1900-talets historia

1900-talets historia
Mål och arbetsmetod
Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900talets
historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer
att koncentrera sig på 1900-taletes första hälft och främst på europeisk historia.
Fokus kommer att ligga på den idéströmning, nationalism, som dominerade det
politiska tänkandet från mitten av 1800-talet till 2:a världskrigets slut. En
idéströmning som starkt bidrog till imperialismen, 1:a världskrigets utbrott,
nazismen, 2:a världskriget och de nationella frigörelser som uppstod efter
Sovjetunionens sammanbrott, samt konflikterna på Balkan på 1990-talet.
Till varje avsnitt finns det ett antal övningsuppgifter för betyget godkänt. Syftet
med dessa uppgifter är att du ska repetera det vi gemensamt har gått igenom och
diskuterat under lektionerna. Övningsuppgifterna för VG och MVG kräver,
förutom goda faktakunskaper, att du kan se sammanhang och dra egna
slutsatser. Jag kommer att ha ett flertal genomgångar där jag drar de
övergripande riktlinjerna i historien. Jag kommer också gå igenom centrala
begrepp och tankemodeller som syftar till att stödja dig i ditt eget arbete och
tänkande. Det är därför mycket viktigt att du för noggranna anteckningar då
mycket av klassrumsundervisningen inte finns att hitta i din lärobok. Avsnittet
om nazismen och förintelsen kommer vi att arbeta med under veckorna 6-7.
Arbetsuppgifter till detta får ni av mig i början av vecka 6.
Vi kommer att ha ett g-prov vecka 7 den 15/2 för betyget godkänt. Vi kommer
ytterliggare ha ett g-prov vecka 13 den 31/3 och ett VG/MVG prov för hela
arbetsområdet den 1/4.
Litteratur
Historia 3sid 30-35, 40-95, 97- 99, 120-125. Historia 2 79-83
Samhälle 3 sid 63-65, 70-71, 80-81
”Om detta må ni berätta”
Följande hemsida är en guldgruva om nationalismen:
http://www.sub.su.se/national/natindex.htm
Anteckningar, stenciler och lektionsdiskussioner.

Övningsuppgifter för betyget godkänt
Förutom de sidhänvisningar som finns till uppgifterna bör du även ta hjälp av de
anteckningar och stenciler du har från gemensamma genomgångar.
Nationalism och imperialism (Vecka 2)
1. Redogör för nationalismens grundtankar och hur denna idérörelse
splittrade stater i östra Europa och enade Tyskland. (Historia 2 sid. 79, 81-
83.)
2. Förklara vad imperialism betyder och hur Europas stormakter delade upp
Afrika mellan sig. (Historia 3 sid. 30-31, 40-43)
Första världskriget (Vecka 3-4)
1. Vad hette de två stora allianserna och vilka länder ingick i respektive
allians? (Hi 3 sid. 45)
2. Redogör för orsakerna till 1:a världskrigets utbrott. (Hi 3 sid. 44-46)
3. Redogör för krigets förlopp. Vändpunkter och förklaringar till att
trippelententen vann kriget. (Hi 3 sid. 47-49)
4. Vilka beslut fattades i Versaillesfreden? Vad betydde dessa för Tyskland?
Hur ritades den politiska kartan om i Europa? (Sid. 50-51)
Ryska revolutionen (Vecka 5)
1. Vilka var orsakerna till ryska revolutionen? (Sid. 53-54)
2. Vem var Lenin och vilka var bolsjevikerna? (Sid. 54)
3. Redogör oktoberrevolutionen och proletariatets diktatur. (Sid. 55).
4. Berätta något om Stalin och hans styre. Vad var en femårsplan? Hur
förändrade han jordbruket? Vad innebar detta för befolkningen? (Sid. 56)
5. Berätta något om Stalins arbetsläger, Gulag. (Sid. 57-59).
Mellankrigstiden (Vecka 8)
1. Vem var Benito Mussolini och hur kunde han gripa makten i Italien? (Sid.
61).
2. Berätta något om hur det fascistiska Italien styrdes. Vad förväntades av
folket?

3. Berätta något om Hitlers bakgrund och hans syn på varför Tyskland
förlorade 1:a världskriget, samt hur nazisterna såg på demokratin och
judarna. (Sid. 62).
4. Redogör för Hitlers väg till makten. Orsaker och förlopp. (Sid. 62-65).
Andra världskriget Vecka (10-11)
1. Berätta om Tysklands upprustning och varför Hitler ansåg att Österrike
och delar av Tjeckoslovakien skulle ingå i det tyska riket. (Sid. 72)
2. Münchenkrisen, vad var det? Vad kom deltagarna i konferensen i
München överens om? (Sid. 73)
3. Vilka nya krav ställde Hitler efter konferensen i München? Vad gjorde
Hitler? Vad gjorde Storbritannien och Frankrike? (Sid 73)
4. Vad gick avtalet, som Hitler och Stalin slöt den 23 augusti 1939, ut på?
5. När och varför förklarade Storbritannien och Frankrike mot Tyskland?
(Sid. 74).
6. Redogör kortfattat för Tysklands framgångar i början av kriget.
Ockupationen av Polen, Danmark, Norge och Frankrike. (Sid. 74,78-81).
7. Berätta om Sovjetunionens anfall mot östra Polen, de baltiska staterna och
det finska vinterkriget. (Sid. 75-77).
8. Vad var undret vid Dunkerque för något?
9. Berätta om kriget i luften mellan Storbritannien och Tyskland. (Sid. 81-
82).
10. Varför anföll Tyskland Sovjetunionen sommaren 1941? Hur gick det?
Berätta om den tyska framryckningen mot Moskva under 1941 och slaget
vid Stalingrad 1942-43. (Sid. 83, 86).
11. Vad hände på den amerikanska flottbasen, Pearl Harbor, på Hawaii den 7
december 1941 och vilka konsekvenser fick det? (Sid. 84-85).
12. Vilka tre länder ingick i axelmakterna? Vilka tre länder ingick i ”den
stora alliansen”?

13. Berätta om de allierades framgångar i Korallhavet, Egypten och
Stalingrad. (Sid. 86-87).
14. Dagen D, vad var det för något? När kapitulerade Tyskland och varför?
(Sid. 92-93).
15. Berätta om atombomberna som USA släppte över Hiroshima och
Nagasaki i Japan den 6 och 9 augusti 1945. (Sid. 94-95).
Kalla kriget. Europa delas (Vecka 12)
1. Vilka länder motarbetade varandra under kalla kriget? (Sid. 97 Historia 3,
sid 64 Samhälle 3)
2. Vilka europeiska länder blev lydstater till det kommunistiska
Sovjetunionen? (Sid. 98-99 historia 3, Sid 64 Samhälle 3).
3. Berätta om hur Tyskland och dess huvudstad, Berlin, delades upp 1949
mellan Sovjetunionen och västmakterna. (Sid. 98).
Sovjetunionens sammanbrott och Berlinmurens fall (Vecka 12)
1. Ange orsaker till Sovjetunionens kris under 1980-talet. (Sid. 121.)
2. Vilka effekter fick Michail Gorbatjovs politik för de östeuropeiska
länderna som t.ex. Polen, Tjeckoslovakien, Ungern? (Sid. 121).
3. Redogör för orsakerna till Berlinmurens fall och Tysklands återförening.
(Sid. 122).
4. Ange några delrepubliker i det forna Sovjetunionen som idag är
självständiga stater. (Sid. 123).
Konflikten på Balkan (Vecka 12-13)
1. Redogör för det forna Jugoslaviens historia under 1900-talet. (Sid. 124
Historia 3, sid 80 Samhälle 3).
2. Vilka följder fick det när det jugoslaviska kommunistpartiet förlorade
makten i början av 1990-talet? (Sid. 124-125).

Övningsuppgifter för betyget VG och MVG
1. Redogör för den politiska idérörelsen nationalism. Förklara hur
nationalismen starkt påverkade imperialismen och 1:a världskrigets
utbrott.
2. Resonera kring varför axelmakterna, Tyskland, Italien och Japan,
förlorade i 2:a världskriget? Du ska diskutera kring viktiga vändpunkter i
kriget och hur de kom att påverka krigets utveckling. Är det någon eller
några händelser som du anser vara mest avgörande? Motivera.
3. Varför kallas Balkan för Europas oroliga hörn? Ge exempel från 1900talets
början och idag. Nationalismen som politisk idérörelse bör vara med
i analysen.
4. På vilka sätt var fascismen i Italien och nazismen i Tyskland extrema
former av nationalism? Ge tydliga exempel och för en kritisk analys mot
dessa ideologier.
5. Spekulera kring Europas framtid utifrån de kunskaper du har erövrat om
nationalismen och Europas moderna historia. Är EU ett hållbart
samarbete? Är det nödvändigt? Finns det någon gemensam europeisk
identitet som kan förena folken? Eller finns det risk för splittring? Kan
nationalistiska rörelser åter få makt och inflytande? Eller kan
nationalismen berika och förena Europa?
Betygskriterier:

Godkänd:
Du ska beskriva och redogöra för:
imperialismen och nationalismen, vad det var och återverkningar
de båda världskrigen, deras orsaker, förlopp och resultat
nazismens ideologi och förintelsen
ryska revolutionen
kalla kriget, Berlinmurens fall och konflikten på Balkan
Väl godkänd:
Du ska kunna:
göra en bedömning av vad som är ett viktigt historiskt skeende
visa genom relevanta exempel på hur historiska skeenden påverkat nutida
förhållanden
Mycket väl godkänd:
Du ger med ett urval av händelser en helhetsbild av ett betydelsefullt
historiskt skeende
Du utvecklar genom studier utifrån historiska begrepp egen ny kunskap
och använder denna i det egna arbetet.