Diabetes och ögonen - Verkkojulkaisut Oy

Ögonbottenförändringar
är vanliga hos diabetiker
Risken för diabetiska näthinneförändringar ökar ju
längre sjukdomen varat och ju sämre dess vårdbalans
har varit.
Ögonbottenförändringar förekommer såväl hos typ 1-diabetiker
(ungdomsdiabetes) som hos typ 2-diabetiker (vuxendiabetes). Förändringarna
uppstår aldrig plötsligt, utan de utvecklas långsamt
under loppet av många år.
Förändringar i ögonbottnen är sällsynta hos barn under 10 år
oberoende av hur länge diabetessjukdomen pågått. Men ju längre
sjukdomen varar, desto vanligare blir ögonbottenförändringar. Av
alla typ 1-diabetiker har 90 % näthinneförändringar om de har haft
diabetes i över 20 år. Cirka 40 % har ögonbottenförändringar som
måste åtgärdas.
Hos cirka en tredjedel av typ 2-diabetikerna konstateras ögonbottenförändringar
då diabetessjukdomen konstateras. Allvarliga
näthinneförändringar är dock mera sällsynta hos typ 2-diabetiker
än hos typ 1-diabetiker. En del (10–20 %) typ 2-diabetiker får svullnad
av makulan l. gula fläcken (den del av näthinnan som ansvarar
för synskärpan) som försvagar synen. Denna svullnad av makulan
kallas diabetiskt makulaödem eller DME. DME är den vanligaste
orsaken till blindhet i de utvecklade länderna.
Risken för näthinnesjukdom ökar hos diabetiker som röker, har
högt blodtryck eller övervikt. Den diabetiska näthinnesjukdomen
påverkas alltså av samma ogynnsamma faktorer som påverkar
risken för alla diabetiska följdsjukdomar. Ögonbottenförändringar
och försämring av dessa minskar ifall sockerbalansen är nära den
normala nivån. Det bästa sättet att förebygga dessa förändringar
är en god sockerbalans och regelbundna ögonbottenkontroller.
3