Framtidens polis

Consultants for Strategic Futures
Den nya genetiken
DNA-tekniken har gått framåt i snabbare takt än någon för ett årtionde hade kunnat
föreställa sig. Det är troligt att vi bara inom några år kommer kunna analysera
DNA-profiler inom någon timme med mer eller mindre portabla maskiner. Idag
finns det så kallade PKU-registret (ett DNA-register över individer födda i Sverige
från 1975 och framåt). Registret får idag inte användas för brottsbekämpning, men
det är inte otänkbart att detta skulle kunna ändras i framtiden.
Längre bort vid horisonten skymtar än mer kontroversiella aspekter av DNAteknikens
möjligheter: vad kan utläsas ur en individs genom i framtiden? Kommer
vi alla i framtidens samhälle att gen-diagnosticeras i tidig ålder, och kommer försök
att göras för att använda dessa diagnoser för att identifiera riskindivider i
brottshänseende? Huruvida detta ens är möjligt är en hett omdebatterad fråga. Om
det i så fall vore önskvärt är en minst lika kontroversiell etisk fråga. En knapp majoritet
av allmänhetsurvalet i vår studie ansåg det både troligt och önskvärt att
DNA-teknik på 20 års sikt kommer att användas för att identifiera riskindivider
redan innan brott begåtts. Majoriteten av svarande poliser höll det dock för varken
önskvärt eller sannolikt.
Mer övervakning – vad betyder det?
En majoritet av svarande bland både poliser och allmänhet håller det för både troligt
och önskvärt med en ökad övervakning av den fysiska miljön i samhället, via t
ex kameror och obemannade farkoster. Runt hälften av de svarande i bägge grupperna
är även av uppfattningen att den generella toleransen för att polis och myndigheter
övervakar medborgarna i syfte att bekämpa brott kommer att öka under de
kommande åren, medan bara knappt en av fem tror att den kommer att minska.
Under expertseminariet framhöll en av deltagarna att integritet är uppbyggt av å
ena sidan icke-insyn och å andra sidan värdighet, och att icke-insyn har blivit successivt
nedvärderat sedan 60-talet, medan värdigheten blivit allt viktigare.
Är medborgare i
gemen beredda
att acceptera
mer kontroll och
övervakning än
vad samhället på
längre sikt mår
bra av?
Han fick medhåll och flera instämde i att alltfler
människor idag utgår ifrån antagandet att man måste
avstå integritet för att få effektiv brottsbekämpning
och att majoriteten tolererar den ökade övervakning
som nu sker i samhället. Ju mer människor upplever
att de får tillbaka genom de sanktioner som införs,
desto mer acceptans kommer även integritetsinskränkande
regleringar få.
En viktig fråga blir då om medborgare i gemen är
beredda att acceptera mer kontroll och övervakning
än vad samhället på sikt mår bra av?
Händelserna den 11 september 2001 har utan tvivel fått enorma konsekvenser för
hur mycket övervakning medborgare världen över kommit att acceptera. Även om
övervakningen i första hand kanske handlar om att minska risken för terrorattentat
och andra storskaliga extremistbrott är det knappast troligt att integritetsskyddet
åter kommer stärkas, och övervakningen minska inom en överskådlig framtid.
34(55)