Bilaga 6 - Kulturhistorisk analys - Nordisk Vindkraft

med fångstgropar, järnframställning, fäbodbruk och slåtter samt modernt
skogsbruk med flottning, kolning osv.
Byggnadsminnen
Cirka 4,5 kilometer nordväst om Ängersjökölen ligger byggnadsminnet Halla.
Torpet Halla (Ängersjö 17:6), i Ängersjö socken ca 2,5 km sydväst om byn
Ängersjö på Hallaberget. Halla togs upp som ett bondetorp under Ängersjö by
1809. På gården i näst intill väglöst land bedrevs sedan jordbruk fram till 1965.
I en utpräglad skogsbygd som trakterna kring Ängersjö, var skogsarbete som
timmerhuggning, körning och flottning, liksom boskapskötsel viktiga delar av en
gårds ekonomi. Denna ekonomi involverade både kvinnor och män. På Halla
svarade periodvis boskapskötseln för en större del av ekonomin än jordbruket.
Halla tilldelades skogsmark vid laga skifte 1916. Skogsindustrins snabba
expansion under slutet av 1800-talet medförde inte bara en utkomstmöjlighet för
männen inom jordbruket, utan även för kvinnorna. Räkenskaper från Halla visar
att jordbrukarhustrun producerade och sålde livsmedel till skogsarbetarlag och
därtill skötte bokföringen. Periodvis var även skogsarbetare inhysta på Halla.
Hallas fäbod, Öjingsvallen, låg två kilometer sydöst om Ängersjökölen. Fäboden
är ej längre i drift men vårdas och har informationsskyltning.
Kända forn- och kulturhistoriska lämningar
För karta över nu kända lämningar i området, se figur 2 längs bak i rapporten.
Utredningsområdet har inventerats av Riksantikvarieämbetet två gånger, först för
ekonomiska kartan 1971 och därefter vid revideringsinventering 1994. Inom
utredningsområdet finns idag inga kända lämningar registrerade i
fornminnesregistret.
På ett avstånd av ca 2-2,5 km från områdets ytterkanter är dock sedan tidigare
flera kända lämningar. Väster, sydväst och sydöst om utredningsområdet är tre
fäbodar registrerade, Sandtjärnsbergsvallen, Kullvallen och Gammelvallarna i
närheten av Öjingsvallen. Gammelvallarna är bedömd som fast fornlämning. På
Öjingsvallen är det registrerat en hölada med fäbodristningar. Ristningarna
skildrar jakt på ren och fågel samt troligen älg. Jakten utförs av män på skidor,
ofta iklädda hög hatt. Årtalet 1790 är angivet.
Norr och sydöst om området är 14 boplatser av stenålderskaraktär registrerade.
På boplatserna förekommer det skärvsten och avslag av kvarts. Alla boplatser
utom en har bedömningen fast fornlämning. En boplats har bedömts som
bevakningsobjekt.
En blästbrukslämning (järnframställningsplats) är belägen öster om området,
blästbrukslämningen består av en blästerugn.
En ca 2,8 km lång färdväg är registrerad öster och norr om området, i den norra
delen är en kavelbro, ca 47 m lång. Kavelbron har undersökts och daterats till
senare delen av 1700-talet. Vid färdvägens norra ände är en båtlänning
registrerad. Båtplatsen användes som uppdragningsplats för båtar längs vägen
mellan Ängersjö by och Öjingsvallen. Längs färdvägens sträckning är även en
vilsten (naturföremål/-bildning med tradition). Folk på vandring från fäbodarna
vid sjön Öjingen skall ha vilat vid denna plats innan de fortsatte mot byn
4