sid VI & IX sid VI & IX - Lunds universitet - ny startsida

More documents

Recommendations

Info

IV Fosterprogrammering ”hittades” av en brittisk epidemiolog, David Barker i Southampton. Han uppmärksammade att i fattiga industriområden i England och Wales där spädbarnsdödligheten var hög i början av seklet var också dödligheten i hjärtkärlsjukdomar hög på 1970-talet. Som forskare hade han tur – under åren omkring 1910 arbetade nämligen i området en barnmorska som både dokumenterade förlossningar, antecknade födelsevikter och följde upp barnen. Sextio år senare kunde forskare se att personer som led av, eller dött i, hjärt-kärlsjukdomar, åldersdiabetes, högt blodtryck också hade haft låg födelsevikt. – Barker lade fram en teori att det var de tillväxthämmade barnen som blivit sjuka. Det var många som inte trodde honom men sen kunde finska epidemiologer bekräfta hans fynd, berättar Karel Marsal. En Malmöläkare, Gerhard Gennser, hade på 1970- – Vi försöker klarlägga de basala mekanismerna bakom förändringar i fostrets blodflöde, säger professor Karel Marsal. En sådan här ultraljudsbild oroar läkarna. Kurvan nederst, med spetsiga toppar, är ett spektrum av blodets hastighet och speglar motståndet i moderkakan. Den är ett mått på moderkakans funktion och därmed på barnets välbefinnande. Barnet mår inte bra och bilden kan vara tecken på att det måste förlösas inom något dygn om det ska ha chans att överleva. talet publicerat en artikel i Brittish Medical Journal med ett liknande fynd. Han hade gått genom data från mönstringar och såg att ynglingar med förhöjt blodtryck hade varit lågviktiga vid födseln. Karel Marsal intresserade sig tidigt för sambandet mellan fostrets blodflöde och tillväxt och hur detta kan studeras med ultraljudsteknik – en klassisk lundaspecialitet inom medicin. Tekniken har förfinats allt mer genom samarbetet med Kjell Lindström, professor i elektrisk mätteknik vid LTH. – Nu kan vi se och mäta blodflödesförändringar i allt tidigare skede och vi kan också mäta elasticiteten i kärlväggarna. Vi har identifierat förändringar som tycks bero på en sviktande funktion hos moderkakan. När fostrets blodflöde förändras och försämras är det en följd av minskad syretillförsel. Karel Marsal och hans medarbetare har upptäckt att fostret har förmåga att själv kompensera för detta. Syretillförseln till hjärna, hjärta och binjurar prioriteras och de som får betala är mer perifera vävnader och organ. – Förändringarna är ändamålsenliga till en början men inte i längden. Ju tidigare i graviditeten förändringarna sker desto allvarligare är de. Därför är vi vaksamma på förändringar som signalerar en tillväxthämning så att vi kan följa fostrets utveckling. Ibland tvingas vi förlösa innan barnet är fullgånget. Om barnet har en blodflödesförändring är riskerna stora vid en vanlig förlossning – 80 procent av barnen klarar inte en sådan. Istället väljer man ett planerat kejsarsnitt. När barn råkar ut för akut syrebrist under en vanlig förlossning kan det ibland bero på att de har en måttlig blodflödesförsämring som kanske inte upptäckts under graviditeten. Omkring 3 procent av alla foster har en hämmad tillväxt – en del fall av så allvarligt slag att de inte överlever. – Men tillväxthämning beror inte på att modern äter för dåligt. Fostret ser till att få den näring det behöver, påpekar Karel Marsal. Följer 150 ungdomar Forskarna i Lund följer en grupp med 150 individer som föddes i början på 1980-talet, alla med blodflödesförändringar och misstänkt tillväxthämning. Barnläkaren David Ley har sett på deras utveckling och hälsotillstånd och jämfört med en kontrollgrupp. – De mådde både fysiskt och psykiskt sämre än kontrollgruppen. De hade t ex mer av neurologiska avvikelser som balansrubbningar, och olika tester visade att de hade lägre IQ, berättar Karel Marsal. I dag är ungdomarna 19 år gamla och vi ska göra en <strong>ny</strong> studie. Nu ska vi se på andra faktorer i deras utveckling och bl.a. ska vi undersöka deras hormonbalans och kärlelasticitet. I samarbete med en engelsk barnkardiolog har Lundaforskarna gjort avancerade blodflödesmätningar på tillväxthämmade foster och jämfört med normala graviditeter. De har sett på flödet i olika kärl och hjärtat, beräknat hjärtminutvolymen och studerat pulsvågen i stora kärl. Studien visade tecken på att de tillväxthämmade fostren hade ett förändrat flödesmönster och att deras kärl var mindre elastiska. Sådana kärlförändringar kan vara en riskfaktor för hjärt-kärl-sjukdomar.
Ann Thuring Jönsson, biomedicinsk analytiker, har sysslat med ultraljudsundersökningar i 25 år och har följt teknikens utveckling. Här undersöker hon Louise Jeppsson som behöver extra övervakning under sin graviditet. På skärmen syns konturerna av barnets huvud. Ann Thuring Jönsson använder färgdoppler för att mäta blodcirkulationen i hjärnans kärl. Foto: Kennet Ruona. – Att mäta blodflödet med ultraljud är den bästa metoden att hitta barn med tidiga tecken på tillväxthämning och att övervaka dem under graviditeten, säger Karel marsal. David Barker har grundat ett stort forskningscentrum i Southampton där man studerar olika aspekter på fosterprogrammering. Karel Marsal och hans grupp samarbetar med forskarna där och bidrar med sitt kunnande om blodflödesmätningar. – Vår styrka är den bredd vi har i Lund – från cellbiologi till teknikutveckling och klinisk forskning. Vi hoppas förstås att vi ska kunna använda kunskapen till att förebygga tillväxthämning och risk för kärlsjukdomar senare i livet Där är vi inte ännu men vi håller på att utveckla metoder. En möjlig väg är att behandla mödrar vars barn är på väg att hämmas i tillväxten. Vi har sett att dessa kvinnor ofta själva har sämre blodflöde. En orsak är att de bildar för lite kväveoxid, och det skulle man kunna påverka med hjälp av kärlvidgande medicin. – Vem vet, prenatal medicin, dvs före födelsen, kanske blir framtidens preventiva medicin, ler Karel Marsal. SOLVEIG STÅHL Komplex orsaksbild Varför sinar ibland det livsviktiga syret till foster? – Vi tror att den primära orsaken finns i utvecklingen av moderkakan. När ägget fäster i livmodern sker det med hjälp av celler som växer fast i moderns blodkärl. Här ska det bildas öppna rör som måste kunna öka sin transportvolym hundra gånger under graviditeten. Uppstår det något fel i den processen så är det risk att blodflödet minskar. Med hjälp av djurexperimentella studier försöker vi klarlägga precis hur processen går till och varför det går fel ibland, förklarar Karel Marsel. – Orsaksbilden är komplex och vi tror på en kombination av genetiska och spontana förändringar i livmodern. Kvinnans immunologiska försvar mot embryot har kanske inte dämpats tillräckligt och då hindras cellerna från ägget att växa fast i hennes blodkärl. Den genetiska faktorn visar sig t ex i att om en kvinnas första barn är tillväxthämmat finns en högre risk att även hennes nästa barn ska vara det. V
Page 1 and 2: De utbrända sid VI & IX LUNDS UNIV
Page 3: Programmerad för sjukdom och häls
Page 7 and 8: sockenstämman med prästen i spets
Page 9 and 10: INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDOR
Page 11 and 12: Det indirekta påslaget blir lika v
Page 13 and 14: Ekonomi på miljö Är frihandel oc
Page 15 and 16: Sparförslag hotar experimentverkst
Page 17 and 18: Sanimir Resic är ordförande i gru
Page 19 and 20: LTH-projekt ska locka de bästa En
Page 21 and 22: om vattentornet. Ursprungligen skul
Page 23 and 24: Rektorsuppmaning 1 maj: ”Lunds st
Page 25 and 26: Öppna ateljéer på Konsthögskola
Page 27 and 28: Det händer vid Lunds universitet s
Page 29 and 30: Utriainen i värmeöverföring: ”
Page 31 and 32: MAGNUS KORS- GREN får Anna Greta C
Page 33 and 34: Allt fler stressar Antalet chefer s
Page 35 and 36: niskor sägs upp. Hur påverkar det
Page 37 and 38: Studenterna Clinton Palumäki och K
Page 39 and 40: livsnjutare? så långt som att på

sid VI & IX sid VI & IX - Lunds universitet - ny startsida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?