeten Joseph 

Smith för eleverna: 

”Sanningens standar har upprests. Ingen gudlös hand 

kan hindra verkets framgång. Förföljelser må rasa, 

pöbelhopar må samlas, arméer må förena sig, förtalet 

må nedsvärta, men Guds sanning skall gå fram kraftfullt, 

ädelt och oförskräckt, tills den genomträngt varje 

kontinent, förkunnats i varje trakt, täckt varje land och 

ljudit i varje öra, tills Guds avsikter utförts och den store 

Jehova säger att verket är fullbordat” (History of the 

Church, 4:540). 

Bär vittnesbörd för eleverna om att Gud har makten och 

att hans verk, avsikter och mål inte kan omintetgöras. 


MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå vad personlig uppenbarelse är 

och betydelsen av att få den i sitt liv. 


INLEDNING Många av ungdomarna i kyrkan har fått 

vittnesbörd från den Helige Anden. Ändå finns det 

många som inte förstår vikten av att få personliga 

uppenbarelser eller vet vad de måste göra för att öka sin 

förmåga att ta emot dem. Den här lektionen och tillhörande 

videopresentation är avsedda att hjälpa eleverna 

förstå personliga uppenbarelser bättre. 

VARNING Uppmuntra inte eleverna att berätta om 

upplevelser som är för personliga eller heliga. Du bör 

också vara försiktig själv med att berätta om andliga 

upplevelser du haft. Äldste Boyd K Packer lärde: 

”Jag har också kommit till den uppfattningen att det 

inte är förståndigt att ständigt tala om ovanliga andliga 

upplevelser. Dessa skall omsorgsfullt omgärdas, och 

berättas vidare endast då Anden själv manar dig att 

använda dem för att välsigna andra. Jag är ständigt 

medveten om Almas ord: 

’Många är det givet att få veta Guds hemligheter. Dock 

hava de medelst en sträng befallning blivit ålagda att 

icke yppa dem utom om de finnas i den del av hans ord, 

som han giver till människobarnen, i den mån de bevisa 

honom uppmärksamhet och flit’ (Alma 12:9). 

Jag hörde en gång president Marion G Romney ge råd 

till missionspresidenter och deras hustrur: ’Jag berättar 

inte allt jag vet. Jag har aldrig berättat allt jag vet för 

min hustru, för jag har funnit att om jag talar alltför 

lättsinnigt om heliga ting, så litar Herren därefter inte 

på mig.’ 

Jag tror det är meningen att vi skall gömma och begrunda 

dessa ting i våra hjärtan, som Lukas sade att Maria gjorde 

med de gudomliga händelser som omgav Jesu födelse” 

(”Herrens lykta”, Nordstjärnan, dec 1988, s 35). 

CITAT Alla vår himmelske Faders barn har rätt att få 

personlig uppenbarelse. Äldste Bruce R McConkie lärde: 

”Varje hängiven, lydig och rättfärdig person på jorden 

har fått och får uppenbarelse från Gud. Uppenbarelse 

är alla de trofastas självklara arv. ’Ingen människa kan 

erhålla den Helige Anden utan att mottaga uppenbarelser. 

Den Helige Anden är en uppenbarare’, sade profeten 

[Joseph Smith]. [Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 283]” 

(Mormon Doctrine, s 644). 

DISKUSSION Fråga: ”Varför är personlig uppenbarelse 

så viktigt?” (Det är omöjligt att få ett vittnesbörd och en 

andlig bekräftelse på evangeliets äkthet utan att få personlig 

uppenbarelse genom den Helige Anden.) 

CITAT ”Ett vittnesbörd är en personlig uppenbarelse — 

en av flera betydelsefulla gåvor — och kan åtnjutas av 

varje själ som betalar priset” (Spencer W Kimball, The


Teachings of Spencer W Kimball, red Edward L Kimball 

[1982], s 56). 

”Frälsning kan icke komma utan uppenbarelse” 

(Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 137). 

”Ingen kan bli frälst med mindre än att och förrän han 

får uppenbarelse. Uppenbarelse är den klippgrund 

på vilken sann religion och personlig frälsning vilar” 

(Bruce R McConkie, i Conference Report, okt 1969, s 80). 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Detta är uppenbarelsens ande” 9:32 

SÖKAKTIVITET Be eleverna titta efter de sätt på vilka 

Oliver Cowdery antingen mottog uppenbarelse eller fick 

undervisning om hur uppenbarelse ges. 

VISA VIDEOBANDET På det här videobandet används 

Oliver Cowdery som ett exempel för att lära ut olika 

sidor av personlig uppenbarelse. Principerna för personlig 

uppenbarelse som Oliver Cowdery fick undervisning 

om och erfarenhet av gäller oss i dag. 


DISKUSSION Be eleverna att namnge de olika sätt på 

vilka Oliver Cowdery antingen mottog uppenbarelse 

eller fick undervisning om hur uppenbarelse ges. Några 

tänkbara svar är följande från kapitlen 6, 8 och 9: 

Läran och förbunden 6:14 Han fick undervisning av 

Anden. (Det kan vara som en maning som vittnar eller 

vägleder.) 

Läran och förbunden 6:15 Hans sinne upplystes. (Det 

kan innefatta att få tankar eller kunskap inspirerade av 

Herren.) 

Läran och förbunden 6:23 Herren talade frid till hans 

sinne. (Frid kan komma som en bekräftelse på att det vi 

ber om är riktigt eller enligt Herrens vilja.) 

Läran och förbunden 8:2 Herren kan tala eller kommunicera 

genom hjärtat och sinnet. (Som framgår på videobandet 

gäller upplysning sinnet och frid berör hjärtat. 

Frid och upplysning får vi ofta samtidigt.) 

Läran och förbunden 8:3–4 Oliver fick uppenbarelsens 

ande i gåva och uppmanades att ”bruka den”. (Var och 

en av oss bör mer aktivt söka personlig uppenbarelse.) 

Läran och förbunden 9:8 Han uppmanades att ge akt på 

en brinnande känsla inombords. (Det är ett sätt på vilket 

den Helige Anden kan kommunicera. En brinnande 

känsla i hjärtat kan åtfölja ett riktigt beslut som lagts 

fram för Herren.) 

Läran och förbunden 9:8–9 Ofta får den Helige Anden 

mottagaren att ”förnimma” att något är rätt eller fel. 

Läran och förbunden 9:9 Oliver fick veta att hans tankar 

kanske skulle bli oklara. (Det kan också vara en 

form av personlig uppenbarelse, och kan åtfölja ett felaktigt 

beslut som lagts fram för Herren.) 

11 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Be eleverna att i kapitel 6 

i Läran och förbunden söka efter och ange nyckelord 

eller nyckelfraser som Herren använder för att undervisa 

oss om hur man förbereder sig för att ta emot 

uppenbarelse. Några tänkbara svar är: 

• Be (L&F 6:5) — ”Bedjen mig, och eder skall givas.” 

President Boyd K Packer har sagt: ”Bönen är en så 

väsentlig del av uppenbarelsen att slöjan annars kan 

vara stängd för dig. Lär dig be. Be ofta. Be inom dig, 

i ditt hjärta. Be på dina knän” (Nordstjärnan, jan 1995, 

s 58; se även L&F 8:1, 9–11; 9:7–8). 

• Klappa (L&F 6:5) — Vad innebär det att klappa innan 

Herren öppnar åt oss? 

• Sök (L&F 6:6–7) — Vad säger Herren i dessa verser att 

vi bör söka? Vad lovar han om vi gör det? 

• Håll buden (L&F 6:6, 9, 20); var trofast (L&F 6:13, 18, 

20); gör gott (L&F 6:8, 33). Varför är lydnad nödvändigt 

före och efter mottagandet av uppenbarelse? 

(Ibland måste vi bevisa vår värdighet inför Herren 

innan han betror oss med personlig uppenbarelse. Om 

vi inte lyder en tidigare uppenbarelse, är den uppenbarelsen 

utan värde i vårt liv och kommer i själva verket 

att bli till fördömelse för oss; se L&F 82:3.) 

• Sök vägledning (L&F 6:11, 14–15) — ”Om du vill forska, 

skall du få veta hemligheter” (v 11). I vers 15 lär vi oss 

att till följd av att Oliver sökte vägledning blev han 

upplyst, eller fick med andra ord uppenbarelse. 

• Önska (L&F 6:20, 22, 25, 27) — Rättfärdiga önskningar 

leder ofta till personlig uppenbarelse. 

• Göm dessa ord i ditt hjärta (L&F 6:20) — Vilka ord kan 

detta innefatta? (Skrifterna, generalkonferenstal, patriarkaliska 

välsignelser m m.) 

FRÅGA Vad försöker Herren tala om för oss när han 

säger: ”Guds hemligheter skola uppenbaras för eder” 

(L&F 6:7)? (En innebörd av ”hemligheter är evangeliesanningar 

som tidigare varit fördolda, men som nu har 

uppenbarats. Synden gör oss oförmögna att andligen 

förstå evangeliets principer [se 1 Kor 2:14], men de som 

har fått ett vittnesbörd om evangeliet genom personlig 

uppenbarelse kan säga att de har kunskap om ”hemligheterna” 

eller de enkla sanningarna om Gud. Lägg 

märke till att ”hemlighet” kommer av det grekiska ordet 

myein, vilket betyder ”att tillsluta”, exempelvis munnen 

eller ögonen. Personlig uppenbarelse är i allmänhet bara 

för personen i fråga. Det är alltid viktigt att bära sitt vittnesbörd, 

men det är olämpligt att yppa saker av personlig 

eller privat natur som man fått veta genom personlig 

uppenbarelse.) 

VARNING Uppenbarelser kommer från en kärleksfull 

Fader i himmelen, och han bestämmer när och hur de 

ges. Äldste Boyd K Packer varnar: ”Vi kan öppna oss 

för denna kommunikation, men vi kan aldrig tilltvinga 

oss den! Om vi försöker göra det, kan vi bli bedragna” 

(Nordstjärnan, jan 1992, s 24). Satan är angelägen om att

7 Läran och förbunden 45:16–39 ”VAREN ICKE BEDRÖVADE” 

bedra och kan till och med ge falska uppenbarelser. 

Detta var ett problem för medlemmarna i kyrkans barndom, 

liksom det är i dag (se ingresserna till kapitlen 28, 

43 och 50). Förmedla följande råd om hur man känner 

igen sanna uppenbarelser: 

• ”Om du någonsin får en maning att göra något som 

känns fel, något som du inom dig vet är fel och som strider 

mot rättfärdiga principer, följ den inte!” (Boyd K 

Packer, Nordstjärnan, jan 1995, s 60.) 

• ”Uppenbarelse sker med ordning i kyrkan. Vi är 

berättigade till personlig uppenbarelse. Vi kommer 

emellertid inte att få uppenbarelser om vad andra 

ska göra ... 

En biskop, till exempel, får inte uppenbarelser om en 

grannförsamling, därför att det ingår inte i hans 

ansvarsområde” (Boyd K Packer, Nordstjärnan, jan 1990, 

s 13). 

• ”Det kommer tillfällen då man måste välja mellan 

Guds uppenbarelser och människors tankegångar — 

mellan profeten och en viss politiker eller professor. 

Profeten Joseph Smith sade: ’Allt vad Gud fordrar 

är rätt, det gör detsamma vad det är, fastän vi icke 

kunna se orsaken därtill förrän långt efter det 

12 

händelserna ägt rum’ (Scrapbook of Mormon 

Literature, band 2, s 173)” (Ezra Taft Benson, 

”Fourteen Fundamentals in Following the Prophet”, 

i 1980 Devotional Speeches of the Year [1981], s 28). 

AVSLUTNING Vittna om att personlig uppenbarelse 

kan ges på många sätt och att det minst dramatiska sättet 

kan vara det vanligaste, men att uppenbarelsen kommer 

från Gud. Läs högt följande uttalande av äldste 

Dallin H Oaks i de tolvs kvorum: 

”Det förekommer verkligen syner. Röster hörs från 

andra sidan slöjan. Jag vet detta. Men sådana upplevelser 

är ytterst ovanliga. Och de som får vara med om 

sådana stora och ovanliga upplevelser talar sällan 

offentligt om dem, eftersom vi är befallda att inte göra 

det (se L&F 63:64), och eftersom vi förstår att uppenbarelsens 

kanaler kommer att stängas om vi visar detta 

för världen. 

De flesta uppenbarelser till ledare och medlemmar i kyrkan 

kommer genom en stilla röst eller genom en känsla, 

och inte genom en syn eller en röst som uttalar hörbara 

ord. Jag vittnar om att detta slags uppenbarelser verkligen 

förekommer” (Liahona, maj 1999, s 24). 

7 Läran och förbunden 45:16–39 ”VAREN ICKE BEDRÖVADE” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå ändamålen med ”tecknen på 

Människosonens tillkommelse”, så att dessa tecken inte 

gör dem oroliga. 


INLEDNING Många elever känner oro och fruktan 

när de diskuterar händelserna kring Kristi andra 

ankomst. Den här lektionen och nästa, ”’De som äro 

visa’ (L&F 45:56–57)”, är avsedda att hjälpa eleverna 

övervinna dessa känslor. I dessa presentationer behandlas 

Kristi andra ankomst som en ”stor” händelse för de 

rättfärdiga och en ”fruktansvärd” händelse för de orättfärdiga. 

DISKUSSIONSAKTIVITET Placera i förväg ut ett 

antal skyltar i klassrummet, skyltar med budskap som 

Enkelriktat, Varning för svag is eller Kommer strax. Fråga 

eleverna varför man har skyltar. (För att varna för, meddela 

eller fästa uppmärksamheten på något.) Peka på de 

olika skyltarna som du har placerat ut i klassrummet 

och ställ frågor som de nedan: 

• Var kan man få se en skylt som den här? 

• Vad är den bra för? 

• Vad kan hända om någon tog bort den? 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Varen icke bedrövade” 4:55 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att tänka på följande 

fråga medan de tittar på videon: ”Varför sänder Herren 

tecken före och vid sin andra ankomst?” 

VISA VIDEOBANDET På videobandet undersöker 

man ”tecknen på Människosonens tillkommelse”. En 

ung man förklarar att tecknen är budskap till Herrens 

lärjungar om att Herren kommer att uppfylla de löften 

han har gett sina heliga och att tiden för hans andra 

ankomst är nära. 


DISKUSSION Låt eleverna diskutera frågan du bad 

dem fundera över innan de såg videon: ”Varför sänder 

Herren tecken före och vid sin andra ankomst?” (För att 

varna, uppenbara och fästa uppmärksamhet på det faktum 

att han är verklig och att han ska komma till jorden 

en andra gång.) 

DISKUSSION OM SKRIFTSTÄLLE Låt eleverna läsa 

Läran och förbunden 45:16–34. Fråga: ”Varför blev 

Herrens lärjungar bedrövade när han berättade för 

dem om några av ’tecknen på Människosonens tillkommelse’?” 

(Därför att många av tecknen var i form av 

svåra straffdomar över de orättfärdiga.) Läs vers 32:

8 Läran och förbunden 45:56–57 ”DE SOM ÄRO VISA” 

”Men mina lärjungar skola stå på heliga platser och icke 

beröras därav.” Läs 3 Nephi 9:13 och påpeka att Kristi 

ankomst till Nya världen kan ses som en förebild av 

hans andra ankomst. Liksom Herren bevarade de rättfärdiga 

från den förstörelse som ägde rum i Amerika vid 

tiden för hans död, kommer han att bevara sitt folk i de 

sista dagarna (se även 2 Nephi 30:10). 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET OCH DISKUSSION Låt 

eleverna läsa Läran och förbunden 45:35. Förklara att 

Herren själv säger att hans lärjungar inte ska vara 

bedrövade över tecknen på hans ankomst. Fråga eleverna 

vilka löften Herren talar om i vers 35. Låt dem 

skumma igenom Läran och förbunden 45 och söka efter 

allt positivt han lovar ska hända som en del av hans 

andra ankomst. 


Läran och förbunden 45:36–39. Vad lär liknelsen om 

13 

fikonträdet oss om ”tecknen på Människosonens tillkommelse”? 

(Tecknen ger oss ett ungefärligt tidsschema 

för Kristi andra ankomst.) Varför är det viktigt att vi 

ger akt på tecknen på Kristi andra ankomst — även om 

de är mindre angenäma? (Så att vi kan se till att vi är 

förberedda.) Påpeka att ordet ”fruktar” i vers 39 betyder 

att respektera och lyda Herren. 

SAMMANFATTNING Påpeka för eleverna att om de är 

rättfärdiga behöver de inte frukta Kristi andra ankomst 

eller tecknen på den. Tecknen på Kristi andra ankomst 

är vittnesbörd om att Herren kommer och att han uppfyller 

sina löften till de heliga. Det är viktigt att vi känner 

till och ger akt på tecknen så att vi är förberedda för 

”Herrens dag . . . den stora och fruktansvärda”. 

8 Läran och förbunden 45:56–57 ”DE SOM ÄRO VISA” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå vikten av att ta ” den Helige 

Ande till sin vägledare” för att kunna förbereda sig för 

brudgummens (Jesu Kristi) ankomst och ”bestå på den 

dagen” (L&F 45:57). 


INLEDNING Gå igenom inledningen till föregående 

lektion, ”’Varen icke bedrövade’ (L&F 45:16–39)”. 

INSIKTER I SKRIFTERNA Läs tillsammans med eleverna 

liknelsen om de tio jungfrurna i Matteus 25:1–13. 

Läs sedan följande insiktsfulla ord av äldste Harold B 

Lee, som då var medlem i de tolvs kvorum: 

”Brudgummen i liknelsen var Herren, människosläktets 

Frälsare. Bröllopsfesten symboliserade Frälsarens andra 

ankomst för att ta sin kyrka till sig. Jungfrurna var de 

som sade sig tro på Kristus och som förväntansfullt väntade 

på att brudgummen skulle komma till bröllopsfesten” 

(i Conference Report, okt 1951, s 26). 


VIDEOPRESENTATIONEN ”De som äro visa” 8:38 

SÖKAKTIVITET Be eleverna ge akt på vad oljan representerar 

i vårt liv. Be dem också ge akt på hur vi skaffar 

denna olja. 

VISA VIDEOBANDET Videon börjar med en framställning 

av liknelsen om de tio jungfrurna. Detta följs av 

exempel på sista dagars heliga ungdomar som fyller 

sina andliga facklor med olja. 


DISKUSSION Ställ följande frågor till eleverna: 

• Vem representerar brudgummen? (Frälsaren.) 

• Vad representerar hans ankomst? (Frälsarens andra 

ankomst.) 

• Vilka representerar de tio jungfrurna? (Kloka och oförståndiga 

medlemmar i kyrkan.) 

• Vad är skillnaden mellan de fem som är kloka och de 

fem som är oförståndiga? (”Fem är brinnande och 

hängivna, medan fem är inaktiva och ljumma. Tio 

har ett vittnesbörd om Jesus, men bara fem är trogna 

sitt vittnesbörd” [Bruce R McConkie, Doctrinal New 

Testament Commentary, 3 band (1966–1973), 1:685].) 

• Vad representerar oljan? (Den Helige Anden. ”Fem 

av jungfrurna är kloka och har tagit den Helige 

Anden till sin vägledare. Deras facklor är tända och 

de inväntar dens ankomst vars fest det är. Men fem 

är oförståndiga. De sätter inte det som hör Herren 

till först i sitt liv. Andra intressen fångar deras uppmärksamhet. 

Deras facklor är utan olja, för de har 

inte gjort den Helige Anden till sin ständige ledsagare” 

[Bruce R McConkie, The Millennial Messiah 

(1982), s 343].) 

• Vilken roll spelar förberedelse i liknelsen? (De fem 

oförståndiga jungfrurna hade inte tillräckligt med olja 

för att kunna gå ut och möta bröllopsprocessionen. De 

som inte förbereder sig andligen kommer inte att vara 

redo att möta Frälsaren vid hans ankomst.)

9 Läran och förbunden 59:9–20 ”PÅ MIN HELIGA DAG” 

• Varför delade inte de fem förståndiga jungfrurna med 

sig av sin olja till dem som var utan? (”De oförståndiga 

bad de andra att dela med sig av sin olja, men 

andlig beredskap är inget man ögonblickligen kan 

dela med sig av ... 

Det var inte själviskhet eller ovänlighet. Den slags olja 

som behövs för att lysa upp vägen och lysa upp mörkret 

kan man inte dela med sig av. Hur kan man dela 

med sig av lydnad mot tiondets princip, den sinnesfrid 

som kommer av ett rättfärdigt leverne, ett ansamling 

av kunskap? Hur kan man dela med sig av sin tro eller 

sitt vittnesbörd? Hur kan man dela med sig av sin 

inställning eller sin kyskhet eller erfarenheten av en 

mission? Hur kan man dela med sig av templets välsignelser? 

Var och en måste själv skaffa sig denna olja” 

[Spencer W Kimball, Faith Precedes the Miracle (1972), 

s 255–256].) 

• Vad betyder detta att brudgummen kommer vid 

midnatt? (Kristus ska komma när vi inte väntar oss 

det. ”De oförståndiga jungfrurna var inte ovilliga att 

köpa olja. De visste att de borde ha olja. De sköt bara 

upp saken. De visste inte när brudgummen skulle 

komma ... 

Midnatt är så sent för dem som har skjutit upp” 

[Kimball, Faith Precedes the Miracle, s 256].) 

• Hur kan vi med hjälp av den Helige Anden bygga 

upp ett förråd av olja och förbereda oss för Frälsarens 

andra ankomst? (”I liknelsen köpte man olja hos köpmän. 

I vårt eget liv samlar vi på förberedelsens olja 

droppe efter droppe genom att leva rättfärdigt. 

Närvaro vid sakramentsmötena tillför olja till våra 

facklor, droppe efter droppe genom åren. Fasta, 

familjebön, hemundervisning, ett tyglande av sina 

14 

kroppsliga begär, förkunnandet av evangeliet, skriftstudier 

— varje handling av hängivenhet och lydnad 

blir en droppe i vårt förråd. Vänliga handlingar, betalning 

av offergåvor och tionde, kyska tankar och handlingar, 

giftermål inom förbundet för evigheten — 

också dessa tillför på ett betydande sätt den olja med 

vilken vi vid midnatt kan fylla på våra uttömda facklor” 

[Kimball, Faith Precedes the Miracle, s 256].) 


45:56–57 och ta upp följande med eleverna: 

• den dag — Det syftar på de sista dagarna före 

Frälsarens andra ankomst. 

• de som äro visa — Enligt vers 57 gjorde de visa två 

saker: de tog emot sanningen och de tog den Helige 

Anden till sin vägledare. Till följd av detta blev de inte 

vilseledda. 

• bestå på den dagen — Det betyder att inte gå under vid 

hans ankomst. ”Vi förbereder oss, var och en för sig, 

för att möta vår Gud genom att hålla hans bud och leva 

efter hans lagar. Han kommer endast ta upp dem i sin 

famn som uthärdar hans tillkommelses dag” (Bruce R 

McConkie, The Millennial Messiah, s 572). 

AVSLUTNING Överväg att tillsammans med eleverna 

gå igenom hur den Helige Anden kommunicerar med 

oss. Större delen av den förberedelse vi behöver göra 

för att uthärda vår Frälsares tillkommelses dag kommer 

att vara av andlig natur. Ett vittnesbörd kommer 

att vara nödvändigt för att bestå på den dagen. Vi 

måste vara Herren lydiga och trogna och omvända oss 

och ära våra förbund. Den Helige Anden hjälper oss 

om vi är villiga. 


MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att Gud befallt oss att helga 

sabbatsdagen. När vi gör det håller vi oss ”obefläckade 

av världen” (L&F 59:9) genom att vila från våra arbeten, 

förnya oss andligen och komma för att lära känna Gud 

och tillbe honom. Lydnad mot detta bud stärker oss 

under jordelivet och förbereder oss för evigt liv. 


INLEDNING Under sommaren 1831 gjorde Joseph 

Smith sin första resa till Sion i Jackson County i 

Missouri. Kort därefter mottog han kapitel 59 i Läran 

och förbunden som börjar med orden: ”Se, säger 

Herren, välsignade äro de som hava kommit till detta 

land med blicken fäst på min ära enligt mina bud” 

(v 1). För att vi ska kunna bygga Sion med blicken fäst 

på hans ära, måste vi hålla de bud som betonas i detta 

kapitel, däribland sabbatslagen. President N Eldon 

Tanner förklarade hur denna lag kan hjälpa oss att tillväxa 

andligen: ”Genom att helga sabbatsdagen får 

vi tillfälle att lära oss och förstå evangeliets lärdomar 

genom gudsdyrkan och studier, och att lära känna 

Gud, vilket är oumbärligt för vår eviga bestämmelse” 

(i Conference Report, apr 1970, s 64). 

Avsikten med denna videofilm och lektion är att ge eleverna 

en läromässig grund för att bättre helga sabbaten. 

Iakttagandet av sabbaten hjälper oss att leva med blicken 

fäst på Guds ära (se L&F 59:1; se även Moses 1:39). 


VIDEOPRESENTATIONEN ”På min heliga dag” 17:47 

SÖKAKTIVITET Låt eleverna titta efter tre stora händelser 

som hör samman med sabbatsdagen.


VISA AVSNITT 1 I avsnitt 1 (8:55) lär äldste Jeffrey R 

Holland i de tolvs kvorum eleverna de grundläggande 

skälen till att sabbaten instiftades. 

DISKUSSION Gå igenom avsnitt 1 för att hjälpa eleverna 

förstå varför sabbaten finns. Vad har skapelsen 

med sabbaten att göra? Vad betyder det att Gud ”välsignat 

sabbatsdagen och helgat den” (2 Mos 20:11)? Vad är 

ett ”evigt förbund” (2 Mos 31:16)? Hur påverkar det oss i 

dag? Äldste Holland beskrev sabbaten som en åminnelse 

av två slags frihet. Vilka är dessa? (Frihet från fysiskt 

arbete och frihet från död och synd som försoningen 

ger.) Hur kan vi visa tacksamhet för dessa friheter? 

VISA AVSNITT 2 I avsnitt 2 (8:52) undervisar äldste 

Holland om hur sabbaten hjälper oss leva andligt under 

jordelivet och framåtskrida mot evigt liv. Han vittnar 

också om sabbatens gudomlighet och uppmanar ungdomarna 

att helga sabbatsdagen. 


SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET OCH DISKUSSION Gå 

igenom videofilmen och Läran och förbunden 59:9–20. 

Använd sedan följande punkter från äldste Hollands tal 

för att hjälpa eleverna förstå hur det stärker dem andligen 

att helga sabbatsdagen och hjälper dem framåtskrida 

mot evigt liv. 

• Avsikten med sabbaten är att ge oss kroppslig vila och 

förnyelse. Låt en elev förklara vad det betyder att vila 

och förnya sig på sabbaten. Som äldste Holland sade: 

”Vi ska ingå i Herrens vila på sabbaten, men det är 

något helt annat än att sitta och slötitta på TV hela 

dagen.” Herrens vila betyder ”vila från vårt vardagliga 

arbete” men innefattar också andlig vila. 

• Avsikten med sabbaten är att vi ska pånyttfödas och 

stärkas andligen. Läs Läran och förbunden 59:12 och 

säg att vi ska offra vår tid, våra talanger och våra 

medel i Guds och våra medmänniskors tjänst. Hur 

kan närvaro vid kyrkans möten hjälpa oss att offra 

eller ge gåvor? (Ett tänkbart svar är att när vi tar 

sakramentet offrar vi ett förkrossat hjärta och en botfärdig 

ande och förnyar våra förbund med Herren.) 

Hur kan vi offra gåvor under resten av sabbaten? 

Följande anvisning från första presidentskapet kan 

vara användbar i diskussionen: 

”Vi vädjar till alla sista dagars heliga att avskilja denna 

heliga dag från världsliga aktiviteter och helga sig 

genom dyrkan, tacksägelse, tjänande och familjeinriktade 

aktiviteter som är lämpliga på sabbaten” (brev från 

första presidentskapet, 28 sep 1992). 

Diskutera med eleverna äldste Hollands kommentarer 

om sakramentet på videobandet: 

”Genom att ta sakramentet varje vecka vänder vi vår 

uppmärksamhet mot Frälsarens försoningsoffer och 

erkänner vårt beroende av hans nåd och hans förlåtelse. 

. . . Genom sakramentet får vi en påminnelse varje 

15 

vecka och våra tankar riktas mot Frälsaren, mot denna 

stora, enda källa till vår frälsning och vårt behov av att 

omvända oss, så att vi kan uppfylla kraven för alla välsignelser 

av hans försoning och uppståndelse. Även 

om vi bör omvända oss hela tiden, ger sabbaten och 

sakramentet oss tillfälle att verkligen ställa världsliga 

omsorger åt sidan och koncentrera oss på vår andliga 

utveckling . . . Tänk för ett ögonblick hur annorlunda 

vårt liv skulle kunna vara om vi genom omvändelse 

gjordes rena varje sabbat och kunde börja varje vecka 

fullkomligt rena, förnyade, stärkta — helt säkra på vår 

ställning inför Gud.” 

• Sabbaten ger oss tillfälle att lära känna Gud och 

uttrycka vår kärlek till honom. Läs och diskutera 

Läran och förbunden 59:10, där vi ges befallningen 

att ”ägna den Allrahögste [vår] andakt”. Som äldste 

Holland sade på videobandet: ”När vi dyrkar honom, 

lär vi känna honom och lär oss älska honom, och vi 

får också en större beslutsamhet att följa honom.” 

DISKUSSION President Spencer W Kimball ger några 

förslag på saker som är lämpliga att göra på sabbaten: 

”När vi planerar för vad vi ska göra på söndagen bör 

vi se till att det finns tid till familjegemenskap, till studier 

och begrundan och till tjänande. Vi kan läsa skrifterna, 

konferensrapporter och kyrkans publikationer; 

studera profeternas liv och lärdomar; förbereda lektioner 

och andra uppgifter i kyrkan; skriva dagbok; be 

och begrunda; skriva till eller besöka släktingar och 

vänner; skriva till missionärer; njuta av upplyftande 

musik; undervisa om evangeliet i familjen; hålla familjeråd 

. . . läsa med ett barn; släktforska . . . ta kontakt 

med icke-medlemmar; öka vänskapen med grannarna; 

besöka sjuka, äldre och ensamma” (”Budskap från första 

presidentskapet: ’Jag har därför fått undervisning’, 

Nordstjärnan, aug 1982, s 2). 

Hur kan det som president Kimball nämner stärka oss 

andligen? 

SÖKA I SKRIFTERNA Låt eleverna läsa Läran och 

förbunden 59:13–15 och söka efter ord och fraser som 

beskriver hur vi bör känna oss när vi helgar sabbaten. 

(”Glädje”, ”tacksägelse”, ”glada hjärtan och anleten”) 

VITTNA Lägg ditt vittnesbörd till äldste Hollands om 

att Herren välsignar dem som helgar sabbatsdagen, och 

uppmuntra eleverna att iaktta sabbaten med den nya 

insikt de fått. Be gärna eleverna berätta om sina positiva 

erfarenheter efter att ha helgat sabbaten på rätt sätt i ett 

antal veckor. 

AVSLUTNING Säg till eleverna att ett sätt att lära sig 

älska Frälsaren mer fullständigt, eller att uttrycka den 

kärlek vi redan har, är att hålla sabbaten som han befallt. 

”Det sätt på vilket vi använder sabbaten är ett tecken på 

vår inställning till [Herren]. Det är ett mått på uppriktigheten 

i vår tro” (Mark E Petersen, i Conference Report, 

apr 1975, s 71; eller Ensign, maj 1975, s 49).

10 Läran och förbunden 64:2–13 ”I SKOLEN FÖRLÅTA” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att Jesus Kristus, vars försoning 

gör att vi kan få förlåtelse för våra synder, fordrar 

att vi ska förlåta våra medmänniskor. 


INLEDNING Många elever förstår inte helt Frälsarens 

krav på att vi förlåter andra. De kanske tror att de kan 

välja om de ska förlåta beroende på omständigheterna 

eller sina känslor gentemot personen i fråga. Den här 

lektionen hjälper dem förstå varför vi alltid måste förlåta 

andra, genom att visa dem hur mycket Frälsaren 

har gjort och är villig att göra för var och en av oss. 

FÖRBEREDANDE AKTIVITET Låt eleverna skriva följande 

rubriker på ett papper. Vad jag vet om att förlåta 

andra och Vad Herren lär om att förlåta andra. Be dem att 

skriva ner vad de vet om att förlåta andra, också sin 

personliga uppfattning. (Låt dem inte använda skrifterna 

här.) 


VIDEOPRESENTATIONEN ”I skolen förlåta” 7:24 

SÖKAKTIVITET Berätta för eleverna att de ska få se en 

liknelse. Be dem att söka efter den person i liknelsen 

som representerar dem. 

VISA VIDEOBANDET Videobandet skildrar liknelsen 

om den obarmhärtige tjänaren. 


DISKUSSION Följande frågor kan vara användbara då 

ni diskuterar videon. 

• Vilken person i liknelsen är mest lik Frälsaren? 

Varför? (Kungen. Han efterskänkte en skuld som tjänaren 

omöjligt kunde betala tillbaka själv, liksom 

Frälsaren erbjuder oss förlåtelse som vi inte kan få 

utan honom.) 

• På vilket sätt är vi som den obarmhärtige tjänaren? (Vi 

åtnjuter Jesu Kristi nåd och försoningens välsignelser, 

men ändå är vi ibland småsinta och oförlåtande mot 

andra.) 

• Hur liknar skulden som den obarmhärtige tjänaren 

hade till kungen den skuld vi har till Frälsaren? (Vår 

skuld är större än vi kan betala. Vi måste helt lita till 

att Frälsaren återlöser oss.) 

CITAT Sammanfatta den här delen av lektionen med 

följande kommentar från äldste Bruce R McConkie: 

”Efter att Jesus hade undervisat sina lärjungar om den 

evangeliets norm som fordrar att människor ska förlåta 

varandra sina fel, och efter att han sagt till Petrus att 

det, tvärt emot rabbinernas normer, inte fanns någon 

gräns för hur många gånger bröderna skulle förlåta 

16 

varandra, gav han liknelsen om den obarmhärtige tjänaren. 

Den illustrerar den härliga sanningen att ’liksom 

Gud förlåter människorna den omätliga skuld de har 

till honom, bör de förlåta sina medmänniskor de relativt 

små skulder som uppstår när bröder syndar mot 

varandra’ [Doctrinal New Testament Commentary, 1:428]” 

(The Mortal Messiah: From Bethlehem to Calvary, 4 band 

[1978–1981], 3:94–95). 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Låt eleverna studera 

Läran och förbunden 64:2–13. Be dem att på sitt papper, 

under rubriken Vad Herren lär om att förlåta andra, skriva 

ner alla principer om att förlåta andra som de kan hitta i 

dessa verser. 

DISKUSSION Diskutera resultaten av skriftställeaktiviteten. 

Vad lärde ni er i Läran och förbunden 64:2–13 som 

ni inte redan har skrivit under rubriken Vad jag vet om 

att förlåta andra? Hur skulle efterlevnaden av dessa principer 

påverka er under den kommande veckan, det 

kommande året eller resten av ert liv? 

Läs följande ord av äldste Jeffrey R Holland: 

”När vi har blivit sårade tar Gud tveklöst med i beräkningen 

vilka oförrätter vi utsattes för och vilka anledningar 

det fanns till vår förtrytelse, men ju tydligare 

provokationen är och ju större ursäkt vi kan finna för att 

känna oss sårade, desto större anledning är det för oss 

att förlåta och befrias från det nedbrytande helvetet i 

sådana giftiga känslor och sådan vrede” (Nordstjärnan, 

jan 1997, s 80). 

Fråga: ”Vad säger dessa verser om att förlåta dem som 

är obotfärdiga?” (Vi ska förlåta ”alla människor”. Om 

andra omvänder sig eller inte bör inte påverka vårt 

beslut att förlåta dem.) 

CITAT Här följer ytterligare citat som kan vara till hjälp 

när ni diskuterar Läran och förbunden 64:2–13. 

Läran och förbunden 64:9 ”Vi kan inte omvända oss i 

någon annans ställe. Men vi kan förlåta en annan person 

och vägra att hålla dem som gisslan som Herren 

vill släppa fria!” (Neal A Maxwell, Nordstjärnan, jan 

1992, s 37). 

Läran och förbunden 64:10 ”Ni kan inte stryka ut det 

som skett, men ni kan förlåta (se L&F 64:10). Förlåtelsen 

läker hemska, tragiska sår, för den tillåter att Guds kärlek 

renar ert hjärta och sinne från hatets gift. Den rensar 

medvetandet från en önskan att hämnas. Den lämnar 

rum åt Herrens renande, läkande, återställande kärlek” 

(Richard G Scott, Nordstjärnan, jul 1992, s 33). 

Läran och förbunden 64:11 ”Nära förknippad med vår 

egen skyldighet att omvända oss är generositeten att 

låta andra göra detsamma — vi ska förlåta liksom vi 

själva blir förlåtna. Härigenom tar vi del av själva kärnan 

i Jesu Kristi försoning . . .

11 Läran och förbunden 64:34 ”HJÄRTAT OCH ETT VILLIGT SINNE” 

Det är ett av gudaskapets skenbara motsägelser, att för att 

finna frid måste både den som har blivit förfördelad och 

den som har förbrutit sig engagera sig i förlåtelseprocessen” 

(Jeffrey R Holland, Nordstjärnan, jan 1997, s 80). 

SAMMANFATTNING Be eleverna att tänka för sig 

själva om det finns någon som de inte har förlåtit (diskutera 

inte konkreta namngivna oförrätter). Uppmuntra 

eleverna att förlåta var och en som förorättat dem. Vittna 

om betydelsen av att förlåta alla människor och låta 

Herren vara domaren. 

Avsluta lektionen med följande citat från president 

Gordon B Hinckley, då medlem av första presidentskapet: 

”Hur väl behöver vi inte tillämpa denna gudomliga 

princip och dess åtföljande princip — omvändelsen! Vi 

ser behov av detta i människors hem, där obetydliga 

korn av missförstånd förstoras upp till berg av dispyter. 

Vi ser behov av detta bland grannar, där små avvikande 

17 

uppfattningar leder till bitterhet som inte svalnar. Vi ser 

behov av detta bland affärsmän som grälar och vägrar 

att kompromissa och förlåta. I de flesta fall skulle tvistefrågan 

kunna lösas till allas bästa om det hade funnits 

en vilja att sätta sig ned tillsammans och tala lugnt med 

varandra. I stället använder dessa sin tid till att underblåsa 

tvister och till att planera motåtgärder” (”Av eder 

fordras det, att I skolen förlåta”, Nordstjärnan, nov 1991, 

s 3–4). 

KÄLLMATERIAL 

• Kimball, Spencer W, Nordstjärnan, april 1978, s 70–74. 

• Hinckley, Gordon B, ”Av eder fordras det, att I skolen 

förlåta”, Nordstjärnan, nov 1991, s 3–6. 

• Packer, Boyd K, Nordstjärnan, apr 1978, s 92–96. 

• ______. Nordstjärnan, jan 1988, s 13–15. 

11 Läran och förbunden 64:34 ”HJÄRTAT OCH ETT VILLIGT SINNE” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att Herren fordrar hjärtat och 

ett villigt sinne av dem som söker följa honom. 


INLEDNING Principen om Sion är svår att förstå för 

många elever. Den här lektionen, tillsammans med nästa, 

”’Med blicken fäst på Guds ära’ (L&F 82:19)”, är avsedd 

att förtydliga principen om Sion för dem. 


och begrunda Läran och förbunden 64:34. Diskutera följande 

frågor: 

• Vad symboliserar hjärtat? (Den ”känslomässiga eller 

moraliska” delen av människan, ”ens innersta karaktär, 

känslor och önskningar” [Merriam-Webster’s 

Collegiate Dictionary, under ordet ”heart”].) 

• Vad symboliserar sinnet? (Den intellektuella och rationella 

delen av människan. Sinnet ”uppfattar, tänker, 

vill och drar slutsatser) [Merriam-Webster’s Collegiate 

Dictionary, under ordet ”mind”]. 

• Vad menar Herren när han fordrar hjärtat och ett villigt 

sinne? (Han vill ha vår tillgivenhet och hängivenhet. 

Han vill att vi alltid ska komma ihåg honom och 

sätta honom främst i vårt liv.) 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Hjärtat och ett villigt sinne” 7:38 

SÖKAKTIVITET Be eleverna titta efter de utmaningar 

och svårigheter som Heber C Kimball ställdes inför 

varje gång han kallades att utföra en mission i England. 

Be dem också att titta efter sådant som vittnar om att 

Heber C Kimball villigt gav sitt hjärta och sinne till 

Herren. 

VISA VIDEOBANDET Videon visar då Heber C 

Kimball lämnar sin familj vid två olika tillfällen för att 

åka på mission till England. Äldste Kimball gör några 

insiktsfulla kommentarer om att sätta Herren främst i 

sitt liv. 



• Vilka utmaningar och svårigheter ställdes Heber C 

Kimball inför varje gång han kallades att utföra en 

mission i England? 

• Hur kunde äldste Kimball övervinna sina svårigheter 

och utföra sina missioner? 

• Vilka saker vittnar om att äldste Kimball villigt gav 

sitt hjärta och sinne till Herren? 

• Kan ni komma på andra exempel då Herren stärkt dem 

som ger honom sitt hjärta och sinne, så att de kan göra 

det han fordrar av dem? 

• Hur kan vi ge vårt hjärta och sinne till Herren? 

Låt eleverna begrunda följande fråga utan att svara 

högt: ”Har du mött svårigheter och utmaningar då du 

kallats att göra något för Herren?” 

Observera: På videobandet säger äldste Kimball: ”Fastän 

min familj var kär för mig och jag måste lämna dem 

nästan utblottade, kände jag att sanningens sak, Kristi 

evangelium, vägde tyngre än något annat” (se President

12 Läran och förbunden 82:19 ”MED BLICKEN FÄST PÅ GUDS ÄRA” 

Heber C Kimball’s Journal [1882], s 11). Förvissa dig om 

att eleverna förstår att missionärernas hustrur och barn 

hade rätt att be kyrkan om hjälp om det behövdes och 

att äldste Kimballs familj blev omhändertagen medan 

han var borta. 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå en viktig del av principen om 

Sion: att Herren fordrar att hans lärjungar ska ”eftertrakta 

sin nästas fördel och göra allt med blicken fäst 

på Guds ära”. 


INLEDNING Upprepa inledningen till föregående lektion: 

”’Hjärtat och ett villigt sinne’ (L&F 64:34).” 

DISKUSSION Ställ följande frågor: 

• Hur många av er har nyligen deltagit i ett tjänandeprojekt 

för aronska prästadömets eller Unga kvinnors 

grupper i församlingen? 

• Vad tänkte ni när ni först fick veta att ni skulle delta i 

detta tjänandeprojekt? 

• Varför var ni villiga att delta? 

Be någon elev läsa Läran och förbunden 82:19 högt för 

klassen. Förklara för eleverna att Herren i denna vers 

talar om förhållanden i Sion (se v 14–18). Fråga: 

• Vad är innebörden av frasen ”var och en skall eftertrakta 

sin nästas fördel”? 

• Vad är innebörden av frasen ”göra allt med blicken 

fäst på Guds ära”? 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Med blicken fäst på Guds ära” 2:42 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att fundera över vilka 

motiv som den unge mannen kan ha till att utföra sitt 

tjänande. 

VISA AVSNITT 1 Avsnitt 1 (1:06) visar en äldre man då 

han får se en ung man skotta hans infart. Den äldre mannen 

frågar den unge mannen: ”Varför gör du det här?” 

DEFINIERA ORD Fråga eleverna vad ordet motiv betyder. 

(Ett motiv är ”något [exempelvis ett behov eller en 

önskan] som får en människa att handla”; [se Merriam- 

Webster’s Collegiate Dictionary, s 759].) 

DISKUSSION Fråga: ”Vilka motiv kan den unge 

mannen ha till att skotta den gamle mannens infart?” 

(Eleverna bör förstå att det kan finnas många olika 

motiv till en viss handling, från personlig vinning eller 

plikt till att tjäna en medmänniska av kärlek till Gud.) 

18 

AVSLUTNING Herren fordrar att vi ger honom vårt 

hjärta och vårt sinne. Genom att sätta Gud främst i vårt 

liv och vara honom fullständigt hängivna, söker vi ”att 

frambringa och upprätta Sions sak” (L&F 6:6). 

12 Läran och förbunden 82:19 ”MED BLICKEN FÄST PÅ GUDS ÄRA” 

Be eleverna att tänka på sina motiv till att utföra de tjänandeprojekt 

ni talade om före visningen av avsnitt 1. 

DISKUSSION Diskutera följande fråga med eleverna: 

”Vilket är det renaste motivet som en Jesu Kristi lärjunge 

kan ha?” (Göra allt med blicken fäst på Guds ära.) 

ÅSKÅDNINGSUNDERVISNING Ta med ett par 

papprullar hemifrån, till exempel från en rulle hushållspapper, 

eller gör två rör av kartong eller papper och 

ta med till lektionen. Sätt ihop rören så att det blir en 

”kikare” med det ena röret riktat fel, som bilden visar. 

Med andra ord ska man, då man tittar i ”kikaren”, inte 

kunna se samma föremål med båda ögonen. Be en elev 

att titta på en viss sak i klassrummet genom rören och 

tala om vad han eller hon ser. Be eleven att bedöma värdet 

av en kikare där rören är riktade åt olika håll. 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att titta efter vad linserna 

på kikaren representerar. 

VISA AVSNITT 2 Avsnitt 2 (1:36) är en analogi om en 

kikare. Vänstra linsen på kikaren representerar människans 

syn på en uppgift, medan den högra representerar 

Herrens syn på eller perspektiv på samma uppgift. Detta 

avsnitt betonar vikten av att sätta vårt perspektiv i överensstämmelse 

med Herrens perspektiv. 



• Vad har frasen ”göra allt med blicken fäst på Guds 

ära” för samband med det vi just har sett? (Om vi kan 

lära oss att se uppgifter, situationer och oss själva som 

Herren ser det, fostrar vi oss själva till att ha blicken 

fäst på Guds ära. Som äldste Russell M Nelson har 

sagt: ”Låt bilden på vänstra sidan i kikaren representera 

er uppfattning om er uppgift. Bilden på högra 

sidan representerar Herrens syn på er uppgift — den

13 Läran och förbunden 88:1–50 LJUS OCH SANNING, DEL 1 

del av hans plan som han har anförtrott åt er. Ställ 

nu in kikaren så att Herrens bild sammanfaller med 

er egen, det vill säga bringa båda bilderna i fokus. 

Någonting underbart händer. Er syn och Herrens syn 

på er uppgift är nu densamma. Ni vet nu hur man 

håller ’blicken endast på Guds ära’” [se Nordstjärnan, 

jul 1988, s 31].) 

• Hur betraktas den unga damen på videobandet av 

flickan som talar med biskopen? 

• Vi såg den unge mannens arbete med att skotta snö, 

men hans motiv är inte så lätta att urskilja. Vilken 

skillnad skulle motivet göra i detta fall? (Om den 

unge mannen gjorde allt med blicken fäst på Guds 

ära, då skulle han eftertrakta sin nästas fördel.) 

• Om du hade Herrens perspektiv när du betalade 

tionde, hur skulle det påverka dina motiv? Och om 

det gällde närvaro vid kyrkans möten? att läsa skrifterna? 

be? 

Läs och diskutera Moroni 7:8–9 med eleverna. 

AVSLUTNING I kapitel 1, förordet till Läran och förbunden, 

säger Frälsaren att jordens invånare ”icke 

19 

[söka] Herren för att införa hans rättfärdighet, utan var 

och en vandrar sin egen väg och efter sin egen guds 

avbild, som är en avbild av världen” (L&F 1:16). Vi 

skulle göra klokt i att rannsaka våra motiv till att tjäna 

Herren och våra medmänniskor. För att ha blicken fäst 

på Guds ära, måste vi eftertrakta vår nästas fördel och 

tjäna våra medmänniskor av kärlek till Herren. 

Som äldste Dallin H Oaks sade i sitt första konferenstal 

som apostel: 

”Inte ens de yttersta handlingarna av tjänande — som 

att ge allt vi äger till de fattiga — är till nytta för oss, 

såvida inte drivkraften bakom vårt tjänande är Kristi 

rena kärlek. 

Om vårt tjänande skall vara till största gagn, måste det 

utföras av kärlek till Gud och av kärlek till hans barn” 

(Nordstjärnan, numret för oktoberkonferensen 1984, s 11). 

KÄLLMATERIAL 

• Oaks, Dallin H, Nordstjärnan, numret för oktoberkonferensen 

1984, s 9–11. 


MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå de utmärkande egenskaperna 

hos det ljus och den sanning som gör det möjligt för 

Gud att ge liv, upplysa sina barn och förstå och råda 

över allting. På grund av att han har dessa egenskaper, 

kan vi lita på honom i alla avseenden. 


INLEDNING Den 27 december 1832 samlades tio av 

kyrkans ledande bröder, däribland profeten, för att lära 

sig Herrens vilja angående byggandet av Sion och kyrkans 

äldsters plikter. Deras frågor kan ha uppstått 

ur en oro över profetian om krig i kapitel 87, vilken 

mottagits två dagar tidigare. Som svar på deras bön 

uppenbarade Frälsaren kapitel 88, ett fridsbudskap till 

hans folk. Den tid vi lever i är också fylld av oro och 

förvirring beträffande vad som är sant. Kunskap om 

Guds natur och hans makt, kunskap och plan kan ge 

oss tillförsikt och frid i en annars orolig värld. Kapitel 

88 förklarar lärdomarna kring ljus, sanning och lag. 

Den här lektionen och videopresentationen bör hjälpa 

eleverna att bättre förstå hur dessa lärdomar har att 

göra med Guds natur och egenskaper. Lektionen och 

videopresentationen som åtföljer kapitel 93 hjälper eleverna 

att förstå hur dessa lärdomar har att göra med 

deras eviga utveckling. 

DISKUSSION Läs och diskutera Läran och förbunden 

88:1–5 med eleverna. Fråga: Vad är löftets helige Ande? 

Läs följande ord av äldste James E Faust, en apostel: 

”Jag skulle vilja säga några ord om löftets helige 

Ande, vilken är den Helige Andens beseglande och 

stadfästande kraft. Att få ett förbund eller en förordning 

beseglad med löftets helige Ande är att ha ett kontrakt 

genom vilket de utlovade välsignelserna kan erhållas, 

förutsatt att de som söker välsignelsen är trofasta och 

sanna (se L&F 76:50–54)” (Nordstjärnan, jul 1989, s 28). 

Varför är det viktigt att dina förbund och förordningar 

beseglas av löftets helige Ande? 


VIDEOPRESENTATIONEN Ljus och sanning, Del 1 6:32 

DISKUSSION Vilket är det starkaste ljuset i världen? 

Vilket är det starkaste ljuset i universum? Låt eleverna 

söka efter svaret i verserna 6–7 (Kristi ljus). 

Be eleverna att under videovisningen ge akt på hur starkt 

detta ljus är och hur viktigt det är att veta att Gud är sanningens 

ljus och att han förstår allt. 

VISA VIDEOBANDET På det här videobandet utforskar 

man egenskaperna ljus och sanning som Gud har. 

Genom att förstå dessa egenskaper kan vi erfara vilket 

stort inflytande Guds kraft har i vårt liv och varför vi 

bör förlita oss på honom. 


DISKUSSION Använd videopresentationen som en 

katalysator för att söka i och diskutera skrifterna. För att


förstå det inbördes sambandet mellan ljus, sanning och 

lag, kan det vara bra att studera dem separat. 

Ljus Fråga: Hur långt når kraften i och inflytandet från 

Kristi ljus? Låt eleverna se videon och läsa Läran och 

förbunden 88:7–13 och ge akt på allt som detta ljus gör. 

Skriv upp det på tavlan. Listan kan se ut så här: 

• Det finns i solen, månen, stjärnorna och jorden och är 

den kraft med vilken de skapades. 

• Det är ljuset hos solen, månen och stjärnorna. 

• Det ger oss ljus och upplyser vårt förstånd. 

• Det uppfyller den oändliga rymden. 

• Det finns i allt. 

• Det ger liv åt allt. 

• Det är lagen enligt vilken allt styrs. 

Låt eleverna förklara innebörden av vers 12: ”Detta ljus 

kommer från Guds närhet och uppfyller den oändliga 

rymden” (det betyder att Kristi förmåga att ge liv, styra 

och upplysa, finns överallt). 

Vad skulle hända om Kristus undandrog sitt ljus? (Allt 

liv skulle upphöra att existera; se verserna 7–17.) Be 

eleverna att titta på varje sak på listan på tavlan och 

tala om vad som skulle hända med den om inte Kristi 

ljus fanns. Skriv deras svar på en andra lista bredvid 

den första. 

Sanning Be eleverna att tänka tillbaka på bilvraket på 

videobandet, och fråga dem: Vad vet Gud? (Han vet allt; 

se L&F 88:41.) Vad är definitionen på sanning? (Se L&F 

93:24.) Varför är människan begränsad i sin förmåga att 

förstå? (Hon bedömer sanningen utifrån sin egen 

begränsade erfarenhet och perspektiv.) 

Genom försoningen kom Frälsaren fram till fullheten 

av all sanning och blev sanningens ljus. Låt eleverna 

läsa Läran och förbunden 88:6. Fråga: Vad menas med 

”nedsteg under allt”? Läs följande ord av president 

John Taylor: 

”Som Gud nedsteg han under allt och lät människor i 

sitt fallna tillstånd få makt över honom. Som människa 

brottades han med alla omständigheter som följde med 

hans lidande i världen. I sanning smord med glädjens 

olja mer än sina medbröder, brottades han med och 

övervann människors och djävlars makt, jordens och 

helvetets makt förenad, och med hjälp av den överlägsna 

makten från gudomen, besegrade han döden, 

helvetet och graven, och uppstod triumferande som 

Guds Son, den evige Fadern, Messias, Fridsfursten, 

Återlösaren, världens Frälsare, efter att ha avslutat och 

fullbordat det verk som rörde försoningen, vilket hans 

Fader hade gett honom att utföra som Guds Son och 

Människosonen” (Mediation and Atonement [1882], s 151). 

Vad blev följden av att Frälsaren uppsteg över och nedsteg 

under allt? (Han förstår allt. Han är i och genom 

allt. Han är sanningens ljus.) 

20 

Gud har fullkomlig kunskap. Han förutsäger inte framtiden 

eller spekulerar kring det förgångna. Allt är inför 

honom som om det fanns ”nu”. Följande uttalande av 

äldste Neal A Maxwell, då medlem av de sjuttio, kan 

vara till hjälp: 

”Därför beror Guds allvetenhet inte bara på hans 

insiktsfulla kännedom om oss — utan på det förbluffande 

faktum att dåtid och nutid och framtid är en 

del av ett ’evigt nu’ för Gud!” (Joseph Smith, History 

of the Church 4:597.) (All These Things Shall Give Thee 

Experience [1979], s 8). 

Det faktum att Gud känner till framtiden innan vi upplever 

den påverkar inte vår fria vilja. Han använder 

denna kunskap för att genomföra sin plan så att hans 

verk inte omintetgörs. Äldste Maxwell sade: 

”För Gud — som till skillnad från oss inte är omgiven 

av någon slöja — är allting ett ’evigt nu’. Kom därför 

ihåg att när han förutser en händelse betyder det inte att 

han förorsakar den eller ens önskar att den ska äga rum, 

utan han tar den med i beräkningen, så att den blir en 

naturlig del av uppenbarandet av Guds avsikter. Därför 

kan det, om dem som tror, sägas som Paulus sade: ’Vi 

vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom 

att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan’ 

(Rom 8:28)” (All These Things, s 12). 

Genom tro måste vi acceptera att Guds kunskap välsignar 

våra handlingar, men styr dem inte. 

Varför kan vi förlita oss på Gud? (Han känner till all 

sanning; han älskar oss och är villig att välsigna oss så 

mycket som vi låter honom göra det. Se L&F 88:33.) 

Lag Varför kan vi lita på de lagar Gud har gett oss? 

(Han förstår allt; se L&F 88:41.) 

Varför har Gud gett oss lagar? ( Han vill att vi ska få 

upphöjelsens välsignelser. De som styrs av lag blir bevarade, 

fullkomnade, helgade och rättfärdiggjorda genom 

lagen, som gör deras själar värdiga att bli återlösta. Se 

verserna 34–35, 39.) 

Diskutera vad lagen gör för oss. 

Lagen bevarar oss Ta med någon konserv. Diskutera 

hur konserveringsmedlet eller konserveringen skyddar 

och bevarar matens kvalitet. Låt eleverna jämföra detta 

med hur lagen skyddar och bevarar oss. Läs följande 

uttalande av president Wilford Woodruff: 

”Vilken lag en person än håller, bevaras han av den 

lagen, och han erhåller den belöning som denna lag 

garanterar honom. Det är Guds vilja att alla hans barn 

ska lyda den högsta lagen, så att de kan erhålla den 

högsta härligheten som är inrättad för alla odödliga 

varelser. Men Gud har gett alla sina barn en fri vilja att 

välja vilken lag de ska hålla” (The Discourses of Wilford 

Woodruff, red G Homer Durham [1969], s 10). 

Lagen fullkomliggör oss Läs Moroni 10:32 tillsammans 

med eleverna. Vem är det som gör oss fullkomliga? (Jesus

14 Läran och förbunden 93 LJUS OCH SANNING, DEL 2 

Kristus.) Vad har detta att förneka sig all ogudaktighet 

och älska Gud av hela sin makt, själ och styrka att göra 

med att lyda lagen? (Jesus sade: ”Om ni älskar mig, kommer 

ni att hålla mina bud” [Joh 14:15].) 

Lagen helgar oss Läs Moroni 10:33. När vi en gång har 

förnekat oss all ogudaktighet och älskar Gud genom 

att lyda hans lag, är hans nåd allt vi behöver för att bli 

renade. Helgelsens princip kanske är ny för dina elever. 

Ta gärna några minuter och förklara eller repetera 

denna princip. Läs följande uttalande av äldste Bruce R 

McConkie: 

”Att bli helgad är att bli ren och fläckfri; att bli fri från 

världens blod och synder; att bli en ny skapelse genom 

den Helige Anden, en skapelse vars kropp har förnyats 

genom pånyttfödelse av Anden. Helgelse är ett tillstånd av 

helighet, ett tillstånd som bara kan uppnås genom lydnad 

mot evangeliets lagar och förordningar. Frälsningsplanen 

är vägen varigenom människor kan helga sina själar och 

därigenom bli värdiga en celestial arvedel” (Mormon 

Doctrine, s 675). 


Läran och förbunden 88:21–24. Vilka välsignelser får vi 

genom att lyda Guds lagar? (Vi får den härlighet som 

tillhör den lag vi är villiga att leva efter.) Låt eleverna 

läsa verserna 27–32 och framhåll förhållandet orsak och 

verkan mellan härlighet och lydnad mot lagen som 

beskrivs i dessa verser. 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att när vi lyder buden, får 

vi ljus och kan då känna igen och acceptera sanningen 

bättre. När vi inte lyder buden, förlorar vi ljus och känner 

igen mindre och mindre sanning tills vi förstår litet 

eller ingenting om det som hör Gud till. 


INLEDNING Vår himmelske Faders plan gör det möjligt 

för oss att bli lika honom och åter få bo hos honom. 

I Läran och förbunden 93 ges vissa insikter om hur 

Frälsaren under jordelivet gick framåt tills han fick alla 

Guds välsignelser. Där förklaras också hur vi kan gå 

från nåd till nåd och få ljus och sanning tills vi får allt 

som Gud har lovat och förstår allting. 

Observera: Det kan vara bra att gå igenom följande ord 

med eleverna innan du fortsätter den här lektionen: 

• sanning — ”Sanningen är kunskapen om tingen såsom 

de äro, såsom de voro och såsom de skola bliva” (L&F 

93:24). Gud känner till all sanning. Enda sättet på vilket 

vi kan få kunskap om vissa sanningar är att Gud 

uppenbarar dem för oss. 

21 

Hur blir människan en lag för sig själv? Låt eleverna 

läsa vers 35. Förklara att när vi bestämmer vilka lagar vi 

ska leva efter och vilka vi inte ska leva efter, intar vi en 

attityd av att veta mer än Gud. Påpeka att vi kan välja 

vilka lagar vi ska leva efter, men vi kan inte bestämma 

följderna. 

Äldste Marion D Hanks, medlem av de sjuttios kvorum, 

sade: 

”Somliga av oss kanske inte är så lyckliga som vi borde 

eller kunde vara, på grund av vår arrogans eller vårt 

högmod. Vi har en självtillräcklig attityd. Vi tror att vi 

inte behöver Gud eller hans Kristus. Vi kanske är, som 

president Joseph F Smith en gång skrev, en av de lata 

eller ’stolta och övermodiga som läser vid sin egen högfärds 

lampa. De tolkar allt i enlighet med egna påhittade 

regler ... blir en lag för sig själva och uppträder som sina 

egna gärningars enda domare’” (i Conference Report, 

apr 1972, s 127; eller Ensign, jul 1972, s 105). 

Be eleverna läsa Läran och förbunden 88:17–19, 25–26. 

Låt dem förklara vad lagen har med jorden att göra. 

Låt dem förklara vad följden av jordens lydnad mot 

lagen blir. 

Fråga: Varför är kapitel 88, med dess betoning på ljus 

och sanning, ett fridsbudskap till oss? 

Bär vittnesbörd om dessa sanningar. 


• ljus — Den kraft som ”upplyser edra ögon” och ”upplivar 

edert förstånd” (L&F 88:11) och som ”kommer från 

Guds närhet” (v 12). Detta ljus är Kristi ljus. Ju mer ljus 

man har, desto mer sanning förstår man. 

• fullhet — Att motta Faderns fullhet är att motta allt 

som han har, däribland härlighet (L&F 93:16), makt 

(v 17), sanning (v 26) och glädje (v 33). Lägg märke 

till att vi bara kan erhålla glädjens fullhet när vi har 

uppstått. 

• nåd — Hjälp och styrka given av Gud genom hans rikliga 

kärlek och barmhärtighet. Frälsaren mottog nåd 

från Fadern då han gick framåt från en nivå av lydnad 

och insikt till nästa. 

DISKUSSION OM SKRIFTSTÄLLE ”Han [Jesus 

Kristus] ... mottog [icke fullheten] ifrån begynnelsen” 

(L&F 93:12). Hur fick Sonen alla Guds välsignelser? 

Följande punkter kan vara till hjälp i diskussionen: 

• Frälsaren var lydig. Han fick befallningar och bud 

från sin Fader, och hans Faders gärningar visade sig 

genom honom (se L&F 93:5). Frälsaren fyllde sin 

uppgift genom att hålla varje bud och genomföra 

försoningen.


• Frälsaren ”gick från nåd till nåd” (v13). Då Frälsaren 

gjorde sin Faders vilja kom den Helige Anden och 

Faderns röst till honom och han mottog all härlighet, 

makt, sanning och glädje (se verserna 15–17, 26–27, 34). 

DISKUSSION Vi kan också få fullheten eller allt som 

Gud har utlovat. Låt eleverna läsa Läran och förbunden 

93:19–20 för att förstå vad som krävs av oss för att få 

fullheten. Följande punkter är viktiga: 

• Vi måste förstå och veta hur vi ska tillbe. 

• Vi måste veta vem vi ska tillbe. 

• Vi måste hålla buden och förbunden. 

Vem vi tillber För att eleverna till en del ska förstå vem 

vi dyrkar, låter du dem söka i verserna 1–17 och skriva 

ner principer som hjälper oss få kunskap om Gud. 

• Vers 1: Kristus förväntar att vi ska överge våra synder, 

komma till honom, åkalla hans namn, lyda hans röst 

och hålla buden. 

• Vers 2: Kristus är det sanna ljuset som upplyser varje 

människa. 

• Vers 3: Fadern och Sonen är ett (i avsikt). 

• Vers 4: Sonen fick makt och myndighet att uppfylla 

Faderns avsikt med honom under jordelivet. 

• Vers 5: Vår himmelske Fader visar tydligt sina gärningar. 

• Vers 7: Frälsaren fanns i begynnelsen och åtnjöt härlighet 

innan världen fanns till. 

• Vers 8: Frälsaren är frälsningens budbärare. 

• Vers 9: Frälsaren är ljuset, Återlösaren, sanningens 

Ande, Skaparen och livet för människorna. 

• Vers 17: Fadern och Sonen har all makt i himmelen 

och på jorden. 

Hur vi tillber Vi måste veta hur vi ska dyrka Gud för 

att kunna motta allt som Fadern har utlovat. En form 

av gudsdyrkan är att hålla buden (se v20). Läs följande 

uttalande av äldste Bruce R McConkie för eleverna: 

”Fullkomlig dyrkan är att efterlikna. Vi ärar dem som vi 

efterliknar. Det mest fullkomliga sättet att dyrka Gud är 

att vara helig såsom Jehova är helig. Det är att vara ren 

såsom Kristus är ren. Det är att göra det som gör det 

möjligt för oss att bli lika Fadern. Det gör vi genom att 

lyda, genom att leva av varje ord som utgår ur Guds 

mun, genom att hålla buden” (The Promised Messiah: The 

First Coming of Christ [1978], s 586). 


VIDEOPRESENTATIONEN Ljus och sanning, Del 2 6:44 

SÖKAKTIVITET Då vi strävar efter att bli mer lika 

Gud är det viktigt att vi använder det ljus vi har fått för 

22 

att känna igen och följa sanningen. Det är nödvändigt 

för att vi ska kunna få allt som Gud har utlovat. Detta 

videoavsnitt handlar om förhållandet mellan ljus och 

sanning. Låt eleverna söka efter hur de får ljus och sanning 

och hur det påverkar dem. 

VISA VIDEOBANDET På videobandet förklaras det att 

vi alla får ljus och sanning då vi föds till världen. När vi 

tar emot buden, får vi mer ljus och förstår mer sanning. 

Om vi inte håller buden, förlorar vi ljus och förstår mindre 

sanning. Att hålla buden är enda sättet att lära 

känna och förstå det som hör Gud till. 


DISKUSSION Diskutera sättet på vilket vi går från nåd 

till nåd genom att repetera det som tas upp på videon, 

ställa sådana frågor som de nedan och diskutera de 

skriftställen som följer med frågorna: 

• Vilken är den gudomliga hjälp som ges till varje människa 

som någonsin levat? (Kristi ljus eller ande ges till 

varje människa som föds till världen, så att vi kan skilja 

mellan gott och ont; se Moro 7:16; L&F 93:2, 8–9, 31.) 

• Hur fick Crystal mer ljus och sanning? (Hon bad, 

omvände sig, lyssnade och höll buden. När vi håller 

buden får ljus och sanning och kan till slut veta och 

förstå allting; se L&F 93:28.) 

• Vad förstod Crystal då hon hade ljus och sanning? 

(Vikten av redbarhet.) 

• Hur förlorade hon ljus och sanning? (Hon sov länge 

på morgonen och tog sig inte tid att be.) 

• Vad förlorade Crystal tillsammans med ljuset och sanningen? 

(Förmågan att förstå hur viktigt det är att 

hålla buden.) 

• Hur tar Satan bort ljus och sanning? (Genom människors 

olydnad och deras förfäders traditioner. Se 

L&F 93:39.) 

• Vad är följden av att inte följa det ljus och den sanning 

vi fått (Fördömelse. Se L&F 93:31.) 

• Vad är det vi alla fått så att vi kan välja vår eviga 

framtid? (Vår fria vilja. Se L&F 93:30–31.) 

• Vilken process går vi igenom för att få ljus och sanning? 

(Då vi fortsätter att hålla buden, fortsätter vi att 

få ljus och sanning tills vi får en fullhet av sanningen 

och vet och förstår allt. Se L&F 93:27–28.) 

• Hur håller ljus och sanning oss borta från synden? 

(Ljus och sanning skyr den onde. Se L&F 93:37. En 

större kunskap om sanningen hjälper oss att stå emot 

frestelser.) 

SÖKA I SKRIFTERNA Låt eleverna söka i Läran och 

förbunden 93:41–53 och skriva upp vad Herren förväntade 

av sina ledare i deras uppgift som föräldrar. I vers 

32 sade Herren att de som inte tar emot ljuset är under

15 Läran och förbunden101-105 SIONS HÄR 

fördömelse. Dessa ledare, som hade mycket att göra, 

hade inte helt levt enligt det ljus de fått, inte heller hade 

de undervisat sina barn om ljus och sanning (se verserna 


MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå hur vår himmelske Fader 

använde sig av erfarenheterna i samband med Sions 

här för att genomföra sina avsikter och utbilda framtida 

ledare, och att det som dessa ledare lärde sig i Sions här 

är tillämpligt också i dag. 


INLEDNING Före den här lektionen och videopresentationen 

bör eleverna ha studerat Läran och förbunden 

101 och satt sig in i de problem som de heliga i Sion 

hade vid den tiden. Sions här bestod av en grupp män 

(och ett fåtal kvinnor och barn) som lydde en befallning 

från Frälsaren ”med avseende på edra bröders 

frälsning och befrielse, vilka hava blivit skingrade i 

Sions land” (L&F 103:1; se verserna 30–34). Profeten 

Joseph Smith organiserade officiellt lägret den 6 maj 

1834, även om en del av männen gav sig av redan den 

1 maj. Profeten upplöste Sions här den 25 juni 1834 

och de som tillhörde lägret avlöstes officiellt den 3 juli. 

Därefter hade de drygt 160 mil att färdas innan de 

nådde sina hem i Kirtland i Ohio. När Sions här organiserades 

ansåg många att syftet med lägret var att 

återge de heliga i Jackson County i Missouri (Sion) 

deras hem, landområden och rättigheter som samhällsmedborgare. 

När detta misslyckades, blev en del medlemmar 

av lägret upprörda. Några avföll senare. Men 

de som hade ”ögon att se med” förstod att erfarenheterna 

i Sions här många gånger var gudomlig undervisning 

som användes för att pröva och förfina de 

framtida ledarna i Guds rike. 


VIDEOPRESENTATIONEN Sions här 21:56 

DISKUSSION Låt eleverna läsa Läran och förbunden 

101:1–3, 6–8 och skriva ner skäl till att de heliga i 

Jackson County inte kunde upprätta Sion då. Här 

följer några skäl: 

• Herren lät dem utstå lidanden på grund av deras 

överträdelser (se v 2). 

• Det uppstod trätor, avund, oenighet och girighet 

bland dem (se v 6). 

• De heliga var sena till att höra Herrens röst (se v 7). 

• De heliga tog för lätt på Herrens råd (se v 8). 

23 

42–43). Herren tillrättavisade dem skarpt för deras försummelse 

(se verserna 47–48). Diskutera hur eleverna, 

som barn, kan hjälpa sina föräldrar i detta ansvar. 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Ge eleverna några minuter 

att läsa kapitel 103 i Läran och förbunden för att fastställa 

syftena med Sions här. Observera: Eleverna kommer 

troligen att inrikta sig på den fysiska hjälp som medlemmarna 

av Sions här var beslutna att ge. Ta inte här upp 

de andra syftena med Sions här som nämns i videopresentationen 

och lektionen. 

Ta med dig en karta över platsen där ni bor och visa eleverna 

er stad eller ert samhälle och en plats som ligger 

160 mil bort. Avståndet från Kirtland till Jackson County 

är cirka 160 mil, ungefär samma sträcka som de heliga 

färdades från Winter Quarters till Saltsjödalen. De flesta 

av medlemmarna i Sions här färdades också vägen tillbaka 

till Kirtland. 

VISA AVSNITT 1 Avsnitt 1 (0:40) skildrar hur Brigham 

Young vid återkomsten till Kirtland uttrycker vad han 

känner beträffande erfarenheterna i Sions här. Brigham 

Youngs kommentarer var ett svar till en person som 

hånade honom för att han varit med i Sions här. 


• Vad skulle du tycka om profeten bad dig att släppa 

allt du har för händerna och färdas cirka 160 mil till 

fots för att hjälpa medlemmar i kyrkan? 

• Hur skulle du reagera om det när ni väl kom fram inte 

fanns någon uppgift att utföra, utan ni bara uppmanades 

att ge er av hemåt igen? 

• Hur skulle du känna dig om du utförde en heltidsmission, 

men inte lyckades föra in någon i kyrkan genom 

dop? (Förklara för eleverna att även om det inte innebar 

ett misslyckande om missionären hade verkat flitigt, 

kunde det vara svårt för missionären att förstå 

Herrens avsikt med denna mission.) 

SÖKAKTIVITET Förklara för eleverna att när en del 

av deltagarna i Sions här kom tillbaka till Kirtland, var 

de missnöjda med vad som hänt i Missouri. Andra, som 

till exempel Brigham Young, verkade förstå det verkliga 

syftet med Sions här. Be eleverna att under avsnitt 2 titta 

efter bakomliggande skäl till de olika attityderna hos 

medlemmarna i Sions här. Be dem också titta efter på 

vilka sätt Frälsaren använde sig av Sions här för att 

främja sitt verk. 

VISA AVSNITT 2 I avsnitt 2 (21:16) ges exempel på 

problem som medlemmarna i Sions här fick.




• Vad kunde ha varit skälen bakom de olika attityderna 

bland medlemmarna i Sions här? (De som 

litade till sitt eget förstånd blev troligen lättare missnöjda 

än de som litade till sin tro på Jesus Kristus 

och hans profet.) 

• Med tanke på det som framgår av videon, vad kunde 

ha varit några ytterligare syften med Sions här? 

(Resten av lektionen är tänkt att hjälpa eleverna få 

svar på denna fråga.) 


103:36 tillsammans med eleverna för att se vad 

Frälsaren hade att säga om dem som anslöt sig till 

Sions här. Fråga: Vad behövde bröderna, enligt denna 

vers, för att lyckas med sitt uppdrag? Läs Läran och 

förbunden 105:1–11 och skriv upp de skäl Frälsaren 

gav till att Sion då inte kunde återlösas. Här följer 

några av dessa skäl: 

• Överträdelser (se v 2). 

• Olydnad, ondska, man delade inte med sig av sina 

ägodelar åt de fattiga och betryckta (se v3). 

• Bristande enighet (se v 4). 

• Man levde inte enligt det celestiala rikets lag (se v 5). 

De hus och landområden som tillhört de heliga i Jackson 

County återgavs inte vid detta tillfälle, men Frälsaren 

använde männen i Sions här till att genomföra sina avsikter. 

Fråga eleverna hur Frälsaren gjorde detta. 

Gå tillbaka till kapitel 103 och läs verserna 12–13 tillsammans 

med eleverna. Frälsaren önskade välsigna sitt folk 

men lovade att välsignelser skulle komma först ”efter 

stor bedrövelse”. De som är villiga att göra Frälsarens 

vilja, även om det innebär stora personliga uppoffringar, 

får välsignelser och kommer ofta att vara redskap i att 

välsigna andra. Många av dem som utstod prövningarna 

i Sions här blev ledare i kyrkan. 

Äldste Dallin H Oaks sade: 

”Enligt det yttre syftet var expeditionen ett misslyckande. 

Men de flesta av de män som skulle leda kyrkan 

under det kommande halvseklet, däribland de som 

skulle föra de heliga tvärs över slätterna och kolonisera 

västra Förenta staterna bland bergen, lärde känna profeten 

Joseph Smith och fick sin ledarutbildning under 

Sions härs marsch” (Nordstjärnan, nr 2 1986, s 47). 

Läs Läran och förbunden 103:16–20. Den man som 

omtalas i vers 16 nämns inte vid namn, men somliga 

har dragit slutsatsen att det kunde ha varit Brigham 

Young, som ledde de heliga till Salt Lake City. I allmän 

bemärkelse är den man som är lik Moses den nuvarande 

presidenten för kyrkan, som har ansvaret att leda 

medlemmarna. 

24 

Äldste B H Roberts, som var medlem av de sjuttios kvorum, 

förkunnade: 

”Det fanns män i den expeditionen som senare kallades 

att leda större expeditioner av liknande slag — ett 

uttåg av tusentals från Missouri, ett uttåg av tiotusentals 

från Förenta staternas gränsområden — 160 mil 

ut i Klippiga bergens vildmark. Är det inte möjligt att 

Herren bland annat planerade denna expedition, Sions 

här, för att undervisa och utbilda dem?” (History of the 

Church, 2:XXIII). 

Läs Läran och förbunden 103:27. Vissa medlemmar i 

Sions här upptäckte att de var villiga att offra sitt liv för 

Frälsaren. Denna hängivenhet skulle bli en mycket viktig 

egenskap hos kyrkans framtida ledare. 

Återge följande uttalanden av äldste Neal A Maxwell: 

”De som gick med Sions här utforskade inte landsbygden 

i Missouri utan sina egna möjligheter” (i Conference 

Report, okt 1976, s 16; eller Ensign, nov 1976, s 14). 

”Händelser [såsom Sions här] hade emellertid inget med 

fast egendom att göra, utan hade uteslutande med vårt 

andra tillstånd att göra!” (Conference Report, apr 1984, 

s 29; eller Ensign, maj 1984, s 22). 

Sions här blev en tid av förberedelse för många sista 

dagars heliga ledare. Under sitt liv kunde de använda 

sina kallelser till att välsigna många fler heliga än bara 

dem som bodde i Jackson County. I den meningen 

använde kanske Herren Sions här för att främja Sions 

återlösning. 

Det kan vara värt att notera vad det blev av Sylvester 

Smith efter Sions här. Trots att Herren gav honom en 

andra chans genom att kalla honom till president för de 

sjuttios kvorum, fortsatte han att finna fel hos profeten 

Joseph Smith och avföll senare från kyrkan. Om de rättfärdiga 

män som dog under Sions här sade profeten 

Joseph Smith: 

”Jag har sett de män som dog av kolera i vår här. Och 

Herren vet att om jag får en boning lika lysande som 

deras är jag nöjd” (History of the Church, 2:181 n). 

TILLÄMPNING Det viktigaste eleverna kan lära sig av 

den här lektionen är hur de ska tillämpa lärdomarna 

från Sions här i sitt liv. Läs Läran och förbunden 101:2–5. 

Liksom dem som gick med Sions här förväntas dagens 

ungdomar att tro på vår himmelske Fader och Jesus 

Kristus. Vår himmelske Faders avsikter är inte alltid 

uppenbara för oss. 

Fråga eleverna: ”Vad har ni lärt er av händelserna i 

Sions här som kan tillämpas på ert liv i dag?” Diskutera 

deras svar och se till att du tar upp alla fyra punkter 

som står i kursiv stil nedan. För var och en av de fyra 

punkterna som kommer upp i diskussionen, ställer du 

frågorna och använder de citat och annat material som 

tillhör den punkten.


1. Vi ska stödja kyrkans profet och övriga ledare också när det 

är svårt eller då vi inte förstår skälen till de råd och uppmaningar 

de ger oss. 

Denna princip förkunnades för Adam och Eva sedan 

de drivits ut ur Edens lustgård (se Moses 5:5–9). Adam 

lydde Guds befallning i ”många dagar” (v 6), trots att 

han inte förstod skälen till befallningen. Adam fick veta 

varför han blivit befalld att göra vad han gjorde först 

efter det att han hade visat sin lydnad. Välsignelsen 

(den Helige Anden) kom efteråt. Läs Ether 12:6 och förklara 

på vilket sätt Moronis råd gäller denna princip. 

Ställ följande frågor: 

• Kan ni komma på exempel i skrifterna eller i kyrkans 

historia då råd eller uppmaningar från kyrkans ledare 

inte följdes? (Några tänkbara svar är människorna på 

Noas tid, de nephiter som inte omvände sig före Kristi 

ankomst och när Jacob Haun inte följde Joseph Smiths 

råd, som resulterade i massakern vid Haun’s Mill i 

Missouri.) 

• Kan ni komma på ett tillfälle i ert liv då ni följde ett 

råd från kyrkans ledare som var svårt att följa? 

• Kyrkan, under ledning av första presidentskapet 

och de tolvs kvorum, råder ungdomarna: ”I kulturer 

där det är vanligt att pojkar och flickor går ut parvis, 

bör du vänta med sådant till åtminstone sexton års 

ålder” (Vägledning för de unga, s 6). En del ungdomar, 

och även föräldrar, har resonerat som så att det är i 

sin ordning att gå ut på träff vid en lägre ålder om 

personen ifråga är mogen. Har Herren uppenbarat 

alla sina skäl till detta råd? (Nej.) Kan det vara så 

att detta råd inte bara grundar sig på personens 

mognad? 

• Varför är det ibland svårt för oss att följa de råd vi 

får från Herrens profet? (Vi ser inte Frälsarens avsikter, 

vårt vittnesbörd är inte alltid starkt, vi vill göra 

som vi själva vill i stället för att behaga vår himmelske 

Fader.) 

Äldste Boyd K Packer förkunnade: 

”Jag bär vittne om, bröder och systrar, att kyrkans 

ledare har kallats av Gud . . . Om vi följer dem kommer 

vi att bli räddade. Om vi förirrar oss bort ifrån dem 

kommer vi med säkerhet att gå vilse. Detta är sant 

beträffande ledare på alla nivåer, ledare för kvorum och 

församlingar, stavar och missioner samt profeten, som 

står som kyrkans överhuvud” (se Nordstjärnan, numret 

för aprilkonferensen 1985, s 34). 

2. Med hjälp av prövningar förbereder Herren Jesus Kristus 

tjänare som han kan lita på. Dessa prövningar ger oss erfarenhet 

och är för vårt bästa och för kyrkans bästa om vi uthärdar 

dem i tro och med blicken fäst på Guds ära (se Ether 12:6; 

L&F 98:3; 100:15). 

25 

Fråga: 

• Har ni haft en prövning som stärkt ert vittnesbörd, 

gjort er ödmjuka eller fört er närmare Frälsaren? 

• På vilka andra sätt tror ni att prövningar kan vara för 

vårt bästa eller för kyrkans bästa? 

Äldste Loren C Dunn, medlem i de sjuttios kvorum, sade: 

”Jag känner inte till alla skäl till att Herren prövar oss 

i det här livet, men det finns två, tre stycken som jag 

kommer på. För det första tror jag att han vill veta vilka 

han kan lita på ... Många trodde att Sions här var ett 

tragiskt slöseri med tid, tills det senare visade sig att 

Herren använde sig av denna prövning för att få veta 

vilka han kunde lita på. Han ville veta vilka som hade 

rötter av tro och ett vittnesbörd som gick djupt ner i 

marken och vilka som hade så grunda rötter att första 

motgångsvind skulle blåsa omkull dem. 

För det andra talar Herren om för oss i Läran och förbunden, 

kapitel 122, att Joseph Smith fick motgångar för 

att de skulle ge honom erfarenhet” (i Conference Report, 

apr 1974, s 37–38; eller Ensign, maj 1974, s 28). 

3. Frälsaren fordrar att hans folk ska lyda och offra. 

Profeten Joseph Smith befalldes att be fem hundra frivilliga 

att gå med i Sions här. Bara två hundra var villiga 

att lyda och göra uppoffringen att gå till Missouri. 

Fråga: 

• Vad blir följderna av att lyda sådana bud som att inte 

gå ut på träff förrän man är sexton år, betala ett fullt 

tionde och som ung man gå ut som heltidsmissionär? 

(Lydnad mot buden förbereder oss för att ta emot välsignelser 

och kunskap från Herren.) 

• Kan ni komma på en uppoffring som ni eller någon ni 

känner gjort, som gav välsignelser? 

President Brigham Young sade: 

”Det enda Herren fordrar av oss är att vi noggrant lever 

efter livets lagar” (i Kyrkans presidenters lärdomar: 

Brigham Young, s 73). 

4. Om vi är rättfärdiga använder Frälsaren oss för att 

genomföra sina avsikter. Det kan ske på sätt som vi inte 

förväntar oss. 

Fråga: Kan ni komma på nutida exempel på rättfärdiga 

människor som har använts för att främja Herrens verk 

på sätt som de inte förväntade sig? (Det kan vara missionärserfarenheter, 

erfarenheter av patriarkaliska välsignelser 

och erfarenheter av att hjälpa vänner.) 

AVSLUTNING Hjälp eleverna förstå att på ett sätt är 

vi alla med i en nutida Sions här. Om vi väljer att följa 

Frälsaren, måste vi också vara villiga att följa hans 

profet.

16 Läran och förbunden 109 ”BEGÅVAS MED KRAFT” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå vikten av att ta emot en tempelbegåvning 

och den kraft de får som sluter och håller 

förbund i templet. 

Observera: Det är inte lämpligt att tala med eleverna om 

detaljer i tempelförordningarna, tempelförbunden eller 

annat som endast bör dryftas i templet. Om det uppstår 

frågor av denna typ, förklarar du att dessa ting är heliga 

och att eleverna en dag kan få templets välsignelser för 

egen del om de är värdiga. 


INLEDNING I Läran och förbunden 38:32, som mottogs 

den 2 januari 1831, befallde Herren sina heliga ”att 

draga till Ohiodalen, och där skall jag giva eder min lag, 

och där skolen I begåvas med kraft från höjden”. Det 

första templet i den återupprättade kyrkan byggdes i 

Ohio. Kapitel 109 innehåller invigningsbönen för templet 

i Kirtland. Begåvningen i dess helhet gavs inte till 

de heliga förrän vid byggandet av templet i Nauvoo. De 

heliga begåvades likväl med kraft i templet i Kirtland, 

som Herren hade lovat. Denna begåvning gavs i form 

av syner och uppenbarelser som lät de heliga förstå att 

Gud var upphovet till detta verk. Profeten Joseph Smith 

förtäljde att under invigningen av templet i Kirtland 

”visade sig Frälsaren för somliga, medan änglar betjänade 

andra, och det var i sanning en utgjutelse av 

Anden och en begåvning, som vi kommer att minnas 

länge” (History of the Church, 2:432–433). De som nu värdigt 

förbereder sig för att inträda i templet, som deltar 

i förordningar och som hedrar sina förbund begåvas 

också med kraft. 

DISKUSSION Förklara att framtida missionärer väljs 

bland dem som är värdiga att få sin tempelbegåvning. 

Innan de går ut som missionärer får de sin tempelbegåvning, 

såvida inte de bor på platser där det inte är 

möjligt att ta sig till templet. Tempelvigsel är också 

endast tillgänglig för dem som är värdiga att få sin 

begåvning. Fråga eleverna om någon av dem vet vad 

ordet begåvning betyder. (Det betyder ”gåva”.) 

Vilken slags gåva tror ni utlovas till dem som är värdiga 

att få sin begåvning? (De heliga får kraft ifrån höjden. Se 

L&F 38:32, 38; 43:16; 95:8; 105:11. Själva förordningarna, 

tillsammans med de välsignelser de får som hedrar sina 

förbund, är också gåvor. Upphöjelsens gåva är inom 

räckhåll för dem som tar emot de nödvändiga förordningarna 

och hedrar sina förbund.) 

President Brigham Young sade en gång: 

”Er begåvning är alla de förordningar ni mottar i Herrens 

hus, vilka ni, sedan ni lämnat detta liv, behöver för att 

kunna passera de änglar som står som vaktposter och 

återinträda i Faderns närhet . . . och få er eviga upphöjelse 

trots jord och helvete” (se Kyrkans presidenters lärdomar: 

Brigham Young, s 302). 

26 

Vem är det som ger upphöjelsens gåva? (Vår himmelske 

Fader.) 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Begåvas med kraft” 12:24 

VISA AVSNITT 1 Avsnitt 1 (7:20) skildrar hur presidenterna 

Brigham Young och Howard W Hunter talar om 

vikten av att få sin tempelbegåvning. 

DISKUSSION Vår himmelske Fader erbjuder tempelbegåvningen 

till sina värdiga barn, som gör det möjligt 

för dem att återinträda i hans närhet. Begåvningen innefattar 

vissa förbund. Fråga eleverna: Vad är ett förbund? 

Återge följande ord av äldste Boyd K Packer: 

”Ett förbund är ett heligt löfte, såsom ordet används i 

skrifterna, en högtidlig, varaktig överenskommelse mellan 

Gud och människan. Evangeliets fullhet har definierats 

som det nya och eviga förbundet” (se L&F 22:1; 

66:2)” (Nordstjärnan, jul 1987, s 19). 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Påminn eleverna om att 

Läran och förbunden 109, är invigningsbönen för templet 

i Kirtland, och påpeka att Joseph Smith fick den 

genom uppenbarelse (se ingressen till kapitel 109). 

Undervisa om följande lärdomar och principer från 

kapitel 109. 

Herren håller förbund I vers 1 i det här kapitlet står det 

att Herren håller förbund. Vår Fader i himmelen både 

håller förbund och sluter förbund. Han anger villkoren 

för de förbund vi ingår. I ett gudomligt förbund ”är det 

viktigt att notera att de två parterna i överenskommelsen 

inte är oberoende och likställda. Gud fastställer villkoren 

efter sin vilja och sina syften, vilka människan 

godtar” (Bible Dictionary, under ordet ”covenant”). 

Förbund är för vårt bästa. När vi förbinder oss med vår 

Fader i himmelen genom att sluta förbund, får vi ytterligare 

kraft att leva enligt villkoren i förbundet. Äldste 

Henry B Eyring, en apostel, har sagt: 

”Vi kan vara säkra på att vår uppriktiga ansträngning 

att hålla våra förbund ger Gud tillfälle att öka vår förmåga 

att göra det” (Nordstjärnan, jan 1997, s 31). 

Hjälp eleverna förstå hur man sluter förbund med vår 

Fader i himmelen genom att gå igenom de förbund vi 

sluter vid dop- och sakramentsförordningarna (se 

Mosiah 18:8–10; L&F 20:77, 79). 

De förbund vi gör med Gud åtföljs alltid av välsignelser. 

Här följer några av välsignelserna vi får då vi håller 

våra tempelförbund: 

• Vi känner Guds kraft och vet att templet är en helig 

plats (se L&F 109:13). 

• Vi får ta emot den Helige Andens fullhet (se v 15). 

• Vi ordnar vårt liv efter Guds lagar och förbereds för 

att ta emot allt som är nödvändigt (se v 15).


• Om vi syndar får vi de utlovade välsignelserna genom 

omvändelse (se v 21). 

• Vi beväpnas med Guds kraft och hans namn är med 

oss och hans änglar har vård över oss (se v 22). 

• Vi får ett vittnesbörd om att detta är Guds verk (se v 23). 

• Våra efterkommande får templets välsignelser (se v 24). 

• Vi får skydd mot våra fiender (se v 25–28). 

• Vi ikläds frälsning (se v 80). 

Vi är befallda att bygga tempel Fråga: Varför är de 

heliga befallda att bygga tempel? (Se L&F 109:2–4.) 

President Howard W Hunter sade: 

”Tempelförordningarna är absolut avgörande. Vi kan 

inte återvända till Guds närhet utan dem. Jag uppmuntrar 

alla att värdigt besöka templet eller att arbeta för 

den dag då ni kan inträda i detta heliga hus för att få 

era förordningar och förbund” (Nordstjärnan, jan 1995, 

s 88). 

Vi måste förbereda oss för att inträda i templet 

Processen att förbereda sig för templet börjar vid dopet. 

Bästa sättet att förbereda sig för templets förordningar 

och förbund är att hedra de förbund vi ingick då vi döptes. 

Verserna 7–8, 14–16 i kapitel 109 ger flera insikter 

om hur man förbereder sig på rätt sätt för att inträda 

i templet. Du kan också använda följande citat för att 

hjälpa eleverna förstå vikten av att förbereda sig för att 

värdigt inträda i templet. 

Äldste J Ballard Washburn i de sjuttios kvorum sade: 

”Om våra unga män och unga kvinnor på väg till 

missionsfältet kommer till templet ovärdiga, så är det 

ett stort misstag. Vi måste förbereda dem för templet 

först, och sedan kan de förbereda sig för missionen” 

(Nordstjärnan, jul 1995, s 10). 

President Howard W Hunter sade: 

”Låt oss bereda varje missionär att värdigt besöka templet 

och göra denna upplevelse till en än större höjdpunkt 

än missionskallelsen” (Nordstjärnan, jan 1995, 

s 87). 

President George Q Cannon, som var medlem av första 

presidentskapet, sade: 

”Unga människor [kommer till templet] utan någon 

särskild önskan förutom att gifta sig, utan att förstå 

vilka slags förpliktelser de tar på sig eller vilka förbund 

de ingår och vilka löften man får då man ingår dessa 

förbund. Följden blir att hundratals ibland oss kommer 

till Herrens hus och tar emot dessa välsignelser och går 

därifrån utan att det gjort något speciellt intryck på 

dem” (Gospel Truth: Discourses and Writings of President 

George Q. Cannon, red Jerreld L Newquist, 2 band 

[1957], 1:228). 

27 

Templet är en helig plats Läs verserna 12–13 i kapitel 

109. Fråga eleverna om någon av dem har varit i templet 

(till exempel på ett öppet hus eller en invigning, för att 

beseglas eller bevittna en besegling eller för att utföra 

dop för de döda). Fråga i så fall om någon av dem skulle 

vilja berätta hur de kände sig medan de var i templet. 

Eller också kan du fråga dem vad de känner för att 

besöka templet en dag. Återge följande ord av president 

Gordon B Hinckley: 

”Vi behöver då och då lämna världens tumult och buller 

och komma innanför väggarna till Guds heliga hus, där 

vi kan känna hans Ande i en helig och fridfull omgivning” 

(Nordstjärnan, jan 1996, s 56). 

Intet orent kan inträda i Herrens hus Verserna 20–21 

i kapitel 109 lämpar sig mycket väl som underlag för 

en diskussion om värdighet. För att få delta i templets 

förordningar, måste kyrkans medlemmar uppfylla vissa 

krav, däribland att ha ett vittnesbörd; stödja profeten, 

apostlarna och övriga auktoriteter på generalnivå och 

lokal nivå; betala ett fullt tionde; vara ärliga; följa visdomsordet; 

vara aktiva i kyrkan och vara moraliskt 

rena. Bästa tiden att omvända sig och förbereda sig för 

templet är nu. 

Hans namn ska vara med oss Fråga eleverna: 

• Varför har kvinnorna i vissa kulturer av tradition tagit 

sin mans släktnamn när de gift sig? (Så att alla ska 

veta att man och hustru nu tillhör samma släkt.) 

• Profeten Helaman i Mormons bok gav sina två söner 

namnen Lehi och Nephi. Varför gav han sina söner 

dessa namn? (Se Hel 5:6.) 

Be eleverna att läsa Läran och förbunden 20:77, 79 och 

fråga sedan: Vad betyder det att ta på sig hans Sons 

namn? Påminn eleverna om att kung Benjamin före 

sin död samlade sitt folk och sade till dem: ”Jag [skall] 

giva detta folk ett namn, genom vilket det kan skiljas 

från allt det folk, som Herren Gud har fört ut ur 

Jerusalems land ... 

Jag giver dem ett namn, som aldrig skall utplånas, med 

mindre det sker genom överträdelse” ( Mosiah 1:11–12). 

Efter det att kung Benjamin hade undervisat sitt folk 

omvände de sig och tillkännagav: ”Vi äro villiga att ingå 

ett förbund med vår Gud att göra hans vilja och vara 

lydiga till hans bud i allt det han befaller oss alla våra 

återstående dagar” ( Mosiah 5:5). Kung Benjamin svarade 

med följande tillkännagivande: 

Nu, på grund av det förbund, som I haven gjort, skolen 

I kallas Kristi barn, hans söner och hans döttrar, ty se, i 

dag har han, i andlig mening, fött eder ... 

[Jag] ... önskar att I skolen påtaga eder Kristi namn, alle 

I, som haven inträtt i förbundet med Gud att I skolen 

vara lydiga allt intill edra livs slut” ( Mosiah 5:7–8).


Att ta på sig Jesu Kristi namn innebär att ingå och hålla 

förbund. När börjar denna process i vårt liv? Äldste 

Dallin H Oaks sade: 

”Det är betecknande att vi, när vi tar del av sakramentet, 

inte betygar att vi tar på oss Jesu Kristi namn. Vi 

betygar att vi är villiga att göra detta ... 

Villighet att ta på oss Jesu Kristi namn kan därför förstås 

som en villighet att ta på oss Jesu Kristi auktoritet. Enligt 

denna innebörd betygar vi genom att ta del av sakramentet 

vår villighet att delta i de heliga förordningarna 

i templet” (Nordstjärnan, numret för aprilkonferensen 

1985, s 74, 75). 

Processen att ta på oss Jesu Kristi namn börjar vid dopet 

och förnyas när vi tar sakramentet (se L&F 20:77, 79). 

Denna process fortsätter vidare till templet (se L&F 

109:22, 26, 79), och är inte fullständig förrän vi når upphöjelse. 

Äldste Oaks fortsatte: 

”Slutligen bekräftar vi genom vår villighet att ta på oss 

Jesu Kristi namn vår beslutsamhet att göra allt vi kan 

för att få bli räknade bland dem som han väljer att stå 

vid hans högra sida och att kallas efter hans namn på 

den yttersta dagen. I denna heliga bemärkelse tillkännager 

vi genom vårt vittnesbörd att vi är villiga att ta på 

oss Jesu Kristi namn, att vi vill räknas bland dem som 

får upphöjelse i det celestiala riket” (Nordstjärnan, numret 

för aprilkonferensen 1985, s 77). 

Vi blir hans tjänare och hans folk Fraserna ”dina tjänare” 

och ”ditt folk” används 35 gånger i det här kapitlet. 

Dela upp eleverna i grupper och fördela följande 

verser från kapitel 109 mellan dem: 1–4, 10–12, 17, 

21–22, 26, 28, 30–31, 33–34, 36, 38–39, 41–42, 44, 46, 

50–52, 56–59. Låt varje grupp läsa sina tilldelade verser 

och söka efter vilka slags saker vi bör göra om vi vill 

vara vår himmelske Faders tjänare eller hans folk. 

Diskutera deras svar. 

DISKUSSION Ställ följande frågor till eleverna: 

• Kan ni nämna några exempel på kraft som ni regelbundet 

kan använda eller se? (Några tänkbara svar är 

bilmotorer, elektricitet.) 

• Kan ni nämna några exempel på kraft som kan hjälpa 

er att återvända till vår Fader i himmelen och få upphöjelse? 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att titta efter exempel på 

kraft man får av att delta i heliga förordningar och förbund 

i templet. 

VISA AVSNITT 2 Avsnitt 2 (5:04) är en sammanställning 

av intervjuer med personer som vittnar om att de välsignats 

med kraft för att de besökt templet (se L&F 109:22). 

28 


AKTIVITET Be eleverna att hitta exempel på kraft som 

kommer av att besöka templet och skriv upp dessa på 

tavlan. Förvissa dig om att diskussionen kretsar kring 

de sju punkter som tas upp nedan. Efter diskussionen 

ger du eleverna var sitt utdelningsblad med de sju 

punkterna på. 

1. ”Upplysningens, vittnesbördets och insiktens 

kraft” (David B Haight, Nordstjärnan, jan 

1991, s 57). 

2. ”Kraft att gäcka ondskans krafter” (Ezra Taft 

Benson, Teachings of Ezra Taft Benson [1988], 

s 256). 

3. ”Kraft som gör oss i stånd att använda våra 

gåvor och talanger med större intelligens och 

effektivitet” (David B Haight, Nordstjärnan, jul 

1992, s 16). 

4. ”Kraft att övervinna världens synder och ’stå 

på heliga platser’ (L&F 45:32)” (Glenn L Pace, 


5. ”Större kraft så att de skulle vara bättre rustade 

att undervisa” (Joseph Fielding Smith, Frälsningens 

lära, sammanst av Bruce R McConkie, 3 

band, 2:242). 

6. ”Kraft med vilken vi kan stärka [våra] jordiska 

familjer” (Theodore M Burton, i Conference 

Report, apr 1975, s 105; eller Ensign, maj 1975, 

s 71). 

7. ”Den utlovade personliga uppenbarelse som 

välsignar ditt liv med kraft, kunskap, ljus, skönhet 

och sanning från höjden” (David B Haight, 

Nordstjärnan, jul 1992, s 17). 

Ställ följande frågor: 

• Hur kan exemplen på kraft som står på skrivtavlan 

hjälpa heltidsmissionärer? 

• Hur kan de hjälpa er i ert liv? 

• Hur kan de vara till välsignelse för er då ni påbörjar 

ert äktenskap och under hela ert liv med er man eller 

hustru? 

• Hur kan de hjälpa er som förälder? 

AVSLUTNING Läs Läran och förbunden 109:79–80. 

Vittna om hur viktigt och angeläget det är att vi hedrar 

vårt dopförbund och förbereder oss för att ingå och 

hålla tempelförbunden. Bär vittnesbörd om den kraft 

man får genom att värdigt delta i tempelarbetet.

17 Läran och förbunden 112 ”OM DE ICKE FÖRHÄRDA SINA HJÄRTAN” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att de prövningar som de 

heliga i Kirtland i Ohio ställdes inför under 1836 och 

1837 fortfarande finns i dag. När vi är ödmjuka, omvänder 

oss och tar emot råd från våra ledare, kan vi förbli 

trofasta under svårigheter. 


INLEDNING I Kirtland år 1837 plågades somliga av 

kyrkans medlemmar av en ond ande. ”Frukterna av 

denna ande, träta, felfinneri, oenighet, missämja och 

avfall, kom i snabb följd, och det verkade som alla jordens 

och helvetets krafter förenade sig på ett speciellt 

sätt för att omintetgöra kyrkan ... 

Inget kvorum i kyrkan var helt förskonat från påverkan 

av dessa falska andar” (History of the Church, 

2:487–488). 

Kunskap om denna historiska bakgrund är nödvändig 

för att förstå vissa av uppenbarelserna i Läran och förbunden 

och skälet till att så många av de första ledarna 

lämnade kyrkan. Kunskap om denna period kan också 

hjälpa oss inse att trofasthet mot evangeliet gör att vi 

kan bevara våra vittnesbörd och kan förhindra liknande 

svårigheter i kyrkan i dag. 


”Om de icke förhärda 

VIDEOPRESENTATIONEN sina hjärtan” 11:40 

BEREDSKAP Ställ frågor som liknar dessa: Vilka förhållanden 

kan leda till att kyrkans medlemmar förlorar sitt 

vittnesbörd och avfaller? (Några tänkbara svar är: de 

håller inte buden; de finner fel hos eller följer inte kyrkans 

ledare; de underlåter att be, studera skrifterna och 

gå i kyrkan.) Vad tror ni det berodde på att stora män, 

som de tre vittnena till Mormons bok och vissa medlemmar 

av de tolvs kvorum, lämnade kyrkan? 

SÖKAKTIVITET Be eleverna söka efter vilka förhållanden 

som rådde i Kirtland och varför avfallets anda 

spred sig. 

VISA AVSNITT 1 Avsnitt 1 (7:10) skildrar förhållandena 

i Kirtland våren och sommaren 1837, då Läran 

och förbunden 112 mottogs. Det skildrar tre apostlar: 

Brigham Young, som förblir orubblig och trofast; Lyman 

Johnson, som ger efter för materialism, och Thomas B 

Marsh, som har svårigheter med högmod. Både Lyman 

Johnson och Thomas B Marsh blev senare uteslutna. 

REPETITION Det är viktigt att eleverna är medvetna 

om följande förhållanden som rådde i Kirtland under 

denna period. Dessa kan tas upp i en diskussion om 

kapitel 112 eller i en repetition. 

1. På grund av omoral förlorade en del medlemmar 

Anden och kritiserade profeten Joseph Smith. 

29 

2. Vissa medlemmar av de tolvs kvorum var i konflikt 

med första presidentskapet om ansvar, auktoritet och 

andra frågor. 

3. Vissa medlemmar försummade sina plikter i kyrkan 

på grund av att de var så upptagna av världsliga 

omsorger, till exempel spekulation i mark och samlande 

av rikedomar. 

4. Vissa medlemmar klandrade profeten Joseph för de 

ekonomiska svårigheter Kirtland hade. 

Dessa ekonomiska svårigheter kan sammanfattas så här: 

• På grund av att det var ont om guld- och silvermynt, 

försökte kyrkans ledare starta en bank (Kirtland Safety 

Society). På så sätt skulle de som var rika kunna investera 

sitt kapital, och de som inte var det ta lån, och på 

så sätt skulle pengarna cirkulera. 

• Folkrepresentationen i staten Ohio avslog ansökan om 

att starta bank, vilket den gjorde med de flesta ansökningar 

om att bilda bank på den tiden. 

• Kyrkans ledare bildade aktiebolag, liksom man gjorde 

i andra delar av landet. Investerare uppmuntrades att 

köpa aktier i bolaget, vilka blev bolagets ekonomiska 

bas. Bolaget gav sedan ut sedlar som växelmedel, som 

papperspengar. En del godtog inte bolagets sedlar. 

Bolaget satte ned värdet på sedlarna, så nu var de 

mindre värda än vad som stod på dem. När bolaget 

inte växlade sedlarna mot guld eller silver, förlorade 

människor förtroendet för dem. Detta scenario var 

vanligt över hela landet, vilket resulterade i en svår 

ekonomisk depression och i att många banker gick i 

konkurs. Detta var känt som paniken 1837. 

• De som hade investerat i Kirtland Safety Society förlorade 

det mesta av sina investeringar och klandrade 

i allmänhet profeten för sina förluster, trots att han 

hade investerat mer än någon annan och därför gjorde 

en stor förlust. 

Satan försöker utnyttja varje situation för att leda människor 

vilse. Många heliga kämpade under dessa ekonomiska 

svårigheter och utan fullständig insikt om kyrkans 

ledarskap. De kämpade med sin tro, och många lämnade 

kyrkan. (För ytterligare information om denna period i 

kyrkans historia, se Kyrkans historia i tidernas fullbordan, 

2:a upplagan. [Religion 341–343, Elevens studiehandledning, 

2000], s 171–173.) 

DISKUSSION Diskutera följande frågor med eleverna: 

• Hur vet vi att Thomas B Marsh var bekymrad för de 

tolvs kvorum? (Han färdades från Missouri till Kirtland 

i Ohio. Påpeka för eleverna att han också bad för dem. 

Se L&F 112:1, 11.) 

• Vilken var Thomas ställning inför Herren? (På grund 

av att han hade ödmjukat sig, förlät Herren honom. 

Se v 2–3.)


• Thomas hade gjort ”några få ting” med vilka 

Frälsaren ”icke var väl förnöjd” (v 2). Från det ni 

minns från videon, vilken var en av dessa synder? 

(Han fann fel hos profeten Joseph.) 

• Vad var det för tvistefråga mellan profeten och 

Thomas Marsh? (Thomas trodde att han, och inte 

profeten, hade auktoriteten och nycklarna att föra 

evangeliet till hela världen.) 

DISKUSSION OM SKRIFTSTÄLLE Vem hade nycklarna 

till att föra evangeliet till hela världen? Förklara att 

man inte förstod dessa respektive uppgifter lika bra som 

man gör i dag. Kapitel 112 hjälpte till att klargöra vars 

och ens uppgifter. Förklara kyrkans ordning med hjälp 

av verserna 16–21, 28 och 30. 

• Vers 16: Thomas B Marsh innehar nycklarna, beträffande 

de tolv, i att föra ut evangeliet till alla nationer. 

• Vers 17: Thomas B Marsh ska öppna vägen i områden 

dit första presidentskapet inte kan fara. 

• Vers 18: Första presidentskapet har omsorgen om alla 

församlingarna. Detta gör dem till den första eller 

främsta auktoriteten, vilket förklaras i nästa vers. 

• Vers 19: Thomas B Marsh ska gå dit första presidentskapet 

sänder honom, och Herren ska bana väg för 

honom. 

• Vers 20: De tolv bör söka råd hos första presidentskapet. 

• Vers 21: De tolv kan bemyndiga och kalla missionärer. 

• Vers 28: De tolvs uppdrag är att gå ut i hela världen 

och förkunna evangeliet. 

• Vers 30: Första presidentskapet har makt att leda och 

ge råd till de tolv. 

Förutom att Thomas B Marsh fick en förtydligande 

beskrivning av sin ställning, så fick han också råd om 

hur han skulle verka i sin kallelse. Låt eleverna läsa vers 

10 och förklara hur detta råd kunde hjälpa president 

Marsh göra upp sina mellanhavanden med profeten 

Joseph. 

I vers 12 uppmanas Thomas B Marsh att be för de tolv 

och ”förmana dem allvarligen” för deras synder. Hur 

skulle rådet i vers 10 hjälpa president Marsh med denna 

uppgift? 

Be eleverna att skriva ner de synder de uppmärksammade 

på videon. Denna lista bör innefatta själviskhet, 

markspekulation, underlåtenhet att göra sin plikt, girighet, 

utnyttjande av andra, högmod, felfinneri och underlåtenhet 

att stödja Joseph Smith som Guds profet och att 

de önskade ha David Whitmer som sin ledare. 

Herren gav också vissa råd till de tolvs kvorum. Dessa 

råd står i verserna 14–15, 21–22, 27–28, 33. Låt eleverna 

diskutera hur dessa råd skulle hjälpa vissa medlemmar 

i de tolvs kvorum att övervinna sina synder. 

30 

• Vers 14: Stå upp, omgjorda era länder, ta upp ert kors, 

följ mig och föd mina får. 

• Vers 15: Upphöj inte er själva; knorra ej mot min tjänare 

Joseph, ty han innehar rikets nycklar. 

• Verserna 21–22: Ödmjuka er, förbli i mitt ord, lyssna 

till Anden. 

• Vers 27: Bekymra er inte angående kyrkan i Kirtland. 

• Vers 28: Rena era hjärtan och gå sedan ut i världen 

och predika mitt evangelium. 

Några av de ledande brödernas hjärtan var då inte rena 

inför Herren. Herren gav ett anmärkningsvärt löfte i 

vers 13 som skulle avgöra kyrkans framtida ledarskap. 

Efter frestelser och bedrövelser skulle han ”söka efter” 

de tolv. Om de inte hade förhärdat sina hjärtan eller 

gjort sig styvnackade skulle han hela dem och de skulle 

bli omvända. 

Det blev ett avgörande tillfälle för dessa bröder att 

bestämma om de skulle gå sin egen väg eller vara 

trogna evangeliet. Av de ursprungliga tolv apostlarna 

förblev bara två ständigt lojala mot kyrkan och profeten 

Joseph Smith. Av dem som uteslöts vid olika tidpunkter, 

återvände alla utom fyra. Andra medlemmar i kyrkan 

var inte förskonade från att bli prövade i sin nyfunna 

tro. Vid denna tid avföll kanske 10 till 15 procent av 

medlemmarna i Kirtland och lämnade kyrkan. 

DISKUSSION Avfall sker även i dag. Vad är det? 

Förklara att avfall är ”att avsäga sig en religiös tro” 

eller ”överge en tidigare lojalitet” (Merriam-Webster’s 

Collegiate Dictionary, s 55). En avfälling är någon som 

följer en sådan kurs. ”Sista dagars heliga tror att avfall 

inträder när en individ eller ett samfund förkastar 

Guds uppenbarelser och förordningar, ändrar Jesu 

Kristi evangelium eller gör uppror mot Guds bud” 

eller Herrens smorde, ”så att de därigenom förlorar 

välsignelserna av den Helige Anden och av gudomlig 

auktoritet” (i Daniel H Ludlow, utg., Encyclopedia of 

Mormonism, 5 band [1992], 1:56). 

Fråga: Hur går avfall till? Använd följande citat för att 

hjälpa eleverna förstå att avfall inte sker med en gång. 

Äldste Mark E Petersen, en apostel, sade: 

”Jag har ofta ställt mig frågan hur det kommer sig att 

vissa människor avfaller från sanningen. Jag har aldrig 

trott att en människa avfaller helt plötsligt, med en 

gång, mer än att en människa som har varit rättfärdig 

och ärlig hela sitt liv plötsligt skulle gå ut och råna en 

bank. Det måste hända vissa saker före detta. Det sker 

en uppluckring som leder till det avfälliga tillståndet. 

Stora synder föregås vanligen av små synder, och jag 

tror att det stämmer på människor som avfaller från 

sanningen” (i Conference Report, apr 1953, s 82). 

President Brigham Young sade: 

”Människor börjar avfalla genom att tro sig ha en styrka 

som de inte har, genom att lyssna till viskningar från


fienden som leder dem vilse litet i taget, tills de samlar 

det som de kallar mänsklig visdom. Därefter börjar de 

avlägsna sig från Gud och deras sinnen blir förvirrade” 

(i Kyrkans presidenters lärdomar: Brigham Young, s 81). 

Fråga: Varför avfaller vissa medlemmar i Jesu Kristi 

Kyrka av Sista Dagars Heliga? 

SÖKAKTIVITET 18 år efter det att Thomas B Marsh 

hade blivit utesluten, begav han sig till Salt Lake City 

i Utah och kom tillbaka till kyrkan. Han talade till de 

heliga och talade om sin kamp mot avfallet. Låt eleverna 

titta efter anledningar till Thomas B Marshs avfall. 

VISA AVSNITT 2 I avsnitt 2 (2:40) återskapas Thomas 

B Marshs tal till de heliga i paviljongen i Salt Lake City 

när han kom tillbaka till kyrkan år 1857. Thomas förklarar 

varför han avföll och vad människor kan vänta om 

de går samma väg. 

DISKUSSION Vad var det som Thomas B Marsh 

sade hade fått honom in på avfallets väg? (Avundsjuka, 

ilska.) Tala med eleverna om olika orsaker till personligt 

avfall: 

Högmod President Ezra Taft Benson sade: ”Mormons 

bok är ’ett fallet folks historia’ (L&F 20:9). Varför föll de? 

... ’Se, denna nations, det är, det nephitiska folkets, stolthet 

kommer att bliva dess undergång’ (Moro 8:27). Och 

sedan, för att vi inte skall undgå Mormons boks betydelsefulla 

budskap från detta fallna folk, varnar Herren oss 

i Läran och förbunden: ’Men tagen eder tillvara för högmod, 

att I icke bliven som nephiterna fordom’ (L&F 

38:39)” (Nordstjärnan, jul 1989, s 3). 

Upproriskhet Äldste Mark E Petersen sade: ”Varje 

handling i olydnad och upproriskhet mot Herrens bud 

är ett tecken på avfall i motsvarande grad. Att stå emot 

Frälsaren i någon utsträckning är avfall i denna sak” 

(The Way to Peace [1969], s 302). 

Synd och överträdelse President Brigham Young lärde: 

”Ingen har avfallit utan att ha syndat. Underlåtenhetssynder 

leder till verksynder ... Vi behöver leva så att vi 

har Anden varje dag, varje timme av dagen, varje minut 

av dagen, och varje sista dagars helig är berättigad till 

Guds Ande, till den Helige Andens kraft, som leder 

honom i hans åligganden” (i Kyrkans presidenters lärdomar: 

Brigham Young, s 80, 83). 

Felfinneri Profeten Joseph Smith lärde: ”Jag vill giva 

eder en av nycklarna till rikets hemligheter. Det är en 

evig princip, som har existerat hos Gud från all evighet. 

Om en person står upp och dömer andra, finner fel med 

kyrkan, säger att den är helt vid sidan, medan han själv 

är rättfärdig, så vet då med säkerhet, att han är en lång 

väg gången mot avfall. Om han icke bättrar sig, kommer 

han att avfalla, så sant Gud lever” (Profeten Joseph Smiths 

lärdomar, s 134). 

31 

Fråga eleverna: Vilka tecken finns det på att en person 

eller en grupp kanske börjar avfalla? Diskutera deras 

svar. Fråga: Vilka är avfallets frukter? 

SÖKAKTIVITET Lyman Johnson uteslöts från kyrkan 

i april 1838. Senare, då han var på besök i Nauvoo, 

talade han till de tolvs kvorum. Be eleverna att titta 

och lyssna efter hur den känner sig som avfaller från 

sanningen. 

VISA AVSNITT 3 Avsnitt 3 (1:50) skildrar ett uttalande 

av Lyman Johnson till de tolvs kvorum i Nauvoo i 

Illinois. Han förklarar att han inte hade varit lycklig 

sedan han hade lämnat kyrkan. 


DISKUSSION Varför känner sig vissa så olyckliga när 

de lämnar kyrkan? 

Förlust av Anden Brigham Young sade: ”Då människor 

förlorar andan i det verk som de är engagerade i, blir 

de otrogna i sina känslor. De säger att de inte vet om 

Bibeln är sann, om Mormons bok är sann eller något 

om nya uppenbarelser, eller om det finns en Gud eller 

inte. Då de förlorar andan i detta verk, förlorar de kunskapen 

om det som hör Gud till i tid och evighet. De 

förlorar allt” (i Kyrkans presidenters lärdomar: Brigham 

Young, s 81). 

Fråga: Hur stoppar man utvecklingen mot avfall i sitt 

eget liv? 

Omvändelse Äldste Bruce R McConkie skrev: ”I den 

utsträckning som världslighet, falska lärdomar och synd 

finns bland de heliga, tar de också del av det stora avfallets 

anda ... Härav följer att om medlemmar i kyrkan 

tror på falska lärdomar, om de godtar falska undervisningsteorier, 

om de börjar ta efter deras handlingar 

och vederstyggligheter som inte är medlemmar, om de 

använder te, kaffe, tobak eller alkohol, om de underlåter 

att betala ett ärligt tionde, om de finner fel hos Herrens 

smorde, ... om de gör något som strider mot de normer 

för personlig rättfärdighet som evangeliet föreskriver, så 

befinner de sig i samma utsträckning i personligt avfall 

och behöver omvända sig” (Mormon Doctrine, s 45). 

Avfall visar sig på många olika sätt. Oavsett om vi i tysthet 

förkastar en lärdom, överträder buden eller offentligt 

gör uppror, skiljer vi oss från Gud. Eftersom ingen 

går säker, är det viktigt att vi var och en garderar oss 

mot denna synd. 

Avsluta med en diskussion om vad enskilda och grupper 

kan göra för att undvika avfall.

18 Läran och förbunden 121 ”HIMMELENS KRAFTER” 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att himmelens krafter endast 

kan kontrolleras genom rättfärdighetens principer. 


INLEDNING Den 31 oktober 1838 lockades profeten 

Joseph Smith och flera andra ledare i kyrkan svekfullt i 

händerna på sina fiender. De arresterades och underkastades 

en skenrättegång. Slutligen fängslades de i Liberty 

i Missouri. Liberty-fängelset var en två våningar hög 

och omkring 49 m2 stor stenbyggnad. Under fyra vintermånader 

fick profeten och hans följeslagare utstå kyla, 

smutsiga förhållanden, inandning av rök, ensamhet och 

urusel mat. Ändå fick Joseph Smith under dessa svåra 

förhållanden oskattbar andlig undervisning från Herren. 

Under fängelsevistelsen dikterade profeten flera brev. 

Delar av dessa togs senare med i Läran och förbunden 

som kapitel 121–123. 

FÖRBEREDANDE AKTIVITET Ta med en lampa till 

lektionen. Ta bort lampskärmen så att eleverna utan svårighet 

kan se glödlampan och strömbrytaren. Ta också 

med dig en skarvsladd. Börja med att ha glödlampan 

löst iskruvad (så att den inte tänds), strömbrytaren i 

avknäppt läge, sladden ej ansluten till skarvsladden och 

skarvsladden ej ansluten till väggen. Rita följande på 

skrivtavlan. 

Elektrisk 

kraft 

Tala om för eleverna att lampan inte är i användbart 

skick, och be om två frivilliga. Låt en av dem försöka 

hitta ”felet” på lampan och fixa det. (Han eller hon 

måste sätta i lampsladden i skarvsladden, sätta skarvsladden 

i väggen, skruva i glödlampan ordentligt och 

knäppa på lampan.) Be den andra eleven att skriva upp 

på tavlan de problem eller fel som behövde åtgärdas (se 

den fullständiga skissen). 

32 

Elektrisk 

kraft 

Sladden urdragen 

Strömbrytaren 

i avstängt läge 

Lampan ej ansluten 

Fråga klassen vilket av problemen med lampan som var 

orsaken till att strömmen inte gick fram till glödlampan. 

Påpeka att lampan inte tänds om man försummar att 

åtgärda någon av dessa saker. Låt skissen vara kvar på 

tavlan. Förklara att prästadömets kraft finns tillgänglig 

för oss som medlemmar i kyrkan, men om vi inte gör 

det som behövs för att ”ansluta” den, får vi ingen nytta 

av den. Säg till eleverna att de ska få lära sig om prästadömets 

kraft och de saker som hjälper eller hindrar dess 

flöde till vår himmelske Faders barn. 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Himmelens krafter” 9:08 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att söka efter de attityder 

och handlingar som skiljer oss eller ”stänger av oss” 

från prästadömets kraft. 

VISA VIDEOBANDET Den här videon innehåller en 

analogi som underlag för en diskussion om kraft. De 

många beståndsdelar och processer som behövs för att 

få elektricitet i ett hem jämförs med de principer Herren 

föreskriver i kapitel 121 för dem som vill utöva hans 

prästadöme med kraft. 


Glödlampan lös 

AKTIVITET OCH DISKUSSION Gå tillbaka till skissen 

över lampan. Stryk över ordet Elektrisk och skriv 

Prästadömets ovanför. Säg till eleverna att de nu, i likhet 

med dem som sökte efter ”felet” på lampan, ska försöka 

ta reda på vad det är som hindrar prästadömets 

kraft från att strömma till prästadömsbärare. Påminn 

dem om videon och låt dem läsa Läran och förbunden 

121:35–37 för att upptäcka attityder och handlingar som 

”avstänger” prästadömsbärare från himmelens krafter. 

Alltefter de hittar dem skriver du upp dem på tavlan 

under de problem eller fel som gjorde att lampan inte 

lyste (se skissen).

18 Läran och förbunden 121 ”HIMMELENS KRAFTER” 

Prästadömets 

Elektrisk 

kraft 

Sladden urdragen 

Tillfredsställa vårt högmod 

och vår fåfängliga 

äregirighet 

Strömbrytaren 

i avstängt läge 

Försöka att skyla 

våra synder 

Glödlampan lös 

Hjärtan hängivna de ting 

som hör världen till 

Eftersträva ära av 

människor 

Lampan ej ansluten 

Öva kontroll eller herravälde 

på ett orättfärdigt sätt 

Eleverna kanske behöver hjälp med att förstå språket i 

verserna 35–37. 

Hjärtan hängivna de ting som hör världen till Denna fras 

betyder att älska jordiska ting mer än himmelska ting. 

Eftersträva ära av människor Att ”eftersträva” betyder 

att ivrigt försöka få något. ”Ära av människor” avser 

erkännanden, utmärkelser eller titlar som andra människor 

ger oss. Det betyder att sätta vår längtan efter erkännande 

från andra människor före vår önskan att behaga 

vår himmelske Fader. 

Försöka att skyla våra synder Det betyder att försöka 

dölja våra synder. 

Tillfredsställa vårt högmod och vår fåfängliga äregirighet 

Att ”tillfredsställa” är att ge efter för eller tillgodose 

ett begär. President Ezra Taft Benson lärde oss att en del 

av ”högmodet” är illvilja mot Gud och våra medmänniskor. 

Han sade: 

”Vår illvilja mot Gud kan ta sig många uttryck, som 

att vara upprorisk, hårdhjärtad, styvnackad, ovillig att 

omvända sig, uppblåst, lättsårad och teckensökande. De 

högmodiga önskar att Gud skall hålla med dem. De är 

inte intresserade av att förändra sina åsikter, så att de 

överensstämmer med Guds. 

Ett stort element i högmodets vanligt förekommande 

synd är också illviljan mot vår nästa. Vi frestas dagligen 

att sätta oss själva över andra och förringa dem” 

(Nordstjärnan, jul 1989, s 3). 

Om vi tillfredsställer vårt högmod, ger vi efter för eller 

tillgodoser vår illvilja mot Gud eller våra medmänniskor. 

Fåfäng betyder överdrivet inriktad på sig själv och ”äregirighet” 

är en stark önskan att vinna ära. Om vi tillfredsställer 

vår fåfängliga äregirighet ger vi efter för eller 

tillgodoser en längtan efter att uppnå själviska syften. 

Öva kontroll eller herravälde på ett orättfärdigt 

sätt ”Herravälde” är auktoriteten att styra. Vi utövar 

33 

orättfärdigt herravälde när vi använder vår auktoritet 

eller ställning i orättfärdiga eller själviska syften. 

DISKUSSION OM SKRIFTSTÄLLE Be eleverna att 

läsa vers 36. Fråga: Vilken varning ges till dem som försöker 

kontrollera himmelens krafter? (Dessa krafter 

”kunna icke kontrolleras eller användas utom genom 

rättfärdighetens principer”.) 

Skriv rubriken Kraft i prästadömet på skrivtavlan bredvid 

skissen över lampan. Låt eleverna söka i verserna 41–42 

och 45 efter rättfärdiga principer som Herren åsyftar i 

det här kapitlet, och skriv upp dem på tavlan. Hjälp eleverna 

förstå hur ett rättfärdigt leverne ”ansluter” oss till 

himmelens krafter, genom att rita en pil som en inramning 

av listan över rättfärdiga principer, och under pilen 

skriver du Prästadömsbärare (se medföljande skiss). 

Kraft i prästadömet 

Överbevisning 

Långmodighet 

Mildhet 

Saktmod 

Oskrymtad kärlek 

Godhet 

Sann kunskap 

Utan skrymteri 

Utan svek 

Kärlek till alla 

Dygdiga tankar 

Prästadömsbärare 

Låt eleverna läsa verserna 45–46 för att upptäcka vilka 

välsignelser de får som följer rättfärdiga principer. De är 

som följer: 

• Vi ska få ett frimodigt medvetande inför Gud. 

• Prästadömets lära ska falla över oss som dagg 

• Den Helige Anden ska vara vår ständige ledsagare. 

• Vår spira ska vara en spira av rättfärdighet och 

sanning. 

• Vårt herradöme ska för evigt och utan tvångsmedel 

strömma till oss. 

Hjälp eleverna komma ihåg definitionerna som tas upp 

på videobandet för att hjälpa dem med obekanta termer. 

AVSLUTNING Vår himmelske Fader ger av sin makt 

till dem som innehar prästadömet om de lever efter rättfärdiga 

principer.

19 Läran och förbunden 135 JOSEPH SMITH — ÅTERSTÄLLELSENS PROFET 

Observera: Den här lektionen bör följa materialet från 

lärarhandledningen som behandlar kapitel 135 och profeten 

Joseph Smiths martyrskap. 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå och uppskatta den roll profeten 

Joseph Smith hade i återställelsen av evangeliet och 

hur profetens verk påverkar deras liv. 


INLEDNING När eleverna nu har studerat de flesta 

uppenbarelserna i Läran och förbunden, är det viktigt 

att de tar ett steg tillbaka och begrundar hur profeten 

Joseph Smith och återställelsen har påverkat deras liv. 

Se till att du ger eleverna tillräckligt med tid i slutet av 

lektionen till att uttrycka sina tankar och känslor beträffande 

återställelsen och profeten Joseph. 

FÖRBEREDELSE Be eleverna att nämna de två mest 

inflytelserika personer som fötts till den här jorden. Låt 

dem sedan slå upp Läran och förbunden 135:3 och läsa 

första meningen. Fråga: Vad står det i vers 3 som stöder 

äldste John Taylors uttalande om profeten Joseph Smith? 


Joseph Smith — 

VIDEOPRESENTATIONEN Återställelsens profet 21:30 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att söka efter vilken roll 

profeten Joseph Smith hade i återställelsen av evangeliet 

och hur profeten Josephs verk har påverkat de heligas liv. 

VISA VIDEOBANDET Videobandet skildrar återställelsen 

av prästadömet, förordningarna, lärdomarna och 

organisationen i Jesu Kristi Kyrka genom profeten Joseph 

Smith. Dessa historiska klipp blandas med vittnesbörd 

av sista dagars heliga som har välsignats genom Joseph 

Smith och återställelsen. 


DISKUSSION Det viktigaste inslaget i den här delen av 

lektionen är att ge eleverna tillfälle att bära vittnesbörd 

om hur profeten Joseph Smith påverkat deras liv, och att 

lägga till ditt eget vittnesbörd. Du kan behöva anpassa 

följande diskussion så att det blir tillräckligt med tid för 

elevernas vittnesbörd. 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att de förbund vi sluter kan 

kräva personliga uppoffringar då vi försöker följa 

Herrens bud och tjäna andra. 

34 

Be eleverna att nämna vad som återställdes genom profeten 

Joseph Smith, och skriv upp varje sak på tavlan. 

Listan kan se ut så här: 

• Kunskap om gudomen. 

• Mormons bok och andra heliga skrifter. 

• Aronska och melkisedekska prästadömet. 

• Prästadömets nycklar och organisation. 

• Förordningar för levande och döda, däribland dop, 

den Helige Andens gåva och beseglande förordningar. 

• Jesu Kristi sanna kyrka. 

• Lärdomar. 

Hjälp eleverna förstå hur profeten Joseph Smith påverkat 

deras liv genom att fråga: 

• Hur skulle ert liv vara annorlunda om inte Jesu Kristi 

evangelium hade återställts genom profeten Joseph 

Smith? 

• Vad har profeten Joseph Smith gjort för er frälsning 

mer än någon annan, förutom Jesus Kristus? 

Inbjud eleverna att bära vittnesbörd om hur profeten 

Joseph Smith påverkat deras liv. Om eleverna behöver 

mer hjälp med att inse hur profeten Joseph har påverkat 

deras liv, kan du ställa sådana frågor som följande: 

• Hur kan återställelsen av beseglingsnycklarna påverka 

ert äktenskap? 

• Hur har kyrkans organisation varit till välsignelse 

för er? 

• Hur är ert liv annorlunda på grund av Mormons bok? 

• Hur påverkar er kunskap om frälsningsplanen era 

handlingar? 

• Hur har prästadömet påverkat ert liv? 

• Hur har andra lärdomar i evangeliet varit till välsignelse 

i ert liv? 

Avsluta med att sjunga ”Pris åt den man” (Psalmer, nr 16). 

20 Läran och förbunden 136 ”PRÖVAS I ALLTING” 


INLEDNING En noggrann läsning av kapitel 136 visar 

att en kärleksfull Fader i himmelen gjorde allt som 

behövdes för sina barn för att förbereda dem för att ta 

sig över prärien. Många av de heliga hade redan

20 Läran och förbunden 136 ”PRÖVAS I ALLTING” 

genomgått stor fysisk förföljelse innan de gav sig av 

västerut. Och samtidigt som vår Fader i himmelen tänker 

på sina barns timliga välfärd, innehåller kapitel 136 

anvisningar för deras andliga välfärd. Alla skulle förpliktas 

att ingå heliga förbund innan de började ta sig 

över prärien (se v 2, 4). Alla skulle få göra uppoffringar 

och ”prövas i allting, att de må beredas att mottaga den 

härlighet, som jag berett åt dem” (v 31). I väst skulle 

kyrkan komma att blomstra, medlemmar prövas och 

ödmjukas genom umbäranden, tempel byggas och förordningar 

utföras, och Guds verk skulle utbreda sig. 

DISKUSSION Låt eleverna läsa verserna 1–4 och fråga 

sedan: 

• Vem organiserade Israels här? (Herren; se v 1.) 

• Vilka förbund ingås av dem som förenar sig med 

Israels här? (Att ”hålla alla Herrens . . . bud och 

lagar” [v 2] och ”vandra efter Herrens alla förordningar” 

[v 4].) 

• Varför är det viktigt att de heliga ingår de förbund 

som vår Fader i himmelen erbjuder? (Äldste Henry B 

Eyring har sagt: ”De sista dagars heliga är ett förbundsfolk. 

Från dopdagen och vid vårt livs andliga 

milstolpar ger vi löften till Gud, och han ger löften till 

oss . . . Vårt livs avgörande prov är huruvida vi kommer 

att ingå och hålla våra förbund med honom” 

[Nordstjärnan, jan 1997, s 29].) 

• Vilken hjälp finns för dem som sluter och trofast håller 

sina förbund med vår Fader i himmelen? 

Äldste Eyring förklarade att vår Fader i himmelen kommer 

att bereda en väg för oss att hålla de heliga förbund 

vi sluter med honom: 

”Var och en av oss som ingått förbund med Gud möter 

påfrestningar som är speciella för oss. Men vi har alla 

viss gemensam tillförsikt. Vår himmelske Fader känner 

oss och våra omständigheter och till och med vad som 

möter oss i framtiden. Hans älskade Son Jesus Kristus, 

vår Frälsare, har lidit och betalat skulden för våra synder 

och för alla de människors synder som vi någonsin 

kommer att möta. Han förstår fullkomligt varje persons 

känslor, lidande, prövningar och behov. På grund av 

detta kommer en väg att beredas för oss att hålla våra 

förbund, hur svårt det än må verka nu, om vi går framåt 

i tro” (Nordstjärnan, jan 1997, s 32). 

Äldste M Russell Ballard sade: 

”Er himmelske Fader har . . . lovat att han ska utgjuta 

förunderliga välsignelser över dem som ärar sina förbund, 

håller hans bud och trofast håller ut till änden. 

De kommer att beseglas genom löftets helige Ande och 

kommer att ges ’allt’ (L&F 76:55; kursivering tillagd; se 

även 76:50–54, 70), vilket innefattar ett arv i det celestiala 

riket” (se Nordstjärnan, jul 1993, s 5). 

Förvisso behövde de första heliga som tog sig över prärien 

dessa välsignelser från vår Fader i himmelen då de 

35 

offrade hem, egendom, bekvämlighet, vänner, släkt och 

i vissa fall också sina liv i sin strävan att ta sig västerut. 

Skriv följande citat från Lectures on Faith, sammanställda 

under ledning av profeten Joseph Smith, på skrivtavlan: 

”En religion som inte kräver att man offrar allt, kan inte 

frambringa den tro som behövs för livet och frälsningen” 

([1985], s 69). 

Fråga eleverna varför de måste vara villiga att offra allt 

som vår Fader i himmelen kräver. 

Förbund och principen om offer hänger intimt samman. 

Låt eleverna läsa Läran och förbunden 97:8, och fråga: 

Hur sätter Herren principen om offer i samband med att 

hålla förbund? (Herren sade att de heliga skulle ”hålla 

sina förbund genom uppoffringar, ja, sådana uppoffringar 

som jag, Herren, fordrar”. Enligt den här versen 

fordrar Herren också av dem som ingår förbund med 

honom att deras hjärtan är uppriktiga och förkrossade 

och deras ande bedrövad.) 

CITAT Läs upp och diskutera följande citat: 

Äldste M Russell Ballard sade: 

”Offer är bevis på ren kärlek. Måttet på vår kärlek till 

Herren, evangeliet och vår nästa framgår av vad vi är 

villiga att offra för dem” (Nordstjärnan, jul 1992, s 72). 

Äldste Bruce R McConkie sade: 

”Det står skrivet: ’Ty den som icke kan hålla ett celestialt 

rikes lag, kan icke uthärda en celestial härlighet.’ (L&F 

88:22.) Offerlagen är en celestial lag; det är också helgelselagen 

... 

Offerlagen innebär att vi är villiga att offra allt vi har 

för sanningens sak — anseende och rykte; ställning och 

berömmelse; vårt goda namn bland människor; hem, 

egendomar och familjer: allt, ja, till och med vårt liv om 

det skulle behövas ... 

... Hur kan vi visa vår villighet att offra allt, om det 

skulle behövas, om vi inte gör de små offer i form av 

tid och arbete, eller pengar och andra medel, som vi 

nu ombeds att göra?” (i Conference Report, apr 1975, 

s 74–75; eller Ensign, maj 1975, s 50). 


VIDEOPRESENTATIONEN ”Prövas i allting” 4:10 

SÖKAKTIVITET Föreslå att eleverna tittar efter exempel 

på offer och vilka välsignelser offer ger. 

VISA VIDEOBANDET På detta videoband talar 

president Gordon B Hinckley om de offer som gjordes 

av de första pionjärerna i kyrkan. Han berättar också 

om tre 18-åriga pojkar, C Allen Huntington, George W 

Grant och David P Kimball, som var villiga att offra sin 

bekvämlighet, sin hälsa och sitt liv för att hjälpa andra.

21 Tillkännagivande om familjen FAMILJENS BETYDELSE, DEL 1 


DISKUSSION Ställ följande frågor för att utvärdera hur 

mycket eleverna förstår av videon: 

• Vilka exempel på offer framställs i videofilmen? 

(Det offer som gjordes av de heliga som kom till Salt 

Lake City och det offer som gjordes av räddningsstyrkorna 

som gav sig av för att rädda de strandsatta 

pionjärerna.) 

• Vilka välsignelser gav räddningsstyrkans insatser? 

(Många liv sparades och Brigham Young lovade de tre 

unga männen ”evig frälsning i Guds celestiala rike, i 

all evighet” [i Solomon F Kimballs ”Belated Emigrants 

of 1856”, Improvement Era, feb 1914, s 288].) 

• Vilket samband finns mellan dopförbundet som nämns 

i Mosiah 18:8–10 och det offer som gjordes av räddningsstyrkan? 

(De som ingick i räddningsstyrkan var 

”villiga att bära varandras bördor” [v 8] och ”trösta 

dem som behöva tröst . . . till och med i döden” [v 9].) 

SKRIFTSTÄLLEAKTIVITET Dela upp eleverna i tre 

grupper. Ge första gruppen i uppgift att läsa Läran 

och förbunden 136: 1–14. Den andra gruppen ska läsa 

MÅL 

Att hjälpa eleverna förstå att ”familjen har en central 

roll i Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse” 

(”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Nordstjärnan, 

okt 1998, s 24) och att stärka dem i deras val att 

uppfylla sina roller i den planen. 


INLEDNING I september 1995 gav första presidentskapet 

och de tolv apostlarnas kvorum ut ett tillkännagivande 

för världen om familjen. Detta tillkännagivande 

ger var och en av oss ledning och hjälp att finna glädje i 

jordelivet och förbereda oss för evigt liv. Äldste Richard 

G Scott har sagt: 

”Hur kan du erhålla den största lyckan och de största 

välsignelserna av din jordiska upplevelse? 

Lär dig den doktrinära grunden till den stora lycksalighetsplanen 

genom att studera skrifterna, begrunda dess 

innehåll och be om hjälp att förstå den. Läs noga och 

använd första presidentskapets och de tolvs tillkännagivande 

om familjen. Det var inspirerat av Herren” 

(Nordstjärnan, jan 1997, s 72). 

Den här lektionen i två delar bör öka elevernas insikt 

om tillkännagivandet och motivera dem att uppfylla sin 

gudomliga bestämmelse inom planen. Del 1 av lektionen 

täcker vissa grundläggande lärdomar om frälsningsplanen 

som hjälper oss förstå familjens betydelse. 

36 

verserna 15–28 och den tredje gruppen ska läsa verserna 

29–42. Ge eleverna tio minuter att läsa sina tilldelade 

verser och be dem skriva upp varje råd som Herren ger 

de heliga för att förbereda dem för vandringen västerut. 

Skriv upp dessa råd på tavlan och diskutera dem. Fråga 

eleverna: Vilka slags råd gav Herren? (Några tänkbara 

svar är andliga, timliga och organisatoriska råd.) Låt eleverna 

läsa Läran och förbunden 29:34. I den här versen 

förklarar Herren att ”allting är andligt för mig, och jag 

har aldrig givit eder . . . någon lag som var timlig”. 

Även de timliga förberedelserna gavs för att tillhandahålla 

andliga välsignelser. Fråga eleverna vilka råd i 

kapitel 136 som fortfarande gäller oss i dag. (Ett svar är 

att mönstret med ”chefer, som äro över hundra, femtio 

och tio” [v 3] inte är olikt biskopar, kvorumpresidenter, 

gruppledare och hemlärare.) 

AVSLUTNING Bär vittnesbörd om att vår Fader i himmelen 

är upphovet till alla förbund som vi kan ingå 

med honom och att han bestämmer villkoren i dessa förbund 

(se Bible Dictionary, under ”covenant”). Vittna om 

att alla förbund är till för vårt bästa, och att de offer vi 

gör för att hedra dem kommer att ge frid i det här livet 

och hjälpa oss att uppnå evigt liv i livet efter detta. 


FÖRBEREDELSE Ställ och diskutera sådana frågor som 

följande: 

• Om ni hade gått vilse i en okänd vildmark utan några 

navigationsinstrument, hur skulle ni då orientera er? 

(Solen och stjärnorna skulle hjälpa er fastställa väderstrecken.) 

• Om ni hade tillgång till vilken utrustning som helst, 

vilka anordningar eller hjälpmedel skulle ni då vilja 

ha för att ta reda på var ni befinner er och vart ni 

skulle ta vägen? ( Några tänkbara svar är kompass, 

karta, GPS-mottagare.) 

• Vilka av er skulle fortfarande vara vilse på grund av 

att ni inte vet hur man använder dessa saker? 

• Hur hjälper Herren oss att orientera oss i livet? (Låt 

eleverna studera Läran och förbunden 1:37–38 för att 

finna svaren: skrifterna, buden, hans tjänare). 

Läs äldste Richard G Scotts citat i inledningen ovan och 

vittna om att tillkännagivandet är inspirerat. Om möjligt 

ger du varje elev en kopia av tillkännagivandet. (Det 

finns ett exemplar av tillkännagivandet i slutet av denna 

handledning.) 


VIDEOPRESENTATIONEN Familjens betydelse, Del 1 11:46 

SÖKAKTIVITET Låt eleverna söka efter hur de andliga 

lagarna och naturlagarna som styr livet bestäms.


VISA AVSNITT 1 Avsnitt 1 (1:48) är en kort skildring 

av en berättelse återgiven av äldste Boyd K Packer om 

en klass med små barn som tror att de kan bestämma 

kön på en kattunge genom att rösta. Äldste Packer följer 

upp med att förklara: ”De naturlagar och andliga 

lagar som styr livet instiftades innan jordens grundvalar 

blev lagda . . . De kan inte förändras” (Nordstjärnan, 

jan 1994, s 21). 

DISKUSSION Hjälp eleverna inse att Gud har instiftat 

naturlagar och andliga lagar som inte förändras. Vi orienterar 

oss genom att känna till vad som är sant och leva 

efter den kunskapen. Varför är det viktigt att veta att det 

finns lagar som inte förändras? (Därför att vi kan få kunskap 

om sanningen och lära oss hur vi ska handla.) Hur 

påverkar dessa lagar våra beslut? Varför är det viktigt att 

veta att dessa lagar inte kan förändras genom röstning? 

Varför är det viktigt att vi vet att dessa lagar är en del av 

planen för oss? 

Låt eleverna läsa de två första styckena av tillkännagivandet 

och göra en lista över de andliga lagar och 

naturlagar som nämns där. Dessa kommer att behandlas 

under lektionen. 

• Äktenskapet mellan man och kvinna är instiftat av 

Gud (avsnitt 4). 

• Familjen har en central roll i Skaparens plan (avsnitt 3). 

• Vi är skapade till Guds avbild (avsnitt 2). 

• Vi är älskade av himmelska föräldrar, och vi är deras 

avkomma (avsnitt 2). 

• Var och en av oss har gudomliga egenskaper och förutsättningar 

(avsnitt 2). 

• Vårt kön är evigt och en viktig del av vår identitet och 

uppgift (avsnitt 1 och 4). 

SÖKAKTIVITET Låt eleverna fastställa vilken skillnad 

det gör då vi vet vårt mål och inte avleds från detta mål. 

VISA AVSNITT 2 Avsnitt 2 (4:30) är en kort dramatisering 

av en berättelse återgiven av biskop Vaughn J 

Featherstone i vilken en prins kidnappas och utsätts för 

många omoraliska inflytanden. Den unge mannen står 

emot alla ansträngningar att fördärva honom och förkunnar: 

”Jag är född till att bli kung” (”The King’s 

Son”, New Era, nov 1975, s 35). Vi hör också ett citat 

av äldste Packer som påminner ungdomarna om att de 

är ”barn till himmelens Konung” (i Conference Report, 

apr 1989, s 71; eller Ensign, maj 1989, s 54). 

DISKUSSION Låt eleverna förklara varför prinsen 

kunde förbli trogen sin bestämmelse. (Han visste sin 

bestämmelse och trodde på den med sådan övertygelse 

att ingenting kunde locka honom bort från hans mål.) 

Låt eleverna se i tillkännagivandet hur de är släkt med 

en Konung. (Alla är skapade i Guds avbild. Var och 

en av oss är ett älskat barn till himmelska föräldrar.) 

Låt någon av eleverna rita en antavla för sin släkt på 

skrivtavlan, och sedan antavlan för sin andliga släkt. 

37 

Diskutera det gudomliga som finns inom var och en 

av oss. 

INBLICK Låt eleverna läsa första stycket i tillkännagivandet 

och diskutera familjens roll i planen. Diskutera 

varför bröderna säger att familjen har en central roll 

i planen. Förklara att central betyder ”mycket viktig” 

(Merriam-Webster’s Collegiate Dictionary, s 186). Ta med 

dig något till lektionen som är beroende av ett mittparti 

(till exempel ett cykelhjul som snurrar runt sin axel). 

Eller också kan du be eleverna ge exempel på sådana 

saker (till exempel solsystemet, som är beroende av 

solen, eller nationen, som styrs från dess huvudstad). 

Diskutera dessa centrala delars roll och jämför dem med 

familjens roll i planen. 

SÖKAKTIVITET Låt eleverna titta efter vad som utgör 

den ideala familj som Herren har avsett som den centrala 

enheten i planen. 

VISA AVSNITT 3 I avsnitt 3 (2:06) beskriver en nyhetsreporter 

hur den moderna familjen håller på att förändras. 

Som kontrast till detta läser president Hinckley ett 

stycke från tillkännagivandet som tydligt anger Herrens 

befallning angående äktenskap och fortplantning. 

SÖKAKTIVITET Låt eleverna titta efter anledningen 

till att familjen är viktig för oss. 

VISA AVSNITT 4 Avsnitt 4 (3:22) innehåller en rad 

korta, dokumentärliknande intervjuer på en flygplats 

där olika personer tillfrågas varför de åker hem vid särskilda 

helger. Detta följs upp med ett yttrande av äldste 

Henry B Eyring. 


DISKUSSION Diskutera varför våra hjärtan vänds till 

våra familjer vid speciella tillfällen. Varför har Herren 

satt familjen i samhällets centrum? 

SÖKAKTIVITET OCH DISKUSSION Låt eleverna läsa 

första halvan av tillkännagivandet på nytt och titta efter 

vad Herren lär om idealfamiljen. Detta bör innefatta: 

• Äktenskapet mellan man och kvinna är instiftat 

av Gud. 

• Familjebanden kan fortsätta bortom graven. 

• Det är ett bud att vi ska föröka oss. 

• Fortplantningsförmågan ska endast användas inom 

äktenskapet. 

• Det sätt varpå människoliv skapas har bestämts 

av Gud. 

• Livet är heligt. 

• Man och hustru har ett högtidligt ansvar att älska och 

vårda sig om varandra och sina barn. 

Skriv upp dessa lärdomar på tavlan och diskutera dem 

med eleverna.


MÅL 

Att hjälpa eleverna se att ”familjen har en central roll i 

Skaparens plan för sina barns eviga bestämmelse” och 

att motivera dem att uppfylla sina roller i planen. 


INLEDNING Det här är andra delen av en lektion i två 

delar som är avsedd att öka elevernas insikt i tillkännagivandet 

om familjen och motivera dem att uppfylla sin 

gudomliga bestämmelse inom planen. I del 2 utforskar 

man lärdomarna om vad vi måste göra för att lyckas 

som familjer. 

AKTIVITET Skriv följande citat på tavlan, men utelämna 

orden som står med kursiv stil: 

”Då föräldraskapet minskar i betydelse ökar behovet av 

polismakt. Det kommer alltid att finnas för få poliser så 

länge det är ont om fungerande föräldrar! Likaså finns 

det alltid för få fängelser så länge det inte finns nog 

med goda hem” (äldste Neal A Maxwell, Nordstjärnan, 

jul 1994, s 86; kursivering tillagd). 

Fråga: Vilka ord ska stå i tomrummen, tror ni? Låt eleverna 

komma med förslag, och skriv sedan in de ord 

som fattas. Fråga: Vad tror ni äldste Maxwell säger om 

behovet av goda föräldrar? 


VIDEOPRESENTATIONEN Familjens betydelse, Del 2 9:25 

SÖKAKTIVITET Be eleverna att titta efter vilka saker 

de bör göra för att skapa en lycklig familj. 

VISA AVSNITT 1 I avsnitt 1 (3:35) identifieras nio saker 

som nämns i det sjunde stycket i tillkännagivandet och 

som är nödvändiga för att få en lycklig familj. Exempel 

på de två första ges för att hjälpa eleverna se hur dessa 

gäller familjen. 

DISKUSSION Rikta elevernas uppmärksamhet på 

sjunde stycket i tillkännagivandet. Låt dem identifiera 

de nio principer på vilka en lycklig familj upprättas. 

De två första, tro och bön, behandlas i videon. Överväg 

att dela upp klassen i mindre grupper och tilldela varje 

grupp en eller två av de återstående principerna. Låt 

dem förbereda sig och sedan undervisa den övriga 

klassen om hur de principer de fått skapar en lycklig 

familj. 

Be eleverna fortsätta läsa i sjunde stycket. Låt dem hitta 

tre ansvar som en far har. (Att presidera, sörja för och 

beskydda.) Be dem sedan att leta efter vad som är 

moderns främsta ansvar enligt tillkännagivandet. (Att 

vårda sig om och fostra sina barn.) Låt dem slutligen 

leta efter vilka ansvar fadern och modern har gemensamt. 

(Att hjälpa varandra som likvärdiga makar.) 

38 

SÖKAKTIVITET Be eleverna göra tre kolumner på ett 

papper. Ge den första kolumnen rubriken presidera, den 

andra sörja för och den tredje beskydda. Medan de tittar 

på nästa avsnitt ber du dem skriva ner de exempel de 

ser under någon av kolumnerna. (Några exempel kan 

passa under mer än en rubrik.) 

VISA AVSNITT 2 I avsnitt 2 (2:15) ges exempel på 

hur en far presiderar över, sörjer för och beskyddar sin 

familj. 

DISKUSSION Ställ följande frågor om faderns ansvar 

till klassen: 

• Vilka exempel hittade ni som passade under någon av 

de tre rubrikerna? 

• Hittade ni några exempel som ni tyckte passade under 

alla tre rubrikerna? Vilka? Varför? 

SÖKAKTIVITET Innan du visar nästa avsnitt om 

mödrar, frågar du: Vad betyder det att fostra och att 

vårda sig om barnen? (Några tänkbara svar är att utbilda 

dem och hjälpa dem att utvecklas.) Be eleverna att söka 

efter sådant på videobandet som de inte tidigare tänkt 

är exempel på fostran och omvårdnad. 

VISA AVSNITT 3 Avsnitt 3 (1:50) demonstrerar sätt på 

vilka en mor fostrar och vårdar sig om sina barn. 

DISKUSSION Fråga eleverna: Vilka exempel såg ni 

som ni tidigare inte betraktade som fostran eller 

omvårdnad? 

VISA AVSNITT 4 Avsnitt 4 (1:45) lär ut principen att 

man och hustru är likvärdiga i att främja familjens 

utveckling. 


DISKUSSION Fråga: Varför är det viktigt att föräldrarna 

hjälper varandra i dessa ansvar? Kan ni komma 

på några situationer då en mamma skulle behöva 

skydda sina barn eller en pappa fostra eller vårda sig 

om sina barn? 

Läs sjätte stycket i tillkännagivandet tillsammans med 

eleverna. Be dem att skriva upp föräldrarnas ansvar. 

(De ska älska och vårda sig om varandra och sina barn, 

uppfostra sina barn i kärlek och rättfärdighet och sörja 

för sina barns fysiska och andliga behov. De ska lära 

sina barn att älska och tjäna varandra, att hålla Guds 

bud och att vara laglydiga medborgare.) Be eleverna att 

uttrycka sina tankar om föräldrar som uppfyller dessa 

ansvar, och hur dessa föräldrar är till välsignelse för 

sina barn, sitt grannskap, sitt samhälle, sitt land och 

för världen. 

Läs de två sista styckena i tillkännagivandet tillsammans 

med eleverna. Be eleverna att hitta tre saker som 

kränker familjens helighet eller solidaritet.


• Brott mot kyskhetslagen 

• Övergrepp mot barn eller maka 

• Underlåtenhet att fullgöra skyldigheter mot familjen 

Fråga: Vad kommer att hända om vi inte följer dessa råd 

och uppmaningar från profeterna? 

39 

Vittna om att dessa principer är sanna och uppmuntra 

eleverna att förbereda sig för att fullgöra sina skyldigheter 

som äkta makar och föräldrar.

VI, FÖRSTA PRESIDENTSKAPET och de tolv 

apostlarnas råd i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars 

Heliga, förkunnar högtidligen att äktenskapet mellan 

man och kvinna är instiftat av Gud och att familjen 

har en central roll i Skaparens plan för sina barns eviga 

bestämmelse. 

ALLA MÄNNISKOR – män och kvinnor – är skapade 

till Guds avbild. Var och en är ett andebarn, en 

älskad son eller dotter till himmelska föräldrar och har 

som sådan gudomliga egenskaper och förutsättningar. 

Att det finns olika kön är nödvändigt för den enskildes 

förjordiska, jordiska och eviga identitet och uppgift. 

I FÖRUTTILLVARON kände och dyrkade dessa 

söner och döttrar Gud som sin evige Fader och antog 

hans plan, enligt vilken hans barn kunde få en fysisk 

kropp och få jordiska erfarenheter för att utvecklas mot 

fullkomlighet och slutligen nå sin gudomliga bestämmelse 

som arvtagare till evigt liv. Den gudomliga lycksalighetsplanen 

möjliggör att familjebanden fortsätter 

bortom graven. Heliga förordningar och förbund i 

heliga tempel gör det möjligt för enskilda personer att 

återvända till Guds närhet, och för familjer att vara 

tillsammans för evigt. 

DET FÖRSTA BUD som Gud gav Adam och Eva 

gällde deras möjlighet att som man och hustru bli föräldrar. 

Vi förkunnar att Guds bud till sina barn att föröka 

sig och uppfylla jorden fortfarande gäller. Vi 

förkunnar vidare att Gud har befallt att den heliga 

fortplantningsförmågan endast skall användas mellan 

man och kvinna, lagligt vigda som man och hustru. 

VI TILLKÄNNAGER att det sätt varpå människoliv 

skapas har bestämts av Gud. Vi bekräftar livets helgd 

och dess betydelse i Guds eviga plan. 

MAN OCH HUSTRU har ett högtidligt ansvar att 

älska och vårda sig om varandra och sina barn. ”Barn är 

FAMILJEN 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

ETT TILLKÄNNAGIVANDE FÖR VÄRLDEN 

FÖRSTA PRESIDENTSKAPET OCH DE TOLV APOSTLARNAS RÅD 

I JESU KRISTI KYRKA AV SISTA DAGARS HELIGA 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

en Herrens gåva” (Psaltaren 127:3). Föräldrar har ett 

heligt ansvar att uppfostra sina barn i kärlek och rättfärdighet, 

att sörja för deras fysiska och andliga behov, att 

lära dem älska och tjäna varandra, att hålla Guds bud 

och vara laglydiga medborgare var än de bor. Män och 

hustrur – mödrar och fäder – kommer att stå till svars 

inför Gud för hur de uppfyller dessa plikter. 

FAMILJEN är instiftad av Gud. Äktenskap mellan 

man och kvinna är en nödvändig del av hans eviga 

plan. Barn har rätt att födas inom äktenskapets ram, 

och att fostras av en far och en mor som ärar sina 

äktenskapslöften med fullständig trohet. Största förutsättningarna 

för lycka i familjelivet finns då det byggs på 

Herrens Jesu Kristi lärdomar. Framgångsrika äktenskap 

och familjer skapas och bevaras genom principerna tro, 

bön, omvändelse, förlåtelse, respekt, kärlek, medkänsla, 

arbete och sund rekreation. Enligt gudomlig plan skall 

fadern presidera över sin familj i kärlek och rättfärdighet 

och han har ansvaret att sörja för och beskydda sin 

familj. Moderns främsta ansvar är barnens omvårdnad. 

I dessa heliga ansvar är fadern och modern skyldiga 

att hjälpa varandra som likvärdiga makar. Handikapp, 

död eller andra omständigheter kan göra det nödvändigt 

med individuella anpassningar. Släktingar bör vid 

behov ge hjälp och stöd. 

VI VARNAR dem som bryter mot kyskhetsbudet, som 

förgriper sig på maka eller barn, eller som underlåter att 

fullgöra sina skyldigheter mot familjen, att de en dag 

kommer att stå ansvariga inför Gud. Vi varnar vidare 

för att familjens upplösning kommer att frambringa de 

stora olyckor över enskilda människor, samhällen och 

nationer som förutsagts av forntida och nutida profeter. 

VI UPPMANAR ansvariga samhällsmedborgare, 

regeringar och myndigheter överallt att verka aktivt 

för att bevara och stärka familjen som samhällets grundläggande 

enhet. 

Detta tillkännagivande upplästes av president Gordon B. Hinckley, som en del av hans budskap 

vid Hjälpföreningens allmänna möte 23 september 1995 i Salt Lake City, Utah. 

(The Family: A Proclamation to the World [Letter-Size] Swedish) 10/95 (10/95) Printed in Germany 35602180

SWEDISH 

4 02348 11180 4 

34811 180

Läran och förbunden och kyrkans historia — Videohandledning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?