sid VI & IX sid VI & IX - Lunds universitet - ny startsida

De utbrända 

sid VI & IX 

LUNDS 

UNIVERSITET 

MEDDELAR 

---------------- 

NUMMER 5 

MAJ 2001 

ÅRGÅNG 34 

Fysiskt 

jubileum 

I 

sid 12

II 

Innehåll 

Redan i moderlivet… 

...programmeras fostret för framtida hälsa och 

ohälsa. Det tror LU-forskaren Karel Marsal. Genom 

att med ultraljud undersöka fosters blodflöde tror 

han sig kunna förutspå risk för hjärt-kärlsjukdom. 

Djävlarnas guldålder 

Sällan har man målat fan i taket med sådan frenesi 

som under 1700-talet. Konstvetaren Maud 

Färnström har studerat västsvenska kyrktak från 

en guldålder för domedagsskildringar. 

Stressen sprider sig 

… också vid Lunds universitet. Chefer och unga 

kvinnliga doktorander finns bland de allt fler som 

får diagnosen utmattningsdepression. En av dem 

är Jan-Evert Svensson. 

Klara i tid… 

…med uppsatsskrivandet på C- och D-nivå blir 

allt fler sociologistudenter vid LU. Uppsatshandledning 

i grupp har fått fart på genomströmningen. 

Pigg pensionär… 

… eller orkeslös åldring? Håkan Jönson har skrivit 

en avhandling om bilden av det moderna åldrandet 

– en balansgång mellan retoriska ytterligheter, 

med syfte att vinna fördelar för de äldre. 

Lyhördhet AB 

25 studenter som reflekterat över lyhördhet i omvårdnad och utbildning, 

drar slutsatsen att lyhördhet är grundläggande för arbete med 

människor. Det framkommer i en ny avhandling i pedagogik vid LU. 

Thomas Östros har också varit lyhörd när han satsat 200 miljoner 

nya kronor på humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska 

och teologiska utbildningar. Pengarna behövs, men räcker dessvärre 

inte. Dessutom behöver också andra utbildningsområden mer resurser. 

Hör ministern dem? 

Och hör han – och andra ansvariga – signalerna från de många 

universitetsanställda som inte längre mäktar med arbetslivets krav? 

Nya siffror visar att stressen ökat också bland LU:s anställda. Allt 

fler, kvinnliga doktorander liksom chefer, söker för utmattningssymptom. 

Lyhördhet är erfarenhet och kunskap integrerad med empati och 

medmänsklighet, som leder fram till en handling med positiva konsekvenser, 

enligt avhandlingen. 

Mjuk vetenskap är svår att patentera, men nog bör det finnas en 

marknad för ett Lyhördhet AB? Ett dotterbolag till LUAB kanske? 

Det är hur som helst hög tid att utmana aktiebolaget Lomhördhet 

& Co. Det har dominerat länge nog. 

III 

VI 

IX 

XII 

XIV 

L UNDS UNIVERSITET 

MEDDELAR 

------------------------------- 

Lunds universitets tidskrift LUM utkom första 

gången 1968. Den når i dag samtliga anställda och 

nästan lika många utanför universitetet. LUM har en 

upplaga på 12.300 ex och utkommer med 11 nr per år. 

Adress: LUM 

Informationsenheten Lunds universitet 

Box 117, 221 00 Lund 

Fax: 046-222 47 11 

Internpost: Hs 31 

E-post: LUM@info.lu.se 

LUM på nätet: http://www.lu.se/info/lum/Lum.html 

Redaktion: 

Britta Collberg, redaktör 

046-222 31 58 

e-post: Britta.Collberg@info.lu.se 

Maria Lindh, insidesredaktör och layout insidor 

046-222 95 24 

e-post: Maria.Lindh@info.lu.se 

Christer Hjort, ansvarig utgivare, informationschef 

046-222 70 08 

e-post: Christer.Hjort@info.lu.se 

Petra Francke, utbildningsjournalist och layout färgsidor 

046-222 03 16 

e-post: Petra.Francke@info.lu.se 

Göran Frankel, forskningsjournalist, 

naturvetenskap och teknik 

046-222 94 58, 

e-post: Goran.Frankel@info.lu.se 

Solveig Ståhl, forskningsjournalist, 

medicin, samhällsvetenskap, humaniora 

046-222 70 16 

e-post: Solveig.Stahl@info.lu.se 

Ulrika Oredsson, journalist 

046 – 222 70 12 

e-post: Ulrika.Oredsson@info.lu.se 

Annonser: 

tomat annonskonsult, tel 046-13 74 00/02, 

mobil 0708-42 11 07, 0708-42 12 66, 0709-30 69 52 

fax 046-13 74 04 

e-post PC. info@tomat.se 

e-post Mac.material@tomat.se 

Prenumerationer, notiser, meddelanden: 

Eva Mattisson: 046-222 70 10 

e-post: Eva.Mattisson@info.lu.se 

Anställda vid LU får LUM gratis. 

Enskilda abonnenter – 225 kr/11 nr. Inbetalas på 

postgirokonto 15650-5 med angivande av 

”Prenumerationsavgift för LUM” samt namn & adress. 

Adressändring: 

Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen 

(motsv). Övriga skickar ändringsuppgifter till 

LUM, gamla adressrutan bifogas. 

Tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund 

Nästa LUM: Fredagen den 8 juni. Manusstopp: 25 maj. 

ISSN: 0345-7354 

Omslag: Kollektiv tortyr i Vireda. Målat av Olof 

Rosenblad 1756. Foto: Maud Färnström.

Programmerad 

för sjukdom och hälsa 

Grundläggs individens hälsa och sjukdomar redan i moderlivet? 

– Ja, säger många forskare som studerar fosterprogrammering, 

ett hett men omdiskuterat område. Det handlar bland annat om hur 

foster reagerar och ibland överreagerar på signaler när den normala 

utvecklingen hotas. 

Professor Karel Marsal i Lund studerar fostrets blodflöde med avancerad 

ultraljudsteknik. Barn med försämrat blodflöde och hämmad 

tillväxt under fostertiden tycks också må sämre när de växer upp. 

III 

Foto: Science Photo Library/IBL Bildbyrå

IV 

Fosterprogrammering ”hittades” av en brittisk epidemiolog, 

David Barker i Southampton. Han 

uppmärksammade att i fattiga industriområden 

i England och Wales där spädbarnsdödligheten 

var hög i början av seklet var också dödligheten i hjärtkärlsjukdomar 

hög på 1970-talet. Som forskare hade 

han tur – under åren omkring 1910 arbetade nämligen i 

området en barnmorska som både dokumenterade 

förlossningar, antecknade födelsevikter och följde upp 

barnen. Sextio år senare kunde forskare se att personer 

som led av, eller dött i, hjärt-kärlsjukdomar, åldersdiabetes, 

högt blodtryck också hade haft låg födelsevikt. 

– Barker lade fram en teori att det var de tillväxthämmade 

barnen som blivit sjuka. Det var många som 

inte trodde honom men sen kunde finska epidemiologer 

bekräfta hans fynd, berättar Karel Marsal. 

En Malmöläkare, Gerhard Gennser, hade på 1970- 

– Vi försöker klarlägga de basala mekanismerna bakom förändringar 

i fostrets blodflöde, säger professor Karel Marsal. 

En sådan här ultraljudsbild oroar läkarna. Kurvan nederst, med 

spetsiga toppar, är ett spektrum av blodets hastighet och speglar 

motståndet i moderkakan. Den är ett mått på moderkakans 

funktion och därmed på barnets välbefinnande. Barnet mår inte 

bra och bilden kan vara tecken på att det måste förlösas inom 

något dygn om det ska ha chans att överleva. 

talet publicerat en artikel i Brittish Medical Journal med 

ett liknande fynd. Han hade gått genom data från 

mönstringar och såg att ynglingar med förhöjt blodtryck 

hade varit lågviktiga vid födseln. 

Karel Marsal intresserade sig tidigt för sambandet 

mellan fostrets blodflöde och tillväxt och hur detta kan 

studeras med ultraljudsteknik – en klassisk lundaspecialitet 

inom medicin. Tekniken har förfinats allt mer genom 

samarbetet med Kjell Lindström, professor i elektrisk 

mätteknik vid LTH. 

– Nu kan vi se och mäta blodflödesförändringar i allt 

tidigare skede och vi kan också mäta elasticiteten i kärlväggarna. 

Vi har identifierat förändringar som tycks bero 

på en sviktande funktion hos moderkakan. 

När fostrets blodflöde förändras och försämras är det 

en följd av minskad syretillförsel. Karel Marsal och hans 

medarbetare har upptäckt att fostret har förmåga att 

själv kompensera för detta. Syretillförseln till hjärna, 

hjärta och binjurar prioriteras och de som får betala är 

mer perifera vävnader och organ. 

– Förändringarna är ändamålsenliga till en början 

men inte i längden. Ju tidigare i graviditeten förändringarna 

sker desto allvarligare är de. Därför är vi vaksamma 

på förändringar som signalerar en tillväxthämning så att 

vi kan följa fostrets utveckling. Ibland tvingas vi förlösa 

innan barnet är fullgånget. 

Om barnet har en blodflödesförändring är riskerna 

stora vid en vanlig förlossning – 80 procent av barnen klarar 

inte en sådan. Istället väljer man ett planerat kejsarsnitt. 

När barn råkar ut för akut syrebrist under en vanlig förlossning 

kan det ibland bero på att de har en måttlig blodflödesförsämring 

som kanske inte upptäckts under graviditeten. 

Omkring 3 procent av alla foster har en hämmad tillväxt 

– en del fall av så allvarligt slag att de inte överlever. 

– Men tillväxthämning beror inte på att modern äter 

för dåligt. Fostret ser till att få den näring det behöver, 

påpekar Karel Marsal. 

Följer 150 ungdomar 

Forskarna i Lund följer en grupp med 150 individer som 

föddes i början på 1980-talet, alla med blodflödesförändringar 

och misstänkt tillväxthämning. Barnläkaren 

David Ley har sett på deras utveckling och hälsotillstånd 

och jämfört med en kontrollgrupp. 

– De mådde både fysiskt och psykiskt sämre än 

kontrollgruppen. De hade t ex mer av neurologiska avvikelser 

som balansrubbningar, och olika tester visade att 

de hade lägre IQ, berättar Karel Marsal. I dag är ungdomarna 

19 år gamla och vi ska göra en ny studie. Nu 

ska vi se på andra faktorer i deras utveckling och bl.a. 

ska vi undersöka deras hormonbalans och kärlelasticitet. 

I samarbete med en engelsk barnkardiolog har 

Lundaforskarna gjort avancerade blodflödesmätningar 

på tillväxthämmade foster och jämfört med normala 

graviditeter. De har sett på flödet i olika kärl och hjärtat, 

beräknat hjärtminutvolymen och studerat pulsvågen 

i stora kärl. Studien visade tecken på att de tillväxthämmade 

fostren hade ett förändrat flödesmönster och 

att deras kärl var mindre elastiska. Sådana kärlförändringar 

kan vara en riskfaktor för hjärt-kärl-sjukdomar.

Ann Thuring Jönsson, biomedicinsk analytiker, har sysslat med ultraljudsundersökningar i 25 år och har följt teknikens utveckling. Här 

undersöker hon Louise Jeppsson som behöver extra övervakning under sin graviditet. På skärmen syns konturerna av barnets huvud. Ann 

Thuring Jönsson använder färgdoppler för att mäta blodcirkulationen i hjärnans kärl. Foto: Kennet Ruona. 

– Att mäta blodflödet med ultraljud är den bästa 

metoden att hitta barn med tidiga tecken på tillväxthämning 

och att övervaka dem under graviditeten, säger 

Karel marsal. 

David Barker har grundat ett stort forskningscentrum 

i Southampton där man studerar olika aspekter på fosterprogrammering. 

Karel Marsal och hans grupp samarbetar 

med forskarna där och bidrar med sitt kunnande om 

blodflödesmätningar. 

– Vår styrka är den bredd vi har i Lund – från cellbiologi 

till teknikutveckling och klinisk forskning. Vi 

hoppas förstås att vi ska kunna använda kunskapen till att 

förebygga tillväxthämning och risk för kärlsjukdomar senare 

i livet Där är vi inte ännu men vi håller på att utveckla 

metoder. En möjlig väg är att behandla mödrar vars barn 

är på väg att hämmas i tillväxten. Vi har sett att dessa kvinnor 

ofta själva har sämre blodflöde. En orsak är att de bildar 

för lite kväveoxid, och det skulle man kunna påverka 

med hjälp av kärlvidgande medicin. 

– Vem vet, prenatal medicin, dvs före födelsen, kanske 

blir framtidens preventiva medicin, ler Karel Marsal. 

SOLVEIG STÅHL 

Komplex orsaksbild 

Varför sinar ibland det livsviktiga syret till foster? 

– Vi tror att den primära orsaken finns i utvecklingen av 

moderkakan. När ägget fäster i livmodern sker det med hjälp 

av celler som växer fast i moderns blodkärl. Här ska det bildas 

öppna rör som måste kunna öka sin transportvolym 

hundra gånger under graviditeten. Uppstår det något fel i 

den processen så är det risk att blodflödet minskar. Med hjälp 

av djurexperimentella studier försöker vi klarlägga precis hur 

processen går till och varför det går fel ibland, förklarar Karel 

Marsel. 

– Orsaksbilden är komplex och vi tror på en kombination 

av genetiska och spontana förändringar i livmodern. 

Kvinnans immunologiska försvar mot embryot har kanske 

inte dämpats tillräckligt och då hindras cellerna från ägget 

att växa fast i hennes blodkärl. Den genetiska faktorn visar 

sig t ex i att om en kvinnas första barn är tillväxthämmat 

finns en högre risk att även hennes nästa barn ska vara det. 

V

VI 

Kvinnor i helvetet i Fullösa. Carl Gustav Hoijst och 

Johan Laurell, 1756. Foto: Maud Färnström. 

Helvetets 

uppgång och fall 

Under 1700-talet blev det vanligt att pryda innertaken i västsvenska kyrkor 

med målningar som föreställde den yttersta domen. Skildringarna av helvetet 

bredde med tiden ut sig och blev alltmer bestialiska med djävlar och 

odjur som plågade de förtappade människorna på de mest hiskeliga vis. För 

vår tid framstår mycket som rena våldspornografin... 

Maud Färnström på Institutionen för konstoch musikvetenskap har 

studerat målningarna och fascineras av den tilltro kyrkan hyste till bildernas 

makt att övertyga i den hårda kampen om själarna. 

Det finns omkring 100 kyrkor i Västergötland, 

Halland, Bohuslän, Dalsland och Småland som 

har bevarade takmålningar från 1680 till 1800. 

I sin avhandling ”Himlens fröjd eller helvetets 

fasa” har Maud Färnström studerat målningarna 

i 42 av kyrkorna. 

Under medeltiden var det vanligt med målningar 

i kyrktaken. I och med reformationen slutade 

man med utsmyckningarna, även om det inte 

fanns någon principiell motvilja mot bilder från 

kyrkans sida. Att denna tradition åter kom i bruk 

i Västsverige har flera 

orsaker. 

– Under 1600-talet 

när Sverige ständigt låg i 

krig hade man inte råd 

att underhålla kyrkorna. 

I slutet av 1600-talet och 

början av 1700-talet var 

många kyrkor i så eländigt 

skick att det regnade 

in. De fick därför 

nya takkonstruktioner 

av trä. För att skydda ta- 

ken mot fukten i de 

ouppvärmda kyrkorna 

behövde de målas och inbjöd 

således till dekoration. Vid den 

här tiden slog också oljefärgen 

igenom på allvar och det gav 

målarna nya möjligheter att 

skapa djup i sina bilder, berättar 

Maud Färnström. 

Många målare hade under 

stormaktstiden sysslat med 

profant måleri i slottsmiljö. I Maud Färnström. 

Västsverige arbetade under 

andra hälften av 1600-talet många med utsmyckning 

av Läckö slott. Arbetet avbröts dock abrupt 

1680 efter ett reduktionsbeslut, varför det fanns 

många målare till hands att dekorera kyrkorna. 

Många målare ville också höja sin status från 

plankstrykare till konstnär, och att dekorera kyrkor 

gav prestige. Utvecklingen uppmuntrades av 

Giötheborgs Stadhz Kånst- och MåhlareEmbete, 

som bildades 1702 och ville tävla med konstnärerna 

i Stockholm. 

Men målningarna i kyrkorna hade inte i första 

hand ett dekorativt syfte. Det motiv som dominerade 

var yttersta domen, där Kristus dömer 

mänskligheten och vissa människor far upp till 

himlen medan andra dras ner i helvetet. Det var

sockenstämman med prästen i spetsen som beställde 

och bestämde motivet. Under slutet av 

1600-talet och delvis under tidigt 1700-tal levde 

människorna i föreställningen om att livet var en 

jämmerdal där satan hela tiden var ute efter dem. 

Det gällde alltså att passa sig och hålla sig på den 

smala vägen. 

Prästen var en av de få i församlingen som 

kunde läsa och hade ett ansvar för att fostra församlingsmedlemmarna 

i den rätta läran. 

–␣ I början av 1700-talet kom det in stämningar 

i Västsverige som propagerade för ett friare 

förhållande till religionen, något som kyrkan 

motsatte sig. Domedagsbilderna blev här en slags 

retorisk hjälp för prästerna. I början blev folk 

också skrämda. Det finns t␣ ex berättelser om 

kvinnor som nedkom i förtid efter att ha sett de 

hemska bilderna av helvetet, berättar Maud 

Färnström. 

Kyrkan ett universum 

Målningarna var placerade så att de adliga och 

förmögna som satt främst i kyrkan hamnade under 

de mer tilltalande delarna av yttersta domsbilden, 

medan de egendomslösa i bakre delen av 

kyrkan fick sitta under helvetet. 

–␣ Samhällsordningen blev på så vis bekräftad. 

Hela kyrkan var en bild av universum. 

Skildringarna av den yttersta domen förändrades 

dock under 1700-talets gång. Maud 

Färnström delar in målningarna i tre perioder. 

1680–1730 var helvetet relativt litet längst bort i 

den västra delen av kyrkan. Djävlarna var små 

och insektslika och svärmade runt människomassor. 

Här kan man knappast urskilja några 

individer varken bland djävlar eller människor, 

Under målningarnas glansperiod 1730–60 

började målarna använda ljusare färger med lätta 

rokokoinslag. Helvetet bredde nu ut sig och upptog 

hela västra delen av kyrkan. Det blev med tiden 

också mer teatraliskt. Djävlarna blev större 

och grymmare och kunde urskiljas individuellt. 

1760–1800 hade målarna blivit alltmer skickliga. 

De tyckte att det var roligt att måla, men hade 

tappat lite av den respekt som målarna i den inledande 

perioden hade för syftet med sitt arbete. 

Denna utveckling speglar i viss mån samhällsutvecklingen. 

Till höger: Helvetet i Hakarp. Edvard Orm 1729. 

Överst förra sidan: Basunängel i Kungälv. 

E. Eson Grijs, 1697. Foto: Maud Färnström. 

VII

VIII 

–␣ I början av perioden präglades livet på landet 

av en kollektivism. Under 1700-talet började 

det individuella slå igenom med jordreformer och 

liknande. Även figurerna i målningarna framstår 

alltmer som individer. Det är förstås svårt att dra 

slutsatser om detta, men det finns en tendens, säger 


Dekorationerna målades över 

Under 1700-talets slut målades allt färre domedagsmotiv 

i kyrkorna och efter 1800 upphörde de 

helt. I början av 1800-talet valde många sockenstämmor 

att måla över dekorationerna. Nu behövdes 

inte bilderna i samma utsträckning eftersom 

fler kunde läsa. Dessutom stämde inte bilderna 

med den nya föreställningsvärld som börjat 

växa fram under upplysningen med en mer 

innerlig och personlig religiositet. Under inflytande 

av nyantiken ville man dessutom ha det 

avskalat och meditativt i kyrkan. 

–␣ Därtill fick den funktion som helvetesskildringarna 

haft snarare en dysfunktion, alltså 

icke avsedda effekter. Folk började tycka att 

djävlarna såg komiska ut och man skämdes över 

sina osofistikerade förfäder. Till slut blev dysfunktionerna 

fler än funktionerna, och man upphörde 

med målningarna, säger Maud Färnström. 

Djävulen och hans anhang förvisades därmed 

från kyrkans rum, men fanns kvar i föreställningsvärlden. 

Som sådan kunde han dyka upp i svordomar 

och eder, och också i den underhållningsindustri 

som såg dagens ljus i slutet av 1800-talet. 

I slutet av 1700-talet hade 

kyrkomålarna blivit alltmer 

skickliga, men tappat lite 

av den respekt som de 

första haft för syftet med 

sitt arbete. Till vänster: 

Den babylonska skökan i 

Mossebo. Johan Christoffer 

Weisstern 1774. Till höger: 

Djävulen i Öckerö. Jean 

Liljedahl, 1782. Foto: 


PETRA FRANCKE

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA 

Ett Vårdalinstitut ska inrättas 

vid LU. Vårdalstiftelsen 

ställer upp med 65 miljoner 

kronor och det är den enskilt 

största satsnigen på vårdforskning 

som stiftelsen hittills 

gjort. Region Skåne och 

ett antal kommuner är med 

i projektet där också Göteborgs 

universitet med motsvarande 

partners ingår. 

Ingalill Rahm Hallberg, professor 

i vårdvetenskap, har hållit i 

pennan när LU ansökte om att 

få bli värd för det nya institutet 

och hon är glad över Vårdalstiftelsens 

beslut. 

– Institutet ska bygga upp 

forskning inom tre områden – 

med inriktning mot äldre, mot 

psykiskt sjuka och funktionshindrade 

och mot dem som är 

långvarigt sjuka. Vi ska följa 

människan genom vården och 

föra samman alla aktörer. 

– Mycket i vården vilar på 

att ”vi gör som vi alltid har 

gjort”. Vi vill ersätta det synsättet 

med en sund vetenskaplig bas 

och skapa forskargrupper som 

arbetar på tvären, förklarar hon. 

– Forskningen ska sätta 

människan i centrum – men inte 

bara patienten utan också familjen 

och andra närstående som vi 

vet spelar stor roll för att människor 

ska tillfriskna och för deras 

livskvalitet. 

Ingalill Rahm Hallberg på- 

Ingalill Rahm Hallberg, 

professor i vårdvetenskap vid 

LU och Ewa Ställdal, 

Vårdalstiftelsen, som 

presenterade den stora 

satsningen på vårdforskning 

Nytt vårdinstitut till Lund 

pekar att även om det är medicinska 

fakulteten som har ansökt 

om institutet så har fler fakulteter 

anslutit sig. Hon är övertygad 

om att både humanister, samhällsvetare 

och forskare från 

andra områden kan ge värdefulla 

bidrag till vårdforskningen. 

Det nya institutet ska vara 

nationellt. Det ska drivas av en 

gemensam styrelse och ha lokala 

fysiska enheter både i Lund och 

i Göteborg. Det vilar på tre ben 

– forskning, en forskarskola och 

en s k grönzon. 

– I grönzonen ska vi föra 

samman kliniker och forskare 

och här ska vi utveckla former 

att sprida kunskap. Folk som 

arbetar inom vården ska kunna 

ta sina problem och frågeställningar 

hit för att berika forskningen 

och de ska få ny kunskap 

som de ska omsätta i vårdarbetet. 

I grönzonen ska det växa, 

förklarar Ingalill Rahm Hallberg 

optimistiskt. 

Fördelas på fem år 

Vårdalstiftelsen ställer upp med 

65 miljoner kronor som fördelas 

på fem år. Dessutom ska 

Region Skåne, deras motpart i 

Göteborg och ett antal kommuner 

bidra, antingen direkt ekonomiskt 

eller med personalresurser. 

Totalt kommer institutet 

att förfoga över ca 20 miljoner 

kronor om året under anslagstiden. 

Ewa Ställdal, VD i Vårdal- 

stiftelsen förklarar den unika 

satsningen: 

– Vi har sett att resurserna 

till vårdforskning är splittrade. 

Många grupper är små och de 

arbetar skilt från vården. Vi vill 

att forskningen ska bli en naturlig 

del av vårdens vardag. Vi 

hoppas också att en stark satsning 

på vårdforskning ska bidra 

till att vård och omsorg blir en 

mer attraktiv arbetsplats för 

ungdomar. 

Storartad 

Rektor Boel Flodgren tycker att 

Vårdalstiftelsens satsning är 

storartad och hon ger Ingalill 

Rahm Hallberg en eloge för att 

hon drivit Lunds sak så framgångsrikt. 

– Vårdforskningen är samhällsnyttig 

och den är både stimulerande 

och nyskapande för 

universitetet, säger hon. 

Ingvar Wiberg, forskningsdirektör 

inom Region Skåne, delar 

de positiva och förhoppningsfulla 

omdömena och lovar 

att regionen även framöver kommer 

att stödja vårdforskningen. 

Jan Nilsson, dekanus för 

medicinska fakulteten säger att 

vårdforskning snabbt kan omsättas 

i kunskap som kommer 

människor till godo. 

– Det kan leda till en helhetssyn 

som också ger modeller 

för bättre omhändertagande. 


INSIDORNA 

Var fjärde 

en kvinna 

sid 2 

Respit för 

doktorander 

sid 4 

Oro för 

verkstäderna 

sid 7

2 

Var fjärde 

damernas 

Var fjärde nyanställd professor ska 

vara en kvinna, och en kraftigare 

satsning på stöd till sexuellt trakasserade. 

Det är två nyheter i Lunds 

universitets jämställdhetspolicy för 

år 2001 – 2005, nyligen klubbad av 

universitetsstyrelsen. 

Jämställdhetspolicyn koncentrerar sig på 

fyra delmål; rekrytering, genusperspektiv, 

utjämning av löneskillnader samt att 

förebygga och motverka sexuella trakasserier. 

De sammanfattas enligt följande: 

”De övergripande målen för Lunds universitet 

är att uppnå balans mellan antalet 

kvinnor och män i grundutbildning 

och forskarutbildning, inom olika yrkesgrupper 

samt i nämnder och styrelser. Det 

måste också råda balans vad gäller kvinnors 

och mäns inflytande på undervisning, 

forskning, studie- och arbetsförhållanden 

samt beslut på alla nivåer.” 

Allmänt gäller också att ”det är viktigt 

att förändra rådande maktstrukturer, 

vilka utgör det främsta hindret för reell 

jämställdhet.” Liksom att ”när kvinnor 

och män utför arbeten som är att betrakta 

som lika eller likvärdiga ska inga löneskillnader 

finnas. Vad gäller sexuella trakasserier 

ska särskild vikt läggas vid betydelsen 

av det förebyggande arbetet”, 

står det vidare och en arbetsgrupp ska tillsättas 

för att utarbeta ett åtgärdsprogram 

mot kränkande särbehandling och sexuella 

trakasserier. 

Under rubriken ”Rekrytering” konstateras 

att stora pensionavgångar är att 

vänta – och att det är särskilt viktigt att 

organ som handhar personalrekrytering 

har jämn könsfördelning. 

De utbildningar som helt eller delvis 

saknar genusperspektiv ska under perioden 

redovisa hur detta perspektiv ska tillföras 

i lärande, examinationsrätt, litteratur 

etc. 

Det är rektor som har det övergripande 

ansvaret för att lagar och förordningar 

efterlevs på olika nivåer och för att 

det bedrivs ett målinriktat jämställdhetsarbete. 

Det direkta ansvaret för genomförandet 

har dekaner/områdesordförande, 

prefekter, studierektorer, övriga 

chefer och arbetsledare. Vid universitetet 

finns också en ledningsgrupp för jämställdhetsarbete 

som ska stödja och 

sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsarbete. 

M L 

Arne Ardeberg tycker att 

jämställdhetsfrågan är 

universitetets viktigaste 

kvalitetsfaktor. 

”Jämställdhetspolicyn får 

inte vara bara en utopi” 

Prorektor Arne Ardeberg är ordförande 

i ledningsgruppen för jämställdhet 

vid LU och har varit med 

och tagit fram den nya jämställdhetspolicyn. 

I dokumentet finns många vackra formuleringar 

– tror du att de går att genomföra 

också? 

– Det måste man kunna – de får inte 

bara vara en utopi. 

Ett mål är att förändra rådande maktstrukturer 

– vill du utveckla det? 

– Ser man till totala siffror ser det bra 

ut för grundutbildningen med 51 procent 

kvinnor, i forskarutbildningen är det 41 

procent och sen blir det färre bland 

lektorer och ännu färre professorer. 

Men hur ser det ut högre upp, i styrelser 

och nämnder? 

– Där ser det också illa ut. Men kan 

vi förändra det ena kan vi förändra det 

andra. 

Ambitionen har höjts när det gäller nyanställda 

kvinnliga professorer som fram 

till år 2005 ska utgöra 25 procent. Är du 

nöjd med det med målet? 

– Nöjd är jag inte – helst ska det vara 

varannan. Men vi måste vara realistiska. 

Idag ligger motsvarande andel på cirka 

16 procent. 

Sexuella trakasserier och kränkande särbehandling 

nämns på flera ställen i jämställdhetspolicyn. 

Varför det – har de 

ökat? 

– Nej, jag tror inte att de har ökat 

men vi har inte lyckats komma tillräckligt 

väl tillrätta med de fall vi har haft. 

Vad är det som brister? 

– Det är viktigt att de drabbade 

snabbt får stöd och hjälp. Det måste finnas 

en grupp med både lärare och studeranderepresentanter 

som agerar med en 

gång när någon slår larm om trakasserier. 

Och en sådan grupp håller vi på att bilda. 

Fick ni i jämställdhetsgruppen stöd för 

era förslag i universitetsstyrelsen? 

– Vi hade naturligtvis en del diskussioner 

men i stort sett fick vi det. 

Så du känner dig rätt nöjd med den nya 

jämställdhetspolicyn? 

– Med dokumentet är jag nöjd men 

inte med jämställdhetsarbetet. Vi lyckas 

inte tillräckligt bra. 

Du har varit ordförande i ledningsgruppen 

för jämställdhet i drygt fem år. Är 

det ett tacksamt uppdrag? 

– Ja, det låter kanske konstigt eftersom 

det är svårt och vi inte lyckas så bra 

alla gånger. Men det känns meningsfullt 

att arbeta med något som är mycket väsentligt, 

inte bara för rättvisan, utan 

också för kvaliteten. Jag ser jämställdheten 

som vår största kvalitetsfaktor. 

MARIA LINDH 

”Udden borta 

på lönemålen” 

Peter Sahlin sitter med i ledningsgruppen 

som representant för de fackliga organisationerna. 

Han är ledamot i ST-ATF och 

ser utjämning av löneskillnader mellan 

kvinnor och män som en av de viktigaste 

fackliga frågorna. Han beklagar att universitetsstyrelsen 

strök, en som han ser 

som väsentlig mening, i det urpsrungliga 

jämställdhetsdokumentet. Den borttagna 

meningen lyder: ”Universitetet ska aktivt 

verka för att jämställdhetslagen följs vid 

lönesättning och lönerevision.” 

– Jag tycker att man kunde kostat på 

sig att behålla den meningen. Nu känns 

det som om udden på lönemålen är borta, 

säger Peter Sahlin besviket.

Det indirekta påslaget 

blir lika vid alla lärosäten 

Det nya påslaget för täckning av indirekta 

kostnader och lokalkostnader 

vid externfinansierad forskning 

blir nu enhetligt för landets samtliga 

lärosäten. 

Statsmakternas beslut om att externa 

forskningsprojekt ska bära sina egna 

kostnader har resulterat i en överenskommelse 

mellan de fyra statliga forskningsfinansierande 

myndigheterna och Sveriges 

universitets- och högskoleförbund om 

ett 30-procentigt schablonpåslag på projektens 

direkta kostnader. 

Det nya påslaget börjar gälla den 1 

juli i år och berör inte nu löpande forskningsprojekt. 

Uppdelade i två poster 

De 30 procenten är uppdelade i två poster; 

18 procent som ska täcka indirekta 

kostnader som exempelvis administration 

på samtliga nivåer, dvs både på institutions-, 

områdes och universitetsnivå, samt 

12 procent som ska täcka lokalhyror. 

Den nya siffran 18 procent är att jämföra 

med den nuvarande 13,64. Skillnaden 

är dock att de 13,64 endast ska täcka 

indirekta kostnader ovanför institutionsnivå 

– dvs på områdes- och universitetsnivå. 

Institutionerna har sedan själva fått 

bestämma hur mycket de ska lägga på för 

att täcka sina kostnader. 

Det finns goda exempel på institutioner 

som arbetat med miljöfrågorna 

och sparat en hel del pengar – 

men sedan inte fått behålla dem. 

Områdesledningen har istället lagt 

beslag på de sparade pengarna. 

– Det är ett effektivt sätt att släcka 

eldsjälar, kommenterar LUs miljöchef 

Kerstin Gustafsson. 

Hon tycker också att miljöarbetet är ett 

av många exempel på förändringsarbeten 

inom universitetet som går långsamt, 

apropå Internrevisionens rapport för år 

2000 som redovisades i förra LUM och 

där bland annat miljöledningsarbetet fick 

kritik. 

När det gäller miljöledning konstaterade 

internrevisorerna att miljöambitionerna 

inte spritt sig tillräckligt ut till 

– De flesta institutioner lägger på 

mellan fem och tio procent, säger Lena 

Eriksson, controller och sekreterare i arbetsgruppen 

för indirekta kostnader vid 

LU. Men det finns också institutioner 

som bjuder den externa forskningsfinansiären 

på sina egna kostnader. Och 

det innebär att den kostnaden går ut över 

det egna statliga forskningsanslaget. För 

kostnaden finns ju där hur som helst. 

Hanterats olika 

Påslaget för lokalkostnader som nu fastställts 

till 12 procent har också hanterats 

olika tidigare och enligt Lena Eriksson 

har merparten lagt på mellan åtta och tio 

procent. Det nya påslaget på totalt 30 

procent blir alltså lägre för de institutioner 

som legat i topp när det gäller påslag 

för sina egna kostnader och för lokaler. 

Och betydligt högre för institutioner som 

bjudit både på egna kostnader och lokaler. 

Inte konkurrensmedel 

Tanken bakom det enhetliga påslaget är 

att indirekta kostnader inte ska vara ett 

konkurrensmedel. Det ska inte vara billigare 

respektive dyrare att placera sitt 

forskningsprojekt i Lund eller Luleå beroende 

på olika påslag av projektets indirekta 

kostnader. 

Det 30-procentiga påslaget gäller för 

institutionerna. ”Många ser det som ett 

extraarbete som läggs på dem utan kompensation”, 

står det i rapporten. 

Sänka temperaturen 

Kerstin Gustafsson instämmer och berättar 

att hon bildat en grupp med representanter 

från Byggnadsenheten och 

Akademiska Hus som ska se över möjligheterna 

att kompensera de institutioner 

som sänker sina energikostnader. 

– Kanske inte med sänkta hyreskostnader 

men Akademiska Hus har visat 

intresse för att hjälpa institutioner 

med deras utrustning om de sparar 

pengar genom att exempelvis sänka innetemperaturen, 

berättar hon. 

Hon hoppas också att ett länge planerat 

möte mellan ledningarna för LU:s 

tre viktigaste miljöområden, LTH, matnat 

och medicin, samt universitetsdirek- 

projekt finansierade av de fyra myndigheterna 

Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem, 

Forskningsrådet för arbetsliv 

och socialvetenskap och Forskningsrådet 

för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad. 

Påslaget ska vara minst 30 procent – 

men det finns ett undantag och det gäller 

projekt som ska finansiera inköp av utrustning. 

Det indirekta kostnadspåslaget 

för utrustning är maximerat till 50.000 

kronor. 

Klinisk forskning 

När det sedan gäller forskningsprojekt 

finansierade av fonder, stiftelser och privatpersoner 

är grundprinciperna desamma 

– men här finns också en möjlighet 

att räkna om lokalkostnadspåslaget så att 

det motsvarar den faktiska lokalkostnaden. 

Ett undantag gäller projekt som rör 

klinisk forskning. Landstingen har redan 

kompenserats för lokalkostnader av ett 

särskilt anslag i statsbudgeten varför lokalpåslaget 

på 12 procent slopas. 

Reglerna och föreskrifterna i sin helhet 

samt exempel på hur man räknar 

fram de olika påslagen finns på Planeringsenhetens 

hemsida www.lu.se/plan 

MARIA LINDH 

Miljöchefen söker ekonomiska morötter 

tör Peter Honeth, ska resultera i bättre 

fart på miljöarbetet ute på institutionerna. 

Fast några morötter att erbjuda 

duktiga miljöarbetare har hon inte. 

– Nej, jag har inga pengar. Men jag 

har ett starkt moraliskt stöd från universitetsledningen 

som ofta påpekar hur viktiga 

miljöfrågorna är för universitetet. 

Till hösten hoppas Kerstin Gustafsson 

få igång ett projekt som ska avslöja 

varför det skiljer så mycket i energiförbrukning 

mellan byggnader med likartade 

verksamheter. 

– Vi planerar tillsammans med Akademiska 

Hus att utse några pilothus och 

följa upp dem. Förhoppningsvis kan vi 

då komma vidare med ambitionerna att 

skapa ekonomiska ”morötter” för hyresgäster 

som hushållar duktigt med energin. 

MARIA LINDH 

3

4 

LU behöver 

fler donationer 

Lunds universitet håller på att utarbeta 

en policy för hur man kan öka antalet 

donationer till universitetet. 

Under de senaste fem åren har statsanslagen 

minskat med 20 procent per student 

och i detta läge är det angeläget att undersöka 

alla finansieringsmöjligheter, menar 

rektor Boel Flodgren. 

– Vi får redan donationer, säger hon. 

Det nya är att vi nu vill öka intäkterna från 

detta område. 

Det handlar om att man vill göra möjligheten 

att donera pengar till universitetet 

mer synlig. Vid många amerikanska universitet, 

men även vid Chalmers i Göteborg 

och Handelshögskolan i Stockholm, har 

man broschyrer med gåvomenyer, där eventuella 

donatorer kan välja mellan ett antal 

ändamål som de vill ge pengar till. Boel 

Flodgren vill fördjupa universitetets relation 

till dess donatorer och visa på olika möjligheter 

att stödja en god sak, nämligen utbildning 

och forskning. 

Rektorsämbetet bjöd in ett antal personer 

för att diskutera hur universitetet på ett 

mer genomtänkt sätt ska kunna öka inflödet 

av donationer. Förutom Boel Flodgren 

och universitetsdirektör Peter Honeth bestod 

gruppen av områdesordförande för 

humaniora och teologi, Göran Bexell, entreprenör 

Christer Fåhreaus, CTechnologies, 

LTHs styrelseordförande, ABB-chefen 

Anders Narvinger, dekanus för medicinska 

fakulteten, Jan Nilsson, professor Holger 

Pettersson, medicinska fakulteten och 

universitetsstyrelsens ordförande Lennart 

Nilsson. Man diskuterade de etiska förutsättningarna 

och olika sätt att på ett mer 

aktivt sätt söka donatorer. 

Med utgångspunkt i gruppens diskussioner 

håller akademisekreterare Hans 

Modig på att sammanställa ett utkast till en 

policy i dessa frågor. Policydokumentet ska 

sedan tas upp till bred diskussion inom 

universitetet, berättar Boel Flodgren. 

– Många fler borde vara intresserade av 

att donera pengar och det gäller att nå fram 

till dessa genom att tydligare påvisa vilken 

intressant och värdefull verksamhet som 

universitetet är, säger universitetsdirektör 

Peter Honeth. 

Det har inte satts något mål för hur 

mycket pengar man vill försöka dra in genom 

donationer. Idag doneras ca 200 miljoner 

kronor till Lunds universitet, dvs ca 

fem procent av universitetets totala budget. 

Av dessa pengar är 100 miljoner avkastning 

på universitetsförvaltade fonder. 

U O 

”Gamla” doktorander 

får respit i två år till 

Fakulteterna har på uppdrag av Utbildningsdepartementet 

inventerat 

hur många doktorander som antagits 

före forskarutbildningsreformen 

och som saknar studiestöd. 

Som väntat är resultatet högt – ett 

tusental aktiva doktorander som 

påbörjat sin forskarutbildning före 

den 1 april 1998 har varken utbildningsbidrag 

eller doktorandtjänst. 

Lunds doktorandkår har i ett brev till 

rektor Boel Flodgren påpekat att universitetet 

bör göra något för att dessa doktorander 

ska kunna avsluta sin forskarutbildning 

inom rimlig tid. 

– Många doktorander som antagits 

före reformen hör av sig till mig och är 

oroliga för vad som ska hända med dem 

när övergångsreglerna slutar gälla, säger 

doktorandombudsman Cecilia Gagné. 

Övergångreglerna gällande doktorandtjänsterna 

för den nya forskarutbildningen 

har förlängts med två år och gäller 

nu till och med den 31 december år 

2003. Fram till dess räknas bara den tid 

som doktoranden fått försörjning via utbildningsbidrag 

eller doktorandtjänst 

som aktiv forskningstid. Detta innebär att 

de sk ”gamla doktoranderna” kan få 

doktorandtjänst eller förlängning av sin 

tjänst för t ex undervisning, även om 

tjänsten går över nästa årsskifte. 

Handledarutbildning 

Doktorandkåren är positivt inställd till 

reformeringen av forskarutbildningen. En 

lång utbildning är inget att eftersträva 

anser Cecilia Gagné. Däremot tror hon 

att en obligatorisk handledarutbildning 

är nödvändigt om man ska kunna leva 

upp till reformens krav på en fyraårig 

forskarutbildning. 

– Det räcker inte att ge handledarutbildning 

åt nytillträdda professorer som 

en statlig utredning föreslår, säger Cecilia 

Gagné. Även de handledare som redan är 

inne i systemet måste utbildas för att bli 

mer professionella och för att få en bättre 

insikt om forskarutbildningens problematik. 

Cecilia Gagné anser att forskarutbildningsreformen 

innehåller vissa brister 

som motverkar den ursprungliga idén om 

att ge doktoranderna en tryggare tillvaro. 

Den största bristen är klausulen om självfinansiering. 

– Utbildningsbidraget ger ingen socialförsäkring 

och tillämpningsreglerna är 

krångliga och oklara, säger Cecilia Gagné. 

– För att öka antalet doktorander tar 

de fattiga fakulteterna in personer med 

brokiga och bräckliga finansieringsplaner, 

säger hon. 

Cecilia Gagné menar att den akademiska 

världen slår vakt om paragrafer 

med ett visst utrymme för godtycke som 

gör det möjligt att ta in fler doktorander 

än vad man egentligen har råd till. 

En annan brist är, menar hon, att man 

inte infört doktorandtjänst under hela 

forskarutbildningen. Som det ser ut idag 

kan universitetet spara pengar genom att 

låta doktoranden få utbildningsbidrag 

under de första två åren. 

– Utbildningsbidraget ger ingen socialförsäkring 

och tillämpningsreglerna 

är krångliga och oklara, säger Cecilia 

Gagné. När man ändå ville ge doktoranderna 

en tryggare situation så borde man 

ha tagit steget fullt ut och infört doktorandtjänst 

under hela utbildningen. 

ULRIKA OREDSSON 

Handledning inget 

krav för professur 

Många högskolor har krävt att de lektorer 

som ska befordras till professor måste ha 

handlett minst en doktorand fram till examen. 

Men efter ett överklagande från en 

lektor i Umeå underkänner Överklagandenämnden 

nu det kravet. Nämnden menar 

att handledning är en merit som ska tillmätas 

särskild betydelse, men understryker 

att det inte ska vara ett absolut krav.

Ekonomi på miljö 

Är frihandel och miljöintressen kompatibla 

med varandra? De stora demonstrationerna 

i Seattle och Prag 

tyder på att många ser en konflikt 

där. Eller är det snarare ett uttryck för 

att myndigheter och beslutsfattare 

inte har en samlad strategi för sina 

miljöåtgärder? Frågor av det slaget 

ventilerades vid en stor miljökonferens 

i Lund den 2-4 maj. 

Det var Internationella Miljöinstitutet som 

arrangerade ECRP 2001 (European 

Roundtable on Cleaner Production). Det 

är sjunde gången konferensen arrangeras; 

närmare 500 delegater samlades i Stadshallen 

i Lund, i huvudsak representanter 

från miljömyndigheter, miljöorganisationer, 

näringslivet och forskarvärlden. Temat 

för konferensen var ”Hållbar produktion 

och hållbara konsumtionssystem – 

samarbete för förändring”. Den vilade på 

tre nyckelbegrepp: förutom intelligent produktplanering 

– dvs en samlad strategi – 

också intelligent konsumtion och innovativa 

regionala grepp. 

– Man har kommit tillrätta med 

många industriella miljöutsläpp men nu 

riktas intresset mot en en ny typ av problem, 

säger docent Thomas Lindhqvist på 

Internationella Miljöinstitutet. Fastän utsläppen 

av ett visst ämne har minskat kan 

halten av ämnet i miljön ändå fortsätta att 

växa. Utsläppen av krom har praktiskt 

taget upphört. Ändå ökar halten av krom 

stadigt för nu finns den i stället i produkterna 

vi använder. Vi släpper ut krom från 

våra skor, eftersom lädret bearbetats med 

denna tungmetall för att bli slitstarkare. 

Olika sätt att påverka konsumenterna 

är hett ämne för konferenser av ECRP:s 

typ. Vad händer om folk sparar pengar 

genom att vara sparsamma med energi? 

Då kan i värsta fall det som experterna 

kallar för rebound inträffa. Man spenderar 

pengarna på annan miljöskadlig konsumtion. 

Andra brännande aktuella frågor är 

om man kan reducera konsumtionen utan 

att reducera livskvalitén, om en fortskridande 

miniatyrisering av produkter kan 

hålla jämna steg med konsumtionen och 

hur den ”digitala ekonomin” med e-handel 

påverkar konsumtionsmönstren. 

De innovativa regionala greppen 

handlar bl a om decentralisering och småskalighet 

i en tid när stordrift inte är lika 

lönsam som den har varit. Det kan t ex 

vara möjligt att organisera frakt av råvaror 

och distribution av färdiga produkter 

med färre och kortare transporter än i dag. 

GÖRAN FRANKEL 

Etanolprojektet 

fick extra skjuts 

Fossila bilbränslen ökar koldioxidhalten 

i atmosfären. Dessutom är 

oljan en ändlig resurs som förr än vi 

anar kan rusa upp i pris när tillgången 

inte längre täcker den växande 

efterfrågan. 

Därför är det av stor vikt att vi hittar 

alternativ för våra bilar. Ett av 

dessa kan bli etanol – vanlig sprit – 

från skogsavfall, en metod som utvecklas 

på LTH. 

Det här var ungefär vad teknologie doktor 

Lars Vallander från Energimyndigheten 

sa när han invigde LTH:s nya processutvecklingsenhet 

i apparathallen på 

Kemicentrum. Att han fick äran att inviga 

den stora ”hembränningsapparaten” 

kan antagligen förklaras med att det är 

Energimyndigheten som ”står för fiolerna”. 

– Vi har fått 8,4 miljoner kronor av 

Energimyndigheten. Den nya anläggningen 

kostar nästan fem miljoner men 

då ingår det en del äldre delar som vi redan 

hade, säger professor Guido Zacchi, 

kemisk apparatteknik. Det finns alltså 

pengar över till drift och fortsatt utbyggnad 

av processen, bl a med en separationsanläggning 

för det svåraste återstående 

problemet – att rena bort ligninresterna. 

Sedan tidigt 80-tal 

Tillsammans med bl a professor Bärbel 

Hanh-Hägerdahl, teknisk mikrobiologi, 

har Zacchi i flera år lett det stora etanolprojektet 

som sedan tidigt 80-tal sysselsatt 

och sysselsätter ett stort antal doktorander 

vid flera institutioner, nu även 

kemisk teknologi och biokemi. 

Den nya metoden, som bl a inkluderar 

sprängning av veden under högt ångtryck, 

nedbrytning av cellulosan i veden 

med enzymer, och alternativt med sur 

hydrolys, fungerar redan. Men det gäller 

att åstadkomma en så effektiv process att 

bränslet blir konkurrenskraftigt i pris – i 

praktiken måste man ner runt fyra kronor 

litern. 

Nationell konferens 

Invigningen skedde i samband med en 

nationell konferens i Lund som presenterade 

det mesta av svensk forskning inom 

etanolproduktion från skogs- och jordbruksavfall. 

– Det vi är specialister på i Lund är att 

göra sprit av barrved. Det kräver flera 

process-steg som vi fortfarande utvecklar. 

Med den här anläggningen har vi kommit 

upp i en större skala där vi av 5 kg träflis 

på några dagar kan göra 1,2 liter sprit 

(och 1,5 kg lignin) i en sluten process. 

Först i den skalan kan effektiviteten mätas 

och olika jästsorter testas 

Industriell tillverkning 

Det är alltså långt kvar till en pilotanläggning 

som kan arbeta under mer industriella 

förhållanden. Men en sådan 

planeras nu i Örnsköldsvik under ledning 

av Energicentrum Norr men med stark 

medverkan av Lundaprojektet. Först när 

den processen är utprovad om några år 

kan det bli tal om en riktig industriell tillverkning. 

Men i och med uppgraderingen till 

”bänkskala” ska processen nu gå kontinuerligt. 

Det betyder att två av doktorerna, 

Linda Pilcher och Christian Roslander, 

har anställts för att köra reaktorn. 

De ska också på halva sin tid kunna 

hjälpa svenska och utländska företag med 

forskningsuppdrag i den nya anläggningen. 

Projektet har i dagarna öppnat en ny 

hemsida på http://etanol.kat-lth.se/pdu 

MATS NYGREN 

Guido Zacchi visar Lars Vallander (t v) processen i en 

100-liters fermenteringstank. 

5

gästkrönikan 

6 

Om den svenska offentlighetsprincipen på export och om den 

smygande, nästan ljudlösa influens som det europeiska dataskyddsdirektivet 

utövat på svensk offentlighetsprincip sedan personuppgiftslagen 

trädde i kraft, skriver universitetsarkivare Jörgen 

Andersson. 

Offentlighetsprincip på export 

Den svenska offentlighetsprincipen 

är efter 235 års lagring mogen att 

lanseras som exportprodukt på 

den europeiska marknaden. Sverige har 

spurtat för att klara den deadline som sattes 

upp för arbetet med ökad öppenhet 

inom unionen vid undertecknandet av fördraget 

i Amsterdam 1997. Den kompromisstext 

EU-ambassadören Gunnar Lund 

nu manglat fram är tänkt att kröna det 

svenska ordförandeskapet som en länge 

lysande förhandlingsframgång. 

Marknadsföring 

Man når dock inga exportframgångar utan 

ett visst mått av marknadsföring. Den 5-6 

april arrangerade Riksarkivet en EU-konferens 

i Lund på temat ”Access to official 

documents and archives”. Inför cirka 200 

delegater från 22 europeiska länder i Palaestras 

hörsal förkunnade Jacob Söderman 

att: ”Openness is to the government 

what competion is to the market”. Den 

finske exministern och numera Europaombudsmannen 

i Strasbourg var en av öppningstalarna 

och personifierar den gemensamma 

svensk-finska strävan att driva 

Europabyråkratin mot en större öppenhet. 

Denna strävan är emellertid bara den 

ena och blankaste sidan av myntet. Sanningen 

att den europeiska integrationen 

förutsätter ett ömsesidigt närmande där 

även vi i bland måste kompromissa med 

våra principer är mer hårdsmält och 

oglamorös. Ett intressant exempel på detta 

är den smygande och nästan ljudlösa influens 

som det europeiska dataskyddsdirektivet 

utövat på den svenska offentlighetsprincipen 

sedan personuppgiftslagen 

trädde i kraft i oktober 1998. 

Personuppgiftslagen 

Indirekt påverkar bestämmelserna i direktivet 

i vilken omfattning allmänna 

handlingar som innehåller personuppgifter 

kan lämnas ut från en myndighet. I 

sjunde kapitlet 16 § i sekretesslagen finns 

en bestämmelse som innebär att sekretess 

gäller för personuppgift om det kan antas 

att ett utlämnande kan medföra att uppgiften 

behandlas i strid med personuppgiftslagen. 

Även om motsvarande bestämmelse 

fanns redan under Datalagens tid så 

innebär det nya regelverket en vanskligare 

och framför allt mer omfattande tillämpning 

än tidigare. Lunds universitet 

har i ett par fall vägrat lämna ut personuppgifter 

med stöd i 7:16. Inget av dessa 

avslagsbeslut har överklagats, men de 

domar som kammarrätterna meddelat i 

liknande fall pekar i en och samma riktning. 

Sekretessområdet har vidgats. Dessutom 

åläggs myndigheterna nu en mer 

långtgående undersökningsskyldighet än 

tidigare. Detta klingar knappast harmoniskt 

med efterforskningsförbudet i 

Tryckfrihetsförordningen. 

Journalistisk verksamhet 

Eftersom personuppgiftslagen till stor del 

undantar journalistisk verksamhet kan 

representanter för massmedia även fortsättningsvis 

få ut och behandla personuppgifter 

från myndigheter medan samma 

rätt i praxis har kommit att begränsas 

för övriga medborgare. Det visar på 

en rörande tilltro till pressetiken men är 

samtidigt ett avsteg från principen om lika 

rätt för alla. Den medborgerliga rätten att 

ta del av allmänna handlingar har till stor 

del alltid utövats med pressen som ombud. 

Nu blir det i många fall nödvändigt. 

Ett trixande med juridiska teknikaliteter 

i kommittéer och på departement har 

fått vår EU-anpassning att, åtminstone på 

papperet, rimma med offentlighetsprincipen. 

I praktiken har andan redan urholkats. 

Bakom den ideologiska exportframgången 

skymtar vi ett kostsamt motköp. 

JÖRGEN ANDERSSON 

UNIVERSITETSARKIVARIE 

Entreprenörer 

i konstnärsskap 

I slutet av april startade den första 

entreprenörskursen på de konstnärliga 

utbildningarna i Malmö. Först 

ut är Teaterhögskolan, där intresset 

är stort bland eleverna att lära sig 

mer om hur man förverkligar sina 

idéer på ett affärsmässigt vis. 

Bakom entreprenörskursen står förutom 

Teaterhögskolan även Teknopol AB i 

Lund. Vad vd Eva Engquist vet är detta 

är den första utbildningen i sitt slag i 

Sverige. I höst kommer sannolikt även 

Musikhögskolan och Konsthögskolan att 

få entreprenörskurser som är skräddarsydda 

för dem. Sedan tidigare anordnar 

Teknopol entreprenörsutbildningar för 

studenter på LTH och Ekonomihögskolan, 

samt för doktorander på Matematisk-naturvetenskapliga 

fakulteten. 

För de blivande skådespelarna har det 

blivit alltmer nödvändigt att lära sig hur 

det går till att driva eget företag. På senare 

år har antalet fast anställda skådespelare 

minskat till ca 10 procent. Resten arbetar 

ofta i projektliknande produktioner och 

driver också sig själva som små projekt. 

Under kursen får studenterna bl a 

besök av ett antal gästföreläsare. Först ut 

var förre Dramatenchefen Lars Löfgren, 

som talade om vad kulturen har för värde 

i samhället. Regissören Ronny Danielsson 

kommer senare att berätta om hur 

man söker pengar till egna projekt. 

I förlängningen tycker Eva Engquist 

att det borde bli mer eller mindre obligatoriskt 

för studenter på alla utbildningar 

att få entreprenörskunskaper. 

– Entreprenörskap kanske låter 

businessaktigt, men i grunden handlar det 

om att ge människor möjligheter att förverkliga 

sina idéer. Och jag tycker att man 

borde sätta det redskapet i händerna på 

alla. 

PETRA FRANCKE 

Färre sökande i landet 

Närmare 114 000 sökande har anmält 

sig till program som startar i höst vid landets 

lärosäten. Jämfört med förra året är 

det en minskning med 8,5 procent. Söktrycket 

är dock fortfarande högt på 

många utbildningar, t ex inom information/kommunikation, 

beteendevetenskap, 

vård och de flesta civilingenjörsutbildningar. 

Antalet sökande till kortare ingenjörsutbildningar 

är fortfarande lågt. Vid 

LU har antalet sökande till fristående 

kurser minskat med 15 procent.

Sparförslag hotar 

experimentverkstäder 

För att minska hyreskostnaderna 

föreslår en utredning att alla mekaniska 

utvecklingsverkstäder på LTH 

och MN-fakulteten ska samlas i en 

stor kärnverkstad på Fysikum där 

man ska utveckla och tillverka specialutrustning 

till forskningsprojekt. 

Det innebär att övriga hus endast 

skulle få behålla mindre lokala serviceverkstäder 

för reparationer och 

underhåll. 

Kjell Andersson och Peter Jonsson i Vhuset 

är befarar att den experimentella 

verksamheten får försämrad service om 

förslaget går igenom. 

– Vi oroar oss för att de som ska hjälpa 

oss inte kommer att ha samma närhet till 

den dagliga verksamheten och den insikt 

i våra problem som vi ser idag, säger de. 

Utredningen har initierats av styrelserna 

för matematisk-naturvetenskapliga 

och tekniska fakulteterna, och personalchef 

Staffan Svensson har varit ordförande 

för en utredningsgrupp med representanter 

från båda fakulteterna. 

Utgångspunkten har varit att se om 

en omorganisering av verkstäderna skulle 

kunna effektivisera verksamheten och 

spara pengar, främst i form av lokalhyror, 

förutsatt att förändringarna inte försvårar 

verksamheten. Några anställda ska 

inte heller behöva förlora sina jobb, även 

om de kan få byta lokaler. 

Ett 20-tal verkstäder 

Idag finns ett drygt 20-tal verkstäder av 

varierande storlek och servicegrad. Utredningen 

har kommit fram till att dessa inte 

utnyttjas rationellt, att maskinparken till 

stor del är omodern och att personalen 

inte är vidareutbildad. Många verkstäder 

används dessutom bara på deltid och är 

för stora, vilket medför en ekonomisk 

belastning för institutionerna. 

Utredningens förslag innebär att LTH 

och MN bildar en gemensam, central 

verkstadsorganisation, innefattande både 

personal och lokaler, och ledas av en särskild 

styrelse. Det mekaniska verkstadsarbetet 

föreslås fördelas på en avancerad 

kärnverkstad och lokala serviceverkstäder. 

Idag utvecklas och tillverkas specialutrustning 

till forskningsprojekt vid flera verkstäder, 

men enligt förslaget ska den typen av 

arbete nu samlas på Fysikum har en modern 

och välutrustad verkstad som inte ut- 

nyttjas fullt ut. De snickeriverkstäder som 

finns vid Fysiska institutionen, M-huset och 

V-huset föreslås samordnas med verkstaden 

i A-huset. 

Om förslagen genomförs beräknas 

besparingen för lokalhyror bli ca 3–4 

miljoner kronor per år. 

Forskningsingenjör Kjell Andersson 

och universitetsadjunkt Peter Jonsson vid 

Avdelningen för teknisk geologi är upprörda 

över förslaget att flytta all avancerad 

tillverkning och konstruktion av utrustning 

till Fysikum. De menar att utredningen 

innehåller diverse faktafel och att 

man har missat huvudfrågan – de i deras 

tycke alltför höga hyrorna som de fruktar 

kommer att kväva all experimentell 

verksamhet på sikt. 

– Det verkar finnas folk som tror att 

man kan simulera allt i dator. Men eftersom 

modellerna blir alltmer generella måste 

man både simulera och testa i verkligheten. 

Och då behöver man få hjälp med att göra 

specialutrustning, säger Peter Jonsson. 

En enkel promenad 

Han och Kjell Andersson använder sig 

ofta av V-husets verkstad där Bengt Malm 

och Jan-Åke Larsson arbetar. De gillar 

inte heller utredningens förslag. 

– Att flytta all tillverkning och konstruktion 

till Fysikum är något av det dummaste 

jag hört! Om forskarna ska kunna 

fullfölja sina intentioner måste de ha en 

verkstad nära till hands, säger Bengt Malm. 

Utredningens ordförande Staffan 

Svensson avfärdar närhetsargumentet. 

– Mellan V-huset och Fysikum är det 

inte mer än en enkel promenad, säger han. 

– Promenaden kan vi nog ta, men att 

använda sig av en verkstads tjänster för 

utveckling av mättekniska detaljer är en 

process som i vissa skeden kräver täta kontakter 

mellan de inblandade. Att kunna 

träffas när det passar, kanske utan att boka 

tider och i samma stund som problemen 

uppstår, ger en flexibilitet som vi aldrig får 

om utredningens förslag genomförs, påpekar 

Kjell Andersson och Peter Jonsson. 

Staffan Svensson står emellertid fast 

vid utredningens förslag. 

– Idag går verkstäderna inte ihop eftersom 

det är för lite aktivitet i dem. Det 

kan inte vara försvarligt att fortsätta 

handskas med statens pengar på det viset. 

Sedan blir ju ingen arbetslös, säger han. 

– Fast det är klart att jag förstår att 

det finns många upprörda känslor inför 

Peter Jonsson (t v) och Kjell Andersson 

fruktar att de höga hyrorna kommer att 

kväva all experimentell verksamhet på sikt. 

Bengt Malm(t v) och Jan-Åke Larsson på 

V-husets verkstad tycker att utredningens 

förslag är bland det dummaste de hört. 

detta. Men samtidigt har jag svårt att se 

hur vi kan göra på något annat sätt. 

Kjell Andersson och Peter Jonsson 

tycker att det är lovvärt att man vill rationalisera 

verksamheten, men tror ändå 

inte på att centralisera all kompetens och 

kapacitet till ett ställe. 

– Kan man inte ställa verkstadsbehovet 

mot andra behov, t.ex. papperskostnader 

trots datorer och e-post, kostnaden för 

osorterade sopor eller skyltbyten? Om kostnaderna 

för andra gemensamma ting synliggörs 

på samma sätt som man nu försökt 

göra med verkstäderna kanske man börjar 

fundera över sina verkliga behov, säger de. 

Staffan Svensson understryker att utredningsgruppen 

med verksamhetsföreträdare 

varit enig om nästan allt i utredningen. 

Nu är det upp till LTHs och 

MNs styrelser att fatta beslut i frågan. 

– Utredningen har inte sagt något om 

att någon ska lägga ner något som de inte 

själva vill, poängterar han. 

Kjell Andersson och Peter Jonsson 

hoppas att det också blir så. 

– Vi måste tänka på dem som kommer 

efter oss, säger Kjell Andersson. Det 

får inte bli så att statens hyrespolitik gör 

att man bantar bort de laborativa inslagen 

i utbildning och forskning. 

PETRA FRANCKE 

7

8 

Samtal humaniora-medicin: 

Levande och ändå död 

”Hjärtat slår och kroppen är varm… 

Hur kan den människan vara död? 

Hjärndöd och det är en maskin som 

gör lungornas och hjärtats arbete. 

Levande och ändå död?” 

Sådana funderingar får etnologen 

Susanne Lundin ofta ta del av när 

hon intervjuar människor om deras 

tankar kring genetik och genteknik. 

Hon berättade om dem när hon tillsammans 

med thoraxkirurgen Stig 

Steen hade ett panelsamtal kring 

människors identitet och människors 

värde. 

Den nya tekniken väcker starka känslor. 

Gränsen mellan liv och död blir otydlig 

och ifrågasatt. 

– Nya dödsbegrepp kan inte förankras 

i människors tankar utan vidare. Den 

nya tekniken tvingar oss att ständigt omförhandla 

våra tolkningar av liv och död, 

säger Susanne Lundin. 

Ett aktuellt exempel är diskussionen 

om gränsen för abort som närmar sig 

gränsen där barn som föds mycket tidigt 

under graviditeten kan räddas till livet. Ju 

vassare teknik desto större risk att de 

gränserna flyter samman. Tolkningarna 

Genombrottet är nära på LTH. Det 

vill säga den stora pedagogiska 

kompetenshöjningen har inletts. 

General för fälttåget är Torgny Roxå 

från Universitetspedagogiskt centrum, 

UPC. 

Under vårterminen har två stora enkäter 

genomförts. Lärarna testas med avseende 

på ämnes- eller studentcentrering i 

undervisningen av sociologen Peter Arvidson. 

Han frågar också ut samtliga teknologer 

om deras program och årskurser. 

Inga resultat finns ännu att redovisa. 

Det har också hållits en rad pedagogiska 

kortseminarier. Och näst sista 

veckan i april samlades 24 lärare, utsedda 

av prefekterna, till en inspirationskurs i 

Smygehus. 

Där diskuterades, när LUM hälsade 

på, en rad angelägna frågor. Vad har vi 

för alternativ till de traditionella salstentorna? 

Hur hanterar vi de stora 

studiegrupperna? Kan vi använda oss av 

kamratgranskning? Vad är en teaching 

av liv och död kan se annorlunda ut i 

andra tider och andra kulturer. Susanne 

Lundin berättade om seden i en afrikansk 

kultur att lägga nyfödda tvillingar i floden 

där de snart drunknade. I det samhället 

betraktades varje människa som unik 

och med den måttstocken var inte tvillingar 

riktiga människor. 

Transplantera egenskaper? 

– Transplantation av organ och celler kan 

också skapa problem för individen. De 

som betraktar hjärnan som fäste för identiteten 

kan bli djupt oroade över tekniken 

att behandla Parkinsonsjuka med 

transplantation av fosterceller. Och det 

är väl känt att människor som fått organ 

transplanterade, t. ex. ett hjärta, upplever 

att de inte bara fått ett hjärta från en 

annan människa utan också nya egenskaper 

från den människan. 

– Kroppen har ett starkt symbolvärde 

i dag och människor söker efter strategier 

att göra det svåra hanterligt och meningsfullt, 

säger Susanne Lundin och citerar en 

av sina informanter: 

”Man kan fråga sig hur många delar 

som kan bytas ut innan jag inte är jag 

längre…” 

Religionen kan också spela en stor 

portofolio – hur värderar vi pedagogiska 

meriter? 

Det var ett antal stora grupparbeten 

ledda av kursdeltagarna som redovisades 

och diskuterades. De är tänkta som början 

på ett kursutvecklingsarbete och var 

bara en fortsättning på de långa diskussioner 

som skett nästan dygnet runt i tre 

dygn i det bekväma logementet här vid 

sydspetsen av Skåne. 

Väldigt givande 

LUM intervjuade Åse Svensson, kursansvarig 

på Institutionen för teknik och 

samhälle, Avdelningen för trafikteknik: 

– Kursen har varit väldigt givande. 

Inte minst att träffa folk från andra institutioner 

under informella former. Och 

Torgny är otroligt kunnig när det gäller 

att tipsa om bra böcker. 

– Vi har haft mycket med UPC att 

göra sedan vi gjorde om våra fortsättningskurser 

till problembaserat lärande, 

PBL. Då såg vi också över våra kurser så 

att de bildade en logisk följd. Den stora 

– Den nya tekniken tvingar oss att ständigt 

omförhandla våra tolkningar av liv och 

död, säger etnologen Susanne Lundin. 

roll för hur människor accepterar den nya 

tekniken. Stig Steen berättade att i Japan 

accepteras inte hjärndödsbegreppet. Eftersom 

det ingår i religionen att kroppen 

ska begravas intakt så är transplantationer 

heller inte så vanliga. Idag kan de 

flesta människor tänka sig att ta emot 

celler eller organ från djur. Men muslimerna 

gör ett bestämt undantag: absolut 

inget som kommer från gris. 

Från djur till människa är i princip 

acceptabelt. Men definitivt inte den motsatta 

vägen. 

– Alla jag talat med vänder sig mot 

tanken att mänskliga celler eller organ 

förs över till djur, säger Susanne Lundin. 

Panelsamtalet ingick i det nya samarbetsprogrammet 

”Humaniora och medicin”. 


Givande inspirationskurs för LTH-lärare 

framgången har gett mersmak och nu är 

vi sugna på att ge oss på grundkursen, 

säger hon. 

Tillsammans med Lars Ekman från 

samma avdelning har hon diskuterat 

detta med bl a några lärare i arbetsmiljöteknik. 

Samtidigt ser svårigheterna stora 

ut. Grupperna är mycket större (160 personer), 

förutsättningarna och förhandsintresset 

är väldigt olika bland de vägoch 

vattenbyggare och lantmätare som 

läser grundkursen i trafikteknik (5 poäng). 

– Ska vi kanske låta studenterna nivågruppera 

sig för vilka betyg de vill ha? 

Hur som helst vill vi ändra övningarna så 

att ansvaret tydligt läggs på studenterna 

att skaffa in de uppgifter de behöver. Kan 

vi öka genomströmningen utan att sänka 

kraven? Och hur undersöka de individuella 

kunskaperna utan den traditionella 

tentan? 

Arbetet fortsätter. Till hösten kanske 

en del av frågorna får svar… 

MATS NYGREN

Sanimir Resic är ordförande i gruppen som snart ska lägga fram 

förslag på hur Lunds universitet ska gå mot ökad mångfald. När 

han promoverades för snart ett år sedan höll han ett tal som mest 

liknade en kärleksförklaring till universitetet. 

”Jag tror att integration 

och mångfald hör ihop” 

LUMs intervjutid med Sanimir Resic ligger 

inklämd mellan en dags föreläsningar 

på högskolan i Kristianstad, en snabb 

vända hemma hos familjen i Malmö och 

en kvällsföreläsning hos vänsterpartiet, 

dit han bjudits in för att diskutera kriserna 

i Makedonien och Jugoslavien. 

Hade han hållit ett tal till universitetet 

idag hade han kanske också nämnt hur 

det är att efter disputationen kastas ut i 

osäkra anställningsförhållanden. 

– Jag är förälskad i universitetsmiljön, 

säger Sanimir Resic medan han dukar 

fram kaffe. Men anställningsförhållandena 

är vansinniga, tillägger han. 

Idag kombinerar han en halvtids lektorstjänst 

på högskolan i Kristianstad 

med timundervisning på historiska och 

slaviska institutionerna vid Lunds universitet. 

Någon forskning blir det knappast 

tal om. 

Stark och förstående fru 

Tack vare en stark och förstående fru som 

tar hand om det mesta av ruljansen på 

hemmaplan så klarar han av de långa 

arbetsdagarna som ofta inte tar slut förrän 

vid nio-tiotiden på kvällen. 

– Så här stressigt vill jag inte ha det i 

längden men som nydisputerad vågar jag 

inte tacka nej till några uppdrag, säger 

Arbetar som: Universitetslektor vid 

högskolan i Kristianstad, forskarassistent 

vid slaviska institutionen samt 

timföreläsare vid slaviska och historiska 

institutionerna i Lund. 

Familj: Hustru Oddveig samt sönerna 

Joel 10 år och William 3 år. 

Bor: Hyreslägenhet på Gamla Väster 

i Malmö. 

Intressen: Samlar på förstaupplagor 

av vissa författare och rugby (har 

spelat i två landskamper för Sverige). 

Sanimir Resic. Han beräknar att han idag 

arbetar 150 procent av normal arbetstid. 

Men vissa uppdrag skulle han inte 

under några omständigheter ha tackat nej 

till. Ordförandeskapet i mångfaldsgruppen 

hör till dessa. 

– När min fru berättade att Boel Flodgren 

hade sökt mig för att be om min 

hjälp, var jag alldeles övertygad om att 

det var någon av mina vänner som drev 

med mig, skrattar Sanimir Resic, som inte 

tidigare arbetat med universitetspolitik 

och därför blev förvånad men glad över 

uppdraget att leda mångfaldsgruppen. 

Svenskan en inträdesbiljett 

På klingande och kultiverad malmöitiska 

understryker han svenskans och i viss 

grad även engelskans betydelse som inträdesbiljett 

till den akademiska världen. 

– Jag tror att integration och mångfald 

hör ihop, säger Sanimir Resic, som 

många gånger fått mothugg för detta 

påstående. Han berättar hur han försökt 

vinna förståelse för sin ståndpunkt i 

dekanrådet genom att säga: ”Ni skulle 

inte ha lyssnat på mig om jag inte varit 

integrerad och pratat bra svenska.” 

Sanimir Resic anser att universitetet 

är och måste förbli en arbetsplats där 

man till hundra procent bedöms efter sina 

meriter. Därför ser han svenskundervisning 

och ett frivilligt introduktionsår som 

viktiga inslag i mångfaldsarbetet. 

Malmö Rugbyclub 

1966 kom Sanimir Resic tillsammans 

med sin bosniska far och kroatisk-italienska 

mor till Sverige. Han var då två år 

gammal. 

När han gick i skolan i den numera 

invandrartäta stadsdelen Lindängen i 

Malmö var han den ende i klassen som 

inte var infödd svensk. I femton år spelade 

han i Malmö Rugbyclub och han 

tror att idrottsrörelsen är ett viktigt redskap 

i integrationsarbetet. 

– Nuförtiden är Malmö en mycket 

mer segregerad stad, säger Sanimir Resic. 

Hade jag kommit till Sverige idag så hade 

jag förmodligen inte haft lika lätt att 

komma in i det svenska samhället, medger 

han. 

Sanimir Resic menar att svenskan och i viss 

mån även engelskan är en inträdesbiljett till 

den akademiska världen. 

På frågan om han själv blivit diskriminerad 

på grund av sitt ursprung berättar 

han att hans utländska namn framförallt 

har legat honom till last när det gäller 

att söka bostad i Malmö. Att han trots 

allt bor i en hyresrätt i den attraktiva 

stadsdelen Gamla Väster kan han tacka 

sin hustru för. Hennes norskklingande 

namn faller i god jord hos hyresvärdarna. 

– Vid Lunds universitet har jag däremot 

aldrig upplevt några stängda dörrar 

på grund av att jag inte är svensk, säger 

Sanimir Resic. 

Påmind om sin bakgrund 

I samband med Balkankrigen har han 

emellertid allt oftare blivit påmind om sin 

bakgrund. 

– På något sätt förväntas det av mig 

att jag ska vara balkan, säger han. Studenter 

som själva kommer därifrån vill 

gärna etikettera mig. 

Detta upplever han som irriterande 

och därför var det en befrielse att studera 

ett år i Kalifornien där man inte frågande 

efter hans etniska bakgrund. 

Själv beskriver han sig som svensk 

med dalmatiska förtecken. 

– Men mest tillhörighet känner jag 

med dem jag möter inom universitetsvärlden, 

säger Sanimir Resic. 


LUM-profilen 

9

utbildning 

10 

Nätuniversitet ifrågasattes 

på pedagogiskt seminarium 

Behövs det verkligen ett gemensamt 

nätuniversitet för de svenska 

lärosätena? 

Inte enligt många av deltagarna på 

UPCs seminarium om förslagen i utredningen 

om pedagogisk förnyelse 

av den högre utbildningen. Förslaget 

om karriärplan ifrågasattes också 

av flera. 

Den s k Franssonska utredningen är nu 

ute på remiss hos landets lärosäten. Utredningen 

belyser områden som pedagogisk 

förnyelse, mångfald, livslångt lärande, 

jämställdhet, studenter med funktionshinder 

etc (utredningen presenterades 

i LUM 3/01). 

I samband med Lunds universitets 

arbete med sitt remissvar ordnade Eva 

Åkesson och Eva Falk Nilsson på 

Universitetspedagogiskt centrum, UPC, 

ett diskussionsseminarium om utredningen 

för intresserade vid alla fakulteter. 

För att utkristallisera vad den ca 30hövdade 

församlingen tyckte om utredningens 

förslag fick deltagarna vars tio 

klistermärken (”ploppar”) av valfria kulörer 

att fördela på de förslag som de tillstyrkte 

(gröna), ville diskutera mer (gula) 

eller ifrågasatte (röda). 

Nöjda med förslagen 

I stort verkade deltagarna nöjda med förslagen. 

De gröna plopparna dominerade, 

i synnerhet på förslagen som rörde pedagogisk 

meritering och kompetensutveckling. 

Det förslag som samlade flest röda 

ploppar var det om ett gemensamt nätuniversitet 

för landets lärosäten, vilket 

också drog på sig några gula ploppar och 

bara en grön. Invändningarna mot nätuniversitetet 

gällde dels huruvida det är 

bra med distansutbildning via Internet 

över huvud taget – bl a med tanke på att 

den ofta ger dålig avkastning – men framför 

allt förslaget att regeringen ska utse en 

sakkunnig att samordna det gemensamma 

nätuniversitetet. 

– Jag är emot det centralistiska. Vill 

vi ha detta gör vi det. Någon fast organisation 

tycker jag inte att vi behöver, påpekade 

Bertil Holmberg på Oorganisk 

kemi. 

Någon invände att det ju finns 

nätverksforskarskolor. 

– Men de är inte centralstyrda, de har 

folk kommit på själva, påpekade Eva 

Hansson på Kemicentrum. 

Lars Olof Nilsson på Planeringsenheten, 

som ska skriva ihop universitetets 

remissvar, tyckte förvisso att förslaget 

var svårt att få att gå ihop med dagens 

konkurrens mellan universiteten. Men 

samtidigt menade han att det kanske behövs 

ett gemensamt nätuniversitet för att 

riktigt få igång fort- och vidareutbildningen. 

– I sanningens namn har det hänt rätt 

lite på den fronten hittills. På något sätt 

borde någon ta tag i allt så att vi faktiskt 

gör något, sa han. 

Ny formulering 

I utredningen ges också ett förslag till ny 

formulering av målet för grundutbildningen, 

där man bland flera andra har 

lagt till en skrivning om att studenterna 

ska ges förmåga att möta förändringar i 

arbetslivet. 

Här satte Lars Olof Nilsson fem röda 

ploppar. 

– Jag har inget emot det nya innehål- 

Men nätuniversitet ser det ut att bli... 

Ett fyrtiotal representanter för svenska 

universitet och högskolor, utbildningsdepartementet 

och Sveriges förenade studentkårer 

samlades i Lund strax före 

Valborg för att diskutera etablerandet av 

ett svenskt nätuniversitet. 

– Det handlar om att göra utbildningen 

tillgänglig för fler med hjälp av ny teknik, 

säger rektor Boel Flodgren, som leder 

arbetsgruppen om nätuniversitetet 

och är en drivande kraft i projektet. 

Undervisning i nätform bedrivs vid 

många universitet och högskolor. Vid 

Lunds universitet ges ca 250 kurser via 

nätet. Genom att bilda ett svenskt nätuniversitet 

vill man ge den här typen 

av undervisning fastare former. 

Boel Flodgren räknar med att närmare 

300 000 personer runt om i landet 

kan tänkas bli intresserade av den här 

typen av undervisning. 

En statlig utredning föreslår att regeringen 

avsätter 30 miljoner de närmaste 

tre åren i utvecklingsmedel. 

Lars Olof 

Nilsson var 

tveksam till 

förslaget men 

menade samtidigt 

att det kanske 

behövs ett 

gemensamt 

nätuniversitet. 

let i sak, men det får inte skymma kunskaperna 

och färdigheterna. 

Någon undrade också vem som skulle 

formulera arbetslivets krav. Ericsson? 

Förslaget om att lärarnas tjänstgöring 

ska ligga i linje med en karriärplan som 

institutionsledning och den enskilde läraren 

kommit överens om drog på sig fem 

röda ploppar. 

Någon undrade stillsamt vad det var 

för karriär det skulle handla om. Fast Eva 

Åkesson satte en grön plopp, som hon 

motiverade med att förslaget bygger på 

medvetet planerade utvecklingssamtal – 

att man någon gång om året stannar upp 

och frågar sig vad individen och institutionen 

behöver. 

Någon reagerade på själva termen 

karriärplan. 

– Karriären är min ensak. Däremot 

tycker jag det vore bra med en kompetensutvecklingsplan. 

Oro för finansiering 

Ingen satte någon röd plopp på förslaget 

om tio veckors obligatorisk pedagogisk 

utbildning. Däremot fick förslaget sju 

gula och nio gröna ploppar. Flera oroade 

sig för hur detta skulle finansieras och 

hur det skulle gå med internationell rekrytering. 

Förslaget om friare antagning via en 

introduktionstermin för personer utan 

formell behörighet fick två röda, två gula 

och sju gröna ploppar. Även här oroade 

sig några för resurser och man funderade 

över hur en sådan termin skulle läggas 

upp, och ifall man inte skulle locka studenter 

under falska förespeglingar. 

Många tyckte dock att det vore positivt 

med denna alternativa ingång till högre 

studier. 

Universitetets remissvar till Utbildningsdepartementet 

ska vara inlämnat 

den 15 maj. 

PETRA FRANCKE 

Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen 

(SOU 2001:13) hittas på en 

länk från 

http://utbildning.regeringen.se/ 

propositionermm/sou/index.htm

LTH-projekt ska 

locka de bästa 

En vecka på LTH i höst bland spännande 

forskningsprojekt, deltagande 

i ett forskningsprojekt 

sommaren efter studentexamen 

och möjlighet att läsa någon LTHkurs 

på distans redan i gymnasiet. 

Det är vad Gemstone-projektet vid 

LTH erbjuder för de allra duktigaste 

och mest teknikintresserade gymnasisterna. 

Till det kan fogas chansen att 

få hjälp med ett exklusivt specialarbete. 

30 april gick anmälningstiden ut 

för detta nya projekt, lånat från University 

of Maryland. 

– Vi vill attrahera de bästa och få 

dem att välja LTH oavsett om de bor 

i Gällivare eller Stockholm, förklarar 

professor Sven Åberg, matematisk 

fysik, tanken bakom projektet. 

Han har sponsorstöd från ett par 

storföretag för att bekosta resor och 

uppehälle åt de gymnasister som antas. 

LU samarbetar 

med Kommunal 

Svenska kommunalarbetareförbundet och 

Lunds universitet har ingått ett samarbetsavtal. 

Enligt avtalet ska Kommunal ingå i 

planeringen av det nybildade centrat Lärande 

Lund. Tillsammans ska de båda parterna 

ta ställning till hur Kommunals medlemmar 

ska introduceras i högskolevärlden. 

Pedagogik och arbetssätt ska utvecklas i 

samarbete så att de anpassas till vuxna i 

förvärvsarbete eller i yrkesaktiv ålder. Behörighetskraven 

måste ses över så att utbildningarna 

formas efter reell snarare än 

formell kunskap. Båda parterna ska se till 

att information om redan befintliga utbildningar 

samt skräddarsydda yrkesutbildningar 

når ut till Kommunals medlemmar. 

200 miljoner extra 

Regeringen kommer att öka resurserna 

till grundutbildningen inom humaniora, 

samhällsvetenskap, juridik och teologi 

med totalt 200 miljoner kronor under 

2002 och 2003. Under 2001 ligger ersättningen 

för studenter inom dessa områden 

på 28 258 kronor. Höjningen motsvarar 

ungefär 7 procent eller knappt 

2000 kr per student. 

Pedagogstudenter ska bli 

bättre på att kommunicera 

Nu drar Pedagogiska institutionen 

sitt strå till kommunikationsprojektet 

vid LU. På två kurser under våren 

tränas studenterna i muntlig och 

skriftlig framställning och i IT-kommunikation. 

Genom att ge varandra 

feedback utvecklas dessutom det 

kritiska tänkandet. 

Kommunikationsprojektet vid Lunds 

universitet startade 1999. Tanken är att 

lundastudenterna ska övas i de kommunikationsfärdigheter 

som arbetslivet kräver. 

Projektet pågår året ut och finansieras 

med 7,5 miljoner som Knut och Alice 

Wallenbergs stiftelse successivt delar ut 

till olika projekt vid institutionerna. LUM 

har berättat om flera delprojekt, senast 

om nationalekonomerna vid LU som 

byggt ett webbaserat kommunikationsforum 

bl a med stöd från Kommunikationsprojektet 

(LUM 4 2001). 

Studenter ger feedback 

På Pedagogiska institutionen som alltså 

också fått del av utvecklingsresurserna 

har man valt att låta grundkursen i pedagogik 

och en ny halvfartskurs i personal-, 

ledarskap-, och organisationsutveckling 

ingå i kommunikationsprojektet. En 

utgångspunkt är att studenterna ska få 

mer respons på sina studieprestationer. 

– Att få individuell feedback av läraren 

uppskattas. Problemet är att det inte 

alltid finns utrymme för det, säger Kerstin 

Liljedahl, ansvarig på grundkursen. 

Istället för att examineras i vanlig 

ordning ger studenterna respons på varandras 

arbeten. Indirekt får de även feedback 

av läraren. 

En viktig poäng är att studenternas 

kritiska tänkande antas bli bättre av att 

ge och få feedback. 

– Genom att opponera på varandras 

arbeten tvingas studenterna att sätta sig 

in i hur andra tänker och lär sig samtidigt 

hur de själva kan göra nästa gång, säger 

Kerstin Liljedahl. 

Att studenterna får ökat ansvar betyder 

inte att läraren får mindre att göra. 

Traditionella inslag som föreläsningar, 

seminarier och egna studier används fortfarande 

i undervisningen. 

På de två kurserna är ICT, informations- 

och kommunikationsteknologi, ett 

viktigt stöd. För de som går den nya 

halvfartskursen och bara träffas en gång 

i veckan är det särskilt användbart. 

Engagerade i kommunikationsprojektet; 

fr v Anders Sjöö, Kerstin Liljedahl, Stefan 

Bystedt, Maria Löfgren Martinsson och 

universitetsadjunkt Åke G. Berg. 

Lärarna ger instruktioner genom epostlistor 

och studenterna håller kontakt 

med varandra via gruppmejlinglistor. 

Dessutom läggs studenternas arbeten som 

skickas per e-post ut på en hemsida. 

– ICT-stödet har gett positiva effekter 

men är inget mål i sig, säger kursansvariga 

Maria Löfgren-Martinsson och 

koordinator Stefan Bystedt samstämmigt. 

På längre sikt vill de bygga upp ett 

ICT-forum som stöd för undervisningen 

även när projektet är slut. 

LENA KARLSSON 

LU satsar på 

global utbildning 

Lunds universitet investerar 5 miljoner kr 

i ett särskilt bolag U21global, som ska 

sälja utbildning via Internet till framför 

allt u-länder. Bolaget skapas av de 18 

universiteten i nätverket Universitas 21, 

där LU ingår, samt av det amerikanska 

bolaget Thompson Learning. På sikt väntas 

bolaget ge stora inkomster, eftersom 

det rör sig om en enorm marknad. 

Formellt får universitetet inte äga 

bolag som säljer utbildning. Därför går 

den stiftelse som äger universitetets hemman 

in som delägare. Thompson Learning 

ska driva bolaget, medan universiteten 

kontrollerar kvaliteten genom organisationen 

U21 pedagogica. 

Nybörjartyska i sommar 

Universitetet ska ge en nybörjarkurs i tyska 

i sommar. Kursen motiveras med att 

allt färre läser ämnet på gymnasiet och 

kan inte därför söka den ordinarie kursen. 

Istället för att läsa in tyskan på Komvux 

i efterhand ska man nu kunna göra 

det direkt på universitetet. 

utbildning 

11

12 

Fysikum firar 50-årsjubileum 

Högstämt och festligt vid invigningen 

Den 31 maj är det på dagen 50 år 

sedan Gustav VI Adolf invigde den 

Fysiska institutionens nya byggnader. 

I dag har fysiska institutionens 

expanderat till något som nästan 

kan beskrivas som en liten stadsdel. 

Men då var det bara två hus med 

vidhängande verkstadsflygel. Det 

var ändå ett himmelrike för fysikerna 

som varit trångbodda i decennier. 

Trångboddheten var inte enbart 

ett uttryck för de dramatiska 

vetenskapliga framstegen i det tidiga 

1900-talets fysik. Den berodde 

ännu mer på reformeringen av den 

”kommunala mellanskolan” i seklets 

början. 

Fysikerna hade sina första lokaler i 

Kungshuset och flyttade sedan till Biskopshuset 

som byggdes för att hysa de 

naturvetenskapliga institutionerna. Efter 

ett mellanspel vid Krafts Torg i det nuvarande 

historiska museet fick fysikerna en 

egen byggnad. Den blev färdig 1885 och 

ligger vid hörnet Biskopsgatan/Sölvegatan. 

I dag är den klassiska institutionen 

inrymd i detta hus. 

1909 fattade riksdagen beslut om att 

den kommunala mellanskolan skulle få 

statsbidrag. På kommunalt initiativ hade 

sådana skolor utvecklats som en påbyggnad 

på folkskolan. Men när staten engagerade 

sig i verksamheten krävdes att 

mellanskolornas ordinarie lärare skulle 

vara lika kvalificerade som statsläroverkens 

adjunkter. På Fysiska institutionen 

ledde detta till en anstormning av 

laboranter för magisterexamen. 

Avspärrad huvudingång 

Fysiska institutionen var inte byggd för 

elementära laborationer. Situationen blev 

inte bättre av den utrymmeskrävande 

utrustning som krävdes för den mera avancerade 

fysiken. Professor em Lennart 

Minnhagen tjänstgjorde 43 år vid Fysiska 

institutionen med början 1936 då han 

blev exta ordinarie amanuens, och han 

minns trängseln mycket väl. 

– Byggnadens huvudingång vette ut 

mot Biskopsgatan men den var avstängd, 

därför att innanför dörren fanns en 

högspänningsaggregat 35.000 volt. I stället 

användes ingången mot Sölvegatan 

som huvudingång, minns Lennart 

Minnhagen. 

En annan minnesbild av trängseln ger 

professor em Krister Kristiansson, som 

var en av Sten von Friesens medarbetare 

åren före 1950. 

– Vi arbetade med kärnfysiken 

i en barack som uppförts 

bakom huvudbyggnaden, berättar 

han. Där fanns varken 

värme eller el. På vintern körde 

vi med en oljebrännare. Den gav 

besvärlig kondens i väggar och 

på utrustning. Runt om den 

stod fat med fuktabsorberande 

kemikalier.... 

– I rummet intill arbetade 

Sven Johansson, mannen som 

skulle skapa PIXE-metoden, 

med sina scintillatorer, och om 

jag inte minns fel stod Hellmuth 

Hertz i ett hörn och arbetade 

med ultraljudsapparater. 

Laborera gratis 

När Lennart Minnhagen rekapitulerar 

några av sina glädjeämnen 

förstår man hur kärv en 

ung fysikers tillvaro kunde vara. 

– Fördelen med att vara extra 

ordinarie amanuens var att 

man då fick laborera gratis. 

Annars måste alla som laborerade 

betala en laborationsavgift 

som skulle täcka kostnaderna 

för förbrukningsmaterialet. Jag 

minns också när jag skulle tenta 

i professorsbostaden som låg i den fastighet 

där folklivsforskarna senare flyttade 

in. Tentamen var skriftlig och jag fick tillbringa 

hela dagen i professorsbostaden. I 

gengäld blev man då bjuden på en middag. 

Atomåldern börjar 

Före flyttningen 1950 fanns det bara en 

enda professur och fram till 1943 innehades 

denna av John Koch. Koch drev 

energiskt kravet på en utbyggnad av institutionen. 

I samma kvarter fanns även 

andra institutioner med lokalproblem, 

nämligen den fysiologiska och anatomiska 

institutionen. Efter en utredning av alla 

tre institutionernas lokalbehov stod det 

klart att det bästa alternativet för fysikerna 

var en nybyggnad. 1938 beviljades 

medel för en sådan på området i Sölvegatans 

förlängning norr om dåvarande 

Kemiska institutionen (som senare 

övertogs av ekologerna). Men det blev 

ingen byggstart 1939 som det var tänkt. 

När andra världskriget började lades projektet 

i malpåse. 

Kriget ändrade förutsättningarna för 

en ny institution. Efter atombomberna 

mot Hiroshima och Nagasaki var världen 

sig inte riktigt lik. Den statliga atomkommittén 

menade att byggnads- 

Professor Torsten Gustafson som var en nyckelfigur i 

det svenska atomforskningsprogrammet förklarar 

finesserna för invigningsgästerna Tage och Aina 

Erlander år 1951. 

programmet måste utvidgas så att man 

kunde satsa mer på kärnfysikalisk forskning 

än tidigare. Det skulle nu finnas två 

professurer i fysik varav en med kärnfysikalisk 

inriktning. Sten von Friesen blev 

den förste professorn i kärnfysik. Det 

betydde bl a att Tornavägen drogs norr 

Lennart Minnhagen minns hur han för 

monarken försökte förklara vad som är så 

upphetsande med exciterade atomer.

om vattentornet. Ursprungligen skulle 

den ha gått söder om vattentornet, men 

då blev fysikinstitutionens tomt för liten. 

Avståndet mellan teori och experiment 

var också kort inom kärnfysiken, och 

därför skulle mekanik med matematisk 

fysik också flytta in i de nya byggnaderna. 

Den leddes av en man som kom att betyda 

mycket för det socialdemokratiska 

atomforskningsprogrammet, professor 

Torsten Gustafson. I ett slag fanns det 

alltså tre institutioner i det nya fysikkomplexet. 

”Solmättad festdag” 

John Koch som efterträddes av Bengt 

Edlén fick inte uppleva den fysikinstitution 

han kämpat för i så många år. 1950 

stod två parallella byggnader färdiga med 

gavlarna åt Sölvegatan. Invigningen ägde 

rum 31 maj nästa år med den nytillträd- 

Två lekfulla 

nobelpristagare: Niels 

Bohr (i förgrunden) 

sätter fart på 

tippetoppsnurran medan 

Wolfgang Pauli hukar 

sig. Niels Bohr var en 

mycket populär besökare 

hos familjen Torsten 

Gustafson eftersom han 

alltid hade med sig 

leksaker åt barnen; 

tippetoppsnurran var en 

gåva till Gustafsons 

dotter, Carita Brinck. 

de monarken Gustav VI Adolf, statsminister 

Tage Erlander, nobelpristagaren 

Niels Bohr och andra notabiliteter. Lokalpressen 

lyfte på lyrikens vingar. Signaturen 

Obel i Lunds Dagblad skrev: 

”Hela dagen blev en festdag, en högstämd, 

finstämd, solmättad och vacker 

festdag, som lundaborna skall minnas 

under alla kommande dagar”. 

För majestäter 

Efter flera tal i Fysicums föreläsningssal 

fick konungen tillfälle till rundvandring. 

Han besökte Torsten Gustafsons institution 

och visade enligt signaturen Obel i 

Dagbladet ”ett ingående intresse för alla 

dessa instrument och apparater som är 

abrakadabra för vanliga dödliga”. Lennart 

Minnhagen fick för majestätet visa 

hur man exciterade atomer med pulserad 

högfrekvens. Fiffig lösning 

Planskiss över Fysikum femton år 

efter invigningen. De hus som 

stod färdiga vid invigningen 1951 

är H (för experimentalfysik), 

verkstaden I, förbindelsegången J 

samt östra delen av K för 

matematik och teoretisk fysik. 

– ”Försök nu att förklara detta så ett 

en lekman förstår det”, sa kungen till 

mig. Jag försökte, men jag vet inte hur 

mycket han begrep, berättar professor 

Minnhagen. 

Tippetoppsnurran 

Enligt Lunds Dagblad utspelades ett nöjsamt 

intermezzo när professor Bohr på 

golvet för konungen demonstrerade ”den 

lustiga lilla Tippetoppsnurran i blågula 

färger, vars svängningars regler professor 

Bohr f n håller en hel värld i spänning 

med”. 

Det blev middag på Akademiska föreningen; 

kungen satt under en för tillfället 

uppförd tronhimmel. Det blev också 

doktorspromotion i Domkyrkan, varvid 

kungen fick ”förnyad lager” och Tage 

Erlander blev filosofie hedersdoktor. 

Dessförinnan hade Luftvärnet brassat av 

sina pjäser. Man sparade inte på krutet, 

och det gjorde inte heller signaturen Obel 

som noterar: 

”Vid första skottet lämnade Domkyrkans 

duvor förskräckta sina viloplatser 

i tornets nischer, vid det andra började 

småbarnen ropa på mor och far, vid det 

tredje var gråten i full gång - men vid det 

fjärde hade de flesta vant sig vid promotionssaluten 

och duvorna började återvända”. 

Lugnet lägrade sig åter över Lund. 

Även fysikerna kunde återvända till sina 

nischer för lite ostörd forskning. 

GÖRAN FRANKEL 

på etikettfråga 

Det var bestämt att Tage Erlander 

skulle inviga Fysikum. Men 

före invigningen blev det tronskifte. 

Det visade sig att den nye kungen 

Gustav VI Adolf gärna själv 

ville inviga huset, och så blev det. 

Då uppstod emellertid ett delikat 

problem som Torsten Gustafsons 

dotter Carita Brinck vet närmare 

besked om: 

– Pappa berättade för oss att 

enligt etiketten måste kungen först 

ha invigt något i Uppsala innan 

han kunde inviga något i Lund. Så 

man fick i all hast rycka ut på våren 

för att inviga ett smärre laboratorium 

i Uppsala. Där måste 

man ha förundrat sig mycket över 

det kungliga besöket…. 

13

14 

Stamceller som 

hjärnreparatör 

En av världens ledande forskare på 

neurala stamceller, professor Fred 

Gage från Salk Institute, La Jolla, 

ska föreläsa i Lund under Neurovetenskapsdagarna. 

Han medverkar 

på ett minisymposium torsdagen 

den 17 maj. Årets Segerfalkföreläsning 

hålls samma dag, kl 16, av den 

italienske forskaren professor Paolo 

Sassone Corsi. 

Minisymposiet handlar om hjärnans 

plasticitet och olika möjliga tekniker att 

återställa funktioner som slås ut vid skador 

eller sjukdomar. Utsikterna att utnyttja 

stamceller i hjärnan har blivit ett 

hett forskningsområde bland neurovetare 

världen över. Fred Gage och hans 

forskargrupp har fått stor uppmärksamhet 

för sina arbeten. Symposiet som arrangeras 

av professorerna Anders Björklund, 

Olle Lindvall och Tadeusz Wieloch, 

hålls på engelska och äger rum i Fernströmsalen 

på BMC kl. 9.00-15.30. 

Årets Segerfalkföreläsare Paole 

Sassone–Corsi driver ett forskningslaboratorium 

vid Université Louis Pasteur i 

Strasbourg. Arbetet fokuseras på mekanismerna 

för signalöverföring som styr 

cellkärnans funktioner och då särskilt 

genaktivering. Dessa händelser har viktiga 

konsekvenser för hur cellerna växer, 

för tumöruppkomst och hur cellernas 

differentieras och får olika funktioner. 

Titeln på föreläsningen är Coupling 

signalling to gene expression:a tale of 

many tricks. 

Fredagen den 18 maj ägnas åt föreläsningar, 

postersessioner och posterdiskussioner. 

Detta äger rum på BMC 

Studentcentrum, Sölvegatan 19. Neurovetare, 

särskilt de unga forskarna, från 

olika ämnen och fakulteter ska presentera 

och diskutera sina forskningsresultat. 

Hela programmet finns på nätet 

www.wnc.lu.se/anita/neuroscienceday 

SS 

Temadag på BMC 

Den 16 maj är det öppet hus på BMC 

med fokus på ”BMC-konceptet”. Tanken 

är att intresserade dels ska få se själva 

byggnaden, dels få en inblick i den 

forskning som pågår där. Det öppna 

huset pågår mellan 9.00 och 15.30. Kontaktperson 

är Anneli Kratz tel 046- 

2224020. 

Levande målarspråk belönas 

Humanistdagarna avslutades enligt 

traditionen med utdelning av det 

Rausingska Humanistpriset. Det gick 

i år till konstnären Ola Billgren som 

i motiveringen beskrivs som en av 

Sveriges mest betydande konstnärer. 

Birgit Rausing överlämnade priset sedan 

hon gett en initierad presentation av pristagaren: 

Det gladde henne särskilt att fakulteten 

för första gången valt att ge priset 

till en bildkonstnär 

– Ola Billgren har ett levande målarspråk 

och i hans konst ser vi en berikande 

balansgång mellan känsla och intellekt, 

sade hon och anknöt till årets tema för 

Humanistdagarna – Känslornas språk. 

Språkvetenskapliga sektionens dekanus 

professor Jan Svensson spann på 

samma tema och talade om pristagarens 

rika formspråk som uttrycker känslor. 

– Ola Billgren är tillika en lysande 

skribent som i sina texter rör sig otvunget 

inom ett omfattande bildkonstnärligt fält 

– från måleri till film, fotografi och konstarternas 

teori. 

I sin Rausingföreläsning berättade 

Ola Billgren om kolorismen och dess 

uppsving och om sin egen relation till 

kolorismen. 

Årets Humanistdagar var som sina 

Dick Heinegård och Tore Saxne, 

framgångsrikt forskarteam inom 

reumatologi vid LU, har fått ett stort 

europeiskt pris för sina arbeten. Det 

heter EULAR priset 2001 – European 

League Against Rheumatology – 

och är på 25.000 Euro. 

Dick Heinegård är professor i bindvävsbiologi 

och Tore Saxne överläkare vid 

Reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset 

i Lund. Deras forskning är ett 

fint exempel på den nära koppling mel- 

Konstnären Ola Billgen fick det 

Rausingska Humanistpriset 2001. 

föregångarna – en succé. Jan Svensson 

berättade att han och dekanuskollegan 

Gunilla Florby varit runt och lyssnat på 

många välbesökta föreläsningar: 

– De visade hur mångfacetterat och 

levande språket är och hur viktig och 

framgångsrik forskningen är i de olika 

ämnena, påpekade han. 

– Problemet är att den inte uppfattas 

som lönsam. Men både samhället i stort 

och Lunds universitet skulle vara betydligt 

fattigare utan alla språkforskares arbeten. 

Programmet i universitetsaulan inramades 

med pianospel av musikprofessorn 

Hans Pålsson, tillika pristagarens vän. 

SS 

Framgångsrika reumatologer prisas 

lan grundforskning och klinik som finns 

inom många områden vid LU, t ex rörelseorganens 

sjukdomar. De får priset bl a 

för att de har utvecklat s.k. molekylära 

markörer. 

– Här utnyttjar vi molekyler. som 

bara finns i brosk, som tecken på att det 

pågår en process i brosk där vävnaden riskerar 

brytas ner. Det innebär att leden 

förstörs, något som sker vid ledgångsreumatism 

eller artros, säger Dick Heinegård. 

– Vi vet nu att vi kan följa aktiviteten 

i processen och mäta effekter av behandling 

mot den pågående processen i ledens 

brosk. Detta ger oss nya öppningar eftersom 

den metod som hittills använts ofta 

missar processen i brosket och bara visar 

inflammation och smärta. 

– Den här nya typen av diagnostik 

kommer att få en mycket viktig roll i utvecklingen 

av nya läkemedel som stoppar 

upp förstörelsen i leden. 

S S

Rektorsuppmaning 1 maj: 

”Lunds studenter 

måste ta sitt ansvar” 

Rektorsuppvaktningen på 1 maj 

präglades av samstämmighet. Studentkårernas 

ordförande Magnus 

Andergran och rektor Boel Flodgren 

var rörande ense t ex om behovet av 

mer resurser till grundutbildningen. 

Fler kvinnor och fler studenter från 

studieovana miljöer var andra gemensamma 

mål. Och båda oroade 

sig för hösten: kommer Lunds studenter 

då att ha någon gemensam 

organisation, som kan företräda 

dem? 

Magnus Andergran, ordförande i Lunds 

Universitets Studentkårer LUS, höll ett 

varmt tal till rektor och gav universitetet, 

dess ledning och lärare gott betyg. 

Den grupp som arbetar med universitetets 

nya strategiska plan fick särskilt beröm 

för sin självständighet och sin ambition 

att se till att den uppsjö planer, program 

och policys som finns, bildar en 

helhet. 

Smolk i bägaren, ansåg Andergran, är 

bristen på resurser, inte minst i grundutbildningen. 

Han lovordade dem som 

lojalt sett till att få budgeten i balans, men 

beklagade att många goda idéer fått skjutas 

på framtiden. 

Riktigt kritisk blev han bara när han 

talade om universitetet som organisation. 

– Decentralisering är bra, om det 

fungerar. Men i den delegationsiver som 

råder vet ingen längre vem som får fatta 

beslut om vad och vem som ansvarar för 

att följa upp de beslut som är fattade. 

Livslångt lärande 

Boel Flodgren poängterade i sitt svar att 

hon är glad för samarbetet med studenterna. 

Samtidigt som universitetet arbetar 

hårt för att leva upp till omvärldens 

behov av livslångt lärande, så gäller att 

stärka universitetet som en unik kulturbärande, 

kreativ och samhällskritisk institution, 

menade hon. 

Lunds universitet är fortfarande 

förstahandsvalet bland gymnasister. De 

som kommer hit får en utbildning med 

starka internationella band, och möjlighet 

att läsa vid något av de framstående 

universiteten i nätverket Universitas 21 

som Lunds universitet tillhör. För att slå 

vakt om grundutbildningens kvalitet 

krävs dock en kraftig resursförstärkning, 

menade rektor. Det behövs både för att 

tex individualisera undervisningen, och 

ge lärarna möjlighet att forska. 

Hon höll inte med Magnus Andergran 

i kritiken av organisationen: 

– Det är viktigt att ha ett decentraliserat 

arbetssätt i en så stor och snabbt föränderlig 

verksamhet, för att fånga upp 

nya idéer och få människors kreativitet 

att blomma. 

Ta ert ansvar! 

Däremot delade hon hans oro över splittringen 

i kårvärlden. Ingen vet om det i 

höst kommer att finnas en given samarbetsorganisation 

för studentkårerna befarade 

Andergran att Boel Flodgren själv 

kan tvingas välja vem som ska representera 

studenterna. Men det var hon inte 

intresserad av. Lagen ger studenterna rätt 

till inflytande, men då förväntas studenterna 

ha representanter som tjänar alla 

lundastudenters intressen, inte olika kårfraktioners: 

– Ni måste själva ta ansvar för vem 

som ska representera er i styrelsen. Studenterna 

är universitetets viktigaste 

kvalitetspådrivare, och ni behövs i diskussionen 

på alla nivåer. Utan aktiva studenter 

inget bra universitet, sa Boel Flodgren. 

BRITTA COLLBERG 

Tjockt med folk i den bleka vårsolens glans. 

– Ta ert ansvar, uppmanade rektor Boel 

Flodgren studenterna den 1 maj. 

Magnus Andergran, LUS-ordförande, höll 

talet till rektor, sekunderad av vicen Marta 

Santander. 

FOTON: KENNET RUONA 

15

Sten Åke Nilsson 

16 

– Man talar ofta 

om att hitta en 

nisch och stanna 

där. Jag har alltid 

försökt bryta 

mig ur mina så 

fort jag hittat 

dem. Så förklararkonstvetaren 

Sten 

Åke Nilsson, 

Stånke med 

hela universitetet, 

varför han 

följer olika spår i 

sin forskning 

och gärna nosar 

efter nya. 

I sin avskedsföreläsning berättade han om 

sin kärlek för så olika ämnen som 1700talets 

svenska konst, kistebrev, kolonialtidens 

arkitektur i Indien, stenstäder på 

Zanzibar och nu, förhistoriska grottbilder. 

Fascinationen för 1700-talet började 

redan i gymnasiet när Sten Åke Nilsson 

tog del av Yngve Bergs Bellmanillustrationer. 

Och när han i Lund fick ta hand 

om Carl August Ehrensvärds texter och 

teckningar var det kärlek vid första ögonkastet. 

Den kärleken håller i sig. Lic.avhandlingen 

1963 handlade om Ehrensvärds 

karikatyrer. 

– Det är motståndet och mångsidigheten 

hos Ehrensvärd som lockar mig. Han 

var både tecknare och författare, filosof, 

Islamiska trädgårdar och backanaler i 

konsten var några av ämnena på ett symposium 

som tillägnades Sten Åke Nilsson 

i samband med att han lämnade professuren. 

Temat, Klassiskt och orientaliskt 

i arkitektur, ord och bild, speglade 

de två huvudspåren i hans konstvetenskapliga 

forskning. 

Bland föreläsarna fanns både tidigare lärare 

och gästforskare vid institutionen 

och andra vetenskapliga vänner från olika 

håll. En av dem var Bo Ossian Lindberg, 

som lämnade Lund för en professur 

i Åbo. En annan Deborah Howard 

från Cambridge som berättade om renässansarkitektur 

i Skottland. 

Den danske arkitekten Steen Estvad 

Petersen rapporterade från sin trädgårdsforskning 

i Orienten och visade hur 

”Stånke om sina olika kärlekar 

arkitekt och amiral, kemist och jordbrukare. 

Samma sommar började Sten Åke 

Nilsson se mot Indien. Det fanns ett prosaiskt 

skäl. 

– Ragnar Josephson som jag då hade 

nära kontakt med hade valts in i Svenska 

Akademien och börjat skriva en biografi 

över Ehrensvärd. Det var svårt att tävla 

med den. 

Sten Åke Nilsson såg några indiska 

målningar som visade danska nyklassiska 

byggnader i tropiskt klimat och såg då 

sambandet mellan arkitektur och klimat. 

– Kolonnader som hos oss bara samlar 

snö är i Indien nödvändiga som skuggande 

element och på de platta taken kan 

man sova under heta nätter. Jag insåg att 

det finns andra intressanta aspekter, t ex 

arkitekturens politiska roll i ett växande 

imperium. 

I europeiska arkiv hittade han så 

mycket material att det räckte till en doktorsavhandling. 

Han for också till Indien 

där han tillbringade första natten i ett övergivet 

maharajapalats i Jaipur. I Calcutta 

hittade han mönsterböcker som visade hur 

kända engelska offentliga byggnader fungerat 

som förebild när motsvarande skulle 

byggas i Indien. 

Avhandlingen, European Architecture 

in India 1750-1850, kom ut på ett brittiskt 

förlag och fick uppmärksamhet. Framgången 

gav mersmak. Det blev en ny resa, 

som inbegrep bl.a. Östafrika, Turkiet, Irak 

och Japan och senare en bok om de nya 

huvudstäderna i Indien, Pakistan och 

Bangladesh. Han hade upptäckt att de nya 

städerna på ont och på gott påminde om 

Symposium om trädgårdskonst i Orienten 

trädgårdsarkitekturen inspirerats från 

naturen och religiösa föreställningar. 

Rinnande vatten, särskilt i nedsänkta 

kanaler, är ett genomgående motiv i den 

islamiska trädgårdskonsten. Likaså de 

fyra livgivande floderna för vatten, vin, 

mjölk och honung, som bildar ett kors 

med livets källa i mitten. Vatten, sprudlande 

fontäner och skuggarrangemang 

uttrycker trädgårdsägarens välstånd 

Symposiet avslutades nästa dag på 

Krapperup. I programmet ingick bl a 

1700-talsmusik och skådespelerskan 

Agneta Ekmanner reciterade Anna 

Lenngren. Och, som en extra och hemlighållen 

överraskning för huvudpersonen 

Sten Åke Nilsson, uppträdande av två indiska 

dansöser. 

SS 

de gamla. 

Tillbaka i Sverige började Sten Åke 

Nilsson nosa i ett nygammalt spår och 

engagerades att medarbeta i en svensk 

konsthistoria där han skrev om 1700-talet, 

efter den karolinska tiden.. 

– Jag gick från det internationella perspektivet 

till det nationella och regionala, 

från Stockholm till småstäder och därifrån 

till landsbygden. På så sätt kunde jag visa 

hur man under 1700-talet metodiskt arbetade 

för en centralstyrning av konsten i 

Sverige. Basen fanns i slottsbygget i Stockholm 

och med arkitekter som hade kontakt 

med den samtida konstutvecklingen 

internationellt. 

– Därför fick rådhuset i Härnösand 

doriska pilastrar och Lundagård anlades 

efter samma principer som Drottningholm. 

När Sten Åke Nilsson höll installationsföreläsningen 

1981 valde han ett 

mycket näraliggande ämne, nämligen 

Helgo Zettervall och universitetshuset. 

Aulan var sliten och föreläsaren pekade på 

de stora sprickorna i taket och den felaktiga 

färgsättningen 

– Det tog lite tid men aulan renoverades 

sedan och sfinxerna återbördades till 

sina gamla”häckningsplatser”. 

Stånke emeritus har mycket att göra. 

En bok om LUs konstsamling kommer till 

jul. Vitterhetsakademien fyller 250 år och 

inför det ska han hjälpa till med en serie 

studier över grundaren Lovisa Ulrica och 

andra lärda fruntimmer. Men helst vill han 

hålla på med förhistorisk grottkonst. 


Martin Olin (tv) och Hjördis Kristenson 

hade arrangerat symposiet – här med 

föreläsarna Bo Ossian Lindberg och 

François Lissarrague som varit 

gästforskare vid institutionen.

Öppna ateljéer 

på Konsthögskolan 

Vad gör de egentligen på Konsthögskolan? 

Nu kan den som undrar gå dit 

och titta. Mellan den 12 och 20 maj kl 

12–18 håller de sextio studenterna sina 

ateljéer öppna för allmänheten. Då visas 

video, måleri, fotografi, objekt, 

ljudinstallationer och diverse blandformer. 

Adress: Föreningsg. 42, Malmö. 

Konsten i östra Europa 

Den 14 och 15 maj anordnar Konsthögskolan 

i samarbete med bl a Rooseum 

ett seminarium för att presentera, 

kommentera och analysera samtida 

fenomen i östra Europas kultur med 

tonvikt på bildkonsten. Konstnärer 

och teoretiker från östra Europa kommer 

att delta. Seminariet hålls på 

Konsthögskolan och är gratis. 

Anmälan på fax 040-32 57 05, eller 

e-post: jenny.svensson@khm.lu.se 

Nya broschyrer 

för utbytesstudenter 

Internationella sekretariatet har kommit 

ut med tre nya broschyrer. Exchange 

Study at Lund University tar 

upp det mesta en utbytesstudent vid 

Lunds universitet kan behöva veta. 

International Master’s Programmes 

och Scandinavian Area Studies. Courses 

Recommended for Exchange Students 

beskriver en del av det utbildningsutbud 

som ges på engelska vid 

Lunds universitet. Broschyrerna kan 

beställas från Internationella sekretariatet, 

e-post intsek@intsek.lu.se. För 

fullständig lista över engelskspråkiga 

kurser se www.lu.se/intsek/courses 

Hedersdoktor 

gästföreläser 

Professor Jean-Michel Dayer, Geneve, 

en förgrundsgestalt inom inflammationsforskning 

och en av årets hedersdoktorer 

i medicin vid LU håller en 

gästföreläsning tisdagen den 27 maj 

kl 17.00 i Rune Grubb salen, BMC, 

Sölvegatan 19. Han är särskilt känd 

för sina upptäckter av naturliga hämmare 

av de inflammationsstimulerande 

ämnena TNF och interleukin-1. 

Ämnet för hans föreläsning är Apolipoprotein 

A-1: a new approach to 

blocking IL-1 and TNF production. 

Universitetet riskerar 

förlora uppdragsvinsten 

På pappret ser uppdragsutbildningen 

vid Lunds universitet ut att ha 

gått med 21 miljoner kronor i vinst 

under år 2000, vilket tillsammans 

med de senaste årens vinster bildar 

ett ackumulerat överskott på 61,5 

miljoner kronor. Eftersom det inte är 

tillåtet att bedriva uppdragsutbildning 

med vinst är risken stor att regeringen 

drar in pengarna. Fast det 

är inte otroligt att det ligger felaktig 

redovisning bakom siffrorna. 

På Planeringenheten misstänker man att 

det har blivit fel i redovisningen på grund 

av att uppdragsintäkterna bokförts på 

uppdragsverksamheten, medan lönerna 

legat kvar på den grundläggande utbildningen, 

forskningen och forskarutbild- 

Ett par hundra studenter från de 

biomedicinska forskarskolorna i 

Sverige samlas till en stor konferens, 

SNIB, i Lund och Köpenhamn den 

11-13 maj. De ska delta i workshops 

kring den egna forskningen och ha 

föreläsningar med särskilt inbjudna 

talare från Öresundsregionen. 

SNIB står för Student Network in Bioscience 

och konferensen samlar nuvarande 

och tidigare deltagare från forskarskolorna. 

Stiftelsen för Strategisk Forskning 

som bildades 1994 såg till att det bildades 

en biomedicinsk forskarskola vid de 

fem stora universiteten i Sverige – Umeå, 

Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg 

och Lund. 

Ett syfte var att trygga den framtida 

Läkaren och skribenten Nils Uddenberg 

gästar Lund tisdag den 15 maj då han 

föreläser över ämnet Människan - det 

sociala djuret. Uddenberg är känd för sitt 

intresse för interaktion mellan arv och 

miljö i ett evolutionsperspektiv. Föreläsningen 

kommer att fokusera människans 

natur samt hur sociala och biologiska 

processer griper in i varandra i forman- 

ningen och inte omförts till uppdragsverksamheten. 

Detta gäller främst lönerna, 

som är den största kostnaden inom 

uppdragsverksamheten. 

– Varje kansli går nu igenom räkenskaperna 

för uppdragsverksamheten några 

år bakåt i tiden och ska komma in med 

korrigeringar så att delårsbokslutet den 

30 juni ger ett mer rättvisande resultat, 

säger planeringschef Håkan Linnarson. 

Han utesluter dock inte att det fortfarande 

finns ett överskott kvar efter genomgången. 

– Vi får se i augusti när delårsbokslutet 

är klart. Därefter får vi ansöka hos regeringen 

om att få behålla pengarna. Men 

det finns en uppenbar risk att vi inte får 

behålla överskottet. 

PETRA FRANCKE 

Biomedicinska forskarskolor samlas 

Nils Uddenberg om det sociala djuret 

försörjningen av studenter till den forskning 

som stiftelsen finansierar. 

Utbildningen är ettårig och de studenter 

som väljs ut har studerat minst tre år 

vid medicinsk, naturvetenskaplig eller 

teknisk fakultet. Majoriteten går vidare 

till fortsatta forskarstudier. I Lund var det 

40 av 54 studenter ur de tre första 

årskullarna som satsade på en akademisk 

forskarkarriär. 

SNIB har arrangerats två gånger tidigare 

– 1999 i Uppsala och 2000 i Linköping. 

– Vår ambition med SNIB är att bilda 

ett nationellt nätverk som kan ge unga 

aktiva forskare vid biomedicinska 

forskarskolor en möjlighet att träffas och 

presentera resultat, säger Lotta Gustafsson, 

doktorand vid LU, som ingår i 

arrangörskommittén för konferensen. 

det av människan. Föreläsningen äger 

rum kl 16.00-17.00 i Fernströmssalen, 

BMC, Sölvegatan 19. Efteråt tillfälle till 

frågor och diskussion. Alla är välkomna. 

Föreläsningen ingår i samarbetsprogrammet 

HUMANIORA OCH MEDI- 

CIN. Kontaktperson: 

Peter Nilsson e-mail: 

Peter.Nilsson@medforsk.mas.lu.se 

17

insändare 

18 

”Vi doktorander mår inte bra!” 

I SDS 4/4 tar utbildningsminister Thomas 

Östros upp frågor som berör forskarutbildningsreformen 

som trädde i 

kraft 1998. Enligt Östros är reformens 

främsta syfte att förbättra villkoren för 

de forskarstuderande, effektivisera forskarutbildningen 

och öka antalet doktorander. 

Mot den bakgrunden målar 

han upp en utopisk bild som framställer 

doktoranden i en förbättrad situation. 

Som nyantagen doktorand känns 

detta främmande. Verkligheten ser annorlunda 

ut. Klart uttryckt är teorin fin 

medan verkligheten är pin. 

Vad som främst oroar oss är effektiviseringen 

av forskarutbildningen till fyra 

år. Denna produktiva idé tar ingen hänsyn 

till den mänskliga individen. För oss 

doktorander inom den samhällsveten- 

Mycket lyckade öppningsarrangemang, 

besökare från när och fjärran, både beslutsfattare 

och forskare, glada språkvetare, 

studenter, representanter från 

näringsliv och media har bidragit till att 

göra inledningen på språkåret till en fest 

för de berörda. Initiativet kommer från 

EU och Lunds universitet har, berömligt, 

tagit tillfället i akt för att göra reklam 

för språkstudierna. Varför känns 

det ändå så att det roliga är förbehållet 

en privilegierad inre krets och det är 

bara vissa utvalda som är inkluderade 

i festligheterna? Varför känns det så att 

medan ’språken’ får vara med i festen, 

får ’småspråken’ stå utanför med mössan 

i handen? 

Det är inte så länge sedan Susanna Fahlström, 

fil. doktor i finsk-ugriska språk, 

lektor vid Finsk-ugriska institutionen i 

Lund, skrev en artikel i LUM om språk 

som inte får en syl i vädret. Hon skrev 

om två av dem mindre gynnade språken: 

estniskan och ungerskan. Men 

egentligen skrev hon om den allmänna 

inställningen och attityden som delar 

upp språk i A-lag och B-lag och denna 

indelning tycks accepteras av de flesta 

vid universitetet. Nu är hon borta. Liksom 

Finsk-ugriska institutionen. 

Någon högre status 

Undervisningen i ungerska och estniska 

har aldrig åtnjutit någon högre prioritering 

eller status. De berörda tol- 

skapliga sektorn medför effektiviseringen 

en kolossalt stressig situation. För 

det första nödgas den enskilda doktoranden 

ta sina obligatoriska 60 poäng, 

vilket motsvarar ett och ett halvt år. 

Empiriskt material 

Därtill kommer för vår del insamling 

av empiriskt material till avhandlingsarbetet 

under ytterligare ett år – materialet 

tar minst ett halvår att sammanställa. 

Vid sidan om följer att även raskt 

bygga upp ett nätverk med andra forskare. 

Detta är en viktig komponent i 

forskarutbildningen för en framtida 

tjänst. Nätverksbyggandet sker främst 

i samband med olika konferens- och 

seminariebesök där det egna forskningsresultatet 

presenteras. I denna 

kar det så att det delvis beror på att det 

är ett för det flesta obekant område, 

delvis på att undervisningen har varit 

utformad som en typ av andraspråkutbildning. 

M a o har den varit designad 

för studenter med språket som modersmål, 

som hade behov av att friska 

upp språkkunskaperna i det. 

Ett nytt fenomen 

På senare år har det dykt upp ett helt 

nytt fenomen som kastar nytt ljus över 

behovet av ungerskundervisningen. 

Tendensen visar nämligen att majoriteten 

av de som vill läsa ungerska inte 

längre har ungerska som modersmål. 

Allt fler ”äkta” svenskspråkiga studenter 

söker sig till ungerska studier idag. 

Skälet är helt enkelt ett intresse för ett 

annorlunda språk. 

Detta är självfallet mycket glädjande, 

men samtidigt mycket oroande. 

Undervisningen är inte designad och 

resursförsedd för att tillgodose behov 

av icke ungerskkunniga studenter. 

Bland dessa finns inte bara 

svenskar. Även studenter från Danmark 

förekommer och med bron och 

ingen ungerskundervisning vid Köpenhamns 

universitet, har man säkert ett 

latent studentunderlag inom området. 

Enligt en källa vid i Köpenhamn 

dyker det upp studenter där som efterfrågar 

studier i ungerska språket, 

men som måste avvisas. 

Med aktiv sökning skulle man säkert 

mycket stressiga situation tillkommer 

även en jakt efter finansiering för de 

som inte har tjänst, vilket medför ytterligare 

skrivelser. I väntan på att ansökningarna 

skall begrundas av olika finansiärer 

får doktoranden försörja sig 

med extra arbete. 

Mindre än ett år 

Sammanräknat innebär detta att själva 

avhandlingen skall skrivas färdig på 

mindre än ett år! Att detta är förbättrade 

villkor är vi inte klara över. Det 

enda som är klart i nuläget är att många 

doktorander inte mår bra på grund av 

den nya reformen. 

TORBJÖRN FRIBERG 

SUSANNA PERSSON 

DOKTORANDER I SOCIALANTROPOLOGI,LU 

Vad händer när språkåret är över? 

kunna locka dem till Lund. Studenter 

som läser ungerska idag vid Lunds universitet 

är idag mycket missnöjda med undervisningens 

uppläggning och resursfördelningen. 

Som ett exempel kan vi ta 

att på 60 p-nivån kan institutionen erbjuda 

två timmars undervisning per 

vecka... Det säger sig självt att en värdig 

kunskapsöverföring med kvalitet knappast 

kommer på fråga. 

Nu håller institutionen på att undergå 

stora strukturella omändringar. 

Det nya behovet 

Det är mycket angeläget att man redan 

vid i det här skedet av planeringen tar 

hänsyn till alla aspekter och att de som 

tar beslut om institutionen öde även 

tänker på det nya behovet från studenternas 

sida. Det är trots allt studenten 

som berättigar vår existens. 

Det är av avgörande betydelse att 

undervisningen kan fortsätta under värdiga 

former, att studenten kan räkna med 

att kunna fullfölja en påbörjad utbildning 

och att möjlighet till en god utbildning 

ges. 

Se till att statusen höjs där den behövs 

att höjas! 

KATALIN HENRIKSSON 

FORSKARSTUDERANDE 

F D FINSK-UGRISKA INSTITUTIONEN

Det händer vid Lunds universitet 

se vidare http://www.kalendariet.lu.se 

11/5 Minisymposium. ”Gender, 

University Learning och ICT” kl 

13.15-17.00 i Samarkand på AF. 

Arr Centrum för genusvetenskaper 

tillsammans med CITU och UPC. 

Se även: www.genus.lu.se. 

11/5 Forskningsseminarium i 

yrkes och miljömedicin. Bengt 

Nihlgård, växtekologiska avd: 

”Spårämnen och älgsjuka”. Kl 

14.30-16.00 F-blocket, universitetessjukhuset, 

Lund. 

12/5 Geologiska Föreningens 

årsmöte. Tema: ”Aktuell forskning 

om Sveriges fanerozoiska berggrund”. 

Kl 10.00-15.00 . Info: 

www.sgu.se/gf/gfmot.htm#Ankare 

14/5 Möte. IVA Syd inbjuder 

till “Industridesign – ett viktigt 

konkurrensmedel”. Kl 17.00-19.30 

på IDEON, Betahuset, Knut 

Wicksells rum, Sheelevägen 17, 

Lund. Info och anmälan 08- 

7912993. 

15/5 LUB-dag. Det elektroniska 

biblioteket. Kl 13.15 i Auditoriet 

på Kulturen, Lund. 

15/5 Filosoficirkeln. Ett samtal 

med Georg Klein. Samtalspartners: 

Per Engfors och Olle Holm- 

qvist, ”Forskarens frihet och 

ansvar”. Kl 19.30 universitetshusets 

aula, Lund. 

16/5 Fakultetsklubben. Kerstin 

Barup, professor i bebyggelsevård: 

”Avigt och rätt i gamla 

hus”. Kl 12.00-13.00 i nya festsalen, 

1 tr upp tv, AF, Lund. 

16/5 Föreläsning. Julie Anne 

Plax, University of Arizona om 

Watteu´s “Departure of the Italian 

Comedians” (1697) and the Battle 

of the Theaters. Arr Sällskapet 

för 1700-talsstudier.. Kl 16.00 i 

sal Ekelund på inst för litteraturvetenskap. 

Info 046-2223806. 

17/5 Föreläsning. Julie Anne 

Plax, University of Arizona, om 

Watteau´s Military Paintings: 

Conflicts and Confluences. Kl 

16.00 på inst för konstoch 

musikvetenskap, Biskopsgatan 5, 

Hus Josephson, sal 316. Info 046- 

2223806. 

17/5 Föredrag. Prof Jaakko 

Hintikka (Boston University): 

Explanations and Causation. Kl 

18.30 i Kungshuset, Lundagård. 

Föredraget följs av eftersits.Arr 

Filosofiska föreningen. Info 046- 

2227859. 

18/5 Tvärvetenskapligt teoriseminarium. 

”Erfarenheter från 

att fokusera och integrera könsperspektiv 

i undervisning”. Docent 

Anna Wahl, Handelshögskolan, 

Stockholms universitet. Kl 13.15- 

15.00 konferensrummet, Centrum 

för genusvetenskap, Magle Stora 

Kyrkogata 12B, Lund. 

18/5 Symposium. ”Cutting Edge 

Rheumatology”. The 2001 Frank 

Wollheim symposium. Auditoriet, 

Kulturen, Lund. Info och anmälan: 

Ingrid Jönsson, 046-171620, fax 

046-128468 eller e-post 

Ingrid.Jonsson@reum.lu.se 

19/5 Årligt utbyte med Sällskapet 

för filosofi och psykologi 

i Köpenhamn. Inbjudan till ett 

symposium på temat: ”Kognition, 

emotion och representation”. Arr 

Filosofiska föreningen. Info 046- 

2227859. 

22/5 Seminarium. Centrum för 

ungdomsforskning vid LU, Malmö 

högskola och SLU. Inledare är 

docent Mats Lieberg, Han talar 

om ”Ungdom i småort- om ungdom, 

identitet och lokala livsformer”. 

Kl 14.15-16.00 Apelgården, 

Pommonvägen 2, Alnarp. 

23/5 Bio-medico konference. 

Medicon Valley Academy, erhvervsbladet 

og EuroInvestor arr i samarbete 

Danmarks förste Bio-medico 

Investor konference for den private 

investor. För mer information se: 

www.euroinvestor.dk/scrips/ 

runisa.dll?EUROINV:BIOMEDICO 

eller +45 33 33 84 34 

25/5 Lund Immunology Seminars. 

Professor T Mustelin, Laboratory 

of Sinal Transduction, La 

Jolla Cancer Research Center, USA. 

15.00 Grubb-salen, Lund. 

30/5 Föredrag. ”Det odelade 

Danmark. Dansk historia före 1658 

i skånskt perspektiv”. Föredrag 

av professor Harald Gustafsson 

om dansk historia före 1658 från 

skånsk horisont. Kl 16.15-18.00 

i Kulturens auditorium, Lund. 

1/6 Doktorspromotion. Info 

Karin Dahlgren 046-2220978. 


yrkes och miljömedicin. Birgitta 

Rosén, handkirurgen, UMAS: 

”The sensational hand”. Kl 14.30- 

16.00 F-blokcet, universitetssjukhuset, 

Lund. 

7/6 Medicinskt månadsmöte. 

Kl 16.30-17.30 aulan, Blocket, 

universitetssjukhuset, Lund. 


yrkes- och miljömedicin. Sigurd 

Mikkelsen, Arbejdsmed klin, Glostrup: 

Hovedresultater fra PRIMundersögelsen, 

muskulo-skeletale 

lidelser ved ensidigt arbejde”. Kl 

14.30-16.00 F-blocket, universitetssjukhuset, 

Lund. 

SERVICEENHETEN 

19

20 

LUM 

Disputationer 

11 maj: Thomas Ohlsson i psykologi: 

”TA i missbruksarbete. Transaktionsanalytisk 

psykoterapi som 

behandlingsmetod för drogmissbrukare 

i miljöterapeutisk vård”. 

Kl 13.15 i Edens hörsal, Lund. 

Thomas Rydén i konstvetenskap: 

”Det anglosaxiska Köpenhamnsevangeliariet. 

Det Kongelige bibliotek, 

FL. Kongl. Saml. 102”. Kl 

10.00 i sal 314, hus Josephson, Inst 

för konstoch musikvetenskap, 

Lund. Rickard Ignell i kemisk 

ekologi/ekotoxikologi: ”Olfaction 

in Desert Locusts. Anatomy, Function 

and Plasticity of the Central Olfactory 

System”. Kl 10.00 i Blå 

Hallen, Ekologihuset, Sölvegatan 

37. Emma Sparr i fysikalisk kemi: 

”Responding model membranes. 

Lipid Phase Behavior, Domain Formation 

and Permeability”. Kl 10.15 

i hörsal B, KC, Lund. Andreas Abdon 

i värmeöverföring: ”Numerical Simulations 

of Cooling Concepts Related 

to Gas Turbine Combustors”. 

Kl 10.15 i sal M:B, M-huset, Ole 

Römers väg 1, LTH, Lund. Lars 

Wallman i elektrisk mätteknik: 

”Silicon Neural Inferfaces – Design 

and Biomedical Aspects”. Kl 

10.15 i Fernströmsalen, Biomedicinskt 

Centrum, Sölvegatan 19, 

Lund. Ingrid Dackert i psykologi: 

”Integration and creative experiences 

after a merger of two organizations 

within the Social Insurance 

Service. A longitudinal group 

perspective”. Kl 10.15 i Aten, Akademiska 

föreningen i Lund. 

12 maj: Bibi Jonsson i litterturvetenskap: 

”I den värld vi drömmer 

om. Utopin i Elin Wägners 

trettiotal romaner”. Kl 10.15 i Edens 

hörsal, Lund. Anders Dillmar i 

musikvetenskap: ”Dödshugget mot 

vår nationella tonkonst” Haeffnertidens 

koralreform i historisk, 

etnohymnologisk och musikteologisk 

belysning”. Kl 10.00 i hörsal 

314 Josephsonhuset, Inst för konstoch 

musikvetenskap, Biskopsgatan 

5, Lund. 

14 maj: Philip Halldén i religionshistoria 

med islamologisk 

inriktning: ”Islamisk predikan på 

ljudkasset. En studie i retorik och 

fonogramologi”. Kl 14.15 i Carolinasalen, 

Kungshuset, Lundagård. 

15 maj: Karin Ringsberg i ortopedi: 

”Balanc, gait performance 

and muscular strength in the eldery”. 

Kl 13.00 i universitetsklinikernas 

aula, MAS. 

AKADEMISKA HUS 

16 maj: Anders Nylén i klinisk 

farmakologi: ”Nitric oxide in central 

nervous structures associated with 

water balance and micturition” Kl 

9.00 i föreläsningssal 1, Centralblocket, 

Lund. 

17 maj: Uldis Kesteris i ortopedi: 

”Wear and Loosening in Cemented 

Hip Arthroplasty”. Kl 9.15 

i föreläsningssal 1, Centralblocket, 

Lund. Mia Emgård i neurobiologi: 

”Mechanisms and Time Course of 

Cell Death in Embryonic Nigral 

tissue and Intrastriatal Transplants”. 

Kl 13.00 i Segerfalksalen, Wallenberg 

Neurocentrum, Lund. 

18 maj: Maud Färnström i 

konstvetenskap: ”Himlens fröjd 

eller helvetets fasa. Perspektiv på 

västsvenska kyrkomålningar från 

1700-talet”. Kl 10.15 i sal 314, Josephsonhuset, 

Inst för konstoch 

musikvetenskap, Lund. Peter Carelli 

i medeltidsarkeologi: ”En kapitalistisk 

anda. Kulturella förändringar 

i 1100-talets Danmark”. Kl 10.15 

i Carolinasalen, Kungshuset, Lundagård. 

Anders Jakobsson i pedagogik: 

”Elevers interaktiva lärande vid 

problemlösning i grupp. En processtudie”. 

Kl 10.15 i sal E 122 Lärrarhögskolan 

i Malmö. Anders Thapper 

i oorganisk kemi: ”Modelling 

of molybdopterin-dependent enzymes”. 

Kl 10.00 i sal D, KC, Sölvegatan 

39, Lund. Malek O. Khan 

i teoretisk kemi: ”Polymer electrostatics: 

From DNA to polyampholytes”. 

Kl 13.15 i sal C, KC, Lund. 

Egidijus Anisimovas i fasta tillståndets 

fysik: ”Lateral Superlattices 

in Commensurate Magnetic Fields: 

Electronic Structure, Transport and 

Optical Properties”. Kl 13.15 i föreläsningssal 

B, Fysiska inst, Lund. 

Mattias Georgsson i acceleratorfysik: 

”Higher harmonic cavities at 3rd 

generation synchrotron lights 

sources”. Kl 10.00 i sal B, Fysiska 

inst, Lund. Ruth Zeidman i 

molekylär medicin: ”PROTEIN 

KINASE Ce AND NEURITE 

OUTGROWTH”. Kl 09.15 i Lilla 

aulan, Medicinskt forskningscentrum, 

MAS. Birgitta Rydberg 

Mitchell i byggnadsfunktionslära: 

”Att bo med soffa. En möbels 

betydelse för bostadens planering 

och livet i hemmet”. Kl 10.15 i 

Fullskalelaboratoriet, A-huset, Lund. 

Mats Svensson i geoteknik: ”App- 

BACKAGÅRDEN 

lication of the SASW – Technique 

in Geotechnical In-situ Testing”. 

Kl 10.15 I hörsal V:C, V-huset, Lund. 

Catarina Thormark i byggnadskonstruktionslära: 

”Recycling Potential 

and Design for Disassembly in 

Buildings”. Kl 09.15 I sal A:B 

Arkitektskolan, Sölvegatan 24, Lund. 

23 maj: Pia Lindberg: ”Plasminogen 

Activators and their Inhibitors 

in Healthy and Inflamed 

Human and Dog Gingiva”. Kl 09.15 

i aulan, tandvårdshögskolan i 

Malmö. 

28 maj: Eva Tideman i psykologi: 

”Children Born Preterm: A 19-year 

Perspective”. Kl 10.15 i Lilla salen, 

AF, Sandgatan 2, Lund. 

30 maj: Jonas Månsson i nationalekonomi: 

”Essays on: Applications 

of Cross Sectional Efficiency 

Analysis”. Kl 14.15 i sal 211, 

Ekonomicentrum III. Bo Brander 

i systematisk teologi: ”Mikrokosmos 

Förvaltare och Skapelsens Integritet. 

Den teologiska antropologin inom 

Kyrkornas Världsråds JPIC-process 

med särskild hänsyn till skapelsens 

integritet”. Kl 14.15 i Kungshuset, 

Carolinasalen, Lundagård. 

Följande disputationer har ägt 

rum: Anna Grunfeld i molekylär 

medicin: ”bhLH transcription factors 

in differentiating neuroblastoma 

cells”. Jonas Manjer i epidemiologi: 

”Smoking and breast cancer”. 

Charlotte Jin i experimentell klinisk 

genetik: ”Cytogenetic heterogeneity 

and clonal evolution in the development 

of head and neck tumors”. 

Jan Sanfridsson i diagnostisk radiology: 

“Orthopaedic measurements 

with computed radiography”. 

Martin Sundberg i ortopedi: ”Skeletal 

growth and effects of physical activity 

during adolescence”. Alexander J 

Jaworowski i synkrotronljusfysik: 

”Structural Properties of Palladium- 

Manganese Surface Alloys”. Maria 

Smedh i synkrotronljusfysik: ”Molecular 

overlayers on homogeneous 

and heterogeneous metal surfaces 

studied by core-level photoemission”. 

Björn Cedersjö i etik: ”Bortom 

syndakatalogen. En studie av svensk 

frikyrklig etik från 1930 till 1900talet”. 

Razieyeh Khodayari i kemisk 

teknologi: ”Selective Catalytic 

Reduction of Nox: Deactivation 

and Regeneration Studies and Kinetic 

Modelling of Deactivatvation”.

Utriainen i värmeöverföring: ”Investigation 

of Some Heat Transfer 

Surfaces for Gas Turbine Recuperators”. 

Daniel Sjöberg i teoretisk 

elektroteknik: ”Transient Electromagnetic 

Waves in Nonlinear 

Media”. Karin Jönsson i vattenförsörjnings- 

och avloppsteknik: 

”Inhibition of Nitrifacation in 

Municipal Wastewater – Sources, 

Effects, Evaluation and Remedies”. 

Kerstin Svensson i socialt arbete: 

”I stället för fängelse? En studie 

av vårdande makt, straff och socialt 

arbete i frivård”. Åsa Lundqvist 

i sociologi: ”Bygden, bruket och 

samhället. Om människor och 

organisationer i brukssamhället 

Böksholm, 1900-1979. Thommy 

Perlinger i statistik: ”A Probabilistic 

Model for Positional Voting 

– Spectrum Games”. Astrid Hedin 

i statsvetenskap: ”The Politics of 

Social Networks. Interpersonal Trust 

and Institutional Change in Post- 

Communist East Germany”. Jana 

Holsánová i kognitionsforskning: 

”Picture Viewing and Picture Description. 

Two Windows on the 

Mind”. Stefan Öberg i kirurgi: ”The 

columnar lined esophagus. Pathophysiological 

and clinical aspects”. 

Imad Fadl-Elmula i experimentell 

klinisk genetik: ”Cytogenetic and 

molecular cytogenetic studies of 

uroepithelial carcinomas”. Patrick 

Svensson i ekonomisk historia: 

”Agrara entreprenörer. Bönders roll 

i omvandlingen av jordbruket i Skåne 

ca 1800-1870”. Astrid Hedin i statsvetenskap: 

”The Politics of Social 

Networks. Interpersonal Trust and 

Institutional Change in Post-Communist 

East Germany”. Bodil Frisdal 

i pedagogik: ”Lyhördhet. Studenters 

uppfattningar av lyhördhet i omvårdnad 

och utbildning”. Maria 

Håkansson i molekylär biofysik: 

”Structural Studies of Metal-Binding 

Proteins Revealing Dynamic Behaviour”. 

Rolf Egnell i värme och 

kraftteknik: ”On Zero-dimensional 

Modelling of Combustion and Nox 

Formation in Diesel Engines”. Anette 

Svensson i organisk kemi: ”Combinatorial 

Synthesis of Pilicides”. 

Arash Saidi-Haghi: ”Numerical Investigation 

of Some Heat Transfer 

Topics with Relevance to Gas 

Turbines”. Boel Gustafson i fasta 

tillståndets fysik: ”Resonant 

Tunneling in Laterally Confined 

Quantum Structures”. Cecilia Backe 

i kemisk ekologi: ”Persistent organic 

pollutants in the atomosphere 

– spatial and temporal variations”. 

Håkan Johansson i socialt arbete: 

”I det sociala medborgarskapets 

skugga. Rätten till socialbidrag 

under 1980- och 1990-talen”. 

Claes Wallenius i psykologi: ”Human 

Adaption on Danger”. Magnus 

Lundberg i sociologi: ”Vilja med 

förhinder. Polisers samtal om kvinnomisshandel”. 

LUM 

Tjänster 

Universitetslektorer/adjunkter i 

programvaru- och multimediateknik. 

Ref nr 481, ans 11 maj. 

Info 042-176301. 

Två magistrander (halvtid) i 

musikpedagogik alternativt musikteori 

med pedagogisk inriktning 

vid Musikhögskolan i Malmö. Ref 

nr 65/2001, ans 14 maj. Info 040- 

325478. 

Universitetslektor i genetisk 

epidemiologi. Ref nr 1611/01, ans 

16 maj. Info 040-337684. 

Forskningsingenjör vid avd för 

kemisk fysik. Ref nr 2198, ans 

16 maj. Info 046-2224690. 

Doktorand i matematik. Ref 

nr 641, ans 16 maj. Info 046- 

2224548. 

Projektadministratör vid Campus 

Helsingborg. Ref nr 2168, ans 

16 maj. Info 042-356595. 

Universitetsadjunkt/studieväg- 

LUM 

Vetenskapssocieteten har utlyst 

vårens resestipendier. Sista ansökningsdag 

är 29 maj. För mer 

information se: 

www.vetenskapssocieteten.lu.se 

Meddelanden 

ledare vid institutionen för psykologi. 

Ref nr 2257/2001, ans 16 

maj. Info 046-2228771. 



2220491. 



2228528. 

Ekonomiassistent vid byggnadsenheten. 

Ref nr 2101, ans 17 maj. 

Info 046-2227887. 

Universitetslektor i anestesi och 

intensivvård vid institutionen för 

kardiopulmonell och renal vetenskap 

samt etik. Ref nr 1210/01, 

ans 21 maj. Info 046-173452. 

Universitetslektor i organisk 

kemi. Ref nr 567, ans 21 maj. Info 

046-2228213. 

Universitetslektor i islamologi, 

50%. Ref nr 1938, ans 23 maj. 

Info 046-2229053. 

Universitetslektor i molekylär 

biofysik. Ref nr 2290/2001, 

ans 23 maj. Info 046-2224681. 

Doktorand i numerisk analys. 

Ref nr 681, ans 23 maj. Info 046- 

2220594. 

Ingenjör, 50% vid geologiska 

institutionen. Ref nr 2327, ans 

23 maj. Info 046-2227866. 

Doktorand i läkemedelsteknologi. 

Ref nr 659-01, ans 23 maj. 

Info 046-2228306. 

Universitetslektor i fysikalisk 

kemi. Ref nr 636, ans 29 maj. Info 

046-2229516. 

Universitetslektor i socialmedicin 

vid Samhällsmedicinska institutionen. 

Ref nr 1612/01, ans 

30 maj. Info 040-332671. 

LUM. 

Stipendier 

& anslag 

Aktuella stipendier & forskningsbidrag. 

För komplett information 

se http://www.eken.lu.se/stipendier 

(sista ansökningsdag anges inom 

parantes) 

Ingenjören C M Lericis stipendium: 

syftet är att stärka de kulturella 

förbindelserna mellan Italien 

och Sverige genom att bereda 

möjlighet för studier inom konstvetenskap, 

arkeologi, filologi eller 

litteraturvetenskap under en tids 

vistelse i Italien (01-05-08) 

AstraZeneca R&D Lund: Forskningsfond. 

Bidrag till en yngre 

forskare för resa och uppehälle 

i samband med forskning och/eller 

fördjupade studier utomlands för 

att öka kunskaperna kring inflammatoriska 

sjukdomar i andningsorganen 

(01-05-14) 

Sida South African Swedish 

research partnership programme 

Konferenser 

(01-05-11) 

Vetenskapsrådet Naturvetenskap 

och teknikvetenskap: Projektram- 

och utrustningsbidrag (01- 

05-11) 

Formas grundforskning och 

behovsstyrd forskning inom områdena 

miljö, areella näringar och 

samhällsbyggande (01-05-11) 

Freefund Tuborg: Grøna stipendiet 

för student (01-05-13) 

Stiftelsen för Strategisk Forskning: 

postdoktorsvistelser i Japan 

för arbete i gränsytan mellan 

naturliga och artificiella (01- 

05-14) 

Statstjänstemannaförbundet: 

uppsatsstipendium och ett stipendium 

för språkstudier i annat land 

(01-05-15) 

Stiftelsen Makarna Lindeqvists 

donation stipendium: till ungdomar 

som skall utbilda sig inom konstnärligt 

yrke eller utföra examensarbete 

(01-05-15) 

STUDENTPRÄSTERNA 

21

22 

SI långtidsstipendium Mexico: 

för studier/forskning på universitet/ 

högskola i Mexico (01-05-15) 

Stiftelsen för Strategisk Forskning: 

medel för etablerandet av 

strategiska forskningscentra inom 

livsvetenskapsområdet. Totalt 400 

miljoner kr till 3-5 centra under 

sex år (01-05-15) 

The European IST Prize: för 

nya, innovativa produkter och 

tjänster inom IT-sektorn (01-05- 

15) 

Gunnar Engströms ABB Stiftelse: 

forskningsarbeten inom energitillförsel, 

energikonvertering, 

energilagring eller energihushållning 

(01-05-15) 

Vetenskapsrådet övrigt: dyrbar 

utrustning m m (01-05-15) 

University of California Faculty 

Exchange: bidrag till lärare 

och undervisande forskare från 

University of California och Lunds 

universitet att besöka varandras 

universitet (01-05-15) 

Stiftelsen Cornelis Vreeswijk: 

för musiker, diktare, bildkonstnärer 

och annan likvärdig (01-05-15) 

Nordisk Cancer Union stödjer 

cancerforskning i samverkan mellan 

de nordiska länderna (01-05-16) 

Distansutbildningsmyndigheten 

(01-05-21) 

BIBSAM: bidrag till magisteruppsatser 

i biblioteks- och informationsvetenskap 

(01-05-30) 

OPN:s forsknings- och resestipendier: 

för medicinsk vetenskaplig 

forskning inom neuropediatrik 

och neurologi samt beroendeforskning 

(01-05-31) 

Stiftelsen Fondazione Famiglia: 

för avancerad humanistisk forskning 

i Italien (01-05-31) 

LUM 

Konferens 

14-15 juni: Kunskapskonferens. 

”Genusperspektiv i svensk psykologi 

- möjligheter & utmaningar”. 

Arr Vetenskapsrådet och 

Nationella sekretariatet för genusforskning. 

Plats: Stockholm, 

Ersta konferens & hotell. Info 

08-546 441 30. Se även www.vr.se 

eller www.genus.se 

11-12 juni: Conference. ”Ethics 

and biomedical research - the process 

of balancing benetifts and 

risks”. Umeå. Information: +46 

08 4051923, 

stina.gerdes@education.ministry.se 

24-29 augusti: Congress. 

”ICPM - International College 

of Psycho-somatic Medicine”. 

LUM 

Personal- 

Göteborg. Information: 0046 31 

4 3 0 6 6 0 , e - m a i l : 

ICPM.ADMIN@IPSOMA.SE 

25-27 september: Kvalitetskonferens. 

Högskoleverket inbjuder 

tillsammans med Linköpings 

universitet till den fjärde nationella 

kvalitetskonferensen om kvalitet 

och förbättringsarbete vid universitet 

och högskolor. Konferensen 

vänder sig till lärare, forskare administratörer 

m fl. Plats: Norrköping. 

Info: www.hsv.se/kvalitet 

utveckling 

PBL – en fördjupning 

I. Problemkonstruktion, 5 juni 

kl 08.00-17.00. 

II. Basgruppshandledning, 7- 

8 juni kl 08.00-17.00 (båda dagarna). 

Du kan anmäla dig till endera av 

kurserna, eller båda två. Behörig 

är du om du har grundläggande 

kunskaper i PBL motsvarande 

kursen ”PBL-ett startpaket”. 

Anmälan sker på blankett som 

finns på www.lu.se/upc/ eller 

kontakta 

Monica.Magnusson@upc.lu.se. 

Info 046-2224459. 

Kvalificerad utbildning för administratörer 

vid Lunds universitet 

Är du administratör och vill 

satsa tid och kraft på yrkesmässig 

utveckling? Då kan detta erbjudande 

vara intressant för dig! 

Utbildningen vänder sig till administratörer 

som har erfarenhet 

av kvalificerat administrationsarbete 

under minst 5 år vid Lunds 

universitet. Info Ingrid Cederfeldt 

046-2227902. 

Workshop 

i reglerteknik 

Inom ramen för ett EU-projekt 

arrangerar Institutionen för 

reglerteknik en workshop med 

titeln NACO2 Workshop on 

Automotive Cotnrol den 18- 

19 maj. I workshopen deltar 

flera framstående reglertekniska 

forskare, däribland Karl 

Hedrich från University of 

California, Berkley. Han är 

forskningschef för det stora 

PATH-projektet som bl a syftar 

till automatisering av trafiken. 

Prisad för sin forskning 

Per Rydén, professor i litteraturvetenskap 

vid LU, mottog 

nyligen det prestigefyllda 

Rettigska priset av Vitterhetsakademien. 

Priset på 

100.000 kr fick han för sina 

forskningsinsatser inom litteraturkritik 

och presshistoria. 

Grattis! 

–Tack! Ja, det var sannerligen 

en uppmuntran. Nu får man 

lägga på ett kol. 

Med den svenska pressens historia? 

–Ja, den närmast. Jag och 

Karl-Erik Gustafsson är ju redaktörer 

för den satsningen. 

Andra bandet kom nyss, och det 

tredje kommer i höst. Där medverkar 

jag med ett eget kapitel 

som jag kallar ”Guldåldern”. 

När inföll den? 

– Det var under mellankrigstiden, 

1919-1939, då den 

svenska pressens ställning var 

som starkast. Radion fanns, men 

utgjorde ännu inget reellt hot. 

Vad tar du upp särskilt? 

– Det stora André-reportaget 

1930 i DN och Veckojournalen 

– tidernas scoop enligt många 

journalister. Det var journalisten 

Knut Stubbendorff – gammal 

lundensare för övrigt – som stod 

för det djärva tilltaget att med ett 

fångstfartyg ta sig upp till Vitön 

där man just hittat kvarlevorna 

av André, Strindberg och Fraenkel. 

Forskarna hade redan 

plockat på sig en massa fynd, 

men Stubbendorff dammsög området 

ännu mer effektivt – och 

kunde skriva en historia som 

många betraktar som mellankrigstidens 

främsta reportage. 

Något annat du uppmärksammar? 

E-learning står i fokus den 24- 

26 oktober när den andra 

WBLE-konferensen (Web-Based 

Learning Environment) anordnas 

i Lund. Titeln är European 

Conference on e-Learning in a 

Life-long Learning Perspective: 

Merging the Virtual and Physical 

Learning Space. Som framgår 

av titeln kommer konferen- 

Per Rydén, en glad pristagare. 

– Ja, Barbro Alving – en av 

mina favoriter. Och hennes reportage 

från OS i Berlin, som 

blev hennes stora genombrott. 

Vad säger du om dagens press? 

– Jag hoppas och tror att den 

ska leva vidare – den behövs som 

granskare och opinionsbildare. 

Men visst finns många illavarslande 

tecken. Nedläggningen av 

Arbetet tog mig hårt. Och jag 

tycker SvD har förlorat djup i sin 

nyhetsrapportering efter omläggningen. 

Du sysslar inte bara med presshistoria? 

– Nej, litteraturkritik har ju 

varit min specialitet, framför allt 

tidigare. Och på senare tid har 

jag skrivit om moderna författare 

som Sonja Åkesson, Göran 

Palm och Povel Ramel. Det är 

nyttigt att syssla med olika saker! 

Vad ska du använda prispengarna 

till? 

– Jag och barnen har rustat 

upp en gammal smedja till sommarställe. 

Den ligger i min barndomstrakt 

på gränsen mellan 

Småland och Östergötland. Stugan 

är ett pågående projekt och 

där finns alltid hål att stoppa i. 


Konferens om e-learning 

sen att ha sin betoning på e-learning 

som en del av det livslånga 

lärandet. Kontaktpersoner är 

Ebba.Ossiannilsson@fov.lu.se 

och Lennart.Badersten@fov.lu.se 

Ytterligare information hittas på 

www.fov.lu.se/e-lund/wble2001

MAGNUS KORS- 

GREN får Anna Greta 

Crafoords pris, 

25.000 kr för sin 

forskning om mördarceller 

och astma. 

Priset delas i år ut för 

20:e gången. 

LTH-TEKNO- 

LOGERNA Fredrik 

Andersson vid Matematikcentrum 

och 

Per Nilsson vid Institutionen 

för Elektroteknik 

får dela på 

100.000 kr. De har 

belönats med ett stipendium 

som ABB 

Automation Products 

delar ut till “student 

med goda studieresultat 

inom civilingenjörsutbildningen”. 

Stipendiet 

vänder sig till teknologer med 

programvaruinriktning med fördjupning 

inom datateknik, elektroteknik, 

maskinteknik och teknisk 

fysik. 

GÖRAN HER- 

MERÉN har av 

EU kommissionen 

utsetts att 

för en andra 

period ingå i 

the European 

Group of Ethics 

in Science 

and New Technologies, 

en grupp på 13 forskare 

från olika europeiska länder 

med varierande vetenskaplig 

bakgrund (biologi, etik, filosofi, 

juridik, medicin, teologi,). Gruppen 

skall råda kommissionen och 

EU-parlamentet i etiska frågor, 

som aktualiseras av ny teknik. 

Nya ledamöter i Fysiografiska Sällskapet 

Kungl. Fysiografiska Sällskapet i 

Lund har valt in 22 nya medlemmar. 

I klassen för zoologi: Per 

Lundberg, prof. i teoretisk ekologi, 

LU, Torbjörn von Schantz, prof 

i zoologisk ekologi, LU, Per 

Douwes, docent i systematisk zoologi, 

LU. Matematik: Adrian Constantin, 

prof. i matematik, LU, 

Søren Asmussen, prof. i matematisk 

statistik, LU. Geovetenskaper: 

Per-Gunnar Andréasson, prof. i 

mineralogi och petrologi, LU, 

Marie-José Gaillard-Lemdahl, 

prof. i botanik med inriktning på 

paleoekologi och vegetationshisto- 

EMERITUS blir nu professor 

Lars Olof Björn. Med anledning 

av detta anordnades i dagarna en 

workshop om fotobiologi; Lars 

Olof Björn har ju forskat mycket 

kring fotosyntes och hur UVljus 

påverkar växter. Svenska och 

internationella experter diskuterade 

detta och närbesläktade 

ämnen. 

NATHORST- 

PRISET utdelas 

av Geologiska 

Föreningen i 

Stockholm men 

det sker bara 

vart tolfte år. 

Det utdelas ”för 

betydande vetenskaplig 

forskning inom områdena 

paleozoologi, paleobotanik 

och mikropaleontologi”. 

Anita Löfgren vid Avdelningen 

för historisk geologi och paleontologi 

får priset denna gång. 

Hennes specialitet är mikropaleontologi. 

TIO MILJONER vardera har 

Maria Kempe, Jörgen Larsson 

och Stephanie Reimann beviljats 

för sin forskning under sex år. 

Anslagen kommer från Stiftelsen 

för strategisk forskning. Maria 

Kempe undersöker hur polymerer 

kan användas inom det biomedicinska 

området. Jörgen 

Larsson studerar tidsupplöst 

röntgenavbildning och Stephanie 

Reimann ser på system av kvantstrukturer 

i nanometerskala. 

AKADEMILEDAMOT. Lars 

Larsson, professor i arkeologi 

vid LU, har invalts i Kungl. Vetenskapsakademien 

ria, Växjö universitet, Anders 

Lindroth, prof. i naturgeografi, 

LU. Genetik: Bengt Widegren, 

docent i molekylär genetik, LU, 

Pierre Åman, prof. i tumörbiologi, 

Göteborgs universitet. Teknik: 

Rolf Johannesson, prof. i informationsteknologi, 

LU. Medicin: Eva 

Maria Fenyö, prof. i virologi, LU, 

Bengt Lindskog, prof. em. i medicinens 

historia, Köpenhamns universitet, 

Jan Nilsson, prof. i medicin, 

LU, Björn Dahlbäck, prof. i 

koagulationsforskning, LU. Agrikultur: 

Gunnar Svensson, adj. 

prof. i växtodlingslära, Alnarp. 

CARL-HENRIK SVENSTEDT, 

filmare och författare, har utsetts 

till professor inom konst och nya 

media vid Malmö högskola. 

ROUTE SIEGHBAHN heter en 

nydöpt väg i Schweiz som fått 

namn efter den svenska Uppsalaprofessorn 

och nobelpristagaren 

Manne Siegbahn. Det är 

forskningsorganisationen CERN 

som har för vana att namnge 

vägar efter berömda fysiker. 

REINHARD FÄSSLER, professor 

i experimentell patologi, tilldelas 

Göran Gustafssonpriset 

2001 i medicin. Förutom det 

åtråvärda priset på 100 000 kronor 

ges ett forskningsanlag på 

4,2 miljoner fördelat på tre år. 

GUNILLA SVENSSON, arkitekten 

bakom Designcentrum vid 

Lunds universitet, har nyligen 

valts in i den Kungliga Akademien 

för de fria konsterna. 

HYLLAD. 

Margareta Wirmark, 

professor 

i Drama-Teater- 

Film vid litteraturvetenskapliga 

institutionen 

går i pension i 

sommar. Hon 

hyllades i april med ett symposium 

på temat ”Teater vid Sundet 

1930-2001” på Fridhemsborg i 

Malmö. 

PROFESSOR i systematisk teologi 

i USA blir teol dr Antje Jackelén. 

Hon tillträder sin tjänst vid 

Lutheran School of Theology i 

Chicago under innevarande år. 

Fysik: Hans-Åke Gustafsson, prof. 

i högenergetisk tungjonsfysik, LU, 

Carsten Peterson, prof. i teoretisk 

fysik, LU. Humanistiska sektionen: 

Gunnar Broberg, prof. i idéoch 

lärdomshistoria, LU. 

Tre utländska ledamöter har 

valts in. I klassen för geovetenskaper: 

Sigfus Johnsen, lektor vid 

Niels Bohr Institutet i Köpenhamn 

och prof. vid Reykjaviks Universitet. 

Medicin: Clase Wollheim, 

prof. i exp. diabetesforskning vid 

universitetet i Genève. Teknik: 

Lars Gottschalk, prof. i geofysik 

vid Universitetet i Oslo. 

UR KUNG- 

LIG HAND 

har fyra lundaforskare 

i dagarna 

mottagit 

stipendier från 

Stiftelsen Konung 

Carl XVI 

Gustafs 50- Peter Arnfalk 

årsfond.Ekologerna Katarina Hedlund och 

Olle Anderbrant får 75.000 kr 

vardera, ekologen Pål Axel Olsson 

100.000 samt Peter Arnfalk 

på Internationella Miljöinstitutet 

100.000 kronor. Fonden främjar 

tekniska och vetenskapliga landvinningar 

för hållbart utnyttjande 

av naturresurserna och bevarande 

av den biologiska mångfalden. 

FÖR BÄSTA KURSPLAN i ämnet 

”naturvetenskap och religion” 

har Eva-Lotta Grantén, doktorand 

i etik, belönats. Personligen 

får hon 5.000 dollars och 

lika mycket går till hennes institution. 

Det är Center for Theology 

and the Natural Sciences i 

Berkeley, Kalifornien som delar 

ut priset. 

Nya professorer 

Nybefordrade: Ingemar Carlstedt 

till professor i slemhinnebiologi, 

Bo Ljunggren till professor 

i dermatologi och venereologi, 

Sölve Elmeståhl till professor 

i geriatrik, Germund Hesslow 

till professor i neurovetenskap, 

Edvard Högestätt till professor 

i klinisk farmakologi, Anders 

Löfqvist till professor i logopedisk 

fonetik, Olle Holst till 

professor i bioteknik, Eva Tornberg 

till professor i livsmedelsteknik 

vid tekniska fakulteten, 

Rikard Larsson till professor i företagsekonomi 

och Mats Beronius 

till professor i sociologi. 

Nyanställda: Jörg Schmeling 

som professor i matematik vid 

tekniska fakulteten, Johan Helsing 

som professor i numerisk 

beräkningsteknik,Ulf Bolmstedt 

som adjungerad professor (20%) 

i livsmedelsteknik, Sophie Tottie 

som professor i bildkonst (50%), 

Erik Berntorp som adjungerad 

professor i klinisk koagulationsforskning 

och Hans Tornqvist 

som adjungerad professor i klinisk 

metabol forskning. 

23

... och män som 

aldrig dyker upp 

”Kvinnor som försvinner” hette 

konferensen. Och den kunde haft 

underrubriken ”…och män som 

aldrig dyker upp”. Det var få representanter 

för det starka könet 

på den annars välbesökta konferensen 

vid LU nyligen om varför 

så få disputerade kvinnor stannar 

och gör karriär inom akademin. 

Av 128 förhandsanmälda var bara 

tre män. LUM ringde upp Jörgen 

Wiksten, personaladministratör på 

LTH, en av de tre. 

Är det läpparnas bekännelse när 

folk talar för jämställdhet? 

– Folk skiter i jämställdheten, 

rent ut sagt. De bryr sig inte! Det 

är min erfarenhet. Det är synd, och 

det är dumt. För det här var en väldigt 

bra konferens. 

Hur ska man få fler män att komma? 

– Man får lura dem. Låta en 

nobelpristagare inleda, och sedan 

– utan paus! – stoppa in något om 

jämställdhet – för att sedan låta en 

annan nobelpristagare avsluta… 

Hur främjar vi jämställdhet vid 

LU? 

– Tar till ekonomiska morötter. 

Arne Ardeberg har sagt att man 

borde ge extraanslag till dem som 

anställer kvinnliga forskare. 

Vad tänker du själv göra? 

– Bjuda in Agnes Wold, som 

föreläste på konferensen. Med en 

nobelpristagare före och en efter… 

Ta till Wold alltså… 

– Hon är mikrobiolog och läkare. 

Och baserar alla sina slutsatser 

på hårda fakta. Sånt går hem. 

Vad sa då Agnes Wold, som 

väckte sådan uppmärksamhet för 

några år sedan när hon visade att 

kvinnliga forskare konsekvent 

missgynnats när de sökte anslag 

hos Medicinska forskningsrådet. I 

Lund föreslog nu Wold att 

utbildningsdepartementet minskar 

anslagen till de universitet som inte 

når jämställdhetsmålen. Sedan ville 

hon låta fakta styra, inte tro och 

fördomar. En sådan fördom är tex 

att det är familj och småbarn som 

hindrar kvinnor från att göra akademisk 

karriär. Tvärtom är familj 

och barn ett skydd för kvinnor i en 

hård vetenskaplig värld där de ofta 

diskrimineras – det visar flera studier, 

sa Agnes Wold. 


Ge en rejäl 

grundplåt! 

”Svensk medicinsk 

forskning tappar. 

Tydliga siffror om citeringar 

säger oss 

detta(...)svensk forskning 

levererar färre 

nyheter. Det som produceras 

är vederhäftigt 

men ointressant” 

skriver Charlotte Erlanson-Albertsson, 

professor i medicinsk 

och fysiologisk kemi 

vid LU i ett debattinlägg 

i DN. 

En viktig orsak är, 

anser hon, att grundforskningsanslagen 

krymper, och att de externa anslagen 

får allt större roll: ”De 

externa anslagen måste sökas, de 

måste redovisas, ofta redan följande 

år. Resultatet blir att man 

med detta korta perspektiv inte 

vågar satsa på udda, nya projekt.” 

För att motverka detta vädjar 

hon till utbildningsministern: 

Ge forskningen en ”rejäl villkorslös 

grundplåt” som kan ge 

verkliga nyheter, gensvar över 

hela världen, efterföljd hos andra 

forskare och stimulera industrin 

till nya produkter som verkligen 

har någon nytta med sig… 

OSSÅ VI PÅ SLADDEN 

Hellre trevlig 

än utbildad 

Vad gör mig attraktiv på arbetsmarknaden? 

”Att jag är trevlig och 

social”, svarade 53 procent. ”Att 

ha en öppen inställning till olika 

typer av jobb”, svarade 42 procent. 

”Att skaffa mig akademisk 

utbildning”, svarade bara 25 procent… 

Och vilka svarade? Jo, gymnasister 

i årskurs 2 som fick frågan i 

en Temo-undersökning på uppdrag 

av Svenskt Näringsliv. Allt 

enligt Dagens Industri. 

Människorna 

värdefullast 

”Det värdefullaste hos oss är 

människorna och upplevelsen av 

hur forskarna arbetar tillsammans 

med studenterna i lärosalar 

och laboratorier, att studenterna 

lär sig av varandra och den 

intensiva samvaron i universitetslivet”. 

MITs rektor Charles Vest 

intervjuad i New York Times 

apropå att MIT beslutat lägga ut 

allt kursmaterial på webben och 

låta det vara gratis tillgängligt. 

En åtgärd som enligt Charles 

Vest inte lär minska intresset för 

gammaldags studier på MIT. 

(Källa: Computer Sweden) 

SÄR SKRIVNING 

Ovanan att särskriva ord sprider sig genom utbildningssystemet 

och har nu nått akademisk nivå. 

BE MYNDIGA – inga underåriga! 

CIVIL RÄTT – antimilitäristiskt 

hopkok 

DRIFTS KOSTNAD – syndapengar 

ELEKTORS FÖRSAM- 

LING – t ex Dalby pastorat 

FEL BEHANDLA – vi skulle 

aldrig gett oss på det! 

FICK RÄKNARE – rätt 

slutsumma? 

FORT BILDAD – snabbkurs 

på Hermods 

FY SIK – bannad fisk 

GRUND EXAMEN – endast 

5-och 10-poängskurser 

LÄS HASTIGHET– fartkontroll 

MATRIK EL – vegetarisk 

ström 

NACKA NAPRAPATERNA 

– ta livet av dem! 

SJUK GYMNAST – kan behöva 

en sjukgymnast 

SPAR MÅL – något för Allsvenskan 

SPÄD BARN – ibland kan det 

bli för mycket 

UT BILDNINGSMINISTER 

– slagord från -68 

Om telefondesign 

”De begrepp vi tänker och resonerar 

med, ”kultur”, ”psyke”, 

”demokrati”, har inte uppstått 

ur intet. Att vidmakthålla kunskapen 

om dem, deras innebörd 

och genes, och att skapa nya begrepp 

för nya situationer och 

ambitioner är en viktig samhällsuppgift, 

på sikt eventuellt lika 

viktig som att hitta en mer säljande 

design till den nationella 

mobiltelefonen”. 

Peter Luthersson, universitetslektor 

LU och f d kulturredaktör 

för SvD, skriver i SDS om 

behovet av humanistisk kunskap. 

Upptagna kvinnor 

Historiska institutionens styrelse 

har föreslagit sakkunniga för 

tillsättning av professuren i historia 

efter Bengt Ankarloo. De 

föreslagna är Knut Kjeldstadli, 

Oslo, Jan Lindegren, Uppsala 

och Bo Stråth, EUI, Florens. 

Högskoleförordningens bestämmelser 

att både män och kvinnor 

ska utses till sakkunniga har 

inte kunnat följas p g a att ingen 

av de tio kvinnliga professorer 

som tillfrågats har haft möjlighet 

att åta sig uppdraget, läser 

vi i Historiska institutionens internblad 

HILMA. 

P S. Annars är det mesta 

som förr dvs akademin 

tycks ha återhämtat sig efter 

att ha firat vårens intåg. 

Uppsaliensaren Gösta Frick 

fångade stämningen i sina 

Pillerier, där dikten 2:a maj 

hade följande lydelse: "Vetenskapen 

stillastående på 

grund av illamående". 

INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA • INSIDORNA

Allt fler stressar 

Antalet chefer som söker hjälp hos Företagshälsan 

vid Lunds universitet på grund av utmattningssymtom 

har fyrdubblats under de 

senaste två åren. Långtidssjukskrivningen bland 

kvinnliga doktorander har fördubblats på tio år. 

Värst är det bland de kvinnliga doktoranderna 

inom humaniora och teologi där en tredjedel 

var sjukskrivna i mer än en månad förra året. 

På Företagshälsan vid Lunds universitet har man 

märkt en kraftig ökning av anställda som söker 

hjälp och får diagnosen utmattning, eller utbrändhet 

som det heter i folkmun. 

Företagspsykolog Lennart Nordberg ser mycket 

allvarligt på ökningen och skräder inte orden: 

– Det är egentligen en katastrof, och EUundersökningar 

visar att läget ser likadant ut på 

de flesta arbetsplatser i hela Europa. 

Chefer, sekreterare, lärare och doktorander är 

de yrkeskategorier som har mest stressrelaterade 

problem enligt en rapport om den psykosociala 

hälsan som internrevisionen gav ut förra året. 

– Kanslichefer, prefekter och avdelningsföreståndare 

känner sig klämda mellan besparingar 

och personal, säger Lennart Nordberg. Den 

ökade arbetsbelastningen gör att de ofta känner 

sig osäkra på om de fattar rätt beslut. Eftersom 

det akademiska ledarskapet är tidsbegränsat så 

måste cheferna se till att de hänger med i forskningen 

för att inte halka efter den dag ledningsuppdraget 

löper ut. 

När universitetsadministrationen ska rationaliseras 

får institutionssekreterarna ta på sig allt 

fler arbetsuppgifter. Många känner inte längre 

igen sina arbetsförhållanden. Ofta har de nya 

uppgifterna inte föregåtts av tillräcklig vidareutbildning 

vilket ökar stressen. 

Även lärararbetet har förändrats under de 

senaste åren. Undervisningsbördan gör det svårt 

för lärarna att hålla sig ájour med forskningen. 

– Doktoranderna har en oklar yrkesroll, säger 

Lennart Nordberg. Brist på stöd från institutionen 

och hög ambitionsnivå i kombination med 

tidspress är några anledningar till att särskilt 

kvinnliga doktorander drabbas av stressjukdomar. 

Enligt statistik från personalenheten har 

långtidssjukskrivningen bland kvinnliga dokto- 

rander fördubblats under de senaste tio åren. 

Bland manliga doktorander är situationen i stort 

sett oförändrad. 

Totalt har dock antalet långtidssjukskrivna 

bland de universitetsanställda minskat under den 

senaste tioårsperioden vilket skulle kunna tala 

emot Företagshälsans uppgifter 

om en markant ökning av personal 

med stressymtom. 

– Men sjukskrivningsstatistiken 

ger inte en 

rättvis bild av hur personalen 

mår, säger Birgitta 

Lindgren, personalkonsulent 

på Personalenheten. Lärare 

har förtroendearbetstid och 

sjukskriver sig sällan trots att de 

kanske egentligen borde göra det. 

Förutom de kvinnliga 

doktoranderna har även antalet 

långtidssjukskrivna bland 

laboratorieassistenter och lokalvårdare 

ökat markant under de 

senaste tio åren. Lokalvården har 

under 90-talet nästan halverat 

sin arbetsstyrka och även 

antalet laboratorieassistenter 

har reducerats. Då är det 

svårare att förklara varför 

antalet långtidssjukskrivna 

vaktmästare har minskat kraftigt 

under samma period trots att 

även deras antal har skurits ner. 

Allt fler LU-anställda 

får diagnosen utbränd. 

Ill: Andrzej Ploski. 

U LRIKA OREDSSON 

IX

Namn: Jan-Evert Svensson. 

Ålder: 60 år. 

Arbete: Personalchef på 

Matematisk-naturvetskapliga 

fakulteten. 

Familj: gift med Ann- 

Christl Sjöstedt, ansvarig 

för högre utbildningar i 

Landskrona, barn och 

barnbarn. 

Åsikt: Glädje och gemenskap 

på jobbet är produktivt. 

Ge utrymme för 

kravlösa och avstressande 

möten, typ långfika fredag 

eftermiddag. Kan fungera 

som ”landningsbana” efter 

arbetsveckan. Var observant 

på arbetskamraterna 

och försök förhindra att 

någon ”går in i väggen”. 

X 

”Jag hade alla symptomen 

– utom ont i magen” 

Många är fast beslutna att sluta stressa, aldrig ta i ett papper mer än 

en gång och att lära sig säga nej… 

– Det är som nyårslöften – det håller en vecka. Och så lär det förbli 

så länge vi förväntas utföra mer med mindre resurser, säger Jan-Evert 

Svensson. Själv har han ändå lyckats stressa av – men först efter en 

hjärtinfarkt och en svår utmattningsdepression. 

Jan-Evert Svensson har nyss fyllt 60 år. Han ser 

utvilad ut och verkar tillfreds med tillvaron. Han 

kommer lite sent till vårt möte, men så har han 

också unnat sig att promenera hit. 

Han var bara 22 år och nytutexaminerad fil 

kand när han ”tog värvning” inom universitetsvärlden. 

Först vid Lärarhögskolan i Malmö, sedan 

vid LU. Sedan mitten av 80-talet har han arbetat 

med personalfrågor vid centralförvaltningen, de senaste 

sju åren som personalchef på MN-fakulteten. 

Till meritlistan hör också drygt sex år som ordförande 

för tjänstemännens fackklubb ATF. 

Normalt talar han inte så mycket om hur han 

mår. Det har de senaste årens erfarenheter inte ändrat 

på – han gör ett undantag för LUM, för sakens 

skull. Han vet att hans erfarenheter speglar vad 

många känner, både lärare, doktorander och administratörer. 

Fick hjärtinfarkt 

De hade just firat hustruns dotters 25-årsdag när 

Jan-Evert Svensson drabbades av hjärtinfarkt för 

tre år sedan. Han hade haft känningar länge, men 

läkarna trodde att det var magen som krånglade. 

Det gjorde Jan-Evert Svensson också, fram till 

tolv på natten då alla gästerna gått hem. 

– Jag tog mig uppför trappan till sovrummet, 

men sen var det stopp. 

Hade de inte bott så nära sjukhuset, hade han 

kanske inte levt idag. Riktigt hur allvarligt det var 

förstod han först efteråt. 

– De kallade in alla barnen till hjärtintensiven. 

Det fanns ju något skäl till det. 

Jan-Evert Svensson blev kvar nio dagar på 

sjukhuset. En ballongsprängning gav fri passage 

i hjärtats kärl, och efter några månader var han 

fit for fight igen, tyckte både han och läkarna. 

– Jag återgick till heltid, och tänkte att jag får 

försöka stressa mindre. 

I början gick det bra, men utan att han visste 

hur, var allt snart som vanligt igen. Man kan gärna 

jobba både 120 och 150 procent, om man är motiverad 

och känner tillfredställelse, menar han: 

– Men kastas man med femminutersintervaller 

mellan olika frågor, och aldrig hinner gå tillbaka 

till det man höll på med innan, och om man förväntas 

vara tillgänglig varenda minut, helst också 

på fritiden, och basresurser samtidigt skärs ner, så 

att man som chef inte har det administrativa stöd 

man hade innan… ja, då blir man stressad. 

Efter ett tag började Jan-Evert Svensson sova 

dåligt på nätterna. Han kunde inte koncentrera sig, 

glömde saker – både på jobbet och hemma. Namn 

på vänner och bekanta, t o m enkla ord och uttryck 

föll bort. Han som alltid haft ett verbalt flöde. 

– Jag trodde jag fått Alzheimers… 

Doktorn stack en broschyr i handen på honom, 

där han fick pricka av sina symptom på en lång lista. 

– Jag hade alla, utom ont i magen. 

Diagnosen blev utbrändhet.”Du får börja från 

noll”, sa doktorn, och sjukskrev honom heltid. 

Den utmattningsdepression som drabbat honom 

berodde både på hjärtinfarkten, det sorgearbete 

som en infarkt i sig medför, och på arbetsbördan. 

Men Jan-Evert Svensson stannade bara 

hemma ett par månader. 

– Jobbet är ju roligt också! Jag gick tillbaka på 

halvtid. Och det har jag fortsatt med i ett år nu. 

Lyckas han hålla sig till 20 timmars jobb i 

veckan? Jo, det går – för det mesta – tack vare en 

omorganisation. De snabba ärendena har han sluppit 

– de handhas av en självstyrande grupp med 

fyra personalhandläggare. Jan-Evert Svensson har 

själv fått delvis andra arbetsuppgifter. 

Men den Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten 

befinner sig i en svår ekonomisk situation, 

tjugo miljoner kronor ska sparas, och män-

niskor sägs upp. Hur påverkar det honom? ”Jag 

hanterar det” säger han. Han är sedan tidigare 

van vid att ta i svåra frågor. Det är sönderstyckningen 

av tiden, inte arbetsuppgifterna i sig, 

som är besvärligast, vidhåller han. 

I jobbet som personalansvarig består arbetstillfredställelsen 

i att ta mänskliga hänsyn i samband 

med beslut som drabbar enskilda. Det var 

också främst detta behov av att göra ett bra jobb, 

som tidigare drev honom till utbrändhet, har han 

efterhand insett. Enda alternativet var att göra allt 

som krävdes av honom, plus försöka ge det där 

extra, för den egna yrkesstolthetens skull. 

– Det är svårt att anpassa sig till den allt lägre 

kvalitetsnivå som både minskande resurser men 

också andra förändringar tvingat på oss. 

Vem har ansvar för att sätta stopp för utbränningen 

inom högskolevärlden? 

– Ytterst regeringen som dragit ner på resurserna 

och samtidigt ökat kraven på oss, säger Jan- 

Evert Svensson. Men förstås också den lokala ledningen 

och cheferna. 

Även kolleger och familj har en skyldighet att 

försöka hejda den som håller på att bränna ut sig: 

– Men man har också ett stort ansvar själv. 

Ett problem är alltså att den normala självbevarelsedriften 

sätts ur spel när kraven ökar och 

resurserna minskar. Just för att den ökade arbetsbördan 

kommer i konflikt med behovet att uppleva 

kvalitet i det man gör. Det finns förstås också 

en realistisk rädsla att utkonkurreras, inte minst 

i forskningsvärlden. 

– Man nonchalerar kroppens signaler och 

omgivningens varningar. Och kör sig själv i botten, 

i tron att man kanske inte har en botten. Men 

faktum är att man passerat den för länge sen när 

man själv väl upptäcker hur illa det står till. I det 

läget finns inga marginaler längre. 

Finns andra värden 

Det är okej att jobba hårt i avgränsade perioder, 

menar Jan-Evert Svensson, om man får känna att 

man blir färdig med det man gör. Om man inte 

upplever den belöningen och ändå kör på i 

samma takt, handlar det mer om vanans vakt och 

egna prestationsbehov än om arbetsgivarens krav. 

Kanske. Jan-Evert Svensson suckar. För egen del 

tycker han att han funnit en möjlig väg, men för 

den stora organisationen ser han ingen lösning. 

Ändå är det vad som måste till, annars kommer 

folk att lämna universitetet tror han, och tänker 

inte minst på de unga, doktoranderna. Återväxten 

kräver att det ges plats för människan. 

– Det finns andra värden än jobbet. 

Själv har Jan-Evert Svensson fått två möjligheter 

att fortsätta, som han uttrycker det. Underförstått: 

fortsätta leva. Det är inte säkert han får 

en tredje. Därför tänker han hålla stressen 

stången. Det är inget nyårslöfte. 


”Tala om stressen” 

Sjukskrivning brukar vara första åtgärden för personer med 

riktigt svåra stressymptom som vänder sig till Företagshälsan. 

– Hjärtproblem, ångest och depressioner kan göra det 

direkt skadligt att arbeta, säger företagspsykolog Lennart 

Nordberg. 

Sjukskrivningen angriper inte orsakerna, men innan patienten orkar ta itu 

med problemen måste han eller hon sova ut ordentligt. Stressymptomen 

varierar och vanligast är värk, lätt depression och magkatarr. Men långt 

ifrån alla söker professionell hjälp. Frågan är hur kan man hjälpa dessa 

anställda? 

Det övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger hos rektor och 

förvaltningschef men har delegerats till prefekter och avdelningsföreståndare. 

Birgitta Lindgren, personalkonsulent, understryker därför 

vikten av utbildning för att hantera arbetsmiljöfrågor. Prefektutbildningen 

som ges två gånger om året borde vara obligatorisk, anser hon. 

– Det är dags att ”normalisera” de psykosociala frågorna, dvs föra 

upp dem på dagordningen i vardagsarbetet, säger Birgitta Lindgren, som 

inte tror stress och arbetsbelastning diskuteras i högre grad vid dagens 

personalmöten. 

Huvudskyddsombudens roll som länkar mellan personal och arbetsgivare 

har också ifrågasatts. Skyddsombudens status måste höjas, så det blir 

ett uppdrag som tas på allvar. 

För att reda ut orsakerna till den ökade långtidssjukskrivningen bland 

kvinnliga doktorander har Personalenheten anlitat två psykologistudenter 

som ska analysera frågan. En arbetsgrupp som nyligen tillsatts med 

representanter från facket, Serviceenheten, Personalenheten och kansliet för 

humaniora och teologi ska också lämna förslag på hur man kan förbättra 

den psykosociala arbetsmiljön. Förslagen ska lämnas till universitetets 

skyddskommitté där universitetsdirektör Peter Honeth är ordförande. 

Birgitta Lindgren hoppas dessutom att ett lokalt så kallat samverkansavtal 

snart ska kunna slutas vid LU. Projektet ”Samverkan för utveckling” 

syftar till att få igång en dialog mellan parterna ute på arbetsplatserna 

istället för regelrätta förhandlingar. 

– Tanken är att utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar ska få en 

viktigare ställning ute på institutionerna. 

Personalenheten håller också på att skapa en hemsida om psykosocial 

arbetsmiljö, med ”goda exempel” och en ”gästbok” där besökaren kan 

diskutera arbetsplatsproblem med andra universitetsanställda. 

Pehr Osbeck, SULF, tror att en reguljär handledarutbildning är viktig 

för att förbättra doktorandernas situation. 

– Handledarna har mest kontakt med doktoranderna och måste vara väl 

insatta i hur dessa har det. De bör också få mer tid till just handledning. På 

vissa institutioner har handledartimmarna halverats de senaste åren. 

Många åtgärder för att motverka stressen kostar pengar, påpekar Pehr 

Osbeck, som tror att ytterligare resurser är en förutsättning för att lyckas. 


• 

Hur hanteras de psykosociala frågorna på din arbetsplats? 

Skriv till LUM: LUM@info.lu.se 

XI

UTBILDNING 

XII 

Massutbildningen ställer högskolan 

inför stora utmaningar. Uppsatshandledning 

i grupp är ett sätt att 

öka genomströmningen och ändå 

spara lärarresurser. Den erfarenheten 

drar man på Sociologiska 

institutionen, där man tagit itu med 

sitt ”50-poängsproletariat”. 

Grupptryck 

ökar genomströmningen 

På Sociologiska institutionen tror man sig ha hittat svaret 

på hur studenterna ska bli färdiga med sina uppsatser 

i tid. Handledning i grupp har fått fart på genomströmningen. 

Samtidigt sparar man lektorstimmar. 

– Grupphandledning är jättebra, men bör kombineras 

med individuell handledning, tycker Kristine 

Knappskog, i den första studentkullen som får uppsatshandledning 

i grupp. 

1997 när docent Anders Persson var studierektor på 

Sociologen lämnade knappt tio procent av studenterna 

in sina uppsatser i tid. 

– Vår institution dominerades av ett ”50-poängsproletariat”, 

berättar han för LUM. 

Dålig genomströmning kostar pengar – inte bara för 

Sociologen. Många universitet brottas med problemet att 

studenterna inte blir klara i tid och vid någon högskola har 

man t o m långtgående planer på att helt avskaffa uppsatserna, 

berättar Anders Persson. Och även vid Sociologen 

i Lund har det under lång tid förts diskussioner om hur 

den dåliga genomströmningen ska hanteras. 

– Det föresvävade oss dock inte att ta bort uppsatserna, 

eftersom vi anser att de är en viktig del av utbildningen. 

Istället gällde att få fart på uppsatsproduktionen. För 

det ändamålet sökte Anders Persson pengar från Rådet 

för högskoleutbildning och initierade ett grupphandledningsprojekt. 

När man på Sociologen övergick från individuell 

handledning till grupphandledning passade man samtidigt 

på att ändra kursschemat. Studenterna börjar numera 

arbeta med sina uppsatser redan vid terminsstarten 

istället för efter tio veckors teori- och metodkurs. Detta 

för att ha en rimlig chans att bli färdiga i tid. 

I början av terminen delas studenterna in i grupper 

om sex eller sju i varje. Kursledningen gör gruppindelningen 

och försöker para ihop studenter med handledare, 

vilket inte är helt enkelt, eftersom många studenter 

har svårt att redan vid terminsstarten bestämma sig 

för vad uppsatsen ska handla om. 

– Självklart blir det på detta sätt svårare att få en 

handledare som brinner för just det egna ämnet, säger 

Anders Persson. Men den sortens perfekt matchad handledning 

är kanske å andra sidan en drömsituation som 

inte ryms inom massuniversitetet, tillägger han.

Studenterna Clinton Palumäki och Kristine Knappskog 

läser sociologi på den sammanslagna C- och Dnivån. 

De är i slutfasen av sitt uppsatsskrivande och har 

mest positiva omdömen om grupphandledning. Gruppen 

träffar sin handledare ungefär en gång i månaden och 

inför varje möte har man bestämt hur långt man ska ha 

kommit med sina uppsatser. Detta sätter press på individerna 

i gruppen. 

– Det skapas ett visst grupptryck eftersom det är irriterande 

för gruppen att behöva ödsla dyrbar tid på 

någon som inte tar uppsatsskrivningen på allvar, säger 

Kristine Knappskog. 

– Det är oerhört viktigt att man har en bra handledare 

och att personkemin stämmer inom gruppen, säger 

Clinton Palumäki som själv anser sig ha haft tur med 

både handledare och grupp. 

Än så länge har varken Clinton Palumäki eller Kristine 

Knappskog sökt upp sin handledare för att få individuell 

hjälp, men båda är överens om att de kommer att behöva 

göra det när uppsatsskrivandet börjar närma sig slutskedet. 

– Man behöver något tillfälle då man kan diskutera 

uppsatsen på tu man hand med handledaren, säger 

Kristine Knappskog. Dessutom kan det ibland vara svårt 

att vänta till nästa handledartillfälle om man har kört fast. 

Färre lektorstimmar 

– Grupphandledning behöver inte innebära att man utesluter 

all individuell handledning, försäkrar Gunnar Andersson, 

universitetslektor som tillsammans med Anders Persson 

genomfört projektet på Sociologen. Men vi räknar med 

att det behövs totalt färre handledartimmar och har därför 

skurit ner antalet lektorstimmar per student från åtta till sex. 

Det är inte bara studenterna som handleds i grupp. En 

viktig roll i grupphandledningsprojektet har den så kal- 

Uppsatshandledning i grupp – en form 

som fått fart på Sociologens examination 

av C- och D-studenter. Här är det Mats 

Beronius som grupphandleder. 

Foto: Kennet Ruona. 

lade coachen som handleder handledarna. Efter varje 

möte med studenterna samlas grupphandledarna och i 

gruppen som leds av coachen utbyter de erfarenheter och 

ger varandra tips om hur de kan göra för att gruppprocessen 

ska bli så gynnsam som möjligt. 

– Det är alltid känsligt att handleda kollegor, säger Gunnar 

Andersson som under ett års tid har fungerat som 

coach. Inom universitetshierarkin kan det t ex vara svårt för 

en som inte har doktorerat att handleda docenter. Men om 

man ser till att arbetsmötena med kollegerna blir konstruktiva 

och givande så har man goda möjligheter att lyckas. 

Ökar genomströmningen 

Grupphandledning infördes på prov med externa medel, 

men nu har Sociologen bestämt sig för att anta det nya 

arbetssättet. Det har nämligen visat sig att grupphandledning 

har mycket god inverkan på genomströmningen. 

Idag blir 50 procent av studenterna färdiga inom utsatt 

tid jämfört alltså med knappt tio procent dessförinnan. 

Och hur ser uppsatserna ut idag? 

– Vi behöver fortfarande diskutera kriterier på vad en 

bra uppsats egentligen är, menar Gunnar Andersson. 

Hittills har intaget till forskarutbildningen i mycket 

styrt uppsatsskrivandet på Sociologen, fortsätter han. En 

god C- eller D-uppsats är något av en nyckel för den som 

vill fortsätta studera sociologi på forskarnivå och därför 

är det inte ovanligt att studenter lägger ner ända upp till 

två terminers arbete på en uppsats som ska klaras av på 

en halv termin. Ytterligare åtgärder behövs för att hålla 

nere uppsatstiderna – t ex kunde tidsåtgången vägas in 

när man betygsätter, tycker Anders Persson. 

Sammanfattningsvis har grupphandledningen inte 

bara påverkat genomströmningen utan också kvaliteten: 

– Uppsatserna har blivit mer jämnbra sedan grupphandledning 

infördes. Både toppen och bottenuppsatserna 

har försvunnit, säger Anders Persson. 


Sociologistudenterna Kristine Knappskog och Clinton Palumäki 

har mest positiva omdömen om grupphandledning. 

XIII

XIV 

Hjälplösa, 

övergivna offer... 

...eller stolta 

och strävsammafolkhemsbyggare? 

...etablerade och 

engagerade 

livsnjutare.... 

Offer elle 

Bilden av åldrandet 

hade ett politiskt syfte 

Ett hjälplöst offer för samhällets diskriminering? Eller 

en pigg livsnjutare som trots sin höga ålder reser jorden 

runt. Bilden av äldre människor har allt sedan 40talet 

varit tvetydig, visar socionomen Håkan Jönson i 

en avhandling. 

Det moderna åldrandet är en studie över hur Sveriges 

Pensionärsförbund (SPF) och Pensionärernas Riksorganisation 

(PRO) under den senare delen av 1900-talet beskriver 

äldre människor i sina medlemstidningar. 

– Bilderna av de äldre i Veteranposten och PRO- 

Pensionären avspeglar organisationernas olika syn på 

samhället och samhällsutvecklingen, säger Håkan 

Jönson. 

SPF bildades 1939 i protest mot att det löfte om en 

trygg ålderdom som fört socialdemokraterna till makten 

tre år tidigare fortfarande inte uppfyllts. 

– Paradoxalt nog bildades SPF, som i dag anses vara 

en borgerlig organisation, av vänsterradikaler. De ironiserade 

över folkhemmet och menade att den socialdemokratiska 

regeringen i stället för att bry sig om eftersatta 

grupper i samhället lierade sig med makthavare, säger 

Håkan Jönson. 

Det radikala SPF:s eländesbeskrivningar syftade till 

att förändra orättvisorna mot äldre i samhället. Bakom 

den svenska idylliska fasaden av röda stugor med vita 

knutar låg Fattig-Sverige och lurade, menade man. 

Regeringstrogna PRO, som bildades 1941 på socialdemokraternas 

initiativ, hävdade tvärtom att Fattig-Sverige 

var på väg att försvinna. I det folkhem som höll på att 

byggas upp skulle alla få det bättre – även de äldre. 

Positiva motbilder 

Den moderna pensionären skapades när folkpensionsreformen 

trädde i kraft 1948. Då skulle alla för första 

gången kunna leva på sin pension utan att arbeta – något 

som tidigare bara varit förunnat människor från de 

högre samhällsskikten. Men samtidigt som de äldre nu 

tilläts vila ut efter ett långt arbetsliv började motbilder 

till den utslitna pensionären att produceras. 

– PRO och SPF förde under efterkrigstiden kampanjer 

om att de äldre av moraliska skäl borde fortsätta att 

arbeta även efter pensioneringen. En del gick till och med

livsnjutare? 

så långt som att påstå att det kunde var farligt att inte 

arbeta, berättar Håkan Jönson. 

Under 50- och 60-talens tillväxtsamhälle dominerade 

en framtidsinriktad bild, där skillnaden mellan äldre 

människor tonades ned till förmån för en optimistisk 

vision om de framtida ATP-pensionärerna som jämlika 

medborgare. De äldre blev under perioden en slags illustration 

till samhällets värdighet och utvecklingen från 

fattigvårdsstat till välfärdsstat. 

Diskussioner om behov och problem utgick från de 

manliga pensionärerna, medan de äldre kvinnorna var 

relativt osynliga fram till 70-talet, trots att de var i majoritet 

bland organisationernas medlemmar. 

Mot ålderism 

Under 70- och 80-talen handlar pensionärsorganisationernas 

arbete allt mer om att motverka ålderism, det 

vill säga diskriminering av äldre. Som en reaktion mot 

de fördomsfulla stereotypa bilderna av äldre människor 

blev organisationernas produktion av positiva motbilder 

i medlemstidningarna allt mer intensiv. 

– Ett exempel på en motbild är en beskrivning av en 

kvinna i PRO-Pensionären som trots att hon är i 70-årsåldern 

kör motorcykel. Om du eller jag kört motorcykel 

hade ingen lyft fram vår ålder som en motsättning till det 

vi gör, säger Håkan Jönson. 

Kvinnan som mot alla odds kör motorcykel fungerar 

som en positiv förebild för hela pensionärskollektivet. 

I försöken att samla medlemmar från alla samhällsgrupper 

pendlar pensionärsorganisationerna sedan 70talet 

mellan bilden av pensionären som pigg och aktiv 

eller som ett passivt offer för samhällets nedskärningar 

och tidens gång. 

– Organisationernas dilemma är att de varken vill att 

Annons 

pensionärerna ska framställas som 

skröpliga offer eller vinnare. Beskrivs 

de enbart som eländiga riskerar 

de att bli förbisedda och presenteras 

de som allt för framgångsrika 

är det samma sak som att säga att 

de inte behöver någon hjälp från samhällets 

sida, säger Håkan Jönson. 

Den kampanda som SPF och 

PRO drevs av på 30- och 40-talen Håkan Jönson. 

är i dag inte lika utpräglad. I stället 

har sammankomster där pensionärer träffas för att studera, 

motionera, dansa, åka på utflykt och ha allmänt 

trevligt tillsammans sedan 50-talet utvecklats till att bli 

en hel verksamhet inom organisationerna. 

– Om kamp gick före nöje hade de antagligen inte 

haft så många medlemmar. Själva betonar de att de genom 

fritids- och nöjesverksamheten indirekt också bedriver 

friskvård, säger Håkan Jönson. 

Att delta på pensionärsdanser, åka på semester eller 

skaffa hund anses förebygga sjukdomar och i förlängningen 

minska samhällets vårdkostnader. Denna 

medikalisering av pensionärslivet har också en viktig 

strategisk funktion. 

– Hade pensionärsorganisationerna sagt att verksamheten 

bara fanns till för att de vill träffas och ha roligt 

tillsammans skulle de nog ha blivit anklagade för att vara 

rena nöjesföreningar. Då hade risken varit stor för att 

samhället dragit in bidragen till dem, säger Håkan 

Jönson. Hade de å andra sidan varit renodlade kamporganisationer, 

skulle de ha varit avsevärt mindre, och 

därmed svagare som politiska påtryckare. 

LENA KARLSSON 

XV

XVI 

Posttidning A 

Lunds universitet 

Box 117 

221 00 Lund 

Hallå! 

… Ingvar Kärnefelt, professor och föreståndare 

för Botaniska museet där det 

utbrutit glädjefnatt bland alla som sysslar 

med systematisk biologi. 

Vad är det som har hänt? 

– Vi var många som blev angenämt överraskade 

när vi läste om regeringens satsning i vårbudgeten 

på inventering av nu levande djur och 

växter. Under en treårsperiod ska 60 miljoner 

kronor satsas på detta. Under samma period 

ska 40 miljoner kronor satsas på att bevara och 

upprusta insamlat material i museerna. Artdatabanken 

kan dessutom få 40 miljoner kronor 

för totalinventering och bestämning av 

samtliga i Sverige nu levande djur, växter och 

svampar. Som jämförelse kan jag nämna att 

projektet fram till i dag var budgeterat till 30 

miljoner under 20 år för samma ändamål! Därtill 

satsas 140 miljoner på forskning kring biologisk 

mångfald och hållbar utveckling och 

ökade anslag till reservatsinköp. Inte underligt 

att vi blev glada! 

Det talas om att arbetet ska utmynna i en nationell 

flora och fauna – finns det inte en sådan? 

– Ingen totalinventering har gjorts sedan 

Linné påbörjade en sådan på 1700-talet. Det 

finns ju i och för sig grupper av djur och växter 

där våra kunskaper är goda som beträffande 

fåglar, däggdjur och kärlväxter. I det senare 

fallet arbetar man på en Flora Nordica, och det 

är ett långt framskridet projekt. Men beträffande 

ryggradslösa djur och andra lägre djurarter 

och organismer som svampar, alger och 

lavar är våra kunskaper bristfälliga. Det är 

framför allt på dessa områden det behövs mer 

forskning. Förutom anslagna medel till en nationell 

Flora och Fauna ska man också göra en 

satsning för en yngre generation studenter och 

inrätta ett antal doktorand- och forskartjänster 

vid våra universitet. 

Vad betyder den förändrade inriktningen för 

universitetsmuseerna? 

– Om inte annat är ju det här en signal från 

statsmakten att man verkligen bryr sig om verksamheten. 

Det tycker jag universiteten borde ta 

intryck av. Svante Englund, förre generaldirektören 

vid Jordbruksverket, håller ju på att utreda 

museernas framtid. Vad han kommer fram 

till är inte gott att veta men även han måste ju 

ha hört dessa signaler. 

Vad är den mest angelägna uppgiften inom arbetet 

med att bestämma och beskriva olika 

arter? 

– Det viktiga är kartläggningen av alla de organismer 

som finns i vår omgivning och vår 

närmiljö. Alla organismer har sin unika betydelse 

i en kedja av ekologiska processer. Kunskapen 

om organismerna är därför viktigast. Vi 

vet att förändringar i artsammansättningar kan 

få omfattande följder i olika områden. Detta 

har vi sett otaliga exempel på främst i utvecklingsländer. 

Ett rikt land som Sverige har råd att 

visa upp kunskaper om sin flora och fauna samt 

ansvara för att kommande generationer ska få 

tillgång till informationen om arterna i databaser 

vid våra universitet och museer. 

GÖRAN FRANKEL

sid VI & IX sid VI & IX - Lunds universitet - ny startsida

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?