Åratal ur handikapphistorien - HandikappHistoriska Föreningen

som redan nämnts om utbildning för teckenspråkstolkar, tolkservice,
texttelefon och att staten skulle ta över ansvaret för Tal- och
punktskriftsbiblioteket fanns med bland förslagen.
Annat som föreslogs och genomfördes
var bland annat att döva
barn och deras föräldrar skulle
få möjlighet att lära sig teckenspråk.
För hörselskadade skulle
det finnas bättre hörselteknik i
skolan och allmänna lokaler. De
skulle också ha rätt till taltolk.
Personer med utvecklingsstörning
skulle få bättre möjligheter
att gå på folkhögskola och delta
i studiecirklar. Minst tre hundra
böcker skulle ges ut på punktskrift
varje år och inte kosta mer
att köpa än en bok i svartskrift.
Kultur åt alla
Talböcker, punktskriftsböcker
och lättlästa böcker skulle finnas
på alla bibliotek. Biblioteken skulle också ha inläsningstjänst
för personer med synnedsättning.
”Kultur åt alla” föreslog att den som arrangerar någonting för allmänheten
ska ta ansvar för att alla kan delta och även stå för
kostnaderna. Det gäller exempelvis hörslinga, teckenspråkstolk
och fysisk anpassning.
Miljön skapar funktionshinder
I ”Kultur åt alla” beskrevs också för första gången officiellt det
miljörelaterade handikappbegreppet, som var ett nytt sätt att se
på funktionshinder och funktionsnedsättning. Med den tidens terminologi
formulerades det förenklat ungefär så här: Handikapp är
inte en egenskap utan en konsekvens av mötet mellan individen och
41