sid VI & IX sid VI & IX - Lunds universitet - ny startsida

www3.lu.se

sid VI & IX sid VI & IX - Lunds universitet - ny startsida

De utbrända

sid VI & IX

LUNDS

UNIVERSITET

MEDDELAR

----------------

NUMMER 5

MAJ 2001

ÅRGÅNG 34

Fysiskt

jubileum

I

sid 12


II

Innehåll

Redan i moderlivet…

...programmeras fostret för framtida hälsa och

ohälsa. Det tror LU-forskaren Karel Marsal. Genom

att med ultraljud undersöka fosters blodflöde tror

han sig kunna förutspå risk för hjärt-kärlsjukdom.

Djävlarnas guldålder

Sällan har man målat fan i taket med sådan frenesi

som under 1700-talet. Konstvetaren Maud

Färnström har studerat västsvenska kyrktak från

en guldålder för domedagsskildringar.

Stressen sprider sig

… också vid Lunds universitet. Chefer och unga

kvinnliga doktorander finns bland de allt fler som

får diagnosen utmattningsdepression. En av dem

är Jan-Evert Svensson.

Klara i tid…

…med uppsatsskrivandet på C- och D-nivå blir

allt fler sociologistudenter vid LU. Uppsatshandledning

i grupp har fått fart på genomströmningen.

Pigg pensionär…

… eller orkeslös åldring? Håkan Jönson har skrivit

en avhandling om bilden av det moderna åldrandet

– en balansgång mellan retoriska ytterligheter,

med syfte att vinna fördelar för de äldre.

Lyhördhet AB

25 studenter som reflekterat över lyhördhet i omvårdnad och utbildning,

drar slutsatsen att lyhördhet är grundläggande för arbete med

människor. Det framkommer i en ny avhandling i pedagogik vid LU.

Thomas Östros har också varit lyhörd när han satsat 200 miljoner

nya kronor på humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska

och teologiska utbildningar. Pengarna behövs, men räcker dessvärre

inte. Dessutom behöver också andra utbildningsområden mer resurser.

Hör ministern dem?

Och hör han – och andra ansvariga – signalerna från de många

universitetsanställda som inte längre mäktar med arbetslivets krav?

Nya siffror visar att stressen ökat också bland LU:s anställda. Allt

fler, kvinnliga doktorander liksom chefer, söker för utmattningssymptom.

Lyhördhet är erfarenhet och kunskap integrerad med empati och

medmänsklighet, som leder fram till en handling med positiva konsekvenser,

enligt avhandlingen.

Mjuk vetenskap är svår att patentera, men nog bör det finnas en

marknad för ett Lyhördhet AB? Ett dotterbolag till LUAB kanske?

Det är hur som helst hög tid att utmana aktiebolaget Lomhördhet

& Co. Det har dominerat länge nog.

III

VI

IX

XII

XIV

L UNDS UNIVERSITET

MEDDELAR

-------------------------------

Lunds universitets tidskrift LUM utkom första

gången 1968. Den når i dag samtliga anställda och

nästan lika många utanför universitetet. LUM har en

upplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år.

Adress: LUM

Informationsenheten Lunds universitet

Box 117, 221 00 Lund

Fax: 046-222 47 11

Internpost: Hs 31

E-post: LUM@info.lu.se

LUM på nätet: http://www.lu.se/info/lum/Lum.html

Redaktion:

Britta Collberg, redaktör

046-222 31 58

e-post: Britta.Collberg@info.lu.se

Maria Lindh, insidesredaktör och layout insidor

046-222 95 24

e-post: Maria.Lindh@info.lu.se

Christer Hjort, ansvarig utgivare, informationschef

046-222 70 08

e-post: Christer.Hjort@info.lu.se

Petra Francke, utbildningsjournalist och layout färgsidor

046-222 03 16

e-post: Petra.Francke@info.lu.se

Göran Frankel, forskningsjournalist,

naturvetenskap och teknik

046-222 94 58,

e-post: Goran.Frankel@info.lu.se

Solveig Ståhl, forskningsjournalist,

medicin, samhällsvetenskap, humaniora

046-222 70 16

e-post: Solveig.Stahl@info.lu.se

Ulrika Oredsson, journalist

046 – 222 70 12

e-post: Ulrika.Oredsson@info.lu.se

Annonser:

tomat annonskonsult, tel 046-13 74 00/02,

mobil 0708-42 11 07, 0708-42 12 66, 0709-30 69 52

fax 046-13 74 04

e-post PC. info@tomat.se

e-post Mac.material@tomat.se

Prenumerationer, notiser, meddelanden:

Eva Mattisson: 046-222 70 10

e-post: Eva.Mattisson@info.lu.se

Anställda vid LU får LUM gratis.

Enskilda abonnenter – 225 kr/11 nr. Inbetalas på

postgirokonto 15650-5 med angivande av

”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress.

Adressändring:

Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen

(motsv). Övriga skickar ändringsuppgifter till

LUM, gamla adressrutan bifogas.

Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund

Nästa LUM: Fredagen den 8 juni. Manusstopp: 25 maj.

ISSN: 0345-7354

Omslag: Kollektiv tortyr i Vireda. Målat av Olof

Rosenblad 1756. Foto: Maud Färnström.


Programmerad

för sjukdom och hälsa

Grundläggs individens hälsa och sjukdomar redan i moderlivet?

– Ja, säger många forskare som studerar fosterprogrammering,

ett hett men omdiskuterat område. Det handlar bland annat om hur

foster reagerar och ibland överreagerar på signaler när den normala

utvecklingen hotas.

Professor Karel Marsal i Lund studerar fostrets blodflöde med avancerad

ultraljudsteknik. Barn med försämrat blodflöde och hämmad

tillväxt under fostertiden tycks också må sämre när de växer upp.

III

Foto: Science Photo Library/IBL Bildbyrå


IV

Fosterprogrammering ”hittades” av en brittisk epidemiolog,

David Barker i Southampton. Han

uppmärksammade att i fattiga industriområden

i England och Wales där spädbarnsdödligheten

var hög i början av seklet var också dödligheten i hjärtkärlsjukdomar

hög på 1970-talet. Som forskare hade

han tur – under åren omkring 1910 arbetade nämligen i

området en barnmorska som både dokumenterade

förlossningar, antecknade födelsevikter och följde upp

barnen. Sextio år senare kunde forskare se att personer

som led av, eller dött i, hjärt-kärlsjukdomar, åldersdiabetes,

högt blodtryck också hade haft låg födelsevikt.

– Barker lade fram en teori att det var de tillväxthämmade

barnen som blivit sjuka. Det var många som

inte trodde honom men sen kunde finska epidemiologer

bekräfta hans fynd, berättar Karel Marsal.

En Malmöläkare, Gerhard Gennser, hade på 1970-

– Vi försöker klarlägga de basala mekanismerna bakom förändringar

i fostrets blodflöde, säger professor Karel Marsal.

En sådan här ultraljudsbild oroar läkarna. Kurvan nederst, med

spetsiga toppar, är ett spektrum av blodets hastighet och speglar

motståndet i moderkakan. Den är ett mått på moderkakans

funktion och därmed på barnets välbefinnande. Barnet mår inte

bra och bilden kan vara tecken på att det måste förlösas inom

något dygn om det ska ha chans att överleva.

talet publicerat en artikel i Brittish Medical Journal med

ett liknande fynd. Han hade gått genom data från

mönstringar och såg att ynglingar med förhöjt blodtryck

hade varit lågviktiga vid födseln.

Karel Marsal intresserade sig tidigt för sambandet

mellan fostrets blodflöde och tillväxt och hur detta kan

studeras med ultraljudsteknik – en klassisk lundaspecialitet

inom medicin. Tekniken har förfinats allt mer genom

samarbetet med Kjell Lindström, professor i elektrisk

mätteknik vid LTH.

– Nu kan vi se och mäta blodflödesförändringar i allt

tidigare skede och vi kan också mäta elasticiteten i kärlväggarna.

Vi har identifierat förändringar som tycks bero

på en sviktande funktion hos moderkakan.

När fostrets blodflöde förändras och försämras är det

en följd av minskad syretillförsel. Karel Marsal och hans

medarbetare har upptäckt att fostret har förmåga att

själv kompensera för detta. Syretillförseln till hjärna,

hjärta och binjurar prioriteras och de som får betala är

mer perifera vävnader och organ.

– Förändringarna är ändamålsenliga till en början

men inte i längden. Ju tidigare i graviditeten förändringarna

sker desto allvarligare är de. Därför är vi vaksamma

på förändringar som signalerar en tillväxthämning så att

vi kan följa fostrets utveckling. Ibland tvingas vi förlösa

innan barnet är fullgånget.

Om barnet har en blodflödesförändring är riskerna

stora vid en vanlig förlossning – 80 procent av barnen klarar

inte en sådan. Istället väljer man ett planerat kejsarsnitt.

När barn råkar ut för akut syrebrist under en vanlig förlossning

kan det ibland bero på att de har en måttlig blodflödesförsämring

som kanske inte upptäckts under graviditeten.

Omkring 3 procent av alla foster har en hämmad tillväxt

– en del fall av så allvarligt slag att de inte överlever.

– Men tillväxthämning beror inte på att modern äter

för dåligt. Fostret ser till att få den näring det behöver,

påpekar Karel Marsal.

Följer 150 ungdomar

Forskarna i Lund följer en grupp med 150 individer som

föddes i början på 1980-talet, alla med blodflödesförändringar

och misstänkt tillväxthämning. Barnläkaren

David Ley har sett på deras utveckling och hälsotillstånd

och jämfört med en kontrollgrupp.

– De mådde både fysiskt och psykiskt sämre än

kontrollgruppen. De hade t ex mer av neurologiska avvikelser

som balansrubbningar, och olika tester visade att

de hade lägre IQ, berättar Karel Marsal. I dag är ungdomarna

19 år gamla och vi ska göra en ny studie. Nu

ska vi se på andra faktorer i deras utveckling och bl.a.

ska vi undersöka deras hormonbalans och kärlelasticitet.

I samarbete med en engelsk barnkardiolog har

Lundaforskarna gjort avancerade blodflödesmätningar

på tillväxthämmade foster och jämfört med normala

graviditeter. De har sett på flödet i olika kärl och hjärtat,

beräknat hjärtminutvolymen och studerat pulsvågen

i stora kärl. Studien visade tecken på att de tillväxthämmade

fostren hade ett förändrat flödesmönster och

att deras kärl var mindre elastiska. Sådana kärlförändringar

kan vara en riskfaktor för hjärt-kärl-sjukdomar.


Ann Thuring Jönsson, biomedicinsk analytiker, har sysslat med ultraljudsundersökningar i 25 år och har följt teknikens utveckling. Här

undersöker hon Louise Jeppsson som behöver extra övervakning under sin graviditet. På skärmen syns konturerna av barnets huvud. Ann

Thuring Jönsson använder färgdoppler för att mäta blodcirkulationen i hjärnans kärl. Foto: Kennet Ruona.

– Att mäta blodflödet med ultraljud är den bästa

metoden att hitta barn med tidiga tecken på tillväxthämning

och att övervaka dem under graviditeten, säger

Karel marsal.

David Barker har grundat ett stort forskningscentrum

i Southampton där man studerar olika aspekter på fosterprogrammering.

Karel Marsal och hans grupp samarbetar

med forskarna där och bidrar med sitt kunnande om

blodflödesmätningar.

– Vår styrka är den bredd vi har i Lund – från cellbiologi

till teknikutveckling och klinisk forskning. Vi

hoppas förstås att vi ska kunna använda kunskapen till att

förebygga tillväxthämning och risk för kärlsjukdomar senare

i livet Där är vi inte ännu men vi håller på att utveckla

metoder. En möjlig väg är att behandla mödrar vars barn

är på väg att hämmas i tillväxten. Vi har sett att dessa kvinnor

ofta själva har sämre blodflöde. En orsak är att de bildar

för lite kväveoxid, och det skulle man kunna påverka

med hjälp av kärlvidgande medicin.

– Vem vet, prenatal medicin, dvs före födelsen, kanske

blir framtidens preventiva medicin, ler Karel Marsal.

SOLVEIG STÅHL

Komplex orsaksbild

Varför sinar ibland det livsviktiga syret till foster?

– Vi tror att den primära orsaken finns i utvecklingen av

moderkakan. När ägget fäster i livmodern sker det med hjälp

av celler som växer fast i moderns blodkärl. Här ska det bildas

öppna rör som måste kunna öka sin transportvolym

hundra gånger under graviditeten. Uppstår det något fel i

den processen så är det risk att blodflödet minskar. Med hjälp

av djurexperimentella studier försöker vi klarlägga precis hur

processen går till och varför det går fel ibland, förklarar Karel

Marsel.

– Orsaksbilden är komplex och vi tror på en kombination

av genetiska och spontana förändringar i livmodern.

Kvinnans immunologiska försvar mot embryot har kanske

inte dämpats tillräckligt och då hindras cellerna från ägget

att växa fast i hennes blodkärl. Den genetiska faktorn visar

sig t ex i att om en kvinnas första barn är tillväxthämmat

finns en högre risk att även hennes nästa barn ska vara det.

V


VI

Kvinnor i helvetet i Fullösa. Carl Gustav Hoijst och

Johan Laurell, 1756. Foto: Maud Färnström.

Helvetets

uppgång och fall

Under 1700-talet blev det vanligt att pryda innertaken i västsvenska kyrkor

med målningar som föreställde den yttersta domen. Skildringarna av helvetet

bredde med tiden ut sig och blev alltmer bestialiska med djävlar och

odjur som plågade de förtappade människorna på de mest hiskeliga vis. För

vår tid framstår mycket som rena våldspornografin...

Maud Färnström på Institutionen för konst- och musikvetenskap har

studerat målningarna och fascineras av den tilltro kyrkan hyste till bildernas

makt att övertyga i den hårda kampen om själarna.

Det finns omkring 100 kyrkor i Västergötland,

Halland, Bohuslän, Dalsland och Småland som

har bevarade takmålningar från 1680 till 1800.

I sin avhandling ”Himlens fröjd eller helvetets

fasa” har Maud Färnström studerat målningarna

i 42 av kyrkorna.

Under medeltiden var det vanligt med målningar

i kyrktaken. I och med reformationen slutade

man med utsmyckningarna, även om det inte

fanns någon principiell motvilja mot bilder från

kyrkans sida. Att denna tradition åter kom i bruk

i Västsverige har flera

orsaker.

– Under 1600-talet

när Sverige ständigt låg i

krig hade man inte råd

att underhålla kyrkorna.

I slutet av 1600-talet och

början av 1700-talet var

många kyrkor i så eländigt

skick att det regnade

in. De fick därför

nya takkonstruktioner

av trä. För att skydda ta-

ken mot fukten i de

ouppvärmda kyrkorna

behövde de målas och inbjöd

således till dekoration. Vid den

här tiden slog också oljefärgen

igenom på allvar och det gav

målarna nya möjligheter att

skapa djup i sina bilder, berättar

Maud Färnström.

Många målare hade under

stormaktstiden sysslat med

profant måleri i slottsmiljö. I Maud Färnström.

Västsverige arbetade under

andra hälften av 1600-talet många med utsmyckning

av Läckö slott. Arbetet avbröts dock abrupt

1680 efter ett reduktionsbeslut, varför det fanns

många målare till hands att dekorera kyrkorna.

Många målare ville också höja sin status från

plankstrykare till konstnär, och att dekorera kyrkor

gav prestige. Utvecklingen uppmuntrades av

Giötheborgs Stadhz Kånst- och MåhlareEmbete,

som bildades 1702 och ville tävla med konstnärerna

i Stockholm.

Men målningarna i kyrkorna hade inte i första

hand ett dekorativt syfte. Det motiv som dominerade

var yttersta domen, där Kristus dömer

mänskligheten och vissa människor far upp till

himlen medan andra dras ner i helvetet. Det var


sockenstämman med prästen i spetsen som beställde

och bestämde motivet. Under slutet av

1600-talet och delvis under tidigt 1700-tal levde

människorna i föreställningen om att livet var en

jämmerdal där satan hela tiden var ute efter dem.

Det gällde alltså att passa sig och hålla sig på den

smala vägen.

Prästen var en av de få i församlingen som

kunde läsa och hade ett ansvar för att fostra församlingsmedlemmarna

i den rätta läran.

–␣ I början av 1700-talet kom det in stämningar

i Västsverige som propagerade för ett friare

förhållande till religionen, något som kyrkan

motsatte sig. Domedagsbilderna blev här en slags

retorisk hjälp för prästerna. I början blev folk

också skrämda. Det finns t␣ ex berättelser om

kvinnor som nedkom i förtid efter att ha sett de

hemska bilderna av helvetet, berättar Maud

Färnström.

Kyrkan ett universum

Målningarna var placerade så att de adliga och

förmögna som satt främst i kyrkan hamnade under

de mer tilltalande delarna av yttersta domsbilden,

medan de egendomslösa i bakre delen av

kyrkan fick sitta under helvetet.

–␣ Samhällsordningen blev på så vis bekräftad.

Hela kyrkan var en bild av universum.

Skildringarna av den yttersta domen förändrades

dock under 1700-talets gång. Maud

Färnström delar in målningarna i tre perioder.

1680–1730 var helvetet relativt litet längst bort i

den västra delen av kyrkan. Djävlarna var små

och insektslika och svärmade runt människomassor.

Här kan man knappast urskilja några

individer varken bland djävlar eller människor,

Under målningarnas glansperiod 1730–60

började målarna använda ljusare färger med lätta

rokokoinslag. Helvetet bredde nu ut sig och upptog

hela västra delen av kyrkan. Det blev med tiden

också mer teatraliskt. Djävlarna blev större

och grymmare och kunde urskiljas individuellt.

1760–1800 hade målarna blivit alltmer skickliga.

De tyckte att det var roligt att måla, men hade

tappat lite av den respekt som målarna i den inledande

perioden hade för syftet med sitt arbete.

Denna utveckling speglar i viss mån samhällsutvecklingen.

Till höger: Helvetet i Hakarp. Edvard Orm 1729.

Överst förra sidan: Basunängel i Kungälv.

E. Eson Grijs, 1697. Foto: Maud Färnström.

VII


VIII

–␣ I början av perioden präglades livet på landet

av en kollektivism. Under 1700-talet började

det individuella slå igenom med jordreformer och

liknande. Även figurerna i målningarna framstår

alltmer som individer. Det är förstås svårt att dra

slutsatser om detta, men det finns en tendens, säger

Maud Färnström.

Dekorationerna målades över

Under 1700-talets slut målades allt färre domedagsmotiv

i kyrkorna och efter 1800 upphörde de

helt. I början av 1800-talet valde många sockenstämmor

att måla över dekorationerna. Nu behövdes

inte bilderna i samma utsträckning eftersom

fler kunde läsa. Dessutom stämde inte bilderna

med den nya föreställningsvärld som börjat

växa fram under upplysningen med en mer

innerlig och personlig religiositet. Under inflytande

av nyantiken ville man dessutom ha det

avskalat och meditativt i kyrkan.

–␣ Därtill fick den funktion som helvetesskildringarna

haft snarare en dysfunktion, alltså

icke avsedda effekter. Folk började tycka att

djävlarna såg komiska ut och man skämdes över

sina osofistikerade förfäder. Till slut blev dysfunktionerna

fler än funktionerna, och man upphörde

med målningarna, säger Maud Färnström.

Djävulen och hans anhang förvisades därmed

från kyrkans rum, men fanns kvar i föreställningsvärlden.

Som sådan kunde han dyka upp i svordomar

och eder, och också i den underhållningsindustri

som såg dagens ljus i slutet av 1800-talet.

I slutet av 1700-talet hade

kyrkomålarna blivit alltmer

skickliga, men tappat lite

av den respekt som de

första haft för syftet med

sitt arbete. Till vänster:

Den babylonska skökan i

Mossebo. Johan Christoffer

Weisstern 1774. Till höger:

Djävulen i Öckerö. Jean

Liljedahl, 1782. Foto:

Maud Färnström.

PETRA FRANCKE


INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA

Ett Vårdalinstitut ska inrättas

vid LU. Vårdalstiftelsen

ställer upp med 65 miljoner

kronor och det är den enskilt

största satsnigen på vårdforskning

som stiftelsen hittills

gjort. Region Skåne och

ett antal kommuner är med

i projektet där också Göteborgs

universitet med motsvarande

partners ingår.

Ingalill Rahm Hallberg, professor

i vårdvetenskap, har hållit i

pennan när LU ansökte om att

få bli värd för det nya institutet

och hon är glad över Vårdalstiftelsens

beslut.

– Institutet ska bygga upp

forskning inom tre områden –

med inriktning mot äldre, mot

psykiskt sjuka och funktionshindrade

och mot dem som är

långvarigt sjuka. Vi ska följa

människan genom vården och

föra samman alla aktörer.

– Mycket i vården vilar på

att ”vi gör som vi alltid har

gjort”. Vi vill ersätta det synsättet

med en sund vetenskaplig bas

och skapa forskargrupper som

arbetar på tvären, förklarar hon.

– Forskningen ska sätta

människan i centrum – men inte

bara patienten utan också familjen

och andra närstående som vi

vet spelar stor roll för att människor

ska tillfriskna och för deras

livskvalitet.

Ingalill Rahm Hallberg på-

Ingalill Rahm Hallberg,

professor i vårdvetenskap vid

LU och Ewa Ställdal,

Vårdalstiftelsen, som

presenterade den stora

satsningen på vårdforskning

Nytt vårdinstitut till Lund

pekar att även om det är medicinska

fakulteten som har ansökt

om institutet så har fler fakulteter

anslutit sig. Hon är övertygad

om att både humanister, samhällsvetare

och forskare från

andra områden kan ge värdefulla

bidrag till vårdforskningen.

Det nya institutet ska vara

nationellt. Det ska drivas av en

gemensam styrelse och ha lokala

fysiska enheter både i Lund och

i Göteborg. Det vilar på tre ben

– forskning, en forskarskola och

en s k grönzon.

– I grönzonen ska vi föra

samman kliniker och forskare

och här ska vi utveckla former

att sprida kunskap. Folk som

arbetar inom vården ska kunna

ta sina problem och frågeställningar

hit för att berika forskningen

och de ska få ny kunskap

som de ska omsätta i vårdarbetet.

I grönzonen ska det växa,

förklarar Ingalill Rahm Hallberg

optimistiskt.

Fördelas på fem år

Vårdalstiftelsen ställer upp med

65 miljoner kronor som fördelas

på fem år. Dessutom ska

Region Skåne, deras motpart i

Göteborg och ett antal kommuner

bidra, antingen direkt ekonomiskt

eller med personalresurser.

Totalt kommer institutet

att förfoga över ca 20 miljoner

kronor om året under anslagstiden.

Ewa Ställdal, VD i Vårdal-

stiftelsen förklarar den unika

satsningen:

– Vi har sett att resurserna

till vårdforskning är splittrade.

Många grupper är små och de

arbetar skilt från vården. Vi vill

att forskningen ska bli en naturlig

del av vårdens vardag. Vi

hoppas också att en stark satsning

på vårdforskning ska bidra

till att vård och omsorg blir en

mer attraktiv arbetsplats för

ungdomar.

Storartad

Rektor Boel Flodgren tycker att

Vårdalstiftelsens satsning är

storartad och hon ger Ingalill

Rahm Hallberg en eloge för att

hon drivit Lunds sak så framgångsrikt.

– Vårdforskningen är samhällsnyttig

och den är både stimulerande

och nyskapande för

universitetet, säger hon.

Ingvar Wiberg, forskningsdirektör

inom Region Skåne, delar

de positiva och förhoppningsfulla

omdömena och lovar

att regionen även framöver kommer

att stödja vårdforskningen.

Jan Nilsson, dekanus för

medicinska fakulteten säger att

vårdforskning snabbt kan omsättas

i kunskap som kommer

människor till godo.

– Det kan leda till en helhetssyn

som också ger modeller

för bättre omhändertagande.

SOLVEIG STÅHL

INSIDORNA

Var fjärde

en kvinna

sid 2

Respit för

doktorander

sid 4

Oro för

verkstäderna

sid 7


2

Var fjärde

damernas

Var fjärde nyanställd professor ska

vara en kvinna, och en kraftigare

satsning på stöd till sexuellt trakasserade.

Det är två nyheter i Lunds

universitets jämställdhetspolicy för

år 2001 – 2005, nyligen klubbad av

universitetsstyrelsen.

Jämställdhetspolicyn koncentrerar sig på

fyra delmål; rekrytering, genusperspektiv,

utjämning av löneskillnader samt att

förebygga och motverka sexuella trakasserier.

De sammanfattas enligt följande:

”De övergripande målen för Lunds universitet

är att uppnå balans mellan antalet

kvinnor och män i grundutbildning

och forskarutbildning, inom olika yrkesgrupper

samt i nämnder och styrelser. Det

måste också råda balans vad gäller kvinnors

och mäns inflytande på undervisning,

forskning, studie- och arbetsförhållanden

samt beslut på alla nivåer.”

Allmänt gäller också att ”det är viktigt

att förändra rådande maktstrukturer,

vilka utgör det främsta hindret för reell

jämställdhet.” Liksom att ”när kvinnor

och män utför arbeten som är att betrakta

som lika eller likvärdiga ska inga löneskillnader

finnas. Vad gäller sexuella trakasserier

ska särskild vikt läggas vid betydelsen

av det förebyggande arbetet”,

står det vidare och en arbetsgrupp ska tillsättas

för att utarbeta ett åtgärdsprogram

mot kränkande särbehandling och sexuella

trakasserier.

Under rubriken ”Rekrytering” konstateras

att stora pensionavgångar är att

vänta – och att det är särskilt viktigt att

organ som handhar personalrekrytering

har jämn könsfördelning.

De utbildningar som helt eller delvis

saknar genusperspektiv ska under perioden

redovisa hur detta perspektiv ska tillföras

i lärande, examinationsrätt, litteratur

etc.

Det är rektor som har det övergripande

ansvaret för att lagar och förordningar

efterlevs på olika nivåer och för att

det bedrivs ett målinriktat jämställdhetsarbete.

Det direkta ansvaret för genomförandet

har dekaner/områdesordförande,

prefekter, studierektorer, övriga

chefer och arbetsledare. Vid universitetet

finns också en ledningsgrupp för jämställdhetsarbete

som ska stödja och

sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsarbete.

M L

Arne Ardeberg tycker att

jämställdhetsfrågan är

universitetets viktigaste

kvalitetsfaktor.

”Jämställdhetspolicyn får

inte vara bara en utopi”

Prorektor Arne Ardeberg är ordförande

i ledningsgruppen för jämställdhet

vid LU och har varit med

och tagit fram den nya jämställdhetspolicyn.

I dokumentet finns många vackra formuleringar

– tror du att de går att genomföra

också?

– Det måste man kunna – de får inte

bara vara en utopi.

Ett mål är att förändra rådande maktstrukturer

– vill du utveckla det?

– Ser man till totala siffror ser det bra

ut för grundutbildningen med 51 procent

kvinnor, i forskarutbildningen är det 41

procent och sen blir det färre bland

lektorer och ännu färre professorer.

Men hur ser det ut högre upp, i styrelser

och nämnder?

– Där ser det också illa ut. Men kan

vi förändra det ena kan vi förändra det

andra.

Ambitionen har höjts när det gäller nyanställda

kvinnliga professorer som fram

till år 2005 ska utgöra 25 procent. Är du

nöjd med det med målet?

– Nöjd är jag inte – helst ska det vara

varannan. Men vi måste vara realistiska.

Idag ligger motsvarande andel på cirka

16 procent.

Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

nämns på flera ställen i jämställdhetspolicyn.

Varför det – har de

ökat?

– Nej, jag tror inte att de har ökat

men vi har inte lyckats komma tillräckligt

väl tillrätta med de fall vi har haft.

Vad är det som brister?

– Det är viktigt att de drabbade

snabbt får stöd och hjälp. Det måste finnas

en grupp med både lärare och studeranderepresentanter

som agerar med en

gång när någon slår larm om trakasserier.

Och en sådan grupp håller vi på att bilda.

Fick ni i jämställdhetsgruppen stöd för

era förslag i universitetsstyrelsen?

– Vi hade naturligtvis en del diskussioner

men i stort sett fick vi det.

Så du känner dig rätt nöjd med den nya

jämställdhetspolicyn?

– Med dokumentet är jag nöjd men

inte med jämställdhetsarbetet. Vi lyckas

inte tillräckligt bra.

Du har varit ordförande i ledningsgruppen

för jämställdhet i drygt fem år. Är

det ett tacksamt uppdrag?

– Ja, det låter kanske konstigt eftersom

det är svårt och vi inte lyckas så bra

alla gånger. Men det känns meningsfullt

att arbeta med något som är mycket väsentligt,

inte bara för rättvisan, utan

också för kvaliteten. Jag ser jämställdheten

som vår största kvalitetsfaktor.

MARIA LINDH

”Udden borta

på lönemålen”

Peter Sahlin sitter med i ledningsgruppen

som representant för de fackliga organisationerna.

Han är ledamot i ST-ATF och

ser utjämning av löneskillnader mellan

kvinnor och män som en av de viktigaste

fackliga frågorna. Han beklagar att universitetsstyrelsen

strök, en som han ser

som väsentlig mening, i det urpsrungliga

jämställdhetsdokumentet. Den borttagna

meningen lyder: ”Universitetet ska aktivt

verka för att jämställdhetslagen följs vid

lönesättning och lönerevision.”

– Jag tycker att man kunde kostat på

sig att behålla den meningen. Nu känns

det som om udden på lönemålen är borta,

säger Peter Sahlin besviket.


Det indirekta påslaget

blir lika vid alla lärosäten

Det nya påslaget för täckning av indirekta

kostnader och lokalkostnader

vid externfinansierad forskning

blir nu enhetligt för landets samtliga

lärosäten.

Statsmakternas beslut om att externa

forskningsprojekt ska bära sina egna

kostnader har resulterat i en överenskommelse

mellan de fyra statliga forskningsfinansierande

myndigheterna och Sveriges

universitets- och högskoleförbund om

ett 30-procentigt schablonpåslag på projektens

direkta kostnader.

Det nya påslaget börjar gälla den 1

juli i år och berör inte nu löpande forskningsprojekt.

Uppdelade i två poster

De 30 procenten är uppdelade i två poster;

18 procent som ska täcka indirekta

kostnader som exempelvis administration

på samtliga nivåer, dvs både på institutions-,

områdes och universitetsnivå, samt

12 procent som ska täcka lokalhyror.

Den nya siffran 18 procent är att jämföra

med den nuvarande 13,64. Skillnaden

är dock att de 13,64 endast ska täcka

indirekta kostnader ovanför institutionsnivå

– dvs på områdes- och universitetsnivå.

Institutionerna har sedan själva fått

bestämma hur mycket de ska lägga på för

att täcka sina kostnader.

Det finns goda exempel på institutioner

som arbetat med miljöfrågorna

och sparat en hel del pengar –

men sedan inte fått behålla dem.

Områdesledningen har istället lagt

beslag på de sparade pengarna.

– Det är ett effektivt sätt att släcka

eldsjälar, kommenterar LUs miljöchef

Kerstin Gustafsson.

Hon tycker också att miljöarbetet är ett

av många exempel på förändringsarbeten

inom universitetet som går långsamt,

apropå Internrevisionens rapport för år

2000 som redovisades i förra LUM och

där bland annat miljöledningsarbetet fick

kritik.

När det gäller miljöledning konstaterade

internrevisorerna att miljöambitionerna

inte spritt sig tillräckligt ut till

– De flesta institutioner lägger på

mellan fem och tio procent, säger Lena

Eriksson, controller och sekreterare i arbetsgruppen

för indirekta kostnader vid

LU. Men det finns också institutioner

som bjuder den externa forskningsfinansiären

på sina egna kostnader. Och

det innebär att den kostnaden går ut över

det egna statliga forskningsanslaget. För

kostnaden finns ju där hur som helst.

Hanterats olika

Påslaget för lokalkostnader som nu fastställts

till 12 procent har också hanterats

olika tidigare och enligt Lena Eriksson

har merparten lagt på mellan åtta och tio

procent. Det nya påslaget på totalt 30

procent blir alltså lägre för de institutioner

som legat i topp när det gäller påslag

för sina egna kostnader och för lokaler.

Och betydligt högre för institutioner som

bjudit både på egna kostnader och lokaler.

Inte konkurrensmedel

Tanken bakom det enhetliga påslaget är

att indirekta kostnader inte ska vara ett

konkurrensmedel. Det ska inte vara billigare

respektive dyrare att placera sitt

forskningsprojekt i Lund eller Luleå beroende

på olika påslag av projektets indirekta

kostnader.

Det 30-procentiga påslaget gäller för

institutionerna. ”Många ser det som ett

extraarbete som läggs på dem utan kompensation”,

står det i rapporten.

Sänka temperaturen

Kerstin Gustafsson instämmer och berättar

att hon bildat en grupp med representanter

från Byggnadsenheten och

Akademiska Hus som ska se över möjligheterna

att kompensera de institutioner

som sänker sina energikostnader.

– Kanske inte med sänkta hyreskostnader

men Akademiska Hus har visat

intresse för att hjälpa institutioner

med deras utrustning om de sparar

pengar genom att exempelvis sänka innetemperaturen,

berättar hon.

Hon hoppas också att ett länge planerat

möte mellan ledningarna för LU:s

tre viktigaste miljöområden, LTH, matnat

och medicin, samt universitetsdirek-

projekt finansierade av de fyra myndigheterna

Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem,

Forskningsrådet för arbetsliv

och socialvetenskap och Forskningsrådet

för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad.

Påslaget ska vara minst 30 procent –

men det finns ett undantag och det gäller

projekt som ska finansiera inköp av utrustning.

Det indirekta kostnadspåslaget

för utrustning är maximerat till 50.000

kronor.

Klinisk forskning

När det sedan gäller forskningsprojekt

finansierade av fonder, stiftelser och privatpersoner

är grundprinciperna desamma

– men här finns också en möjlighet

att räkna om lokalkostnadspåslaget så att

det motsvarar den faktiska lokalkostnaden.

Ett undantag gäller projekt som rör

klinisk forskning. Landstingen har redan

kompenserats för lokalkostnader av ett

särskilt anslag i statsbudgeten varför lokalpåslaget

på 12 procent slopas.

Reglerna och föreskrifterna i sin helhet

samt exempel på hur man räknar

fram de olika påslagen finns på Planeringsenhetens

hemsida www.lu.se/plan

MARIA LINDH

Miljöchefen söker ekonomiska morötter

tör Peter Honeth, ska resultera i bättre

fart på miljöarbetet ute på institutionerna.

Fast några morötter att erbjuda

duktiga miljöarbetare har hon inte.

– Nej, jag har inga pengar. Men jag

har ett starkt moraliskt stöd från universitetsledningen

som ofta påpekar hur viktiga

miljöfrågorna är för universitetet.

Till hösten hoppas Kerstin Gustafsson

få igång ett projekt som ska avslöja

varför det skiljer så mycket i energiförbrukning

mellan byggnader med likartade

verksamheter.

– Vi planerar tillsammans med Akademiska

Hus att utse några pilothus och

följa upp dem. Förhoppningsvis kan vi

då komma vidare med ambitionerna att

skapa ekonomiska ”morötter” för hyresgäster

som hushållar duktigt med energin.

MARIA LINDH

3


4

LU behöver

fler donationer

Lunds universitet håller på att utarbeta

en policy för hur man kan öka antalet

donationer till universitetet.

Under de senaste fem åren har statsanslagen

minskat med 20 procent per student

och i detta läge är det angeläget att undersöka

alla finansieringsmöjligheter, menar

rektor Boel Flodgren.

– Vi får redan donationer, säger hon.

Det nya är att vi nu vill öka intäkterna från

detta område.

Det handlar om att man vill göra möjligheten

att donera pengar till universitetet

mer synlig. Vid många amerikanska universitet,

men även vid Chalmers i Göteborg

och Handelshögskolan i Stockholm, har

man broschyrer med gåvomenyer, där eventuella

donatorer kan välja mellan ett antal

ändamål som de vill ge pengar till. Boel

Flodgren vill fördjupa universitetets relation

till dess donatorer och visa på olika möjligheter

att stödja en god sak, nämligen utbildning

och forskning.

Rektorsämbetet bjöd in ett antal personer

för att diskutera hur universitetet på ett

mer genomtänkt sätt ska kunna öka inflödet

av donationer. Förutom Boel Flodgren

och universitetsdirektör Peter Honeth bestod

gruppen av områdesordförande för

humaniora och teologi, Göran Bexell, entreprenör

Christer Fåhreaus, CTechnologies,

LTHs styrelseordförande, ABB-chefen

Anders Narvinger, dekanus för medicinska

fakulteten, Jan Nilsson, professor Holger

Pettersson, medicinska fakulteten och

universitetsstyrelsens ordförande Lennart

Nilsson. Man diskuterade de etiska förutsättningarna

och olika sätt att på ett mer

aktivt sätt söka donatorer.

Med utgångspunkt i gruppens diskussioner

håller akademisekreterare Hans

Modig på att sammanställa ett utkast till en

policy i dessa frågor. Policydokumentet ska

sedan tas upp till bred diskussion inom

universitetet, berättar Boel Flodgren.

– Många fler borde vara intresserade av

att donera pengar och det gäller att nå fram

till dessa genom att tydligare påvisa vilken

intressant och värdefull verksamhet som

universitetet är, säger universitetsdirektör

Peter Honeth.

Det har inte satts något mål för hur

mycket pengar man vill försöka dra in genom

donationer. Idag doneras ca 200 miljoner

kronor till Lunds universitet, dvs ca

fem procent av universitetets totala budget.

Av dessa pengar är 100 miljoner avkastning

universitetsförvaltade fonder.

U O

”Gamla” doktorander

får respit i två år till

Fakulteterna har på uppdrag av Utbildningsdepartementet

inventerat

hur många doktorander som antagits

före forskarutbildningsreformen

och som saknar studiestöd.

Som väntat är resultatet högt – ett

tusental aktiva doktorander som

påbörjat sin forskarutbildning före

den 1 april 1998 har varken utbildningsbidrag

eller doktorandtjänst.

Lunds doktorandkår har i ett brev till

rektor Boel Flodgren påpekat att universitetet

bör göra något för att dessa doktorander

ska kunna avsluta sin forskarutbildning

inom rimlig tid.

– Många doktorander som antagits

före reformen hör av sig till mig och är

oroliga för vad som ska hända med dem

när övergångsreglerna slutar gälla, säger

doktorandombudsman Cecilia Gagné.

Övergångreglerna gällande doktorandtjänsterna

för den nya forskarutbildningen

har förlängts med två år och gäller

nu till och med den 31 december år

2003. Fram till dess räknas bara den tid

som doktoranden fått försörjning via utbildningsbidrag

eller doktorandtjänst

som aktiv forskningstid. Detta innebär att

de sk ”gamla doktoranderna” kan få

doktorandtjänst eller förlängning av sin

tjänst för t ex undervisning, även om

tjänsten går över nästa årsskifte.

Handledarutbildning

Doktorandkåren är positivt inställd till

reformeringen av forskarutbildningen. En

lång utbildning är inget att eftersträva

anser Cecilia Gagné. Däremot tror hon

att en obligatorisk handledarutbildning

är nödvändigt om man ska kunna leva

upp till reformens krav på en fyraårig

forskarutbildning.

– Det räcker inte att ge handledarutbildning

åt nytillträdda professorer som

en statlig utredning föreslår, säger Cecilia

Gagné. Även de handledare som redan är

inne i systemet måste utbildas för att bli

mer professionella och för att få en bättre

insikt om forskarutbildningens problematik.

Cecilia Gagné anser att forskarutbildningsreformen

innehåller vissa brister

som motverkar den ursprungliga idén om

att ge doktoranderna en tryggare tillvaro.

Den största bristen är klausulen om självfinansiering.

– Utbildningsbidraget ger ingen socialförsäkring

och tillämpningsreglerna är

krångliga och oklara, säger Cecilia Gagné.

– För att öka antalet doktorander tar

de fattiga fakulteterna in personer med

brokiga och bräckliga finansieringsplaner,

säger hon.

Cecilia Gagné menar att den akademiska

världen slår vakt om paragrafer

med ett visst utrymme för godtycke som

gör det möjligt att ta in fler doktorander

än vad man egentligen har råd till.

En annan brist är, menar hon, att man

inte infört doktorandtjänst under hela

forskarutbildningen. Som det ser ut idag

kan universitetet spara pengar genom att

låta doktoranden få utbildningsbidrag

under de första två åren.

– Utbildningsbidraget ger ingen socialförsäkring

och tillämpningsreglerna

är krångliga och oklara, säger Cecilia

Gagné. När man ändå ville ge doktoranderna

en tryggare situation så borde man

ha tagit steget fullt ut och infört doktorandtjänst

under hela utbildningen.

ULRIKA OREDSSON

Handledning inget

krav för professur

Många högskolor har krävt att de lektorer

som ska befordras till professor måste ha

handlett minst en doktorand fram till examen.

Men efter ett överklagande från en

lektor i Umeå underkänner Överklagandenämnden

nu det kravet. Nämnden menar

att handledning är en merit som ska tillmätas

särskild betydelse, men understryker

att det inte ska vara ett absolut krav.


Ekonomi på miljö

Är frihandel och miljöintressen kompatibla

med varandra? De stora demonstrationerna

i Seattle och Prag

tyder på att många ser en konflikt

där. Eller är det snarare ett uttryck för

att myndigheter och beslutsfattare

inte har en samlad strategi för sina

miljöåtgärder? Frågor av det slaget

ventilerades vid en stor miljökonferens

i Lund den 2-4 maj.

Det var Internationella Miljöinstitutet som

arrangerade ECRP 2001 (European

Roundtable on Cleaner Production). Det

är sjunde gången konferensen arrangeras;

närmare 500 delegater samlades i Stadshallen

i Lund, i huvudsak representanter

från miljömyndigheter, miljöorganisationer,

näringslivet och forskarvärlden. Temat

för konferensen var ”Hållbar produktion

och hållbara konsumtionssystem –

samarbete för förändring”. Den vilade på

tre nyckelbegrepp: förutom intelligent produktplanering

– dvs en samlad strategi –

också intelligent konsumtion och innovativa

regionala grepp.

– Man har kommit tillrätta med

många industriella miljöutsläpp men nu

riktas intresset mot en en ny typ av problem,

säger docent Thomas Lindhqvist på

Internationella Miljöinstitutet. Fastän utsläppen

av ett visst ämne har minskat kan

halten av ämnet i miljön ändå fortsätta att

växa. Utsläppen av krom har praktiskt

taget upphört. Ändå ökar halten av krom

stadigt för nu finns den i stället i produkterna

vi använder. Vi släpper ut krom från

våra skor, eftersom lädret bearbetats med

denna tungmetall för att bli slitstarkare.

Olika sätt att påverka konsumenterna

är hett ämne för konferenser av ECRP:s

typ. Vad händer om folk sparar pengar

genom att vara sparsamma med energi?

Då kan i värsta fall det som experterna

kallar för rebound inträffa. Man spenderar

pengarna på annan miljöskadlig konsumtion.

Andra brännande aktuella frågor är

om man kan reducera konsumtionen utan

att reducera livskvalitén, om en fortskridande

miniatyrisering av produkter kan

hålla jämna steg med konsumtionen och

hur den ”digitala ekonomin” med e-handel

påverkar konsumtionsmönstren.

De innovativa regionala greppen

handlar bl a om decentralisering och småskalighet

i en tid när stordrift inte är lika

lönsam som den har varit. Det kan t ex

vara möjligt att organisera frakt av råvaror

och distribution av färdiga produkter

med färre och kortare transporter än i dag.

GÖRAN FRANKEL

Etanolprojektet

fick extra skjuts

Fossila bilbränslen ökar koldioxidhalten

i atmosfären. Dessutom är

oljan en ändlig resurs som förr än vi

anar kan rusa upp i pris när tillgången

inte längre täcker den växande

efterfrågan.

Därför är det av stor vikt att vi hittar

alternativ för våra bilar. Ett av

dessa kan bli etanol – vanlig sprit –

från skogsavfall, en metod som utvecklas

på LTH.

Det här var ungefär vad teknologie doktor

Lars Vallander från Energimyndigheten

sa när han invigde LTH:s nya processutvecklingsenhet

i apparathallen på

Kemicentrum. Att han fick äran att inviga

den stora ”hembränningsapparaten”

kan antagligen förklaras med att det är

Energimyndigheten som ”står för fiolerna”.

– Vi har fått 8,4 miljoner kronor av

Energimyndigheten. Den nya anläggningen

kostar nästan fem miljoner men

då ingår det en del äldre delar som vi redan

hade, säger professor Guido Zacchi,

kemisk apparatteknik. Det finns alltså

pengar över till drift och fortsatt utbyggnad

av processen, bl a med en separationsanläggning

för det svåraste återstående

problemet – att rena bort ligninresterna.

Sedan tidigt 80-tal

Tillsammans med bl a professor Bärbel

Hanh-Hägerdahl, teknisk mikrobiologi,

har Zacchi i flera år lett det stora etanolprojektet

som sedan tidigt 80-tal sysselsatt

och sysselsätter ett stort antal doktorander

vid flera institutioner, nu även

kemisk teknologi och biokemi.

Den nya metoden, som bl a inkluderar

sprängning av veden under högt ångtryck,

nedbrytning av cellulosan i veden

med enzymer, och alternativt med sur

hydrolys, fungerar redan. Men det gäller

att åstadkomma en så effektiv process att

bränslet blir konkurrenskraftigt i pris – i

praktiken måste man ner runt fyra kronor

litern.

Nationell konferens

Invigningen skedde i samband med en

nationell konferens i Lund som presenterade

det mesta av svensk forskning inom

etanolproduktion från skogs- och jordbruksavfall.

– Det vi är specialister på i Lund är att

göra sprit av barrved. Det kräver flera

process-steg som vi fortfarande utvecklar.

Med den här anläggningen har vi kommit

upp i en större skala där vi av 5 kg träflis

på några dagar kan göra 1,2 liter sprit

(och 1,5 kg lignin) i en sluten process.

Först i den skalan kan effektiviteten mätas

och olika jästsorter testas

Industriell tillverkning

Det är alltså långt kvar till en pilotanläggning

som kan arbeta under mer industriella

förhållanden. Men en sådan

planeras nu i Örnsköldsvik under ledning

av Energicentrum Norr men med stark

medverkan av Lundaprojektet. Först när

den processen är utprovad om några år

kan det bli tal om en riktig industriell tillverkning.

Men i och med uppgraderingen till

”bänkskala” ska processen nu gå kontinuerligt.

Det betyder att två av doktorerna,

Linda Pilcher och Christian Roslander,

har anställts för att köra reaktorn.

De ska också på halva sin tid kunna

hjälpa svenska och utländska företag med

forskningsuppdrag i den nya anläggningen.

Projektet har i dagarna öppnat en ny

hemsida på http://etanol.kat-lth.se/pdu

MATS NYGREN

Guido Zacchi visar Lars Vallander (t v) processen i en

100-liters fermenteringstank.

5


gästkrönikan

6

Om den svenska offentlighetsprincipen på export och om den

smygande, nästan ljudlösa influens som det europeiska dataskyddsdirektivet

utövat på svensk offentlighetsprincip sedan personuppgiftslagen

trädde i kraft, skriver universitetsarkivare Jörgen

Andersson.

Offentlighetsprincip på export

Den svenska offentlighetsprincipen

är efter 235 års lagring mogen att

lanseras som exportprodukt på

den europeiska marknaden. Sverige har

spurtat för att klara den deadline som sattes

upp för arbetet med ökad öppenhet

inom unionen vid undertecknandet av fördraget

i Amsterdam 1997. Den kompromisstext

EU-ambassadören Gunnar Lund

nu manglat fram är tänkt att kröna det

svenska ordförandeskapet som en länge

lysande förhandlingsframgång.

Marknadsföring

Man når dock inga exportframgångar utan

ett visst mått av marknadsföring. Den 5-6

april arrangerade Riksarkivet en EU-konferens

i Lund på temat ”Access to official

documents and archives”. Inför cirka 200

delegater från 22 europeiska länder i Palaestras

hörsal förkunnade Jacob Söderman

att: ”Openness is to the government

what competion is to the market”. Den

finske exministern och numera Europaombudsmannen

i Strasbourg var en av öppningstalarna

och personifierar den gemensamma

svensk-finska strävan att driva

Europabyråkratin mot en större öppenhet.

Denna strävan är emellertid bara den

ena och blankaste sidan av myntet. Sanningen

att den europeiska integrationen

förutsätter ett ömsesidigt närmande där

även vi i bland måste kompromissa med

våra principer är mer hårdsmält och

oglamorös. Ett intressant exempel på detta

är den smygande och nästan ljudlösa influens

som det europeiska dataskyddsdirektivet

utövat på den svenska offentlighetsprincipen

sedan personuppgiftslagen

trädde i kraft i oktober 1998.

Personuppgiftslagen

Indirekt påverkar bestämmelserna i direktivet

i vilken omfattning allmänna

handlingar som innehåller personuppgifter

kan lämnas ut från en myndighet. I

sjunde kapitlet 16 § i sekretesslagen finns

en bestämmelse som innebär att sekretess

gäller för personuppgift om det kan antas

att ett utlämnande kan medföra att uppgiften

behandlas i strid med personuppgiftslagen.

Även om motsvarande bestämmelse

fanns redan under Datalagens tid så

innebär det nya regelverket en vanskligare

och framför allt mer omfattande tillämpning

än tidigare. Lunds universitet

har i ett par fall vägrat lämna ut personuppgifter

med stöd i 7:16. Inget av dessa

avslagsbeslut har överklagats, men de

domar som kammarrätterna meddelat i

liknande fall pekar i en och samma riktning.

Sekretessområdet har vidgats. Dessutom

åläggs myndigheterna nu en mer

långtgående undersökningsskyldighet än

tidigare. Detta klingar knappast harmoniskt

med efterforskningsförbudet i

Tryckfrihetsförordningen.

Journalistisk verksamhet

Eftersom personuppgiftslagen till stor del

undantar journalistisk verksamhet kan

representanter för massmedia även fortsättningsvis

få ut och behandla personuppgifter

från myndigheter medan samma

rätt i praxis har kommit att begränsas

för övriga medborgare. Det visar på

en rörande tilltro till pressetiken men är

samtidigt ett avsteg från principen om lika

rätt för alla. Den medborgerliga rätten att

ta del av allmänna handlingar har till stor

del alltid utövats med pressen som ombud.

Nu blir det i många fall nödvändigt.

Ett trixande med juridiska teknikaliteter

i kommittéer och på departement har

fått vår EU-anpassning att, åtminstone på

papperet, rimma med offentlighetsprincipen.

I praktiken har andan redan urholkats.

Bakom den ideologiska exportframgången

skymtar vi ett kostsamt motköp.

JÖRGEN ANDERSSON

UNIVERSITETSARKIVARIE

Entreprenörer

i konstnärsskap

I slutet av april startade den första

entreprenörskursen på de konstnärliga

utbildningarna i Malmö. Först

ut är Teaterhögskolan, där intresset

är stort bland eleverna att lära sig

mer om hur man förverkligar sina

idéer på ett affärsmässigt vis.

Bakom entreprenörskursen står förutom

Teaterhögskolan även Teknopol AB i

Lund. Vad vd Eva Engquist vet är detta

är den första utbildningen i sitt slag i

Sverige. I höst kommer sannolikt även

Musikhögskolan och Konsthögskolan att

få entreprenörskurser som är skräddarsydda

för dem. Sedan tidigare anordnar

Teknopol entreprenörsutbildningar för

studenter på LTH och Ekonomihögskolan,

samt för doktorander på Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten.

För de blivande skådespelarna har det

blivit alltmer nödvändigt att lära sig hur

det går till att driva eget företag. På senare

år har antalet fast anställda skådespelare

minskat till ca 10 procent. Resten arbetar

ofta i projektliknande produktioner och

driver också sig själva som små projekt.

Under kursen får studenterna bl a

besök av ett antal gästföreläsare. Först ut

var förre Dramatenchefen Lars Löfgren,

som talade om vad kulturen har för värde

i samhället. Regissören Ronny Danielsson

kommer senare att berätta om hur

man söker pengar till egna projekt.

I förlängningen tycker Eva Engquist

att det borde bli mer eller mindre obligatoriskt

för studenter på alla utbildningar

att få entreprenörskunskaper.

– Entreprenörskap kanske låter

businessaktigt, men i grunden handlar det

om att ge människor möjligheter att förverkliga

sina idéer. Och jag tycker att man

borde sätta det redskapet i händerna på

alla.

PETRA FRANCKE

Färre sökande i landet

Närmare 114 000 sökande har anmält

sig till program som startar i höst vid landets

lärosäten. Jämfört med förra året är

det en minskning med 8,5 procent. Söktrycket

är dock fortfarande högt på

många utbildningar, t ex inom information/kommunikation,

beteendevetenskap,

vård och de flesta civilingenjörsutbildningar.

Antalet sökande till kortare ingenjörsutbildningar

är fortfarande lågt. Vid

LU har antalet sökande till fristående

kurser minskat med 15 procent.


Sparförslag hotar

experimentverkstäder

För att minska hyreskostnaderna

föreslår en utredning att alla mekaniska

utvecklingsverkstäder på LTH

och MN-fakulteten ska samlas i en

stor kärnverkstad på Fysikum där

man ska utveckla och tillverka specialutrustning

till forskningsprojekt.

Det innebär att övriga hus endast

skulle få behålla mindre lokala serviceverkstäder

för reparationer och

underhåll.

Kjell Andersson och Peter Jonsson i Vhuset

är befarar att den experimentella

verksamheten får försämrad service om

förslaget går igenom.

– Vi oroar oss för att de som ska hjälpa

oss inte kommer att ha samma närhet till

den dagliga verksamheten och den insikt

i våra problem som vi ser idag, säger de.

Utredningen har initierats av styrelserna

för matematisk-naturvetenskapliga

och tekniska fakulteterna, och personalchef

Staffan Svensson har varit ordförande

för en utredningsgrupp med representanter

från båda fakulteterna.

Utgångspunkten har varit att se om

en omorganisering av verkstäderna skulle

kunna effektivisera verksamheten och

spara pengar, främst i form av lokalhyror,

förutsatt att förändringarna inte försvårar

verksamheten. Några anställda ska

inte heller behöva förlora sina jobb, även

om de kan få byta lokaler.

Ett 20-tal verkstäder

Idag finns ett drygt 20-tal verkstäder av

varierande storlek och servicegrad. Utredningen

har kommit fram till att dessa inte

utnyttjas rationellt, att maskinparken till

stor del är omodern och att personalen

inte är vidareutbildad. Många verkstäder

används dessutom bara på deltid och är

för stora, vilket medför en ekonomisk

belastning för institutionerna.

Utredningens förslag innebär att LTH

och MN bildar en gemensam, central

verkstadsorganisation, innefattande både

personal och lokaler, och ledas av en särskild

styrelse. Det mekaniska verkstadsarbetet

föreslås fördelas på en avancerad

kärnverkstad och lokala serviceverkstäder.

Idag utvecklas och tillverkas specialutrustning

till forskningsprojekt vid flera verkstäder,

men enligt förslaget ska den typen av

arbete nu samlas på Fysikum har en modern

och välutrustad verkstad som inte ut-

nyttjas fullt ut. De snickeriverkstäder som

finns vid Fysiska institutionen, M-huset och

V-huset föreslås samordnas med verkstaden

i A-huset.

Om förslagen genomförs beräknas

besparingen för lokalhyror bli ca 3–4

miljoner kronor per år.

Forskningsingenjör Kjell Andersson

och universitetsadjunkt Peter Jonsson vid

Avdelningen för teknisk geologi är upprörda

över förslaget att flytta all avancerad

tillverkning och konstruktion av utrustning

till Fysikum. De menar att utredningen

innehåller diverse faktafel och att

man har missat huvudfrågan – de i deras

tycke alltför höga hyrorna som de fruktar

kommer att kväva all experimentell

verksamhet på sikt.

– Det verkar finnas folk som tror att

man kan simulera allt i dator. Men eftersom

modellerna blir alltmer generella måste

man både simulera och testa i verkligheten.

Och då behöver man få hjälp med att göra

specialutrustning, säger Peter Jonsson.

En enkel promenad

Han och Kjell Andersson använder sig

ofta av V-husets verkstad där Bengt Malm

och Jan-Åke Larsson arbetar. De gillar

inte heller utredningens förslag.

– Att flytta all tillverkning och konstruktion

till Fysikum är något av det dummaste

jag hört! Om forskarna ska kunna

fullfölja sina intentioner måste de ha en

verkstad nära till hands, säger Bengt Malm.

Utredningens ordförande Staffan

Svensson avfärdar närhetsargumentet.

– Mellan V-huset och Fysikum är det

inte mer än en enkel promenad, säger han.

– Promenaden kan vi nog ta, men att

använda sig av en verkstads tjänster för

utveckling av mättekniska detaljer är en

process som i vissa skeden kräver täta kontakter

mellan de inblandade. Att kunna

träffas när det passar, kanske utan att boka

tider och i samma stund som problemen

uppstår, ger en flexibilitet som vi aldrig får

om utredningens förslag genomförs, påpekar

Kjell Andersson och Peter Jonsson.

Staffan Svensson står emellertid fast

vid utredningens förslag.

– Idag går verkstäderna inte ihop eftersom

det är för lite aktivitet i dem. Det

kan inte vara försvarligt att fortsätta

handskas med statens pengar på det viset.

Sedan blir ju ingen arbetslös, säger han.

– Fast det är klart att jag förstår att

det finns många upprörda känslor inför

Peter Jonsson (t v) och Kjell Andersson

fruktar att de höga hyrorna kommer att

kväva all experimentell verksamhet på sikt.

Bengt Malm(t v) och Jan-Åke Larsson på

V-husets verkstad tycker att utredningens

förslag är bland det dummaste de hört.

detta. Men samtidigt har jag svårt att se

hur vi kan göra på något annat sätt.

Kjell Andersson och Peter Jonsson

tycker att det är lovvärt att man vill rationalisera

verksamheten, men tror ändå

inte på att centralisera all kompetens och

kapacitet till ett ställe.

– Kan man inte ställa verkstadsbehovet

mot andra behov, t.ex. papperskostnader

trots datorer och e-post, kostnaden för

osorterade sopor eller skyltbyten? Om kostnaderna

för andra gemensamma ting synliggörs

på samma sätt som man nu försökt

göra med verkstäderna kanske man börjar

fundera över sina verkliga behov, säger de.

Staffan Svensson understryker att utredningsgruppen

med verksamhetsföreträdare

varit enig om nästan allt i utredningen.

Nu är det upp till LTHs och

MNs styrelser att fatta beslut i frågan.

– Utredningen har inte sagt något om

att någon ska lägga ner något som de inte

själva vill, poängterar han.

Kjell Andersson och Peter Jonsson

hoppas att det också blir så.

– Vi måste tänka på dem som kommer

efter oss, säger Kjell Andersson. Det

får inte bli så att statens hyrespolitik gör

att man bantar bort de laborativa inslagen

i utbildning och forskning.

PETRA FRANCKE

7


8

Samtal humaniora-medicin:

Levande och ändå död

”Hjärtat slår och kroppen är varm…

Hur kan den människan vara död?

Hjärndöd och det är en maskin som

gör lungornas och hjärtats arbete.

Levande och ändå död?”

Sådana funderingar får etnologen

Susanne Lundin ofta ta del av när

hon intervjuar människor om deras

tankar kring genetik och genteknik.

Hon berättade om dem när hon tillsammans

med thoraxkirurgen Stig

Steen hade ett panelsamtal kring

människors identitet och människors

värde.

Den nya tekniken väcker starka känslor.

Gränsen mellan liv och död blir otydlig

och ifrågasatt.

– Nya dödsbegrepp kan inte förankras

i människors tankar utan vidare. Den

nya tekniken tvingar oss att ständigt omförhandla

våra tolkningar av liv och död,

säger Susanne Lundin.

Ett aktuellt exempel är diskussionen

om gränsen för abort som närmar sig

gränsen där barn som föds mycket tidigt

under graviditeten kan räddas till livet. Ju

vassare teknik desto större risk att de

gränserna flyter samman. Tolkningarna

Genombrottet är nära på LTH. Det

vill säga den stora pedagogiska

kompetenshöjningen har inletts.

General för fälttåget är Torgny Roxå

från Universitetspedagogiskt centrum,

UPC.

Under vårterminen har två stora enkäter

genomförts. Lärarna testas med avseende

på ämnes- eller studentcentrering i

undervisningen av sociologen Peter Arvidson.

Han frågar också ut samtliga teknologer

om deras program och årskurser.

Inga resultat finns ännu att redovisa.

Det har också hållits en rad pedagogiska

kortseminarier. Och näst sista

veckan i april samlades 24 lärare, utsedda

av prefekterna, till en inspirationskurs i

Smygehus.

Där diskuterades, när LUM hälsade

på, en rad angelägna frågor. Vad har vi

för alternativ till de traditionella salstentorna?

Hur hanterar vi de stora

studiegrupperna? Kan vi använda oss av

kamratgranskning? Vad är en teaching

av liv och död kan se annorlunda ut i

andra tider och andra kulturer. Susanne

Lundin berättade om seden i en afrikansk

kultur att lägga nyfödda tvillingar i floden

där de snart drunknade. I det samhället

betraktades varje människa som unik

och med den måttstocken var inte tvillingar

riktiga människor.

Transplantera egenskaper?

– Transplantation av organ och celler kan

också skapa problem för individen. De

som betraktar hjärnan som fäste för identiteten

kan bli djupt oroade över tekniken

att behandla Parkinsonsjuka med

transplantation av fosterceller. Och det

är väl känt att människor som fått organ

transplanterade, t. ex. ett hjärta, upplever

att de inte bara fått ett hjärta från en

annan människa utan också nya egenskaper

från den människan.

– Kroppen har ett starkt symbolvärde

i dag och människor söker efter strategier

att göra det svåra hanterligt och meningsfullt,

säger Susanne Lundin och citerar en

av sina informanter:

”Man kan fråga sig hur många delar

som kan bytas ut innan jag inte är jag

längre…”

Religionen kan också spela en stor

portofolio – hur värderar vi pedagogiska

meriter?

Det var ett antal stora grupparbeten

ledda av kursdeltagarna som redovisades

och diskuterades. De är tänkta som början

på ett kursutvecklingsarbete och var

bara en fortsättning på de långa diskussioner

som skett nästan dygnet runt i tre

dygn i det bekväma logementet här vid

sydspetsen av Skåne.

Väldigt givande

LUM intervjuade Åse Svensson, kursansvarig

på Institutionen för teknik och

samhälle, Avdelningen för trafikteknik:

– Kursen har varit väldigt givande.

Inte minst att träffa folk från andra institutioner

under informella former. Och

Torgny är otroligt kunnig när det gäller

att tipsa om bra böcker.

– Vi har haft mycket med UPC att

göra sedan vi gjorde om våra fortsättningskurser

till problembaserat lärande,

PBL. Då såg vi också över våra kurser så

att de bildade en logisk följd. Den stora

– Den nya tekniken tvingar oss att ständigt

omförhandla våra tolkningar av liv och

död, säger etnologen Susanne Lundin.

roll för hur människor accepterar den nya

tekniken. Stig Steen berättade att i Japan

accepteras inte hjärndödsbegreppet. Eftersom

det ingår i religionen att kroppen

ska begravas intakt så är transplantationer

heller inte så vanliga. Idag kan de

flesta människor tänka sig att ta emot

celler eller organ från djur. Men muslimerna

gör ett bestämt undantag: absolut

inget som kommer från gris.

Från djur till människa är i princip

acceptabelt. Men definitivt inte den motsatta

vägen.

– Alla jag talat med vänder sig mot

tanken att mänskliga celler eller organ

förs över till djur, säger Susanne Lundin.

Panelsamtalet ingick i det nya samarbetsprogrammet

”Humaniora och medicin”.

SOLVEIG STÅHL

Givande inspirationskurs för LTH-lärare

framgången har gett mersmak och nu är

vi sugna på att ge oss på grundkursen,

säger hon.

Tillsammans med Lars Ekman från

samma avdelning har hon diskuterat

detta med bl a några lärare i arbetsmiljöteknik.

Samtidigt ser svårigheterna stora

ut. Grupperna är mycket större (160 personer),

förutsättningarna och förhandsintresset

är väldigt olika bland de vägoch

vattenbyggare och lantmätare som

läser grundkursen i trafikteknik (5 poäng).

– Ska vi kanske låta studenterna nivågruppera

sig för vilka betyg de vill ha?

Hur som helst vill vi ändra övningarna så

att ansvaret tydligt läggs på studenterna

att skaffa in de uppgifter de behöver. Kan

vi öka genomströmningen utan att sänka

kraven? Och hur undersöka de individuella

kunskaperna utan den traditionella

tentan?

Arbetet fortsätter. Till hösten kanske

en del av frågorna får svar…

MATS NYGREN


Sanimir Resic är ordförande i gruppen som snart ska lägga fram

förslag på hur Lunds universitet ska gå mot ökad mångfald. När

han promoverades för snart ett år sedan höll han ett tal som mest

liknade en kärleksförklaring till universitetet.

”Jag tror att integration

och mångfald hör ihop”

LUMs intervjutid med Sanimir Resic ligger

inklämd mellan en dags föreläsningar

på högskolan i Kristianstad, en snabb

vända hemma hos familjen i Malmö och

en kvällsföreläsning hos vänsterpartiet,

dit han bjudits in för att diskutera kriserna

i Makedonien och Jugoslavien.

Hade han hållit ett tal till universitetet

idag hade han kanske också nämnt hur

det är att efter disputationen kastas ut i

osäkra anställningsförhållanden.

– Jag är förälskad i universitetsmiljön,

säger Sanimir Resic medan han dukar

fram kaffe. Men anställningsförhållandena

är vansinniga, tillägger han.

Idag kombinerar han en halvtids lektorstjänst

på högskolan i Kristianstad

med timundervisning på historiska och

slaviska institutionerna vid Lunds universitet.

Någon forskning blir det knappast

tal om.

Stark och förstående fru

Tack vare en stark och förstående fru som

tar hand om det mesta av ruljansen på

hemmaplan så klarar han av de långa

arbetsdagarna som ofta inte tar slut förrän

vid nio-tiotiden på kvällen.

– Så här stressigt vill jag inte ha det i

längden men som nydisputerad vågar jag

inte tacka nej till några uppdrag, säger

Arbetar som: Universitetslektor vid

högskolan i Kristianstad, forskarassistent

vid slaviska institutionen samt

timföreläsare vid slaviska och historiska

institutionerna i Lund.

Familj: Hustru Oddveig samt sönerna

Joel 10 år och William 3 år.

Bor: Hyreslägenhet på Gamla Väster

i Malmö.

Intressen: Samlar på förstaupplagor

av vissa författare och rugby (har

spelat i två landskamper för Sverige).

Sanimir Resic. Han beräknar att han idag

arbetar 150 procent av normal arbetstid.

Men vissa uppdrag skulle han inte

under några omständigheter ha tackat nej

till. Ordförandeskapet i mångfaldsgruppen

hör till dessa.

– När min fru berättade att Boel Flodgren

hade sökt mig för att be om min

hjälp, var jag alldeles övertygad om att

det var någon av mina vänner som drev

med mig, skrattar Sanimir Resic, som inte

tidigare arbetat med universitetspolitik

och därför blev förvånad men glad över

uppdraget att leda mångfaldsgruppen.

Svenskan en inträdesbiljett

På klingande och kultiverad malmöitiska

understryker han svenskans och i viss

grad även engelskans betydelse som inträdesbiljett

till den akademiska världen.

– Jag tror att integration och mångfald

hör ihop, säger Sanimir Resic, som

många gånger fått mothugg för detta

påstående. Han berättar hur han försökt

vinna förståelse för sin ståndpunkt i

dekanrådet genom att säga: ”Ni skulle

inte ha lyssnat på mig om jag inte varit

integrerad och pratat bra svenska.”

Sanimir Resic anser att universitetet

är och måste förbli en arbetsplats där

man till hundra procent bedöms efter sina

meriter. Därför ser han svenskundervisning

och ett frivilligt introduktionsår som

viktiga inslag i mångfaldsarbetet.

Malmö Rugbyclub

1966 kom Sanimir Resic tillsammans

med sin bosniska far och kroatisk-italienska

mor till Sverige. Han var då två år

gammal.

När han gick i skolan i den numera

invandrartäta stadsdelen Lindängen i

Malmö var han den ende i klassen som

inte var infödd svensk. I femton år spelade

han i Malmö Rugbyclub och han

tror att idrottsrörelsen är ett viktigt redskap

i integrationsarbetet.

– Nuförtiden är Malmö en mycket

mer segregerad stad, säger Sanimir Resic.

Hade jag kommit till Sverige idag så hade

jag förmodligen inte haft lika lätt att

komma in i det svenska samhället, medger

han.

Sanimir Resic menar att svenskan och i viss

mån även engelskan är en inträdesbiljett till

den akademiska världen.

På frågan om han själv blivit diskriminerad

på grund av sitt ursprung berättar

han att hans utländska namn framförallt

har legat honom till last när det gäller

att söka bostad i Malmö. Att han trots

allt bor i en hyresrätt i den attraktiva

stadsdelen Gamla Väster kan han tacka

sin hustru för. Hennes norskklingande

namn faller i god jord hos hyresvärdarna.

– Vid Lunds universitet har jag däremot

aldrig upplevt några stängda dörrar

på grund av att jag inte är svensk, säger

Sanimir Resic.

Påmind om sin bakgrund

I samband med Balkankrigen har han

emellertid allt oftare blivit påmind om sin

bakgrund.

– På något sätt förväntas det av mig

att jag ska vara balkan, säger han. Studenter

som själva kommer därifrån vill

gärna etikettera mig.

Detta upplever han som irriterande

och därför var det en befrielse att studera

ett år i Kalifornien där man inte frågande

efter hans etniska bakgrund.

Själv beskriver han sig som svensk

med dalmatiska förtecken.

– Men mest tillhörighet känner jag

med dem jag möter inom universitetsvärlden,

säger Sanimir Resic.

ULRIKA OREDSSON

LUM-profilen

9


utbildning

10

Nätuniversitet ifrågasattes

på pedagogiskt seminarium

Behövs det verkligen ett gemensamt

nätuniversitet för de svenska

lärosätena?

Inte enligt många av deltagarna på

UPCs seminarium om förslagen i utredningen

om pedagogisk förnyelse

av den högre utbildningen. Förslaget

om karriärplan ifrågasattes också

av flera.

Den s k Franssonska utredningen är nu

ute på remiss hos landets lärosäten. Utredningen

belyser områden som pedagogisk

förnyelse, mångfald, livslångt lärande,

jämställdhet, studenter med funktionshinder

etc (utredningen presenterades

i LUM 3/01).

I samband med Lunds universitets

arbete med sitt remissvar ordnade Eva

Åkesson och Eva Falk Nilsson på

Universitetspedagogiskt centrum, UPC,

ett diskussionsseminarium om utredningen

för intresserade vid alla fakulteter.

För att utkristallisera vad den ca 30hövdade

församlingen tyckte om utredningens

förslag fick deltagarna vars tio

klistermärken (”ploppar”) av valfria kulörer

att fördela på de förslag som de tillstyrkte

(gröna), ville diskutera mer (gula)

eller ifrågasatte (röda).

Nöjda med förslagen

I stort verkade deltagarna nöjda med förslagen.

De gröna plopparna dominerade,

i synnerhet på förslagen som rörde pedagogisk

meritering och kompetensutveckling.

Det förslag som samlade flest röda

ploppar var det om ett gemensamt nätuniversitet

för landets lärosäten, vilket

också drog på sig några gula ploppar och

bara en grön. Invändningarna mot nätuniversitetet

gällde dels huruvida det är

bra med distansutbildning via Internet

över huvud taget – bl a med tanke på att

den ofta ger dålig avkastning – men framför

allt förslaget att regeringen ska utse en

sakkunnig att samordna det gemensamma

nätuniversitetet.

– Jag är emot det centralistiska. Vill

vi ha detta gör vi det. Någon fast organisation

tycker jag inte att vi behöver, påpekade

Bertil Holmberg på Oorganisk

kemi.

Någon invände att det ju finns

nätverksforskarskolor.

– Men de är inte centralstyrda, de har

folk kommit på själva, påpekade Eva

Hansson på Kemicentrum.

Lars Olof Nilsson på Planeringsenheten,

som ska skriva ihop universitetets

remissvar, tyckte förvisso att förslaget

var svårt att få att gå ihop med dagens

konkurrens mellan universiteten. Men

samtidigt menade han att det kanske behövs

ett gemensamt nätuniversitet för att

riktigt få igång fort- och vidareutbildningen.

– I sanningens namn har det hänt rätt

lite på den fronten hittills. På något sätt

borde någon ta tag i allt så att vi faktiskt

gör något, sa han.

Ny formulering

I utredningen ges också ett förslag till ny

formulering av målet för grundutbildningen,

där man bland flera andra har

lagt till en skrivning om att studenterna

ska ges förmåga att möta förändringar i

arbetslivet.

Här satte Lars Olof Nilsson fem röda

ploppar.

– Jag har inget emot det nya innehål-

Men nätuniversitet ser det ut att bli...

Ett fyrtiotal representanter för svenska

universitet och högskolor, utbildningsdepartementet

och Sveriges förenade studentkårer

samlades i Lund strax före

Valborg för att diskutera etablerandet av

ett svenskt nätuniversitet.

– Det handlar om att göra utbildningen

tillgänglig för fler med hjälp av ny teknik,

säger rektor Boel Flodgren, som leder

arbetsgruppen om nätuniversitetet

och är en drivande kraft i projektet.

Undervisning i nätform bedrivs vid

många universitet och högskolor. Vid

Lunds universitet ges ca 250 kurser via

nätet. Genom att bilda ett svenskt nätuniversitet

vill man ge den här typen

av undervisning fastare former.

Boel Flodgren räknar med att närmare

300 000 personer runt om i landet

kan tänkas bli intresserade av den här

typen av undervisning.

En statlig utredning föreslår att regeringen

avsätter 30 miljoner de närmaste

tre åren i utvecklingsmedel.

Lars Olof

Nilsson var

tveksam till

förslaget men

menade samtidigt

att det kanske

behövs ett

gemensamt

nätuniversitet.

let i sak, men det får inte skymma kunskaperna

och färdigheterna.

Någon undrade också vem som skulle

formulera arbetslivets krav. Ericsson?

Förslaget om att lärarnas tjänstgöring

ska ligga i linje med en karriärplan som

institutionsledning och den enskilde läraren

kommit överens om drog på sig fem

röda ploppar.

Någon undrade stillsamt vad det var

för karriär det skulle handla om. Fast Eva

Åkesson satte en grön plopp, som hon

motiverade med att förslaget bygger på

medvetet planerade utvecklingssamtal –

att man någon gång om året stannar upp

och frågar sig vad individen och institutionen

behöver.

Någon reagerade på själva termen

karriärplan.

– Karriären är min ensak. Däremot

tycker jag det vore bra med en kompetensutvecklingsplan.

Oro för finansiering

Ingen satte någon röd plopp på förslaget

om tio veckors obligatorisk pedagogisk

utbildning. Däremot fick förslaget sju

gula och nio gröna ploppar. Flera oroade

sig för hur detta skulle finansieras och

hur det skulle gå med internationell rekrytering.

Förslaget om friare antagning via en

introduktionstermin för personer utan

formell behörighet fick två röda, två gula

och sju gröna ploppar. Även här oroade

sig några för resurser och man funderade

över hur en sådan termin skulle läggas

upp, och ifall man inte skulle locka studenter

under falska förespeglingar.

Många tyckte dock att det vore positivt

med denna alternativa ingång till högre

studier.

Universitetets remissvar till Utbildningsdepartementet

ska vara inlämnat

den 15 maj.

PETRA FRANCKE

Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen

(SOU 2001:13) hittas på en

länk från

http://utbildning.regeringen.se/

propositionermm/sou/index.htm


LTH-projekt ska

locka de bästa

En vecka på LTH i höst bland spännande

forskningsprojekt, deltagande

i ett forskningsprojekt

sommaren efter studentexamen

och möjlighet att läsa någon LTHkurs

på distans redan i gymnasiet.

Det är vad Gemstone-projektet vid

LTH erbjuder för de allra duktigaste

och mest teknikintresserade gymnasisterna.

Till det kan fogas chansen att

få hjälp med ett exklusivt specialarbete.

30 april gick anmälningstiden ut

för detta nya projekt, lånat från University

of Maryland.

– Vi vill attrahera de bästa och få

dem att välja LTH oavsett om de bor

i Gällivare eller Stockholm, förklarar

professor Sven Åberg, matematisk

fysik, tanken bakom projektet.

Han har sponsorstöd från ett par

storföretag för att bekosta resor och

uppehälle åt de gymnasister som antas.

LU samarbetar

med Kommunal

Svenska kommunalarbetareförbundet och

Lunds universitet har ingått ett samarbetsavtal.

Enligt avtalet ska Kommunal ingå i

planeringen av det nybildade centrat Lärande

Lund. Tillsammans ska de båda parterna

ta ställning till hur Kommunals medlemmar

ska introduceras i högskolevärlden.

Pedagogik och arbetssätt ska utvecklas i

samarbete så att de anpassas till vuxna i

förvärvsarbete eller i yrkesaktiv ålder. Behörighetskraven

måste ses över så att utbildningarna

formas efter reell snarare än

formell kunskap. Båda parterna ska se till

att information om redan befintliga utbildningar

samt skräddarsydda yrkesutbildningar

når ut till Kommunals medlemmar.

200 miljoner extra

Regeringen kommer att öka resurserna

till grundutbildningen inom humaniora,

samhällsvetenskap, juridik och teologi

med totalt 200 miljoner kronor under

2002 och 2003. Under 2001 ligger ersättningen

för studenter inom dessa områden

på 28 258 kronor. Höjningen motsvarar

ungefär 7 procent eller knappt

2000 kr per student.

Pedagogstudenter ska bli

bättre på att kommunicera

Nu drar Pedagogiska institutionen

sitt strå till kommunikationsprojektet

vid LU. På två kurser under våren

tränas studenterna i muntlig och

skriftlig framställning och i IT-kommunikation.

Genom att ge varandra

feedback utvecklas dessutom det

kritiska tänkandet.

Kommunikationsprojektet vid Lunds

universitet startade 1999. Tanken är att

lundastudenterna ska övas i de kommunikationsfärdigheter

som arbetslivet kräver.

Projektet pågår året ut och finansieras

med 7,5 miljoner som Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse successivt delar ut

till olika projekt vid institutionerna. LUM

har berättat om flera delprojekt, senast

om nationalekonomerna vid LU som

byggt ett webbaserat kommunikationsforum

bl a med stöd från Kommunikationsprojektet

(LUM 4 2001).

Studenter ger feedback

På Pedagogiska institutionen som alltså

också fått del av utvecklingsresurserna

har man valt att låta grundkursen i pedagogik

och en ny halvfartskurs i personal-,

ledarskap-, och organisationsutveckling

ingå i kommunikationsprojektet. En

utgångspunkt är att studenterna ska få

mer respons på sina studieprestationer.

– Att få individuell feedback av läraren

uppskattas. Problemet är att det inte

alltid finns utrymme för det, säger Kerstin

Liljedahl, ansvarig på grundkursen.

Istället för att examineras i vanlig

ordning ger studenterna respons på varandras

arbeten. Indirekt får de även feedback

av läraren.

En viktig poäng är att studenternas

kritiska tänkande antas bli bättre av att

ge och få feedback.

– Genom att opponera på varandras

arbeten tvingas studenterna att sätta sig

in i hur andra tänker och lär sig samtidigt

hur de själva kan göra nästa gång, säger

Kerstin Liljedahl.

Att studenterna får ökat ansvar betyder

inte att läraren får mindre att göra.

Traditionella inslag som föreläsningar,

seminarier och egna studier används fortfarande

i undervisningen.

På de två kurserna är ICT, informations-

och kommunikationsteknologi, ett

viktigt stöd. För de som går den nya

halvfartskursen och bara träffas en gång

i veckan är det särskilt användbart.

Engagerade i kommunikationsprojektet;

fr v Anders Sjöö, Kerstin Liljedahl, Stefan

Bystedt, Maria Löfgren Martinsson och

universitetsadjunkt Åke G. Berg.

Lärarna ger instruktioner genom epostlistor

och studenterna håller kontakt

med varandra via gruppmejlinglistor.

Dessutom läggs studenternas arbeten som

skickas per e-post ut på en hemsida.

– ICT-stödet har gett positiva effekter

men är inget mål i sig, säger kursansvariga

Maria Löfgren-Martinsson och

koordinator Stefan Bystedt samstämmigt.

På längre sikt vill de bygga upp ett

ICT-forum som stöd för undervisningen

även när projektet är slut.

LENA KARLSSON

LU satsar på

global utbildning

Lunds universitet investerar 5 miljoner kr

i ett särskilt bolag U21global, som ska

sälja utbildning via Internet till framför

allt u-länder. Bolaget skapas av de 18

universiteten i nätverket Universitas 21,

där LU ingår, samt av det amerikanska

bolaget Thompson Learning. På sikt väntas

bolaget ge stora inkomster, eftersom

det rör sig om en enorm marknad.

Formellt får universitetet inte äga

bolag som säljer utbildning. Därför går

den stiftelse som äger universitetets hemman

in som delägare. Thompson Learning

ska driva bolaget, medan universiteten

kontrollerar kvaliteten genom organisationen

U21 pedagogica.

Nybörjartyska i sommar

Universitetet ska ge en nybörjarkurs i tyska

i sommar. Kursen motiveras med att

allt färre läser ämnet på gymnasiet och

kan inte därför söka den ordinarie kursen.

Istället för att läsa in tyskan på Komvux

i efterhand ska man nu kunna göra

det direkt på universitetet.

utbildning

11


12

Fysikum firar 50-årsjubileum

Högstämt och festligt vid invigningen

Den 31 maj är det på dagen 50 år

sedan Gustav VI Adolf invigde den

Fysiska institutionens nya byggnader.

I dag har fysiska institutionens

expanderat till något som nästan

kan beskrivas som en liten stadsdel.

Men då var det bara två hus med

vidhängande verkstadsflygel. Det

var ändå ett himmelrike för fysikerna

som varit trångbodda i decennier.

Trångboddheten var inte enbart

ett uttryck för de dramatiska

vetenskapliga framstegen i det tidiga

1900-talets fysik. Den berodde

ännu mer på reformeringen av den

”kommunala mellanskolan” i seklets

början.

Fysikerna hade sina första lokaler i

Kungshuset och flyttade sedan till Biskopshuset

som byggdes för att hysa de

naturvetenskapliga institutionerna. Efter

ett mellanspel vid Krafts Torg i det nuvarande

historiska museet fick fysikerna en

egen byggnad. Den blev färdig 1885 och

ligger vid hörnet Biskopsgatan/Sölvegatan.

I dag är den klassiska institutionen

inrymd i detta hus.

1909 fattade riksdagen beslut om att

den kommunala mellanskolan skulle få

statsbidrag. På kommunalt initiativ hade

sådana skolor utvecklats som en påbyggnad

på folkskolan. Men när staten engagerade

sig i verksamheten krävdes att

mellanskolornas ordinarie lärare skulle

vara lika kvalificerade som statsläroverkens

adjunkter. På Fysiska institutionen

ledde detta till en anstormning av

laboranter för magisterexamen.

Avspärrad huvudingång

Fysiska institutionen var inte byggd för

elementära laborationer. Situationen blev

inte bättre av den utrymmeskrävande

utrustning som krävdes för den mera avancerade

fysiken. Professor em Lennart

Minnhagen tjänstgjorde 43 år vid Fysiska

institutionen med början 1936 då han

blev exta ordinarie amanuens, och han

minns trängseln mycket väl.

– Byggnadens huvudingång vette ut

mot Biskopsgatan men den var avstängd,

därför att innanför dörren fanns en

högspänningsaggregat 35.000 volt. I stället

användes ingången mot Sölvegatan

som huvudingång, minns Lennart

Minnhagen.

En annan minnesbild av trängseln ger

professor em Krister Kristiansson, som

var en av Sten von Friesens medarbetare

åren före 1950.

– Vi arbetade med kärnfysiken

i en barack som uppförts

bakom huvudbyggnaden, berättar

han. Där fanns varken

värme eller el. På vintern körde

vi med en oljebrännare. Den gav

besvärlig kondens i väggar och

på utrustning. Runt om den

stod fat med fuktabsorberande

kemikalier....

– I rummet intill arbetade

Sven Johansson, mannen som

skulle skapa PIXE-metoden,

med sina scintillatorer, och om

jag inte minns fel stod Hellmuth

Hertz i ett hörn och arbetade

med ultraljudsapparater.

Laborera gratis

När Lennart Minnhagen rekapitulerar

några av sina glädjeämnen

förstår man hur kärv en

ung fysikers tillvaro kunde vara.

– Fördelen med att vara extra

ordinarie amanuens var att

man då fick laborera gratis.

Annars måste alla som laborerade

betala en laborationsavgift

som skulle täcka kostnaderna

för förbrukningsmaterialet. Jag

minns också när jag skulle tenta

i professorsbostaden som låg i den fastighet

där folklivsforskarna senare flyttade

in. Tentamen var skriftlig och jag fick tillbringa

hela dagen i professorsbostaden. I

gengäld blev man då bjuden på en middag.

Atomåldern börjar

Före flyttningen 1950 fanns det bara en

enda professur och fram till 1943 innehades

denna av John Koch. Koch drev

energiskt kravet på en utbyggnad av institutionen.

I samma kvarter fanns även

andra institutioner med lokalproblem,

nämligen den fysiologiska och anatomiska

institutionen. Efter en utredning av alla

tre institutionernas lokalbehov stod det

klart att det bästa alternativet för fysikerna

var en nybyggnad. 1938 beviljades

medel för en sådan på området i Sölvegatans

förlängning norr om dåvarande

Kemiska institutionen (som senare

övertogs av ekologerna). Men det blev

ingen byggstart 1939 som det var tänkt.

När andra världskriget började lades projektet

i malpåse.

Kriget ändrade förutsättningarna för

en ny institution. Efter atombomberna

mot Hiroshima och Nagasaki var världen

sig inte riktigt lik. Den statliga atomkommittén

menade att byggnads-

Professor Torsten Gustafson som var en nyckelfigur i

det svenska atomforskningsprogrammet förklarar

finesserna för invigningsgästerna Tage och Aina

Erlander år 1951.

programmet måste utvidgas så att man

kunde satsa mer på kärnfysikalisk forskning

än tidigare. Det skulle nu finnas två

professurer i fysik varav en med kärnfysikalisk

inriktning. Sten von Friesen blev

den förste professorn i kärnfysik. Det

betydde bl a att Tornavägen drogs norr

Lennart Minnhagen minns hur han för

monarken försökte förklara vad som är så

upphetsande med exciterade atomer.


om vattentornet. Ursprungligen skulle

den ha gått söder om vattentornet, men

då blev fysikinstitutionens tomt för liten.

Avståndet mellan teori och experiment

var också kort inom kärnfysiken, och

därför skulle mekanik med matematisk

fysik också flytta in i de nya byggnaderna.

Den leddes av en man som kom att betyda

mycket för det socialdemokratiska

atomforskningsprogrammet, professor

Torsten Gustafson. I ett slag fanns det

alltså tre institutioner i det nya fysikkomplexet.

”Solmättad festdag”

John Koch som efterträddes av Bengt

Edlén fick inte uppleva den fysikinstitution

han kämpat för i så många år. 1950

stod två parallella byggnader färdiga med

gavlarna åt Sölvegatan. Invigningen ägde

rum 31 maj nästa år med den nytillträd-

Två lekfulla

nobelpristagare: Niels

Bohr (i förgrunden)

sätter fart på

tippetoppsnurran medan

Wolfgang Pauli hukar

sig. Niels Bohr var en

mycket populär besökare

hos familjen Torsten

Gustafson eftersom han

alltid hade med sig

leksaker åt barnen;

tippetoppsnurran var en

gåva till Gustafsons

dotter, Carita Brinck.

de monarken Gustav VI Adolf, statsminister

Tage Erlander, nobelpristagaren

Niels Bohr och andra notabiliteter. Lokalpressen

lyfte på lyrikens vingar. Signaturen

Obel i Lunds Dagblad skrev:

”Hela dagen blev en festdag, en högstämd,

finstämd, solmättad och vacker

festdag, som lundaborna skall minnas

under alla kommande dagar”.

För majestäter

Efter flera tal i Fysicums föreläsningssal

fick konungen tillfälle till rundvandring.

Han besökte Torsten Gustafsons institution

och visade enligt signaturen Obel i

Dagbladet ”ett ingående intresse för alla

dessa instrument och apparater som är

abrakadabra för vanliga dödliga”. Lennart

Minnhagen fick för majestätet visa

hur man exciterade atomer med pulserad

högfrekvens. Fiffig lösning

Planskiss över Fysikum femton år

efter invigningen. De hus som

stod färdiga vid invigningen 1951

är H (för experimentalfysik),

verkstaden I, förbindelsegången J

samt östra delen av K för

matematik och teoretisk fysik.

– ”Försök nu att förklara detta så ett

en lekman förstår det”, sa kungen till

mig. Jag försökte, men jag vet inte hur

mycket han begrep, berättar professor

Minnhagen.

Tippetoppsnurran

Enligt Lunds Dagblad utspelades ett nöjsamt

intermezzo när professor Bohr på

golvet för konungen demonstrerade ”den

lustiga lilla Tippetoppsnurran i blågula

färger, vars svängningars regler professor

Bohr f n håller en hel värld i spänning

med”.

Det blev middag på Akademiska föreningen;

kungen satt under en för tillfället

uppförd tronhimmel. Det blev också

doktorspromotion i Domkyrkan, varvid

kungen fick ”förnyad lager” och Tage

Erlander blev filosofie hedersdoktor.

Dessförinnan hade Luftvärnet brassat av

sina pjäser. Man sparade inte på krutet,

och det gjorde inte heller signaturen Obel

som noterar:

”Vid första skottet lämnade Domkyrkans

duvor förskräckta sina viloplatser

i tornets nischer, vid det andra började

småbarnen ropa på mor och far, vid det

tredje var gråten i full gång - men vid det

fjärde hade de flesta vant sig vid promotionssaluten

och duvorna började återvända”.

Lugnet lägrade sig åter över Lund.

Även fysikerna kunde återvända till sina

nischer för lite ostörd forskning.

GÖRAN FRANKEL

på etikettfråga

Det var bestämt att Tage Erlander

skulle inviga Fysikum. Men

före invigningen blev det tronskifte.

Det visade sig att den nye kungen

Gustav VI Adolf gärna själv

ville inviga huset, och så blev det.

Då uppstod emellertid ett delikat

problem som Torsten Gustafsons

dotter Carita Brinck vet närmare

besked om:

– Pappa berättade för oss att

enligt etiketten måste kungen först

ha invigt något i Uppsala innan

han kunde inviga något i Lund. Så

man fick i all hast rycka ut på våren

för att inviga ett smärre laboratorium

i Uppsala. Där måste

man ha förundrat sig mycket över

det kungliga besöket….

13


14

Stamceller som

hjärnreparatör

En av världens ledande forskare på

neurala stamceller, professor Fred

Gage från Salk Institute, La Jolla,

ska föreläsa i Lund under Neurovetenskapsdagarna.

Han medverkar

på ett minisymposium torsdagen

den 17 maj. Årets Segerfalkföreläsning

hålls samma dag, kl 16, av den

italienske forskaren professor Paolo

Sassone Corsi.

Minisymposiet handlar om hjärnans

plasticitet och olika möjliga tekniker att

återställa funktioner som slås ut vid skador

eller sjukdomar. Utsikterna att utnyttja

stamceller i hjärnan har blivit ett

hett forskningsområde bland neurovetare

världen över. Fred Gage och hans

forskargrupp har fått stor uppmärksamhet

för sina arbeten. Symposiet som arrangeras

av professorerna Anders Björklund,

Olle Lindvall och Tadeusz Wieloch,

hålls på engelska och äger rum i Fernströmsalen

på BMC kl. 9.00-15.30.

Årets Segerfalkföreläsare Paole

Sassone–Corsi driver ett forskningslaboratorium

vid Université Louis Pasteur i

Strasbourg. Arbetet fokuseras på mekanismerna

för signalöverföring som styr

cellkärnans funktioner och då särskilt

genaktivering. Dessa händelser har viktiga

konsekvenser för hur cellerna växer,

för tumöruppkomst och hur cellernas

differentieras och får olika funktioner.

Titeln på föreläsningen är Coupling

signalling to gene expression:a tale of

many tricks.

Fredagen den 18 maj ägnas åt föreläsningar,

postersessioner och posterdiskussioner.

Detta äger rum på BMC

Studentcentrum, Sölvegatan 19. Neurovetare,

särskilt de unga forskarna, från

olika ämnen och fakulteter ska presentera

och diskutera sina forskningsresultat.

Hela programmet finns på nätet

www.wnc.lu.se/anita/neuroscienceday

SS

Temadag på BMC

Den 16 maj är det öppet hus på BMC

med fokus på ”BMC-konceptet”. Tanken

är att intresserade dels ska få se själva

byggnaden, dels få en inblick i den

forskning som pågår där. Det öppna

huset pågår mellan 9.00 och 15.30. Kontaktperson

är Anneli Kratz tel 046-

2224020.

Levande målarspråk belönas

Humanistdagarna avslutades enligt

traditionen med utdelning av det

Rausingska Humanistpriset. Det gick

i år till konstnären Ola Billgren som

i motiveringen beskrivs som en av

Sveriges mest betydande konstnärer.

Birgit Rausing överlämnade priset sedan

hon gett en initierad presentation av pristagaren:

Det gladde henne särskilt att fakulteten

för första gången valt att ge priset

till en bildkonstnär

– Ola Billgren har ett levande målarspråk

och i hans konst ser vi en berikande

balansgång mellan känsla och intellekt,

sade hon och anknöt till årets tema för

Humanistdagarna – Känslornas språk.

Språkvetenskapliga sektionens dekanus

professor Jan Svensson spann på

samma tema och talade om pristagarens

rika formspråk som uttrycker känslor.

– Ola Billgren är tillika en lysande

skribent som i sina texter rör sig otvunget

inom ett omfattande bildkonstnärligt fält

– från måleri till film, fotografi och konstarternas

teori.

I sin Rausingföreläsning berättade

Ola Billgren om kolorismen och dess

uppsving och om sin egen relation till

kolorismen.

Årets Humanistdagar var som sina

Dick Heinegård och Tore Saxne,

framgångsrikt forskarteam inom

reumatologi vid LU, har fått ett stort

europeiskt pris för sina arbeten. Det

heter EULAR priset 2001 – European

League Against Rheumatology –

och är på 25.000 Euro.

Dick Heinegård är professor i bindvävsbiologi

och Tore Saxne överläkare vid

Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset

i Lund. Deras forskning är ett

fint exempel på den nära koppling mel-

Konstnären Ola Billgen fick det

Rausingska Humanistpriset 2001.

föregångarna – en succé. Jan Svensson

berättade att han och dekanuskollegan

Gunilla Florby varit runt och lyssnat på

många välbesökta föreläsningar:

– De visade hur mångfacetterat och

levande språket är och hur viktig och

framgångsrik forskningen är i de olika

ämnena, påpekade han.

– Problemet är att den inte uppfattas

som lönsam. Men både samhället i stort

och Lunds universitet skulle vara betydligt

fattigare utan alla språkforskares arbeten.

Programmet i universitetsaulan inramades

med pianospel av musikprofessorn

Hans Pålsson, tillika pristagarens vän.

SS

Framgångsrika reumatologer prisas

lan grundforskning och klinik som finns

inom många områden vid LU, t ex rörelseorganens

sjukdomar. De får priset bl a

för att de har utvecklat s.k. molekylära

markörer.

– Här utnyttjar vi molekyler. som

bara finns i brosk, som tecken på att det

pågår en process i brosk där vävnaden riskerar

brytas ner. Det innebär att leden

förstörs, något som sker vid ledgångsreumatism

eller artros, säger Dick Heinegård.

– Vi vet nu att vi kan följa aktiviteten

i processen och mäta effekter av behandling

mot den pågående processen i ledens

brosk. Detta ger oss nya öppningar eftersom

den metod som hittills använts ofta

missar processen i brosket och bara visar

inflammation och smärta.

– Den här nya typen av diagnostik

kommer att få en mycket viktig roll i utvecklingen

av nya läkemedel som stoppar

upp förstörelsen i leden.

S S


Rektorsuppmaning 1 maj:

Lunds studenter

måste ta sitt ansvar”

Rektorsuppvaktningen på 1 maj

präglades av samstämmighet. Studentkårernas

ordförande Magnus

Andergran och rektor Boel Flodgren

var rörande ense t ex om behovet av

mer resurser till grundutbildningen.

Fler kvinnor och fler studenter från

studieovana miljöer var andra gemensamma

mål. Och båda oroade

sig för hösten: kommer Lunds studenter

då att ha någon gemensam

organisation, som kan företräda

dem?

Magnus Andergran, ordförande i Lunds

Universitets Studentkårer LUS, höll ett

varmt tal till rektor och gav universitetet,

dess ledning och lärare gott betyg.

Den grupp som arbetar med universitetets

nya strategiska plan fick särskilt beröm

för sin självständighet och sin ambition

att se till att den uppsjö planer, program

och policys som finns, bildar en

helhet.

Smolk i bägaren, ansåg Andergran, är

bristen på resurser, inte minst i grundutbildningen.

Han lovordade dem som

lojalt sett till att få budgeten i balans, men

beklagade att många goda idéer fått skjutas

på framtiden.

Riktigt kritisk blev han bara när han

talade om universitetet som organisation.

– Decentralisering är bra, om det

fungerar. Men i den delegationsiver som

råder vet ingen längre vem som får fatta

beslut om vad och vem som ansvarar för

att följa upp de beslut som är fattade.

Livslångt lärande

Boel Flodgren poängterade i sitt svar att

hon är glad för samarbetet med studenterna.

Samtidigt som universitetet arbetar

hårt för att leva upp till omvärldens

behov av livslångt lärande, så gäller att

stärka universitetet som en unik kulturbärande,

kreativ och samhällskritisk institution,

menade hon.

Lunds universitet är fortfarande

förstahandsvalet bland gymnasister. De

som kommer hit får en utbildning med

starka internationella band, och möjlighet

att läsa vid något av de framstående

universiteten i nätverket Universitas 21

som Lunds universitet tillhör. För att slå

vakt om grundutbildningens kvalitet

krävs dock en kraftig resursförstärkning,

menade rektor. Det behövs både för att

tex individualisera undervisningen, och

ge lärarna möjlighet att forska.

Hon höll inte med Magnus Andergran

i kritiken av organisationen:

– Det är viktigt att ha ett decentraliserat

arbetssätt i en så stor och snabbt föränderlig

verksamhet, för att fånga upp

nya idéer och få människors kreativitet

att blomma.

Ta ert ansvar!

Däremot delade hon hans oro över splittringen

i kårvärlden. Ingen vet om det i

höst kommer att finnas en given samarbetsorganisation

för studentkårerna befarade

Andergran att Boel Flodgren själv

kan tvingas välja vem som ska representera

studenterna. Men det var hon inte

intresserad av. Lagen ger studenterna rätt

till inflytande, men då förväntas studenterna

ha representanter som tjänar alla

lundastudenters intressen, inte olika kårfraktioners:

– Ni måste själva ta ansvar för vem

som ska representera er i styrelsen. Studenterna

är universitetets viktigaste

kvalitetspådrivare, och ni behövs i diskussionen

på alla nivåer. Utan aktiva studenter

inget bra universitet, sa Boel Flodgren.

BRITTA COLLBERG

Tjockt med folk i den bleka vårsolens glans.

– Ta ert ansvar, uppmanade rektor Boel

Flodgren studenterna den 1 maj.

Magnus Andergran, LUS-ordförande, höll

talet till rektor, sekunderad av vicen Marta

Santander.

FOTON: KENNET RUONA

15


Sten Åke Nilsson

16

– Man talar ofta

om att hitta en

nisch och stanna

där. Jag har alltid

försökt bryta

mig ur mina så

fort jag hittat

dem. Så förklararkonstvetaren

Sten

Åke Nilsson,

Stånke med

hela universitetet,

varför han

följer olika spår i

sin forskning

och gärna nosar

efter nya.

I sin avskedsföreläsning berättade han om

sin kärlek för så olika ämnen som 1700talets

svenska konst, kistebrev, kolonialtidens

arkitektur i Indien, stenstäder på

Zanzibar och nu, förhistoriska grottbilder.

Fascinationen för 1700-talet började

redan i gymnasiet när Sten Åke Nilsson

tog del av Yngve Bergs Bellmanillustrationer.

Och när han i Lund fick ta hand

om Carl August Ehrensvärds texter och

teckningar var det kärlek vid första ögonkastet.

Den kärleken håller i sig. Lic.avhandlingen

1963 handlade om Ehrensvärds

karikatyrer.

– Det är motståndet och mångsidigheten

hos Ehrensvärd som lockar mig. Han

var både tecknare och författare, filosof,

Islamiska trädgårdar och backanaler i

konsten var några av ämnena på ett symposium

som tillägnades Sten Åke Nilsson

i samband med att han lämnade professuren.

Temat, Klassiskt och orientaliskt

i arkitektur, ord och bild, speglade

de två huvudspåren i hans konstvetenskapliga

forskning.

Bland föreläsarna fanns både tidigare lärare

och gästforskare vid institutionen

och andra vetenskapliga vänner från olika

håll. En av dem var Bo Ossian Lindberg,

som lämnade Lund för en professur

i Åbo. En annan Deborah Howard

från Cambridge som berättade om renässansarkitektur

i Skottland.

Den danske arkitekten Steen Estvad

Petersen rapporterade från sin trädgårdsforskning

i Orienten och visade hur

”Stånke om sina olika kärlekar

arkitekt och amiral, kemist och jordbrukare.

Samma sommar började Sten Åke

Nilsson se mot Indien. Det fanns ett prosaiskt

skäl.

– Ragnar Josephson som jag då hade

nära kontakt med hade valts in i Svenska

Akademien och börjat skriva en biografi

över Ehrensvärd. Det var svårt att tävla

med den.

Sten Åke Nilsson såg några indiska

målningar som visade danska nyklassiska

byggnader i tropiskt klimat och såg då

sambandet mellan arkitektur och klimat.

– Kolonnader som hos oss bara samlar

snö är i Indien nödvändiga som skuggande

element och på de platta taken kan

man sova under heta nätter. Jag insåg att

det finns andra intressanta aspekter, t ex

arkitekturens politiska roll i ett växande

imperium.

I europeiska arkiv hittade han så

mycket material att det räckte till en doktorsavhandling.

Han for också till Indien

där han tillbringade första natten i ett övergivet

maharajapalats i Jaipur. I Calcutta

hittade han mönsterböcker som visade hur

kända engelska offentliga byggnader fungerat

som förebild när motsvarande skulle

byggas i Indien.

Avhandlingen, European Architecture

in India 1750-1850, kom ut på ett brittiskt

förlag och fick uppmärksamhet. Framgången

gav mersmak. Det blev en ny resa,

som inbegrep bl.a. Östafrika, Turkiet, Irak

och Japan och senare en bok om de nya

huvudstäderna i Indien, Pakistan och

Bangladesh. Han hade upptäckt att de nya

städerna på ont och på gott påminde om

Symposium om trädgårdskonst i Orienten

trädgårdsarkitekturen inspirerats från

naturen och religiösa föreställningar.

Rinnande vatten, särskilt i nedsänkta

kanaler, är ett genomgående motiv i den

islamiska trädgårdskonsten. Likaså de

fyra livgivande floderna för vatten, vin,

mjölk och honung, som bildar ett kors

med livets källa i mitten. Vatten, sprudlande

fontäner och skuggarrangemang

uttrycker trädgårdsägarens välstånd

Symposiet avslutades nästa dag på

Krapperup. I programmet ingick bl a

1700-talsmusik och skådespelerskan

Agneta Ekmanner reciterade Anna

Lenngren. Och, som en extra och hemlighållen

överraskning för huvudpersonen

Sten Åke Nilsson, uppträdande av två indiska

dansöser.

SS

de gamla.

Tillbaka i Sverige började Sten Åke

Nilsson nosa i ett nygammalt spår och

engagerades att medarbeta i en svensk

konsthistoria där han skrev om 1700-talet,

efter den karolinska tiden..

– Jag gick från det internationella perspektivet

till det nationella och regionala,

från Stockholm till småstäder och därifrån

till landsbygden. På så sätt kunde jag visa

hur man under 1700-talet metodiskt arbetade

för en centralstyrning av konsten i

Sverige. Basen fanns i slottsbygget i Stockholm

och med arkitekter som hade kontakt

med den samtida konstutvecklingen

internationellt.

– Därför fick rådhuset i Härnösand

doriska pilastrar och Lundagård anlades

efter samma principer som Drottningholm.

När Sten Åke Nilsson höll installationsföreläsningen

1981 valde han ett

mycket näraliggande ämne, nämligen

Helgo Zettervall och universitetshuset.

Aulan var sliten och föreläsaren pekade på

de stora sprickorna i taket och den felaktiga

färgsättningen

– Det tog lite tid men aulan renoverades

sedan och sfinxerna återbördades till

sina gamla”häckningsplatser”.

Stånke emeritus har mycket att göra.

En bok om LUs konstsamling kommer till

jul. Vitterhetsakademien fyller 250 år och

inför det ska han hjälpa till med en serie

studier över grundaren Lovisa Ulrica och

andra lärda fruntimmer. Men helst vill han

hålla på med förhistorisk grottkonst.

SOLVEIG STÅHL

Martin Olin (tv) och Hjördis Kristenson

hade arrangerat symposiet – här med

föreläsarna Bo Ossian Lindberg och

François Lissarrague som varit

gästforskare vid institutionen.


Öppna ateljéer

på Konsthögskolan

Vad gör de egentligen på Konsthögskolan?

Nu kan den som undrar gå dit

och titta. Mellan den 12 och 20 maj kl

12–18 håller de sextio studenterna sina

ateljéer öppna för allmänheten. Då visas

video, måleri, fotografi, objekt,

ljudinstallationer och diverse blandformer.

Adress: Föreningsg. 42, Malmö.

Konsten i östra Europa

Den 14 och 15 maj anordnar Konsthögskolan

i samarbete med bl a Rooseum

ett seminarium för att presentera,

kommentera och analysera samtida

fenomen i östra Europas kultur med

tonvikt på bildkonsten. Konstnärer

och teoretiker från östra Europa kommer

att delta. Seminariet hålls på

Konsthögskolan och är gratis.

Anmälan på fax 040-32 57 05, eller

e-post: jenny.svensson@khm.lu.se

Nya broschyrer

för utbytesstudenter

Internationella sekretariatet har kommit

ut med tre nya broschyrer. Exchange

Study at Lund University tar

upp det mesta en utbytesstudent vid

Lunds universitet kan behöva veta.

International Master’s Programmes

och Scandinavian Area Studies. Courses

Recommended for Exchange Students

beskriver en del av det utbildningsutbud

som ges på engelska vid

Lunds universitet. Broschyrerna kan

beställas från Internationella sekretariatet,

e-post intsek@intsek.lu.se. För

fullständig lista över engelskspråkiga

kurser se www.lu.se/intsek/courses

Hedersdoktor

gästföreläser

Professor Jean-Michel Dayer, Geneve,

en förgrundsgestalt inom inflammationsforskning

och en av årets hedersdoktorer

i medicin vid LU håller en

gästföreläsning tisdagen den 27 maj

kl 17.00 i Rune Grubb salen, BMC,

Sölvegatan 19. Han är särskilt känd

för sina upptäckter av naturliga hämmare

av de inflammationsstimulerande

ämnena TNF och interleukin-1.

Ämnet för hans föreläsning är Apolipoprotein

A-1: a new approach to

blocking IL-1 and TNF production.

Universitetet riskerar

förlora uppdragsvinsten

På pappret ser uppdragsutbildningen

vid Lunds universitet ut att ha

gått med 21 miljoner kronor i vinst

under år 2000, vilket tillsammans

med de senaste årens vinster bildar

ett ackumulerat överskott på 61,5

miljoner kronor. Eftersom det inte är

tillåtet att bedriva uppdragsutbildning

med vinst är risken stor att regeringen

drar in pengarna. Fast det

är inte otroligt att det ligger felaktig

redovisning bakom siffrorna.

På Planeringenheten misstänker man att

det har blivit fel i redovisningen på grund

av att uppdragsintäkterna bokförts på

uppdragsverksamheten, medan lönerna

legat kvar på den grundläggande utbildningen,

forskningen och forskarutbild-

Ett par hundra studenter från de

biomedicinska forskarskolorna i

Sverige samlas till en stor konferens,

SNIB, i Lund och Köpenhamn den

11-13 maj. De ska delta i workshops

kring den egna forskningen och ha

föreläsningar med särskilt inbjudna

talare från Öresundsregionen.

SNIB står för Student Network in Bioscience

och konferensen samlar nuvarande

och tidigare deltagare från forskarskolorna.

Stiftelsen för Strategisk Forskning

som bildades 1994 såg till att det bildades

en biomedicinsk forskarskola vid de

fem stora universiteten i Sverige – Umeå,

Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg

och Lund.

Ett syfte var att trygga den framtida

Läkaren och skribenten Nils Uddenberg

gästar Lund tisdag den 15 maj då han

föreläser över ämnet Människan - det

sociala djuret. Uddenberg är känd för sitt

intresse för interaktion mellan arv och

miljö i ett evolutionsperspektiv. Föreläsningen

kommer att fokusera människans

natur samt hur sociala och biologiska

processer griper in i varandra i forman-

ningen och inte omförts till uppdragsverksamheten.

Detta gäller främst lönerna,

som är den största kostnaden inom

uppdragsverksamheten.

– Varje kansli går nu igenom räkenskaperna

för uppdragsverksamheten några

år bakåt i tiden och ska komma in med

korrigeringar så att delårsbokslutet den

30 juni ger ett mer rättvisande resultat,

säger planeringschef Håkan Linnarson.

Han utesluter dock inte att det fortfarande

finns ett överskott kvar efter genomgången.

– Vi får se i augusti när delårsbokslutet

är klart. Därefter får vi ansöka hos regeringen

om att få behålla pengarna. Men

det finns en uppenbar risk att vi inte får

behålla överskottet.

PETRA FRANCKE

Biomedicinska forskarskolor samlas

Nils Uddenberg om det sociala djuret

försörjningen av studenter till den forskning

som stiftelsen finansierar.

Utbildningen är ettårig och de studenter

som väljs ut har studerat minst tre år

vid medicinsk, naturvetenskaplig eller

teknisk fakultet. Majoriteten går vidare

till fortsatta forskarstudier. I Lund var det

40 av 54 studenter ur de tre första

årskullarna som satsade på en akademisk

forskarkarriär.

SNIB har arrangerats två gånger tidigare

– 1999 i Uppsala och 2000 i Linköping.

– Vår ambition med SNIB är att bilda

ett nationellt nätverk som kan ge unga

aktiva forskare vid biomedicinska

forskarskolor en möjlighet att träffas och

presentera resultat, säger Lotta Gustafsson,

doktorand vid LU, som ingår i

arrangörskommittén för konferensen.

det av människan. Föreläsningen äger

rum kl 16.00-17.00 i Fernströmssalen,

BMC, Sölvegatan 19. Efteråt tillfälle till

frågor och diskussion. Alla är välkomna.

Föreläsningen ingår i samarbetsprogrammet

HUMANIORA OCH MEDI-

CIN. Kontaktperson:

Peter Nilsson e-mail:

Peter.Nilsson@medforsk.mas.lu.se

17


insändare

18

”Vi doktorander mår inte bra!”

I SDS 4/4 tar utbildningsminister Thomas

Östros upp frågor som berör forskarutbildningsreformen

som trädde i

kraft 1998. Enligt Östros är reformens

främsta syfte att förbättra villkoren för

de forskarstuderande, effektivisera forskarutbildningen

och öka antalet doktorander.

Mot den bakgrunden målar

han upp en utopisk bild som framställer

doktoranden i en förbättrad situation.

Som nyantagen doktorand känns

detta främmande. Verkligheten ser annorlunda

ut. Klart uttryckt är teorin fin

medan verkligheten är pin.

Vad som främst oroar oss är effektiviseringen

av forskarutbildningen till fyra

år. Denna produktiva idé tar ingen hänsyn

till den mänskliga individen. För oss

doktorander inom den samhällsveten-

Mycket lyckade öppningsarrangemang,

besökare från när och fjärran, både beslutsfattare

och forskare, glada språkvetare,

studenter, representanter från

näringsliv och media har bidragit till att

göra inledningen på språkåret till en fest

för de berörda. Initiativet kommer från

EU och Lunds universitet har, berömligt,

tagit tillfället i akt för att göra reklam

för språkstudierna. Varför känns

det ändå så att det roliga är förbehållet

en privilegierad inre krets och det är

bara vissa utvalda som är inkluderade

i festligheterna? Varför känns det så att

medan ’språken’ får vara med i festen,

får ’småspråken’ stå utanför med mössan

i handen?

Det är inte så länge sedan Susanna Fahlström,

fil. doktor i finsk-ugriska språk,

lektor vid Finsk-ugriska institutionen i

Lund, skrev en artikel i LUM om språk

som inte får en syl i vädret. Hon skrev

om två av dem mindre gynnade språken:

estniskan och ungerskan. Men

egentligen skrev hon om den allmänna

inställningen och attityden som delar

upp språk i A-lag och B-lag och denna

indelning tycks accepteras av de flesta

vid universitetet. Nu är hon borta. Liksom

Finsk-ugriska institutionen.

Någon högre status

Undervisningen i ungerska och estniska

har aldrig åtnjutit någon högre prioritering

eller status. De berörda tol-

skapliga sektorn medför effektiviseringen

en kolossalt stressig situation. För

det första nödgas den enskilda doktoranden

ta sina obligatoriska 60 poäng,

vilket motsvarar ett och ett halvt år.

Empiriskt material

Därtill kommer för vår del insamling

av empiriskt material till avhandlingsarbetet

under ytterligare ett år – materialet

tar minst ett halvår att sammanställa.

Vid sidan om följer att även raskt

bygga upp ett nätverk med andra forskare.

Detta är en viktig komponent i

forskarutbildningen för en framtida

tjänst. Nätverksbyggandet sker främst

i samband med olika konferens- och

seminariebesök där det egna forskningsresultatet

presenteras. I denna

kar det så att det delvis beror på att det

är ett för det flesta obekant område,

delvis på att undervisningen har varit

utformad som en typ av andraspråkutbildning.

M a o har den varit designad

för studenter med språket som modersmål,

som hade behov av att friska

upp språkkunskaperna i det.

Ett nytt fenomen

På senare år har det dykt upp ett helt

nytt fenomen som kastar nytt ljus över

behovet av ungerskundervisningen.

Tendensen visar nämligen att majoriteten

av de som vill läsa ungerska inte

längre har ungerska som modersmål.

Allt fler ”äkta” svenskspråkiga studenter

söker sig till ungerska studier idag.

Skälet är helt enkelt ett intresse för ett

annorlunda språk.

Detta är självfallet mycket glädjande,

men samtidigt mycket oroande.

Undervisningen är inte designad och

resursförsedd för att tillgodose behov

av icke ungerskkunniga studenter.

Bland dessa finns inte bara

svenskar. Även studenter från Danmark

förekommer och med bron och

ingen ungerskundervisning vid Köpenhamns

universitet, har man säkert ett

latent studentunderlag inom området.

Enligt en källa vid i Köpenhamn

dyker det upp studenter där som efterfrågar

studier i ungerska språket,

men som måste avvisas.

Med aktiv sökning skulle man säkert

mycket stressiga situation tillkommer

även en jakt efter finansiering för de

som inte har tjänst, vilket medför ytterligare

skrivelser. I väntan på att ansökningarna

skall begrundas av olika finansiärer

får doktoranden försörja sig

med extra arbete.

Mindre än ett år

Sammanräknat innebär detta att själva

avhandlingen skall skrivas färdig på

mindre än ett år! Att detta är förbättrade

villkor är vi inte klara över. Det

enda som är klart i nuläget är att många

doktorander inte mår bra på grund av

den nya reformen.

TORBJÖRN FRIBERG

SUSANNA PERSSON

DOKTORANDER I SOCIALANTROPOLOGI,LU

Vad händer när språkåret är över?

kunna locka dem till Lund. Studenter

som läser ungerska idag vid Lunds universitet

är idag mycket missnöjda med undervisningens

uppläggning och resursfördelningen.

Som ett exempel kan vi ta

att på 60 p-nivån kan institutionen erbjuda

två timmars undervisning per

vecka... Det säger sig självt att en värdig

kunskapsöverföring med kvalitet knappast

kommer på fråga.

Nu håller institutionen på att undergå

stora strukturella omändringar.

Det nya behovet

Det är mycket angeläget att man redan

vid i det här skedet av planeringen tar

hänsyn till alla aspekter och att de som

tar beslut om institutionen öde även

tänker på det nya behovet från studenternas

sida. Det är trots allt studenten

som berättigar vår existens.

Det är av avgörande betydelse att

undervisningen kan fortsätta under värdiga

former, att studenten kan räkna med

att kunna fullfölja en påbörjad utbildning

och att möjlighet till en god utbildning

ges.

Se till att statusen höjs där den behövs

att höjas!

KATALIN HENRIKSSON

FORSKARSTUDERANDE

F D FINSK-UGRISKA INSTITUTIONEN


Det händer vid Lunds universitet

se vidare http://www.kalendariet.lu.se

11/5 Minisymposium. ”Gender,

University Learning och ICT” kl

13.15-17.00 i Samarkand på AF.

Arr Centrum för genusvetenskaper

tillsammans med CITU och UPC.

Se även: www.genus.lu.se.

11/5 Forskningsseminarium i

yrkes och miljömedicin. Bengt

Nihlgård, växtekologiska avd:

”Spårämnen och älgsjuka”. Kl

14.30-16.00 F-blocket, universitetessjukhuset,

Lund.

12/5 Geologiska Föreningens

årsmöte. Tema: ”Aktuell forskning

om Sveriges fanerozoiska berggrund”.

Kl 10.00-15.00 . Info:

www.sgu.se/gf/gfmot.htm#Ankare

14/5 Möte. IVA Syd inbjuder

till “Industridesign – ett viktigt

konkurrensmedel”. Kl 17.00-19.30

på IDEON, Betahuset, Knut

Wicksells rum, Sheelevägen 17,

Lund. Info och anmälan 08-

7912993.

15/5 LUB-dag. Det elektroniska

biblioteket. Kl 13.15 i Auditoriet

på Kulturen, Lund.

15/5 Filosoficirkeln. Ett samtal

med Georg Klein. Samtalspartners:

Per Engfors och Olle Holm-

qvist, ”Forskarens frihet och

ansvar”. Kl 19.30 universitetshusets

aula, Lund.

16/5 Fakultetsklubben. Kerstin

Barup, professor i bebyggelsevård:

”Avigt och rätt i gamla

hus”. Kl 12.00-13.00 i nya festsalen,

1 tr upp tv, AF, Lund.

16/5 Föreläsning. Julie Anne

Plax, University of Arizona om

Watteu´s “Departure of the Italian

Comedians” (1697) and the Battle

of the Theaters. Arr Sällskapet

för 1700-talsstudier.. Kl 16.00 i

sal Ekelund på inst för litteraturvetenskap.

Info 046-2223806.

17/5 Föreläsning. Julie Anne

Plax, University of Arizona, om

Watteau´s Military Paintings:

Conflicts and Confluences. Kl

16.00 på inst för konst- och

musikvetenskap, Biskopsgatan 5,

Hus Josephson, sal 316. Info 046-

2223806.

17/5 Föredrag. Prof Jaakko

Hintikka (Boston University):

Explanations and Causation. Kl

18.30 i Kungshuset, Lundagård.

Föredraget följs av eftersits.Arr

Filosofiska föreningen. Info 046-

2227859.

18/5 Tvärvetenskapligt teoriseminarium.

”Erfarenheter från

att fokusera och integrera könsperspektiv

i undervisning”. Docent

Anna Wahl, Handelshögskolan,

Stockholms universitet. Kl 13.15-

15.00 konferensrummet, Centrum

för genusvetenskap, Magle Stora

Kyrkogata 12B, Lund.

18/5 Symposium. ”Cutting Edge

Rheumatology”. The 2001 Frank

Wollheim symposium. Auditoriet,

Kulturen, Lund. Info och anmälan:

Ingrid Jönsson, 046-171620, fax

046-128468 eller e-post

Ingrid.Jonsson@reum.lu.se

19/5 Årligt utbyte med Sällskapet

för filosofi och psykologi

i Köpenhamn. Inbjudan till ett

symposium på temat: ”Kognition,

emotion och representation”. Arr

Filosofiska föreningen. Info 046-

2227859.

22/5 Seminarium. Centrum för

ungdomsforskning vid LU, Malmö

högskola och SLU. Inledare är

docent Mats Lieberg, Han talar

om ”Ungdom i småort- om ungdom,

identitet och lokala livsformer”.

Kl 14.15-16.00 Apelgården,

Pommonvägen 2, Alnarp.

23/5 Bio-medico konference.

Medicon Valley Academy, erhvervsbladet

og EuroInvestor arr i samarbete

Danmarks förste Bio-medico

Investor konference for den private

investor. För mer information se:

www.euroinvestor.dk/scrips/

runisa.dll?EUROINV:BIOMEDICO

eller +45 33 33 84 34

25/5 Lund Immunology Seminars.

Professor T Mustelin, Laboratory

of Sinal Transduction, La

Jolla Cancer Research Center, USA.

15.00 Grubb-salen, Lund.

30/5 Föredrag. ”Det odelade

Danmark. Dansk historia före 1658

i skånskt perspektiv”. Föredrag

av professor Harald Gustafsson

om dansk historia före 1658 från

skånsk horisont. Kl 16.15-18.00

i Kulturens auditorium, Lund.

1/6 Doktorspromotion. Info

Karin Dahlgren 046-2220978.

1/6 Forskningsseminarium i

yrkes och miljömedicin. Birgitta

Rosén, handkirurgen, UMAS:

”The sensational hand”. Kl 14.30-

16.00 F-blokcet, universitetssjukhuset,

Lund.

7/6 Medicinskt månadsmöte.

Kl 16.30-17.30 aulan, Blocket,

universitetssjukhuset, Lund.

8/6 Forskningsseminarium i

yrkes- och miljömedicin. Sigurd

Mikkelsen, Arbejdsmed klin, Glostrup:

Hovedresultater fra PRIMundersögelsen,

muskulo-skeletale

lidelser ved ensidigt arbejde”. Kl

14.30-16.00 F-blocket, universitetssjukhuset,

Lund.

SERVICEENHETEN

19


20

LUM

Disputationer

11 maj: Thomas Ohlsson i psykologi:

”TA i missbruksarbete. Transaktionsanalytisk

psykoterapi som

behandlingsmetod för drogmissbrukare

i miljöterapeutisk vård”.

Kl 13.15 i Edens hörsal, Lund.

Thomas Rydén i konstvetenskap:

”Det anglosaxiska Köpenhamnsevangeliariet.

Det Kongelige bibliotek,

FL. Kongl. Saml. 102”. Kl

10.00 i sal 314, hus Josephson, Inst

för konst- och musikvetenskap,

Lund. Rickard Ignell i kemisk

ekologi/ekotoxikologi: ”Olfaction

in Desert Locusts. Anatomy, Function

and Plasticity of the Central Olfactory

System”. Kl 10.00 i Blå

Hallen, Ekologihuset, Sölvegatan

37. Emma Sparr i fysikalisk kemi:

”Responding model membranes.

Lipid Phase Behavior, Domain Formation

and Permeability”. Kl 10.15

i hörsal B, KC, Lund. Andreas Abdon

i värmeöverföring: ”Numerical Simulations

of Cooling Concepts Related

to Gas Turbine Combustors”.

Kl 10.15 i sal M:B, M-huset, Ole

Römers väg 1, LTH, Lund. Lars

Wallman i elektrisk mätteknik:

”Silicon Neural Inferfaces – Design

and Biomedical Aspects”. Kl

10.15 i Fernströmsalen, Biomedicinskt

Centrum, Sölvegatan 19,

Lund. Ingrid Dackert i psykologi:

”Integration and creative experiences

after a merger of two organizations

within the Social Insurance

Service. A longitudinal group

perspective”. Kl 10.15 i Aten, Akademiska

föreningen i Lund.

12 maj: Bibi Jonsson i litterturvetenskap:

”I den värld vi drömmer

om. Utopin i Elin Wägners

trettiotal romaner”. Kl 10.15 i Edens

hörsal, Lund. Anders Dillmar i

musikvetenskap: ”Dödshugget mot

vår nationella tonkonst” Haeffnertidens

koralreform i historisk,

etnohymnologisk och musikteologisk

belysning”. Kl 10.00 i hörsal

314 Josephsonhuset, Inst för konstoch

musikvetenskap, Biskopsgatan

5, Lund.

14 maj: Philip Halldén i religionshistoria

med islamologisk

inriktning: ”Islamisk predikan på

ljudkasset. En studie i retorik och

fonogramologi”. Kl 14.15 i Carolinasalen,

Kungshuset, Lundagård.

15 maj: Karin Ringsberg i ortopedi:

”Balanc, gait performance

and muscular strength in the eldery”.

Kl 13.00 i universitetsklinikernas

aula, MAS.

AKADEMISKA HUS

16 maj: Anders Nylén i klinisk

farmakologi: ”Nitric oxide in central

nervous structures associated with

water balance and micturition” Kl

9.00 i föreläsningssal 1, Centralblocket,

Lund.

17 maj: Uldis Kesteris i ortopedi:

”Wear and Loosening in Cemented

Hip Arthroplasty”. Kl 9.15

i föreläsningssal 1, Centralblocket,

Lund. Mia Emgård i neurobiologi:

”Mechanisms and Time Course of

Cell Death in Embryonic Nigral

tissue and Intrastriatal Transplants”.

Kl 13.00 i Segerfalksalen, Wallenberg

Neurocentrum, Lund.

18 maj: Maud Färnström i

konstvetenskap: ”Himlens fröjd

eller helvetets fasa. Perspektiv på

västsvenska kyrkomålningar från

1700-talet”. Kl 10.15 i sal 314, Josephsonhuset,

Inst för konst- och

musikvetenskap, Lund. Peter Carelli

i medeltidsarkeologi: ”En kapitalistisk

anda. Kulturella förändringar

i 1100-talets Danmark”. Kl 10.15

i Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård.

Anders Jakobsson i pedagogik:

”Elevers interaktiva lärande vid

problemlösning i grupp. En processtudie”.

Kl 10.15 i sal E 122 Lärrarhögskolan

i Malmö. Anders Thapper

i oorganisk kemi: ”Modelling

of molybdopterin-dependent enzymes”.

Kl 10.00 i sal D, KC, Sölvegatan

39, Lund. Malek O. Khan

i teoretisk kemi: ”Polymer electrostatics:

From DNA to polyampholytes”.

Kl 13.15 i sal C, KC, Lund.

Egidijus Anisimovas i fasta tillståndets

fysik: ”Lateral Superlattices

in Commensurate Magnetic Fields:

Electronic Structure, Transport and

Optical Properties”. Kl 13.15 i föreläsningssal

B, Fysiska inst, Lund.

Mattias Georgsson i acceleratorfysik:

”Higher harmonic cavities at 3rd

generation synchrotron lights

sources”. Kl 10.00 i sal B, Fysiska

inst, Lund. Ruth Zeidman i

molekylär medicin: ”PROTEIN

KINASE Ce AND NEURITE

OUTGROWTH”. Kl 09.15 i Lilla

aulan, Medicinskt forskningscentrum,

MAS. Birgitta Rydberg

Mitchell i byggnadsfunktionslära:

”Att bo med soffa. En möbels

betydelse för bostadens planering

och livet i hemmet”. Kl 10.15 i

Fullskalelaboratoriet, A-huset, Lund.

Mats Svensson i geoteknik: ”App-

BACKAGÅRDEN

lication of the SASW – Technique

in Geotechnical In-situ Testing”.

Kl 10.15 I hörsal V:C, V-huset, Lund.

Catarina Thormark i byggnadskonstruktionslära:

”Recycling Potential

and Design for Disassembly in

Buildings”. Kl 09.15 I sal A:B

Arkitektskolan, Sölvegatan 24, Lund.

23 maj: Pia Lindberg: ”Plasminogen

Activators and their Inhibitors

in Healthy and Inflamed

Human and Dog Gingiva”. Kl 09.15

i aulan, tandvårdshögskolan i

Malmö.

28 maj: Eva Tideman i psykologi:

”Children Born Preterm: A 19-year

Perspective”. Kl 10.15 i Lilla salen,

AF, Sandgatan 2, Lund.

30 maj: Jonas Månsson i nationalekonomi:

”Essays on: Applications

of Cross Sectional Efficiency

Analysis”. Kl 14.15 i sal 211,

Ekonomicentrum III. Bo Brander

i systematisk teologi: ”Mikrokosmos

Förvaltare och Skapelsens Integritet.

Den teologiska antropologin inom

Kyrkornas Världsråds JPIC-process

med särskild hänsyn till skapelsens

integritet”. Kl 14.15 i Kungshuset,

Carolinasalen, Lundagård.

Följande disputationer har ägt

rum: Anna Grunfeld i molekylär

medicin: ”bhLH transcription factors

in differentiating neuroblastoma

cells”. Jonas Manjer i epidemiologi:

”Smoking and breast cancer”.

Charlotte Jin i experimentell klinisk

genetik: ”Cytogenetic heterogeneity

and clonal evolution in the development

of head and neck tumors”.

Jan Sanfridsson i diagnostisk radiology:

“Orthopaedic measurements

with computed radiography”.

Martin Sundberg i ortopedi: ”Skeletal

growth and effects of physical activity

during adolescence”. Alexander J

Jaworowski i synkrotronljusfysik:

”Structural Properties of Palladium-

Manganese Surface Alloys”. Maria

Smedh i synkrotronljusfysik: ”Molecular

overlayers on homogeneous

and heterogeneous metal surfaces

studied by core-level photoemission”.

Björn Cedersjö i etik: ”Bortom

syndakatalogen. En studie av svensk

frikyrklig etik från 1930 till 1900talet”.

Razieyeh Khodayari i kemisk

teknologi: ”Selective Catalytic

Reduction of Nox: Deactivation

and Regeneration Studies and Kinetic

Modelling of Deactivatvation”.


Utriainen i värmeöverföring: ”Investigation

of Some Heat Transfer

Surfaces for Gas Turbine Recuperators”.

Daniel Sjöberg i teoretisk

elektroteknik: ”Transient Electromagnetic

Waves in Nonlinear

Media”. Karin Jönsson i vattenförsörjnings-

och avloppsteknik:

”Inhibition of Nitrifacation in

Municipal Wastewater – Sources,

Effects, Evaluation and Remedies”.

Kerstin Svensson i socialt arbete:

”I stället för fängelse? En studie

av vårdande makt, straff och socialt

arbete i frivård”. Åsa Lundqvist

i sociologi: ”Bygden, bruket och

samhället. Om människor och

organisationer i brukssamhället

Böksholm, 1900-1979. Thommy

Perlinger i statistik: ”A Probabilistic

Model for Positional Voting

– Spectrum Games”. Astrid Hedin

i statsvetenskap: ”The Politics of

Social Networks. Interpersonal Trust

and Institutional Change in Post-

Communist East Germany”. Jana

Holsánová i kognitionsforskning:

”Picture Viewing and Picture Description.

Two Windows on the

Mind”. Stefan Öberg i kirurgi: ”The

columnar lined esophagus. Pathophysiological

and clinical aspects”.

Imad Fadl-Elmula i experimentell

klinisk genetik: ”Cytogenetic and

molecular cytogenetic studies of

uroepithelial carcinomas”. Patrick

Svensson i ekonomisk historia:

”Agrara entreprenörer. Bönders roll

i omvandlingen av jordbruket i Skåne

ca 1800-1870”. Astrid Hedin i statsvetenskap:

”The Politics of Social

Networks. Interpersonal Trust and

Institutional Change in Post-Communist

East Germany”. Bodil Frisdal

i pedagogik: ”Lyhördhet. Studenters

uppfattningar av lyhördhet i omvårdnad

och utbildning”. Maria

Håkansson i molekylär biofysik:

”Structural Studies of Metal-Binding

Proteins Revealing Dynamic Behaviour”.

Rolf Egnell i värme och

kraftteknik: ”On Zero-dimensional

Modelling of Combustion and Nox

Formation in Diesel Engines”. Anette

Svensson i organisk kemi: ”Combinatorial

Synthesis of Pilicides”.

Arash Saidi-Haghi: ”Numerical Investigation

of Some Heat Transfer

Topics with Relevance to Gas

Turbines”. Boel Gustafson i fasta

tillståndets fysik: ”Resonant

Tunneling in Laterally Confined

Quantum Structures”. Cecilia Backe

i kemisk ekologi: ”Persistent organic

pollutants in the atomosphere

– spatial and temporal variations”.

Håkan Johansson i socialt arbete:

”I det sociala medborgarskapets

skugga. Rätten till socialbidrag

under 1980- och 1990-talen”.

Claes Wallenius i psykologi: ”Human

Adaption on Danger”. Magnus

Lundberg i sociologi: ”Vilja med

förhinder. Polisers samtal om kvinnomisshandel”.

LUM

Tjänster

Universitetslektorer/adjunkter i

programvaru- och multimediateknik.

Ref nr 481, ans 11 maj.

Info 042-176301.

Två magistrander (halvtid) i

musikpedagogik alternativt musikteori

med pedagogisk inriktning

vid Musikhögskolan i Malmö. Ref

nr 65/2001, ans 14 maj. Info 040-

325478.

Universitetslektor i genetisk

epidemiologi. Ref nr 1611/01, ans

16 maj. Info 040-337684.

Forskningsingenjör vid avd för

kemisk fysik. Ref nr 2198, ans

16 maj. Info 046-2224690.

Doktorand i matematik. Ref

nr 641, ans 16 maj. Info 046-

2224548.

Projektadministratör vid Campus

Helsingborg. Ref nr 2168, ans

16 maj. Info 042-356595.

Universitetsadjunkt/studieväg-

LUM

Vetenskapssocieteten har utlyst

vårens resestipendier. Sista ansökningsdag

är 29 maj. För mer

information se:

www.vetenskapssocieteten.lu.se

Meddelanden

ledare vid institutionen för psykologi.

Ref nr 2257/2001, ans 16

maj. Info 046-2228771.

Doktorand i matematik. Ref

nr 643, ans 16 maj. Info 046-

2220491.

Doktorand i matematik. Ref

nr 642, ans 16 maj. Info 046-

2228528.

Ekonomiassistent vid byggnadsenheten.

Ref nr 2101, ans 17 maj.

Info 046-2227887.

Universitetslektor i anestesi och

intensivvård vid institutionen för

kardiopulmonell och renal vetenskap

samt etik. Ref nr 1210/01,

ans 21 maj. Info 046-173452.

Universitetslektor i organisk

kemi. Ref nr 567, ans 21 maj. Info

046-2228213.

Universitetslektor i islamologi,

50%. Ref nr 1938, ans 23 maj.

Info 046-2229053.

Universitetslektor i molekylär

biofysik. Ref nr 2290/2001,

ans 23 maj. Info 046-2224681.

Doktorand i numerisk analys.

Ref nr 681, ans 23 maj. Info 046-

2220594.

Ingenjör, 50% vid geologiska

institutionen. Ref nr 2327, ans

23 maj. Info 046-2227866.

Doktorand i läkemedelsteknologi.

Ref nr 659-01, ans 23 maj.

Info 046-2228306.

Universitetslektor i fysikalisk

kemi. Ref nr 636, ans 29 maj. Info

046-2229516.

Universitetslektor i socialmedicin

vid Samhällsmedicinska institutionen.

Ref nr 1612/01, ans

30 maj. Info 040-332671.

LUM.

Stipendier

& anslag

Aktuella stipendier & forskningsbidrag.

För komplett information

se http://www.eken.lu.se/stipendier

(sista ansökningsdag anges inom

parantes)

Ingenjören C M Lericis stipendium:

syftet är att stärka de kulturella

förbindelserna mellan Italien

och Sverige genom att bereda

möjlighet för studier inom konstvetenskap,

arkeologi, filologi eller

litteraturvetenskap under en tids

vistelse i Italien (01-05-08)

AstraZeneca R&D Lund: Forskningsfond.

Bidrag till en yngre

forskare för resa och uppehälle

i samband med forskning och/eller

fördjupade studier utomlands för

att öka kunskaperna kring inflammatoriska

sjukdomar i andningsorganen

(01-05-14)

Sida South African Swedish

research partnership programme

Konferenser

(01-05-11)

Vetenskapsrådet Naturvetenskap

och teknikvetenskap: Projektram-

och utrustningsbidrag (01-

05-11)

Formas grundforskning och

behovsstyrd forskning inom områdena

miljö, areella näringar och

samhällsbyggande (01-05-11)

Freefund Tuborg: Grøna stipendiet

för student (01-05-13)

Stiftelsen för Strategisk Forskning:

postdoktorsvistelser i Japan

för arbete i gränsytan mellan

naturliga och artificiella (01-

05-14)

Statstjänstemannaförbundet:

uppsatsstipendium och ett stipendium

för språkstudier i annat land

(01-05-15)

Stiftelsen Makarna Lindeqvists

donation stipendium: till ungdomar

som skall utbilda sig inom konstnärligt

yrke eller utföra examensarbete

(01-05-15)

STUDENTPRÄSTERNA

21


22

SI långtidsstipendium Mexico:

för studier/forskning på universitet/

högskola i Mexico (01-05-15)

Stiftelsen för Strategisk Forskning:

medel för etablerandet av

strategiska forskningscentra inom

livsvetenskapsområdet. Totalt 400

miljoner kr till 3-5 centra under

sex år (01-05-15)

The European IST Prize: för

nya, innovativa produkter och

tjänster inom IT-sektorn (01-05-

15)

Gunnar Engströms ABB Stiftelse:

forskningsarbeten inom energitillförsel,

energikonvertering,

energilagring eller energihushållning

(01-05-15)

Vetenskapsrådet övrigt: dyrbar

utrustning m m (01-05-15)

University of California Faculty

Exchange: bidrag till lärare

och undervisande forskare från

University of California och Lunds

universitet att besöka varandras

universitet (01-05-15)

Stiftelsen Cornelis Vreeswijk:

för musiker, diktare, bildkonstnärer

och annan likvärdig (01-05-15)

Nordisk Cancer Union stödjer

cancerforskning i samverkan mellan

de nordiska länderna (01-05-16)

Distansutbildningsmyndigheten

(01-05-21)

BIBSAM: bidrag till magisteruppsatser

i biblioteks- och informationsvetenskap

(01-05-30)

OPN:s forsknings- och resestipendier:

för medicinsk vetenskaplig

forskning inom neuropediatrik

och neurologi samt beroendeforskning

(01-05-31)

Stiftelsen Fondazione Famiglia:

för avancerad humanistisk forskning

i Italien (01-05-31)

LUM

Konferens

14-15 juni: Kunskapskonferens.

”Genusperspektiv i svensk psykologi

- möjligheter & utmaningar”.

Arr Vetenskapsrådet och

Nationella sekretariatet för genusforskning.

Plats: Stockholm,

Ersta konferens & hotell. Info

08-546 441 30. Se även www.vr.se

eller www.genus.se

11-12 juni: Conference. ”Ethics

and biomedical research - the process

of balancing benetifts and

risks”. Umeå. Information: +46

08 4051923,

stina.gerdes@education.ministry.se

24-29 augusti: Congress.

”ICPM - International College

of Psycho-somatic Medicine”.

LUM

Personal-

Göteborg. Information: 0046 31

4 3 0 6 6 0 , e - m a i l :

ICPM.ADMIN@IPSOMA.SE

25-27 september: Kvalitetskonferens.

Högskoleverket inbjuder

tillsammans med Linköpings

universitet till den fjärde nationella

kvalitetskonferensen om kvalitet

och förbättringsarbete vid universitet

och högskolor. Konferensen

vänder sig till lärare, forskare administratörer

m fl. Plats: Norrköping.

Info: www.hsv.se/kvalitet

utveckling

PBL – en fördjupning

I. Problemkonstruktion, 5 juni

kl 08.00-17.00.

II. Basgruppshandledning, 7-

8 juni kl 08.00-17.00 (båda dagarna).

Du kan anmäla dig till endera av

kurserna, eller båda två. Behörig

är du om du har grundläggande

kunskaper i PBL motsvarande

kursen ”PBL-ett startpaket”.

Anmälan sker på blankett som

finns på www.lu.se/upc/ eller

kontakta

Monica.Magnusson@upc.lu.se.

Info 046-2224459.

Kvalificerad utbildning för administratörer

vid Lunds universitet

Är du administratör och vill

satsa tid och kraft på yrkesmässig

utveckling? Då kan detta erbjudande

vara intressant för dig!

Utbildningen vänder sig till administratörer

som har erfarenhet

av kvalificerat administrationsarbete

under minst 5 år vid Lunds

universitet. Info Ingrid Cederfeldt

046-2227902.

Workshop

i reglerteknik

Inom ramen för ett EU-projekt

arrangerar Institutionen för

reglerteknik en workshop med

titeln NACO2 Workshop on

Automotive Cotnrol den 18-

19 maj. I workshopen deltar

flera framstående reglertekniska

forskare, däribland Karl

Hedrich från University of

California, Berkley. Han är

forskningschef för det stora

PATH-projektet som bl a syftar

till automatisering av trafiken.

Prisad för sin forskning

Per Rydén, professor i litteraturvetenskap

vid LU, mottog

nyligen det prestigefyllda

Rettigska priset av Vitterhetsakademien.

Priset på

100.000 kr fick han för sina

forskningsinsatser inom litteraturkritik

och presshistoria.

Grattis!

–Tack! Ja, det var sannerligen

en uppmuntran. Nu får man

lägga på ett kol.

Med den svenska pressens historia?

–Ja, den närmast. Jag och

Karl-Erik Gustafsson är ju redaktörer

för den satsningen.

Andra bandet kom nyss, och det

tredje kommer i höst. Där medverkar

jag med ett eget kapitel

som jag kallar ”Guldåldern”.

När inföll den?

– Det var under mellankrigstiden,

1919-1939, då den

svenska pressens ställning var

som starkast. Radion fanns, men

utgjorde ännu inget reellt hot.

Vad tar du upp särskilt?

– Det stora André-reportaget

1930 i DN och Veckojournalen

– tidernas scoop enligt många

journalister. Det var journalisten

Knut Stubbendorff – gammal

lundensare för övrigt – som stod

för det djärva tilltaget att med ett

fångstfartyg ta sig upp till Vitön

där man just hittat kvarlevorna

av André, Strindberg och Fraenkel.

Forskarna hade redan

plockat på sig en massa fynd,

men Stubbendorff dammsög området

ännu mer effektivt – och

kunde skriva en historia som

många betraktar som mellankrigstidens

främsta reportage.

Något annat du uppmärksammar?

E-learning står i fokus den 24-

26 oktober när den andra

WBLE-konferensen (Web-Based

Learning Environment) anordnas

i Lund. Titeln är European

Conference on e-Learning in a

Life-long Learning Perspective:

Merging the Virtual and Physical

Learning Space. Som framgår

av titeln kommer konferen-

Per Rydén, en glad pristagare.

– Ja, Barbro Alving – en av

mina favoriter. Och hennes reportage

från OS i Berlin, som

blev hennes stora genombrott.

Vad säger du om dagens press?

– Jag hoppas och tror att den

ska leva vidare – den behövs som

granskare och opinionsbildare.

Men visst finns många illavarslande

tecken. Nedläggningen av

Arbetet tog mig hårt. Och jag

tycker SvD har förlorat djup i sin

nyhetsrapportering efter omläggningen.

Du sysslar inte bara med presshistoria?

– Nej, litteraturkritik har ju

varit min specialitet, framför allt

tidigare. Och på senare tid har

jag skrivit om moderna författare

som Sonja Åkesson, Göran

Palm och Povel Ramel. Det är

nyttigt att syssla med olika saker!

Vad ska du använda prispengarna

till?

– Jag och barnen har rustat

upp en gammal smedja till sommarställe.

Den ligger i min barndomstrakt

på gränsen mellan

Småland och Östergötland. Stugan

är ett pågående projekt och

där finns alltid hål att stoppa i.

BRITTA COLLBERG

Konferens om e-learning

sen att ha sin betoning på e-learning

som en del av det livslånga

lärandet. Kontaktpersoner är

Ebba.Ossiannilsson@fov.lu.se

och Lennart.Badersten@fov.lu.se

Ytterligare information hittas på

www.fov.lu.se/e-lund/wble2001


MAGNUS KORS-

GREN får Anna Greta

Crafoords pris,

25.000 kr för sin

forskning om mördarceller

och astma.

Priset delas i år ut för

20:e gången.

LTH-TEKNO-

LOGERNA Fredrik

Andersson vid Matematikcentrum

och

Per Nilsson vid Institutionen

för Elektroteknik

får dela på

100.000 kr. De har

belönats med ett stipendium

som ABB

Automation Products

delar ut till “student

med goda studieresultat

inom civilingenjörsutbildningen”.

Stipendiet

vänder sig till teknologer med

programvaruinriktning med fördjupning

inom datateknik, elektroteknik,

maskinteknik och teknisk

fysik.

GÖRAN HER-

MERÉN har av

EU kommissionen

utsetts att

för en andra

period ingå i

the European

Group of Ethics

in Science

and New Technologies,

en grupp på 13 forskare

från olika europeiska länder

med varierande vetenskaplig

bakgrund (biologi, etik, filosofi,

juridik, medicin, teologi,). Gruppen

skall råda kommissionen och

EU-parlamentet i etiska frågor,

som aktualiseras av ny teknik.

Nya ledamöter i Fysiografiska Sällskapet

Kungl. Fysiografiska Sällskapet i

Lund har valt in 22 nya medlemmar.

I klassen för zoologi: Per

Lundberg, prof. i teoretisk ekologi,

LU, Torbjörn von Schantz, prof

i zoologisk ekologi, LU, Per

Douwes, docent i systematisk zoologi,

LU. Matematik: Adrian Constantin,

prof. i matematik, LU,

Søren Asmussen, prof. i matematisk

statistik, LU. Geovetenskaper:

Per-Gunnar Andréasson, prof. i

mineralogi och petrologi, LU,

Marie-José Gaillard-Lemdahl,

prof. i botanik med inriktning på

paleoekologi och vegetationshisto-

EMERITUS blir nu professor

Lars Olof Björn. Med anledning

av detta anordnades i dagarna en

workshop om fotobiologi; Lars

Olof Björn har ju forskat mycket

kring fotosyntes och hur UVljus

påverkar växter. Svenska och

internationella experter diskuterade

detta och närbesläktade

ämnen.

NATHORST-

PRISET utdelas

av Geologiska

Föreningen i

Stockholm men

det sker bara

vart tolfte år.

Det utdelas ”för

betydande vetenskaplig

forskning inom områdena

paleozoologi, paleobotanik

och mikropaleontologi”.

Anita Löfgren vid Avdelningen

för historisk geologi och paleontologi

får priset denna gång.

Hennes specialitet är mikropaleontologi.

TIO MILJONER vardera har

Maria Kempe, Jörgen Larsson

och Stephanie Reimann beviljats

för sin forskning under sex år.

Anslagen kommer från Stiftelsen

för strategisk forskning. Maria

Kempe undersöker hur polymerer

kan användas inom det biomedicinska

området. Jörgen

Larsson studerar tidsupplöst

röntgenavbildning och Stephanie

Reimann ser på system av kvantstrukturer

i nanometerskala.

AKADEMILEDAMOT. Lars

Larsson, professor i arkeologi

vid LU, har invalts i Kungl. Vetenskapsakademien

ria, Växjö universitet, Anders

Lindroth, prof. i naturgeografi,

LU. Genetik: Bengt Widegren,

docent i molekylär genetik, LU,

Pierre Åman, prof. i tumörbiologi,

Göteborgs universitet. Teknik:

Rolf Johannesson, prof. i informationsteknologi,

LU. Medicin: Eva

Maria Fenyö, prof. i virologi, LU,

Bengt Lindskog, prof. em. i medicinens

historia, Köpenhamns universitet,

Jan Nilsson, prof. i medicin,

LU, Björn Dahlbäck, prof. i

koagulationsforskning, LU. Agrikultur:

Gunnar Svensson, adj.

prof. i växtodlingslära, Alnarp.

CARL-HENRIK SVENSTEDT,

filmare och författare, har utsetts

till professor inom konst och nya

media vid Malmö högskola.

ROUTE SIEGHBAHN heter en

nydöpt väg i Schweiz som fått

namn efter den svenska Uppsalaprofessorn

och nobelpristagaren

Manne Siegbahn. Det är

forskningsorganisationen CERN

som har för vana att namnge

vägar efter berömda fysiker.

REINHARD FÄSSLER, professor

i experimentell patologi, tilldelas

Göran Gustafssonpriset

2001 i medicin. Förutom det

åtråvärda priset på 100 000 kronor

ges ett forskningsanlag på

4,2 miljoner fördelat på tre år.

GUNILLA SVENSSON, arkitekten

bakom Designcentrum vid

Lunds universitet, har nyligen

valts in i den Kungliga Akademien

för de fria konsterna.

HYLLAD.

Margareta Wirmark,

professor

i Drama-Teater-

Film vid litteraturvetenskapliga

institutionen

går i pension i

sommar. Hon

hyllades i april med ett symposium

på temat ”Teater vid Sundet

1930-2001” på Fridhemsborg i

Malmö.

PROFESSOR i systematisk teologi

i USA blir teol dr Antje Jackelén.

Hon tillträder sin tjänst vid

Lutheran School of Theology i

Chicago under innevarande år.

Fysik: Hans-Åke Gustafsson, prof.

i högenergetisk tungjonsfysik, LU,

Carsten Peterson, prof. i teoretisk

fysik, LU. Humanistiska sektionen:

Gunnar Broberg, prof. i idéoch

lärdomshistoria, LU.

Tre utländska ledamöter har

valts in. I klassen för geovetenskaper:

Sigfus Johnsen, lektor vid

Niels Bohr Institutet i Köpenhamn

och prof. vid Reykjaviks Universitet.

Medicin: Clase Wollheim,

prof. i exp. diabetesforskning vid

universitetet i Genève. Teknik:

Lars Gottschalk, prof. i geofysik

vid Universitetet i Oslo.

UR KUNG-

LIG HAND

har fyra lundaforskare

i dagarna

mottagit

stipendier från

Stiftelsen Konung

Carl XVI

Gustafs 50- Peter Arnfalk

årsfond.Ekologerna Katarina Hedlund och

Olle Anderbrant får 75.000 kr

vardera, ekologen Pål Axel Olsson

100.000 samt Peter Arnfalk

på Internationella Miljöinstitutet

100.000 kronor. Fonden främjar

tekniska och vetenskapliga landvinningar

för hållbart utnyttjande

av naturresurserna och bevarande

av den biologiska mångfalden.

FÖR BÄSTA KURSPLAN i ämnet

”naturvetenskap och religion”

har Eva-Lotta Grantén, doktorand

i etik, belönats. Personligen

får hon 5.000 dollars och

lika mycket går till hennes institution.

Det är Center for Theology

and the Natural Sciences i

Berkeley, Kalifornien som delar

ut priset.

Nya professorer

Nybefordrade: Ingemar Carlstedt

till professor i slemhinnebiologi,

Bo Ljunggren till professor

i dermatologi och venereologi,

Sölve Elmeståhl till professor

i geriatrik, Germund Hesslow

till professor i neurovetenskap,

Edvard Högestätt till professor

i klinisk farmakologi, Anders

Löfqvist till professor i logopedisk

fonetik, Olle Holst till

professor i bioteknik, Eva Tornberg

till professor i livsmedelsteknik

vid tekniska fakulteten,

Rikard Larsson till professor i företagsekonomi

och Mats Beronius

till professor i sociologi.

Nyanställda: Jörg Schmeling

som professor i matematik vid

tekniska fakulteten, Johan Helsing

som professor i numerisk

beräkningsteknik,Ulf Bolmstedt

som adjungerad professor (20%)

i livsmedelsteknik, Sophie Tottie

som professor i bildkonst (50%),

Erik Berntorp som adjungerad

professor i klinisk koagulationsforskning

och Hans Tornqvist

som adjungerad professor i klinisk

metabol forskning.

23


... och män som

aldrig dyker upp

”Kvinnor som försvinner” hette

konferensen. Och den kunde haft

underrubriken ”…och män som

aldrig dyker upp”. Det var få representanter

för det starka könet

på den annars välbesökta konferensen

vid LU nyligen om varför

så få disputerade kvinnor stannar

och gör karriär inom akademin.

Av 128 förhandsanmälda var bara

tre män. LUM ringde upp Jörgen

Wiksten, personaladministratör på

LTH, en av de tre.

Är det läpparnas bekännelse när

folk talar för jämställdhet?

– Folk skiter i jämställdheten,

rent ut sagt. De bryr sig inte! Det

är min erfarenhet. Det är synd, och

det är dumt. För det här var en väldigt

bra konferens.

Hur ska man få fler män att komma?

– Man får lura dem. Låta en

nobelpristagare inleda, och sedan

– utan paus! – stoppa in något om

jämställdhet – för att sedan låta en

annan nobelpristagare avsluta…

Hur främjar vi jämställdhet vid

LU?

– Tar till ekonomiska morötter.

Arne Ardeberg har sagt att man

borde ge extraanslag till dem som

anställer kvinnliga forskare.

Vad tänker du själv göra?

– Bjuda in Agnes Wold, som

föreläste på konferensen. Med en

nobelpristagare före och en efter…

Ta till Wold alltså…

– Hon är mikrobiolog och läkare.

Och baserar alla sina slutsatser

på hårda fakta. Sånt går hem.

Vad sa då Agnes Wold, som

väckte sådan uppmärksamhet för

några år sedan när hon visade att

kvinnliga forskare konsekvent

missgynnats när de sökte anslag

hos Medicinska forskningsrådet. I

Lund föreslog nu Wold att

utbildningsdepartementet minskar

anslagen till de universitet som inte

når jämställdhetsmålen. Sedan ville

hon låta fakta styra, inte tro och

fördomar. En sådan fördom är tex

att det är familj och småbarn som

hindrar kvinnor från att göra akademisk

karriär. Tvärtom är familj

och barn ett skydd för kvinnor i en

hård vetenskaplig värld där de ofta

diskrimineras – det visar flera studier,

sa Agnes Wold.

BRITTA COLLBERG

Ge en rejäl

grundplåt!

”Svensk medicinsk

forskning tappar.

Tydliga siffror om citeringar

säger oss

detta(...)svensk forskning

levererar färre

nyheter. Det som produceras

är vederhäftigt

men ointressant”

skriver Charlotte Erlanson-Albertsson,

professor i medicinsk

och fysiologisk kemi

vid LU i ett debattinlägg

i DN.

En viktig orsak är,

anser hon, att grundforskningsanslagen

krymper, och att de externa anslagen

får allt större roll: ”De

externa anslagen måste sökas, de

måste redovisas, ofta redan följande

år. Resultatet blir att man

med detta korta perspektiv inte

vågar satsa på udda, nya projekt.”

För att motverka detta vädjar

hon till utbildningsministern:

Ge forskningen en ”rejäl villkorslös

grundplåt” som kan ge

verkliga nyheter, gensvar över

hela världen, efterföljd hos andra

forskare och stimulera industrin

till nya produkter som verkligen

har någon nytta med sig…

OSSÅ VI PÅ SLADDEN

Hellre trevlig

än utbildad

Vad gör mig attraktiv på arbetsmarknaden?

”Att jag är trevlig och

social”, svarade 53 procent. ”Att

ha en öppen inställning till olika

typer av jobb”, svarade 42 procent.

”Att skaffa mig akademisk

utbildning”, svarade bara 25 procent…

Och vilka svarade? Jo, gymnasister

i årskurs 2 som fick frågan i

en Temo-undersökning på uppdrag

av Svenskt Näringsliv. Allt

enligt Dagens Industri.

Människorna

värdefullast

”Det värdefullaste hos oss är

människorna och upplevelsen av

hur forskarna arbetar tillsammans

med studenterna i lärosalar

och laboratorier, att studenterna

lär sig av varandra och den

intensiva samvaron i universitetslivet”.

MITs rektor Charles Vest

intervjuad i New York Times

apropå att MIT beslutat lägga ut

allt kursmaterial på webben och

låta det vara gratis tillgängligt.

En åtgärd som enligt Charles

Vest inte lär minska intresset för

gammaldags studier på MIT.

(Källa: Computer Sweden)

SÄR SKRIVNING

Ovanan att särskriva ord sprider sig genom utbildningssystemet

och har nu nått akademisk nivå.

BE MYNDIGA – inga underåriga!

CIVIL RÄTT – antimilitäristiskt

hopkok

DRIFTS KOSTNAD – syndapengar

ELEKTORS FÖRSAM-

LING – t ex Dalby pastorat

FEL BEHANDLA – vi skulle

aldrig gett oss på det!

FICK RÄKNARE – rätt

slutsumma?

FORT BILDAD – snabbkurs

på Hermods

FY SIK – bannad fisk

GRUND EXAMEN – endast

5-och 10-poängskurser

LÄS HASTIGHET– fartkontroll

MATRIK EL – vegetarisk

ström

NACKA NAPRAPATERNA

– ta livet av dem!

SJUK GYMNAST – kan behöva

en sjukgymnast

SPAR MÅL – något för Allsvenskan

SPÄD BARN – ibland kan det

bli för mycket

UT BILDNINGSMINISTER

– slagord från -68

Om telefondesign

”De begrepp vi tänker och resonerar

med, ”kultur”, ”psyke”,

”demokrati”, har inte uppstått

ur intet. Att vidmakthålla kunskapen

om dem, deras innebörd

och genes, och att skapa nya begrepp

för nya situationer och

ambitioner är en viktig samhällsuppgift,

på sikt eventuellt lika

viktig som att hitta en mer säljande

design till den nationella

mobiltelefonen”.

Peter Luthersson, universitetslektor

LU och f d kulturredaktör

för SvD, skriver i SDS om

behovet av humanistisk kunskap.

Upptagna kvinnor

Historiska institutionens styrelse

har föreslagit sakkunniga för

tillsättning av professuren i historia

efter Bengt Ankarloo. De

föreslagna är Knut Kjeldstadli,

Oslo, Jan Lindegren, Uppsala

och Bo Stråth, EUI, Florens.

Högskoleförordningens bestämmelser

att både män och kvinnor

ska utses till sakkunniga har

inte kunnat följas p g a att ingen

av de tio kvinnliga professorer

som tillfrågats har haft möjlighet

att åta sig uppdraget, läser

vi i Historiska institutionens internblad

HILMA.

P S. Annars är det mesta

som förr dvs akademin

tycks ha återhämtat sig efter

att ha firat vårens intåg.

Uppsaliensaren Gösta Frick

fångade stämningen i sina

Pillerier, där dikten 2:a maj

hade följande lydelse: "Vetenskapen

stillastående på

grund av illamående".

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA


Allt fler stressar

Antalet chefer som söker hjälp hos Företagshälsan

vid Lunds universitet på grund av utmattningssymtom

har fyrdubblats under de

senaste två åren. Långtidssjukskrivningen bland

kvinnliga doktorander har fördubblats på tio år.

Värst är det bland de kvinnliga doktoranderna

inom humaniora och teologi där en tredjedel

var sjukskrivna i mer än en månad förra året.

På Företagshälsan vid Lunds universitet har man

märkt en kraftig ökning av anställda som söker

hjälp och får diagnosen utmattning, eller utbrändhet

som det heter i folkmun.

Företagspsykolog Lennart Nordberg ser mycket

allvarligt på ökningen och skräder inte orden:

– Det är egentligen en katastrof, och EUundersökningar

visar att läget ser likadant ut på

de flesta arbetsplatser i hela Europa.

Chefer, sekreterare, lärare och doktorander är

de yrkeskategorier som har mest stressrelaterade

problem enligt en rapport om den psykosociala

hälsan som internrevisionen gav ut förra året.

– Kanslichefer, prefekter och avdelningsföreståndare

känner sig klämda mellan besparingar

och personal, säger Lennart Nordberg. Den

ökade arbetsbelastningen gör att de ofta känner

sig osäkra på om de fattar rätt beslut. Eftersom

det akademiska ledarskapet är tidsbegränsat så

måste cheferna se till att de hänger med i forskningen

för att inte halka efter den dag ledningsuppdraget

löper ut.

När universitetsadministrationen ska rationaliseras

får institutionssekreterarna ta på sig allt

fler arbetsuppgifter. Många känner inte längre

igen sina arbetsförhållanden. Ofta har de nya

uppgifterna inte föregåtts av tillräcklig vidareutbildning

vilket ökar stressen.

Även lärararbetet har förändrats under de

senaste åren. Undervisningsbördan gör det svårt

för lärarna att hålla sig ájour med forskningen.

– Doktoranderna har en oklar yrkesroll, säger

Lennart Nordberg. Brist på stöd från institutionen

och hög ambitionsnivå i kombination med

tidspress är några anledningar till att särskilt

kvinnliga doktorander drabbas av stressjukdomar.

Enligt statistik från personalenheten har

långtidssjukskrivningen bland kvinnliga dokto-

rander fördubblats under de senaste tio åren.

Bland manliga doktorander är situationen i stort

sett oförändrad.

Totalt har dock antalet långtidssjukskrivna

bland de universitetsanställda minskat under den

senaste tioårsperioden vilket skulle kunna tala

emot Företagshälsans uppgifter

om en markant ökning av personal

med stressymtom.

– Men sjukskrivningsstatistiken

ger inte en

rättvis bild av hur personalen

mår, säger Birgitta

Lindgren, personalkonsulent

på Personalenheten. Lärare

har förtroendearbetstid och

sjukskriver sig sällan trots att de

kanske egentligen borde göra det.

Förutom de kvinnliga

doktoranderna har även antalet

långtidssjukskrivna bland

laboratorieassistenter och lokalvårdare

ökat markant under de

senaste tio åren. Lokalvården har

under 90-talet nästan halverat

sin arbetsstyrka och även

antalet laboratorieassistenter

har reducerats. Då är det

svårare att förklara varför

antalet långtidssjukskrivna

vaktmästare har minskat kraftigt

under samma period trots att

även deras antal har skurits ner.

Allt fler LU-anställda

får diagnosen utbränd.

Ill: Andrzej Ploski.

U LRIKA OREDSSON

IX


Namn: Jan-Evert Svensson.

Ålder: 60 år.

Arbete: Personalchef på

Matematisk-naturvetskapliga

fakulteten.

Familj: gift med Ann-

Christl Sjöstedt, ansvarig

för högre utbildningar i

Landskrona, barn och

barnbarn.

Åsikt: Glädje och gemenskap

på jobbet är produktivt.

Ge utrymme för

kravlösa och avstressande

möten, typ långfika fredag

eftermiddag. Kan fungera

som ”landningsbana” efter

arbetsveckan. Var observant

på arbetskamraterna

och försök förhindra att

någon ”går in i väggen”.

X

”Jag hade alla symptomen

– utom ont i magen”

Många är fast beslutna att sluta stressa, aldrig ta i ett papper mer än

en gång och att lära sig säga nej…

– Det är som nyårslöften – det håller en vecka. Och så lär det förbli

så länge vi förväntas utföra mer med mindre resurser, säger Jan-Evert

Svensson. Själv har han ändå lyckats stressa av – men först efter en

hjärtinfarkt och en svår utmattningsdepression.

Jan-Evert Svensson har nyss fyllt 60 år. Han ser

utvilad ut och verkar tillfreds med tillvaron. Han

kommer lite sent till vårt möte, men så har han

också unnat sig att promenera hit.

Han var bara 22 år och nytutexaminerad fil

kand när han ”tog värvning” inom universitetsvärlden.

Först vid Lärarhögskolan i Malmö, sedan

vid LU. Sedan mitten av 80-talet har han arbetat

med personalfrågor vid centralförvaltningen, de senaste

sju åren som personalchef på MN-fakulteten.

Till meritlistan hör också drygt sex år som ordförande

för tjänstemännens fackklubb ATF.

Normalt talar han inte så mycket om hur han

mår. Det har de senaste årens erfarenheter inte ändrat

på – han gör ett undantag för LUM, för sakens

skull. Han vet att hans erfarenheter speglar vad

många känner, både lärare, doktorander och administratörer.

Fick hjärtinfarkt

De hade just firat hustruns dotters 25-årsdag när

Jan-Evert Svensson drabbades av hjärtinfarkt för

tre år sedan. Han hade haft känningar länge, men

läkarna trodde att det var magen som krånglade.

Det gjorde Jan-Evert Svensson också, fram till

tolv på natten då alla gästerna gått hem.

– Jag tog mig uppför trappan till sovrummet,

men sen var det stopp.

Hade de inte bott så nära sjukhuset, hade han

kanske inte levt idag. Riktigt hur allvarligt det var

förstod han först efteråt.

– De kallade in alla barnen till hjärtintensiven.

Det fanns ju något skäl till det.

Jan-Evert Svensson blev kvar nio dagar på

sjukhuset. En ballongsprängning gav fri passage

i hjärtats kärl, och efter några månader var han

fit for fight igen, tyckte både han och läkarna.

– Jag återgick till heltid, och tänkte att jag får

försöka stressa mindre.

I början gick det bra, men utan att han visste

hur, var allt snart som vanligt igen. Man kan gärna

jobba både 120 och 150 procent, om man är motiverad

och känner tillfredställelse, menar han:

– Men kastas man med femminutersintervaller

mellan olika frågor, och aldrig hinner gå tillbaka

till det man höll på med innan, och om man förväntas

vara tillgänglig varenda minut, helst också

på fritiden, och basresurser samtidigt skärs ner, så

att man som chef inte har det administrativa stöd

man hade innan… ja, då blir man stressad.

Efter ett tag började Jan-Evert Svensson sova

dåligt på nätterna. Han kunde inte koncentrera sig,

glömde saker – både på jobbet och hemma. Namn

på vänner och bekanta, t o m enkla ord och uttryck

föll bort. Han som alltid haft ett verbalt flöde.

– Jag trodde jag fått Alzheimers…

Doktorn stack en broschyr i handen på honom,

där han fick pricka av sina symptom på en lång lista.

– Jag hade alla, utom ont i magen.

Diagnosen blev utbrändhet.”Du får börja från

noll”, sa doktorn, och sjukskrev honom heltid.

Den utmattningsdepression som drabbat honom

berodde både på hjärtinfarkten, det sorgearbete

som en infarkt i sig medför, och på arbetsbördan.

Men Jan-Evert Svensson stannade bara

hemma ett par månader.

– Jobbet är ju roligt också! Jag gick tillbaka på

halvtid. Och det har jag fortsatt med i ett år nu.

Lyckas han hålla sig till 20 timmars jobb i

veckan? Jo, det går – för det mesta – tack vare en

omorganisation. De snabba ärendena har han sluppit

– de handhas av en självstyrande grupp med

fyra personalhandläggare. Jan-Evert Svensson har

själv fått delvis andra arbetsuppgifter.

Men den Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

befinner sig i en svår ekonomisk situation,

tjugo miljoner kronor ska sparas, och män-


niskor sägs upp. Hur påverkar det honom? ”Jag

hanterar det” säger han. Han är sedan tidigare

van vid att ta i svåra frågor. Det är sönderstyckningen

av tiden, inte arbetsuppgifterna i sig,

som är besvärligast, vidhåller han.

I jobbet som personalansvarig består arbetstillfredställelsen

i att ta mänskliga hänsyn i samband

med beslut som drabbar enskilda. Det var

också främst detta behov av att göra ett bra jobb,

som tidigare drev honom till utbrändhet, har han

efterhand insett. Enda alternativet var att göra allt

som krävdes av honom, plus försöka ge det där

extra, för den egna yrkesstolthetens skull.

– Det är svårt att anpassa sig till den allt lägre

kvalitetsnivå som både minskande resurser men

också andra förändringar tvingat på oss.

Vem har ansvar för att sätta stopp för utbränningen

inom högskolevärlden?

– Ytterst regeringen som dragit ner på resurserna

och samtidigt ökat kraven på oss, säger Jan-

Evert Svensson. Men förstås också den lokala ledningen

och cheferna.

Även kolleger och familj har en skyldighet att

försöka hejda den som håller på att bränna ut sig:

– Men man har också ett stort ansvar själv.

Ett problem är alltså att den normala självbevarelsedriften

sätts ur spel när kraven ökar och

resurserna minskar. Just för att den ökade arbetsbördan

kommer i konflikt med behovet att uppleva

kvalitet i det man gör. Det finns förstås också

en realistisk rädsla att utkonkurreras, inte minst

i forskningsvärlden.

– Man nonchalerar kroppens signaler och

omgivningens varningar. Och kör sig själv i botten,

i tron att man kanske inte har en botten. Men

faktum är att man passerat den för länge sen när

man själv väl upptäcker hur illa det står till. I det

läget finns inga marginaler längre.

Finns andra värden

Det är okej att jobba hårt i avgränsade perioder,

menar Jan-Evert Svensson, om man får känna att

man blir färdig med det man gör. Om man inte

upplever den belöningen och ändå kör på i

samma takt, handlar det mer om vanans vakt och

egna prestationsbehov än om arbetsgivarens krav.

Kanske. Jan-Evert Svensson suckar. För egen del

tycker han att han funnit en möjlig väg, men för

den stora organisationen ser han ingen lösning.

Ändå är det vad som måste till, annars kommer

folk att lämna universitetet tror han, och tänker

inte minst på de unga, doktoranderna. Återväxten

kräver att det ges plats för människan.

– Det finns andra värden än jobbet.

Själv har Jan-Evert Svensson fått två möjligheter

att fortsätta, som han uttrycker det. Underförstått:

fortsätta leva. Det är inte säkert han får

en tredje. Därför tänker han hålla stressen

stången. Det är inget nyårslöfte.

BRITTA COLLBERG

”Tala om stressen”

Sjukskrivning brukar vara första åtgärden för personer med

riktigt svåra stressymptom som vänder sig till Företagshälsan.

– Hjärtproblem, ångest och depressioner kan göra det

direkt skadligt att arbeta, säger företagspsykolog Lennart

Nordberg.

Sjukskrivningen angriper inte orsakerna, men innan patienten orkar ta itu

med problemen måste han eller hon sova ut ordentligt. Stressymptomen

varierar och vanligast är värk, lätt depression och magkatarr. Men långt

ifrån alla söker professionell hjälp. Frågan är hur kan man hjälpa dessa

anställda?

Det övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger hos rektor och

förvaltningschef men har delegerats till prefekter och avdelningsföreståndare.

Birgitta Lindgren, personalkonsulent, understryker därför

vikten av utbildning för att hantera arbetsmiljöfrågor. Prefektutbildningen

som ges två gånger om året borde vara obligatorisk, anser hon.

– Det är dags att ”normalisera” de psykosociala frågorna, dvs föra

upp dem på dagordningen i vardagsarbetet, säger Birgitta Lindgren, som

inte tror stress och arbetsbelastning diskuteras i högre grad vid dagens

personalmöten.

Huvudskyddsombudens roll som länkar mellan personal och arbetsgivare

har också ifrågasatts. Skyddsombudens status måste höjas, så det blir

ett uppdrag som tas på allvar.

För att reda ut orsakerna till den ökade långtidssjukskrivningen bland

kvinnliga doktorander har Personalenheten anlitat två psykologistudenter

som ska analysera frågan. En arbetsgrupp som nyligen tillsatts med

representanter från facket, Serviceenheten, Personalenheten och kansliet för

humaniora och teologi ska också lämna förslag på hur man kan förbättra

den psykosociala arbetsmiljön. Förslagen ska lämnas till universitetets

skyddskommitté där universitetsdirektör Peter Honeth är ordförande.

Birgitta Lindgren hoppas dessutom att ett lokalt så kallat samverkansavtal

snart ska kunna slutas vid LU. Projektet ”Samverkan för utveckling”

syftar till att få igång en dialog mellan parterna ute på arbetsplatserna

istället för regelrätta förhandlingar.

– Tanken är att utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska få en

viktigare ställning ute på institutionerna.

Personalenheten håller också på att skapa en hemsida om psykosocial

arbetsmiljö, med ”goda exempel” och en ”gästbok” där besökaren kan

diskutera arbetsplatsproblem med andra universitetsanställda.

Pehr Osbeck, SULF, tror att en reguljär handledarutbildning är viktig

för att förbättra doktorandernas situation.

– Handledarna har mest kontakt med doktoranderna och måste vara väl

insatta i hur dessa har det. De bör också få mer tid till just handledning. På

vissa institutioner har handledartimmarna halverats de senaste åren.

Många åtgärder för att motverka stressen kostar pengar, påpekar Pehr

Osbeck, som tror att ytterligare resurser är en förutsättning för att lyckas.

ULRIKA OREDSSON


Hur hanteras de psykosociala frågorna på din arbetsplats?

Skriv till LUM: LUM@info.lu.se

XI


UTBILDNING

XII

Massutbildningen ställer högskolan

inför stora utmaningar. Uppsatshandledning

i grupp är ett sätt att

öka genomströmningen och ändå

spara lärarresurser. Den erfarenheten

drar man på Sociologiska

institutionen, där man tagit itu med

sitt ”50-poängsproletariat”.

Grupptryck

ökar genomströmningen

På Sociologiska institutionen tror man sig ha hittat svaret

på hur studenterna ska bli färdiga med sina uppsatser

i tid. Handledning i grupp har fått fart på genomströmningen.

Samtidigt sparar man lektorstimmar.

– Grupphandledning är jättebra, men bör kombineras

med individuell handledning, tycker Kristine

Knappskog, i den första studentkullen som får uppsatshandledning

i grupp.

1997 när docent Anders Persson var studierektor på

Sociologen lämnade knappt tio procent av studenterna

in sina uppsatser i tid.

– Vår institution dominerades av ett ”50-poängsproletariat”,

berättar han för LUM.

Dålig genomströmning kostar pengar – inte bara för

Sociologen. Många universitet brottas med problemet att

studenterna inte blir klara i tid och vid någon högskola har

man t o m långtgående planer på att helt avskaffa uppsatserna,

berättar Anders Persson. Och även vid Sociologen

i Lund har det under lång tid förts diskussioner om hur

den dåliga genomströmningen ska hanteras.

– Det föresvävade oss dock inte att ta bort uppsatserna,

eftersom vi anser att de är en viktig del av utbildningen.

Istället gällde att få fart på uppsatsproduktionen. För

det ändamålet sökte Anders Persson pengar från Rådet

för högskoleutbildning och initierade ett grupphandledningsprojekt.

När man på Sociologen övergick från individuell

handledning till grupphandledning passade man samtidigt

på att ändra kursschemat. Studenterna börjar numera

arbeta med sina uppsatser redan vid terminsstarten

istället för efter tio veckors teori- och metodkurs. Detta

för att ha en rimlig chans att bli färdiga i tid.

I början av terminen delas studenterna in i grupper

om sex eller sju i varje. Kursledningen gör gruppindelningen

och försöker para ihop studenter med handledare,

vilket inte är helt enkelt, eftersom många studenter

har svårt att redan vid terminsstarten bestämma sig

för vad uppsatsen ska handla om.

– Självklart blir det på detta sätt svårare att få en

handledare som brinner för just det egna ämnet, säger

Anders Persson. Men den sortens perfekt matchad handledning

är kanske å andra sidan en drömsituation som

inte ryms inom massuniversitetet, tillägger han.


Studenterna Clinton Palumäki och Kristine Knappskog

läser sociologi på den sammanslagna C- och Dnivån.

De är i slutfasen av sitt uppsatsskrivande och har

mest positiva omdömen om grupphandledning. Gruppen

träffar sin handledare ungefär en gång i månaden och

inför varje möte har man bestämt hur långt man ska ha

kommit med sina uppsatser. Detta sätter press på individerna

i gruppen.

– Det skapas ett visst grupptryck eftersom det är irriterande

för gruppen att behöva ödsla dyrbar tid på

någon som inte tar uppsatsskrivningen på allvar, säger

Kristine Knappskog.

– Det är oerhört viktigt att man har en bra handledare

och att personkemin stämmer inom gruppen, säger

Clinton Palumäki som själv anser sig ha haft tur med

både handledare och grupp.

Än så länge har varken Clinton Palumäki eller Kristine

Knappskog sökt upp sin handledare för att få individuell

hjälp, men båda är överens om att de kommer att behöva

göra det när uppsatsskrivandet börjar närma sig slutskedet.

– Man behöver något tillfälle då man kan diskutera

uppsatsen på tu man hand med handledaren, säger

Kristine Knappskog. Dessutom kan det ibland vara svårt

att vänta till nästa handledartillfälle om man har kört fast.

Färre lektorstimmar

– Grupphandledning behöver inte innebära att man utesluter

all individuell handledning, försäkrar Gunnar Andersson,

universitetslektor som tillsammans med Anders Persson

genomfört projektet på Sociologen. Men vi räknar med

att det behövs totalt färre handledartimmar och har därför

skurit ner antalet lektorstimmar per student från åtta till sex.

Det är inte bara studenterna som handleds i grupp. En

viktig roll i grupphandledningsprojektet har den så kal-

Uppsatshandledning i grupp – en form

som fått fart på Sociologens examination

av C- och D-studenter. Här är det Mats

Beronius som grupphandleder.

Foto: Kennet Ruona.

lade coachen som handleder handledarna. Efter varje

möte med studenterna samlas grupphandledarna och i

gruppen som leds av coachen utbyter de erfarenheter och

ger varandra tips om hur de kan göra för att gruppprocessen

ska bli så gynnsam som möjligt.

– Det är alltid känsligt att handleda kollegor, säger Gunnar

Andersson som under ett års tid har fungerat som

coach. Inom universitetshierarkin kan det t ex vara svårt för

en som inte har doktorerat att handleda docenter. Men om

man ser till att arbetsmötena med kollegerna blir konstruktiva

och givande så har man goda möjligheter att lyckas.

Ökar genomströmningen

Grupphandledning infördes på prov med externa medel,

men nu har Sociologen bestämt sig för att anta det nya

arbetssättet. Det har nämligen visat sig att grupphandledning

har mycket god inverkan på genomströmningen.

Idag blir 50 procent av studenterna färdiga inom utsatt

tid jämfört alltså med knappt tio procent dessförinnan.

Och hur ser uppsatserna ut idag?

– Vi behöver fortfarande diskutera kriterier på vad en

bra uppsats egentligen är, menar Gunnar Andersson.

Hittills har intaget till forskarutbildningen i mycket

styrt uppsatsskrivandet på Sociologen, fortsätter han. En

god C- eller D-uppsats är något av en nyckel för den som

vill fortsätta studera sociologi på forskarnivå och därför

är det inte ovanligt att studenter lägger ner ända upp till

två terminers arbete på en uppsats som ska klaras av på

en halv termin. Ytterligare åtgärder behövs för att hålla

nere uppsatstiderna – t ex kunde tidsåtgången vägas in

när man betygsätter, tycker Anders Persson.

Sammanfattningsvis har grupphandledningen inte

bara påverkat genomströmningen utan också kvaliteten:

– Uppsatserna har blivit mer jämnbra sedan grupphandledning

infördes. Både toppen och bottenuppsatserna

har försvunnit, säger Anders Persson.

ULRIKA OREDSSON

Sociologistudenterna Kristine Knappskog och Clinton Palumäki

har mest positiva omdömen om grupphandledning.

XIII


XIV

Hjälplösa,

övergivna offer...

...eller stolta

och strävsammafolkhemsbyggare?

...etablerade och

engagerade

livsnjutare....

Offer elle

Bilden av åldrandet

hade ett politiskt syfte

Ett hjälplöst offer för samhällets diskriminering? Eller

en pigg livsnjutare som trots sin höga ålder reser jorden

runt. Bilden av äldre människor har allt sedan 40talet

varit tvetydig, visar socionomen Håkan Jönson i

en avhandling.

Det moderna åldrandet är en studie över hur Sveriges

Pensionärsförbund (SPF) och Pensionärernas Riksorganisation

(PRO) under den senare delen av 1900-talet beskriver

äldre människor i sina medlemstidningar.

– Bilderna av de äldre i Veteranposten och PRO-

Pensionären avspeglar organisationernas olika syn på

samhället och samhällsutvecklingen, säger Håkan

Jönson.

SPF bildades 1939 i protest mot att det löfte om en

trygg ålderdom som fört socialdemokraterna till makten

tre år tidigare fortfarande inte uppfyllts.

– Paradoxalt nog bildades SPF, som i dag anses vara

en borgerlig organisation, av vänsterradikaler. De ironiserade

över folkhemmet och menade att den socialdemokratiska

regeringen i stället för att bry sig om eftersatta

grupper i samhället lierade sig med makthavare, säger

Håkan Jönson.

Det radikala SPF:s eländesbeskrivningar syftade till

att förändra orättvisorna mot äldre i samhället. Bakom

den svenska idylliska fasaden av röda stugor med vita

knutar låg Fattig-Sverige och lurade, menade man.

Regeringstrogna PRO, som bildades 1941 på socialdemokraternas

initiativ, hävdade tvärtom att Fattig-Sverige

var på väg att försvinna. I det folkhem som höll på att

byggas upp skulle alla få det bättre – även de äldre.

Positiva motbilder

Den moderna pensionären skapades när folkpensionsreformen

trädde i kraft 1948. Då skulle alla för första

gången kunna leva på sin pension utan att arbeta – något

som tidigare bara varit förunnat människor från de

högre samhällsskikten. Men samtidigt som de äldre nu

tilläts vila ut efter ett långt arbetsliv började motbilder

till den utslitna pensionären att produceras.

– PRO och SPF förde under efterkrigstiden kampanjer

om att de äldre av moraliska skäl borde fortsätta att

arbeta även efter pensioneringen. En del gick till och med


livsnjutare?

så långt som att påstå att det kunde var farligt att inte

arbeta, berättar Håkan Jönson.

Under 50- och 60-talens tillväxtsamhälle dominerade

en framtidsinriktad bild, där skillnaden mellan äldre

människor tonades ned till förmån för en optimistisk

vision om de framtida ATP-pensionärerna som jämlika

medborgare. De äldre blev under perioden en slags illustration

till samhällets värdighet och utvecklingen från

fattigvårdsstat till välfärdsstat.

Diskussioner om behov och problem utgick från de

manliga pensionärerna, medan de äldre kvinnorna var

relativt osynliga fram till 70-talet, trots att de var i majoritet

bland organisationernas medlemmar.

Mot ålderism

Under 70- och 80-talen handlar pensionärsorganisationernas

arbete allt mer om att motverka ålderism, det

vill säga diskriminering av äldre. Som en reaktion mot

de fördomsfulla stereotypa bilderna av äldre människor

blev organisationernas produktion av positiva motbilder

i medlemstidningarna allt mer intensiv.

– Ett exempel på en motbild är en beskrivning av en

kvinna i PRO-Pensionären som trots att hon är i 70-årsåldern

kör motorcykel. Om du eller jag kört motorcykel

hade ingen lyft fram vår ålder som en motsättning till det

vi gör, säger Håkan Jönson.

Kvinnan som mot alla odds kör motorcykel fungerar

som en positiv förebild för hela pensionärskollektivet.

I försöken att samla medlemmar från alla samhällsgrupper

pendlar pensionärsorganisationerna sedan 70talet

mellan bilden av pensionären som pigg och aktiv

eller som ett passivt offer för samhällets nedskärningar

och tidens gång.

– Organisationernas dilemma är att de varken vill att

Annons

pensionärerna ska framställas som

skröpliga offer eller vinnare. Beskrivs

de enbart som eländiga riskerar

de att bli förbisedda och presenteras

de som allt för framgångsrika

är det samma sak som att säga att

de inte behöver någon hjälp från samhällets

sida, säger Håkan Jönson.

Den kampanda som SPF och

PRO drevs av på 30- och 40-talen Håkan Jönson.

är i dag inte lika utpräglad. I stället

har sammankomster där pensionärer träffas för att studera,

motionera, dansa, åka på utflykt och ha allmänt

trevligt tillsammans sedan 50-talet utvecklats till att bli

en hel verksamhet inom organisationerna.

– Om kamp gick före nöje hade de antagligen inte

haft så många medlemmar. Själva betonar de att de genom

fritids- och nöjesverksamheten indirekt också bedriver

friskvård, säger Håkan Jönson.

Att delta på pensionärsdanser, åka på semester eller

skaffa hund anses förebygga sjukdomar och i förlängningen

minska samhällets vårdkostnader. Denna

medikalisering av pensionärslivet har också en viktig

strategisk funktion.

– Hade pensionärsorganisationerna sagt att verksamheten

bara fanns till för att de vill träffas och ha roligt

tillsammans skulle de nog ha blivit anklagade för att vara

rena nöjesföreningar. Då hade risken varit stor för att

samhället dragit in bidragen till dem, säger Håkan

Jönson. Hade de å andra sidan varit renodlade kamporganisationer,

skulle de ha varit avsevärt mindre, och

därmed svagare som politiska påtryckare.

LENA KARLSSON

XV


XVI

Posttidning A

Lunds universitet

Box 117

221 00 Lund

Hallå!

… Ingvar Kärnefelt, professor och föreståndare

för Botaniska museet där det

utbrutit glädjefnatt bland alla som sysslar

med systematisk biologi.

Vad är det som har hänt?

– Vi var många som blev angenämt överraskade

när vi läste om regeringens satsning i vårbudgeten

på inventering av nu levande djur och

växter. Under en treårsperiod ska 60 miljoner

kronor satsas på detta. Under samma period

ska 40 miljoner kronor satsas på att bevara och

upprusta insamlat material i museerna. Artdatabanken

kan dessutom få 40 miljoner kronor

för totalinventering och bestämning av

samtliga i Sverige nu levande djur, växter och

svampar. Som jämförelse kan jag nämna att

projektet fram till i dag var budgeterat till 30

miljoner under 20 år för samma ändamål! Därtill

satsas 140 miljoner på forskning kring biologisk

mångfald och hållbar utveckling och

ökade anslag till reservatsinköp. Inte underligt

att vi blev glada!

Det talas om att arbetet ska utmynna i en nationell

flora och fauna – finns det inte en sådan?

– Ingen totalinventering har gjorts sedan

Linné påbörjade en sådan på 1700-talet. Det

finns ju i och för sig grupper av djur och växter

där våra kunskaper är goda som beträffande

fåglar, däggdjur och kärlväxter. I det senare

fallet arbetar man på en Flora Nordica, och det

är ett långt framskridet projekt. Men beträffande

ryggradslösa djur och andra lägre djurarter

och organismer som svampar, alger och

lavar är våra kunskaper bristfälliga. Det är

framför allt på dessa områden det behövs mer

forskning. Förutom anslagna medel till en nationell

Flora och Fauna ska man också göra en

satsning för en yngre generation studenter och

inrätta ett antal doktorand- och forskartjänster

vid våra universitet.

Vad betyder den förändrade inriktningen för

universitetsmuseerna?

– Om inte annat är ju det här en signal från

statsmakten att man verkligen bryr sig om verksamheten.

Det tycker jag universiteten borde ta

intryck av. Svante Englund, förre generaldirektören

vid Jordbruksverket, håller ju på att utreda

museernas framtid. Vad han kommer fram

till är inte gott att veta men även han måste ju

ha hört dessa signaler.

Vad är den mest angelägna uppgiften inom arbetet

med att bestämma och beskriva olika

arter?

– Det viktiga är kartläggningen av alla de organismer

som finns i vår omgivning och vår

närmiljö. Alla organismer har sin unika betydelse

i en kedja av ekologiska processer. Kunskapen

om organismerna är därför viktigast. Vi

vet att förändringar i artsammansättningar kan

få omfattande följder i olika områden. Detta

har vi sett otaliga exempel på främst i utvecklingsländer.

Ett rikt land som Sverige har råd att

visa upp kunskaper om sin flora och fauna samt

ansvara för att kommande generationer ska få

tillgång till informationen om arterna i databaser

vid våra universitet och museer.

GÖRAN FRANKEL

More magazines by this user
Similar magazines