Kvalitetsgruppen 2009-05-18 - Lidingö stad
Kvalitetsgruppen 2009-05-18 - Lidingö stad
Kvalitetsgruppen 2009-05-18 - Lidingö stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
KVALITETSRAPPORT<br />
LÄSÅRET 2011/2012<br />
Källängens skola år 4-9<br />
2012-06-25
Innehållsförteckning<br />
1. Sammanfattning .................................................................................................................. 3<br />
2. Inledning ............................................................................................................................. 3<br />
3. Tillvägagångssätt ................................................................................................................ 4<br />
4. Året som gått ....................................................................................................................... 6<br />
5. Året som kommer ............................................................................................................. 15<br />
6. Rektors ansvar ................................................................................................................... 16<br />
7. Framåtblick ....................................................................................................................... 17<br />
2
1. Sammanfattning<br />
Källängens skola är en 4-9-skola med mycket goda kunskapsresultat. Detta läsår är antalet<br />
elever med gymnasiebehörighet 100 % och andelen fullständiga betyg är 99,2 %. Meritvärdet<br />
för 2012 ligger i våra preliminära beräkningar på cirka 265,5 vilket även detta år torde göra<br />
Källängens skola till en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor.<br />
Skolans 6-9-del är kommunens elevmässigt största. Skolan har under flera års tid arbetat med<br />
Värdegrunden, där trygghet, kunskap, respekt, livsglädje och social kompetens står för vår<br />
värdegrund. Värdegrundsarbetet har under läsårets vidareutvecklats genom att Skolans val har<br />
införts på schemat där arbetslagen har haft i uppdrag att göra en gemensam planering.<br />
2. Inledning<br />
Källängens skola är en kommunal skola på norra <strong>Lidingö</strong> med drygt 630 elever under läsåret<br />
2011/2012 varav 140 i skolåren 4-5 och 490 i skolåren 6-9. I varje skolår 4-5 finns 75 platser<br />
och i varje skolår 6-9 finns 125 platser. Det ger ett genomsnittligt elevantal per klass på 25 om<br />
årskursens alla platser är fyllda.<br />
Skolan är en röd tegelskola huvudsakligen byggd 1953 och består av sju huskroppar som<br />
ligger vid Norra Kungsvägen, en av kommunens huvudleder. Det pedagogiska uterummet är<br />
varierat och ger möjligheter till olika aktiviteter. På skolgården ligger en inskriven<br />
fritidsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4 och öppen verksamhet för åk 5 som drivs av Kultur-<br />
och Fritidsnämnden. Hemkunskapslokalen är inrymd i Kultur och Fritids lokaler.<br />
Enligt Skolverkets statistik finns 48,1 lärare/skolledare anställda på skolan läsåret 2011/2012.<br />
75 % har full behörighet. Av dem som inte har full behörighet har alla högskoleutbildning.<br />
Flertalet kombinerar arbetet med lärarutbildning. Enligt Skolverkets statistik har skolan 7,0<br />
lärare per 100 elever. Antalet lärare per 100 elever har sjunkit även detta läsår, vilket beror på<br />
ett ökat elevantal och fler fulla klasser i kombination med en höjd hyra.<br />
Som stödfunktioner fanns under hösten 0,84-tjänst och under vårterminen 1,<strong>05</strong>-tjänst som<br />
skolsköterska, 0,7-tjänst som kurator, 0,8-tjänst som studie- och yrkesvägledare samt 3,4<br />
tjänst som speciallärare/pedagog. Tillsammans utgör dessa tjänster elevhälsan.<br />
Skolpsykologen tillhör skolområdet, men tjänsten var under läsåret vakant. För att genomföra<br />
nödvändiga diagnostiseringar har extern psykolog anlitats. Elevhälsan jobbar främjande,<br />
förebyggande och enligt likabehandlingsplanen.<br />
På skolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas med 0,5 skolbibliotekarie.<br />
Elevcafeterian bemannas med en 0,9 fritidsledare.<br />
Andel som läser ett modernt språk (franska, spanska eller tyska) är 96,5 %.<br />
3
22 elever hade modersmål, där engelska är största språk. Modersmålsundervisningen<br />
organiseras och genomförs av Modersmålsenheten på förvaltningen. Två elever läser Svenska<br />
som andraspråk.<br />
Cirka <strong>18</strong> % av skolans elever har haft stöd av speciallärare/pedagog. För de äldre åren är<br />
stödet inriktat mot svenska, engelska och matematik. Speciallärarna/pedagogerna är också ett<br />
handledande stöd till arbetslagen. De fungerar också som stöd för elever vid vissa<br />
provtillfällen. Vi anlitar också Stadens specialpedagog och skolpsykolog för handledning.<br />
Två rektorer, Ann Krantz och Patrik Nimmerstam, svarar för skolans ledning. Elever och<br />
personal är indelade i fem arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare (totalt 0,5 tjänst).<br />
Dessutom finns ett arbetslag för specialundervisningen som leds av rektor. På skolan finns<br />
också en pedagogisk samordnare med 0,2-tjänst. Arbetslagsledare och samordnare ingår i<br />
skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Skolan har en IT-pedagog med 0,5-tjänst.<br />
Årsomsättningen budgetåret 2011 var drygt 40 miljoner och baseras på en elevpeng.<br />
Hyreskostnaden uppgick under 2011 till 9,7 miljoner, d v s 24,1 % av omslutningen.<br />
Till skolan finns även elva VFU-studenter knutna. I skolans lokaler återfinns också<br />
områdeskontoret som är hela skolområdets administrativa stöd. Även områdeschefen har sitt<br />
kontor där.<br />
Skolans vision är ”Lust för lärande med hjärna och hjärta” och vår verksamhetsidé är att vara<br />
en skola utan särskild profilering med kunskap i fokus.<br />
3. Tillvägagångssätt<br />
Arbetsgången och strategi för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets<br />
ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolechefer och rektorer inom<br />
Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det<br />
kommande läsåret. Varje enskild skola och arbetslag har utöver dessa av skolledningen<br />
prioriterade mål, själva fastställt utvecklingsområden<br />
Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder<br />
utifrån en given mall som är gemensam för hela skolområdet.<br />
Underlag för redovisning av elevernas framsteg och utveckling tas fram dels genom de under<br />
läsåret regelbundna samtalen mellan elev och mentor i form av enskilda och kontinuerliga<br />
samtal dels utvecklingssamtal en gång per termin där ett skriftligt omdöme lämnas och IUP<br />
(individuell utvecklingsplan) formuleras. Varje termins betygsresultat följs upp och<br />
diskuteras. Vi använder oss av It-verktyget Infomentor.<br />
Olika tester och diagnoser görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den<br />
enskilda eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. I år 4, 5 och<br />
4
6 genomförs DLS-test i svenska med samtliga elever utförd av specialpedagog. Testningar i<br />
övriga skolår genomförs vid behov med enskilda elever eller undervisningsgrupper för att<br />
säkerställa att alla elever får det stöd som de är i behov av. Elever som flyttar in till skolan<br />
under läsåret diagnostiseras.<br />
Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av<br />
april. Därefter påbörjade arbetslagen planeringsarbetet under maj/juni 2011 för att sedan<br />
slutföra arbetet på augustidagarna.<br />
Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret<br />
sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter i den mall som området har fastställt. I<br />
kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen in under läsåret.<br />
Föräldrar och elever i skolår 5 och 8 har möjlighet att årligen besvara en enkät, som<br />
genomförs av ett oberoende marknadsundersökningsföretag, om deras inställning till och<br />
åsikter om skolan. Den genomförs i hela <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> i samarbete med flera andra kommuner.<br />
Särskilda frågeställningar i skolans kvalitetsarbete har lyfts i elevråd och Källängsråd, där bl a<br />
skillnaden i resultat pojkar-flickor samt genusfrågor i undervisningssituationen har diskuterats<br />
och analyserats.<br />
En elevenkät kring elevernas trygghet genomfördes som grund för analysen inför nästa läsårs<br />
årliga plan i likabehandlingsarbetet. Även Källängsrådet har fått en inblick i arbetet med DO:s<br />
Husmodell.<br />
Utifrån förra årets kvalitetsredovisning beslutade vi om följande övergripande prioriterade<br />
mål för enheten:<br />
- Enheten ska ha de bästa kunskapsresultaten på <strong>Lidingö</strong><br />
- Enheten ska förbättra sina resultat i brukarenkäten så att vi ligger minst nivå med<br />
övriga enheter på ön<br />
- Enheten ska vara den mest valda kommunala skolan på <strong>Lidingö</strong> i skolvalet åk 6<br />
Utifrån <strong>stad</strong>ens målkedja valdes följande prioriterade mål ut för läsåret 2011/2012<br />
- I förskolor och skolor råder trygghet, trivsel och arbetsro<br />
- Förskolor och skolor utgår från elevernas och barnens individuella behov och<br />
förutsättningar<br />
- Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap<br />
Utöver detta har varje arbetslag tagit fram ett eget prioriterat mål utifrån sin utvärdering av<br />
föregående läsår som varje arbetslag planerar kring i sin verksamhetsplan. Deras mål handlar i<br />
huvudsak om implementering av Lgr 11 såsom ämnesövergripande arbete, lärmiljöer, trivsel,<br />
läsförståelse, stödet till elever i behov av särskilt stöd och demokratibegreppet.<br />
5
I skolans likabehandlingsplan har följande mål lyfts fram utifrån den analys som gjordes i<br />
slutet av förra läsåret:<br />
- Att fortsätta arbetet med att göra likabehandlingsplanen känd för eleverna<br />
- Att eleverna ska uppleva högre vuxennärvaro utanför klassrummen<br />
- Att minska de verbala kränkningarna mellan eleverna på skolan<br />
- Att skolan arbetar med samtliga elever med nya läroplanens värdegrundsuppdrag på<br />
ett planerat och strukturerat sätt<br />
- Att genomföra diskrimineringsombudsmannens granskningsmetod Husmodellen med<br />
samtliga elever och personal i skolan<br />
4. Året som gått<br />
Resultat och måluppfyllelse<br />
6
Normer och värden<br />
1.Skolans val infördes på schemat för att skapa förutsättningar för att aktivt kunna arbeta<br />
kring skolans värdegrundsord samt Lgr 11:s kapitel 1 och 2. I Pilen är resultaten tvetydiga. I<br />
åk 5 är elevernas upplevelse att kränkningarna har ökat, medan eleverna i åk 8 upplever en<br />
minskning.<br />
Analys: Lärarna har känt sig osäkra i genomförandet av Skolans val trots en projekttjänst om<br />
20% för att handleda och stödja utvecklingen. Ett nytt grepp krävs kring våra värdegrundsord,<br />
som nu har levt i flera år. Många lärare har tillkommit sedan de utarbetades i samverkan<br />
personal, elever och föräldrar. Det gör att vi idag på skolan inte har en gemensam innebörd av<br />
orden.<br />
2. Husmodellen har införts verktyg för att kartlägga situationen på skolan.<br />
Analys: Elevernas och lärarnas medvetenhet kring de fem diskrimineringsgrunderna har ökat,<br />
visar den utvärdering som har gjorts. Eleverna ville gärna diskutera, vilket visar ett<br />
engagemang för frågan. Deras intresse för själva inventeringen med hjälp av lappar och<br />
affisch var betydligt lägre. Skolan har också en bank av metoder och material för att stödja<br />
arbetet.<br />
8
3. RFSL-besök för att informera om HBT-frågor. Föreläsning har genomförts med elever i åk<br />
6 och 7 angående verbala kränkningar.<br />
Analys: Strävan är att öka elevernas kompetenser i dessa frågor så att det kan fungera som ett<br />
stöd för eleverna att kunna hantera sig själva och olika situationer. Det ger också en möjlighet<br />
till reflektion. Vi kan dock inte se något direkt mätbart resultat.<br />
Kunskaper<br />
Källängens skola har fokus på läroplanens kunskapsuppdrag. Samma sak gäller för både våra<br />
elever och föräldrar. Förväntningarna är höga på våra elever från både lärare och föräldrar. I<br />
Elevens val erbjuds möjligheter till fördjupning i de olika ämnena. Tydliga rutiner finns för<br />
elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en hög andel elever med någon form av diagnos,<br />
samtidigt inte ger någon påvisbar effekt på elevernas betygsresultat. En mycket hög andel har<br />
stöd av speciallärare/pedagog. Skolans IT-utrustning ger tillgång till aktuella underlag och<br />
möjligheter till kunskapssökande och kommunikation. Våra elever visar också en god<br />
kunskapsnivå i de uppföljningar som gymnasieskolorna gör.<br />
Eleverna har möjlighet att påverka hur de ska visa upp sina kunskaper och förmågor.<br />
På skolan finns tillgång till alternativa verktyg på alla elevdatorer, som stöd för elever i behov<br />
av särskilt stöd. I arbetslagen finns tillgång till Daisy-spelare och Alpha-smart. Staden har<br />
tecknat avtal med Inläsningstjänst.<br />
Analys: Förväntningarna kan skapa stress hos våra elever, särskilt flickorna vilket har<br />
framkommit vid de enskilda hälsosamtalen som vår skolsköterska genomfört.<br />
Vi måste också gå vidare med att förstå den mycket höga andel elever som har stöd av<br />
speciallärare/pedagog. Nästan en femtedel av våra elever har sådant stöd, vilket med tanke på<br />
våra kunskapsresultat och jämförelser i övrig med andra skolor är mycket högt. En teori kan<br />
vara att vår skola klarar bättre att möta de duktigaste eleverna. Vi upplever också att det finns<br />
en låg acceptans hos föräldrar för ”bara” ett vanligt godkänt betyg.<br />
Elevernas ansvar och inflytande<br />
Tidigare har vi haft elevernas inflytande som prioriterat mål för skolan, med anledning av att<br />
våra resultat inom det frågeområdet har varit lägre ön Stadens genomsnitt. 2011 låg vi<br />
emellertid högre än Stadens genomsnitt inom frågeområdet. Eleverna i åk 5 anger även i Pilen<br />
2012 högre tal för ansvar och inflytande än öns genomsnitt. För eleverna i åk 8 är de flesta<br />
resultat i Pilen 2012 högre än öns genomsnitt, med undantag för att lärarna lyssnar på<br />
elevernas åsikter.<br />
9
Organ för elevernas formella inflytande är klassråd, arbetslagsråd, elevråd och matråd.<br />
Analys: Att sätta fokus på ett mål ger större effekt. Detta läsår har elevernas ansvar och<br />
inflytande inte varit ett prioriterat mål, vilket kan synas i Pilen genom något lägre siffror än<br />
föregående år. Samtidigt har vi fortfarande bättre resultat än öns genomsnitt.<br />
Skola och hem<br />
Varje termin genomförs ett föräldramöte i varje klass samt självklart utvecklingssamtal. Alla<br />
mentorer har i uppdrag att skriva veckobrev, för att hålla den fortlöpande kontakten. Våra<br />
föräldrar är aktiva och hör ofta av sig på eget initiativ när de har frågor eller funderingar. I<br />
många klasser har man också olika trivselaktiviteter med skolpersonal, elever och föräldrar.<br />
Källängsrådet är skolans organ för samverkan med föräldrarna. Föräldrarna i varje klass väljer<br />
representanter. Källängsrådet träffas 2 -3 gånger/termin. Mötena är välbesökta och har i år<br />
haft olika teman, som genusperspektiv, värdegrundsarbete och vår nya läroplan. Syftet med<br />
dessa möten är dels att förmedla information till föräldrarna, dels att fånga upp föräldrarnas<br />
åsikter.<br />
Källängens skola har ett stort söktryck. Alla årskurser har varit fulla, förutom åk 8 som har<br />
haft lediga platser. Därför har vi inte kunna tillgodose alla föräldrars önskemål om<br />
skolplacering på Källängen.<br />
Analys: Föräldrarna är engagerade och måna om att eleverna ska få en god utbildning.<br />
Samtidigt uppstår det hinder, då föräldrarna inte är fullt medvetna om det uppdrag skolan de<br />
facto har eller har förväntningar som skolan inte kan leva upp till. Det gör att vi måste bli<br />
tydligare kring skolans uppdrag och förutsättningar samt vilka förväntningar vi kan möta.<br />
Skolan och omvärlden<br />
PRAO genomförs med två veckor vardera i åk 8 och 9.<br />
Studiebesök görs inom flera ämnen till olika religiösa samfund, riksdagen, Naturhistoriska<br />
riksmuséet m m.<br />
Världsbokdagen uppmärksammas med författarbesök i samtliga klasser.<br />
Flera klasser deltar i Renaturen<br />
Sioma Zubicky föreläser för alla elever i åk 9 om sina erfarenheter från koncentrationsläger i<br />
samband med Raoul Wallenberg-dagen.<br />
10
Källängen har deltagit i en europeisk mattekonferens med elever i Sofia, Bulgarien.<br />
En lärare på skolan har blivit utsedd till skolambassadör i EU.<br />
Sagateatern sätter årligen upp en musikal tillsammans med våra elever i åk 9.<br />
Bildämnet har deltagit i ett projekt för att renovera gångtunneln under Norra Kungsvägen<br />
Analys: Det finns en tydlig vilja bland personalen att öppna skolan mot omvärlden. Samtidigt<br />
finns det hinder i vår skolas komplicerade organisation som helt utgår från de lokaliteter vi<br />
har till vårt förfogande. I åk 4-5 har man hemklassrum, medan man i åk 6-9 är 20 klasser som<br />
delar på 14 klassrum. Det styr hela schemat, som gör att vi delvis går i skift. Det motverkar<br />
flexibilitet och aktiviteter som går utanför det vanliga schemat och det ger också mycket små<br />
möjligheterna för arbetslagen att träffas och planera. Även om det är en fördel att eleverna är<br />
studiemotiverade, är det också ett hinder för andra aktiviteter. Eleverna vill inte gå miste om<br />
lektioner.<br />
Bedömning och betyg<br />
Resultat på Nationella proven årskurs 6 (125 elever)<br />
Svenska<br />
125 elever Prov A Sv Prov BC Sv Prov D Sv Prov E Sv<br />
Nått kravnivån 124 121 124 122<br />
Ej nått kravnivån - 3 - 2<br />
Ej deltagit 1 1 1 1<br />
Matematik<br />
125 elever Prov A Ma Prov B Ma Prov C Ma Prov D Ma<br />
Nått kravnivån 122 122 124 120<br />
Ej nått kravnivån 1 2 - 4<br />
Ej deltagit 2 1 1 1<br />
11
Engelska<br />
125 elever Prov A<br />
En<br />
Prov B<br />
En<br />
Prov C<br />
En<br />
Nått kravnivån 124 124 124<br />
Ej nått kravnivån - 1 1<br />
Ej deltagit 1 - -<br />
Måluppfyllelse i respektive ämne årskurs 6 (125 elever)<br />
Antal som klarat<br />
kunskapskraven<br />
Bild 125 0<br />
Engelska 125 0<br />
Hem- och<br />
konsumentkunskap<br />
125 0<br />
Idrott 124 1<br />
Matematik 124 1<br />
Musik 125 0<br />
NO 125 0<br />
SO 125 0<br />
Svenska 123 2<br />
Slöjd 125 0<br />
Språkval fr, sp, ty 120 1<br />
Antal som ej nått<br />
kunskapskraven<br />
12
Resultat på Nationella proven årskurs 9 (126 elever)<br />
Ämne A G VG MVG<br />
Ämnesprov Fysik 0 33 54 38<br />
Ämnesprov Engelska A 1 13 50 60<br />
Ämnesprov Engelska B 0 10 61 53<br />
Ämnesprov Engelska C 0 21 56 46<br />
Ämnesprov Engelska 1 7 56 59<br />
Ämnesprov Matematik 3 44 42 36<br />
Ämnesprov Svenska A 1 21 64 39<br />
Ämnesprov Svenska B 0 <strong>18</strong> 50 57<br />
Ämnesprov Svenska C 5 36 67 17<br />
Ämnesprov Svenska 0 26 74 25<br />
Totalt för årskursen 11 229 574 430<br />
Betyg årskurs 9<br />
Ämne<br />
Ej<br />
betyg G VG MVG<br />
Biologi 0 <strong>18</strong> 59 49<br />
Bild 0 13 47 66<br />
Språkval fr 0 20 13 17<br />
Språkval sp 0 15 20 25<br />
Språkval ty 0 2 7 6<br />
Engelska 0 6 53 67<br />
Fysik 0 15 63 48<br />
Geografi 0 24 53 49<br />
Historia<br />
Hem- och<br />
0 19 61 46<br />
konsumentkunskap 0 2 29 95<br />
Idrott och hälsa 0 13 48 65<br />
Kemi 0 24 57 45<br />
Matematik 0 33 49 44<br />
Musik 1 29 54 42<br />
Religionskunskap 0 23 52 51<br />
Samhällskunskap 0 24 60 42<br />
Slöjd 0 28 50 48<br />
Svenska 0 21 57 48<br />
Teknik 0 4 65 57<br />
Totalt för årskursen 1 333 897 910<br />
13
Betyg årskurs 9 pojkar (66 st.)<br />
Ämne A G VG MVG<br />
Biologi 0 16 28 22<br />
Bild 0 13 32 21<br />
Språkval fr 0 12 6 6<br />
Språkval sp 0 12 8 10<br />
Språkval ty 0 1 6 5<br />
Engelska 0 2 29 35<br />
Fysik 0 8 33 25<br />
Geografi 0 14 32 20<br />
Historia 0 8 35 23<br />
Hem- och<br />
konsumentkunskap 0 1 24 41<br />
Idrott och hälsa 0 11 24 31<br />
Kemi 0 19 26 21<br />
Matematik 0 24 <strong>18</strong> 24<br />
Musik 1 22 23 20<br />
Religionskunskap 0 15 29 22<br />
Samhällskunskap 0 13 34 19<br />
Slöjd 0 20 29 17<br />
Svenska 0 <strong>18</strong> 27 21<br />
Teknik 0 2 40 24<br />
Totalt för årskursen 1 231 483 407<br />
Totalt antal betyg årskurs 9 flickor (60 st.)<br />
Ämne A G VG MVG<br />
Biologi 0 2 31 27<br />
Bild 0 0 15 45<br />
Språkval fr 0 8 7 11<br />
Språkval sp 0 3 12 15<br />
Språkval ty 0 1 1 1<br />
Engelska 0 4 24 32<br />
Fysik 0 7 30 23<br />
Geografi 0 10 21 29<br />
Historia 0 11 26 23<br />
Hem- och<br />
konsumentkunskap 0 1 5 54<br />
Idrott och hälsa 0 2 24 34<br />
Kemi 0 5 31 24<br />
Matematik 0 9 31 20<br />
Musik 0 7 31 22<br />
Religionskunskap 0 8 23 29<br />
Samhällskunskap 0 11 26 23<br />
Slöjd 0 8 21 31<br />
Svenska 0 3 30 27<br />
Teknik 0 2 25 33<br />
Totalt för årskursen 0 102 414 503<br />
14
Analys: Uppsatsdelen inom nationella provet i svenska visar ett markant sämre resultat än<br />
övriga provdelar. Uppsatsuppgiften genomförs genom att eleverna ska skriva en uppsats kring<br />
ett på förhand angivet ämne och med ett definierat innehåll. Detta sätt att skriva avviker från<br />
det normala i svenskundervisningen på Källängen, där skrivandet mer är en process.<br />
Även detta år finns en skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Frågan har lyfts under<br />
läsåret och diskuterats i såväl personalgruppen som i Källängsrådet för att hitta en förklaring.<br />
Lärarna konstaterar en ökande skillnad i läsförmåga mellan pojkar och flickor i åk 6. Även<br />
intresset för läsande skiljer. Pojkar och flickor använder IT på olika sätt. Flickor använder<br />
teknikens möjligheter till att kommunicera på olika sätt. Pojkarna använder tekniken mest till<br />
att spela spel.<br />
5. Året som kommer<br />
Källängens skola växer till hösten, då vi blir fyrparallelliga i åk 4 och 5. En paviljong kommer<br />
att ställas upp på skolgården. Fler elever ställer ytterligare krav på vår verksamhet. Det ger<br />
effekter för ekonomi, all personal och hela verksamheten. Vi går också in i en ny<br />
ledningsorganisation som anpassas till den nya skollagen.<br />
Skolområdet har efter analys av våra samlade verksamheter valt att prioritera följande mål<br />
nästa läsår:<br />
• Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och<br />
kränkande behandling, utifrån vår vision och våra värdegrundsord.<br />
• Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån<br />
dokumentet ”Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde”.<br />
Mot bakgrund av de analyser vi har gjort kommer våra fokusområden att vara följande:<br />
Normer och värden<br />
Under året kommer vi att ha fokus på att minska verbala och fysiska kränkningar genom att<br />
arbeta i skolan med ett särskilt fokus inom ramen för Skolans val<br />
Kunskaper<br />
Under året kommer vi att arbeta med ledarskapet i klassrummet bl a med sikte på lärarnas<br />
kompetens kring anpassning och stöd för elever i behov av särskilt stöd för att minska andelen<br />
elever med speciallärare/pedagogstöd.<br />
Elevernas ansvar och inflytande<br />
Under året kommer vi inte att ha särskilt fokus på detta målområde utan de pågående<br />
processerna får fortsätta som föregående år.<br />
15
Skola och hem<br />
Under året kommer vi att ta fram några informationsmaterial om skolans uppdrag som kan<br />
processas tillsammans med föräldragrupper<br />
Skolan och omvärlden<br />
Under året kommer vi att fortsätta utvecklingsarbetet kring entreprenörsskap samt utnyttja den<br />
möjlighet vi just har fått genom att skolan nu har en skolambassadör inom EU.<br />
6. Rektors ansvar<br />
Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur. Grundstrukturen är denna:<br />
Arbetslagen upprättar verksamhetsplan (Augusti)<br />
Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner<br />
(September/oktober)<br />
Arbetslagen gör en första utvärdering av verksamhetsplanen (November)<br />
Arbetslagen gör en andra utvärdering av verksamhetsplanen (Januari)<br />
Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner<br />
(Februari/mars)<br />
Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen samt analyserar brukarenkäten<br />
(Maj)<br />
Kvalitetsredovisning upprättas där mål sätts inför kommande år (Juni)<br />
Som definition används Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Rektors<br />
pedagogiska ledarskap bedrivs genom insamlande av statistik och andra underlag, analyser<br />
kring utvecklings- och förbättringsområden.<br />
Forum för rektors pedagogiska ledarskap är olika mötesformer, genom konkreta uppdrag till<br />
arbetslag eller ämnesgrupper, genom Veckonytt, de individuella medarbetarsamtalen, enskilda<br />
samtal som handledning, vägledning eller liknande, studiedagar, APT, skapande av strukturer<br />
och förutsättningar för deliberativa samtal i olika grupperingar för att å<strong>stad</strong>komma ett<br />
kollektivt lärande.<br />
Den prioriterade kompetensutveckling som är planerad till nästa läsår handlar huvudsakligen<br />
om PIM beslutat av Staden. I övrigt är prioriterat fokus åtgärdsprogramsprocessen och fortsatt<br />
läroplansimplementering.<br />
16
7. Framåtblick<br />
Källängens skola står inför stora utmaningar i det att vi de kommande åren har ett ständigt<br />
ökat elevantal. Lärarlegitimationerna är just nu en osäkerhetsfaktor, men de kan skapa<br />
svårigheter med tjänster, betygsättning och besvikna föräldrar, elever och medarbetare som<br />
tvingas byta sammanhang. Legitimationerna ställer också nya krav på rekryteringsprocesserna.<br />
De genomföra skolreformerna har också inneburit ett ökat missnöje bland lärarna<br />
både vad gäller arbetssituation och löner. Våra lokaler är gamla och slitna. Infrastrukturen<br />
(ledningssystem m m) måste snart åtgärdas, då de aldrig har renoverats sedan skolan byggdes.<br />
Vi firar för övrigt 60 år 2013. Det finns inga planer hos Fastighetskontoret i kommande<br />
budget för sådana åtgärder, vilket då istället riskerar att sluta i akutåtgärder. Skolorna på<br />
<strong>Lidingö</strong> kommer snart få en annan indelning mellan årskurserna, för att bättre stämma<br />
överens med läroplanen som också kommer att ge konsekvenser för vår interna organisation.<br />
Lärarna är positiva på synen med indelningen 4-6 och 7-9, men frågan är hur många av våra<br />
6-9-lärare som är verkligt intresserade av att bli 4-6-lärare.<br />
Vi tolkar föräldrars val av skola som att de har ett stort förtroende för vår verksamhet samt att<br />
vi har ett gott rykte. Det finns inget som tyder på att förutsättningarna för våra kunskapsresultat<br />
kommer att förändras, även om allt fler barn i behov av särskilt stöd kommer att börja<br />
hos oss. Samtidigt har vi ett stabilt elevunderlag och kontinuitet i en kompetent<br />
personalgrupp, vilket är en god och stabil grund för att möta våra utmaningar.<br />
Målet är att Källängen även fortsättningsvis ska vara bland landets bästa skolor. Det innefattar<br />
både kunskapsresultat, trivsel och trygghet.<br />
Ann Krantz<br />
Patrik Nimmerstam<br />
Rektorer<br />
Bilaga<br />
Källängens Likabehandlingsplan för läsåret 11/12<br />
När du trillar ner på någon räcker det inte att säga att<br />
du inte kunde hjälpa det. När allt kommer omkring kunde<br />
han förmodligen inte heller hjälpa att han hamnade under dig.<br />
Nalle Puh<br />
17