29.09.2013 Views

Kvalitetsgruppen 2009-05-18 - Lidingö stad

Kvalitetsgruppen 2009-05-18 - Lidingö stad

Kvalitetsgruppen 2009-05-18 - Lidingö stad

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

KVALITETSRAPPORT<br />

LÄSÅRET 2011/2012<br />

Källängens skola år 4-9<br />

2012-06-25


Innehållsförteckning<br />

1. Sammanfattning .................................................................................................................. 3<br />

2. Inledning ............................................................................................................................. 3<br />

3. Tillvägagångssätt ................................................................................................................ 4<br />

4. Året som gått ....................................................................................................................... 6<br />

5. Året som kommer ............................................................................................................. 15<br />

6. Rektors ansvar ................................................................................................................... 16<br />

7. Framåtblick ....................................................................................................................... 17<br />

2


1. Sammanfattning<br />

Källängens skola är en 4-9-skola med mycket goda kunskapsresultat. Detta läsår är antalet<br />

elever med gymnasiebehörighet 100 % och andelen fullständiga betyg är 99,2 %. Meritvärdet<br />

för 2012 ligger i våra preliminära beräkningar på cirka 265,5 vilket även detta år torde göra<br />

Källängens skola till en av Sveriges resultatmässigt bästa skolor.<br />

Skolans 6-9-del är kommunens elevmässigt största. Skolan har under flera års tid arbetat med<br />

Värdegrunden, där trygghet, kunskap, respekt, livsglädje och social kompetens står för vår<br />

värdegrund. Värdegrundsarbetet har under läsårets vidareutvecklats genom att Skolans val har<br />

införts på schemat där arbetslagen har haft i uppdrag att göra en gemensam planering.<br />

2. Inledning<br />

Källängens skola är en kommunal skola på norra <strong>Lidingö</strong> med drygt 630 elever under läsåret<br />

2011/2012 varav 140 i skolåren 4-5 och 490 i skolåren 6-9. I varje skolår 4-5 finns 75 platser<br />

och i varje skolår 6-9 finns 125 platser. Det ger ett genomsnittligt elevantal per klass på 25 om<br />

årskursens alla platser är fyllda.<br />

Skolan är en röd tegelskola huvudsakligen byggd 1953 och består av sju huskroppar som<br />

ligger vid Norra Kungsvägen, en av kommunens huvudleder. Det pedagogiska uterummet är<br />

varierat och ger möjligheter till olika aktiviteter. På skolgården ligger en inskriven<br />

fritidsverksamhet (fritidsklubb) för åk 4 och öppen verksamhet för åk 5 som drivs av Kultur-<br />

och Fritidsnämnden. Hemkunskapslokalen är inrymd i Kultur och Fritids lokaler.<br />

Enligt Skolverkets statistik finns 48,1 lärare/skolledare anställda på skolan läsåret 2011/2012.<br />

75 % har full behörighet. Av dem som inte har full behörighet har alla högskoleutbildning.<br />

Flertalet kombinerar arbetet med lärarutbildning. Enligt Skolverkets statistik har skolan 7,0<br />

lärare per 100 elever. Antalet lärare per 100 elever har sjunkit även detta läsår, vilket beror på<br />

ett ökat elevantal och fler fulla klasser i kombination med en höjd hyra.<br />

Som stödfunktioner fanns under hösten 0,84-tjänst och under vårterminen 1,<strong>05</strong>-tjänst som<br />

skolsköterska, 0,7-tjänst som kurator, 0,8-tjänst som studie- och yrkesvägledare samt 3,4<br />

tjänst som speciallärare/pedagog. Tillsammans utgör dessa tjänster elevhälsan.<br />

Skolpsykologen tillhör skolområdet, men tjänsten var under läsåret vakant. För att genomföra<br />

nödvändiga diagnostiseringar har extern psykolog anlitats. Elevhälsan jobbar främjande,<br />

förebyggande och enligt likabehandlingsplanen.<br />

På skolan finns ett välutrustat skolbibliotek som bemannas med 0,5 skolbibliotekarie.<br />

Elevcafeterian bemannas med en 0,9 fritidsledare.<br />

Andel som läser ett modernt språk (franska, spanska eller tyska) är 96,5 %.<br />

3


22 elever hade modersmål, där engelska är största språk. Modersmålsundervisningen<br />

organiseras och genomförs av Modersmålsenheten på förvaltningen. Två elever läser Svenska<br />

som andraspråk.<br />

Cirka <strong>18</strong> % av skolans elever har haft stöd av speciallärare/pedagog. För de äldre åren är<br />

stödet inriktat mot svenska, engelska och matematik. Speciallärarna/pedagogerna är också ett<br />

handledande stöd till arbetslagen. De fungerar också som stöd för elever vid vissa<br />

provtillfällen. Vi anlitar också Stadens specialpedagog och skolpsykolog för handledning.<br />

Två rektorer, Ann Krantz och Patrik Nimmerstam, svarar för skolans ledning. Elever och<br />

personal är indelade i fem arbetslag som leds av varsin arbetslagsledare (totalt 0,5 tjänst).<br />

Dessutom finns ett arbetslag för specialundervisningen som leds av rektor. På skolan finns<br />

också en pedagogisk samordnare med 0,2-tjänst. Arbetslagsledare och samordnare ingår i<br />

skolans ledningsgrupp tillsammans med rektorerna. Skolan har en IT-pedagog med 0,5-tjänst.<br />

Årsomsättningen budgetåret 2011 var drygt 40 miljoner och baseras på en elevpeng.<br />

Hyreskostnaden uppgick under 2011 till 9,7 miljoner, d v s 24,1 % av omslutningen.<br />

Till skolan finns även elva VFU-studenter knutna. I skolans lokaler återfinns också<br />

områdeskontoret som är hela skolområdets administrativa stöd. Även områdeschefen har sitt<br />

kontor där.<br />

Skolans vision är ”Lust för lärande med hjärna och hjärta” och vår verksamhetsidé är att vara<br />

en skola utan särskild profilering med kunskap i fokus.<br />

3. Tillvägagångssätt<br />

Arbetsgången och strategi för kvalitetsarbetet utarbetas i första hand av skolområdets<br />

ledningsgrupp som har lagt upp en långsiktig plan. Förskolechefer och rektorer inom<br />

Källängens skolområde har sedan prioriterat specifika områden att utveckla under det<br />

kommande läsåret. Varje enskild skola och arbetslag har utöver dessa av skolledningen<br />

prioriterade mål, själva fastställt utvecklingsområden<br />

Underlag för redovisning och lägesbedömning tas fram under läsåret med olika metoder<br />

utifrån en given mall som är gemensam för hela skolområdet.<br />

Underlag för redovisning av elevernas framsteg och utveckling tas fram dels genom de under<br />

läsåret regelbundna samtalen mellan elev och mentor i form av enskilda och kontinuerliga<br />

samtal dels utvecklingssamtal en gång per termin där ett skriftligt omdöme lämnas och IUP<br />

(individuell utvecklingsplan) formuleras. Varje termins betygsresultat följs upp och<br />

diskuteras. Vi använder oss av It-verktyget Infomentor.<br />

Olika tester och diagnoser görs regelbundet för att läraren ska få en uppfattning om var den<br />

enskilda eleven befinner sig kunskapsmässigt i förhållande till de uppsatta målen. I år 4, 5 och<br />

4


6 genomförs DLS-test i svenska med samtliga elever utförd av specialpedagog. Testningar i<br />

övriga skolår genomförs vid behov med enskilda elever eller undervisningsgrupper för att<br />

säkerställa att alla elever får det stöd som de är i behov av. Elever som flyttar in till skolan<br />

under läsåret diagnostiseras.<br />

Arbetet med att utarbeta målen för läsåret påbörjas av skolområdets ledningsgrupp i slutet av<br />

april. Därefter påbörjade arbetslagen planeringsarbetet under maj/juni 2011 för att sedan<br />

slutföra arbetet på augustidagarna.<br />

Utvärdering och revidering av skolledningens och arbetslagens prioriterade mål för läsåret<br />

sker fortlöpande under året vid fastlagda tidpunkter i den mall som området har fastställt. I<br />

kalendariet läggs tre utvärderingstillfällen in under läsåret.<br />

Föräldrar och elever i skolår 5 och 8 har möjlighet att årligen besvara en enkät, som<br />

genomförs av ett oberoende marknadsundersökningsföretag, om deras inställning till och<br />

åsikter om skolan. Den genomförs i hela <strong>Lidingö</strong> <strong>stad</strong> i samarbete med flera andra kommuner.<br />

Särskilda frågeställningar i skolans kvalitetsarbete har lyfts i elevråd och Källängsråd, där bl a<br />

skillnaden i resultat pojkar-flickor samt genusfrågor i undervisningssituationen har diskuterats<br />

och analyserats.<br />

En elevenkät kring elevernas trygghet genomfördes som grund för analysen inför nästa läsårs<br />

årliga plan i likabehandlingsarbetet. Även Källängsrådet har fått en inblick i arbetet med DO:s<br />

Husmodell.<br />

Utifrån förra årets kvalitetsredovisning beslutade vi om följande övergripande prioriterade<br />

mål för enheten:<br />

- Enheten ska ha de bästa kunskapsresultaten på <strong>Lidingö</strong><br />

- Enheten ska förbättra sina resultat i brukarenkäten så att vi ligger minst nivå med<br />

övriga enheter på ön<br />

- Enheten ska vara den mest valda kommunala skolan på <strong>Lidingö</strong> i skolvalet åk 6<br />

Utifrån <strong>stad</strong>ens målkedja valdes följande prioriterade mål ut för läsåret 2011/2012<br />

- I förskolor och skolor råder trygghet, trivsel och arbetsro<br />

- Förskolor och skolor utgår från elevernas och barnens individuella behov och<br />

förutsättningar<br />

- Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap<br />

Utöver detta har varje arbetslag tagit fram ett eget prioriterat mål utifrån sin utvärdering av<br />

föregående läsår som varje arbetslag planerar kring i sin verksamhetsplan. Deras mål handlar i<br />

huvudsak om implementering av Lgr 11 såsom ämnesövergripande arbete, lärmiljöer, trivsel,<br />

läsförståelse, stödet till elever i behov av särskilt stöd och demokratibegreppet.<br />

5


I skolans likabehandlingsplan har följande mål lyfts fram utifrån den analys som gjordes i<br />

slutet av förra läsåret:<br />

- Att fortsätta arbetet med att göra likabehandlingsplanen känd för eleverna<br />

- Att eleverna ska uppleva högre vuxennärvaro utanför klassrummen<br />

- Att minska de verbala kränkningarna mellan eleverna på skolan<br />

- Att skolan arbetar med samtliga elever med nya läroplanens värdegrundsuppdrag på<br />

ett planerat och strukturerat sätt<br />

- Att genomföra diskrimineringsombudsmannens granskningsmetod Husmodellen med<br />

samtliga elever och personal i skolan<br />

4. Året som gått<br />

Resultat och måluppfyllelse<br />

6


Normer och värden<br />

1.Skolans val infördes på schemat för att skapa förutsättningar för att aktivt kunna arbeta<br />

kring skolans värdegrundsord samt Lgr 11:s kapitel 1 och 2. I Pilen är resultaten tvetydiga. I<br />

åk 5 är elevernas upplevelse att kränkningarna har ökat, medan eleverna i åk 8 upplever en<br />

minskning.<br />

Analys: Lärarna har känt sig osäkra i genomförandet av Skolans val trots en projekttjänst om<br />

20% för att handleda och stödja utvecklingen. Ett nytt grepp krävs kring våra värdegrundsord,<br />

som nu har levt i flera år. Många lärare har tillkommit sedan de utarbetades i samverkan<br />

personal, elever och föräldrar. Det gör att vi idag på skolan inte har en gemensam innebörd av<br />

orden.<br />

2. Husmodellen har införts verktyg för att kartlägga situationen på skolan.<br />

Analys: Elevernas och lärarnas medvetenhet kring de fem diskrimineringsgrunderna har ökat,<br />

visar den utvärdering som har gjorts. Eleverna ville gärna diskutera, vilket visar ett<br />

engagemang för frågan. Deras intresse för själva inventeringen med hjälp av lappar och<br />

affisch var betydligt lägre. Skolan har också en bank av metoder och material för att stödja<br />

arbetet.<br />

8


3. RFSL-besök för att informera om HBT-frågor. Föreläsning har genomförts med elever i åk<br />

6 och 7 angående verbala kränkningar.<br />

Analys: Strävan är att öka elevernas kompetenser i dessa frågor så att det kan fungera som ett<br />

stöd för eleverna att kunna hantera sig själva och olika situationer. Det ger också en möjlighet<br />

till reflektion. Vi kan dock inte se något direkt mätbart resultat.<br />

Kunskaper<br />

Källängens skola har fokus på läroplanens kunskapsuppdrag. Samma sak gäller för både våra<br />

elever och föräldrar. Förväntningarna är höga på våra elever från både lärare och föräldrar. I<br />

Elevens val erbjuds möjligheter till fördjupning i de olika ämnena. Tydliga rutiner finns för<br />

elever i behov av särskilt stöd. Skolan har en hög andel elever med någon form av diagnos,<br />

samtidigt inte ger någon påvisbar effekt på elevernas betygsresultat. En mycket hög andel har<br />

stöd av speciallärare/pedagog. Skolans IT-utrustning ger tillgång till aktuella underlag och<br />

möjligheter till kunskapssökande och kommunikation. Våra elever visar också en god<br />

kunskapsnivå i de uppföljningar som gymnasieskolorna gör.<br />

Eleverna har möjlighet att påverka hur de ska visa upp sina kunskaper och förmågor.<br />

På skolan finns tillgång till alternativa verktyg på alla elevdatorer, som stöd för elever i behov<br />

av särskilt stöd. I arbetslagen finns tillgång till Daisy-spelare och Alpha-smart. Staden har<br />

tecknat avtal med Inläsningstjänst.<br />

Analys: Förväntningarna kan skapa stress hos våra elever, särskilt flickorna vilket har<br />

framkommit vid de enskilda hälsosamtalen som vår skolsköterska genomfört.<br />

Vi måste också gå vidare med att förstå den mycket höga andel elever som har stöd av<br />

speciallärare/pedagog. Nästan en femtedel av våra elever har sådant stöd, vilket med tanke på<br />

våra kunskapsresultat och jämförelser i övrig med andra skolor är mycket högt. En teori kan<br />

vara att vår skola klarar bättre att möta de duktigaste eleverna. Vi upplever också att det finns<br />

en låg acceptans hos föräldrar för ”bara” ett vanligt godkänt betyg.<br />

Elevernas ansvar och inflytande<br />

Tidigare har vi haft elevernas inflytande som prioriterat mål för skolan, med anledning av att<br />

våra resultat inom det frågeområdet har varit lägre ön Stadens genomsnitt. 2011 låg vi<br />

emellertid högre än Stadens genomsnitt inom frågeområdet. Eleverna i åk 5 anger även i Pilen<br />

2012 högre tal för ansvar och inflytande än öns genomsnitt. För eleverna i åk 8 är de flesta<br />

resultat i Pilen 2012 högre än öns genomsnitt, med undantag för att lärarna lyssnar på<br />

elevernas åsikter.<br />

9


Organ för elevernas formella inflytande är klassråd, arbetslagsråd, elevråd och matråd.<br />

Analys: Att sätta fokus på ett mål ger större effekt. Detta läsår har elevernas ansvar och<br />

inflytande inte varit ett prioriterat mål, vilket kan synas i Pilen genom något lägre siffror än<br />

föregående år. Samtidigt har vi fortfarande bättre resultat än öns genomsnitt.<br />

Skola och hem<br />

Varje termin genomförs ett föräldramöte i varje klass samt självklart utvecklingssamtal. Alla<br />

mentorer har i uppdrag att skriva veckobrev, för att hålla den fortlöpande kontakten. Våra<br />

föräldrar är aktiva och hör ofta av sig på eget initiativ när de har frågor eller funderingar. I<br />

många klasser har man också olika trivselaktiviteter med skolpersonal, elever och föräldrar.<br />

Källängsrådet är skolans organ för samverkan med föräldrarna. Föräldrarna i varje klass väljer<br />

representanter. Källängsrådet träffas 2 -3 gånger/termin. Mötena är välbesökta och har i år<br />

haft olika teman, som genusperspektiv, värdegrundsarbete och vår nya läroplan. Syftet med<br />

dessa möten är dels att förmedla information till föräldrarna, dels att fånga upp föräldrarnas<br />

åsikter.<br />

Källängens skola har ett stort söktryck. Alla årskurser har varit fulla, förutom åk 8 som har<br />

haft lediga platser. Därför har vi inte kunna tillgodose alla föräldrars önskemål om<br />

skolplacering på Källängen.<br />

Analys: Föräldrarna är engagerade och måna om att eleverna ska få en god utbildning.<br />

Samtidigt uppstår det hinder, då föräldrarna inte är fullt medvetna om det uppdrag skolan de<br />

facto har eller har förväntningar som skolan inte kan leva upp till. Det gör att vi måste bli<br />

tydligare kring skolans uppdrag och förutsättningar samt vilka förväntningar vi kan möta.<br />

Skolan och omvärlden<br />

PRAO genomförs med två veckor vardera i åk 8 och 9.<br />

Studiebesök görs inom flera ämnen till olika religiösa samfund, riksdagen, Naturhistoriska<br />

riksmuséet m m.<br />

Världsbokdagen uppmärksammas med författarbesök i samtliga klasser.<br />

Flera klasser deltar i Renaturen<br />

Sioma Zubicky föreläser för alla elever i åk 9 om sina erfarenheter från koncentrationsläger i<br />

samband med Raoul Wallenberg-dagen.<br />

10


Källängen har deltagit i en europeisk mattekonferens med elever i Sofia, Bulgarien.<br />

En lärare på skolan har blivit utsedd till skolambassadör i EU.<br />

Sagateatern sätter årligen upp en musikal tillsammans med våra elever i åk 9.<br />

Bildämnet har deltagit i ett projekt för att renovera gångtunneln under Norra Kungsvägen<br />

Analys: Det finns en tydlig vilja bland personalen att öppna skolan mot omvärlden. Samtidigt<br />

finns det hinder i vår skolas komplicerade organisation som helt utgår från de lokaliteter vi<br />

har till vårt förfogande. I åk 4-5 har man hemklassrum, medan man i åk 6-9 är 20 klasser som<br />

delar på 14 klassrum. Det styr hela schemat, som gör att vi delvis går i skift. Det motverkar<br />

flexibilitet och aktiviteter som går utanför det vanliga schemat och det ger också mycket små<br />

möjligheterna för arbetslagen att träffas och planera. Även om det är en fördel att eleverna är<br />

studiemotiverade, är det också ett hinder för andra aktiviteter. Eleverna vill inte gå miste om<br />

lektioner.<br />

Bedömning och betyg<br />

Resultat på Nationella proven årskurs 6 (125 elever)<br />

Svenska<br />

125 elever Prov A Sv Prov BC Sv Prov D Sv Prov E Sv<br />

Nått kravnivån 124 121 124 122<br />

Ej nått kravnivån - 3 - 2<br />

Ej deltagit 1 1 1 1<br />

Matematik<br />

125 elever Prov A Ma Prov B Ma Prov C Ma Prov D Ma<br />

Nått kravnivån 122 122 124 120<br />

Ej nått kravnivån 1 2 - 4<br />

Ej deltagit 2 1 1 1<br />

11


Engelska<br />

125 elever Prov A<br />

En<br />

Prov B<br />

En<br />

Prov C<br />

En<br />

Nått kravnivån 124 124 124<br />

Ej nått kravnivån - 1 1<br />

Ej deltagit 1 - -<br />

Måluppfyllelse i respektive ämne årskurs 6 (125 elever)<br />

Antal som klarat<br />

kunskapskraven<br />

Bild 125 0<br />

Engelska 125 0<br />

Hem- och<br />

konsumentkunskap<br />

125 0<br />

Idrott 124 1<br />

Matematik 124 1<br />

Musik 125 0<br />

NO 125 0<br />

SO 125 0<br />

Svenska 123 2<br />

Slöjd 125 0<br />

Språkval fr, sp, ty 120 1<br />

Antal som ej nått<br />

kunskapskraven<br />

12


Resultat på Nationella proven årskurs 9 (126 elever)<br />

Ämne A G VG MVG<br />

Ämnesprov Fysik 0 33 54 38<br />

Ämnesprov Engelska A 1 13 50 60<br />

Ämnesprov Engelska B 0 10 61 53<br />

Ämnesprov Engelska C 0 21 56 46<br />

Ämnesprov Engelska 1 7 56 59<br />

Ämnesprov Matematik 3 44 42 36<br />

Ämnesprov Svenska A 1 21 64 39<br />

Ämnesprov Svenska B 0 <strong>18</strong> 50 57<br />

Ämnesprov Svenska C 5 36 67 17<br />

Ämnesprov Svenska 0 26 74 25<br />

Totalt för årskursen 11 229 574 430<br />

Betyg årskurs 9<br />

Ämne<br />

Ej<br />

betyg G VG MVG<br />

Biologi 0 <strong>18</strong> 59 49<br />

Bild 0 13 47 66<br />

Språkval fr 0 20 13 17<br />

Språkval sp 0 15 20 25<br />

Språkval ty 0 2 7 6<br />

Engelska 0 6 53 67<br />

Fysik 0 15 63 48<br />

Geografi 0 24 53 49<br />

Historia<br />

Hem- och<br />

0 19 61 46<br />

konsumentkunskap 0 2 29 95<br />

Idrott och hälsa 0 13 48 65<br />

Kemi 0 24 57 45<br />

Matematik 0 33 49 44<br />

Musik 1 29 54 42<br />

Religionskunskap 0 23 52 51<br />

Samhällskunskap 0 24 60 42<br />

Slöjd 0 28 50 48<br />

Svenska 0 21 57 48<br />

Teknik 0 4 65 57<br />

Totalt för årskursen 1 333 897 910<br />

13


Betyg årskurs 9 pojkar (66 st.)<br />

Ämne A G VG MVG<br />

Biologi 0 16 28 22<br />

Bild 0 13 32 21<br />

Språkval fr 0 12 6 6<br />

Språkval sp 0 12 8 10<br />

Språkval ty 0 1 6 5<br />

Engelska 0 2 29 35<br />

Fysik 0 8 33 25<br />

Geografi 0 14 32 20<br />

Historia 0 8 35 23<br />

Hem- och<br />

konsumentkunskap 0 1 24 41<br />

Idrott och hälsa 0 11 24 31<br />

Kemi 0 19 26 21<br />

Matematik 0 24 <strong>18</strong> 24<br />

Musik 1 22 23 20<br />

Religionskunskap 0 15 29 22<br />

Samhällskunskap 0 13 34 19<br />

Slöjd 0 20 29 17<br />

Svenska 0 <strong>18</strong> 27 21<br />

Teknik 0 2 40 24<br />

Totalt för årskursen 1 231 483 407<br />

Totalt antal betyg årskurs 9 flickor (60 st.)<br />

Ämne A G VG MVG<br />

Biologi 0 2 31 27<br />

Bild 0 0 15 45<br />

Språkval fr 0 8 7 11<br />

Språkval sp 0 3 12 15<br />

Språkval ty 0 1 1 1<br />

Engelska 0 4 24 32<br />

Fysik 0 7 30 23<br />

Geografi 0 10 21 29<br />

Historia 0 11 26 23<br />

Hem- och<br />

konsumentkunskap 0 1 5 54<br />

Idrott och hälsa 0 2 24 34<br />

Kemi 0 5 31 24<br />

Matematik 0 9 31 20<br />

Musik 0 7 31 22<br />

Religionskunskap 0 8 23 29<br />

Samhällskunskap 0 11 26 23<br />

Slöjd 0 8 21 31<br />

Svenska 0 3 30 27<br />

Teknik 0 2 25 33<br />

Totalt för årskursen 0 102 414 503<br />

14


Analys: Uppsatsdelen inom nationella provet i svenska visar ett markant sämre resultat än<br />

övriga provdelar. Uppsatsuppgiften genomförs genom att eleverna ska skriva en uppsats kring<br />

ett på förhand angivet ämne och med ett definierat innehåll. Detta sätt att skriva avviker från<br />

det normala i svenskundervisningen på Källängen, där skrivandet mer är en process.<br />

Även detta år finns en skillnad i resultat mellan pojkar och flickor. Frågan har lyfts under<br />

läsåret och diskuterats i såväl personalgruppen som i Källängsrådet för att hitta en förklaring.<br />

Lärarna konstaterar en ökande skillnad i läsförmåga mellan pojkar och flickor i åk 6. Även<br />

intresset för läsande skiljer. Pojkar och flickor använder IT på olika sätt. Flickor använder<br />

teknikens möjligheter till att kommunicera på olika sätt. Pojkarna använder tekniken mest till<br />

att spela spel.<br />

5. Året som kommer<br />

Källängens skola växer till hösten, då vi blir fyrparallelliga i åk 4 och 5. En paviljong kommer<br />

att ställas upp på skolgården. Fler elever ställer ytterligare krav på vår verksamhet. Det ger<br />

effekter för ekonomi, all personal och hela verksamheten. Vi går också in i en ny<br />

ledningsorganisation som anpassas till den nya skollagen.<br />

Skolområdet har efter analys av våra samlade verksamheter valt att prioritera följande mål<br />

nästa läsår:<br />

• Skolor och förskolor skapar förutsättningar för att minska diskriminering och<br />

kränkande behandling, utifrån vår vision och våra värdegrundsord.<br />

• Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån<br />

dokumentet ”Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde”.<br />

Mot bakgrund av de analyser vi har gjort kommer våra fokusområden att vara följande:<br />

Normer och värden<br />

Under året kommer vi att ha fokus på att minska verbala och fysiska kränkningar genom att<br />

arbeta i skolan med ett särskilt fokus inom ramen för Skolans val<br />

Kunskaper<br />

Under året kommer vi att arbeta med ledarskapet i klassrummet bl a med sikte på lärarnas<br />

kompetens kring anpassning och stöd för elever i behov av särskilt stöd för att minska andelen<br />

elever med speciallärare/pedagogstöd.<br />

Elevernas ansvar och inflytande<br />

Under året kommer vi inte att ha särskilt fokus på detta målområde utan de pågående<br />

processerna får fortsätta som föregående år.<br />

15


Skola och hem<br />

Under året kommer vi att ta fram några informationsmaterial om skolans uppdrag som kan<br />

processas tillsammans med föräldragrupper<br />

Skolan och omvärlden<br />

Under året kommer vi att fortsätta utvecklingsarbetet kring entreprenörsskap samt utnyttja den<br />

möjlighet vi just har fått genom att skolan nu har en skolambassadör inom EU.<br />

6. Rektors ansvar<br />

Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs inom en fast struktur. Grundstrukturen är denna:<br />

Arbetslagen upprättar verksamhetsplan (Augusti)<br />

Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner<br />

(September/oktober)<br />

Arbetslagen gör en första utvärdering av verksamhetsplanen (November)<br />

Arbetslagen gör en andra utvärdering av verksamhetsplanen (Januari)<br />

Skolledningen och arbetslagsledare följer upp/återkopplar lagens verksamhetsplaner<br />

(Februari/mars)<br />

Arbetslagen gör en slututvärdering av verksamhetsplanen samt analyserar brukarenkäten<br />

(Maj)<br />

Kvalitetsredovisning upprättas där mål sätts inför kommande år (Juni)<br />

Som definition används Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Rektors<br />

pedagogiska ledarskap bedrivs genom insamlande av statistik och andra underlag, analyser<br />

kring utvecklings- och förbättringsområden.<br />

Forum för rektors pedagogiska ledarskap är olika mötesformer, genom konkreta uppdrag till<br />

arbetslag eller ämnesgrupper, genom Veckonytt, de individuella medarbetarsamtalen, enskilda<br />

samtal som handledning, vägledning eller liknande, studiedagar, APT, skapande av strukturer<br />

och förutsättningar för deliberativa samtal i olika grupperingar för att å<strong>stad</strong>komma ett<br />

kollektivt lärande.<br />

Den prioriterade kompetensutveckling som är planerad till nästa läsår handlar huvudsakligen<br />

om PIM beslutat av Staden. I övrigt är prioriterat fokus åtgärdsprogramsprocessen och fortsatt<br />

läroplansimplementering.<br />

16


7. Framåtblick<br />

Källängens skola står inför stora utmaningar i det att vi de kommande åren har ett ständigt<br />

ökat elevantal. Lärarlegitimationerna är just nu en osäkerhetsfaktor, men de kan skapa<br />

svårigheter med tjänster, betygsättning och besvikna föräldrar, elever och medarbetare som<br />

tvingas byta sammanhang. Legitimationerna ställer också nya krav på rekryteringsprocesserna.<br />

De genomföra skolreformerna har också inneburit ett ökat missnöje bland lärarna<br />

både vad gäller arbetssituation och löner. Våra lokaler är gamla och slitna. Infrastrukturen<br />

(ledningssystem m m) måste snart åtgärdas, då de aldrig har renoverats sedan skolan byggdes.<br />

Vi firar för övrigt 60 år 2013. Det finns inga planer hos Fastighetskontoret i kommande<br />

budget för sådana åtgärder, vilket då istället riskerar att sluta i akutåtgärder. Skolorna på<br />

<strong>Lidingö</strong> kommer snart få en annan indelning mellan årskurserna, för att bättre stämma<br />

överens med läroplanen som också kommer att ge konsekvenser för vår interna organisation.<br />

Lärarna är positiva på synen med indelningen 4-6 och 7-9, men frågan är hur många av våra<br />

6-9-lärare som är verkligt intresserade av att bli 4-6-lärare.<br />

Vi tolkar föräldrars val av skola som att de har ett stort förtroende för vår verksamhet samt att<br />

vi har ett gott rykte. Det finns inget som tyder på att förutsättningarna för våra kunskapsresultat<br />

kommer att förändras, även om allt fler barn i behov av särskilt stöd kommer att börja<br />

hos oss. Samtidigt har vi ett stabilt elevunderlag och kontinuitet i en kompetent<br />

personalgrupp, vilket är en god och stabil grund för att möta våra utmaningar.<br />

Målet är att Källängen även fortsättningsvis ska vara bland landets bästa skolor. Det innefattar<br />

både kunskapsresultat, trivsel och trygghet.<br />

Ann Krantz<br />

Patrik Nimmerstam<br />

Rektorer<br />

Bilaga<br />

Källängens Likabehandlingsplan för läsåret 11/12<br />

När du trillar ner på någon räcker det inte att säga att<br />

du inte kunde hjälpa det. När allt kommer omkring kunde<br />

han förmodligen inte heller hjälpa att han hamnade under dig.<br />

Nalle Puh<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!